IdÃ©program RFSU

More documents

Recommendations

Info

tar vi närmare inser vi att det finns sociala förväntningar kopplade till hur en kvinna och en man ska vara, föreställningar om vad som är typiskt kvinnligt och typiskt manligt. Dessa föreställningar varierar i olika kulturer och samhällen liksom genom historien. De har stor betydelse för hur vi ser på oss själva och hur vi lever våra liv. De formar och begränsar oss. De är även kopplade till makt. Kvinnor som grupp har i regel lägre status och sämre möjligheter än män som grupp och det som uppfattas som manligt är oftast högre värderat än det som uppfattas som kvinnligt. Hur det samhälle vi lever i och det sociala sammanhang vi tillhör ser på kön påverkar vår sexualitet. I förväntningen på att vi ska leva heterosexuellt finns en mängd föreställningar om hur kvinnor och män ska vara. Det styr vem vi förväntas blir kär i, liksom när, om och hur vi har sex. Killar förväntas till exempel bli kära och sexuellt intresserade i tjejer, inte i killar. Och män förväntas alltid vilja ha sex och kunna prestera. Tjejer riskerar att få dåligt rykte om de har många sexuella kontakter, men talar också om risken att uppfattas som onormal och tråkig om de inte har sex alls. Ibland förväntas kvinnor inte ha sex förrän de gifter sig. Oskuldskrav, tvångsäktenskap och våld är förtryckande medel för att kontrollera kvinnors sexualitet. Förtryck och våld i hederns namn drabbar i första hand flickor och kvinnor men även pojkar och män. Kön är, vid sidan av det biologiska och sociala, något självupplevt och en del av vår identitet. Vi upplever oss som kvinnor eller som män. Eller som både och. Eller kanske tycker vi att kön inte alls är viktigt för vår självbild. Transpersoner är ett samlingsbegrepp på människor vars könsidentitet eller könsuttryck inte överensstämmer med det kön de ansågs ha vid sin födsel – alltid eller bara ibland. Inom gruppen ryms bland annat transsexuella, som fysiskt vill korrigera sitt kön så att det överensstämmer med det upplevda könet; transvestiter, som ibland eller alltid klär sig i kläder som är typiska för det kön de själva inte anses tillhöra; och transgenderister, som till exempel kan ha en könsidentitet som ligger utanför de två etablerade könen. RFSU betonar att alla människors könsuttryck och självupplevda könsidentitet ska respekteras. Frihet att vara ska omfatta alla. RFSU anser att könsmönster som begränsar vår frihet att vara, välja och njuta ska bekämpas. Köns- och sexualitetsmönster både upprätthålls och ifrågasätts av såväl flickor och kvinnor samt av pojkar och män. För RFSU är det viktigt att arbetet med att förändra diskriminerande normer och maktstrukturer kring kön och sexualitet inkluderar alla, oavsett kön. Vi ska kunna ha sex på våra villkor, utan att fördömas. Och vi ska kunna avstå. Rätten att säga nej till sex förutsätter rätten och möjligheten att säga ja. Sexualiteten genom livet Världshälsoorganisation WHO definierar sexualiteten på följande vis: ”Sexualitet är en integrerad del av varje människas personlighet, och det gäller såväl man och kvinna som barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsaspekter. Sexualitet är inte synonym med samlag, den handlar inte om huruvida vi kan ha orgasmer eller inte, och är heller inte summan av våra erotiska liv. Dessa kan men behöver inte vara en del av vår sexualitet. Sexualitet är mycket mer: den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet; den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor samt att röra vid varandra. Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa.” RFSU tycker det är en bra definition. Under ett helt liv hinner varje människas sexualitet gå igenom många olika faser. Barnets nyfikenhet följs vanligtvis av tonåringens prövande och osäkerhet och den vuxna individens allt säkrare känsla för vad som är ett bra sexuellt
liv samt möjligheter till fortsatt utforskande. Under det vuxna livet kommer många in i en ny fas om man väljer att skaffa barn. Småbarnsåren sätter upp nya villkor för det sexuella samlivet och många upplever svårigheter med att få samlivet att fungera på ett sätt man trivs med. Att undvika slentrian i samlivet är ofta en utmaning för människor som valt att leva i en fast, längre relation, men många ser också mycket positivt på erfarenheten att ha sex exklusivt med en person under lång tid. Som äldre i vårt samhälle riskerar många människor att inte kunna njuta av sexualiteten på det sätt de önskar längre. Kanske påverkar mediciner förmågan negativt, eller också är det samhälleliga fördomar om äldres bristande sexuella intresse som sätter upp hinder. RFSU verkar för att varje människa under hela livet ska kunna njuta av sexualiteten på det sätt som hon önskar. Barns sexualitet Barn har en sexualitet och är förmögna till sexuella känslor och kärlek. Vi människor föds till ett sexuellt liv. Under barndomen kan det sexuella intresset ta sig olika uttryck, med nyfikenhet på den egna kroppen och lust att utforska den, lekar med sexuellt innehåll och onani. Barn har frågor och tankar kring sin sexualitet och kropp, och även kring vuxnas. De lär sig så småningom vad omgivningen accepterar, att sätta egna gränser och respektera andras. Även om barndomens sexualitet skiljer sig i olika avseenden från vuxenlivets sexualitet, finns det ingen anledning att tro att känslorna inte är starka. En positiv inställning till barns sexualitet innebär att man inte skambelägger eller förringar barns uttryck för sexualitet. Vuxna har en särskild uppgift i att ge barns sexualitet goda utvecklingsvillkor. Barns sexualitet ska i alla avseenden respekteras. Detta innebär förutom frihet från kränkningar även att barn har rätt att få svar på sina frågor och att utforska sin sexualitet på egen hand. Det är viktigt att vuxna är tydliga och ärliga när barn har frågor om kroppen eller sexualiteten. Det är också viktigt att vuxna förhåller sig respektfullt och tilllåtande till barns olika uttryck för kärlek och sexualitet. Barn kan ha sexuella känslor för såväl personer av samma som av annat kön. Att det finns ord att använda för att kunna prata med varandra om sexualitet är nödvändigt. RFSU har länge uppmärksammat det problematiska i att det saknats ett självklart ord för flickors kön och har framgångsrikt arbetat för att flickors kön ska få ett namn: Snippa. Barn behöver inte skyddas mot sin egen sexualitet utan mot vuxna och ungdomar som inte respekterar gränserna. För att barn ska utvecklas i sin sexualitet krävs att deras sexuella gränser inte kränks. Ingen vuxen har rätt att trakassera, utnyttja eller på något sätt använda sig av barn på sexuellt sätt. Även om ett barn gentemot en vuxen skulle uppträda på ett sätt som kan tolkas som sexuellt är det alltid den vuxnas ansvar att sätta gränser. Fortfarande är mörkertalet stort vad gäller sexuella övergrepp mot barn och unga. RFSU anser att staten, landstingen och kommunerna ska avsätta ekonomiskt stöd till offer och deras anhöriga liksom till behandling av förövare. Förskolan, skolan och fritidsverksamheter har stor betydelse för att skapa självkänsla och kunskaper i sexuella frågor. Föräldrar, förskolepersonal och skolpersonal måste få tillgång till metodisk kunskap i att samtala med barnen om sex och samlevnad på barns villkor. Fler kvinnor än män arbetar inom förskolan. RFSU efterlyser insatser för att främja en balanserad könssammansättning bland förskolans personal. RFSU vill • att ämnet barns sexualitet görs obligatoriskt i utbildningar för blivande förskolelärare och barnskötare, samt att vidareutbildning i ämnet ges redan verksamma inom förskolan. • att staten, landstingen och kommunerna ska avsätta ekonomiskt stöd till barn som utsatts för sexuella övergrepp och deras anhöriga liksom till behandling av förövare. • att barnavårdscentraler får i uppdrag att informera alla föräldrar om barns sexuella utveckling samt barns sätt att uttrycka sin sexualitet. • att insatser görs för att åstadkomma en mer balanserad könssammansättning bland anställda inom förskolan.
Page 1 and 2: Idéprogram RFSU
Page 4 and 5: Inledning sexualiteten är central
Page 6 and 7: abortlagstiftningen. Lagändringar
Page 10 and 11: • att barns rättighet till sin s
Page 12 and 13: Sexualupplysning och förebyggande
Page 14 and 15: Den vanligt förekommande idealbild
Page 16 and 17: Abort görs i regel på sjukhus men
Page 18 and 19: I svensk lagstiftning inkluderas in
Page 20 and 21: Prostitution Prostitution är förs
Page 22 and 23: medicin, psykologi och sociala och
Page 24 and 25: RFSU vill • att resurser avsätts
Page 26 and 27: Kvinnor i världen. saknar makt öv
Page 28 and 29: Hiv kommer att finnas. under övers
Page 30: Produktion: RGB Grafisk Produktion

IdÃ©program RFSU

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?