SVD BILAGA.pdf - Svenska Dagbladet

SvD onsdag 17 februari 2010 scenvår 23
tyskt skottDRama Isen ligger blank på Silversjön när Folkoperan
sätter upp denna sällan spelade mellankrigsmoralitet med musik
av Kurt Weill. Sångarna pratar och skådespelaren Torkel Petersson tar
ton i en hybrid av talteater och opera.
Text Lars Collin Foto dan hansson
Operahybrid
om ondska
En hög spiraltrappa med tentakler
åt olika håll dominerar scenen.
Tredje akten repeteras och
däruppe i tornrummet står Torkel
Peterssons Olim och tvingas
skriva under att sälja sitt slott vid
Silversjön till hushållerskan von
Luber. Snart slingrar sig sångerskan
Ulrika Tenstam ner i källarvalven
med ficklampa och nyckelknippa
till den andra fången Severin
som sitter fjättrad med kedjor.
Plötsligt avbryter sig sångaren
Daniel Frank mitt i en sång eftersom
han är öm i handlederna av
plastkedjorna. Tio minuters
paus.
Frågor om rätt och fel och god
och ond ställs hela tiden på sin
spets i Kurt Weills opera Silversjön,
med libretto av landsmannen
Georg Kaiser. Urpremiären i
tre tyska städer år 1933 var på ett
sätt sämsta möjliga tajming. Tre
veckor tidigare hade Adolf Hitler
blivit rikskansler, och pjäsens
tema och Weills judiska bakgrund
var förstås inga förmildrande
omständigheter. Kaiser
fick publiceringsförbud medan
Weill flydde till Frankrike. Han
skulle aldrig mer återvända till
Tyskland.
– Min roll står som en symbol
för det onda, säger Ulrika Tenstam
under kaffepausen.
Från bänkraderna talar Oskaras
Koršunovas via sin översättare
till teamet om att de där plastkedjorna
nog måste vara i metall.
Nu skramlar det inte riktigt äkta.
Denne mycket eftertraktade litauiske
regissör har arbetat internationellt
länge, men reser fortfarande
med tolk. Över en sallad på
lunchen förklarar han mer om
denna en av Silversjöns nyckelscener.
– Det är här som Severin gör
sin stora förvandling. Det intressanta
är att hatet är en form av
brist på förståelse av sig själv.
Bakgrunden till det moraliska
dilemmat är att Olims polisman
skjuter Severin när han bryter
sig in i en matbutik. Severin
överlever och när Olim upptäcker
att stölden bara handlade om
en ananas får han dåligt samvete.
När han senare vinner på lotteri,
försöker Olim lugna sitt inre
genom att köpa ett slott och tjäna
den rullstolsburne Severin –
som i sin tur drömmer om
hämnd.
Oskaras
Koršunovas
Foto: Dan Hansson
Silversjön består
av mer text
än sång. Brecht
kallade pjäsen
för seriös musikal.
Folkoperans
chef Mira Bartov
hade sett några
uppsättningar
av Koršunovas,
bland annat
Mästaren och Margarita på
Stockholms stadsteater, och ville
ha honom som regissör till detta
sällan spelade verk.
Oskaras Koršunovas svar är
om möjligt ännu mer eftertänksamma
än för sju år sedan i samband
med hans uppsättning av
Sarah Kanes pjäs Befriad på Elverket
– där för övrigt Torkel Petersson
gjorde huvudrollen.
– När Folkoperan frågade kände
jag inte till pjäsen. Men Silversjön
är både intressant och aktuell för
den tid vi lever i. Men den är inte
lätt att sätta upp, och kanske är det
därför den är så sällsynt.
Vari ligger problemet?
– Själva librettot är en filosofisk
saga. Men en av de största svårigheterna
är att det finns så mycket
text utan musik, så det blir mycket
drama för ovana sångare.
Oskaras Koršunovas har tagit
fasta på frågeställningen hur
människan någonsin ska förstå
sig själv om vi aldrig vågar erkänna
vår skuld. Och att godhet inte
lönar sig i den pragmatiska värld
vi lever i.
– Då kan man ställa sig frågan:
varför ska man vara god? Pjäsen
säger att när vi försöker vara
goda, förlorar vi marken under
våra fötter. Men vi vinner något
annat – att vi har tagit ett steg i
vår inre utveckling.
Han menar att upphovsmännen
faktiskt lämnade ett förslag
på lösning: att ta personligt ansvar.
En annan dimension är att
Oskaras Koršunovas själv har sin
7
Premiär 1933
Kurt Weill.
Foto: scanpix
Kurt Weill och Georg
Kaisers Silversjön
hade premiär i Tyskland
1933 och spelades
första gången i Skandinavien
1982 på
Ystadsoperan. Tillsammans
gjorde de
också enaktsoperorna
Protagonisten
uppväxt i det totalitära Sovjetunionen.
– Jag har bott där under en tid
då det skulle ha varit svårt att sätta
upp en sådan här pjäs. Erfarenheten
hur snabbt ett samhälle
kan förändras glömmer jag aldrig.
Samtidigt vill Oskaras
Koršunovas betona Silversjöns
ljusare sidor, som musikens kabaréinslag
och de färgstarka karaktärerna.
Ulrika Mjörndal gör en central
roll som Fennimore, hushållerskans
systerdotter som ska avslöja
männens bakgrund.
– Det här är den Kurt Weill jag
känner igen, innan han flyttade
till USA. Men det är mycket mer
talad teater än jag trodde och
som sångare tyckte jag att det var
svårt i början, säger Ulrika
Mjörndal som tidigare gjort
Fedra på Folkoperan.
Torkel Petersson, för dagen
iklädd turkos pläd och gustavianska
högklackade herrskor, är
ende skådespelaren bland operasångare.
För honom är Silversjön
ett skönt spretigt experiment
mellan teater, operaarior, tango
och kabaré. Rollen ligger lite i
linje med sådant han gjort förut,
hårda män med mjukt inre.
– Olim tycker att det är så patetiskt
när han ser den där ananasen.
Så är väl hela livets problematik:
yin och yang – ett yttre och
ett inre. Men man kan också bli
för mjuk och aldrig ta eget ansvar.
I Silversjön är det Severin och jag
som ska vara hela människor och
inte bara arketyper. Sanna rollfigur
får aldrig göras endimensionella.
Om det nu är Hitler man
ska spela, får man göra som Bruno
Ganz och ta fram motsatserna.
Så tänker jag också.
Folkoperan, 23 februari.
kultur@svd.se
(1926) och Tsaren låter
fotografera sig (1927).
Regissören Oskaras
Koršunovas från Litauen
driver sin egen
teater i Vilnius och regisserar
teater och
opera över hela Europa.