Läs skriften i fulltext (pdf-dokument, sökbar version)

Skarpnäck uppvisar en klassisk stadsbild
där kvarteren skapar tydliga gaturum och
stora gårdar.
yttre formen. Vid tillkomsten av Skarpnäck eftersträvades dock
att bostadsmiljön skulle planeras lika mycket utifrån och in som
tvärt om. Trots hög utnyttjandegrad och tät bebyggelse var målsättningen
att skapa en småskalig stad med variationsrik och
stadsmässig, urban, arkitektur. Husen skulle, utan att för den
skull vara lika, samspela och bilda en sammanhängande struktur.
Det ansågs även önskvärt att det poängterades och drogs
möjliga fördelar av de olika förutsättningar som alltid uppstår i
skilda delar och lägen i kvarter vad gäller exempelvis markkontakt,
utsikts- och ljusförhållanden, hörnor och liknande.
Husen skulle även ha framsidor åt alla håll för att kvartersgårdarna
verkligen skulle bli gårdar och inte bakgårdar. För att få
den mindre stadens småskaliga miljö har husen i regel inte mer
än fyra våningar. Högre byggnader förekommer som accenter.
De kan utgöra markeringar av infarter eller kvartershörn eller
vara landmärken i stadslandskapet, som punkthusen vid Skarpnäcks
allé. Inne på gårdarna finns lägre bebyggelse, ofta daghem
eller kvarterslokaler, som delar upp gårdarna i mindre rum.
Fältets olika kvarter utformades av de arkitektkontor som
respektive byggherre valt efter den inledande tävlingen. En över-
28