Nr 4 2011 - Byggnadsarbetaren

byggnadsarbetaren.se

Nr 4 2011 - Byggnadsarbetaren

yggnytt: Arbetsmiljöverket

lät företag utreda egna olyckan

Allt från Byggmaskinmässan

i Göteborg

För vem bygger

Riksbyggen?

AKTIEFEST

HOS BYGG-

JÄTTARNA

Dina ärr kan

ge pengar

Mikael

Sydebrant:

”Det kan vara

vettigt med en app,

så att man kan

mäta volymen.”

MÄT BULLRET

MED TELEFONEN

Ny bullermätare får plats i fickan

NUMMER 4 | 24 MARS 2011 | www.byggnadsarbetaren.se


DTRT

190

Ganska vanlig puls vid första

anblicken.

100

Antal gånger i % som den får

betong att kännas som smör.

350

Timmar i genomsnitt varje år som

den tvingas stå mot aggressivt

damm och smuts.

1

Liv den lever som ett enda

kraft- och uthållighetsprov.

-32°C

Lägsta utomhustemperatur

den kommer att utsättas för.

2 300

Antal gånger den lastas av

och på vid en byggplats.

97

Gånger den kommer att lånas

och hanteras av en riktig slarver

till kollega.

288 000

Antal kg betong som den kommer

förvandla till prydliga hål.

AntAl gånger den sviker dig: 0

Verktygen från DeWALT är framtagna för yrkesmän som arbetar under tuffa och skiftande

omständigheter. Speciellt för dig som vill jobba effektivt även om du ena stunden jobbar

med större maskiner på stora ytor, den andra med mindre verktyg i små utrymmen.

Tuffa miljöer kräver tuffa verktyg. eller tuffa, smarta och ändamålsenliga, närmare bestämt.

Allt det är inbyggt i ett verktyg från DeWALT. Det tjänar du på 10 gånger av 10. Garanterat.

Du hittar fler professionella verktyg på www.DeWALT.se


NUMMER 4 MARS 2011 ÅRGÅNG 62

Välkommen!

VAD VILL RIKSBYGGEN?

16–22 Riksbyggen, där Byggnads är största ägare,

bildades 1940, mitt under brinnande krig. Syftet var

att skapa jobb och bygga bra bostäder åt arbetare.

I dag är förutsättningarna annorlunda. Marknaden

styr byggandet och Riksbyggen får anpassa sig.

Samhällsansvar och sociala hänsyn är svårt att

förena med verksamheten.

11 AVSLÖJANDE

Myndighet låter

företagen utreda

egna dödsfall

32–36 GRANSKNING

Byggjättarnas

utdelningsfest

I fjol snålade företagen med

löneökningarna. Nu delar de

ut miljarder till ägarna.

44–45 SÅ FUNKAR DET

Dina ärr kan vara

värda pengar

Fula märken på huden ger rätt

till försäkringsersättning.

24–27 ARBETSPLATSEN

Häng med till

rövarbygget

28–30 ARBETSMILJÖ

Telefon-dån

Kolla in bullermätaren som du

enkelt har med dig i fickan.

+

4 BODSNACK ”Nu krävs investeringar i arbetsmiljö.”

REDAKTIONEN:

46–47 GREJER & GREPP

Stor mässpecial

8 7 FRÅGOR till mästaren i Hammer the nail.

9 BILDEN Vidunderlig utsikt i Norge.

48 EFTER JOBBET Sator är tillbaka.

51 BILDKRYSS Alltid i Byggnadsarbetaren.

52 INBLICK Information från Byggnads.

38–41 REPORTAGE

”Jag kunde inte

språket så bra. De ville

inte anställa mig.”

Arbetslöse Riyadh får chansen på

bygget.

HISTORIEN OM RIKSBYGGEN

70 ÅR EFTER BYGGFACKENS STORA BOSTADSSATSNING:

VEM FÅR BO

HOS RIKSBYGGEN?

För 70 år sedan, mitt under brinnande krig, startade byggfacken Riksbyggen.

Tanken var att av egen kraft skapa byggjobb och bostäder för vanligt folk.

2011 har både förutsättningarna och Riksbyggen förändrats.

TEXT: JENNY BERGGREN FOTO: MARTA EL-MASRI

16 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS 2011 NR 4 MARS 2011 BYGGNADSARBETAREN 17

28–30 24–27

Vi testade Arbetsmiljöverkets nya

bullerapp.

MAGNUS LIAM KARLSSON

1942 skrev Byggnadsträarbetaren flitigt om Riksbyggens projekt.

Bland annat skrevs att vissa lägenheter var små, men att det var så

långt man kunde komma med hyror som industriarbetare kunde

betala. 2011 bygger Riksbyggen i etage med bastu här på strandkanten

i Västerås. Företagets ordförande Hans Tilly säger själv att man

inte kan hävda att man bygger för den vanlige metallarbetaren.

16-23_riksbyggen_04.indd 16-17 11-03-17 11.16.00

Möt byggarbetarna som fixar dina

barns sommarupplevelse.

JOHNNY FRANZÉN

MISSA INTE!

Tävlingen. Nu är det skatt -

jakt på gång. (s. 37)

KATARINA CONNHEIM

reporter, arbetsmarknad

08-728 49 87 ● 070-627 60 84

k.c@byggnadsarbetaren.se

KENNETH PETTERSON

chefredaktör, ansv. utgivare

08-728 49 70 ● 070-607 56 97

k.p@byggnadsarbetaren.se

JOHAN SJÖHOLM

redaktionssekreterare

08-728 49 79 ● 070-651 62 59

j.s@byggnadsarbetaren.se

PETER ÖNNESTAM

layoutansvarig

08-728 49 77 ● 070-280 25 35

p.o@byggnadsarbetaren.se

CENNETH NIKLASSON

reporter

08-728 49 76 ● 070-607 56 92

c.n@byggnadsarbetaren.se

PETER LEANDER

reporter, kriminalfrågor (vik)

08-728 48 53 ● 070-245 04 30

p.l@byggnadsarbetaren.se

NINA CHRISTENSEN

reporter, webbadm. lärlingar

08-728 49 69 ● 070-246 87 06

n.c@byggnadsarbetaren.se

MARGITE FRANSSON

reporter, arbetsmiljö

08-728 49 74 ● 070-607 56 89

m.f@byggnadsarbetaren.se

JENNY BERGGREN

reporter, arbetsrätt

08-728 49 72 ● 070-664 49 00

j.b@byggnadsarbetaren.se

POSTADRESS 106 32 Stockholm BESÖKSADRESS Hagagatan 2, Stockholm PRENUMERATION edb, 010-588 93 73, prenumeration@edb.com ANNONS Chrismark, 08-551 196 80

TRYCK Sörmlands Grafiska, Katrineholm TS-KONTROLLERAD UPPLAGA 2010 114 900 KORREKTUR Michelle Bergman OMSLAG Magnus Liam Karlsson

NR 4 MARS 2011 BYGGNADSARBETAREN 3


igen.

Tolv personer kom aldrig hem

från bygget förra året. De dog i

olyckor i byggbranschen. Bara

under en vecka, i mars, den svarta

veckan, dödades tre människor.

De dog a la efter a t ha trä fats

av tunga vikter. Kranförare Ulf

Ryding avled efter a t ha få t e t

parti med utfackningsväggar

över sig. Snickaren Joacim Björk

dödades efter a t en innervägg på

tre ton vält över honom och byggnadsarbetaren

Johan Engqvist

dog efter a t e tak rasat över

honom i samband med rivnings-

har de tyvärr gå t upp igen, säger

Jörgen Eriksson. Han tycker a t

det är svårt a t dra några generella

slutsatser av olycksstatistiken,

fade vid fallolyckor. Sex personer

dog på grund av fa l. I maj arbetarna i a lmänhet får rä t

men frågar sig om byggnads-

skördade samma olycka två liv. Då utbildning och instruktioner för

dödades far och son när en arbetskorg

störtade ner i ett hisschakt. stra fen för bro t i arbetsmiljön

si t arbete. Han tycker också a t

– Det är fruktansvärt. Ingen

människa ska behöva dö på jobbet,

utan ska komma hem efter

arbetsdagens slut, säger Byggnads

arbetsmiljöombudsman sationen Sveriges Byggindustrier.

miljöexpert hos arbetsgivarorgani-

Jörgen Eriksson, i en kommentar Också han hade hoppats på en

ti l olyckorna. Efter en ti lfällig fortsa t nedgång av dödsolyck-

nedgång 2009 är dödsolyckorna

ti lbaka på den nivå där de legat – Vi ska fortsä ta arbeta för a t

de senaste åren. Det innebär a t förhindra olyckor och i synnerhet

ungefär en person i månaden dör i de svåra. Får vi ner antalet svåra

olyckor, får vi också ner döds-

– Jag hade hoppats a t det var

en nedåtgående trend, men nu

arbeten.

byggolyckor.

10

14

10

behöver höjas.

orna.

9

10

13

15

olyckorna, säger han.

8

12

Byggnadsarbetaren,

nr 5, 2010.

55-årige kranföraren

Ulf Ryding

avled efter att ha

få t e t parti utfackningsväggar

över sig. Olyckan

inträffade i Ka lhä l no r om

Stockholm.

MARS

22-årige snickaren

Joacim Björk dödades

på e t bygge i Helsingborg.

En innervägg

på tre ton välte över honom.

MARS

20-årige isoleringsmontöresnickaren

och egne

28-årige byggnads-

Sebastian Pålsson

företagaren Thomas

Höjrup avled

fö l cirka nio meter

på e t arenabygge i Kristianstad, efter a t ha trampat igenom ett

där han arbetade med a t montera

brandskyddsisolering. Han golv. Han utförde arbeten på en

tak och fallit ner i e t betong-

fö l från en stä lning, skadades ladugårdsbyggnad i Ängelholm.

svårt och avled den 7 juni.

41-årige anläggningarbetaren

och

arbetaren Anders

44-årige byggnads-

grävmaskinisten

Hi lerström avled

Tomas Fogel, egen

efter en olycka i

företagare, dog efter a t ha

samband med takfotsarbete.

blivit påbackad av en dumper. Troligen fö l han från en byggstä

lning. Han avled cirka fyra

Olyckan inträffade i Visentparken

Avesta i samband med månader senare i sviterna av

anläggningsarbeten.

olyckan. Den inträffade i Gustafs

mellan Borlänge och Säter.

MAJ

JUNI

MAJ

JULI

47-årige betongarbetaren

Johan

garen Sune Roland

64-årige plåtsla-

Engqvist dog efter

Khamdee, egenföretagare,

avled efter a t

a t e t tak rasat över

honom. Olyckan inträffade i ha fa lit från ett tak. Han hö l på

samband med rivning av e t med beklädnad av skorstenar på

skoltak i Södertälje.

en fastighet i Dala Floda.

MARS

APRIL

21-årige Fredrik

52-årige Kenneth

Oskarsson Rantavaara

omkom

vaara omkom då en

Oskarsson Ranta-

då en arbetskorg

arbetskorg störtade

störtade ner i e t hisschakt. ner i e t hisschakt. Olyckan

Olyckan inträffade vid Malmbergsgruvan

i Gällivare, vid i Gällivare, vid bygget av en ny

inträffade vid Malmbergsgruvan

bygget av en ny huvudnivå. huvudnivå.

MAJ

MAJ

48-årige byggnadsarbetarearbetaren

Josef

29-årige byggnads-

Muhamed Mraovic

Hajdik, från Slovakien,

dog efter ett fall

dog efter e t fa l

på cirka nio meter i Lund. Han på sex meter. Han arbetade på

höll på med fasadarbeten när ett eterni tak som gav vika och

han trillade igenom bomlaget han trampade igenom. Han var

på ställningen. Man hi tade egenföretagare men inhyrd av en

avbrutna plankor i stä lningen byggnadsfirma. Olyckan inträffade

i Frillesås. Läs mer på s. längre ner.

14.

AUG

SEP

Byggnadsarbetaren,

nr 7, 2010.

Byggnadsarbetaren,

n r 1 0 , 2 0 1 .

www.moraofsweden.se.

Köp originalet.

11

Bodsnack

E-POST redaktionen@byggnadsarbetaren.se FAX 08-728 49 80 TEL 08-728 48 00 WEBB www.byggnadsarbetaren.se

FRÅGAN

Ska Arbetsmiljöverket göra egna utredningar efter olyckor?

Nicklas Svanberg, 45 år,

rörmontör, Båstad

Ja, det tycker jag.

Arbetsmiljöverket

måste som oberoende

part granska de

allvarliga olyckorna,

man kan inte förlita sig

enbart på att företagen

lämnar rätt uppgifter.

Daniel Fagerlund, 24 år,

snickare, Norrköping

Det tycker jag verkligen.

Jag tror det

behövs en oberoende

part för att utreda varför

olyckor har hänt. Då kan

det kanske också komma

lösningar på hur man kan

arbeta för att det inte ska ske igen.

Göran Östberg, 68 år,

kylmontör, Borlänge

Ja, det bör de

göra. Det finns så

mycket som kan hända

på ett bygge. Det är

viktigt att en oberoende

part står för utredandet

och att både polis och

Arbetsmiljöverket utreder.

Se nyheten

på sidan 11.

Sätt arbetsmiljön

i fokus

■ I Byggnadsarbetaren

Byggnytt

Nu ökar dödsolyckorna

2010 dog tolv personer

i byggolyckor. Det är fyra

fler jämfört med året innan,

visar Byggnadsarbetarens

sammanstä lning.

nummer 2, 2011, fick vi

läsa att antalet dödsfall

i arbetet ökade igen år

2010, efter att tidigare år

varit på väg ner. Det tyder

på en sämre arbetsmiljö

och en tillbaka gång av

systematiskt arbetsmiljöarbete

med förebyggande

insatser och utbildningar.

Regeringens nedskärningar på

Arbetsmiljöverket och Arbetsmarknadsinstitutet

börjar visa resultat.

Med sämre arbetsmiljö och färre

inspektioner ökar olyckorna. Detta

leder till långa sjukskrivningar eller till

dödsfall i värsta fall.

Det här är helt oacceptabelt, inte

minst med tanke på att det samtidigt

pratas om att vi kanske är tvungna

att höja pensionsåldern för att vi ska

kunna finansiera välfärden. Många

måste fortsätta att jobba också för

att ha råd att leva på pensionen.

I Byggnadsarbetaren nummer 1,

2011, fanns ett reportage om en golvläggare.

Han lägger 4 000 kvadratmeter

golv själv och kämpar med 270

kilo tunga mattrullar, tillsammans

med en lärling. Han använde visserligen

en stående limspridare, men var

fanns hydraulvagnen för rullarna?

Ska vi minska förslitningsskador,

förtidspensionering eller rent av dödsfall

på arbetsplatserna och klara av

att arbeta till pensionsåldern kanske

vi inte ska visa denna typ av artiklar

En dödsolycka varje månad

HÄLFTEN AV dödsfa len inträf-

Senaste nytt a ltid på www.byggnadsarbetaren.se

HÄR

HÄR

ÄR

ÄR

2010

2010

ÅRS

ÅRS

DYSTRASTE

DYSTRASTE

SIFFROR

SIFFROR

DÖDSOLYCKOR PÅ BYGGET

BJÖRN SAMUELSON är arbets-

Första avtalet för utstationerade klart

DÖDSOLYCKOR 2010

M a t s O P a u l s s o n n y v d f ö r B r a v i d a

■ 138,35 kronor i timmen. Det ger det avtal för smeder anställda i

■ Mats O Paulsson blir ny vd och koncernchef i Bravida. Den nuvarande

vd:n Torbjörn Tore lämnar sin post vid årsstämman den 5 maj.

utländska företag, som IF-Meta l tecknat med arbetsgivarna Svemek.

Avtalet är det första så ka lade utstationeringsavtal som lämnats till Mats O Paulsson är i dag vd för Strabag i Norden. Han var vice vd i

myndigheterna, efter Lava lagens sjösä tning. Lönen ligger i nivå med Peab och vd i Peab Industri 2000–2009. Under tiden på Peab Industri

sni tlönerna för branschen. Avtalet reglerar också bland annat frågor om ledde Mats O Paulsson bland annat börsnoteringen av bolaget. Mats

kost, logi och resor till och från Sverige.

är styrelseledamot i Bravida sedan 2009.

22

11

2

Joacim, 22, klä mdes till döds

23

17

9

Störtade 100 meter

25

18

8

Extremvintern företagens största hinder

■ Det extrema vintervädret har stä lt till problem för byggföretagen.

Vart tredje företag uppger det extrema vintervädret som främsta

hindret för verksamheten. Det visar den senaste barometern från

Konjunkturinstitutet. Byggföretagen är annars mycket optimistiska

inför första kvartalet i år och räknar med fortsa t orderti lväxt. Även

byggproduktion och sysselsä tning väntas stiga betydligt.

ROBUST SVENSK KVALITET

Stämkniv.

Blad av kolstål.

Montörskniv. Blad av kolstål.

A lroundkniv.

Blad av kolstål.

Allroundkniv. Blad av rostfri t stål.

Fler specialknivar ur Craftline-serien finns på

Originalet sedan 1891

MORAKNIV är e t registrerat varumärke och har använts för knivar från

Mora of Sweden, tidigare KJ Erik son och Frosts Knivfabrik, sedan 1891.

som ett föredöme. Vi som känner till

byggbranschen vet att alltför många

inte når nuvarande pensionsålder.

Därför behöver vi högre krav på

arbetsmiljön samt på kontroller och

uppföljningar av arbetsmiljöarbetet.

Även attityder till arbetsmiljöarbetet

behöver förändras.

Ackordsarbete i all ära, men det

ökar hetsen så att arbetare inte tar sig

tid att använda skyddsutrustningar.

Ackord driver upp lönen, men det

är en kortvarig lycka om man under

några få år skaffar sig bestående

skador på kroppen. För att vi ska orka

jobba tills vi blir pensionärer borde

det finnas ett annat belöningssystem

som kan påverka lönen, men där

arbetsmiljön står mer i fokus.

Dålig arbetsmiljö leder till lidande

för den enskilde och till stora kostnader

för samhället. Därför krävs det

investeringar i bra arbetsmiljö i stället

för skattesänkningar.

29

18

29

Man dog när

planka brast

569

GUNNAR SANDBERG

riksdagsledamot (S)

ÖSTEN JONASSON

f.d. golvläggare

SAXAT

FRÅN

WEBBEN

”Att inte få en

lärlingsplats

efter avslutad

utbildning är ett

svek mot ungdomen

som valt

byggyrket i tron

att det skulle

leda till ett framtidsyrke.

(…)

De som inte får

någon lärlingsplats

innan nästa

grupp lärlingar

kommer ut från

gymnasieskolans

byggprogram

får det mycket

t u ff t . ”

LARS OWE

EDBERG

”Socialdemokraterna

behöver

efter sitt andra

raka valnederlag

verkligen börja

fundera över sin

politik och över

vilka grupper av

människor som

de ska representera

i samhället.”

PATRIK

WIKSTRÖM

ÖREBRO

Anställ fler

lärlingar

Jag blev beklämd när jag läste

senaste Byggnadsarbetaren!

Vad gör förbundet för att ändra förutsättningarna

för ungdomarna som

lämnar byggprogrammet?

Dessutom blev jag ännu mer beklämd

att läsa hur Sveriges Byggindustrier

ser på rekryteringen av blivande

byggnadsarbetare. De borde veta

vilken rekryteringsreserv som finns

bland alla de elever som genomgått

byggprogrammet.

Nu när företagen skriker efter

yrkesarbetare borde man ta chansen

att anställa ett antal lärlingar, vilket

företagen borde gjort redan under

lågkonjunkturen.

Kan det vara så att det var bättre

förr? Före kommunaliseringen som

genomförts på skolans område hade

vi i branschen möjlighet att i samarbete

med SÖ (Skolöverstyrelsen)

fastställa antalet utbildningsplatser i

respektive kommun som hade byggutbildning.

Då hade byggnadsindustrins

yrkesnämnd järnkoll på vilket behov

som respektive kommun hade av

rekrytering och vilken möjlighet som

fanns till vettiga praktikplatser.

Hur kan förbundet verka för att vi

ska kunna fixa en utveckling för de

ungdomar som väljer byggprogrammet

så att de ska kunna bli byggnadsarbetare

med en fullständig

utbildning?

Här har förbundet en politisk uppgift!

Att jobba för att våra blivande

lärlingar (medlemmar) får en framtidstro.

LENNART HÅLLBUS

4 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS 2011


TYCK TILL Uppge namn och telefonnummer, som hemlighålls

mellan dig och redaktionen om du använder signatur.

LEDARE

TYCK

TILL PÅ

NÄTET!

Den vite mannen

regerar på bygget

DEN TYPISKE BYGGNADSARBETAREN i Sverige är en vit medelålders

man. Han bor i egen villa eller radhus i en mindre kommun.

Han undviker storstäder och håller på traditionerna. Inom

branschen utgör byggnadsarbetare med utländsk bakgrund en

absolut minoritet. Andelen som är födda utanför Europa utgör

knappt två procent av kåren, enligt en rapport som Statistiska

centralbyrån (SCB) tagit fram för Byggnadsarbetarens räkning.

I centrala Södertälje, en av Sveriges invandrartätaste kommuner,

byggs just nu 77 bostadsrätter. Det är inget märkvärdigt i sig.

Andelen som

är födda

utanför Europa

utgör knappt två

procent av kåren.

Skillnaden är att majoriteten av

byggnadsarbetarna kommer från

Irak. Ordnings- och skyddsregler är

översatta från svenska till arabiska,

i övrigt talas svenska på bygget.

De är anställda av Telje-Peab, ett

nybildat byggföretag som till hälften

ägs av Peab och Södertälje kommun.

Bolaget startades för att ge arbetslösa, flyktingar och bidragtagare

jobb och samtidigt bygga bostäder.

UNDER DE SENASTE ÅREN har på olika håll i landet i genomförts

flera projekt med syfte att öka mångfalden i byggbranschen.

Men fortfarande är det den vita, svenskfödda medelålders mannen

som dominerar i byggboden.

Stödet för Sverigedemokraterna är dubbelt så högt

bland Byggnads medlemmar jämfört med befolkningen

i övrigt. I senaste riksdagsvalet röstade

drygt tio procent av medlemmarna på Sverigedemokraterna,

enligt Byggnads egen valenkät.

Nu drar Byggnads, tillsammans med Transport,

Elektrikerna, IF Metall och den anti rasistiska

rörelsen Expo, i gång en kampanj för att

stoppa rasism. Målet är att nå 30 000

ungdomar i gymnasiet.Undersökningar

visar att 20 till 60 procent av

eleverna på yrkesförberedande

program sympatiserade med

Sverigedemokraterna.

På sidorna 38–41 kan ni

läsa om bygget som försöker

vända trenden.

©

TEGERA ® 9124

Nöj dig

bara

med det

bästa.

tegera ® 9124 är riktigt bra

handskar. att de dessutom

är snygga gör ju inte saken

sämre. Handskarna är sydda

i microthan+, ett tunt, starkt

och smidigt material som ger

finfin fingertoppskänsla och

ett utmärkt grepp. Upptäck

också våra andra handskar i

familjen tegera ® , du kommer

att vilja ha dem allihop!

Kenneth Petterson, chefredaktör

www.ejendals.se


Bodsnack

2 TUM

Nu är det

dags att

ta rygg på

Fredde i

Solsidan – fram

med grillen.

Vi ses – kanske på en

solig trätrall nära dig

Glömde

som

vanligt

att plocka

in grillen efter

förra säsongen

– måste köpa en

ny …

FRÅN MITT KÖKSFÖNSTER ÖPPNAR sig en vy som

visar stora delar av Södermalm i Stockholm. I år har

det stått en byggkran en bit bort. Varje vardagsmorgon

när jag stapplat ut i köket för att fixa morgonkaffet har

jag slängt en blick ut på kranen. Och varje gång har

jag kunnat konstatera att den rör sig, arbetet är redan

i gång. Bredvid fönstret sitter temperaturmätaren.

Minus fem eller minus arton spelar ingen roll – kranen

rör sig.

Det har nu gått 25

år sedan jag gick ut på

piren i Visby hamn och

skickade i väg hammaren

så långt jag orkade.

Den ligger väl där än

i dag på botten som ett

rostigt minne av sju år

på bygget.

... all respekt

till er som

härdar ut med

skitväder och

mörker under åtta

månader om året.

Visst kan jag sakna snickrandet. Men det gäller bara

de dagar då solen strålar, det doftar sågspån på valvet,

kortbyxorna är på, fikapausen har flyttat ut till trätrallen

och flugorna solar sig på bodväggen.

Jag slutade inte på bygget för att slippa frysa.

Tänkte inte på vädret då, utan det var andra drivkrafter

som förde mig till journalistiken. Men i dag är

kyla, snö, blåst och regn absolut huvudorsaken till att

jag aldrig skulle kunna komma tillbaka. Påminnelsen

om detta kommer med jämna mellanrum då jag är ute

och gör reportage på olika byggarbetsplatser. Och jag

erkänner, jag fryser häcken av mig varje gång. Den

här vintern har varit något av lidandens tid och då

sitter jag ändå på kontoret under stor del av arbetstiden.

DEN STORA FRÅGAN ÄR: hur orkar ni på bygget?

Det är en stor gåta och all respekt till er som härdar

ut med skitväder och mörker under åtta månader om

året. Förmodligen somnar ni tidigt på fredagskvällarna

efter att kroppen utsatts för kyla, blåst och väta

under veckan.

Men nu kommer snart

bättre tider och jag säger

som Gert Fylking Рӊnt-

ligen!

Våren är på ingång,

ljuset är tillbaka och

jag hoppas på fantastiskt

byggväder

så ni alla får chansen

att äntligen tina

upp. Och för min

egen del blir det

betydligt skönare

att göra reportage på

bygget – gärna med

en fika på trätrallen.

CENNETH NIKLASSON – reporter

TIPSA

OM KLIPP!

p.o@byggnads

arbetaren.se

YOUTUBE-KLIPPET

Bygget rockar

FALLOLYCKA En lärling fördes till sjukhus er ett fall

på åtta meter, den 16 juni. Han föll från en ställning

ner i en container. Olyckan inträffade på NCC:s

i arbetsplats reklamfilm

vid regementet i Strängnäs. Polisen

■ uppger Riktigt att olyckan coola inträffade gubbar i samband med att en

i byggnadsställning denna reklamfilm revs. Enligt för SF Arbetsmiljöverket

tog lärlingen bort skydds räcket när han skulle kasta

Bio. Underbar miljö och

skräp i containern.

komik. Se gärna fler i

samma serie.

FÖR ATT SE KLIPPET:

Klicka på länken på

www.byggnadsarbetaren.se

TÄVLA!

med Byggnadsarbetaren

Riktigt fina priser att vinna.

Läs mer på sidan 37.

6 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS 2011


– Vem svarar

i växeln idag?

– Du och jag.

I moderna företag jobbar alla i växeln.

Anslut firmans mobiler till Telia Jobbmobil växel så har ni alltid med

er växeln var ni än är. Sen kan den kollega som har en fri hand över

besvara det inkommande samtalet. Precis så enkelt kan Telia Jobbmobil

växel effektivisera företaget och öka er tillgänglighet. Först

när växeln är helt integrerad i mobilen blir telefonen riktigt smart.

Bättre affärer kommer på köpet.

Välkommen till Telias butiker, återförsäljare, telia.se/kampanjer

eller ring 90 400.

Nokia E7

Telia

Jobbmobil

växel

LÄS MER →


Sju frågor

VEM:

ÅLDER:

YRKE:

ANDREAS KRANTZ

18 VÅRGÅRDA

BOR:

SNICKARELEV

AKTUELL:

REG ERANDE SVENSK MÄSTARE I

BYGGNADSARBETARENS WEBBSPEL

POÄNG.

HAMMER THE NAIL, 77 903 POÄNG.

”Jag har skrutit en del”

ANNA SIGGE

1. Grattis, du är historiens första svenska

mästare i Hammer the Nail. En klassisk fråga:

Hur känns det?

– Det känns riktigt bra. Jag läste om tävlingen i tidningen

och jag hade inget att göra. Till slut slog jag toppnoteringen.

Det var en nervös väntan för att se om det

skulle räcka, jag kollade resultatuppdateringarna hela

tiden och tänkte att det är säkert någon som slår det.

2. Hur rankar du den här titeln? Är det det

största som du har vunnit?

– Jag rankar den väldigt högt och jag har skrutit en del

för kompisarna på byggprogrammet. Jag har väl vunnit

några juniorturneringar i fotboll, men inget SM.

EN HÄLSNING FRÅN

VÄRLDSREKORD-

HÅLLAREN

Marlene Ingemann

heter jag! Bruden med

världs rekordet i ”Hammer

the nail” =) Gick in på min

facebook & såg att jag hade

fått en länk till eran tidning

här på webben.

Kan man tänka sig, en

tvåbarnsmamma som sitter

och nöter sönder musknappen

på datorn! haha! De är

inte så att jag har vunnit en

ny bärbar dator!? haha ;)

Karln min har nu ”förbjudit”

mig till att spela mer,

då musknappen på datorn

faktiskt gick sönder p.g.a.

spelet, hahaha!!

Ville bara tacka för ett

roligt & ett VÄLDIGT enerverande

spel! =)

Hojta gärna till om de

kommer flera, då ska jag

’kicka ass’ i de också!

MVH//Marlene”

Lycklig SM-vinnare. Andreas Krantz går sista terminen som snickarelev på Kunskapskällan

i Herrljunga.

3. Var ska du ställa bucklan?

– Den får hamna mitt i rummet (pojkrummet i föräldrahemmet).

4. Hur skulle du beskriva dig själv som

spelare. En naturbegåvning som Zlatan eller

en träningsprodukt som Klas Ingesson?

– Jag är nog en blandning. Fick rätt höga poäng redan

första gången jag spelade, över 40 000. Sedan körde

jag två timmar i sträck, så hade jag slagit rekordet.

5. Vad är hemligheten med att bli bra i spelet?

– Det är nog bara att nöta och nöta. Att prova olika

sorters dataspel kan nog vara bra. Men ett tips är väl

att titta på hammarens skugga och sikta med den.

6. Är du lika bra på att hamra på riktigt? Vad är

dina framtidsplaner?

– Jag går ut skolan nu i sommar och ska då bli lärling,

om man hittar någon plats. Men det verkar se rätt

bra ut med jobb här. Sen efter det vill jag ut och resa

jorden runt något år, innan man börjar jobba som träarbetare

någonstans här hemma.

7. Slutligen, kommer du att försöka försvara

din titel nästa år? Och har du planer på att

göra en attack mot Marlene Ingemanns

världs rekord på 80 949p?

– Det kommer jag nog att försöka göra. Och då får jag

väl försöka slå rekordet. Men just nu är det klasskompisarna

som försöker slå mitt resultat. Vi brukar köra i

skolan, men de klarar det inte.

PETER ÖNNESTAM

8 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS 2011


SKICKA

BILDEN!

Har du en bra byggbild? Avslöjande, humoristisk eller kanske bara vacker.

Skicka den ihop med en kort beskrivning till: p.o@byggnadsarbetaren.se

Bilden

marcus hallgren

Mäktigt Marcus!

n Varför höjdrädsla inte är någon bra kombination med

jobbet som byggnadsarbetare illustreras av denna bild av

MARCUS HALLGREN. Bilden visar ”pyloner på Hardangerbrua

i Norge under uppbyggnad. Cirka 135 meter över

havet!” Tack Marcus, håll utkik i brevlådan efter en trisslott.

Fortsätt att skicka in era bilder till p.o@byggnads

arbetaren.se eller på www.byggnadsarbetaren.se (klicka på

Läsarbilder).

nr 4 mars 2011 byggnadsarbetaren 9


Nu öppnar

världens minsta akutmottagning

NYHET!

www.firstaid.cederroth.com


Senaste nytt alltid på www.byggnadsarbetaren.se

Byggnytt

Utredde aldrig olyckan

Arbetsmiljöverket förlitade sig på arbetsgivarens version

Minst två dödsolyckor i

byggbranschen det senaste

året utreddes aldrig av

Arbetsmiljöverket. I stället

nöjde man sig med att låta

företagen själva utreda vad

som hände. Både fack och

åklagare anser att rättssäkerheten

kan hotas.

– Det är fel. Det är viktigt att

Arbetsmiljöverket som är opartiskt

utreder alla olyckor, säger

Byggnads regionala skyddsombud

i Stockholm, Tomas Kullberg.

Han är kritisk till flera fall i

Stockholmsområdet där utredningar

inte gjorts.

Ett exempel är olyckan där

kranföraren Ulf Ryding dog den

22 mars i fjol, efter att ha fått ett

parti utfackningsväggar över sig.

Trots att det var en dödsolycka

gjorde Arbetsmiljöverket (AV)

aldrig någon egen utredning, utan

förlitade sig på dem som gjordes

av arbetsgivaren och av beställaren.

Båda utredningarna pekade

på att inga fel begåtts, samt lyfte

fram positiva åtgärder som företag

och beställare gjort. AV avslutade

därefter ärendet.

– Det var svårt att klarlägga

vems felet var och vi kunde inte

se att arbetsgivaren brutit mot

arbetsmiljölagen, säger arbetsmiljöinspektör

Pia Selenius. Att

vidare utreda olyckan, anser hon

inte hade gett något.

AV är förvisso inte skyldigt

att utreda alla olyckor. Men

Tomas Kullberg anser att verket

borde granska omständigheterna

runt olyckan, eftersom företagen

Här dog kranföraren Ulf Ryding, i Kallhäll norr om Stockholm. Men

Arbetsmiljöverket gjorde ingen egen utredning, utan förlitade sig till

arbetsgivarens och beställarens.

är så uppenbart jäviga:

– Man kan aldrig förvänta sig

att arbetsgivaren ska göra en helt

opartisk utredning, säger han.

Olyckan där Ulf Ryding dog är

inte enda exemplet där AV förlitat

peter önnestam

sig på företagets utredning. Den 25

mars 2010 dödades betongarbetaren

Johan Engqvist, vid ett takras i

Södertälje. Också här nöjde sig AV

med företagets olycksutredning

och den opartiska tekniska utredning

som AV krävde att arbetsgivaren

skulle beställa. Slutsatserna

blev att det varit omöjligt för

entreprenören att förutse olyckan.

Ärendet avslutades med en sammanfattning

till åklagaren.

En åklagarE som driver

många arbetsmiljömål är Leif H

Johansson i Stockholm. Han ser

en risk i att Arbetsmiljöverket inte

utreder själva. I ett av hans fall,

en rasolycka i Uppsala, har han

bara fått in ett kortfattat inspektionsmeddelande

från AV samt

företagets utredning. Men den

utredningen är otydlig och det, i

kombination med att det saknas

bevisning från polisen, försämrar

möjligheten att åtala.

– Det gör det omöjligt för mig

att gå vidare. Detta är en risk man

tar om man förlitar sig på utredningar

från företagen, säger Leif H

Johansson.

Arbetsmiljöinspektör Håkan

Angeldahl inspekterade olyckan.

– Vi har inte tid att göra egna

utredningar. Vi åker ut och ställer

krav och misstänker vi brott gör

vi en åtalsanmälan som åklagaren

får gå vidare med, säger han.

Flera andra inspektörer vittnar

om samma sak.

– Vi har fått allt mindre resurser.

Det har blivit mindre tid att

utreda, vilket gör att vi i färre fall

hinner granska riktigt noga, säger

Per-Arne Mattsson, arbetsmiljöinspektör

i Falun.

Byggnadsarbetaren har sökt

AV:s generaldirektör Mikael

Sjöberg för kommentar. Han har

enligt pressavdelningen inte haft

tid att svara.

Margite Fransson

Var tionde byggelev är kvinna

n I höstas gick 1 653 kvinnor på byggprogrammet. Det betyder att 9,4

procent av byggeleverna är kvinnor det här läsåret. Andelen kvinnliga

elever ligger därmed kvar på ungefär samma nivå som förra året, då 9,5

procent av eleverna var kvinnor. Det betyder en inbromsning av en tidigare

stadig ökning av andelen kvinnliga byggelever. För fem år sedan var

andelen kvinnor på byggprogrammen exempelvis 4,4 procent.

2,65

timmen.

KRONOR

n Så mycket ska du ha i löneökning

från 1 april om du arbetar

på byggavtalet, plåt avtalet eller

vvs-avtalet. Om du jobbar på kylavtalet

höjs din månadslön med

516 kronor och du som jobbar på

glasmästeriavtalet får 3,25 mer i

nr 4 mars 2011 byggnadsarbetaren 11


Byggnytt

46-åring dog

– fastnade

i borrstålet

DÖDSOLYCKA PÅ KOLMÅRDEN

En 46-årig bergsborrare

dödades efter att ha fastnat

i en roterande borr.

Mannen dog i samband

med en olycka på Kolmårdens

djurpark utanför Norrköping.

Olyckan inträffade

den 26 februari.

På arbetsplatsen skulle de spränga

för att göra en parkeringsplats i

anslutning till en linbanebyggnad.

Det var första dagen på arbetsplatsen

och man skulle borra hål

för att lägga ner sprängämnen. Då

olyckan inträffade höll den 46-årige

mannen från Eskilstuna på med

att förlänga borrstålet, genom att

sätta till ytterligare en del.

Av någon anledning fastnade

han i borrstålet som var roterande

och klämdes fast mot detta.

– På något sätt har han hållit i

förlängningsstålet som samtidigt

varit i rotation. Han har därigenom

klämts mot stålet och även

slagit i huvudet, säger kriminalinspektör

Anders Wallberg, vid

polisen i Östergötland.

Inga ögonvittnen finns till

olyckan och då bergsborraren

påträffades var han livlös. Ännu

är den direkta dödsorsaken inte

klarlagd.

Olyckan utreds nu av polis och

även Arbetsmiljöverket har inlett

en granskning.

– Vi vet inte varför det skedde,

men stålet ska inte vara i rotation

på det här sättet, säger

arbetsmiljö inspektör Bertil Sandberg.

MARGITE FRANSSON

Slog ner kollegan – skadade nacken

■ En byggnadsarbetare blev plötsligt ilsk och slog till sin kollega i

nacken. Kollegan föll ner från ställningen och skadade sig. Det hela

utspelade sig nyligen på en arbetsplats i Lund. Kollegan var oförberedd

på slaget från den 40-årige byggnadsarbetaren och föll cirka en halvmeter

och skadade nacken. Ett vittne såg händelsen och mannen som

slog misstänks för misshandel.

NÄTFRÅGAN

Ska man ställa krav på

företag att ta in lärlingar?

Nästa fråga: Är Riksbyggen bra för Byggnads?

RÖSTA PÅ WWW.BYGGNADSARBETAREN.SE

Totala arbetslösheten

Öppna arbetslösheten

NEJ, det är företagens

ensak vilka de

anställer: 17 %

ARBETSLÖSHETEN I FEBRUARI

6,2

4,8

12,7

10,8

14,0

■ Arbetslösa medlemmar i Byggnads och Målarnas a-kassa.

JA, självklart, det

handlar om branschens

framtid: 83 %

10,2

6,8

2008 2009 2010 2011

Få avtalsstrider i byggsektorn

■ Antalet stridsvarsel mot avtalslösa byggföretag ligger kvar på en

rekordlåg nivå enligt Medlingsinstitutets senaste årsrapport. 2010

varslade Byggnads om blockad endast vid två tillfällen, för att få

byggföretag att teckna kollektivavtal. Mönstret är det samma i alla

LO-förbund. Enligt Medlingsinstitutets senaste årsrapport varslade

förbunden om stridsåtgärder i 98 fall 2006, och 2010, fyra år senare,

hade siffran sjunkit till 16.

ANTALET VARSEL OM STRIDSÅTGÄRDER I BYGGSEKTORN

2006:

2007:

2008:

2009: 0

2010:

1

2

2

11,1

Antalet stridsvarsel har som synes

sjunkit dramatiskt sedan 2006. Bilden

ser likadan ut i alla LO-förbund.

KÄLLA: MEDLINGSINSTITUTET

KÄLLA: ARBETSFÖRMEDLINGEN

17

Prisvärt boende året om

* 20 min till Stockholm City

* Bevakat område

* Parkering vid stugan

Uppge ”bygg”

få 10 % rabatt

på månadsboende

gäller under 2011

flottsbro.se

info@flottsbro.se 08 - 535 327 00

Tlf 031-135490

KRISTALLKLAR

OCH UNIVERSAL

– limmar, fogar och tätar

Du hittar -produkterna i Bygg-, Järnoch

Färgfackhandeln. Se återförsäljarlista

på www.novatech.nu

12 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS 2011

95x60_TRANS7_SE_2011.indd 1 08.02.2011 14:29:43


SÅ GJORDE VI

■ Årets sämsta bygge

är en utnämning som

Byggnadsarbetarens

redaktion som helhet

står bakom.

■ Utnämningen baseras

på den bevakning av

byggbranschen som vi

gjort under året.

ASBESTSKANDALEN

■ Karolinska universitetssjukhuset

i Huddinge

är cirka 400 000

kvadratmeter stort.

Asbest förekommer

enligt fastighetsägaren

Locum i princip i a la hus,

i olika grad.

■ Framför a lt finns

asbest i rörkonstruktioner,

rörböjar, va ten och

avlopps- och ventilationsrör

och branddörrar.

Det finns också i

brandisolering i bjälklag,

med mera.

■ Asbesthaltigt damm

kan finnas i undertak

efter a t ha fallit ner från

bjälklag. E t problem är

a t man vid flera tidigare

renoveringar byggt in

asbesten i stä let för att

ta bort den.

30

och hem på kvällar.

vad han kan ha utsa ts för.

asbest, säger han.

säger Pe ter Lantz.

Pia Selenius.

”Det är underligt

att ansvariga inte

haft bättre ko l på

asbesten”, säger

snickaren Petter

Andersson.

utanför Stockholm.

Man har bland annat kunnat konstatera

asbest på balkar i taket.

31

TIPSA

OSS!

Asbestundersökning läggs ned

Åklagaren inleder inte

någon förundersökning

efter asbestskandalen på

Karolinska universitetssjukhuset

i Huddinge.

Kammaråklagare Leif H Johansson

har beslutat att inte inleda

någon förundersökning efter

Elektrikerförbundets polisanmälan

vid Karolinska universitetssjukhuset

i Huddinge. Han menar

att de uppgifter han fått inte ger

anledning att anta att ett brott

som kan leda till åtal har begåtts.

Han hänvisar också till en tidigare

förundersökning som lagts ner av

samma skäl. Den inleddes efter

en åtalsanmälan från Arbetsmiljöverket.

– Inget nytt har kommit fram

i sak som ändrar bedömningen,

säger han.

Elektrikerförbundet tycker att

tel: 08 728 49 79 ● e-post: j.s@byggnadsarbetaren.se

ELEKTRIKERNA BEGÄR ÖVERPRÖVNING

BYGGNADSARBETAREN UTSER

beslutet är fel och ska

begära en överprövning.

– För vår del är

det helt klarlagt att

arbetarna har utsatts

för asbest. Tester har

visat att det fanns asbest

där de arbetade. Sedan

varierar det i vilken grad

det skett och under hur

lång tid. Det är bland

annat just hur stor exponeringen

varit som vi anser att en utredning

skulle ge svar på, säger Malin

Wulkan, förbundsjurist på LO-

TCO:s rättsskydd, som anlitas av

förbundet.

Leif H Johansson finner det

uteslutet att någon utsatts för livsfara

eller risker för sjukdom som

krävs enligt brottsbalken.

– Det finns mätvärden som

visat på att det är små värden som

påträffats, säger han.

HÄR ÄR ÅRETS SÄMSTA BYGGE

ASBESTSKANDALEN VÄXER PÅ KAROLINSKA SJUKHUSET

Byggnadsarbetare har utsatts för livsfarlig asbest på Karolinska universitetssjukhuset

i Huddinge. De har jobbat oskyddade i tron att de var säkra. Därför

utser Byggnadsarbetaren arbetsplatsen till årets sämsta bygge.

D E T B L E V E N C H O C Kför elektriker och byggnadsarbetare

när det i april stod klart a t de jobbat i

utrymmen med damm från asbesthaltigt material.

Plötsligt var deras arbetsplats i en kulvert avspärrad

och det fanns en skylt med varning för asbest.

– J g b l i r f ö r b a n n a . P r o v t a g n i g a r h a d e v i s a t

d ä r f a n n s a s b e s t o c h d ä r h a d e v i v a r i t o c h j o b b a t i e t

par års tid, säger Robert Andersson, elektriker och

skyddsombud för Bravida på arbetsplatsen.

Han säger a t elektrikerna blivit utsa ta bland

annat då de gjort hål för kablar i tak och väggar med

brandtätning och kommit i kontakt med undertakspla

tor där damm samlats. I samma utrymmen har

också byggko leger, snickare, sprinkler-, vvs- och

ventilationsmontörer utfört olika arbetsuppgifter.

Upptäckten väckte stor oro eftersom asbest är

farligt och på sikt kan ge de allvarliga cancersjukdomarna

lungcancer och mesoteliom.

Men i oktober kom nästa chockbesked. Plötsligt en

dag stod e t saneringstält stod utanför en annan av

arbetsplatserna. Asbest hade upptäckts vid en inventering.

Robert Andersson stoppade jobbet och krävde

fler asbestprover. Alla visade på asbest. Då hade

elektriker och byggnadsarbetare i fem veckor krupit i

damm på undertak och kabelstegar i området.

– Vi vet säkert a t vi också här har utsatts för

asbest, säger Robert Andersson.

Damm har virvlat ner på golvet där arbetare och

sjukhuspersonal passerat. Byggnadsarbetare och

elektriker har dragit med dammet in i bodar på raster

– Någon måste gå ti l bo ten med de ta, säger

sprinklermontören Pe ter Lantz. Han har i fyra år

insta lerat sprinklersystem i husen för YIT, e t av flera

sprinklerföretag på plats. Tidigare arbetade han i det

nu sanerade området, i ett annat projekt och undrar

Enligt Pe ter Lantz har sprinklermontörerna uppgifter

som gör dem mycket utsa ta.

– Vi gör varje vecka flera hundra hål i väggar och

tak med hålsåg, för a t fästa sprinkler. Ofta gör vi hål

i undertaken, där man sagt att det funnits damm med

Byggherren Locum är ansvarig för a undersöka

o m d e t fi n n s a s b e s t , s a m t å t g ä r d a d e t .

– Men det har aldrig, förutom en gång, varit sanerat

när vi kommit för att börja jobba. Det är konstigt med

tanke på hur mycket asbest det finns i byggnaderna,

ASBEST FINNS I OLIKA g r a d i a l l a h u s p å s j u k h u s o m -

rådet. Anläggningen var klar 1974, två år innan asbest

förbjöds som byggmaterial i Sverige. I dag beräknas

100–150 olika byggprojekt pågå här. Det är svårt a t

greppa helheten, men yrkesfolk på plats ger en bild av

stor variation me lan seriösa företag och andra som tar

lä t på arbetarnas hälsa. Men många är rädda för a t

u tala sig. I ett projekt beskriver en byggnadsarbetare

hur material med asbest rivits på ett regelvidrigt sä t

med mycket damm, medan helt oskyddade byggnadsarbetare

stå t bredvid och arbetat.

Arbetsmiljöverket har besökt arbetsplatsen efter

upptäckten a t elektriker exponerats i våras. Verket

riktade krav mot Locum, men också mot entreprenören

Bravida som är ansvarigt för det aktue la projektet.

– V i v e t i n t e i d a g ä r h u r m å n g a s o m u t s a t s f ö r a s -

best och i vilka mängder, säger arbetsmiljöinspektör

Verket åtalsanmälde båda företagen men åklagaren

lade ner utredningen. Nu är händelserna åter utsa ta

för en rä tslig prövning. Elektrikerförbundet har

polisanmält företagen för arbetsmiljöbro t.

– D e t ä r k o n s t i g t a t m a n h r s å d å l i g k o l p å a s b e s t

på ett sjukhus. Det är för jävligt a t detta kunnat

hända. Jag vet inte om jag har blivit utsa t direkt i

mi t arbete, men man har ju gått här i dammet från

elektrikerna och vi si ter ti lsammans i boden, säger

snickaren Pe ter Andersson.

Ingen arbetare får oskyddad utsä tas för asbest.

Det ska saneras av särskilt utbildad personal och

saneringsområdet avskärmas. Förutom byggherren

är byggsamordnare och arbetsgivare ansvariga.

Karolinska universitetsjukhuset i Huddinge

Robert Andersson, skydds-

a t de jobbat flera år i lokaler

som innehå ler asbest

ombud på Bravida, blev förbannad

när han fick reda på

Byggnadsarbetaren, nr 15 /2010.

Malin Wulkan reagerar över

detta. Hennes och Elektrikerförbundets

uppfattning är att

elektriker och andra arbetare

exponerats för asbestfibrer under

lång tid. Asbest finns på många

håll i sjukhusbyggnaderna.

– Dels vet man inte hur stor

exponeringen varit och dels kan det

räcka med mycket små mängder asbestfibrer

för att skadas, säger hon.

MARGITE FRANSSON

”Byggnads tecknar

avtal med företag

efter företag, sedan

genomför de ingen kontroll

alls och de utländska

arbetarna har ingen aning

om vad avtalet ger dem för

rättigheter.”

GINTS KAPLERS – fd tolk åt

Byggnads levererar svidande

kritik i Aftonbladet den 1 mars.

”Det är inget jag

känner igen. Vi driver

över tio mål centralt

just nu. Vi har vunnit många

stora mål i AD genom åren:

SSAB, Svartliden, kineserna

i Kalmar, thailändare i

Svinesund, Rimec för två år

sedan, det lettiska företaget

Mettojumti i Skåne i

höstas.”

TORBJÖRN JOHANSSON, Byggnads

avtalssekreterare, svarar på

Byggnadsarbetaren.se.

UNIVERSALPLUGG MQ

En plugg är allt som behövs!

EN PLUGG föR

• hårda eller porösa material

• hålsten eller håltegel

• skivmaterial

• ytmontage

• genomsticksmontage

• alla typer av träskruv

• mm-gängad skruv

Quattro ®

Technology

Expansion i fyra riktningar

kN

Ger höga lastvärden

GUNNEBO FASTENING ÄR EN KOMPLETT INFÄSTNINGSLEVERANTÖR AV SKRUV | EXPANDER & PLUGG |

KEMISK INFÄSTNING | SPIK | BYGGBESLAG | MASKINER & AUTOMATINFÄSTNINGAR

NR 4 MARS 2011 BYGGNADSARBETAREN 13


Byggnytt

HALLÅ DÄR!

JOHAN LINDHOLM

Byggnads v.ordf.

Byggnads,

fyra andra fack

och Expo drar

i gång ett projekt

mot rasism.

Ni ska ut på yrkesgymnasier

och prata om rasism. Varför

gör ni det här?

– Vi vill ha ett samtal med våra

medlemmar, killar och tjejer. Vi

måste diskutera och samtala

om värderingar och vad vi som

fackförening står för.

Många elever på yrkesprogram

röstade på Sverigedemokraterna

i skolvalen.

Varför tror du att det är så?

– Unga människor känner att

de inte får plats. Det är svårt

att få tag på en bostad, ett

jobb och en trygg anställning.

Det får dessa konsekvenser.

KATARINA CONNHEIM

Här jobbade de

för slavlöner

I en vecka rasade en konflikt

mellan Byggnads

och företaget Renovatis.

I centrum stod fem byggnadsarbetare

med en lön

på knappt 30 kronor i timmen.

Striden fick sitt slut

vid förhandlingsbordet.

”Neighbours. Help, SOS!!! Here

live slaves. We are hungry!!!”

Så hade byggnadsarbetarna

från Lettland, skrivit på en skylt

utanför sin arbetsplats i Sollentuna

den 8 mars. Efter ett tips till

lokalavdelningen Byggettan åkte

facket ut till arbetsplatsen, där

byggnads arbetarna renoverade en

fastighet. Där framkom att lönen

var knappt 30 kronor i timmen.

Byggnadsarbetarna bodde och arbetade

på arbetsplatsen och hade

arbetat tolv timmar om dagen, sex

dagar i veckan.

BYGGNADSARBETARNA är anställda

av det lettiska bemanningsföretaget

SIA Renovatis, men

uthyrda till det svenska bolaget

Renovatis AB. Facket krävde avtal

efter att de lettiska arbetarnas

situation uppmärksammats och

efter en veckas förhandlande nåddes

en uppgörelse. Avtalet skrevs

med det lettiska företaget.

– Bemanningsavtalet ger

arbetarna cirka 167 kronor i timmen,

till skillnad från de cirka 27

kronor de tjänade innan, säger

Christian Bengtzelius, ordförande

för Byggettan.

Arbetarnas rop på hjälp.

Ärendet är i skrivande stund

inte avslutat.

– En av arbetarna har sagts upp

för att han talat med facket och

det kommer vi att ha en förhandling

om. Dessutom har några av

arbetarna inte fått ut sina löner.

Det kommer vi också att förhandla

om, säger Christian Bengtzelius.

Byggnadsarbetaren har sökt

Carl Kjellberg, vd för Renovatis.

Han vill inte kommentera.

MARGITE FRANSSON

KATARINA CONNHEIM

Sievi GORE-TEX ®

Komfort i fuktiga förhållanden!

GORE-TEX ® är ett unikt fodermaterial

på marknaden, det andas och håller

samtidigt fukten borta från foten.

GORE-TEX ® är ett av W. L. Gore & Associates registrerat varumärke.

Nordens största tillverkare av skydds- och yrkesskor

Sievi AB Kristallen, SE-754 51 Uppsala

Tel. 018-200 220 I Fax 018-200 221 I info.se@sievi.com I www.sievi.com

14 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS 2011


Surfare jagades

av grävmaskinist

■ En grupp surfare i Skåne har

polisanmält att en grävmaskinist

har jagat en av dem på en

vågbrytare. Dessutom ska de ha

fått en skopa isigt havsvatten

tömd framför sig.

Det hela ska ha utspelat

sig i Mölle hamn. På

hamnföreningens

uppdrag fyllde ett

entreprenadföretag

på sten i vågbrytaren

där. Surfare

menar att den

byggs på mer än

tillåtet och att

möjligheterna att

surfa förstörs.

Polis kallades

till området då

surfare var där för

att dokumentera

arbetet.Nu har fem av dem gjort

en polisanmälan om framkallande

av fara.

Golvföretag stäms igen

ANKLAGAS FÖR FEL VID UPPSÄGNING

■ Byggnads stämde i januari

företaget Nordiska Golv. Då gällde

anklagelserna att företaget inte

erbjudit några av sina anställda

tillräckligt god boendestandard

samt att lön och ersättningar inte

betalats ut i rätt omfattning.

I en ny stämning kräver Byggnads

nu Nordiska Golv på drygt

24 900

90 000 kronor, varav en tredjedel

till Byggnads och två tredjedelar

till medlemmen. Enligt Byggnads

har medlemmen sagts upp utan

mbl-förhandling och med halverad

uppsägningstid, dessutom

ska företaget inte ha betalat ut

hans semesterersättning.

Nordiska Golvs vd Christian

Erdal tillbakavisar Byggnads uppgifter.

Han hävdar att den tidigare

anställde i själva verket lämnade

sin anställning själv utan att bry

sig om uppsägningstid. Han säger

att han har kontoutdrag som

visar att semesterersättningen är

betald.

■ Så många bostäder började byggas under 2010. Det

visar siffror från Statistiska Centralbyrån. Det innebär en

kraftigt ökning jämfört med 2009. Men uppgången sker från en låg

nivå. Antalet småhus steg med 3 procent till 7 850 och antalet lägenheter i

flerbostadshus ökade med 85 procent till 17 050. Den kraftiga procentuella uppgången

av bostadsbyggandet ska ställas i relation till att under 2009 låg byggandet av bostäder

på den lägsta nivån på tio år.

JENNY BERGGREN

Byggnads Södra Skåne

söker ombudsmän

ARBETSOMRÅDE HELA SKÅNE

Skruva 1800 skruv på

en laddning - med

endast 1,6 kg.

FEIN ASCT batteri gipsskruvdragare

Arbetsuppgifterna består av ackords- och tvisteförhandlingar och/

eller MB-verksamhet inom olika avtalsområden.

Du ska kunna arbeta självständigt under ansvar samt kunna uttrycka

dig väl i tal och skrift. Grundkunskaper i data är en merit. Sökande

ska även vara beredd att arbeta med andra arbetsuppgifter som

avdelningsstyrelsen beslutar om.

Du som söker bör ha haft uppdrag som facklig förtroendeman,

lagbas och/eller arbetat med MB-frågor i MB-grupp samt intresse

och kunskap om facklig/politiska frågor. Vi förutsätter att du delar

arbetarrörelsens värderingar.

Nu med

Li-Ion batteri

Provanställning kommer att tillämpas. Tillgång till egen bil krävs i

tjänsten. Lön enligt avtal. Tillträde efter överenskommelse, men vi

ser gärna snabbt tillträde pga vakanta tjänster.

Skriftlig ansökan med CV senast 2011-04-11:

Byggnads Södra Skåne

”Ombudsmän”

Scheelegatan 27

212 28 Malmö

E-post: johan.dahlberg@

byggnads.se

Skriv i ämnesraden:

ansökan ombudsmän

Upplysningar

lämnas av

Johan

Dahlberg,

070-624 57 27.

De nya batteriskruvdragarna har ett perfekt samspel mellan vikt och kraft.

Tillsammans med det avtagbara magasinet ger det idealiska förutsättningar

för att jobba med maskinen, som enpetare eller skruvautomat.

Maskinen finns både som batterimaskin 14 Volt eller med sladd 230 Volt.

För mer info gå in på vår hemsida www.fein.se eller

ta kontakt med oss per telefon 031-89 16 00.

www.fein.se

NR 4 MARS 2011 BYGGNADSARBETAREN 15


HISTORIEN OM RIKSBYGGEN

70 ÅR EFTER BYGGFACKENS STORA BOSTADSSATSNING:

VEM FÅR BO

HOS RIKSBYGGEN?

För 70 år sedan, mitt under brinnande krig, startade byggfacken Riksbyggen.

Tanken var att av egen kraft skapa byggjobb och bostäder för vanligt folk.

2011 har både förutsättningarna och Riksbyggen förändrats.

TEXT: JENNY BERGGREN FOTO: MARTA EL-MASRI

16 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS 2011


1942 skrev Byggnadsträarbetaren flitigt om Riksbyggens projekt.

Bland annat skrevs att vissa lägenheter var små, men att det var så

långt man kunde komma med hyror som industriarbetare kunde

betala. 2011 bygger Riksbyggen i etage med bastu här på strandkanten

i Västerås. Företagets ordförande Hans Tilly säger själv att man

inte kan hävda att man bygger för den vanlige metallarbetaren.

NR 4 MARS 2011 BYGGNADSARBETAREN 17


historien om riksbyggen

När plasten lyfts bort

kommer en utsikt över

Mälarens vatten breda ut

sig bortom den här balkongen.

Peabanställda

Christer Gustafsson och

Daniel Pettersson bygger

för Riksbyggen här i

Västerås. De tror att det

är svårt för företaget

att på egen hand bryta

mönstret och bygga billiga

lägenheter.

riksbyggen

Byggnads är

största ägaren

n Riksbyggen startade

1940 som en fackligt ägd

byggherreförening som

skulle starta bostadsrättsföreningar

och låta

bygga samt förvalta spekulationsfria

lägenheter.

Förvaltningsdelen har

växt med tiden, 1 900 av

2 300 anställda jobbar

nu med förvaltning.

n Riksbyggen är ett

kooperativt företag, inte

ett aktiebolag. Bostadsrättsföreningarna

blir

medlemmar och får

inflytande samt del av

överskottet.

n Byggnads äger 22,5

procent av andelarna i

Riksbyggen. Sammanlagt

äger olika LO-förbund

drygt 40 procent.

I övrigt ägs Riksbyggen

till största delen av

intresseföreningar där

bostadsrättsföreningar

är medlemmar.

n Byggnads får varje år

utdelning på sina andelar.

De senaste fem åren

har man sammanlagt

fått utdelning på 236

miljoner. Summan dras

upp av att utdelningen

var extremt hög 2008.

n Riksbyggen har ett

system med bosparande

som ger förtur till lägenheter.

Nyligen fyllde Riksbyggen, byggherreföreningen

som arbetarrörelsen en gång startade, 70 år.

För 70 år sedan var byggmarknaden paralyserad

av den osäkerhet som svept in med världskriget. När

arbetslösheten nått nivåer på över 50 procent tog

byggfacken saken i egna händer; nu skulle man skapa

jobb och bygga bra, spekulationsfria bostäder till

vettigt pris främst åt de egna medlemmarna. Mycket

har hänt sedan dess, men 2011 är Byggnads ännu den

största enskilda ägaren i det kooperativa företaget

Riksbyggen och Byggnads ordförande Hans Tilly är

ordförande även där.

Lagom till jubileet la detta byggfackens åldrande

skötebarn ut en fullt inredd trea norr om Stockholm

till försäljning. För 9,5 miljoner kronor. För att köpa

den skulle du ha behövt hala upp åtminstone 1,4 miljoner

direkt ur fickan. Detta för att klara att betala den

femtonprocentiga kontantinsats som bankerna kräver.

Men visst; sedan skulle du ha kunnat åka med husets

hiss rakt upp i den egna hallen, snöra av arbetsskorna

och unna de trötta fötterna att kliva ut på det

skarvlösa cementgolv som ska ge ”känslan av att gå

på en våt sandstrand när vågorna dragit sig tillbaka”.

Så beskrivs golvet av Lulu Carter, känd från TV 4:s

”Äntligen hemma”, som planerade och inredde lägenheten.

I Riksbyggens informationsmaterial säger

hon att hon ”velat skapa en känsla av en riktigt lyxig

hotellsvit”.

Byggnadsarbetaren har inte sett detta med egna

ögon, men har däremot besökt Riksbyggens bygge vid

strandkanten i Västerås. De som flyttar in här i maj

får bländande utsikt över Mälaren. Det här bygget

är mer representativt för Riksbyggen än den unika

lägenheten i Sundbyberg. Men även här är bostäderna

imponerande. I etagelägenheten högst upp ska en

bastu in på övre planet, på nedre planet sträcker sig

en lång balkong utmed fasaderna. Tvåor är utrustade

med dubbla toaletter och dubbla balkonger.

– Nog lär man ha det lite bättre ställt för att lägga

in en insats så här. Målgruppen är väl stockholmare,

18 byggnadsarbetaren nr 4 mars 2011


Hösten 1943 är 1 161 lägenheter påbörjade

eller planerade av Riksbyggen i

Stockholm. Stockholms försäljningschef

säger, enligt Byggnadsträarbetaren,

att föreningen i mån av resurser ska

fortsätta att bygga sunda bostäder till

billigast möjliga priser.

Under miljonprogrammets

dagar gynnade statens

bostadspolitik Riksbyggen.

Här skakar Riksbyggens

ordförande Knut Johansson

hand med statsminister

Tage Erlander på Byggnads

kongress 1969. Under sina

första år som ordförande

för Riksbyggen på 50-talet

lade Knut Johansson, även

ordförande för Byggnads,

över 90 procent av sin tid på

Riksbyggen.

Armering på Riksbyggens

första bygge i Stockholm, ett

projekt med 78 lägenheter

i Hammarbyhöjden. I Byggnadsträarbetaren

intervjuas

timmermännens lagbas,

som säger att arbetarna är

glada att få arbete igen.

säger betongarbetaren Daniel Pettersson där han står

i ett blivande köks öppna planlösning.

EN TITT PÅ RIKSBYGGENS WEBBPLATS visar att

två fyror på 103 kvadrat fortfarande är lediga i byggets

första etapp. De kostar 2 450 000 kronor, det

betyder att en kontantinsats på 367 500 krävs.

Varken Daniel Pettersson eller lagbasen, trä- och

betongarbetaren Christer Gustafsson, har grubblat

över Riksbyggens uppdrag. Men de konstaterar att det

måste vara tufft att ta sitt första kliv ut på bostadsmarknaden

i dag. Christer Gustafsson tror dock att

det är svårt för Riksbyggen och andra företag att göra

något åt behovet av billigare lägenheter.

– Inte utan statliga subventioner, konstaterar han.

Förutsättningarna för att bygga för dem med tunnare

plånböcker har onekligen förändrats. I början

av 1940 var byggfacken frustrerade över att myndigheterna

inte gjorde mer för att stimulera branschen.

Men under 1940-talet tog sedan en statligt stöttad

social bostadspolitik som bar fram genom miljonprogrammens

dagar form, med exempelvis förmånliga

lån och reglerade markpriser. På 1990-talet skedde

en drastisk kursändring då de statliga stöden drogs

undan. Den nuvarande regeringen är tydlig med att

nya subventionssystem inte är aktuella.

SAMTIDIGT RÅDER BOSTADSBRIST på många håll

i Sverige. Kötiderna på hyresrätter kan tyckas oändliga.

Bostadsrättspriserna har enligt företaget Mäklarstatistik

ökat med 153 procent under 2000-talet.

Byggnads är kritiskt mot den förda politiken, men

använder inte Riksbyggen utåt i sin argumentation

för förändring. När man skriver ett bostadspolitiskt

program 2010 nämns faktiskt inte Riksbyggen med

ett ord. Samtidigt har det ifrågasatts inifrån organisationen

om det är rimligt att Riksbyggen i det här läget

bygger bostadsrätter som inte skiljer sig märkbart

från de fina, dyra lägenheter som andra förser marknaden

med. På Byggnads kongress 2006 föreslog

”… Svenska Riksbyggen

bör kunna

utvecklas till

ett landsomfattande

byggnadsföretag

vars syfte

i första hand

skall bli att tillföra

marknaden

billiga, sunda och

spekulationsfria

bostäder …”

UR FÖRBUNDSTIDNINGEN BYGG-

NADSTRÄARBETAREN NR 8/1942

NR 4 MARS 2011 BYGGNADSARBETAREN 19


HISTORIEN OM RIKSBYGGEN

Tv-kändisen Lulu Carter har inrett den här lägenheten utanför Stockholm åt Riksbyggen för

2010: att skapa känslan av en ”riktigt lyxig hotellsvit”. I webbpresentationen här visar hon runt

bland de exklusiva möblerna i lägenheten, som lagts ut till försäljning för 9,5 miljoner kronor.

”Vi i sektionen

har den uppfattningen

att Riksbyggen

inte alls

skiljer sig nämnvärt

från andra

liknande företag

i branschen utan

bygger och säljer

till högsta pris

och inte erbjuder

något särskilt.”

UR MOTION TILL BYGGNADS

KONGRESS 2010

Malmöavdelningen att man skulle överväga att lämna

Riksbyggen om företaget inte förändras och tar mer

del i bostadsdebatten. Jonas Sjöberg kritiserade Riksbyggens

inriktning och tog till den poetiska tonen

från talarstolen:

– Jag upplever att man lite grand dansar efter

marknadskrafternas falska toner i stället för att gå i

takt till arbetarrörelsens rena klang.

Men motionen avslogs och samma öde mötte den

motion om Riksbyggen som Stockholmsavdelningen

lämnade till kongressen i somras. Nu föreslogs att

Riksbyggen ska bygga minst hälften hyresrätter, samt

pröva fler upplåtelseformer. Ombudsmannen Roland

Ahl var en av männen bakom motionen. Han är orolig

för att pengarna går före idealet. Och han tycker det

är bättre att bygga dyra hyreslägenheter än inga alls,

de kräver trots allt inte miljonlån.

– Vem får lån? Våra ungdomar som inte har fast

jobb, de får ju inte lån, säger han.

I debatten på kongressen 2006 framfördes bland

annat att man numera är ute efter pengarna, medan

de gamla målen försvunnit. 1940 sköt man i stället till

pengar för att nå dit man ville.

Å andra sidan. Byggnads lider av ekonomiska

problem, med medlemsflykt och minskade intäkter.

Då gör det inte ont med en verksamhet som gett en

utdelning på 236 miljoner kronor på fem år.

– Byggnads behöver varenda krona, konstaterar

Kurt Stafsudd, facklig förtroendeman på regional

nivå i Veidekke, som deltagit i den bostadspolitiska

debatten inom Byggettan.

Kurt Stafsudd har varit kritisk mot Riksbyggen

men säger att han blivit luttrad i fråga om möjligheten

att bygga hyresrätter, i dagsläget tror han inte att

det går att bygga billigt utan subventioner. Och han

konstaterar alltså att det inte går att bortse från det

ekonomiska värdet av Byggnads ägande i Riksbyggen.

SÅ VAD SÄGER DÅ FÖRETAGETS representanter,

skiljer Riksbyggen ut sig i och med ägarbilden? Ja, det

tycker Riksbyggens vd Sten-Åke Karlsson absolut.

Framför allt i och med långsiktigheten. Riksbyggen

har ett egenintresse i kvaliteten i och med att man

förvaltar de färdiga husen tillsammans med föreningarna

som dessutom blir medlemmar i Riksbyggen.

Man styrs heller inte av samma avkastningskrav som

börsnoterade företag. Hans svar på påståendet att

Riksbyggen förlorat sin själ sedan 1940 lyder så här:

– Nej, det har vi inte gjort. Vi har samma grundidé

nu som då och vi jobbar efter den. Sedan är kontexten,

samhällets förutsättningar, annorlunda än då och det

måste vi förhålla oss till.

Han menar att man klarar att bygga för alla så gott

som det går med rådande förutsättningar.

20 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS 2011


GÅR

BARA

ATT

GÖRA

MED

ARDEX!

1941:

Heminredningsexperten fru Margit Hagberg har haft uppdraget

att inreda Riksbyggens visningslägenhet i Linköping.

Byggnadsträarbetaren skriver att möbleringen ska ge unga uppslag om

hur de kan inreda det nya hemmet snyggt och hemtrevligt men ändå för

en ”överkomlig penning”.

– Vi bygger inte lyxiga lägenheter, det är inte vår

ambition. Och vi bygger både i de lite mer spännande

lägena där priserna är lite högre, men också i helt

andra lägen, säger han.

Men han medger att man inte vänder sig till ekonomiskt

svaga grupper.

– Det går ju inte i dag, inte för någon byggherre

eller i någon upplåtelseform. Finns det inga subventioner

blir kostnaderna för höga.

ATT HYRA UT I STÄLLET FÖR ATT sälja tror han

inte på i någon större skala, eftersom det kräver mer

kapital. Riksbyggen har dock gått in som 19-procentig

ägare i företaget Tornet som ska bygga hyresrätter.

Och i vissa bostadsrättsprojekt, bland annat ett med

små ungdomslägenheter i Sundbyberg, försöker man

hålla efter kostnaderna extra noga. Men vi pratar

fortfarande om lägenheter i miljonklassen.

Det tycks alltså svårt att fullt ut hålla kvar vid att

bygga lägenheter som inte kräver en fet plånbok.

Å andra sidan var förutsättningarna knappast enkla

heller 1940. ”Att starta en byggnadsorganisation

är alltid arbetsamt. Att starta en sådan organisation

mitt under brinnande krig, då kreditspärr

och materialspärr dyker upp, är ännu svårare”

konstateras i Byggnadsträarbetaren 1941, då

företaget är ett år gammalt. Men det gick.

NÄSTA SIDA

Så ser Tilly

på Riksbyggen

Stamrenovera på fem

dagar!

fler

exempel

ardex.se/unik

08-556 315 50


historien om riksbyggen

Hans Tilly, ordförande för Byggnads och Riksbyggen, ser möjligheten att delta

i bostadsdebatten som största nyttan med Riksbyggen. Men han medger att

man inte lyckas bygga för dem som man hade i tanken då företaget startade.

Så ser Tilly på Riksbyggen

”Vi har fått en

utdelning på

236 miljoner

de senaste

fem åren. Det

är ju faktiskt

en medlemsnytta

där också.”

HANS TILLY

När Riksbyggen startades 1940 var medlemsnyttan

väldigt tydlig; man skulle fixa jobb och

bostad åt sina egna i första hand. Hur ser medlemsnyttan

ut i dag?

– Jobben, även om det inte har lika stor betydelse

som 1940 då det inte var någon som byggde. Och det

är ju fortfarande bostadsbrist, så för den delen är det

väl ungefär samma sak.

– Men medlemsnyttan är ju att vi har en bra insyn

i byggnationen, vi får insyn och kunskap. Det har betydelse

då vi är med i debatten om bostadsbyggandet.

Genom Riksbyggen blir vi inbjudna i debatten.

Skapas det jobb och byggs det bostäder tack

vare Riksbyggen, som inte skulle komma till

annars?

– Njae, det skulle väl förmodligen vara så att andra

skulle ta de marknaderna, men vi är ju också förhoppningsvis

en prispressare.

Vilka är de största bostadspolitiska problemen?

– Prisbilden, att vi inte längre har en social bostadspolitik.

Ska vi ha en social bostadspolitik där alla har

möjlighet och rätt att ha en bra bostad till rimliga

priser måste staten ta ansvar. Kommuner och stat är

ju med och trissar upp markpriserna nu. Där är det

viktigt att vi arbetar politiskt för att påverka politiker.

Hans Tilly är inte bara

ordförande för Byggnads,

utan även för

Riksbyggen.

Varför kan inte Riksbyggen bygga hyresrätter?

– Det kräver ju en helt annan organisation och då

måste man ställa om, det blir en annan form av riskkapital

man måste ha.

Är pengarna som Byggnads tjänar på Riksbyggen

ett skäl att vara kvar, även om medlemsnyttan

inte skulle finnas kvar i övrigt?

– Ja, det kan man ju inte bortse från. Vi har fått

utdelning på 236 miljoner de senaste fem åren. Det är

ju faktiskt en medlemsnytta där också.

knut koivisto

NÄTFRÅGAN

Är Riksbyggen

bra

för Byggnads?

www.byggnads

arbetaren.se

2006 sa du själv på Byggnads kongress att man

kan ifrågasätta om Riksbyggen byggt för dem

som det var meningen att man skulle bygga för.

Vad tycker du i dag?

– Jag har ju samma uppfattning i dag, vi kan inte

säga att vi bygger för den vanlige metallarbetaren

eller undersköterskan. Vi letar ständigt efter nya former

för att vara så nära ”vanligt folk” som man kan.

Tanken att testa andra upplåtelseformer än

bostadsrätten har kommit upp bland annat på

Byggnads kongresser. Vad tycker du?

– Vi har tittat på det här med kooperativa hyresrätter,

men kommit fram till att bostadsrätter får vara

vår idé. Men vi har hittat en lösning som vi hoppas ska

ge möjlighet att vara med och bygga blandade bebyggelser.

Det är företaget Tornet som bygger hyresrätter,

Riksbyggen äger 19 procent där.

Skulle man kunna dra ner på utdelningen och

bygga ett ungdomshus till exempel?

– Det är idéer man kan ha, men det håller inte.

Förra året byggde Riksbyggen en lägenhet som

man lät kändisen Lulu Carter inreda exklusivt,

sedan la man ut den till försäljning för 9,5 miljoner.

Vad tycker du om det sättet att sticka ut på?

– Vi måste göra Riksbyggen mer synliga. Vi är ett

väldigt välskött företag, men omnämns sällan i

affärspress och annat. Så det finns skäl att jobba med

marknadsföring.

Och du tycker det här är ett okej sätt att

göra det på?

– Ja, marknadsföring är ju marknadsföring. Jag

har inga såna kommunistiska idéer så att jag säger att

man inte får hålla på med sånt.

22 byggnadsarbetaren nr 4 mars 2011


www.citroen.se

CITROËN BERLINGO.

DIN NYA,SNYGGA KOLLEGA.

Den kompetenta transportbilen Citroën Berlingo blir bara snyggare.

Och populärare. Genom att vi nu erbjuder ett Comfortpaket för endast

1.900:- hoppas vi att ännu fler upptäcker fördelarna med denna

mångsidiga bil. Men det är inte bara Citroën Berlingo som vinner nya

vänner – vår transportbilförsäljning ökade med hela 53% förra året.

Vilken Citroën vill du ha?

CITROËN BERLINGO

HDi diesel 75 hk fr 119.900:- exkl. moms

•CITROËN •TRANSPORTBILAR

+53%

COMFORTPAKET TILL CITROËN BERLINGO 1.900:-

Luftkonditionering/AC • CD/Radio med reglage vid ratten, MP3-kompatibel • Färddator

NYHET! Nu har Citroën Berlingo ESP och ASR samt passagerar-airbag som standard.

Totalt värde 12.900:-

CITROËN JUMPER

HDi diesel 100 hk fr 179.900:-

exkl. moms

COMFORTPAKET

1.900:-

(värde 14.900:-)

CITROËN JUMPY

HDi diesel 120 hk fr 189.900:-

exkl. moms

COMFORTPAKET

1.900:-

(värde 12.900:-)

SE FLER ERBJUDANDEN PÅ CITROEN.SE

CITROËN NEMO

HDi diesel 70 hk fr 99.700:-

exkl. moms

COMFORTPAKET

1.900:-

(värde 9.900:-)

Erbjudandet gäller ordertecknade bilar från 10 feb – 30 april 2011. Blandad körning fr 4,5 l/100 km. Bilarna på bilderna är extrautrustade. Innehållet i Comfortpaketet

skiljer sig mellan Citroëns olika transportbilar. För innehåll se citroen.se


Bygg- och anläggningsarbetare på Peab.

Skänk dem en tanke till sommaren om du är

på Astrid Lindgrens värld. Det är de som

har hottat upp Mattisborgen.

Voffo´bygger di på

HÄR ÄR ”RÖVARBANDET” SOM BYGGER NYA MATTISBORGEN I VIMMERBY

Kolla in det här ”rövarbandet”. Många barns sommarlycka hänger på dem.

För det här är gubbarna som ska ge nytt liv åt Astrid Lindgrens kanske mest

älskade saga: Den om Ronja, Birk och Rumpnissarna.

TEXT: JOHAN SJÖHOLM FOTO: JOHNNY FRANZÉN

MITT I HELVETESGAPET står betongaren Bosse

Frisk och väntar på armeringsjärn. Han pekar

högerut och förklarar:

– Här ska Borkarövarna hålla till.

Han gör en svepande rörelse med armen över det

armeringsinfattade valvet.

– Och här Mattisrövarna.

Vi är i Vimmerby, Småland, känt för tre saker: öl,

ostkaka och så förstås Astrid Lindgren. I år är det 30

år sedan hon kom ut med sin sista stora berättelse,

den om Ronja Rövardotter. En händelse som hennes

efterlevande tänker fira genom att bygga en helt

ny Ronja-attraktion i nöjesparken Astrid Lindgrens

värld i Vimmerby.

DET ÄR INTE NÅGOT LITET rumpnisse-projekt som

planeras. Här är några av publikmagneterna som ska

möta besökarna i sommar:

24 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS 2011


dette vise´?

● En helt ny Mattisborg med sex torn och förmågan

att dela sig under ett konstgjort åskväder. Den rörliga

delen byggs på en förstärkt betongplatta som förses

med skenor. På skenorna gjuts en stålkonstruktion i

två våningar. Vikten på stålkonstruktionen beräknas

bli cirka 50 ton. Borgen utrustas även med rörliga väggar

som sänks ner och blottlägger en scen där berättelsen

om Ronja spelas upp.

● Ett anlagt vattenfall, ”Glupafallet”, med en

fallhöjd på tio meter som kommer att mynna ut i en

nyanlagd sjö komplett med fiskar och biotop. Fallet

drivs av en pumpstation som pumpar 40 kubikmeter

vatten i timmen vid fullt ös.

● Alltihop kryddas med mängder av pyroteknik,

ljudeffekter, snömaskiner och andra specialeffekter

som behövs för att levandegöra Astrid Lindgrens saga.

● Kostnad: 30 miljoner kronor enligt Peabs egna

uppgifter.

Men än så länge krävs ganska mycket fantasi för att

föreställa sig hur allt ska bli när det är klart. Helvetes-

ARBETSPLATS: ASTRID LINDGRENS VÄRLD

VAD BYGGS?

■ En helt ny Mattisborg på Astrid Lindgrens

värld i Vimmerby.

VEM BESTÄLLER?

■ Astrid Lindgrens Värld AB.

VEM BYGGER?

■ Huvudentreprenör är Peab.

VAD KOSTAR BYGGET?

■ Cirka 30 miljoner kronor.

Vimmerby

HUR MÅNGA ARBETARE?

■ 12 byggnadsarbetare (betongare,

snickare), 3 anläggare.

VAD TJÄNAR BYGGNADS ARBETARNA?

■ En form av resultatlön, räknar med att ligga

runt 185 kronor i timmen.

NR 4 MARS 2011 BYGGNADSARBETAREN 25


Wainer Johansson, anläggare och byggets grillmästare.

Här är det dock rondellen som fixar glöden.

Bygge som borgar för rolig sommar. I maj invigs Ronja Rövardotters nya hemvist på Astrid

Lindgrens värld i Vimmerby. En hel del pyroteknik och ljudeffekter ingår i projektet.

”Alla lösningar

är inte

klara. Det är

bara att leva

med.”

peter hallgren, lagbas

gapet, som vi står i, är än så länge inte mycket mer än

nakna betongplattor och armeringsjärn. Betongaren

Bosse Frisk pekar på två platsgjutna betongrör ställda

på höjden. De utgör basen för två av de sex tornen som

Mattisborgen ska utrustas med.

På en höjd bakom honom går anläggarna Peter

Berglund och P-O Sjögren och dirigerar grävaren på

den plats där Glupafallet ska rinna ner. En bit in bland

träden skymtar stålkonstruktionen som ska bli Vargklämman,

passagen som i berättelsen måste passeras

för att komma in i borgen.

I maj ska alltihop vara klart. En riktigt tuff

utmaning för alla inblandade. Arbetarna är indelade

i två skiftlag som kör elvatimmarspass i fyradagarsintervall.

Varannan helg får de långledigt. Trots pressen

verkar gubbarna på gott humör. Det gnabbas och

pikas hela tiden:

– Snacka inte med anläggarna. De bara ljuger, hörs

över arbetsplatsen när anläggare Wainer Johansson

ska till att svara på en fråga från Byggnadsarbetaren.

Wainer bara garvar.

– Motsättningarna mellan byggarna och anläggarna

låter värre än vad de är, säger han.

Wainer är tillsammans med kollegan Peter Bergström

en av de riktiga trivselgubbarna på borg-bygget.

Varje onsdag trotsar de den stränga kylan och fixar

grillkväll uppe bland turiststugorna, som under byggtiden

tjänar som arbetarbostäder.

– Det ser ut lite som Bronx där uppe då, folk som

står och kurar och värmer sig vid eldarna, säger Wainer

Johansson.

Wainer och Peter har blivit ganska avancerade

utomhuskockar.

– Vi har grillat karré och lax och grejer. De andra

kör mest med korv. De kanske tycker om det, säger

Peter Berglund.

Vinterkylan ja.

Den har påverkat byggen i hela landet, Mattisborgen

i Vimmerby är inget undantag. Värst har det varit

för just Wainer, Peter och de andra anläggarna. Det

finns liksom ingen tid att vänta ut tjälen innan man

börjar gräva när allt ska vara klart i maj. En lösning på

problemet har varit att hälla lastbilslass med stora värmebricketter

över marken, som fått ligga över natten.

Och där snackar vi grillkväll. En natt blev det så varmt

att färgen på toalettbyggnaden började krulla sig.

– Peter och jag fick sitta eldvakt. Men det gick bra,

vi hade ett paket köttbullar och några folköl. Men vi

var uppe väldigt länge, säger Wainer Johansson.

Bygget av Mattisborgen är egentligen upp delat

på två arbetsplatser. Man håller sig med en liten ”satellit”

i form av två arbetsstationer. En för kapning och

bockning av armeringsjärn och en för byggandet av de

specialformar som krävs för att få till bland annat de

sex torn som Mattisborgen ska ståta med. Eftersom

det är så trångt på själva byggplatsen har dessa båda

stationer placerats i tält, halvannan kilometer bort, en

bit utanför själva parken.

26 byggnadsarbetaren nr 4 mars 2011


SÅ GJUTS TORNEN TILL MATTISBORGEN

120 mm

Ytterform.

Ändrar diameter

efter

varje etapp

och måste

bytas ju

högre man

kommer.

■ Varje torn konar inåt för

att ge en tidstypisk känsla.

Man konar bara ytterväggen,

med hjälp av specialbyggda

formar. Gjutningen

sker i 30 etapper, under

12 gjutomgångar. Tornen,

liksom övriga borgen, förses

med plattor som liknar

gråsten. Dessa fästs med

fix och fogas, med samma

princip som kakel.

Innerform.

Används hela

vägen upp.

450 mm

Ovan: Anders Larsson och Bosse Frisk i

”Helvetsgapet”. Nedan: Johan Larsson

snickrar form utifrån avancerad matte.

– De brukar glömma bort oss ibland när det är

genomgångar, säger snickaren Lasse Johansson.

Det är han och unge kollegan Johan Ohlsson, 22,

som snickrar form. Den som kikar in i deras tält får

lite känslan av båtbygge. En fjärdedels tornform ligger

med öppningen upp, på en vagn gjord av hakiställning.

Det krävs riktigt avancerad matematik för att få

ihop dem, eftersom tornens ytterväggar ska kona inåt

från 450 millimeter tjock betong i basen, till 120 millimeter

i toppen. Det har varit en hel del räkning med

pi, diagonaler och omkretsar, om man säger så:

– Men jag gillar matte så det har varit kul, säger

Johan Ohlsson.

En annan lurig grej med formarna är de prefabricerade

bågarna som snickras ihop med ett visst överlapp

och håller samman hela konstruktionen. Eftersom

formen konar är det olika omkrets på samtliga bågar

så det är grymt viktigt att ta rätt bågar vid rätt tillfälle.

Johan och Lasse har lagt dem i prydliga högar

längst in i hörnet.

– Man får inte packa upp för många åt gången heller,

för då ökar risken att ta fel, säger Lasse.

Dagarna går och snart är det dags för Ronja Rövardotter

att utstöta sitt vårskrik. Om du är på plats i

Vimmerby den dagen, skänk en tanke åt rövarbandet

som gjorde alltihop möjligt.

Ansök

senast

15 april!

Renovering och ombyggnad

Vill du ha

spetskompetens

inom renovering

och ombyggnad?

Din karriär startar i Nässjö!

Då ska du söka till den nya utbildningen

Ombyggnad och renovering för bygghantverkare

som Yrkeshögskolan i Nässjö

nu startat på Träcentrum. Utbildningen

läggs upp i nära samverkan med näringslivet

och du får spetskunskaper inom

bland annat energieffektivitet, ombyggnadsteknik,

ekonomi och

projektering.

Vill du veta mer?

Besök www.nlc.nassjo.se

NR 4 MARS 2011 BYGGNADSARBETAREN 27


HÄLSA

Kolla bullret

i din telefon

Mycket buller på jobbet? Med hjälp av

ett program i telefonen kan du nu snabbt

mäta om du är i riskzonen. Vi har testat och

resultatet var – öronbedövande.

TEXT: MARGITE FRANSSON FOTO: MAGNUS LIAM KARLSSON

DETTA ÄR EN APP

■ En app (applikation)

är ett dataprogram man

kan ladda ner till sin

telefon.

■ Arbetsmiljöverkets

bullerapp, som är gratis,

går att ladda ner från

App Store på din Iphone.

■ Appen är främst anpassad

till 3GS men

avsikten är att den ska

göras tillgänglig också

för andra typer av telefoner

och plattformar.

■ I appen finns en

decibel mätare som

mäter ljudnivån. Där

finns en bullerkalkylator

och information om

buller och regler. Den

fungerar framför allt för

ljudnivåer mellan 40 och

100 decibel.

LJUDET ÄR ÖRONBEDÖVANDE när Stefan Simson

drar i gång sågen och börjar kapa i plyfaskivan till

en vägg. Samtidigt startar vi en decibelmätare i vår

medhavda Iphone. Den visar 107 decibel. Här måste

man ha hörselskydd för att inte skada sig och ingen

får oskyddad utsättas för ett sådant ljud mer än tre

minuter under en arbetsdag.

– Det är väldigt högt. Men jag gissade att det låg

över hundra, säger Stefan, som arbetar på ett bygge

med reparation och tillbyggnad i centrala Stockholm.

Arbetsmiljöverket har lanserat en ny gratis applikation,

eller app som det kallas i dagligt tal. Ett slags

dataprogram man kan ladda ner till en Iphone-telefon,

för att mäta hur högt ljudet är.

I byggbranschen är buller alltid högaktuellt. Det

är ständigt ett oväsen med maskiner, verktyg och

slammer av olika slag. Toppar i ljuden går långt över

vad örat tål. Bullerskador är också den näst vanligaste

arbetssjukdomen i branschen.

När Stefan sågar är genomsnittsljudet under en

minut 98,7 decibel. Men bara bakgrundsljudet från

byggets fläktar ligger på över 80 decibel. Enstaka

extremt höga ljud kan skada, men det är ofta det

ständiga ljud man utsätts för som ger skador på sikt.

STEFAN SIMSON HAR INGEN IPHONE, men han ger

den lilla ”fickbullermätaren” godkänt.

– Det kan vara vettigt för att få veta vilka volymer

det är och hur det skiljer mellan olika maskiner. Fast

jag vet ju redan att ljudet är högt så jag använder

RÖRKAP:

■ Kapning av avloppsrör

i gjutjärn: 104,1 dB under

en minut.

Högsta värde: 107,2 dB.

28 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS 2011


Mikael Sydebrant är van vid bullret.

”Jag använder öronproppar nästan

ständigt.”

KAPMASKIN:

■ Kapning i plåtreglar

för kapning i metallrör:

103,5 dB under en minut.

Högsta värde: 107, 5 dB.

BILNINGSMASKIN:

■ Bilning i betonggolv:

97,4 dB under en minut.

Högsta värde: 107 dB.

BETONGSÅG:

■ Sågning i betonggolv:

104,8 dB under en minut.

Högsta värde: 106,9 dB.

SKRUV-

DRAGARE:

■ Skruvning

i gips: 96,4

dB under en

minut.

Högsta värde:105

dB.

NR 4 MARS 2011 BYGGNADSARBETAREN 29


HÄLSA

831

SKADOR

orsakade av buller anmäldes

i byggbranschen

under åren 2005–2010.

Det är den näst vanligaste

orsaken till arbetssjukdomar

i branschen.

SÅ BULLRAR DET

Så här länge får du

arbeta utan skydd under

en arbetsdag. Men självklart

ska du ändå alltid

använda skydd.

Typ av jobb Tid (dB)

bilning,

bergborrning 29 s 115

betongsågning 2 min 109

spikmaskin 4 min 106

kapning,

klyvning, handcirkelsåg

7,5 min 103

golvslip 15 min 100

Det här är exempel på

värden som mätts upp på

byggen. Ljudnivåerna kan

variera.

■ Decibel är ett logaritmiskt

mått. Man brukar

säga att en ökning med 10

dB motsvarar en fördubbling

i upplevd ljudstyrka.

hörselskydd. Men tyvärr kan det hända att man inte

använder dem om man har bråttom.

Tanken med appen är att fästa uppmärksamhet på

risken för bullerskador och att man på ett enkelt sätt

ska få koll på ljudet i sin omgivning.

– Den ger en hygglig uppfattning om hur hög ljudvolymen

är, om det är för höga eller rimliga nivåer,

säger Bengt Johansson, bullerexpert på Arbetsmiljöverket.

Han påpekar dock att den fungerar

bäst vid mätningar mellan 40 och 100 decibel, vid

decibeltal över 100 finns en risk att den mäter för lågt.

Den kan heller aldrig ersätta riktiga exponeringsmätningar,

som görs med ett speciellt instrument

under en hel arbetsdag.

CIRKELSÅG:

■ Sågning i plywood:

97,8 dB under en

minut.

Högsta värde: 107 dB.

Håkan Westerdahl, snickare och skyddsombud

på Q-gruppen, tycker att en nackdel är att appen är

anpassad just till Iphone, vilket bara någon enstaka av

de yngre på bygget har.

– Iphone fungerar inte på ett bygge för de är lite för

stora och jag tror inte att de tål dammet, säger han.

Däremot tycker han att han får många aha-upplevelser

när vi går runt och testar ljudet på en rad

bullriga arbetsmoment.

– Jag blev överraskad för jag trodde att rörmokarens

kap tillsammans med kapning i plåtreglar var

väldigt mycket värre än att såga i plyfa och att jobba

med skruvdragare. Men de hamnade ganska nära i

decibeltal, säger han.

MP 18 TM

TRÅDLÖS HÖGTRYCKSFÄRGSPRUTA

Endast 5.900:- (ex. moms)

Skruven vi även rekommenderar

Nasa, om de ska bygga en altan

på månen ...

samt hos våra samarbetspartners.

Tel: 08-88 56 80 • Bolmensvägen 47 • 120 50 Årsta • www.greiffab.se

Grym trallskruv

FINNS ÄVEN I ROSTFRI A2

30 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS 2011


MEDLEM, DU ÄR FÖRSÄKRAD

- både genom Kollektivavtalet och Medlemskapet

Som bilaga i det här numret får Du ditt medlemsexemplar

av försäkringsbroschyren för

2011. Den ger dig kortfattad information om

de avtals- och medlemsförsäkringar som

gäller om du skulle bli sjuk, arbetslös, råka

ut för en arbetsskada eller en olycka på fritiden.

Samt inte minst, om din viktiga avtalspension.

Du finner också några erbjudanden om försäkringar

för ditt hem och din familj, liksom

svar på en del av medlemmarnas vanligaste

frågor om försäkringarna. Till exempel om

det som vi alla tycker är svårt: att välja ”rätt”

för våra pensionspengar.

Läs och Spara broschyren – försäkringar är

en viktig del av din personliga ekonomiska

trygghet.

www.byggnads.se

Broschyren innehåller också viktig information om

arbetsmiljön och alla små åtgärder du själv kan vidta i

din arbetsvardag för att minimera riskerna att just du ska

råka ut för en arbetsolycka eller arbetsrelaterad sjukdom.


AKTIEFESTEN

SÅ MYCKET GAV BYGGJÄTTARNA I AKTIEUTDELNING 2010

FÖRETAG

VINST

ANTAL

ANSTÄLLDA

VINST PER

ANSTÄLLD

UTDELNING

PER AKTIE 2010

AKTIEUTDELNING

TOTALT

PROCENTDEL

SOM DELAS UT

594 miljoner kr 2 100 283 000 kr 4,50 kr (2,50 kr 2009) 374 miljoner kr 63 %

1,53 miljarder kr

16 731 91 267 kr 10,00 kr (6,00 kr 2009) 1,08 miljarder kr 71 %

1,19 miljarder kr

13 778 86 000 kr 2,60 kr (2,50 kr 2009) 770 miljoner kr 64 %

4,03 miljarder kr

51 645 77 800 kr

5,75 kr (5,25 kr 2009)

+ extrautd: 6,25 kr (1 kr)

2,36 miljarder kr

+2,57 miljarder kr*

extrautdelning:

122 %*

* Extrautdelning villkorad av att försäljningen av Autopista Central slutförs och att full försäljningslikvid erlagts.

Utdelningsfesten fortsätter i landets största byggbolag. Byggjättarnas ägare

får dela på över sju miljarder kronor i aktieutdelning för 2010. Detta trots att

de under fjolårets avtalsrörelse knappt ansåg sig ha råd med löneökningar.

TEXTER: CENNETH NIKLASSON FOTO: ANDERS G WARNE

”HAR NI

BYGGJÄTTARNA BJÖD

Byggnadsarbetaren har gjort ett återbesök

på ett JM-bygge. Vid första påhälsningen

fick de beskedet att lönehöjningen

för 2010 hamnade på 1:65 kronor per

timme. Nu får de fått veta att aktieägarna

i byggbolagen ska ha fest. Utdelningen

för 2010 hamnade på 7,1 miljarder kronor.

32 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS 2011


UTDELNING

PER ANSTÄLLD

UTDELNING PER

ANSTÄLLD OCH TIMME*

3

LÖNEPÅSLAG BYGGNADS-

ARBETARE PER TIMME* 4

178 000 kr 85 kr 1,65 kr

64 815 kr 31 kr 1,65 kr

55 866 kr 27 kr 1,65 kr

95 534 kr* 2 46 kr 1,65 kr

* 2 I detta belopp ingår extrautdelning på 49 757 kr per anställd.

* 3 Beräknad på en årsarbetstid på 2 080 timmar.

* 4 Lönen höjdes med 1,65 kr per timme den 1 juni 2010.

FEST, ELLER?”

PÅ AKTIEUTDELNINGSPARTY – NÄR LÖNEÖKNINGEN BLEV 1,65 KR I TIMMEN

GRANSKAR

SKANSKA, NCC, PEAB OCH JM höjer sin aktieutdelning

kraftigt i år jämfört med 2009. Då hamnade

den totala utdelningen på 4,1 miljarder kronor för

samtliga bolag. I år är motsvarande siffra 7,1 miljarder

kronor, en ökning med 73 procent.

Det innebär att 97* procent av bolagens vinster

kommer att landa i aktieägarnas fickor.

Det bolag som betalar ut störst procentuell del av

vinsten 2010 är Skanska med 122* procent,

men även JM som delar ut minst andel,

delar ändå ut mer än hälften av sin vinst:

63 procent.

När det gäller förtjänst per

anställd toppar JM. Där arbetade

varje person i bolaget in i genomsnitt

283 000 kronor till företaget

vinst under 2010. Näst effektivast

var NCC med 91 000 per anställd. För

Peab och Skanska låg motsvarande siffror

på 86 000 respektive 77 800 kronor.

Byggnadsarbetarna anställda på byggjättarna fick

under förra året nöja sig med ett centralt lönepåslag

på 1,65 kronor i timmen. Den uppgången var ett resultat

av långdragna förhandlingar som präglades av att

arbetarna och facken var tvungna att ta ansvar för att

bolagen skulle överleva.

Den problematiken drabbade inte aktieägarna.

Deras ”timförtjänst” av utdelningen ökade betydligt

mer. På till exempel JM där varje individ jobbade ihop

283 000 kronor går 178 000 kronor till aktieutdelning.

Uträknat på en årsarbetstid motsvarar det 85

kronor i timmen, nästan en fördubbling jämfört med

2009, då samma siffra var 47 kronor.

* Skanska betalar ut 2,5 miljarder i en extrautdelning

när försäljningen av den 50-procentiga ägarandelen i

motorvägen Autopista Central i Chile är genomförd och

bokförd på bolagets konto. Därav blir utdelningen större

än bolagets vinst 2010.

NR 4 MARS 2011 BYGGNADSARBETAREN 33


AKTIEFESTEN

På JM:s byggarbetsplats i Liljeholmen i Stockholm är det gråkallt. Beskedet

om den stora aktieutdelningen är ingenting som värmer.

– Med tanke på att det just varit kris så hade det varit klädsamt om

ledningen visat lite hänsyn, säger timmermannen Robin Berglund.

”Om bolagen går så bra

måste vi begära mer”

APRIL 2010:

TIDNINGEN BYGGNADSARBETAREN var ute på

JM:s bostadsbygge i Liljeholmen i Stockholm. Bland

väggformar och stämp tog ett trettiotal byggjobbare

del av ett helt färskt löneavtal mellan Byggnads och

Sveriges Byggindustrier. Det ruskades på huvuden

och mumlades. 1:65 kronor mer i timmen i lönelyft

under 2010 var klart lägre än vad många räknat med.

– Måste vara det sämsta vi fått på flera år, var

snickaren Hans Lundholms spontana kommentar,

då.

Men det fanns förklaringar till det magra påslaget.

Avtalsrörelsen genomfördes i sviterna efter en

enorm finansiell tornado. Några månader tidigare var

det panik på finansmarknaderna, det var panik på

företagen och det var panik bland fackföreningarna.

Den allmänna uppfattningen då var att en ny kris liknande

depressionen under början av 1930-talet stod

för dörren. I det klimatet, med nya varsel nästan varje

dag, skulle parterna förhandla fram ett nytt avtal.

Svenskt Näringsliv gick tidigt ut och krävde nollavtal

samtidigt som de uppmanade facken att ta sitt

ansvar för framtiden, för jobben och för Sverige.

Självklart drabbades även byggsektorn av krisen.

Bostadsbyggandet tvärstannade och flera byggbolag

placerade projekt i malpåse i väntan på bättre tider.

De stora byggbolagen varslade, arbetslösheten ökade.

Många förväntade sig att krisen i bostadsbyggandet

skulle sprida sig till allt annat byggande i takt med

att företagen skulle få allt sämre med kapital. Tord

Strannefors, prognoschef på Arbetsförmedlingen,

trodde att byggsektorn skulle börja repa sig först

4FRÅGOR TILL TORBJÖRN JOHANSSON,

BYGGNADS AVTALSSEKRETERARE:

”Äckligt mycket pengar”

■ Är det rimligt att så mycket

betalas ut i aktieutdelning?

– Det är äckligt mycket pengar

som betalas ut. Men det är så det

ser ut i dag och det beror mycket

på globaliseringen. Investerarna

kräver mer och mer i avkastning.

Förr i tiden sparade byggbolagen

vinsterna i företaget.

■ Är du överraskad över hur

snabbt byggkonjunkturen återhämtat

sig?

– Det går bättre än väntat och det

var nog ingen som såg den här

utvecklingen framför sig.

■ Hur ser du på det senaste avtalet

och då främst lönepåslaget

på 1,65 kronor med tanke på

hur konjunkturen utvecklat sig?

– Jag och många andra tycker att

märket under den senaste avtalsrörelsen

hamnade för lågt. Men

samtidigt måste man visa respekt

och försöka förstå IF Metall. De

förhandlade under ett läge där

företag var nära att läggas ned på

grund av den finansiella krisen.

Då är det inte lätt att begära att

folk som är anställda där ska gå

ut i strejk. Det gäller att vara lite

ödmjuk inför verkligheten.

■ Eftersom företagen återhämtat

sig så kraftig så har man

inom industrin börjat prata

om att det är ”payback time”.

Hur ser du på den kommande

avtalsrörelsen?

– Vi försöker hålla en så jämn

löneutveckling som möjligt. Konjunkturen

svänger alltid upp och

ner i toppar och dalar. Det innebär

att ibland kanske vi får lite för

hög löneökning i förhållande till

konjunkturen och ibland för låg.

Sedan ser det lite annorlunda ut

i byggbranschen. Lönenivåerna

anpassar sig snabbare efter

konjunkturen genom att lönerna

glider uppåt när det går bättre.

34 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS 2011


Betongarbetaren

Thomas Mattson styr

snabeln på betongpumpen

med van hand.

Han har varit med länge

och tycker att byggbolagen

agerar helt fel

när de delar ut nästan

hela vinsten. ”Det borde

tänka sig lite för. Nyss var

det kris och nu delar de

ut mycket pengar samtidigt

som vi knappt fick

någonting. Det luktar lite

illa måste jag säga.”

4frågor till mats åkerlind, förhandlingschef

Sveriges byggindusterier:

”Ägarna tar stora risker”

n Vad tycker du om nivån på

n Är du överraskad över hur

n Hur ser du på det senaste

n Hur ser du på den kommande

byggbolagens aktieutdelning?

snabbt byggkonjunkturen åter-

avtalet och lönepåslaget på

avtalsrörelsen?

– Det finns ingen tvekan om att

hämtat sig?

1,65 kronor med tanke på hur

- Det finns en risk för att facken

byggbolagen går bättre och det

– Frågan är om det varit någon

konjunkturen utvecklat sig?

skruvar upp förväntningarna för

är rimligt med utdelningarna.

större återhämtning. Inom indu-

– När det gäller avtalet tog facken

högt. Vi vet ännu inte hur kon-

Aktieägarna tar stora risker och

strin har vi sett en klar uppgång.

och Byggnads ett stort ansvar för

junkturen kommer att utveckla

kan bli av med kapitalet. Det blir

För byggandet ser vi en tydlig

Sverige. Sedan gäller det att kom-

sig, men jag tror att facken kom-

stora faktiska belopp, men den

uppgång när det gäller bostads-

ma ihåg att löneökningen i år ligger

mer att fortsätta att ta ansvar.

procentuella avkastningen är

byggandet, men vi vet ännu inte

på 2,65 kronor per timme och det

Ingen blir glad av för höga löne-

inte så hög. Jag tror även att det

om det är en stabil långsiktig

är betydligt mer än förra året. En

ökningar som ger högre räntor

finns byggnadsarbetare som äger

utveckling. Och uppgången kom-

annan viktig faktor är att löntagar-

och inflation. Troligen hamnar vi

aktier och vill ha mer avkastning

mer från en väldigt låg nivå.

na realt fick det bättre 2010 trots

i paritet med det senaste avtalet

än vad de får på bankkontot.

att löneökningen var låg.

eller möjligen något högre.

nr 4 mars 2011 byggnadsarbetaren 35


Dags för en halvtimme

inne i den varma matboden.

En del av byggnadsarbetarna

på JM-bygget

i Liljeholmen tycker att

byggbolagen borde spara

i ladorna och ge en större

del av kakan till byggnadsarbetarna.

Andra

tycker att det är aktieägarna

som tar riskerna

och att det är upp till var

och en att köpa aktier i ett

bolag.

under 2012. ”Då kommer de kraftiga räntesänkningarna

och de stora statliga finanspaketen att börja ge

effekt på byggandet som ligger sent i konjunkturen”.

Nu vet vi att det inte blev så. Bläcket på löneavtalet

hann knappt torka förrän det kom positiva signaler.

Plötsligt började pilarna peka uppåt. Det började gå

bra för Sverige och då framför allt byggsektorn. I dag

börjar det redan pratas om överhettning. Frågan är

om det ens var någon reell kris.

Februari 2011:

Tidningen Byggnadsarbetaren är ute på ett

nytt JM-bygge i Liljeholmen. Det är samma bygglag

som i april i fjol, men de har flyttat ett hundratal meter

söder ut. Ett nytt bostadshus håller på att ta form.

Det är torsdag och det är gjutardag; en tombolabil

tippar den grå massan i gapet på en omättlig betongpump.

Två måltider till står på kö. Det är sista valvet

på toppen som ska fyllas. Det blåser och är jävligt.

Vintern har varit längre än lång och kallare än kall.

Byggnadsarbetarna har plågats hårt.

– Det räcker med kyla nu, men eländet verkar aldrig

ta slut, säger lagbasen Fredrik ”Frippe” Flink.

Temperaturen på bygget stiger inte när

byggnadsarbetarna får besked om byggbolagens

utdelningsfest. Byggnadsarbetarna på JM har själva

bidragit till kalaset genom att de under 2010 arbetade

in 136 kronor per timme till företagets vinst. 85

kronor av dem delas nu ut till ägarna.

– Vi fick 1:65 per timme. Tycker att det borde

funnits möjlighet att ge oss i alla fall 1 krona till per

timme. 2,65 kronor per timme. Är inte det rimligt,

säger Robin Berglund.

Betongarbetaren Thomas Mattsson, som slodar för

dagen, passar på att sträcka på ryggen när det plötsligt

blir tomt på tombolabilar.

– Det där är helt fel. Vi bråkar alltid om ören i lönelyft

och samtidigt ligger utdelningen på den här nivån.

Men flera av byggnadsarbetarna har även förståelse

för att en stor del av vinsten delas ut till ägarna. En av

dem är snickaren David Melosso.

– Det är svårt att säga vilken nivå utdelningen ska

ligga på, men det är viktigt att komma ihåg att det är

aktieägarna som riskerar sitt kapital. De kan förlora

stora belopp och vill då självklart ha lite avkastning.

De tar ju en risk.

Delade meningar om utdelningen alltså, men de

flesta verkar överens om att i kommande avtalsrörelse

ska lönenivån upp.

– Det är dags att slå på stora trumman i år. Men jag

tycker att facket verkar vara lite tafatt. De måste bli

hårdare, säger Thomas Mattson innan han skyndar

ut på valvet igen när han hör hur det rasslar från

betongpumpen.

Robin Berglund är inne på samma linje.

– Om bolagen nu går så bra så måste vi begära mer,

men det kommer väl en ny kris lagom till nästa avtalsrörelse.

Men helt klart så har vi lite att ta igen.

36 byggnadsarbetaren nr 4 mars 2011


TÄVLA

och vinn superpistol

Innovation och nytänk ger V3

och V5 en fantastisk känsla

med unika egenskaper!

Patenterad

kortare och

förstärkt klo

för optimal

styrka och

hållbarhet

Den här gången har du chansen att vinna

en av marknadens finaste spikpistoler:

En Paslode IM90. Två vinnare får var sitt

dyckertverkty, Paslode FN1850.

Dessutom får fem vinnare var sin Byggnadsarbetaren-keps.

Så här gör du för att vara med i tävlingen: Någonstans i tidningen

har vi gömt en miniatyrbild av spikpistolen Paslode IM

90i. Ditt uppdrag blir att hitta på vilken sida i tidningen vi har

gömt den.

Skriv ner det rätta svaret här:

Skicka till

Byggnadsarbetaren

106 32 Stockholm

Märk kuvertet ”Spikpistol”

V3

V3 - 16 oz med böjd klo 2413010

V5

V5 - 19 oz med räfflat huvud 2413030

V5 - 19 oz med slätt huvud 2413040

V5 passar utmärkt till formspikning!

Magnetisk

spikhållare

som även

klarar dubbelhuvad

spik

Spikutdragaren på sidan

ger extra hävstång

Ergonomiskt

gummihandtag

med inbyggda

luftkanaler

Eller mejla svaret till j.s@byggnadsarbetaren.se

Då märker du ämnesraden med ”Spikpistol”

Oavsett om du mejlar eller skickar brev måste du ange en

adress dit vi kan skicka priset om du vinner. Senast den 7 april

vill vi ha ditt svar. Vinnarna presenteras i nummer 6.

Lycka till

Tävlingen sponsras av:

Nu finns V3 och V5 till

specialpris hos din

fackhandel!

Patenterad rekyldämpad

V-konstruktion av huvudet

reducerar vibrationerna till

ett minimum

Vinnare i Tipstävlingen i Nr 2:

■ Rätt rad i tipstävlingen i nr 2/2011 var 1, 2, 1.

I den jättehög av svar som vi fick in har vi dragit två vinnare:

Claes-Göran Gustafsson, Varnhem och Jakob Ridderstråle,

Östersund. Stort grattis. Skor och handskar är på väg.

Borgås Gårdsväg 20, S-434 39 Kungsbacka, Sweden

Telefon 0300-700 50, fax 0300-700 55

e-post: info@eabkungsmaskiner.com

www.eabkungsmaskiner.com

NR 4 MARS 2011 BYGGNADSARBETAREN 37


arbetsmarknad

Här får Riyadh och

Så släpps irakier in i den svenska byggbranschen

Alla larm om utnyttjad utländsk arbetskraft till trots: Få

utlandsfödda arbetar i svenska byggföretag. Den typiske

byggnadsarbetaren i Sverige är vit och medelålders. Vi har

besökt ett bygge där man försöker vända trenden.

Text: katarina connheim foto: anders g warne

Skalväggarna hänger dinglande i luften från

den gula lyftkranen. Uppe på taket, som ska bli

golv i en lägenhet i det blivande bostadshuset, står

snickaren Matti Neeko och väntar på att ta emot

skalväggarna tillsammans med handledaren Håkan

Söderberg. När väggarna har kommit ner arbetar de

hårt med att få dem på rätt plats. Matti Neeko hämtar

verktyg, borrar och riktar med vattenpass. Matti läser

på ritningen och pekar med handen.

– Den ska vara här och lite till, säger han.

Han är full av energi och entusiasm inför sina

arbetsuppgifter. Matti är irakier och kom till Sverige

för fyra år sedan. I Irak har han arbetat i 30 år som

byggnadsarbetare och han har haft eget företag i

norra Irak med 20 till 30 anställda.

Matti Neeko bor nu med sin familj i Södertälje. Han

gestikulerar och drar med ett finger över halsen hur

han blev hotad till livet och tvingades fly och han betalade

30 000 dollar för att komma till Sverige. Bostadsbygget

i Södertälje är hans första jobb i Sverige.

– Det är mycket bra. Jag är nöjd, säger han.

Matti berättar om skillnaderna att arbeta i Sverige,

jämfört med Irak. I Sverige finns det fler maskiner, i

Irak bärs nästan allt för hand. Den största skillnaden

är ändå arbetsskyddet. Matti Neeko pekar på sina

orangea skyddskläder och hjälm. I Irak har byggnadsarbetarna

inte några skyddskläder och det finns inte

heller någon säkerhet.

– Den är noll, noll och åter noll, säger han med ett

skratt och fortsätter att jobba.

Byggnadsarbetarna Matti Neeko och Håkan

Söderberg bygger bostadsrätter i centrala Södertälje,

intill Södertälje kanal. Det är ett helt vanligt bygge,

men det finns en stor skillnad. Elva av de 14 byggnadsarbetarna

kommer precis som Matti Neeko från Irak.

Byggnadsarbetarna är anställda i Telge Peab. Bolaget

grundades i december 2009 och ägs till hälften av Telge

AB (Södertälje kommun) och till hälften av Peab.

Målet är att ge arbetslösa, försörjningsstödtagare och

flyktingar arbete inom byggbranschen, samtidigt som

kommunen råder bot på bostadsbristen.

I byggbranschen som helhet är människor med

utländsk bakgrund i absolut minoritet. Andelen

utrikes födda utanför Europa var knappt två procent

(1,8) under 2010, enligt en urvalsundersökning från

SCB som Byggnadsarbetaren har beställt.

Snickaren Riyadh Jajju är en av dem som har känt

på hur svårt det är att få byggjobb i Sverige. När

förmiddagens fikarast är slut dröjer sig Riyadh kvar

i fikarummet för en pratstund. Han tar en tugga av

smörgåsen och dricker en klunk kaffe. Han berättar

om hur det var när han var arbetslös. Att han mådde

dåligt och hur svårt det var att få tiden att gå.

– Man vet inte vad man ska göra. Det var tråkigt att

sitta hemma. Jag fiskade och gick långpromenader.

Riyadh har bott i Södertälje i fyra år med sin

familj; fru och två flickor, en på sex månader och en på

fyra och ett halvt år. Under tiden i Sverige har Riyadh

gått en restaurangutbildning under ett år. Han har

också läst svenska och deltagit i Arbetsförmedlingens

åtgärdsprogram för arbetslösa, jobb- och utvecklingsgarantin.

I Irak har han arbetat både inom byggbranschen

och i en livsmedelsaffär.

– Men jag trivs inte med att jobba i affär, säger

Riyadh.

Det är i byggbranschen han vill jobba. När han var

arbetslös sökte han flera jobb som byggnadsarbetare.

Svaren från byggföretagen var ofta: Har du någon

utbildning? Har du något yrkesbevis?

– Det var svårt. Jag kunde inte språket så bra. De

ville inte anställa mig.

38 byggnadsarbetaren nr 4 mars 2011


Matti chansen

Handledaren Håkan Söderberg

och byggnadsarbetaren

Matti Neeko hjälps åt att

styra ner skalväggen på

bostadsbygget i Södertälje.

Detta är telge peab

n Telge Peab ägs till 49

procent av Telge AB,

Södertäljes kommuns

kommunala bolag, och

till 51 procent av Peab.

n I kvarteret Körsbärsblomman

i centrala

Södertälje byggs 77

bostadsrättslägenheter

som ska vara klara till

årsskiftet.

n Projektet ska ge

arbetslösa, försörjningsstödtagare

och flyktingar

en möjlighet till utbildning,

praktik och arbete

samtidigt som företaget

bygger bostäder i Södertälje.

n Målsättningen är att

bygga 50 till 100 lägenheter

per år.

(Vänster) Matti Neeko är

jättenöjd med sitt första

byggjobb i Sverige. I Irak

hade han eget byggföretag

med mellan 20 till 30 anställda.

(Mitten) Riyadh Jajju gillar

att arbeta som byggnadsarbetare.

Han trivdes inte

alls lika bra med att arbeta

i affär.

Ordnings- och skyddsregler

översätts till arabiska.

Annars är språket som

talas på byggarbetsplatsen

svenska.

nr 4 mars 2011 byggnadsarbetaren 39


arbetsmarknad

Byggnadsarbetarna Abdulla Babaoi, Riyadh Jajju och Saher Hnok tar en fikapaus på byggarbetsplatsen i Södertälje. Alla tre trivs väldigt bra med

att arbeta i byggbranschen.

Få utom-européer på bygget

Projekt för att få in arbetare

med utländsk bakgrund i

byggbranschen, har avlöst

varandra. Men för människor

från länder utanför

Europa är dörren nästan

stängd.

Under de senaste åren har det

bedrivits flera projekt för att få

in invandrare i byggbranschen.

Här är några av dem:

l Libraprojektet – ett EUprojekt

med bland annat Byggnads,

Sveriges Byggindustrier

och Ams skulle öka antalet personer

med utländsk bakgrund i

byggsektorn.

l NCC har tillsammans med

INRIKESFÖDDA: 93,4 % INRIKESFÖDDA: 91,6 %

UTRIKEs ­

FÖDDA –

INOM EUROPA:

5,0 %

2006 2010

UTRIKEs ­

FÖDDA –

UTOM EUROPA:

1,6 %

arbetsförmedlingen i Malmö

utbildat arbetslösa med invandrarbakgrund.

l Ett rekryteringsprogram

mellan Stockholms Byggmästareförening

och Stockholms stad

pågår, där nyanlända arbetslösa

med byggbakgrund utbildas i

olika byggyrken.

UTRIKEs ­

FÖDDA –

INOM EUROPA:

6,6 %

UTRIKEs ­

FÖDDA –

UTOM EUROPA:

1,8 %

KÄLLA: SCB

Men trots satsningarna är de

utrikesfödda få i byggbranschen,

enligt siffror som Byggnadsarbetaren

låtit Statistiska centralbyrån

(SCB) ta fram. De visar

att 8,4 procent var utrikesfödda

i byggbranschen 2010. Flest

människor kommer från länder

inom Europa. Siffrorna för andelen

utrikesfödda, från länder

utanför Europa, är endast 1,8

procent.

ByggbranschEn består

fortfarande nästan uteslutande

av vita, medelålders män.

(Medelåldern bland Byggnads

medlemmar är 47,58 år.) Bilden

bekräftas av en rapport som

skrevs 2002, på uppdrag av

Byggkommissionen.

– I byggbranschen arbetar

heterosexuella män, inte homosexuella,

invandrare och kvinnor,

säger Mats Hammarstedt,

professor i nationalekonomi,

som skrev rapporten.

40 byggnadsarbetaren nr 4 mars 2011


Av en kompis fick han reda på bygget i kvarteret

Körsbärsblomman i Södertälje. Han kom till intervju

och på den vägen är det. Nu är Riyadh jättenöjd med

att ha fått ett arbete.

– Jag gillar att arbeta som snickare, säger han.

Byggnadsarbetarna som har anställs i Telge Peab

har byggbakgrund, men har inte något yrkesbevis.

Dessutom finns det förstås språksvårigheter, eftersom

irakierna bara har bott några år i Sverige. På en

av dörrarna i boden står det ”På den andra platsen

kastar man smutsiga arbetskläder”. Uppmaningen

står även på arabiska.

biLDa iDé

Alla anställda i Peab Telge får ordnings- och

skyddsregler översätta till arabiska.

Annars är språket som talas på byggarbetsplatsen

svenska. Det finns också tre handledare som hjälper

till att kvalitetssäkra.

– Det är viktigt att de lär sig svenska och facktermerna

på bygget, förklarar Gerry Åkerström, operativ

chef på Telge Peab.

Och entusiasmen bland de irakiska byggnadsarbetarna

går inte att ta miste på. Prick kvart över

elva, när rasten är slut, töms boden snabbt på folk när

de skyndar tillbaka till arbetet.

– De brinner verkligen för att jobba och visa vad de

kan. Det är kul, säger Gerry Åkerström.

Telge Peab planerar att anställa ytterligare tre

byggnadsarbetare innan lägenheterna är färdigbyggda

vid årsskiftet. När stommen är färdigbyggd

kommer flera andra yrkesgrupper in. Planerna är att

flera av de irakiska byggnadsarbetarna också ska lära

sig plattsättning innan projektet är slut.

Trots det är företrädare

för byggbranschen överens

om att mångfald är bra. I de

stora företagen, exempelvis hos

NCC, bedrivs mångfaldsutbildningar.

– Min övertygelse är att

en arbetsplats som kategoriseras

av mångfald är bättre

än en arbetsplats som är helt

homogen. Olika bakgrund och

erfarenhet kan tillföra ganska

mycket, säger Mats Pettersson,

personaldirektör på NCC.

Ändå är det svårt för utrikesfödda

att komma in på bygget.

Språksvårigheter är ett hinder

och yrkesbeviset ett annat.

– Det är en tröskel. För att

jobba som byggnadsarbetare

måste du ha yrkesbevis, något

som borgar för en hög kompetensnivå.

Det går inte bara att

komma in för att du är glad och

trevlig som ibland kan vara fallet

i servicesektorn, säger Mats

Pettersson, personaldirektör

på NCC.

En viss ökning sker dock.

Enligt statistik från SCB har

andelen utrikesfödda i Europa,

förutom Norden, i byggindustrin

stigit från 1,7 procent till

3,7 procent under åren 2004

till 2009.

– Det är många som kom till

vårt land från forna Jugoslavien

och Balkanområdet. Det

är kanske många ungdomar

som har utbildat sig här och

kommer in i en bransch, trots

att de är födda i ett annat land,

säger Lars Tullstedt, expert

på kompetensförsörjning på

Sveriges Byggindustrier.

Ett glädjande

pensionsbesked

Du som omfattas av kollektivavtal har fördelen

att din arbetsgivare sätter av 4,3 procent av

din lön till avtalspension. Du får själv välja vem

som ska förvalta dessa pengar.

Glädjande nog finns det ett enkelt och bra

val som syftar till att ge dig flera tusenlappar

extra varje månad i pension.

Välj Folksam-LO Pension så får du dina

pengar placerade i en generationsfond som

följer din ålder. Du slipper sköta placeringarna,

får lägre avgifter och kan se fram emot din tid

som pensionär.


Folksam-LO Pension

www.folo.nu | 020-414 414

80 procent av fondväljarna väljer Folksam-LO Pension. Detta när

privatanställda arbetare väljer förvaltare för sin avtalspension.


SJUK AV ASBEST

■ Asbestfibrer kan

orsaka flera dödliga sjukdomar.

De farligaste är

cancerformerna lungcancer

och mesoteliom.

■ Mesoteliom är en

sällsynt cancerform i

lungsäck e ler bukhinna,

som i stort sett a ltid

beror på asbest. Det kan

i värsta fa l räcka med

några enstaka fibrer, men

teoretiskt öka risken

med antalet expone-

■ Det tar ofta 30–40 år

efter exponering innan

man insjuknar. Asbestos

är en dammlungsjukdom

som leder ti l att det

bildas sjuklig bindväv i

lungorna och som gör

det svårare att andas.

Asbestdamm kan även

ge lungsjukdomen kol.

ringar.

32

129

135

171

201

175

Fredrik Hagström.

omkom.

sina rutiner.

ämnet.

han.

... MEN SEN DÅ?

Reportern kommer. Reportern går. Men människoödet består.

Här berättar vi vad som hänt personerna i våra reportage

efter det att historierna om dem lämnade tryckpressarna.

VEM:

DÅ:

Snickaren Fredrik Hagström.

Var en av dem som oskyddade arbetade i lokaler med asbest

på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, nr 15/2010.

■ Snickaren Fredrik Hagström blev både

förvånad och orolig när det stod klart att

det fanns asbest i dammet på arbetsplatsen.

– Jag vet att det är vanskligt med asbestfibrer.

Jag är säker på att jag exponerats

och vet att det räcker med lite för att

skadas, säger han. Elektrikerna och Elektrikerförbundet

slog larm efter att arbetare

av olika slag jobbat i utrymmen med

damm från asbesthaltigt material. Vid två

tillfällen var deras arbetsplatser avspärrade

och asbestsanering gjordes i utrymmen

där de tidigare varit och arbetat.

Nu är Fredrik på en annan arbetsplats.

– Genom min arbetsgivare har jag fått

gå på spirometri och göra lungröntgen och

ska fortsätta röntgas vartannat år. Det

såg bra ut, men fibrerna är ju farliga på

sikt. Just nu försöker jag att inte tänka så

mycket på det.

Händelsen polisanmäldes av Elektrikerförbundet.

Åklagaren valde att inte inleda

en förundersökning, vilket förbundet

vill få prövat igen.

– Det är dåligt om det bara rinner ut i

sanden, säger Fredrik Hagström.

MARGITE FRANSSON

BYGGNADSARBETAREN UTSER

”En lek med våra liv”

”En lek med våra liv”

OVISSHETEN ÄR VÄRST TYCKER SNICKAREN FREDRIK HAGSTRÖM

OCH HÄR ÄR FLER BYGGEN SOM HAFT PROBLEM

■ Från nov 2009 ti l och med okt 2010 stoppade

Arbetsmiljöverket arbetet på 268 byggen. Det är högsta

siffran under åren 2005–2010. En bidragande orsak

var de stora snömängder som föll. Snöskottning

på tak avbröts 42 gånger fö ra vintern då det fanns

brister i fa l skyddet. De a lra flesta stoppen handlar

om risk för att byggnadsarbetare ska falla från höjder

på över två meter. Skrämmande ofta slarvas det

med fa lskydd. En annan återkommande orsak ti l

att arbetsmiljö inspektörerna tvingades plocka fram

förbudslappen är att företag hanterar asbest utan

vare sig ti lstånd e ler utbildad personal.

Byggnadsarbetarna på Karolinska universitetssjukhuset

i Huddinge trodde att de f åt t i sig ä r omöjlig t at t säga . Frågan han och många

var säkra. I stället arbetade de i damm som andra stä ler sig är nu: på vilka andra stä len före

funnits i dammet eller hur mycket var och en kan ha

innehöll asbest.

larmet har de riskerat att utsättas för asbest utan att

– Det är en lek med livet vi utsatts för, veta om det?

säger 24-årige snickaren Fredrik Hagström. Elektrikerna kom ti l arbetsplatsen för sitt projekt

2008. Fredrik kom dit samma år, men har haft olika

Han är en av dem som misstänks ha utsatts för asbest uppgifter. I sammanlagt ett år har han arbetat med

under lång tid.

brandtätningar.

– Det k ä n n s orolig t . Det ä r ba r a t t hoppas at t

man inte fått i sig skadliga mängder, säger snickaren

Fredrik Hagström.

börjat bli tal om att det finns asbest, berättar han. När

När larmet kom om asbest på arbetsplatsen blev han f ör s t kom d i t v a r det i nget snack om det , t r ot s at t

han både f ör v å nad och orolig. Han hade k ä nt sig

det fi n n s mycke sbes i hu sk r opparna .

trygg med jobbet och inte haft en tanke på någon

– Det ä r s v å r t at t f at t a v a d som hänt och det har

asbestfara.

varit dåligt med information.

– Det är inget man tänker på när man går och

– Det är bara ryktesvägen, via elektrikerna, jag har

arbetar.

fått veta något, säger Fredrik Hagström.

Han är anstä ld av en underentreprenör till elektrikernas

arbetsgivare Bravida och har gått ti lsammans Totalt ett femtiotal elektriker beräknas ha varit

Antagligen ska han nu via Bravida få gå på lungtest.

med dem och brandtätat hål de tagit i väggar och tak. på arbetsplatsen de senaste tre åren. Men där har

– Ja g har bl i v i t l i k a ut satt som dem , f ör v i har v a r i t också varit många andra yrkesgrupper som snickare,

på samma stä len. Asbest har funnits i bland annat undertaksmontörer, sprinkler-, vvs- och ventilations-

damm på rör och trummor och på undertak där jag montörer. De har antingen varit i samma projekt som

varit. Där de har hittat asbest och sanerat, är där jag Fredrik e ler i några av de många andra som pågår på

varit som mest, säger han.

sjukhuset.

Det värsta är ovissheten, tycker han.

– Jag har ju sett många andra yrkesgrupper som är

Asbest är farligt då det frigörs i luften och går att lika utsatta som jag, när de varit där uppe vid taket

andas in. Det kan i värsta fall räcka med få fibrer för och rört om. Sedan har dammet ramlat ner på golvet

att bli sjuk. Fredrik Hagström har haft dammet i

och vi har gått i det och släpat med det i bilar och dar.Det här kan vara hur stort som helst, säger

boandningszonen.

Men hur mycket asbest som kan ha

han.

DET ÄR FÖRST EFTER LARMET i v å r a s s om d e t h a r

ANTAL STOPP PÅ BYGGEN AV ARBETSMILJÖVERKET 2005–2010

268

2005 2006 2007 2008 2009 2010

”Man är fundersam

om man

fått i sig skadliga

mängder av

asbestfibrer”,

säger snickaren

■ NCC fick e t förbud på Lise-

FYRA FÖRBUD

TRE FÖRBUD

två förbud på samma arbetsplats

– Lunds centralstation. Ett Takentreprenad utför byggarbeten

No rbottens län där Patome la

bergsha len i Göteborg och e t på förbud som gä le risk för fa l. Det för arbete på höjd utan godkänd mot att de inte får utföra arbeten

Lidl i So lefteå där det i båda fa len gä ler arbetsplatserna Stjärnhem lyftanordning och ett förbud mot då det finns risk för fa l.

handlade om snösko tning utan i Skövde, Va lbogatan Åstorp och att använda en bobcat utan att

fa lskydd. Också i Sollefteå,

Sven Karlssons trafik i Gnosjö. förse den med skyddsga ler utanför delbara stopp då det fanns risk för

Gärdesgatan 46, sa te Arbetsmiljöinspektörer

e t omedelbart

sidofönstren.

fa l. Det gä ler arbetsplatserna Granitgatan

8, Helsingborg, och Brigg-

TVÅ FÖRBUD

förbud för a t det fanns brister i fa l-

fått ett förbud på arbetsplatsen vägen 3, Domsten.

skyddet. Arbetet stoppades också

då de använde en saxlift som inte

Storheden där de inte hade någon

på Högbergsskolan i Södertälje i

var besiktigad och ett för att det

fast ti lträdesled ti l nivåer över

samband med e t ras då en person

fanns risk för fa l.

två meter och ett genere lt förbud

på samtliga arbetsstä len inom

■ Icopal Entreprenad har få t tre

■ V Grossmanns har fått två ome-

■ Patome la Takentreprenad har

■ Steneby Gård har fått ett förbud

■ Dju röds Entreprenad har fått

Locum: ”Bara

misstankar”

Det finns en misstanke,

men det är inte klarlagt

att byggnadsarbetare och

elektriker exponerats för

asbestdamm. Det hävdar

Stephan Woodbridge, projektdirektör

på fastighetsförvaltaren

Locum.

Han menar a t den kommande

polisutredningen får bringa klarhet

i de ta, samt om Locum e ler

entreprenören Bravida har brustit i

Han tycker det är fel a t bygget

utse ts ti l sämsta bygge innan

polisutredningen är klar.

Det råder ingen tvekan om a t

det sanerats bort asbest i områden

där byggnadsarbetarna arbetat.

Men Stephan Woodbridge vill

inte kommentera vad som har gå t

sne t i hanteringen, utan hänvisar

till polisutredningen.

Han säger a t Locum har tydliga

rutiner inför byggstart. A t man

genomför miljöinventeringar inför

varje byggprojekt. Och a t rutinen

är a t ta bort miljöstörande ämnen

som asbest. En kartläggning

pågår också på sjukhuset för a t

upptäcka dolda förekomster av

Om arbetarnas oro i dag, säger

– Vi ska göra a lt för a t minska

den oro som finns.

L Ä S M E R!

Hela listan

på nätet

www.byggnads

arbetaren.se

NYHET – GOP 250 CE

Ett universum

fullt av möjligheter

– den blå problemlösaren!

Multicutter

GOP 250 CE Professional

Det ställs höga krav på dig

som hantverkare så naturligtvis

har du rätt att ställa samma

krav på dina el-verktyg.

Bosch nya Multicutter öppnar

upp en värld av möjligheter,

t.ex. sänkskär, plansågning

och slipning. Bosch Multicutter

GOP 250 CE – perfekt för

anpassning, justering och reparation

i nästan alla material.

Från proffs till proffs

www.multicutter.se

42 NR 4 MARS 2011 BYGGNADSARBETAREN


100 ÅR AV INNOVATION!

Våra produkter ger dig snabbare arbetsmetoder, bättre

ergonomi och arbeten som håller.

Vi gör dig bättre helt enkelt.

Bostik AB, Box 903, 251 09 Helsingborg Tel 042-19 50 00 w

TÄVLA PÅ WWW.BOSTIK.SE &

VINN EN RESA. TOTALT 100 VINSTER.

FIX & FOG

Fix, fog och tätskikt för säkra och godkända badrum.

SPACKEL

Spackel för jämnare ytor med mindre

efterbehandling.

LIM

Lim som förenklar ditt arbete.

FOG & TÄTNING

Fogar och tätningar som

sparar energi

och pengar.

Bostik AB, Box 903, 251 09 Helsingborg Tel 042-19 50 00 www.bostik.se

NR 4 MARS 2010 BYGGNADSARBETAREN 43


Så TEST funkar det SKADEERSÄTTNING

Grämer du dig över ett fult ärr som du fått till följd av en

olycka på bygget? Skador är aldrig roliga, men dina ärr

kan faktiskt vara värda en hel del pengar.

TEXT: PETER LEANDER FOTO: SCANPIX

FLER

ARTIKLAR

PÅ NÄTET

www.byggnadsarbetaren.se

Så mycket kan

ett ärr vara värt

BYGGET VIMLAR AV situationer där

du riskerar att skära, skrapa, klämma

och bränna dig. Många skador lämnar

bestående ärr, en del värre än andra.

Men för byggnadsarbetare vars

arbets givare har kollektiv avtal med

Byggnads* finns pengar att hämta

för just såna skador, även om olyckan

inträffar på fritiden. Här intill kan

du även se en tabell över hur mycket

pengar just du kan få för dina ärr.

AFA-försäkring är det försäkringsbolag

som du ska vända dig till om du

skadats under arbetstid. Om du skadar

dig på jobbet ska du skicka in en

anmälan till AFA-försäkring. Blanketten

finns på deras webbplats, men

också på många stora arbetsplatser. På

blanketten skriver du ner hur skadan

inträffade. På blankettens baksida ska

även din chef intyga att du är anställd

på företaget. När AFA-försäkring får

blanketten gör de en bedömning av

om olyckan kan ge ett bestående ärr.

Anser försäkringsbolaget att det finns

en risk skickar de hem information till

den skadade om hur man går till väga

för att få pengar för skadan.

OM SKADAN LÄMNAT ett ärr som

tydligt finns kvar ett och ett halvt år

efter tillfrisknande, eller sista läkarbesöket,

ska du som drabbats skicka

in ett foto på din skada. Fotot måste

vara 10x15 centimeter stort (det vanligaste

formatet vid framkallning).

Därefter bedömer AFA-försäkring ersättningen

efter en tabell som består

av sex kategorier: från framträdande,

som är den lindrigaste graden, till

frånstötande, till exempel en allvarlig

ANSIKTSSKADOR GER MEST PENGAR

Skadans plats

Bål

Fötter/överarm

Ben/underarm

Händer

Ansikte/hals

Ersättningsbelopp

2 900–33 800 kr

3 800–66 000 kr

5 200–101 200 kr

7 400–131 900 kr

14 700–337 200 kr

Mindre pengar ju äldre man är

Ålder

Procent av ersättning

20 120 %

25 100 %

35 90 %

45 80 %

53 70 %

64 50 %

brännskada. Tyvärr är försäkringen

utformad så att ju äldre man är desto

mindre pengar får man. (Se räkneexemplet

här intill). För att få ut ersättning

får det inte ha gått längre än

tio år efter att olyckan inträffade.

Den högsta ersättningen man kan

få är för en frånstötande skada i ansiktet.

Var på kroppen ditt ärr sitter

påverkar nämligen ersättningen. Ansikte

ger mest pengar, medan ärr på

magen ger minst.

– Alla ärr ersätts om de är synliga

för blotta ögat, säger Helen Claesson,

försäkringsspecialist på AFA-försäkring.

Genom medlemskapet i Byggnads

■ Skadorna bedöms i 6 kategorier:

framträdande, klart framträdande,

vanprydande, klart vanprydande, uppenbart

vanprydande och frånstötande.

Beloppen ökar för varje kategori.

■ Om Frankenstein hade varit byggnadsarbetare

och fått sina ärr i ansiktet

på jobbet skulle han definitivt haft

rätt till ersättning. Sannolikt skulle

ansiktsskadan ha bedömts ligga i den

allvarligaste kategorin: frånstötande.

Maxbeloppet skulle då bli 337 200

kronor. Men om Frankenstein var 45

år vid tiden för anmälan får han bara

80 procent av beloppet, det vill säga

269 700 kronor.

KÄLLA: TRAFIKSKADENÄMNDEN (SE HELA LISTAN PÅ TRAFIKSKADENAMNDEN.SE)

är man också försäkrad för olyckor på

fritiden. Kraven för att få ersättning

är då att den skadade har uppsökt läkare.

Om ärret inte har försvunnit efter

två år kan man skicka in en bild på

sitt ärr och begära pengar. Folksam,

som gör bedömningen, går efter en

annan tabell än vad AFA-försäkring

gör. För mer information, kontakta

Folksam.

* Företagen kan ha tecknat försäkringen

direkt med AFA-försäkring

utan att ha tecknat kollektivavtal

med Byggnads men då gäller

försäkringen bara om premien är

betald i tid.

44 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS 2011


● Kyla ● Glasull ● Värmefolie ● Virtuellt byggande ● Takstolstillverkning

En nordisk

lokalpatriot.

BIG-GRUPPEN är nordens ledande fristående

bygg- och industrikedja och är leverantör av

verktyg, maskiner, skydd och förnödenheter till

proffsmarknaden.

Vi finns representerade från Finnmark i norra

Norge till Skåne i södra Sverige.

Vår styrka är lokalt engagemang och hög

kompetens i kombination med BIG-gruppens

stordriftfördelar med starka leverantörsavtal,

koncept, IT-lösningar, logistik och import.

Vi erbjuder såväl lokala företag som riks- och

nordiska kunder branschens största urval av

kvalitetsprodukter och olika tjänster.

Think BIG. Hos oss hittar du V/S/Bs breda sortiment

av allt inom byggskruv av högsta kvalitet.

Sverige

Eskilstuna IP Industripartner Gislaved Emil P Gävle Uppsala Maskin & Verktyg Göteborg/

Hisings Backa Prevex Göteborg/Sisjön Prevex Götene Movab Halmstad IMAB

Helsingborg IMAB Jönköping Sohlbergs Kalmar Lundgrens Järn Karlshamn Hjelmbergs

Järn Ljungby Sohlbergs Malmö Prevex Skene Skene Järn Skövde Bygg & Industripartner

Skaraborg AB Stockholm/Bromma Flinks Järn Stockholm/Globen Flinks Järn Stockholm/Hornsberg

Flinks Järn Stockholm/Solna Lundqvist Maskin & Verktyg Stockholm/

Sätra Flinks Järn Stockholm/Vällingby Toolcom Uppsala Uppsala Maskin & Verktyg

Vimmerby Albins Växjö Stål & Verktyg Örebro Skydd & Verktyg i Örebro

Norge

Albert E Olsen - Tromsø Maskinforretning - Quale - Tingstad - Industrisenteret - Kyvik Industrivarehuset

www.big-gruppen.com


TEST Grejer&grepp

xxxx

Var fanns handmaskinerna?

Hur länge kan en byggmaskinmässa överleva utan handmaskiner?

Under snart 30 år har Byggmaskinmässan i

Göteborg varit den stora branschmässan för byggfolk.

Här finns inga bubbelbadkar, italienska kakelplattor eller

designade köksinredningar. Däremot stegar och ställningar,

hårdmetallklingor och ett stort utbud av maskiner för uthyrningsbranschen.

Men årets mässa kändes

vingklippt när flertalet av

de dominerande tillverkarna

av handmaskiner;

Bosch, Makita, Essve,

Hilti, Hitachi med flera inte

fanns med.

Andra stora märken,

som DeWalt och Metabo,

hade ytterst blygsam placering

i anonyma montrar.

De 16 medlemmarna

i LEH, Leverantörsföreningen för Elektriska Handverktyg,

sålde år 2008 maskiner för 2,3 miljarder kronor. Vid förra

årets mässa Nordbygg i Stockholm hade Leverantörsföreningen

bokat 1 500 kvadratmeter utställningsyta. Där

marknadsförde de sig kraftfullt under temat ”Power Tool

Street”. Ingen kunde missa den verkstan. Där fick mässbesökarna

känna på, provborra, provsåga och provfräsa

de senaste nyheterna av det enorma utbudet av kraftfulla

handmaskiner, fler och fler batteridrivna.

Det låg en doft av färskt trä och nybryggt kaffe över

montrarna medan tjutet från maskinerna överröstade

dånet från rockmusiken.

Nu var det som sagt ganska tyst.

Förklaringen är enkel. Förra året hade Nordbygg närmare

60 000 besökare – ungefär gånger fler än Byggmaskinmässan

i Göteborg brukar ha. Byggmaskinmässan grundades

1980 av Åke Wernås, skyddsingenjör på dåvarande

Bygghälsan. Tre år senare, 1983, arrangerades den första

reguljära fackmässan för byggfolk på Svenska Mässan i

Göteborg. Utbudet och antalet besökare har varierat i takt

med konjunktursvängningarna. Toppåret 1989 hade Byggmaskinmässan

cirka 20 000 besökare. Den här gången

var antalet besökare 12 500. Nu är ju en byggmaskinmässa

inte bara en mässa för handmaskiner. Men utan de stora

märkena blir det som att gå på bio och upptäcka att stora

avsnitt av filmen är bortklippt.

Utan de stora

märkena blir

det som att gå på

bio och upptäcka

att stora avsnitt

av filmen är bortklippt.

PETTERSONS

PRYLAR

Tipsa mig!

08-728 49 70

k.p@byggnadsarbetaren.se

Grejer&grepp på nätet:

www.byggnadsarbetaren.se

Flygsimulatorer

har de flesta hört

talas om. Nu

kommer kranversionen.

Den tyska

krantillverkaren

Liebherr hade en

3D-simulator där

man kunde köra

kran nästan på

riktigt.

Tyska Protools, som i Sverige säljs av Motek i Eskilstuna, har med en vinkelslip

som utgångspunkt utvecklat ett slipverktyg som når nära väggen.

Tyskarna ku

De kluriga gubbarnas uppfinningar är borta. Nu vänder sig

Byggmaskinmässan i Göteborg till dataspelsgenerationen.

Vem kunde för några år sedan tro

att blivande kranförare kan sitta i en

hytt och köra kran på låtsas? På årets

byggmaskinmässa hade den tyska

krantillverkaren Liebherr en 3Dsimulator

där man kunde köra kran

nästan på riktigt.

På en stor bildskärm i hytten visades

en byggplats från den tyska staden

München. Med hjälp av joystickspakarna

gällde det att på en idealtid

koppla fast och flytta bort ett antal

sopcontainrar från byggplatsen. Det

var en populär övning som många

ville pröva på.

Samma teknik visade Maskinentreprenörerna,

men där gällde det

grävning av svenska diken.

MEN ALLT VAR INTE maskiner. Bland

cirka 185 utställare fanns Polens ambassad

och Byggnads. Polen har en

stor byggmaterialindustri som jagar

nya marknader också i Sverige.


Ännu en uppskattad

nyhet på mässan: ny

hålsåg som gör det

möjligt att såga vinklade

hål. Såghylsan påminner

om en borr för

betonghåltagning. Den

har tre hårdmetallskär

och finns i flera längder.

Vid vinklad sågning

skjuts hylsan tillbaka

så att styrborren först

får fäste i önskad sågvinkel.

Efter borrning

dras hylsan tillbaka för

att ta bort spillbiten.

Dansk byggindustri ligger i framkant när

det gäller att utveckla hjälpmedel för

hantering av gipsskivor. Den här vagnen,

som visades av svenska Zip-Up i Hägersten,

har utvecklats i Danmark. Vagnen

lyfter och transporterar hela buntar av

gipsplattor och annat tungt byggmaterial.

Lasten tippas med hjälp av hydraulik och

får vila på pallgafflarna. Kraftkällan är 24

volts batterier.

ngar på byggmässa

Byggnads hade en stor monter där

besökarna bland annat kunde tävla i

spikslagning och ta del av kampanjen

mot svartjobb.

MÄSSANS TRADITIONELLA arbetsmiljöpris

gick till Haki för ställningssystemet

Haki Light. Genom att använda

åttakantiga rör har spirornas vikt

reducerats med cirka 30 procent utan

att hållfastheten påverkats.

Ett hederspris fick ställningstillverkaren

Plus Eight System AB för en

ramställning av aluminium.

Uthyraren Cramo fick mässans

De visade

också världens

första

fjärrstyrda

handcirkelsåg.

miljö pris för en så kallad energietablering

som omfattar energisnåla

bodar, belysning och bygghissar.

Ett hedersomnämnande fick också

lyftroboten från Pritec i Fjärås. Med

den kan marksten och kantstenar till

trottoarer och dylikt göras maskinellt

utan tunga lyft för kroppen. Maskinen

kan även transportera stenarna.

Lyften kan också vinkla stenarna och

klarar laster på maximalt 140 kilo.

De kluriga gubbarna tycks däremot

bara finnas på utvecklingsavdelningarna

hos de stora tyska maskintillverkarna.

De senaste åren mest spännande

maskinnyheter kommer från

Tyskland.

En av dem var Mafell som visade

upp flera avancerade verktygsmaskiner

för träbearbetning, till exempel

det motoriserade stämjärnet – en

mikromotorsåg som fräser urtag för

ett dörrlås medan dörren hänger kvar

på karmen.

De visade också världens första

fjärrstyrda handcirkelsåg, PSS 3100

SE, som blixtsnabbt rusar fram längs

en styrskena som läggs över spånskivan.

KENNETH PETTERSON

NR X XXXXXXXXXXXXX NR 4 MARS 2009 2011 BYGGNADSARBETAREN 47


Efter jobbet

Sator, vilken come

Text: xxxxxx foto: xxxxxxxxx

Plötsligt kändes den svenska rockscenen lite mer komplett

igen. Lite som ett pussel där en sen länge saknad bit till slut

blivit återfunnen. Sator är tillbaka.

Text: johan sjöholm foto: magnus liam karlsson

De är på pricken i tid. De hälsar artigt och engagerar

sig i var vi bör sitta för att intervjun ska bli så

bra som möjligt. Den ene tar en Cola och den andre

en kaffe, som en av dem är noga med att hjälpa till att

bära tillbaka till vårt bord.

Den ene är Chips Kiesby, som producerat Sahara

Hotnights och turnerat med Thåström. Den andre är

Kent Norberg som förutom att vara medupphovsman

till 90-talsklassiker som ”I Wanna Go Home” och

”Shut Up Take a Walk”, har haft

det kritikerrosade bandet Speed of

Sound Enterprise. Chips och Kent

vann en Grammis redan 1992.

Tillsammans har de ett halvt sekel i

svensk rockelit som Sators frontmän.

Divalaterna är lika med noll.

Det var ett tag sedan man hörde

talas om Sator. Om du inte är en av

alla dem som sett bandet spela live

under de senaste två åren, vill säga.

För grejen är att Sator har varit ett

aktivt band, om än inte i massmedierna.

– Vi har spelat hela tiden, och fått

bra respons, berättar Kent Norberg.

– Jag är förvånad över att det

kommit så mycket folk, trots att vi

varken gjort media eller har haft någon

ny platta, fyller Chips Kiesby i.

Här kan du se Sator

Mars

25 Västerås, Sigurdsg. 25

26 Rättvik, Rättviks bowling

AprIL

1 Eskilstuna, Harrys

2 Jönköping, Ztyle

8 Tranås, Rocksyndikatet

9 Göteborg, Trädgår’n

15 Linköping, L´Orient

16 Gävle, Parken Gävle

Maj

13 Örebro, Metallsvenskan

14 Fegen, Fegenfesten

Juli

1 Borlänge, Peace & Love

Hösten 2008 gjorde Sator

en nystart. Den skedde på fiket på Västerås centralstation.

Orsaken till mötet var att bandet länge gått på

sparlåga. Man gjorde max tre gig per år. Nu ville man

ha ändring. Antingen får Sator en ärlig chans, eller så

lägger man ner.

– Vi hade väl egentligen redan bestämt oss när vi

kom till det där mötet. Vi ville fortsätta. Det enda villkoret

vi satte upp var att vi skulle börja nerifrån, med

att ge oss ut och spela, säger Kent Norberg.

Bandet ville bli lika grymma live som när de stod på

toppen, på 1990-talet.

– Kör man bara tre gånger om året blir man rostig.

Det handlade mest om att spela rätt, snarare än att

spela bra, säger Chips Kiesby.

I två år kuskade man alltså runt och restaurerade

sitt varumärke. Men nu finns dessutom plattan

”Under the Radar” och under våren

turnerar bandet flitigt över hela

landet.

Vill publiken höra de nya låtarna

också, eller bara gammalt?

Kent: Det är klart att vi inte kan

köra bara nya låtar, men de har

reagerat bra.

Tröttnar ni aldrig på ”I Wanna Go

Home?”

Chips: När man ser hur folk reagerar

på den blir den ju kul att spela.

Finns det någon låt folk vill höra,

som ni inte har med?

K: ”Machine Gun Justice” är det

många som vill höra. Den är så jäkla

svår, med synkoper och skit. (Kent

visar engagerat med luftgitarrspel

hur grymt svår den är.)

C: Ofta försöker man med någon

lite svårare låt, sen tänker man:

Äsch vi kör något enklare. Men

”Machine Gun Justice” måste vi göra någon gång.

Beskriv stämningen på era gig.

K: Alltså Sator funkar ju väldigt bra på typ krogar.

Ett ställe där vi var nyligen hade Bo Kaspers varit på

före oss. De drog mer folk men krögaren tjänade ändå

mer pengar på oss. Det är ju så, man går ut och dricker

lite pilsner och lyssnar på Sator.

48 byggnadsarbetaren nr 4 mars 2011


ack!

Chips Kiesby och

Kent Norberg,

frontmän i Sator.

ROBUST SVENSK KVALITET

Craftline TopQ Flexkniv

Med tunnt böjbart blad

www.moraofsweden.se

Originalet sedan 1891

MORAKNIV ® är ett registrerat varumärke och har använts för knivar från

Mora of Sweden, tidigare KJ Eriksson och Frosts Knivfabrik, sedan 1891.

Köp originalet.


Efter jobbet

The Haunted tar i och med ”Unseen” ett nytt kliv i karriären. Enligt Byggnadsarbetarens

recensent kan det här vara årets platta.

Årets bästa skiva

kan redan vara här

The Haunted

”UNSEEN”

DEATH/HEAVY

METAL Förväntningarna

är alltid

höga varje gång ter Dolving och ”At

the Gates”-tvilling-

Pearna

Björler gör något nytt. De tillhör

trots allt urkunderna när det gäller det

death metal-sound som döpts efter

hemstaden Göteborg. När de nu åter

släpper nytt med sitt huvudband de

senaste 15 åren, The Haunted, gör de

oss inte besvikna.

Det som slår lyssnaren är att det

finns en variation i låtmaterialet som

verkligen inte är typiskt för genren i sin

helhet. Här finns bluesiga alster med

radio-potential, såsom förstasingeln

”No Ghost” eller avslutningsspåret

”Done”. Sen finns givetvis en del riktigt

traditionellt growliga deathprylar som

”The Skull” och ”The City”. Och till sist

en och annan ballad med konstnärliga

pretentioner.

”Unseen” har höga ambitioner och

lyckas att balansera på rätt sida kalkonlinjen,

genom att aldrig släppa den

punkiga känsla som är tändmotorn i

all tung musik värd namnet. En eloge

även till bandets ständige producent

Tue Madsen för gott hantverk. Det här

kan vara årets skiva.

JOHAN SJÖHOLM

OLLE CARLSSON

SAGT

& HÖRT

”En svensk

läsare kan försöka

föreställa

sig Annika i

”Pippi Långstrump”

– 60 år

gammal, frikyrkligt

engagerad

och återberättandes

en intrig

av Sjöwall–

Wahlöö där hon

själv spelat

huvudrollen.”

DN OM

TRUE GRIT

Mellan

den 3 och

15 april tar

Lasse Stefanz

en välbehövlig

semester. Men

innan dess kan

du se dem i Oxie

(26/3), Hässleholm

(1/4)

och Ringsboda

(2/4). Passa på.

”Vi har känt att

vi inte kan göra

musik med tanken

på att det

skall passa in i

nåt jäkla fack.

Och den här

skivan kände vi

väldigt mycket

att vi ville göra.”

THE HAUNTEDS

SÅNGAR PETER

DOLVING .

BÖCKER

”True Grit”

AV CHARLES PORTIS

Westernfilmen ”True Grit”,

med Jeff Bridges i huvudrollen,

har fått mycket uppmärksamhet

under våren. Då passar förlaget

Reverb på att släppa en nyutgåva av

boken från 1968, som filmen bygger

på. Handlingen i korthet: När bommullsodlaren

Frank Ross skjuts ihjäl

av en av sina anställda, beslutar sig

14-åriga dottern Mattie för att hämnas.

Hon tar hjälp av den försupne

sheriffen Rooster Cogburn. Jakten går

genom ett indianreservat och får en

blodig upplösning. Lättläst men en

smula stolpigt.

JS

MUSIK

Within Temptation

”THE UNFORGIVING”

HEAVY METAL En kon-

ceptplatta från Hollands

metaldrottning Sharon

den Adel. Handlingen: Ett medium

vid namn Mother Maiden samlar ihop

ett antal ångerfulla mördare, för att

använda dem i kampen mot inte fullt

lika ångerfulla ”kolleger”. Men det här

är inget man fattar (i alla fall inte jag)

genom att bara följa med i texterna.

Storyn på plattan är bara en del i ett

större koncept som även innefattar

sex seriealbum och tre kortfilmer.

Lite mjölkningsvarning à la Kiss över

hela grejen, men det hindrar inte ”The

Unforgiving” från att stundtals vara

en riktigt stark metalplatta, både vad

gäller melodier och arrangemang.

JS

FREDAGSKÄK

Från tv-serien i TV4.

UR BOKEN

”HALV ÅTTA

HOS MIG”

Grillade pilgrimsmusslor m. grekisk sallad

INGREDIENSER (4 port):

■ 1 påse grönsallad (à 80 g)

■ 150 g fetaost, tärnad

■ 10 kalamataoliver

■ 250 g körsbärstomater, skivade

■ 1 rödlök, tunna ringar

■ 2 msk olivolja, 2 tsk vitvinsvinäger

■ 8 pilgrimsmusslor

■ 1 tsk nymald svartpeppar, flingsalt

GÖR SÅ HÄR:

1 Bryt salladsbladen och

vänd försiktigt ihop med

fetaost, oliver, tomat

och rödlöksringar. Ringla

över hälften av olivoljan

och vinäger.

2 Vänd runt pilgrimsmusslorna

i svartpeppar.

Hetta upp en stekpanna

och halstra pilgrimsmusslorna

snabbt i

resten av olivoljan, ca 20

sekunder per sida.

3 Toppa salladen med

pilgrimsmusslor och strö

över salt och peppar.


KÖPTE

USA AV

RYSSLAND

LÄGGER

COACH

UPP

FÖR-

FOGAR

ÖVER

LENA

FRÅN

H ORÖRLIGA

KRON-

LAND I

BLOMS L AFRIKA A ÖPPNING I

STAKET

HUSTRU

PRONOMEN

G

VÄGARNA

A M A Z O N E R

PROTEST R A M A S K R I

Vinnare i bildkryss 1

OHÄMMAD

L A M P A N

DÅLIG

ANMODA

Sven-Olof Svensson, Ulricehamn; Ronny

F R I B E PARTI

MÅNE

K D

NÅS MED

BÅT Ö N RITANDE

I L O N KAN

KEDJOR

STJÄRNA

Lundborg, Boden; Sven Lundgren, Ludvika;

T RATTADE

S A A B A R

HACKOR

V A K T

Veronica Martinsson, Karlstad; Annagreta

I JAPAN D E L A

RÖKARE O A S SKALL

R TOG

S

LIGT?

Eklund, Heby; Slavko Kelc, Helsingborg; Sune

T K KÄNT I

LIM-

HAMN

S U R R A GAMMAL

O M S

LED

A L A S K A

Lubell, Njurunda; Kenneth Nilsson, Tranås;

ÖVER-

TAGANDE

K U P P P I N A L

ROSÉ

BARNEN

C U R L I N G P A P P A L A

SKALDEL

Svante Sundberg, Gimo; Ulla Lindström,

T A K T I K GÖR

AX Ä VÄRK T R E O N UNDER-

RÄTTA M ÖVER-

ORD

S A M B A P R BLEV

BEETHOVEN

SJÖBERG LÄGGKÄRL

D Ö V

Hudiksvall; Tussan Fahlgren; Arnäsvall; Sven-

SKREV

ILIADEN H A R ORDERN

LÄMNING R S C A P O T E

OMRÅDEN

Erik Persson, Södertälje; Tord Gustavsson,

H O M E R O S STERILA

ETT Ö K N A

CENTRUM HETA

U L L A

VETLANDA

P H

DRYCK

U T A N KIRUNA-

PRICKFRITT

E S R A N G E SILVER I

Göteborg; Johnny och Fredrika Westin, Gävle;

P E T I T A U R A S N E D A

NIMBUS LUTANDE VI FÖR

Tony Boberg, Ljungsbro. M A T E N Ö V A R Ö T A DRILLA BETYG

DUGER

I G

VÄDER

L Ä REKLAM

KLIPPER

O SKREV

”MED

BLOD”

I

STIL-

GRAD

TACKAR

KÖR RUNT

MED

DANSAS I

RIO

KUNDE

TILL-

HÖRIGHET

FINNS SOM

UPP-

SKATT-

NING

HÖR TILL

KARP-

SLÄKTET

BLIR MAN

IBLAND

HALVÖ

I UKRAINA

BRUKAR

DET I EN

DEL KUPOR

VID O-

SER VI

ÄN IDAG PÅ

HÖGLJUDD

FÅR

OFTA

STÅ

KÄNNER

TAR BORT

KALLT

BAS

BLOMQVIST

MÅNGA

WIKLAND

ENGELSK

KAN

TÖSER

USA-ANNA

ÄR DEN

NYA

PLATTAN

BÖRDA

FLEMMING

DUBBLA

FOTBOLLS-

GULD 2010

URANUS-

SOM INTE

MAN VÄL

BRODER-

ÄR

MÅNGEN

I JULI

KEMIN

SMULAR

DET I

ÄR GNÄLL-

IGA?

FÖRR ASEA

DELMÅL

I LOPP

HÖRS

FRÅN

KLACK

DEL AV

TERITÄR-

PERIODEN

VAPENSLAG

MÄN

TILL-

SLAG

BÄR

TÖRSTIGA

HEM

SKADA

BROR

TILL MOSE

DUBLINBO

HYLLNINGS-

DIKT

SPETS

STAD I

RYSSLAND

INGET

MAN VILL

HA I

BÄGAREN

FEST-

BLÅSA

GREKISK

GUDINNA

ORDEN

BE-

SKÅDAR

BARBIE-

VÄN

VILL

GIRIG HA

MÄTTAR

MÅNGA

DÖRR-

HANDTAG

FÖRDELAR

BÖRDAN

STOLA

SKÄR

HJÄLTE-

DIKT

NÅGOT

ATT FÖLJA

STYRAS

MOTIV

SPEL-

PLATSEN

BLIR

DEN SOM

FÖRLORAR

DANIEL

SOM

BOND

SVART

LEGERING

SKOLFILM

BURDUS

MÅNGA I

TRANÅS

PLÅTSKRUD

PAR I ZOO

SÄNDER I

BERGAMO

JP 2011

©PERSSON

HÖJD

UNDER

ISEN

VATTEN-

VÄXT

HAR VAN-

LIGEN TVÅ

SOVRUM

ÄR MILJÖ

SOM BE-

HAGAR

KAN AV-

GÖRA ETT

MÅL

FÅR

TIPPARE

VINST

INSJÖ-

FISK

URMODER

SITTER I

SOM EN

MODELL

QUENSEL

VI MINNS

LIGGER VID

VÄTTERN

BRORSON

POJKE I

SKOLA

SJÖGRÖNT

TALAR

ALLA

SPRÅK

NÅS MED

BÅT

HAMMARAS

HÅLL TYST!

FÅR

NOVISEN

PLYMBUSKE

TVÄR-

SLÅ

ELDSTAD

KELT

POP-

BRITTEN

JOHN

HEDER

LUFT I

FULL

FART

ÄR DOLDA

KRAFTER

FLICKA

DOMSAGA

VANLIG

ÅSYN

MONARK

HELIG

KALK

KORT

FÖR ID

FRISTAD LJUSPUNKT

Bildkryss 4

Dragning den 26 april. 15 med rätt lösning

vinner var sin dubbeltriss lott. Sänd lösningen

till Bildkryss 4, Byggnadsarbetaren,

Box 196 15, 104 32 Stockholm.

Namn.......................................................

Adress......................................................

Postadress.................................................

7 april

NÄSTA NUMMER

KOMMER DEN ...

nr 4 mars 2011 byggnadsarbetaren 51


INBLICK information från ditt fackförbund

nr 4 redaktör: humla einarsdóttir adress: byggnads, 106 32 stockholm

e-post humla.einarsdottir@byggnads.se tel: 08-728 48 34 www.byggnads.se

Vilken bostadsbubbla?

Den som följer delar av

den bostadspolitiska debatten

blir inte särskilt

mycket klokare av att det

samtidigt pratas om bostadsbrist

och bubbla på

bostadsmarknaden. Den

senaste tiden har vi både

fått höra att bostadsbyggandet

ökar kraftigt

och att en avreglering

av hyresmarknaden är

rätt medicin för att lösa

bostadsbristen.

De krafter som vill att svensk

bostadsmarknad ska bli helt

avreglerad utnyttjar nu diskussionen

om ”bostadsbubbla” för

sina politiska syften.

Regeringen mot ett statligt

stöd till bostadsbyggande

Finansminister Anders Borg

sade nyligen att staten inte bör

stimulera ett ökat bostadsbyggande.

Byggandet ökar redan

kraftigt och det vore nu fel att

spä på efterfrågan ytterligare,

menade Borg. Statliga Bostadskreditnämnden

är ständigt

pessimistisk och spår ett kraftigt

prisfall på bostäder.

Vi behöver 40 000 nya

bostäder per år

2011 och 2012 kommer det

sannolikt att påbörjas 28 000 –

30 000 nya bostäder per år. Det

är fortfarande en bra bit från ca

40 000 nya bostäder som behöver

byggas varje år.

Lågt bostadsbyggande

under en mycket lång tid

Det grundläggande problemet

är att vi i Sverige har haft ett för

lågt bostadsbyggande under 20

års tid. Det borde ha byggts ca

200 000 bostäder mellan 1990 –

2010. Byggnads pekade på detta

i sitt bostadspolitiska program

inför 2010 års kongress och fler

förstår nu konsekvenserna av

detta underskott.

– De senaste tio åren har Sverige

byggt hälften så många bostäder

per 1000 invånare jämfört

med snittet för övriga nordiska

länder. Vi ligger i botten när det

gäller bostadsbyggande under

den här perioden, säger Sven

Ljung, utredare på Byggnads

förbundskontor, som sammanställt

Byggnads bostadspolitiska

rapport.

Bubblor i andra länder

En bostadsbubbla uppstår då

en stark prisökning på bostäder

sker samtidigt som nyproduktionen

ligger på en hög nivå under

en längre tid och ytterligare stimuleras

av en ohejdad kreditgivning.

Ett sådant exempel kunde

vi se på Irland och i Spanien.

Ett antal faktorer ledde till

en allt för generös kreditpolitik,

bankerna hade inte kompetens

att bedöma riskerna, menar

Sven Ljung. I fallet Irland har

det då lett till ett byggande som

långsiktigt blev ohållbart. Men

i Sverige är vi inte i närheten av

en sådan situation, fortsätter

Sven Ljung.

En kraftig uppgång av bostadspriserna

är riskfyllt. Det

speglar en underliggande obalans

och kan på sikt leda till oön-

Foto: Micke dubois

52 INBLICK NR 4 mars 2011


skade prisfall. Men problemet i

Sverige är inte att det byggs för

många bostäder utan för få.

Höga priser på bostäder

i Stockholm

Priserna på bostäder i Stockholm

är i mångas ögon för

höga. Därmed inte sagt att vi

har en bubbla. Om det byggs

för lite uppstår det bristsituationer

med oönskade effekter.

Den främsta är bostadsbrist,

men ohållbara prisuppgångar

blir också troliga. Det blir svårt

för ungdomar och inflyttade att

få tillgång till en bostad.

vill du läsa hela

byggnads bostadspolitiska

program?

www.byggnads.se/

bostadspolitk

Bubbeldiskussion med politiska

förtecken

Slutsatsen av den senaste

tidens debatt är att de krafter

som vill att svensk bostadsmarknad

ska bli helt oreglerad

och där fenomenet inneboende

är ett någonting positivt, nu

utnyttjar diskussionen om ”bostadsbubbla”

för dess politiska

syften. – Vi har en regering

som tydligt markerar att staten

inte ska satsa en krona på bostadsbyggande.

Då blir det rätt

bekvämt att prata om bubblor –

för då slipper man ju stimulera,

avslutar Sven Ljung.

Foto: Micke dubois

möten & sånt

svenska byggnadsarbetareförbundet, 106 32 stockholm

besöksadress: hagagatan 2, stockholm, tel: 08-728 48 00

Byggnads Småland-

Blekinge

Rådjursvägen 1, Växjö

Tfn 0470-75 35 30

fax 0470-202 19

smaland-blekinge@byggnads.se

Alvesta: möte i medlemskretsen

måndag 11 april kl. 19:00, Alvesta

Folkets Hus, Försäkringar

Avd 2, Byggnads

Södra Skåne

Scheelegatan 27, Malmö

Tfn 040-669 78 00

fax 040-97 46 30

sodraskane@byggnads.se

Sektion 14 Lund: medlemsmöte

onsdag 13 april kl. 18.00,

Medeltidssalen, Folkets Hus,

Lund. Ämne: Inför 1 maj, aktuell

information. Smörgåstårta, dryck

o kaffe. Mats Persson 046-15 12 86

el 0761-13 12 18/m.perssons@telia.

com

Avd 27, Byggnads

Hälsingland

Björnängsvägen 2,

826 40 Söderhamn

Tfn 0270-733 50

fax 0270-733 60 halsingland@

byggnads.se

Hudiksvall o Ljusdalssektionerna:

familjedag med pimpeltävling

lördag 26 mars 2011

Plats: Lillbosjön mellan Delsbo

och Järvsö, start klockan 10.00

slut 12.30.

Alla deltagare blir efter tävlingen

bjudna på förtäring och prisutdelning

i Delsbo Folkets Hus.

Edsbyn/Bollnäs/Söderhamnssektionerna:

familjedag med

pimpeltävling söndag den 27

mars 2011 Plats: Östersjön Rengsjö,

start klockan 10.00 slut 12.30.

Alla deltagare blir efter tävlingen

bjudna på mat och prisutdelning

i Servicehuset Ringshög.

Avd 35, Byggnads

Linköping

Majgatan 2, Linköping

Tfn 013-37 44 00

fax 013 12 25 13

linkoping@byggnads.se

Vimmerbysektionen: sektionsmöte

tisdag 5 april kl. 18.30,

sektionslokalen Sevedegatan 4

Mjölbysektionen: sektionsmöte

onsdag 13 april kl. 18.00, ABF

Kanikegatan 5, Mjölby

Avd 38, Byggnads

Jämtland-Härjedalen

Folkets Hus, Krondikesvägen

93, Östersund

Tfn 010-601 10 38

fax 010- 601 13 09

jamtland-harjedalen@

byggnads.se

Strömsundssektionen: sektionsmöte

torsdag 24 mars kl. 17, La

Marée

Autogiro

Betalar du medlemsavgift via autogiro måste pengar finnas på

ditt konto senast den 28 mars

A-kassan

Ersättning från A-kassan betalas ut den 24 och den 31 mars

samt den 7 och den 14 april.

NR 4 MARS 2011 INBLICK 53


Mässuccé i Göteborg

Efter fyra intensiva dagar

avslutades mässorna

Scanbygg och Byggmaskiner

i Göteborg. Första

mässdagen var speciellt

viktig för ungdomar.

Många lärlingar var på plats i

Byggnads stora monter. Bland

annat arrangerades en poängtävling

av Svenska mässan med

1500 deltagande gymnasieungdomar,

där första pris på 10 000

kronor gick till klass BpNv08 på

Porthällagymnasiet.

Som vanligt var ”slå i spiken

på tre slag” en aktivitet som drog

många deltagare och åskådare.

Ett åttiotal Hultaforshammare

gick åt till stolta lärlingar under

de hektiska mässdagarna. Alla

lärlingar fick dessutom varsin

t-shirt med motiv ur Ren Byggbransch

kampanj mot

svartjobb.

Många besökare

passade

också på att

spela dataspelet

Bygg för

livet på monterns

datorer

inför månadens

stundande pris,

en IPhone, till bästa

spelare.

Totalt räknade mässan in

drygt 12 500 besökare.

Sebastian Svensson från Bräckegymnasiet

var en glad vinnare av

en Hultaforshammare, klasskompisen

Albin Dahl hejade på.

Byggnads monter var välbesökt under fyra intensiva dagar i Göteborg.

Regeringen föreslår försämrade

villkor för fackliga utbildningar

Regeringen har aviserat

att den kommer att lägga

fram sitt förslag om en

ny ledighetslagstiftning.

Detta innebär återigen

försämringar för de fackliga

organisationerna

och deras medlemmar,

eftersom regelverken

i studieledighetslagen

förändras.

Den lagrådsremiss som Byggnads

inom 6F kritiserade för

drygt ett år sedan kommer alltså

att behandlas i vår.

Förslaget lades till riksdagen

den 22 mars och behandlas därefter

i arbetsmarknadsutskottet

54 INBLICK NR 4 MARS 2011

innan det läggs till riksdagen för

beslut.

I korthet innebär förslaget

följande:

● Kvalifikationstiden för att

ha rätt att söka ledighet för

fackliga studier blir sex månaders

anställning eller totalt tolv

månaders arbete de senaste två

åren.

● Ansökan om ledighet för

facklig utbildning ska ske två

månader innan utbildningstillfället.

● Arbetsgivaren ska kunna

skjuta på ledigheten i sex månader.

Vid utbildning som avser

facklig utbildning och högst

omfattar en vecka gäller fjorton

dagars möjlighet till senareläggning.

● Kravet på att arbetsgivaren

genast ska informera arbetstagaren

och den fackliga organisationen

vid senareläggning av

facklig utbildning, ändras till att

arbetsgivaren endast behöver

informera berörd arbetstagare

om sitt beslut.

Kan gå flera år

Förslaget innebär att arbetstagarna

inte har rätt till facklig

utbildning de första sex månaderna

under sin anställning. För

visstidsanställda eller korttidsanställda

kan förslaget innebära

att det kan gå flera år innan de

har rätt att gå en facklig utbildning.

Därmed kan möjligheten

för facket att göra snabba utbildningsinsatser

undanröjas och

planering av utbildningsinsatser

försvåras kraftigt. Dessutom

försämras fackets möjligheter till

agerande och inflytande betydligt.

När det gäller annan utbildning

än facklig föreslås att ansökningstiden

ska vara två månader

och att arbetsgivarens

möjligheter att

skjuta upp ledighet

ändras

till att vara

sex månader

oavsett utbildningens

längd.

HÄR HITTAR NI

LAGRÅDSREMISSEN

www.regeringen.se/

sb/d/12584/a/138803


SISTA ORDET

UTNYTTJANDET BLIR VARDAG

ARBETSMARKNADSMINISTER Hillevi

Engström återkommer ofta i debattartiklar

och intervjuer till hur viktigt det är

att vi har en bra och fungerande arbetsmarknad.

Statsminister Fredrik Reinfeldt

och moderaterna säger sig älska

kollektivavtal och vill värna den svenska

modellen med starka parter på arbetsmarknaden.

Allt detta låter ju bra. Men

verkligheten är en helt annan.

Moderaterna pratar med kluven

tunga och har inte det minsta intresse

av att försvara våra kollektivavtal eller

ordning och reda på arbetsmarknaden.

Detta märks tydligast när det gäller att

försvara den svenska modellen i EU. Då

visar moderaterna sitt rätta ansikte vilket

innebär samla gamla motstånd mot

facket som alltid.

”Hur kan Fredrik

Reinfeldt bara se på

när vi har en situation

där utnyttjandet av

människor börjar bli

vardagsmat?”

DE RÖDGRÖNA PARTIERNA drev

linjen i riksdagens EU nämnd att regeringen

skulle försvara den svenska

modellen i EU. Detta genom att Sverige

skulle kräva att EU: s ministerråd, i en

rapport om sysselsättning, skulle infoga

punkter om arbetsmarknadsparternas

självständighet och att bekämpa social

dumpning. Gissa vilka som var emot

detta – jo moderaterna. Trots allt fick oppositionen

majoritet och drev igenom sin

linje i EU nämnden.

Nu skulle man kunna tro att regeringen

lyssnade på de rödgröna eftersom

de fick majoritet i EU nämnden. Se blev

det inte. Den moderata arbetsmarknadsministern

Hillevi Engström lade ner

sin röst i ministerrådet, istället för att

ta strid för den svenska modellen. Här

hade regeringen chansen att visa att de

verkligen ville skydda kollektivavtalen

och förhindra social dumping. Man får

förmoda att Hillevi Engström agerade

på uppdrag av Fredrik Reinfeldt och den

borgerliga regeringen när hon medvetet

lade ner sin röst. Tydligare än så här kan

inte ointresset för en fungerande arbetsmarknad

visas.

SAMTIDIGT SÅ FINNS DET exempel

efter exempel på hur människor blir

utnyttjade av arbetsgivare. Inom byggsektorn

har vi massor med fall där människor

från bl.a. de baltiska länderna

tvingas arbeta för 30 kr i timman. Vi har

samma exempel inom flera andra branscher.

Bärplockare från Thailand som

inte får ut någon lön alls, ungdomar som

blir utnyttjade och dåligt behandlade på

Mc Donalds.

SER INTE MODERATERNA vad som

sker på arbetsmarknaden? Bryr sig Hillevi

Engström inte om de ungdomar som

far illa? Hur kan Fredrik Reinfeldt bara

se på när vi har en situation

där utnyttjandet av människor

börjar bli vardagsmat?

En sak är i alla fall säker.

När moderaterna nästa

gång hyllar kollektivavtal

och pratar

om en fungerande

arbetsmarknad så

är det ingen som

tror dem.

hans tilly

förbundsordförande

telefon 08-728 48 10

mobil 070-552 67 40

e-post hans.tilly

@byggnads.se

TILLY TYCKER TILL ...

…OM NY PARTILEDNING

Jag tror att Håkan Juholt och Carin Jämtin kan bli

ett bra team som har alla förutsättningar att leda

socialdemokraterna till valseger 2014

…OM ARBETSMILJÖN

Nu ökar dödsfallen och olyckorna igen på byggarbetsplatserna.

Vi får aldrig acceptera annat än noll

döda och en bra arbetsmiljö.

…OM WISCONSIN

I Wisconsin, USA, har republikanerna (högern)

begränsat förhandlingsrätten för facket. Ett steg

före EU…

NR 4 MARS 2011 INBLICK 55


7–23

24–32

33–45

46–54

55–57

58–79

80–81

82–85

86–91

92–93

94–99

25

25

7–23

24–32

33–45

46–54

55–57

58–79

80–81

82–85

86–91

92–93

94–99

– vi servar

hantverkare!

Spaltventiler

Luftflöden

Våtrum

VENTILERA

dINA

pRobLEm

HoS oSS!

Helena Boström Reklam & Design AB

Väggventiler

Speciallösningar

Tillbehör

Lång erfarenhet och noggrant

utvalda produkter gör oss riktigt

bra på speciallösningar

inom ventilation.

Vi hanterar allt från bullerdämpning

till luftflöden och

är kunniga på alla typer av

ventilation genom fönster,

vägg och bakom radiatorer.

Ljuddämpare

Spaltventiler

Retro spaltventil

VåRT SoRTImENT

Frånluft

Monteringsinstruktioner

Galler

• Ventiler

• Tätlister

• Beslag

• Fogmassor

• Kitt

• Fogband

• Verktyg

• Maskiner

• Slipmaterial

• Byggavskärmning

• Arbetsmiljö

• Utbildning

• Instruktioner

Beställ innan lunch så skickar

vi varorna samma dag!

gäller från februari 2010

gäller från februari 2010

– vi servar

hantverkare!

16

Katalog nr 16 med prislista

V e n t i l e r

Ventiler

16

V e n t i l e r

Katalog nr 16 med prislista

Bullerdämpande spaltventiler

Mullsjö Huvudkontor Lager

Tel 0392-360 10

Box 90, 565 22 MuLLSjö

Radiatordon

BROMMa Yrkesbutik Kontor

Tel 08-26 5210

Ranhammarsv 4, 168 67 BRoMMa

Ventilationsgaller och filter

GöTEBORG Säljare

Tel 031-711 66 90

BEsök BuTikEn på näTET – www.leifarvidsson.se

– vi servar

hantverkare!

BEsTäll

kaTalOG

16

Ventiler

Tätlister

Beslag

Fogmassor, ki t

Fogband

Verktyg, maskiner

Slipmaterial

Byggavskärmning

Arbetsmiljö

utbildning

Instruktioner

16

Tätlister

Beslag

Fogmassor, kitt

Fogband

Verktyg, maskiner

Slipmaterial

Byggavskärmning

Arbetsmiljö

utbildning

Instruktioner

16

Besök Butiken på nätet

www.leifarvidsson.se

OrdertelefOn 0392-36010

ordertelefon 0392-360 10

Besök Butiken på nätet

www.leifarvidsson.se

OrdertelefOn 0392-36010

ordertelefon 0392-360 10

BEsTäll nya

kaTalOG 16 på

0392-360 10 EllER Gå in på

www.leifarvidsson.se

www.blaklader.com

More magazines by this user
Similar magazines