Lunginflammation hos kalv - Svenska DjurhÃ¤lsovÃ¥rden

More documents

Recommendations

Info

gris Gunnar Johansson, djurhälsoveterinär, Linköping gunnar.johansson@svdhv.org Gunnar är djurhälsoveterinär i Östergötland och specialist i grisens sjukdomar. Gunnars specialområde vid sidan av besättningsarbetet är djurskydd och djurvälfärd. ”Pungpeng” - ersättning för lokalbedövning i kombination med smärtlindring och vaccin mot galtlukt Redan för ett år sedan ansåg en riksdagsmajoritet att kastrering av grisar utan bedövning skulle förbjudas. I mitten av juli beslutade så regeringen att föreslå ett förbud mot obedövad kastration av grisar från 1 januari 2016. Samtidigt har Jordbruksverket arbetat fram ett förslag där ersättning skall kunna betalas ut till dem som lokalbedövar vid kastration eller använder vaccin mot galtlukt. Det är viktigt att känna till att enbart smärtlindring (NSAID) utan lokalbedövning inte kommer att ersättas. När grisar lokalbedövas ska de också ges smärtlindring med NSAID. Förslaget har varit ute på remiss, beslutades helt nyligen och innebär möjlighet till ersättning för faktiska kostnader för läkemedlen som används (smärtlindring ersätts om det används tillsammans med lokalbedövning), men också en viss kostnad för arbetstiden. Ersättningen för merarbetet är en schablon på 4,45 kr/gris vid lokalbedövning respektive 5,75 kr/gris vid vaccination mot galtlukt. Denna typ av stöd är möjliga så länge det inte finns ett lagkrav. Stödet kommer därmed troligen att försvinna 2016. Maximalt stöd är motsvarande 7 500 euro på tre år. Jordbruksverket avser betala ut stöd två gånger per år, 15 februari och 15 augusti. Ersättning kan ges för kostnader som uppstår från och med 1 september i år. Kostnader kan ersättas förutsatt att de redovisas senast 12 månader efter att de uppstått. För att du skall kunna bedöva dina grisar vid kastration behöver du ha villkorad läkemedelanvändning i din besättning. Du behöver dessutom gå en påbyggnadskurs för att lära dig tekniken och få behörighet att lokalbedöva vid kastration. Svenska Djurhälsovården håller sedan årsskiftet avgiftsfria kurser i lokalbedövning vid kastration av smågrisar och säker injektionsteknik. Är du intresserad av att gå kurs i lokalbedövning så anmäler du dig till Ulrika Andersson eller Lena Hjorth på Svenska Djurhälsovården enligt nedan. Södra Sverige Övriga Sverige Lena Hjorth Ulrika Andersson Tel. 046-32 58 80 Tel. 013-27 06 90 lena.hjorth@svdhv.org ulrika.andersson@svdhv.org Mer info hittar du på vår hemsida: www.svdhv.se 4 www.svdhv.se
Gunnar Johansson, djurhälsoveterinär, Linköping gunnar.johansson@svdhv.org Senaste nytt om MRSA Sverige har ett unikt gott läge när det gäller MRSA hos gris, något vi kunnat visa i upprepade undersökningar. Läget i många andra europeiska länder är dock ett helt annat. Tyskland och Spanien är exempel på länder där varannan grisbesättning är smittad. MRSA-smitta hos gris är i huvudsak ett hot mot dem som arbetar med levande grisar, men kan även ge sjukdom hos grisarna. Bakterier utvecklar hela tiden motståndskraft mot antibiotika. Redan Alexander Fleming, som var den som 1928 upptäckte penicillinet, förstod och varnade för att bakterier kan utveckla resistens mot penicillin och andra antibiotika. En av de största medicinska utmaningarna är den ökande motståndskraften mot antibiotika hos bakterier världen över. Utan verksamma antibiotika ökar inte bara dödligheten hos människor i exempelvis lunginflammation. Mycket av den avancerade sjukvård vi tar för given i vår del av världen äventyras utan fungerande antibiotika, exempelvis canceroperationer. Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) som förknippas med den så kallade sjukhussjukan har länge varit en utmaning för humansjukvården. På senare tid har den även spritts till djur. En viss typ som kallas MRSA CC398 är utbredd bland framför allt kor och grisar världen över. Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA, sammanställde en stor undersökning 2009 över förekomsten av MRSA hos gris inom EU. Alla de 202 prover som togs hos svenska grisar var negativa. Samtidigt konstaterade man att cirka hälften av de spanska och tyska besättningarna var positiva. Grisarna blir vanligen inte sjuka, men de kan däremot smitta personal som arbetar i besättningarna, eftersom MRSA bland annat finns på djurens hud. Det har även visat sig att MRSA lätt smittar vidare till djurskötarens familjemedlemmar. Ingen MRSA funnen hos svenska livdjur Svenska Djurhälsovården tillsammans med SVA undersökte under hösten 2011 samtliga avels- och gyltbesättningar i Sverige för att få en bild av förekomsten av MRSA i vår avelspyramid. Samtliga dessa prover var negativa, det vill säga vi hittade inga MRSA-bakterier i någon av våra livdjursproducerande besättningar. Detta mycket glädjande resultat kunde jag presentera vid IPVS-kongressen i Korea i somras. MRSA som orsak till klövskador hos grisar i Tyskland Ett annat föredrag vid konferensen berörde MRSA och det var ett tyskt föredrag som redogjorde för ett fall där man konstaterade MRSA som orsak till klövskador på nyavvanda grisar. Fem uppfödare hade köpt nyavvanda grisar från samma besättning. Två till tre veckor efter det att grisarna kommit till besättningarna såg man mycket fula klövinfektioner med bland annat blåsbildning och total avlossning av klövar. Efter att ha uteslutit bland annat mul- och klövsjuka konstaterade man efter utredning att det var MRSA-bakterier som givit upphov till sjukdomen. Det finns i litteraturen rapporter om MRSA som orsak till bland annat svartskorv, även om vi vanligen inte ser MRSA som en huvudsaklig sjukdomsorsak på gris. Förebygg spridning av MRSA bland svenska grisar! Med flera undersökningar i ryggen kan vi med fog säga att vi har ett mycket förmånligt smittläge när det gäller MRSA bland de svenska grisarna. Det är synnerligen viktigt att vi så långt som möjligt håller avelspyramiden fri från MRSA, eftersom smittan sprids med djur. Med MRSA-smittade livdjur skulle bruksbesättningarna snabbt smittas. Vår väldokumenterade hälsostatus gör det än viktigare att bara köpa in hälsodeklarerade livdjur. Tänk också på: • För att hålla besättningarna fria är smittskyddet eller bio- säkerheten på gårdarna avgörande. Inköpta djur skall alltid stå i karantän innan de tas in i besättningen. Du har då en god möjlighet att upptäcka sjuklighet som många gånger utlöses av transportstressen. Töm, tvätta och desinfektera karantänen mellan varje djurgrupp. • Lasta ut djur så att smitta inte kommer in från transportbilen. Var tydlig med gränser för hur långt transportören får gå och tvätta utlastningsrummet efter varje leverans. • Alla besökare ska sätta på sig rena, gårdsegna skyddskläder och tvätta händerna och gärna sprita dem innan kontakt med gårdens grisar. • Undvik hundar i stallet. De djur som har visat sig bära på MRSA i Sverige är framför allt hundar och hästar, så ta inte risken att dessa smittar grisar! www.svdhv.se 5
Page 1 and 2: SVENSKA DJURHÄLSOVÅRDEN Djurhäls
Page 3: ledare INNEHÅLL DJURHÄLSONYTT NUM
Page 7 and 8: ning ta del av Quality genetics sem
Page 9 and 10: Byggnaderna var enkla och låg tät
Page 11 and 12: Johanna Fjelkner, djurhälsoveterin
Page 13 and 14: Andrea Holmström, djurhälsoveteri
Page 15 and 16: Ulrika König, djurhälsoveterinär
Page 17 and 18: Ett glatt gäng på kurs för att l
Page 19 and 20: alv bovis torer såsom närmiljö,
Page 21 and 22: Sofie Andersson, Svensk Mjölk sofi
Page 23 and 24: Kontrollprogrammet för utegångsdj

Lunginflammation hos kalv - Svenska DjurhÃ¤lsovÃ¥rden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?