Nordplus Junior - Internationella programkontoret för ...

Nordplus Junior
nordiskt samarbete inom förskola, grundskola
och gymnasium/yrkesskola
Foto: Bengt af Geijerstam, Bildhuset

Samarbeta med kollegor i Norden
att samarbeta med skolor i andra länder är ett bra
sätt för dig som lärare att få nya idéer och perspektiv i din
egen undervisning. Det bidrar också till att dina elever
får möjlighet att personligen stifta bekantskap med de
andra ländernas kultur, levnadssätt, värderingar, normer,
språk, natur med mera. Du behöver inte söka långväga
för att hitta givande samarbeten.
Nordplus Junior är ett samarbetsprogram som vänder
sig till elever och lärare i förskolan, grund- och gymnasieskolan
i de nordiska länderna inklusive Grönland,
Färöarna och Åland.
Genom Nordplus Junior kan ni få bidrag till resekostnader
i samband med elev- och lärarutbyten.
Olika former av samarbeten
Det finns tre olika sätt att samarbeta inom programmet:
• Projektsamarbete mellan två eller flera klasser eller
grupper i de olika nordiska länderna. Projektarbetet integreras
i den ordinarie undervisningen.
• Lärarutbyte mellan minst två skolor i olika länder. Läraren
deltar i undervisningen på den mottagande skolan,
enligt överenskommen planering.
• Elevpraktik, arbetsplatsförlagd utbildning, i något av
de nordiska grannländerna.
Alla elev- och lärarutbyten ska pågå i minst fem dagar
inklusive resdagar.
Projektsamarbete via Internet
Alla projekt inom Nordplus Junior samarbetar också via
internet. Detta sker på Nordiska skolnätet
www.nordskol.org.
Nordplus Junior riktar sig till en generation unga
som, genom media och informationsteknikens utbredning,
är mer internationellt medvetna än tidigare. För
dem vill programmet skapa en tillhörighet, inte bara till
det egna landet utan till hela Norden.
Foto: Gerry Johansson, Bildhuset

Praktikutbyte
ger självförtroende
– Eleverna får bättre självförtroende och
de som tidigare kanske inte känt varandra
kommer varandra närmare.
Det framhåller Carina Källman, lärare
på Slottegymnasiet i Ljusdal, som de
största vinsterna med skolans samarbete
inom Nordplus Junior. Varje år deltar
tio av deras elever i ett elevpraktikutbyte
med Sydvestfyns Efterskole i Glamsbjerg i
Danmark.
Text: Jöns Ahlén
Lärarna Victoria Berglund (t.v.) och Carina Källman var reseledare för det
senaste utbytet med Sydvestfyns Efterskole i Danmark.
skolorna har haft olika former
av utbyten med varandra i många
år, eftersom Glamsbjerg är en vänort
till Ljusdal. Samarbetet genom
Nordplus Junior startade för två år
sedan.
Elevpraktikutbytet innebär en tio
dagars vistelse i Danmark, där fem
dagars yrkespraktik på danska företag
ingår. Alla elever som är intresserade
får chans att delta, oavsett vilket
program de läser hemma i Sverige.
Syftet med utbytet är främst att
eleverna ska få känna på hur det är
att komma till ett nytt land och uppleva
skillnader och likheter i kultur,
språk, undervisning och arbetsliv.
– Det är lätt att bli hemmablind,
så jag tror att det är nyttigt att uppleva
andra platser och kulturer på
det här sättet, konstaterar Carina
Källman.
Välja praktikplatser
Innan eleverna åker iväg får de lämna
tre alternativ på praktikplatser. Det
kan vara önskemål om att exempelvis
få arbeta på restaurang, i butik
eller hos en frisör. Oftast kan den
danska skolan uppfylla önskemålen.
Eftersom Odense ligger nära Glamsbjerg
brukar de flesta praktikplatser
hamna där.
– Det kan vara svårt att sätta sig
in i ett arbete på fem dagar, men vi
brukar rekommendera arbetsplatser
som vi vet har fungerat bra, säger
Carina Källman.
Programmet för vistelsen brukar
vara fullspäckat. Förutom praktik
och undervisning är det olika fritidsaktiviteter
som simning, bowling,
biobesök och olika bussutflykter.
Striktare i Danmark
Olikheter mellan länderna är något
som eleverna förstås får känna
på. Generellt upplever de svenska
eleverna den danska skolan som lite
striktare. Kanske beroende på att det
är ett internat, med mycket regler
och fasta tider.
Eleverna bor på internatet under
hela vistelsen och delar då rum med
en dansk elev. Undantaget är en natt
då de får bo hemma hos en dansk
familj. Detta blir också tillfällen att
öva på språket, något de brukar vara
nervösa inför.
– Det har fungerat över förväntan,
konstaterar Carina Källman. I början
blir det lite trevande konversation på
engelska, men det brukar lossna så
småningom. De ökar sitt självförtroende
och vågar prata trots att det
kanske inte alltid blir rätt. Vi brukar
faktiskt se en skillnad i mognad, fast
det bara är tio dagar. Det låter osannolikt,
men så är det faktiskt.
Skicka lärarna först
Överlag är Carina Källman nöjd med
utbytet och hon tycker att upplägget
inom Nordplus Junior fungerat bra.
Hon har ett par grundläggande tips
till dem som funderar på att starta
ett utbyte:
– Vi tror att det är bra om bara lärarna
åker i ett första steg, för att
etablera kontakten. Sedan kan man
börja med eleverna. Planera också
hela vistelsen noggrant i förväg.

Idrott som samlande tema
Text: Nilla Johansson
Idrott är temat för det klassutbyte som genomförs mellan Jämsä gymnasium i Finland och Skals
Efterskole i Danmark.
– Men idrotten i sig är inte viktigast, den är redskapet för att eleverna ska lära känna både
varandra och en annan nordisk kultur. Det säger Reetta Lakanen, lärare i svenska på gymnasiet
i Jämsä.
tjugo finska och arton danska
elever deltar i projektet tillsammans
med två lärare från vardera skola.
Två av lärarna är idrottslärare. Utbytet
inleddes med kontakter via e-post
och det Nordiska skolnätet
Att utgå från något så konkret
som idrott är mycket lyckat, tycker
Reetta Lakanen.
När danskarna kom på besök
och de träffades för första gången
i november 2005, fanns en given
samlingspunkt. Tillsammans kunde
de spela till exempel innebandy och
korgboll som alla kände till.
Men gästerna fick också möjlighet
att bekanta sig med boboll, ett spel
som liknar amerikansk baseball, och
är unikt för Finland.
Inkörsport till språkkunskaper
– Det visade sig också att flera av
danskarna aldrig hade provat på varken
ishockey eller skridskoåkning,
så de fick verkligen nya upplevelser
med sig hem!
Idrottstemat är också en inkörsport
till nya språkkunskaper, berättar
Reetta Lakanen.
– Till exempel har vi samlat ihop
en ordlista med idrottstermer på finska,
danska och engelska.
Kommunikationsspråket eleverna
emellan är engelska. Danskan
har varit för svår för de finska ungdomarna,
även om de har svenska
som obligatoriskt skolämne. Och
det var engelska som talades under
den första utbytesveckan i Finland
då danskarna var gäster i deras respektive
partners hem.
– Att eleverna blivit mycket modigare
i att prata engelska är ett konkret
resultat vi kan se.
Även om det för många kändes
lite motigt att kommunicera till en
början, har utbytet upplevts mycket
positivt av eleverna. För vissa är det
första gången som de får möjligheten
att besöka ett annat land över
huvud taget.
Upplevelse av samhörighet
– I vårt fall tror jag faktiskt att eleverna
framför allt har känt av att det
finns en samhörighet mellan de
nordiska länderna, trots språk- och
vissa kulturella skillnader. Och för
oss som lärare har det varit härligt att
se att ungdomarna trivs och utvecklas
tillsammans. Utbytet ger också
något extra i det vardagliga arbetet.
Det ger stimulans och omväxling.
Det är belöningen för den tid som
de praktiska arrangemangen kring
projektet tar – ett arbete som inte
alltid är så roligt.
Första veckan i april 2006 är det
dags för den finska gruppen att besöka
Skals i Danmark.
Tills dess har eleverna, indelade
i sex grupper över landsgränserna,
i uppgift att uppfinna en helt ny
idrottsgren och idéerna bollas via
nätet.
– Vi får väl se om det blir en gren
som över huvud taget går att praktisera,
säger Reetta Lakanen med ett
skratt. Men alla ser vi fram emot att
få ta del av den danska idrottskulturen.
Redan nu vet vi att de har till
exempel mer dans och gymnastik på
schemat än vi har här i Finland.
Foto: Ulf Palm, Scanpix

Annorlunda
på andra sidan
gränsen
I nästan två år förberedde sig klass 9 C vid
Gruben ungdomskole i Mo i Rana och klass
8 A i Umgärde skola i Lima, på mötet över
den norsk-svenska gränsen. De lärde sig om
det andra landets litteratur och språk, geografi,
historia och statsskick. Ändå väntade
en och annan överraskning.
Text: Nilla Johansson
Två norska elever i möte med ett stycke svensk kultur.
redan när de norska eleverna
började högstadiet inleddes kontakterna
med den svenska skolan i
Dalarna.
– Vi började med att utväxla brev
och bilder, berättar Erik Thorsrud
som är klasslärare i Gruben ungdomskole.
Vi använde oss av vanlig
postgång. Vi tyckte det blev både
enklare och mer personligt jämfört
med att använda datorerna där det
ofta var krångel med uppkoppling
och överföring.
Syftet med klassutbytet var att få
en inblick i varandras språk, kultur
och vardagsliv.
Påbörjades förra året
Geografi- och språkprojektet utgjorde
en god grund att stå på den
dagen i mars 2005 då eleverna möttes
för första gången i Lima. Programmet
hade planerats noga, och det
ingick både en dag i slalombacken,
diskotekskväll och dagsutflykt till
sevärdheter i Mora.
– Våra elever fick uppleva något
mycket annorlunda, fortsätter Erik
Thorsrud. Först och främst skillnaden
mellan livet i en norsk stad med
25 000 invånare och svensk glesbygd
med stora avstånd. Den visade sig
ha stor betydelse för levnadssätt och
vardagsliv.
Flera olikheter
– Att bo hemma i en familj under
några dagar gör att man kommer
in under huden på varann och lär
känna landet inifrån. Det som slog
våra elever var till exempel att föräldrarna
i Sverige inte var tillgängliga
på samma sätt som hemma i Norge.
Bara att få middag så sent som
klockan sju, i stället för fyra, var en
inte helt angenäm upptäckt.
Andra olikheter som uppmärksammades
i Sverige var det större
ansvar och den frihet som de svenska
eleverna hade. Att de hade egna tvapparater
och dvd-spelare kunde
också snabbt konstateras.
När de svenska eleverna kom till
Mo i Rana ett par månader senare
kunde de å andra sidan slå fast att det
i Norge var vanligare med en egen
dator…
– Jag vill gärna rekommendera att
det inte går för lång tid mellan utbytesträffarna,
säger Erik Thorsrud.
När svenskarna kom till oss redan i
maj samma år var vänskapsbanden
fortfarande nya och lätta att ta upp
igen.
Nya språkkunskaper
För många var det mycket spännande
att prova på det andra landets språk,
och under sverigebesöket utformades
en norsk-svenska ordlista med
både roliga och viktiga ord.
– På tåget hem testades den för
fullt och den elev som varit mest
orolig för språksvårigheterna innan
besöket kunde glatt konstatera: ”Jag
talar svenska nu!”.
Erik Thorsrud tycker att den stora
behållningen med klassutbytet mellan
länderna är att eleverna får nya
insikter och erfarenheter, att toleransen
för det annorlunda ökar.
Många av hans elever förvånades
över skillnaderna.
– De bor ju nära svenska gränsen
och flera har tidigare varit i både
Hemmavan och Tärnaby och åkt
skidor. Men att vara turist ger inte
alls samma erfarenheter, har de nu
upptäckt.
Han märker också att eleverna
spetsar öronen på ett helt nytt sätt
när Sverige kommer på tal.
– Nu vet de ju hur det är i Sverige!

Kulturellt brobygge
mellan Danmark
och Island
– En kulturchock för bägge parter!
Så beskriver John Ejsing, lärare på grundskolan i Sabro i Danmark, det elevutbyte
som bedrivits ända sedan 1988 mellan Sabro-korsvejskolen och Kirkjubaerskoli À Sìdu i
Kirkjubaerklaustur på Island. De senaste åren har utbytet fått stöd från Nordplus Junior.
Text: Nilla Johansson
– jag brinner för den nordiska
tanken och tycker det är otroligt viktigt
att hålla samman det nordiska
språkområdet.
Så förklarar John Ejsing sitt engagemang
för projektet. Hösten 2005
var han projektledare för utbytet för
nionde gången. Och han hoppas
på en tionde och sista gång innan
pensioneringen. Utbytet har varit
upplagt på liknande sätt varje gång.
Ett 30-tal ungdomar i årskurs 8 från
vardera skola lär först känna varandra
via e-post.
– Så långt det är möjligt skriver de
på danska. Det är obligatoriskt språk
för de isländska eleverna från fjärde
klass.
Exotiska upplevelser
När det är dags att träffas kan det
vara svårare att förstå varandra och
då är engelskan till god hjälp. Det
är under det veckolånga besöket
hos varandra som kulturchocken
blir uppenbar, berättar John Ejsing.
Han betonar hur värdefullt det är att
eleverna inkvarteras i privata familjer
för att de riktigt ska få känna på
kulturskillnaderna.
– Våra danska elever har verkligen
slagits av hur annorlunda det mesta
är på Island. Allt från umgängesformerna
och hur man så snabbt blir
en del av familjen, till inredningen i
hemmen, den originella maten och
de långa avstånden till grannar och
affärer.
Under utbytesveckorna står både
vardags- och kulturliv på agendan.
Eleverna deltar i varandras skoldagar,
men även utflykter till museer
och sevärdheter är inplanerade.
Både danskarna och islänningarna
kommer tillbaka hem med rika och
exotiska upplevelser, menar John
Ejsing. Medan eleverna från Danmark
förundras över den storslagna
och karga isländska naturen, gör
islänningarna stora ögon inför till
exempel alla olika träd som växer i
Danmark. När danskarna har svårt
att sova på grund av tystnaden och
stillheten på Island, rubbas sömnen
för de isländska vännerna i stället av
den ovana bil- och tågtrafiken under
Danmarksbesöket.
Bygger broar
– Trots alla olikheter har ungdomarna
en fantastisk förmåga att
bygga broar i umgänget med varandra.
Det kan leda till vänskap för
livet, säger John Ejsing. Det finns
något igenkännligt i den nordiska
kulturen som gör att de känner sig
trygga med varandras intressen, värderingar
och normer. Det har inte
alls varit samma sak när vi till exempel
haft utbyte med Frankrike.
Det enda negativa med Nordplus
Junior-projekten kan möjligtvis
vara pappersexercisen, tycker John
Ejsing. .
Det är ändå försumbara problem,
menar han.
– Det viktigaste är att jag även får
mina elever att brinna för den nordiska
tanken. Det får jag genom det
här projektet, och det har aldrig varit
några problem att värva nya klasser.

När du vill gå vidare med ansökan
Är du intresserad av att starta ett nordiskt samarbete? Då finns det
några saker som är bra att tänka på.
alla ansökningar ska innehålla en motivering till
syftet med studieutbytet/projektet. Ansökningar prioriteras
och bdöms utifrån följande kriterier:
• ett väl genomtänkt tema inriktat på de nordiska länderna
som är väl integrerat i den ordinarie verksamheten
och i flera ämnen
• tydlig och konkret beskrivning av samarbetets olika faser
till exempel i samband med planering, genomförande
och utvärdering
• många elever och lärare involverade i projektet, gärna
över stadierna
• elever med behov av särskilt stöd
• skolor som ligger i mindre gynnade områden och i mindre
representerade områden som Åland, Grönland och
Färöarna
Sverige (huvudadministratör)
www.programkontoret.se
Danmark
www.ciriusonline.dk
Finland
www.cimo.fi
Island
www.ask.hi.is
Norge
www.forskningsradet.no/is.
Ansökningar som behandlas 15 mars gäller skolåret
följande höst och vår. Det betyder att beviljade resor
ska genomföras mellan 1 augusti fram till 31 juli. Det är
inte möjligt att få resestöd retroaktivt.
Ansökan
Ansökan görs via internet senast den 15 mars varje år.
Mer information samt länkar till ansökan finns på följande
adresser:
Fakta: Nordplus Junior
Nordplus Junior är ett nordiskt program finansierat
av Nordiska Ministerrådet.
Programmet administreras av Internationella programkontoret
i samarbete med ett nordiskt nätverk.
det möjligt att samarbeta mellan olika skolformer och
årskurser.
Skolor kan söka bidrag till resekostnader för alla
former av samarbete inom Nordplus Junior
Målet för Nordplus Junior är att stärka den nordiska
dimensionen genom skolsamarbete mellan de
nordiska länderna. Samarbetet ska öka kunskapen
och förståelsen för andra nordiska kulturer, språk och
livsvillkor. Programmet ska också främja den nordiska
samhörigheten vad gäller nordiska värderingar,
människo- och demokratisyn. Med programmet är

Produktion: Internatioonella programkontoret 2006 Grafisk form: Jöns Ahlén Tryck: Elanders Gummessons AB, Falköping
Nordplus Junior är ett av fem gemensamma nordiska utbildningsprogram som finansieras av Nordiska
ministerrådet. Programmet vänder sig till förskolor, skolor och gymnasium/yrkesskolor i hela Norden.
www.norden.org www.nordskol.org