Nr 6 2010 - Byggnadsarbetaren
Nr 6 2010 - Byggnadsarbetaren
Nr 6 2010 - Byggnadsarbetaren
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SUPERLÄGE ATT B<br />
MURAREN SOM BLEV YRKESLÄRARE<br />
HENRIKS<br />
TIDEN<br />
3BÄSTA SKÄL FÖR ATT SADLA OM TILL LÄRARE<br />
■ Förr var det ofta upp tidigt och iväg till byggen<br />
långt bort. Nu kan han gå hemifrån samma tid<br />
varje dag. Han bor alldeles intill skolan och kan<br />
hämta tvååriga dottern Svea på dagis nästan<br />
jämt. Dessutom har ju lärare sommarlov.<br />
PENGARNA<br />
■ Henrik förlorade någon dryg tusenlapp i månaden<br />
på att byta jobb. När han är behörig lärare<br />
kommer han att tjäna mer än han gjorde som<br />
murare. Då tjänade han 26.000 kronor i månaden<br />
före skatt. Yrkeslärare har ofta lite bättre betalt än<br />
lärare i teoretiska ämnen.<br />
VARIATIONEN<br />
■ I en bransch som går åt allt mer specialiserade<br />
arbetsuppgifter får han som lärare på byggymnasium<br />
fortsätta jobba med olika uppgifter och<br />
tekniker.<br />
Det utbildas knappt hälften så många yrkeslärare som det behövs. Samtidigt<br />
är arbetslösheten bland byggnadsarbetare över 12 procent. Henrik Qwist såg<br />
möjligheten och blev lärare, trots att han trivdes med jobbet som murare.<br />
TEXT OCH FOTO: EMMA ENESTRÖM<br />
I BYGGHALLEN PÅ BRINELLGYMNASIET i Nässjö<br />
råder febril aktivitet och koncentration. Mitt i hallen<br />
håller eleverna på byggprogrammets första år på att<br />
färdigställa två hus. Det ena ska bli övernattningsstuga<br />
på den lokala golfklubben. Ettorna har nyligen<br />
valt inriktning. Nu prövar de sina färdigheter inom<br />
specialområdet. Fem lärare går omkring, lånar en<br />
hjälpande hand, delar ut instruktioner och kollar<br />
att det blir bra. En av dem är murarläraren Henrik<br />
Qwist.<br />
För honom var det något av en chock när han för<br />
tre år sedan bytte bygget mot skolans värld. Han har<br />
haft många lärlingar och praktikanter under sina<br />
tio år som murare och trodde att det skulle vara<br />
ungefär samma sak, lite fler elever bara. Så var det<br />
inte.<br />
– Första året var jag på vippen att ge upp. Allt är<br />
nytt och man får veta allt med en näsbränna. Jag var<br />
dåligt förberedd och hade ångest inför teorilektionerna.<br />
Hade jag planerat för en timmes lektion var<br />
jag klar på en kvart och jag liksom sprang fram och<br />
tillbaka i klassrummet när jag pratade. Nu är teorin<br />
nästan det bästa.<br />
Den som liksom Henrik har jobbat ett tag inom<br />
bygg och vill prova på läraryrket har ett superläge.<br />
Bristen på yrkeslärare är enorm. Högskoleverket har<br />
räknat ut att det kommer att behövas ungefär 700 nya<br />
yrkeslärare varje år i tio års tid. Nu utbildas inte ens<br />
hälften så många. Byggnadsprogrammen är en av de<br />
yrkesutbildningar som lider störst brist på lärare.<br />
PÅ VAR SIN SIDA OM EN tillfälligt uppsnickrad masonitvägg<br />
står Josefin Hörvallius och Jannika Skaugvold.<br />
De försöker få räta linjer mellan mint gröna<br />
kakelplattor. Båda har tänkt sig att bli plattsättare i<br />
framtiden. Henrik visar dem hur de ska titta nära, lite<br />
från sidan, för att se att plattorna hamnat rakt. Det<br />
blir lite buckligt. Josefins plattor hasar en del.<br />
– Så är det också första gången tjejerna gör det här<br />
på fri hand, berättar Henrik.<br />
Jannika har plattsätteriet i blodet. Hennes morfar<br />
var tidigare Henriks chef på det lilla familjeföretag<br />
24 BYGGNADSARBETAREN NR 6 MAJ <strong>2010</strong><br />
BYGG1006s24 24 10-04-27 12.56.38