Stora kullar - Svenska Djurhälsovården

har man sett att även små välutvecklade grisar kan ha denna förmåga
och på så sätt skapa sig en bättre framtid.
Födelsevikten minskar när kullstorleken ökar
Större kullar ger högre dödlighet och lägre födslovikter. En ökning från
11 till 16 grisar per kull gav en minskning av medelvikten från 1,6 kg
till 1,25 kg per gris. Med en ökning av kullstorleken ser man också en
ökning av tillväxthämmade grisar i kullen, inte bara viktsmässigt. Dessa
pellegrisar har i livmodern en proportionellt mindre placenta med lägre
blodflöde och de föds med försämrad tillväxtpotential. De har en lägre
mognadsgrad och även immunsystemet påverkas av detta vilket kan
påverka framtida sjuklighet. Större kullar ger också en större variation i
kullen vilket ytterligare ökar risken för tidig död hos vissa individer.
Essentiella aminosyror och
bobyggnad ger bättre överlevnad
Hur kan överlevnaden förbättras? De svar som gavs av Emma Baxter rörde
nutrition och miljö men också genetik.
Fodermässigt kan man försöka påverka både placentakvalitet och
embryokvalitet. Man har bland annat sett att vissa essentiella aminosyror
som L-arginin kan påverka placentakvalitén positivt. Fiskolja i fodret
under senare delen av dräktigheten har också resulterat i en förbättrad
överlevnad hos smågrisarna.
Miljömässigt det är viktigt att suggan är i god kondition och att miljön
är så stressfri som möjligt vid grisningen. En lugn sugga som kan
utföra bobyggnadsbeteende får en kortare grisning med mindre risk för
syrebrist på smågrisarna.
Det trycktes också på vikten av att personalen dels skapar ett så bra
mikroklimat med värme till smågrisarna som möjligt, men också hjälper
dem att utföra de första timmarnas livsviktiga beteenden där intaget av
råmjölken är det allra viktigaste. Eventuella kullutjämningar skall göras
från 12 till 24 timmar efter födseln och inte senare. Vid kullutjämning
har det visat sig att det är en fördel att flytta sogrisarna som klarar sig
bättre än hangrisar i en ny kull.
När det gäller smågrisarnas mikroklimat har man sett att en 5 cm
tjock halmbädd minskar smågrisens värmeförluster med 40%
Emma Baxter fastslog att det inte går att fortsätta att avla på bara fler
födda grisar per kull. En mer hållbar strategi är att avla på avvanda grisar
per kull eller som danskarna gör på antalet levande grisar på dag 5 efter
födelsen (LP5). Även om dödligheten fortfarande är hög har man i Danmark
fått en ökning med 2,3 fler avvanda grisar per kull sedan 2004 då
man införde LP5.
Framtida avelsarbete måste inrikta sig på att avla på mer robusta spädgrisar
och en minskning av den stora inomkullsvariationen vad gäller
födselvikt. Man bör också försöka att ytterligare förbättra modersegenskaperna
hos suggorna.
Sammanfattningsvis kommer det att krävas en kombination av förbättring
av miljö, foder, management och genetik för att komma till rätta
med den höga spädgrisdödligheten.
www.svdhv.se
5