10.10.2014 Views

Nr 4 2011 - Byggnadsarbetaren

Nr 4 2011 - Byggnadsarbetaren

Nr 4 2011 - Byggnadsarbetaren

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

yggnytt: Arbetsmiljöverket<br />

lät företag utreda egna olyckan<br />

Allt från Byggmaskinmässan<br />

i Göteborg<br />

För vem bygger<br />

Riksbyggen?<br />

AKTIEFEST<br />

HOS BYGG-<br />

JÄTTARNA<br />

Dina ärr kan<br />

ge pengar<br />

Mikael<br />

Sydebrant:<br />

”Det kan vara<br />

vettigt med en app,<br />

så att man kan<br />

mäta volymen.”<br />

MÄT BULLRET<br />

MED TELEFONEN<br />

Ny bullermätare får plats i fickan<br />

NUMMER 4 | 24 MARS <strong>2011</strong> | www.byggnadsarbetaren.se


DTRT<br />

190<br />

Ganska vanlig puls vid första<br />

anblicken.<br />

100<br />

Antal gånger i % som den får<br />

betong att kännas som smör.<br />

350<br />

Timmar i genomsnitt varje år som<br />

den tvingas stå mot aggressivt<br />

damm och smuts.<br />

1<br />

Liv den lever som ett enda<br />

kraft- och uthållighetsprov.<br />

-32°C<br />

Lägsta utomhustemperatur<br />

den kommer att utsättas för.<br />

2 300<br />

Antal gånger den lastas av<br />

och på vid en byggplats.<br />

97<br />

Gånger den kommer att lånas<br />

och hanteras av en riktig slarver<br />

till kollega.<br />

288 000<br />

Antal kg betong som den kommer<br />

förvandla till prydliga hål.<br />

AntAl gånger den sviker dig: 0<br />

Verktygen från DeWALT är framtagna för yrkesmän som arbetar under tuffa och skiftande<br />

omständigheter. Speciellt för dig som vill jobba effektivt även om du ena stunden jobbar<br />

med större maskiner på stora ytor, den andra med mindre verktyg i små utrymmen.<br />

Tuffa miljöer kräver tuffa verktyg. eller tuffa, smarta och ändamålsenliga, närmare bestämt.<br />

Allt det är inbyggt i ett verktyg från DeWALT. Det tjänar du på 10 gånger av 10. Garanterat.<br />

Du hittar fler professionella verktyg på www.DeWALT.se


NUMMER 4 MARS <strong>2011</strong> ÅRGÅNG 62<br />

Välkommen!<br />

VAD VILL RIKSBYGGEN?<br />

16–22 Riksbyggen, där Byggnads är största ägare,<br />

bildades 1940, mitt under brinnande krig. Syftet var<br />

att skapa jobb och bygga bra bostäder åt arbetare.<br />

I dag är förutsättningarna annorlunda. Marknaden<br />

styr byggandet och Riksbyggen får anpassa sig.<br />

Samhällsansvar och sociala hänsyn är svårt att<br />

förena med verksamheten.<br />

11 AVSLÖJANDE<br />

Myndighet låter<br />

företagen utreda<br />

egna dödsfall<br />

32–36 GRANSKNING<br />

Byggjättarnas<br />

utdelningsfest<br />

I fjol snålade företagen med<br />

löneökningarna. Nu delar de<br />

ut miljarder till ägarna.<br />

44–45 SÅ FUNKAR DET<br />

Dina ärr kan vara<br />

värda pengar<br />

Fula märken på huden ger rätt<br />

till försäkringsersättning.<br />

24–27 ARBETSPLATSEN<br />

Häng med till<br />

rövarbygget<br />

28–30 ARBETSMILJÖ<br />

Telefon-dån<br />

Kolla in bullermätaren som du<br />

enkelt har med dig i fickan.<br />

+<br />

4 BODSNACK ”Nu krävs investeringar i arbetsmiljö.”<br />

REDAKTIONEN:<br />

46–47 GREJER & GREPP<br />

Stor mässpecial<br />

8 7 FRÅGOR till mästaren i Hammer the nail.<br />

9 BILDEN Vidunderlig utsikt i Norge.<br />

48 EFTER JOBBET Sator är tillbaka.<br />

51 BILDKRYSS Alltid i <strong>Byggnadsarbetaren</strong>.<br />

52 INBLICK Information från Byggnads.<br />

38–41 REPORTAGE<br />

”Jag kunde inte<br />

språket så bra. De ville<br />

inte anställa mig.”<br />

Arbetslöse Riyadh får chansen på<br />

bygget.<br />

HISTORIEN OM RIKSBYGGEN<br />

70 ÅR EFTER BYGGFACKENS STORA BOSTADSSATSNING:<br />

VEM FÅR BO<br />

HOS RIKSBYGGEN?<br />

För 70 år sedan, mitt under brinnande krig, startade byggfacken Riksbyggen.<br />

Tanken var att av egen kraft skapa byggjobb och bostäder för vanligt folk.<br />

<strong>2011</strong> har både förutsättningarna och Riksbyggen förändrats.<br />

TEXT: JENNY BERGGREN FOTO: MARTA EL-MASRI<br />

16 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS <strong>2011</strong> NR 4 MARS <strong>2011</strong> BYGGNADSARBETAREN 17<br />

28–30 24–27<br />

Vi testade Arbetsmiljöverkets nya<br />

bullerapp.<br />

MAGNUS LIAM KARLSSON<br />

1942 skrev Byggnadsträarbetaren flitigt om Riksbyggens projekt.<br />

Bland annat skrevs att vissa lägenheter var små, men att det var så<br />

långt man kunde komma med hyror som industriarbetare kunde<br />

betala. <strong>2011</strong> bygger Riksbyggen i etage med bastu här på strandkanten<br />

i Västerås. Företagets ordförande Hans Tilly säger själv att man<br />

inte kan hävda att man bygger för den vanlige metallarbetaren.<br />

16-23_riksbyggen_04.indd 16-17 11-03-17 11.16.00<br />

Möt byggarbetarna som fixar dina<br />

barns sommarupplevelse.<br />

JOHNNY FRANZÉN<br />

MISSA INTE!<br />

Tävlingen. Nu är det skatt -<br />

jakt på gång. (s. 37)<br />

KATARINA CONNHEIM<br />

reporter, arbetsmarknad<br />

08-728 49 87 ● 070-627 60 84<br />

k.c@byggnadsarbetaren.se<br />

KENNETH PETTERSON<br />

chefredaktör, ansv. utgivare<br />

08-728 49 70 ● 070-607 56 97<br />

k.p@byggnadsarbetaren.se<br />

JOHAN SJÖHOLM<br />

redaktionssekreterare<br />

08-728 49 79 ● 070-651 62 59<br />

j.s@byggnadsarbetaren.se<br />

PETER ÖNNESTAM<br />

layoutansvarig<br />

08-728 49 77 ● 070-280 25 35<br />

p.o@byggnadsarbetaren.se<br />

CENNETH NIKLASSON<br />

reporter<br />

08-728 49 76 ● 070-607 56 92<br />

c.n@byggnadsarbetaren.se<br />

PETER LEANDER<br />

reporter, kriminalfrågor (vik)<br />

08-728 48 53 ● 070-245 04 30<br />

p.l@byggnadsarbetaren.se<br />

NINA CHRISTENSEN<br />

reporter, webbadm. lärlingar<br />

08-728 49 69 ● 070-246 87 06<br />

n.c@byggnadsarbetaren.se<br />

MARGITE FRANSSON<br />

reporter, arbetsmiljö<br />

08-728 49 74 ● 070-607 56 89<br />

m.f@byggnadsarbetaren.se<br />

JENNY BERGGREN<br />

reporter, arbetsrätt<br />

08-728 49 72 ● 070-664 49 00<br />

j.b@byggnadsarbetaren.se<br />

POSTADRESS 106 32 Stockholm BESÖKSADRESS Hagagatan 2, Stockholm PRENUMERATION edb, 010-588 93 73, prenumeration@edb.com ANNONS Chrismark, 08-551 196 80<br />

TRYCK Sörmlands Grafiska, Katrineholm TS-KONTROLLERAD UPPLAGA 2010 114 900 KORREKTUR Michelle Bergman OMSLAG Magnus Liam Karlsson<br />

NR 4 MARS <strong>2011</strong> BYGGNADSARBETAREN 3


igen.<br />

Tolv personer kom aldrig hem<br />

från bygget förra året. De dog i<br />

olyckor i byggbranschen. Bara<br />

under en vecka, i mars, den svarta<br />

veckan, dödades tre människor.<br />

De dog a la efter a t ha trä fats<br />

av tunga vikter. Kranförare Ulf<br />

Ryding avled efter a t ha få t e t<br />

parti med utfackningsväggar<br />

över sig. Snickaren Joacim Björk<br />

dödades efter a t en innervägg på<br />

tre ton vält över honom och byggnadsarbetaren<br />

Johan Engqvist<br />

dog efter a t e tak rasat över<br />

honom i samband med rivnings-<br />

har de tyvärr gå t upp igen, säger<br />

Jörgen Eriksson. Han tycker a t<br />

det är svårt a t dra några generella<br />

slutsatser av olycksstatistiken,<br />

fade vid fallolyckor. Sex personer<br />

dog på grund av fa l. I maj arbetarna i a lmänhet får rä t<br />

men frågar sig om byggnads-<br />

skördade samma olycka två liv. Då utbildning och instruktioner för<br />

dödades far och son när en arbetskorg<br />

störtade ner i ett hisschakt. stra fen för bro t i arbetsmiljön<br />

si t arbete. Han tycker också a t<br />

– Det är fruktansvärt. Ingen<br />

människa ska behöva dö på jobbet,<br />

utan ska komma hem efter<br />

arbetsdagens slut, säger Byggnads<br />

arbetsmiljöombudsman sationen Sveriges Byggindustrier.<br />

miljöexpert hos arbetsgivarorgani-<br />

Jörgen Eriksson, i en kommentar Också han hade hoppats på en<br />

ti l olyckorna. Efter en ti lfällig fortsa t nedgång av dödsolyck-<br />

nedgång 2009 är dödsolyckorna<br />

ti lbaka på den nivå där de legat – Vi ska fortsä ta arbeta för a t<br />

de senaste åren. Det innebär a t förhindra olyckor och i synnerhet<br />

ungefär en person i månaden dör i de svåra. Får vi ner antalet svåra<br />

olyckor, får vi också ner döds-<br />

– Jag hade hoppats a t det var<br />

en nedåtgående trend, men nu<br />

arbeten.<br />

byggolyckor.<br />

10<br />

14<br />

10<br />

behöver höjas.<br />

orna.<br />

9<br />

10<br />

13<br />

15<br />

olyckorna, säger han.<br />

8<br />

12<br />

<strong>Byggnadsarbetaren</strong>,<br />

nr 5, 2010.<br />

55-årige kranföraren<br />

Ulf Ryding<br />

avled efter att ha<br />

få t e t parti utfackningsväggar<br />

över sig. Olyckan<br />

inträffade i Ka lhä l no r om<br />

Stockholm.<br />

MARS<br />

22-årige snickaren<br />

Joacim Björk dödades<br />

på e t bygge i Helsingborg.<br />

En innervägg<br />

på tre ton välte över honom.<br />

MARS<br />

20-årige isoleringsmontöresnickaren<br />

och egne<br />

28-årige byggnads-<br />

Sebastian Pålsson<br />

företagaren Thomas<br />

Höjrup avled<br />

fö l cirka nio meter<br />

på e t arenabygge i Kristianstad, efter a t ha trampat igenom ett<br />

där han arbetade med a t montera<br />

brandskyddsisolering. Han golv. Han utförde arbeten på en<br />

tak och fallit ner i e t betong-<br />

fö l från en stä lning, skadades ladugårdsbyggnad i Ängelholm.<br />

svårt och avled den 7 juni.<br />

41-årige anläggningarbetaren<br />

och<br />

arbetaren Anders<br />

44-årige byggnads-<br />

grävmaskinisten<br />

Hi lerström avled<br />

Tomas Fogel, egen<br />

efter en olycka i<br />

företagare, dog efter a t ha<br />

samband med takfotsarbete.<br />

blivit påbackad av en dumper. Troligen fö l han från en byggstä<br />

lning. Han avled cirka fyra<br />

Olyckan inträffade i Visentparken<br />

Avesta i samband med månader senare i sviterna av<br />

anläggningsarbeten.<br />

olyckan. Den inträffade i Gustafs<br />

mellan Borlänge och Säter.<br />

MAJ<br />

JUNI<br />

MAJ<br />

JULI<br />

47-årige betongarbetaren<br />

Johan<br />

garen Sune Roland<br />

64-årige plåtsla-<br />

Engqvist dog efter<br />

Khamdee, egenföretagare,<br />

avled efter a t<br />

a t e t tak rasat över<br />

honom. Olyckan inträffade i ha fa lit från ett tak. Han hö l på<br />

samband med rivning av e t med beklädnad av skorstenar på<br />

skoltak i Södertälje.<br />

en fastighet i Dala Floda.<br />

MARS<br />

APRIL<br />

21-årige Fredrik<br />

52-årige Kenneth<br />

Oskarsson Rantavaara<br />

omkom<br />

vaara omkom då en<br />

Oskarsson Ranta-<br />

då en arbetskorg<br />

arbetskorg störtade<br />

störtade ner i e t hisschakt. ner i e t hisschakt. Olyckan<br />

Olyckan inträffade vid Malmbergsgruvan<br />

i Gällivare, vid i Gällivare, vid bygget av en ny<br />

inträffade vid Malmbergsgruvan<br />

bygget av en ny huvudnivå. huvudnivå.<br />

MAJ<br />

MAJ<br />

48-årige byggnadsarbetarearbetaren<br />

Josef<br />

29-årige byggnads-<br />

Muhamed Mraovic<br />

Hajdik, från Slovakien,<br />

dog efter ett fall<br />

dog efter e t fa l<br />

på cirka nio meter i Lund. Han på sex meter. Han arbetade på<br />

höll på med fasadarbeten när ett eterni tak som gav vika och<br />

han trillade igenom bomlaget han trampade igenom. Han var<br />

på ställningen. Man hi tade egenföretagare men inhyrd av en<br />

avbrutna plankor i stä lningen byggnadsfirma. Olyckan inträffade<br />

i Frillesås. Läs mer på s. längre ner.<br />

14.<br />

AUG<br />

SEP<br />

<strong>Byggnadsarbetaren</strong>,<br />

nr 7, 2010.<br />

<strong>Byggnadsarbetaren</strong>,<br />

n r 1 0 , 2 0 1 .<br />

www.moraofsweden.se.<br />

Köp originalet.<br />

11<br />

Bodsnack<br />

E-POST redaktionen@byggnadsarbetaren.se FAX 08-728 49 80 TEL 08-728 48 00 WEBB www.byggnadsarbetaren.se<br />

FRÅGAN<br />

Ska Arbetsmiljöverket göra egna utredningar efter olyckor?<br />

Nicklas Svanberg, 45 år,<br />

rörmontör, Båstad<br />

Ja, det tycker jag.<br />

Arbetsmiljöverket<br />

måste som oberoende<br />

part granska de<br />

allvarliga olyckorna,<br />

man kan inte förlita sig<br />

enbart på att företagen<br />

lämnar rätt uppgifter.<br />

Daniel Fagerlund, 24 år,<br />

snickare, Norrköping<br />

Det tycker jag verkligen.<br />

Jag tror det<br />

behövs en oberoende<br />

part för att utreda varför<br />

olyckor har hänt. Då kan<br />

det kanske också komma<br />

lösningar på hur man kan<br />

arbeta för att det inte ska ske igen.<br />

Göran Östberg, 68 år,<br />

kylmontör, Borlänge<br />

Ja, det bör de<br />

göra. Det finns så<br />

mycket som kan hända<br />

på ett bygge. Det är<br />

viktigt att en oberoende<br />

part står för utredandet<br />

och att både polis och<br />

Arbetsmiljöverket utreder.<br />

Se nyheten<br />

på sidan 11.<br />

Sätt arbetsmiljön<br />

i fokus<br />

■ I <strong>Byggnadsarbetaren</strong><br />

Byggnytt<br />

Nu ökar dödsolyckorna<br />

2010 dog tolv personer<br />

i byggolyckor. Det är fyra<br />

fler jämfört med året innan,<br />

visar <strong>Byggnadsarbetaren</strong>s<br />

sammanstä lning.<br />

nummer 2, <strong>2011</strong>, fick vi<br />

läsa att antalet dödsfall<br />

i arbetet ökade igen år<br />

2010, efter att tidigare år<br />

varit på väg ner. Det tyder<br />

på en sämre arbetsmiljö<br />

och en tillbaka gång av<br />

systematiskt arbetsmiljöarbete<br />

med förebyggande<br />

insatser och utbildningar.<br />

Regeringens nedskärningar på<br />

Arbetsmiljöverket och Arbetsmarknadsinstitutet<br />

börjar visa resultat.<br />

Med sämre arbetsmiljö och färre<br />

inspektioner ökar olyckorna. Detta<br />

leder till långa sjukskrivningar eller till<br />

dödsfall i värsta fall.<br />

Det här är helt oacceptabelt, inte<br />

minst med tanke på att det samtidigt<br />

pratas om att vi kanske är tvungna<br />

att höja pensionsåldern för att vi ska<br />

kunna finansiera välfärden. Många<br />

måste fortsätta att jobba också för<br />

att ha råd att leva på pensionen.<br />

I <strong>Byggnadsarbetaren</strong> nummer 1,<br />

<strong>2011</strong>, fanns ett reportage om en golvläggare.<br />

Han lägger 4 000 kvadratmeter<br />

golv själv och kämpar med 270<br />

kilo tunga mattrullar, tillsammans<br />

med en lärling. Han använde visserligen<br />

en stående limspridare, men var<br />

fanns hydraulvagnen för rullarna?<br />

Ska vi minska förslitningsskador,<br />

förtidspensionering eller rent av dödsfall<br />

på arbetsplatserna och klara av<br />

att arbeta till pensionsåldern kanske<br />

vi inte ska visa denna typ av artiklar<br />

En dödsolycka varje månad<br />

HÄLFTEN AV dödsfa len inträf-<br />

Senaste nytt a ltid på www.byggnadsarbetaren.se<br />

HÄR<br />

HÄR<br />

ÄR<br />

ÄR<br />

2010<br />

2010<br />

ÅRS<br />

ÅRS<br />

DYSTRASTE<br />

DYSTRASTE<br />

SIFFROR<br />

SIFFROR<br />

DÖDSOLYCKOR PÅ BYGGET<br />

BJÖRN SAMUELSON är arbets-<br />

Första avtalet för utstationerade klart<br />

DÖDSOLYCKOR 2010<br />

M a t s O P a u l s s o n n y v d f ö r B r a v i d a<br />

■ 138,35 kronor i timmen. Det ger det avtal för smeder anställda i<br />

■ Mats O Paulsson blir ny vd och koncernchef i Bravida. Den nuvarande<br />

vd:n Torbjörn Tore lämnar sin post vid årsstämman den 5 maj.<br />

utländska företag, som IF-Meta l tecknat med arbetsgivarna Svemek.<br />

Avtalet är det första så ka lade utstationeringsavtal som lämnats till Mats O Paulsson är i dag vd för Strabag i Norden. Han var vice vd i<br />

myndigheterna, efter Lava lagens sjösä tning. Lönen ligger i nivå med Peab och vd i Peab Industri 2000–2009. Under tiden på Peab Industri<br />

sni tlönerna för branschen. Avtalet reglerar också bland annat frågor om ledde Mats O Paulsson bland annat börsnoteringen av bolaget. Mats<br />

kost, logi och resor till och från Sverige.<br />

är styrelseledamot i Bravida sedan 2009.<br />

22<br />

11<br />

2<br />

Joacim, 22, klä mdes till döds<br />

23<br />

17<br />

9<br />

Störtade 100 meter<br />

25<br />

18<br />

8<br />

Extremvintern företagens största hinder<br />

■ Det extrema vintervädret har stä lt till problem för byggföretagen.<br />

Vart tredje företag uppger det extrema vintervädret som främsta<br />

hindret för verksamheten. Det visar den senaste barometern från<br />

Konjunkturinstitutet. Byggföretagen är annars mycket optimistiska<br />

inför första kvartalet i år och räknar med fortsa t orderti lväxt. Även<br />

byggproduktion och sysselsä tning väntas stiga betydligt.<br />

ROBUST SVENSK KVALITET<br />

Stämkniv.<br />

Blad av kolstål.<br />

Montörskniv. Blad av kolstål.<br />

A lroundkniv.<br />

Blad av kolstål.<br />

Allroundkniv. Blad av rostfri t stål.<br />

Fler specialknivar ur Craftline-serien finns på<br />

Originalet sedan 1891<br />

MORAKNIV är e t registrerat varumärke och har använts för knivar från<br />

Mora of Sweden, tidigare KJ Erik son och Frosts Knivfabrik, sedan 1891.<br />

som ett föredöme. Vi som känner till<br />

byggbranschen vet att alltför många<br />

inte når nuvarande pensionsålder.<br />

Därför behöver vi högre krav på<br />

arbetsmiljön samt på kontroller och<br />

uppföljningar av arbetsmiljöarbetet.<br />

Även attityder till arbetsmiljöarbetet<br />

behöver förändras.<br />

Ackordsarbete i all ära, men det<br />

ökar hetsen så att arbetare inte tar sig<br />

tid att använda skyddsutrustningar.<br />

Ackord driver upp lönen, men det<br />

är en kortvarig lycka om man under<br />

några få år skaffar sig bestående<br />

skador på kroppen. För att vi ska orka<br />

jobba tills vi blir pensionärer borde<br />

det finnas ett annat belöningssystem<br />

som kan påverka lönen, men där<br />

arbetsmiljön står mer i fokus.<br />

Dålig arbetsmiljö leder till lidande<br />

för den enskilde och till stora kostnader<br />

för samhället. Därför krävs det<br />

investeringar i bra arbetsmiljö i stället<br />

för skattesänkningar.<br />

29<br />

18<br />

29<br />

Man dog när<br />

planka brast<br />

569<br />

GUNNAR SANDBERG<br />

riksdagsledamot (S)<br />

ÖSTEN JONASSON<br />

f.d. golvläggare<br />

SAXAT<br />

FRÅN<br />

WEBBEN<br />

”Att inte få en<br />

lärlingsplats<br />

efter avslutad<br />

utbildning är ett<br />

svek mot ungdomen<br />

som valt<br />

byggyrket i tron<br />

att det skulle<br />

leda till ett framtidsyrke.<br />

(…)<br />

De som inte får<br />

någon lärlingsplats<br />

innan nästa<br />

grupp lärlingar<br />

kommer ut från<br />

gymnasieskolans<br />

byggprogram<br />

får det mycket<br />

t u ff t . ”<br />

LARS OWE<br />

EDBERG<br />

”Socialdemokraterna<br />

behöver<br />

efter sitt andra<br />

raka valnederlag<br />

verkligen börja<br />

fundera över sin<br />

politik och över<br />

vilka grupper av<br />

människor som<br />

de ska representera<br />

i samhället.”<br />

PATRIK<br />

WIKSTRÖM<br />

ÖREBRO<br />

Anställ fler<br />

lärlingar<br />

Jag blev beklämd när jag läste<br />

senaste <strong>Byggnadsarbetaren</strong>!<br />

Vad gör förbundet för att ändra förutsättningarna<br />

för ungdomarna som<br />

lämnar byggprogrammet?<br />

Dessutom blev jag ännu mer beklämd<br />

att läsa hur Sveriges Byggindustrier<br />

ser på rekryteringen av blivande<br />

byggnadsarbetare. De borde veta<br />

vilken rekryteringsreserv som finns<br />

bland alla de elever som genomgått<br />

byggprogrammet.<br />

Nu när företagen skriker efter<br />

yrkesarbetare borde man ta chansen<br />

att anställa ett antal lärlingar, vilket<br />

företagen borde gjort redan under<br />

lågkonjunkturen.<br />

Kan det vara så att det var bättre<br />

förr? Före kommunaliseringen som<br />

genomförts på skolans område hade<br />

vi i branschen möjlighet att i samarbete<br />

med SÖ (Skolöverstyrelsen)<br />

fastställa antalet utbildningsplatser i<br />

respektive kommun som hade byggutbildning.<br />

Då hade byggnadsindustrins<br />

yrkesnämnd järnkoll på vilket behov<br />

som respektive kommun hade av<br />

rekrytering och vilken möjlighet som<br />

fanns till vettiga praktikplatser.<br />

Hur kan förbundet verka för att vi<br />

ska kunna fixa en utveckling för de<br />

ungdomar som väljer byggprogrammet<br />

så att de ska kunna bli byggnadsarbetare<br />

med en fullständig<br />

utbildning?<br />

Här har förbundet en politisk uppgift!<br />

Att jobba för att våra blivande<br />

lärlingar (medlemmar) får en framtidstro.<br />

LENNART HÅLLBUS<br />

4 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS <strong>2011</strong>


TYCK TILL Uppge namn och telefonnummer, som hemlighålls<br />

mellan dig och redaktionen om du använder signatur.<br />

LEDARE<br />

TYCK<br />

TILL PÅ<br />

NÄTET!<br />

Den vite mannen<br />

regerar på bygget<br />

DEN TYPISKE BYGGNADSARBETAREN i Sverige är en vit medelålders<br />

man. Han bor i egen villa eller radhus i en mindre kommun.<br />

Han undviker storstäder och håller på traditionerna. Inom<br />

branschen utgör byggnadsarbetare med utländsk bakgrund en<br />

absolut minoritet. Andelen som är födda utanför Europa utgör<br />

knappt två procent av kåren, enligt en rapport som Statistiska<br />

centralbyrån (SCB) tagit fram för <strong>Byggnadsarbetaren</strong>s räkning.<br />

I centrala Södertälje, en av Sveriges invandrartätaste kommuner,<br />

byggs just nu 77 bostadsrätter. Det är inget märkvärdigt i sig.<br />

Andelen som<br />

är födda<br />

utanför Europa<br />

utgör knappt två<br />

procent av kåren.<br />

Skillnaden är att majoriteten av<br />

byggnadsarbetarna kommer från<br />

Irak. Ordnings- och skyddsregler är<br />

översatta från svenska till arabiska,<br />

i övrigt talas svenska på bygget.<br />

De är anställda av Telje-Peab, ett<br />

nybildat byggföretag som till hälften<br />

ägs av Peab och Södertälje kommun.<br />

Bolaget startades för att ge arbetslösa, flyktingar och bidragtagare<br />

jobb och samtidigt bygga bostäder.<br />

UNDER DE SENASTE ÅREN har på olika håll i landet i genomförts<br />

flera projekt med syfte att öka mångfalden i byggbranschen.<br />

Men fortfarande är det den vita, svenskfödda medelålders mannen<br />

som dominerar i byggboden.<br />

Stödet för Sverigedemokraterna är dubbelt så högt<br />

bland Byggnads medlemmar jämfört med befolkningen<br />

i övrigt. I senaste riksdagsvalet röstade<br />

drygt tio procent av medlemmarna på Sverigedemokraterna,<br />

enligt Byggnads egen valenkät.<br />

Nu drar Byggnads, tillsammans med Transport,<br />

Elektrikerna, IF Metall och den anti rasistiska<br />

rörelsen Expo, i gång en kampanj för att<br />

stoppa rasism. Målet är att nå 30 000<br />

ungdomar i gymnasiet.Undersökningar<br />

visar att 20 till 60 procent av<br />

eleverna på yrkesförberedande<br />

program sympatiserade med<br />

Sverigedemokraterna.<br />

På sidorna 38–41 kan ni<br />

läsa om bygget som försöker<br />

vända trenden.<br />

©<br />

TEGERA ® 9124<br />

Nöj dig<br />

bara<br />

med det<br />

bästa.<br />

tegera ® 9124 är riktigt bra<br />

handskar. att de dessutom<br />

är snygga gör ju inte saken<br />

sämre. Handskarna är sydda<br />

i microthan+, ett tunt, starkt<br />

och smidigt material som ger<br />

finfin fingertoppskänsla och<br />

ett utmärkt grepp. Upptäck<br />

också våra andra handskar i<br />

familjen tegera ® , du kommer<br />

att vilja ha dem allihop!<br />

Kenneth Petterson, chefredaktör<br />

www.ejendals.se


Bodsnack<br />

2 TUM<br />

Nu är det<br />

dags att<br />

ta rygg på<br />

Fredde i<br />

Solsidan – fram<br />

med grillen.<br />

Vi ses – kanske på en<br />

solig trätrall nära dig<br />

Glömde<br />

som<br />

vanligt<br />

att plocka<br />

in grillen efter<br />

förra säsongen<br />

– måste köpa en<br />

ny …<br />

FRÅN MITT KÖKSFÖNSTER ÖPPNAR sig en vy som<br />

visar stora delar av Södermalm i Stockholm. I år har<br />

det stått en byggkran en bit bort. Varje vardagsmorgon<br />

när jag stapplat ut i köket för att fixa morgonkaffet har<br />

jag slängt en blick ut på kranen. Och varje gång har<br />

jag kunnat konstatera att den rör sig, arbetet är redan<br />

i gång. Bredvid fönstret sitter temperaturmätaren.<br />

Minus fem eller minus arton spelar ingen roll – kranen<br />

rör sig.<br />

Det har nu gått 25<br />

år sedan jag gick ut på<br />

piren i Visby hamn och<br />

skickade i väg hammaren<br />

så långt jag orkade.<br />

Den ligger väl där än<br />

i dag på botten som ett<br />

rostigt minne av sju år<br />

på bygget.<br />

... all respekt<br />

till er som<br />

härdar ut med<br />

skitväder och<br />

mörker under åtta<br />

månader om året.<br />

Visst kan jag sakna snickrandet. Men det gäller bara<br />

de dagar då solen strålar, det doftar sågspån på valvet,<br />

kortbyxorna är på, fikapausen har flyttat ut till trätrallen<br />

och flugorna solar sig på bodväggen.<br />

Jag slutade inte på bygget för att slippa frysa.<br />

Tänkte inte på vädret då, utan det var andra drivkrafter<br />

som förde mig till journalistiken. Men i dag är<br />

kyla, snö, blåst och regn absolut huvudorsaken till att<br />

jag aldrig skulle kunna komma tillbaka. Påminnelsen<br />

om detta kommer med jämna mellanrum då jag är ute<br />

och gör reportage på olika byggarbetsplatser. Och jag<br />

erkänner, jag fryser häcken av mig varje gång. Den<br />

här vintern har varit något av lidandens tid och då<br />

sitter jag ändå på kontoret under stor del av arbetstiden.<br />

DEN STORA FRÅGAN ÄR: hur orkar ni på bygget?<br />

Det är en stor gåta och all respekt till er som härdar<br />

ut med skitväder och mörker under åtta månader om<br />

året. Förmodligen somnar ni tidigt på fredagskvällarna<br />

efter att kroppen utsatts för kyla, blåst och väta<br />

under veckan.<br />

Men nu kommer snart<br />

bättre tider och jag säger<br />

som Gert Fylking Рӊnt-<br />

ligen!<br />

Våren är på ingång,<br />

ljuset är tillbaka och<br />

jag hoppas på fantastiskt<br />

byggväder<br />

så ni alla får chansen<br />

att äntligen tina<br />

upp. Och för min<br />

egen del blir det<br />

betydligt skönare<br />

att göra reportage på<br />

bygget – gärna med<br />

en fika på trätrallen.<br />

CENNETH NIKLASSON – reporter<br />

TIPSA<br />

OM KLIPP!<br />

p.o@byggnads<br />

arbetaren.se<br />

YOUTUBE-KLIPPET<br />

Bygget rockar<br />

FALLOLYCKA En lärling fördes till sjukhus er ett fall<br />

på åtta meter, den 16 juni. Han föll från en ställning<br />

ner i en container. Olyckan inträffade på NCC:s<br />

i arbetsplats reklamfilm<br />

vid regementet i Strängnäs. Polisen<br />

■ uppger Riktigt att olyckan coola inträffade gubbar i samband med att en<br />

i byggnadsställning denna reklamfilm revs. Enligt för SF Arbetsmiljöverket<br />

tog lärlingen bort skydds räcket när han skulle kasta<br />

Bio. Underbar miljö och<br />

skräp i containern.<br />

komik. Se gärna fler i<br />

samma serie.<br />

FÖR ATT SE KLIPPET:<br />

Klicka på länken på<br />

www.byggnadsarbetaren.se<br />

TÄVLA!<br />

med <strong>Byggnadsarbetaren</strong><br />

Riktigt fina priser att vinna.<br />

Läs mer på sidan 37.<br />

6 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS <strong>2011</strong>


– Vem svarar<br />

i växeln idag?<br />

– Du och jag.<br />

I moderna företag jobbar alla i växeln.<br />

Anslut firmans mobiler till Telia Jobbmobil växel så har ni alltid med<br />

er växeln var ni än är. Sen kan den kollega som har en fri hand över<br />

besvara det inkommande samtalet. Precis så enkelt kan Telia Jobbmobil<br />

växel effektivisera företaget och öka er tillgänglighet. Först<br />

när växeln är helt integrerad i mobilen blir telefonen riktigt smart.<br />

Bättre affärer kommer på köpet.<br />

Välkommen till Telias butiker, återförsäljare, telia.se/kampanjer<br />

eller ring 90 400.<br />

Nokia E7<br />

Telia<br />

Jobbmobil<br />

växel<br />

LÄS MER →


Sju frågor<br />

VEM:<br />

ÅLDER:<br />

YRKE:<br />

ANDREAS KRANTZ<br />

18 VÅRGÅRDA<br />

BOR:<br />

SNICKARELEV<br />

AKTUELL:<br />

REG ERANDE SVENSK MÄSTARE I<br />

BYGGNADSARBETARENS WEBBSPEL<br />

POÄNG.<br />

HAMMER THE NAIL, 77 903 POÄNG.<br />

”Jag har skrutit en del”<br />

ANNA SIGGE<br />

1. Grattis, du är historiens första svenska<br />

mästare i Hammer the Nail. En klassisk fråga:<br />

Hur känns det?<br />

– Det känns riktigt bra. Jag läste om tävlingen i tidningen<br />

och jag hade inget att göra. Till slut slog jag toppnoteringen.<br />

Det var en nervös väntan för att se om det<br />

skulle räcka, jag kollade resultatuppdateringarna hela<br />

tiden och tänkte att det är säkert någon som slår det.<br />

2. Hur rankar du den här titeln? Är det det<br />

största som du har vunnit?<br />

– Jag rankar den väldigt högt och jag har skrutit en del<br />

för kompisarna på byggprogrammet. Jag har väl vunnit<br />

några juniorturneringar i fotboll, men inget SM.<br />

EN HÄLSNING FRÅN<br />

VÄRLDSREKORD-<br />

HÅLLAREN<br />

Marlene Ingemann<br />

heter jag! Bruden med<br />

världs rekordet i ”Hammer<br />

the nail” =) Gick in på min<br />

facebook & såg att jag hade<br />

fått en länk till eran tidning<br />

här på webben.<br />

Kan man tänka sig, en<br />

tvåbarnsmamma som sitter<br />

och nöter sönder musknappen<br />

på datorn! haha! De är<br />

inte så att jag har vunnit en<br />

ny bärbar dator!? haha ;)<br />

Karln min har nu ”förbjudit”<br />

mig till att spela mer,<br />

då musknappen på datorn<br />

faktiskt gick sönder p.g.a.<br />

spelet, hahaha!!<br />

Ville bara tacka för ett<br />

roligt & ett VÄLDIGT enerverande<br />

spel! =)<br />

Hojta gärna till om de<br />

kommer flera, då ska jag<br />

’kicka ass’ i de också!<br />

MVH//Marlene”<br />

Lycklig SM-vinnare. Andreas Krantz går sista terminen som snickarelev på Kunskapskällan<br />

i Herrljunga.<br />

3. Var ska du ställa bucklan?<br />

– Den får hamna mitt i rummet (pojkrummet i föräldrahemmet).<br />

4. Hur skulle du beskriva dig själv som<br />

spelare. En naturbegåvning som Zlatan eller<br />

en träningsprodukt som Klas Ingesson?<br />

– Jag är nog en blandning. Fick rätt höga poäng redan<br />

första gången jag spelade, över 40 000. Sedan körde<br />

jag två timmar i sträck, så hade jag slagit rekordet.<br />

5. Vad är hemligheten med att bli bra i spelet?<br />

– Det är nog bara att nöta och nöta. Att prova olika<br />

sorters dataspel kan nog vara bra. Men ett tips är väl<br />

att titta på hammarens skugga och sikta med den.<br />

6. Är du lika bra på att hamra på riktigt? Vad är<br />

dina framtidsplaner?<br />

– Jag går ut skolan nu i sommar och ska då bli lärling,<br />

om man hittar någon plats. Men det verkar se rätt<br />

bra ut med jobb här. Sen efter det vill jag ut och resa<br />

jorden runt något år, innan man börjar jobba som träarbetare<br />

någonstans här hemma.<br />

7. Slutligen, kommer du att försöka försvara<br />

din titel nästa år? Och har du planer på att<br />

göra en attack mot Marlene Ingemanns<br />

världs rekord på 80 949p?<br />

– Det kommer jag nog att försöka göra. Och då får jag<br />

väl försöka slå rekordet. Men just nu är det klasskompisarna<br />

som försöker slå mitt resultat. Vi brukar köra i<br />

skolan, men de klarar det inte.<br />

PETER ÖNNESTAM<br />

8 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS <strong>2011</strong>


SKICKA<br />

BILDEN!<br />

Har du en bra byggbild? Avslöjande, humoristisk eller kanske bara vacker.<br />

Skicka den ihop med en kort beskrivning till: p.o@byggnadsarbetaren.se<br />

Bilden<br />

marcus hallgren<br />

Mäktigt Marcus!<br />

n Varför höjdrädsla inte är någon bra kombination med<br />

jobbet som byggnadsarbetare illustreras av denna bild av<br />

MARCUS HALLGREN. Bilden visar ”pyloner på Hardangerbrua<br />

i Norge under uppbyggnad. Cirka 135 meter över<br />

havet!” Tack Marcus, håll utkik i brevlådan efter en trisslott.<br />

Fortsätt att skicka in era bilder till p.o@byggnads<br />

arbetaren.se eller på www.byggnadsarbetaren.se (klicka på<br />

Läsarbilder).<br />

nr 4 mars <strong>2011</strong> byggnadsarbetaren 9


Nu öppnar<br />

världens minsta akutmottagning<br />

NYHET!<br />

www.firstaid.cederroth.com


Senaste nytt alltid på www.byggnadsarbetaren.se<br />

Byggnytt<br />

Utredde aldrig olyckan<br />

Arbetsmiljöverket förlitade sig på arbetsgivarens version<br />

Minst två dödsolyckor i<br />

byggbranschen det senaste<br />

året utreddes aldrig av<br />

Arbetsmiljöverket. I stället<br />

nöjde man sig med att låta<br />

företagen själva utreda vad<br />

som hände. Både fack och<br />

åklagare anser att rättssäkerheten<br />

kan hotas.<br />

– Det är fel. Det är viktigt att<br />

Arbetsmiljöverket som är opartiskt<br />

utreder alla olyckor, säger<br />

Byggnads regionala skyddsombud<br />

i Stockholm, Tomas Kullberg.<br />

Han är kritisk till flera fall i<br />

Stockholmsområdet där utredningar<br />

inte gjorts.<br />

Ett exempel är olyckan där<br />

kranföraren Ulf Ryding dog den<br />

22 mars i fjol, efter att ha fått ett<br />

parti utfackningsväggar över sig.<br />

Trots att det var en dödsolycka<br />

gjorde Arbetsmiljöverket (AV)<br />

aldrig någon egen utredning, utan<br />

förlitade sig på dem som gjordes<br />

av arbetsgivaren och av beställaren.<br />

Båda utredningarna pekade<br />

på att inga fel begåtts, samt lyfte<br />

fram positiva åtgärder som företag<br />

och beställare gjort. AV avslutade<br />

därefter ärendet.<br />

– Det var svårt att klarlägga<br />

vems felet var och vi kunde inte<br />

se att arbetsgivaren brutit mot<br />

arbetsmiljölagen, säger arbetsmiljöinspektör<br />

Pia Selenius. Att<br />

vidare utreda olyckan, anser hon<br />

inte hade gett något.<br />

AV är förvisso inte skyldigt<br />

att utreda alla olyckor. Men<br />

Tomas Kullberg anser att verket<br />

borde granska omständigheterna<br />

runt olyckan, eftersom företagen<br />

Här dog kranföraren Ulf Ryding, i Kallhäll norr om Stockholm. Men<br />

Arbetsmiljöverket gjorde ingen egen utredning, utan förlitade sig till<br />

arbetsgivarens och beställarens.<br />

är så uppenbart jäviga:<br />

– Man kan aldrig förvänta sig<br />

att arbetsgivaren ska göra en helt<br />

opartisk utredning, säger han.<br />

Olyckan där Ulf Ryding dog är<br />

inte enda exemplet där AV förlitat<br />

peter önnestam<br />

sig på företagets utredning. Den 25<br />

mars 2010 dödades betongarbetaren<br />

Johan Engqvist, vid ett takras i<br />

Södertälje. Också här nöjde sig AV<br />

med företagets olycksutredning<br />

och den opartiska tekniska utredning<br />

som AV krävde att arbetsgivaren<br />

skulle beställa. Slutsatserna<br />

blev att det varit omöjligt för<br />

entreprenören att förutse olyckan.<br />

Ärendet avslutades med en sammanfattning<br />

till åklagaren.<br />

En åklagarE som driver<br />

många arbetsmiljömål är Leif H<br />

Johansson i Stockholm. Han ser<br />

en risk i att Arbetsmiljöverket inte<br />

utreder själva. I ett av hans fall,<br />

en rasolycka i Uppsala, har han<br />

bara fått in ett kortfattat inspektionsmeddelande<br />

från AV samt<br />

företagets utredning. Men den<br />

utredningen är otydlig och det, i<br />

kombination med att det saknas<br />

bevisning från polisen, försämrar<br />

möjligheten att åtala.<br />

– Det gör det omöjligt för mig<br />

att gå vidare. Detta är en risk man<br />

tar om man förlitar sig på utredningar<br />

från företagen, säger Leif H<br />

Johansson.<br />

Arbetsmiljöinspektör Håkan<br />

Angeldahl inspekterade olyckan.<br />

– Vi har inte tid att göra egna<br />

utredningar. Vi åker ut och ställer<br />

krav och misstänker vi brott gör<br />

vi en åtalsanmälan som åklagaren<br />

får gå vidare med, säger han.<br />

Flera andra inspektörer vittnar<br />

om samma sak.<br />

– Vi har fått allt mindre resurser.<br />

Det har blivit mindre tid att<br />

utreda, vilket gör att vi i färre fall<br />

hinner granska riktigt noga, säger<br />

Per-Arne Mattsson, arbetsmiljöinspektör<br />

i Falun.<br />

<strong>Byggnadsarbetaren</strong> har sökt<br />

AV:s generaldirektör Mikael<br />

Sjöberg för kommentar. Han har<br />

enligt pressavdelningen inte haft<br />

tid att svara.<br />

Margite Fransson<br />

Var tionde byggelev är kvinna<br />

n I höstas gick 1 653 kvinnor på byggprogrammet. Det betyder att 9,4<br />

procent av byggeleverna är kvinnor det här läsåret. Andelen kvinnliga<br />

elever ligger därmed kvar på ungefär samma nivå som förra året, då 9,5<br />

procent av eleverna var kvinnor. Det betyder en inbromsning av en tidigare<br />

stadig ökning av andelen kvinnliga byggelever. För fem år sedan var<br />

andelen kvinnor på byggprogrammen exempelvis 4,4 procent.<br />

2,65<br />

timmen.<br />

KRONOR<br />

n Så mycket ska du ha i löneökning<br />

från 1 april om du arbetar<br />

på byggavtalet, plåt avtalet eller<br />

vvs-avtalet. Om du jobbar på kylavtalet<br />

höjs din månadslön med<br />

516 kronor och du som jobbar på<br />

glasmästeriavtalet får 3,25 mer i<br />

nr 4 mars <strong>2011</strong> byggnadsarbetaren 11


Byggnytt<br />

46-åring dog<br />

– fastnade<br />

i borrstålet<br />

DÖDSOLYCKA PÅ KOLMÅRDEN<br />

En 46-årig bergsborrare<br />

dödades efter att ha fastnat<br />

i en roterande borr.<br />

Mannen dog i samband<br />

med en olycka på Kolmårdens<br />

djurpark utanför Norrköping.<br />

Olyckan inträffade<br />

den 26 februari.<br />

På arbetsplatsen skulle de spränga<br />

för att göra en parkeringsplats i<br />

anslutning till en linbanebyggnad.<br />

Det var första dagen på arbetsplatsen<br />

och man skulle borra hål<br />

för att lägga ner sprängämnen. Då<br />

olyckan inträffade höll den 46-årige<br />

mannen från Eskilstuna på med<br />

att förlänga borrstålet, genom att<br />

sätta till ytterligare en del.<br />

Av någon anledning fastnade<br />

han i borrstålet som var roterande<br />

och klämdes fast mot detta.<br />

– På något sätt har han hållit i<br />

förlängningsstålet som samtidigt<br />

varit i rotation. Han har därigenom<br />

klämts mot stålet och även<br />

slagit i huvudet, säger kriminalinspektör<br />

Anders Wallberg, vid<br />

polisen i Östergötland.<br />

Inga ögonvittnen finns till<br />

olyckan och då bergsborraren<br />

påträffades var han livlös. Ännu<br />

är den direkta dödsorsaken inte<br />

klarlagd.<br />

Olyckan utreds nu av polis och<br />

även Arbetsmiljöverket har inlett<br />

en granskning.<br />

– Vi vet inte varför det skedde,<br />

men stålet ska inte vara i rotation<br />

på det här sättet, säger<br />

arbetsmiljö inspektör Bertil Sandberg.<br />

MARGITE FRANSSON<br />

Slog ner kollegan – skadade nacken<br />

■ En byggnadsarbetare blev plötsligt ilsk och slog till sin kollega i<br />

nacken. Kollegan föll ner från ställningen och skadade sig. Det hela<br />

utspelade sig nyligen på en arbetsplats i Lund. Kollegan var oförberedd<br />

på slaget från den 40-årige byggnadsarbetaren och föll cirka en halvmeter<br />

och skadade nacken. Ett vittne såg händelsen och mannen som<br />

slog misstänks för misshandel.<br />

NÄTFRÅGAN<br />

Ska man ställa krav på<br />

företag att ta in lärlingar?<br />

Nästa fråga: Är Riksbyggen bra för Byggnads?<br />

RÖSTA PÅ WWW.BYGGNADSARBETAREN.SE<br />

Totala arbetslösheten<br />

Öppna arbetslösheten<br />

NEJ, det är företagens<br />

ensak vilka de<br />

anställer: 17 %<br />

ARBETSLÖSHETEN I FEBRUARI<br />

6,2<br />

4,8<br />

12,7<br />

10,8<br />

14,0<br />

■ Arbetslösa medlemmar i Byggnads och Målarnas a-kassa.<br />

JA, självklart, det<br />

handlar om branschens<br />

framtid: 83 %<br />

10,2<br />

6,8<br />

2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />

Få avtalsstrider i byggsektorn<br />

■ Antalet stridsvarsel mot avtalslösa byggföretag ligger kvar på en<br />

rekordlåg nivå enligt Medlingsinstitutets senaste årsrapport. 2010<br />

varslade Byggnads om blockad endast vid två tillfällen, för att få<br />

byggföretag att teckna kollektivavtal. Mönstret är det samma i alla<br />

LO-förbund. Enligt Medlingsinstitutets senaste årsrapport varslade<br />

förbunden om stridsåtgärder i 98 fall 2006, och 2010, fyra år senare,<br />

hade siffran sjunkit till 16.<br />

ANTALET VARSEL OM STRIDSÅTGÄRDER I BYGGSEKTORN<br />

2006:<br />

2007:<br />

2008:<br />

2009: 0<br />

2010:<br />

1<br />

2<br />

2<br />

11,1<br />

Antalet stridsvarsel har som synes<br />

sjunkit dramatiskt sedan 2006. Bilden<br />

ser likadan ut i alla LO-förbund.<br />

KÄLLA: MEDLINGSINSTITUTET<br />

KÄLLA: ARBETSFÖRMEDLINGEN<br />

17<br />

Prisvärt boende året om<br />

* 20 min till Stockholm City<br />

* Bevakat område<br />

* Parkering vid stugan<br />

Uppge ”bygg”<br />

få 10 % rabatt<br />

på månadsboende<br />

gäller under <strong>2011</strong><br />

flottsbro.se<br />

info@flottsbro.se 08 - 535 327 00<br />

Tlf 031-135490<br />

KRISTALLKLAR<br />

OCH UNIVERSAL<br />

– limmar, fogar och tätar<br />

Du hittar -produkterna i Bygg-, Järnoch<br />

Färgfackhandeln. Se återförsäljarlista<br />

på www.novatech.nu<br />

12 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS <strong>2011</strong><br />

95x60_TRANS7_SE_<strong>2011</strong>.indd 1 08.02.<strong>2011</strong> 14:29:43


SÅ GJORDE VI<br />

■ Årets sämsta bygge<br />

är en utnämning som<br />

<strong>Byggnadsarbetaren</strong>s<br />

redaktion som helhet<br />

står bakom.<br />

■ Utnämningen baseras<br />

på den bevakning av<br />

byggbranschen som vi<br />

gjort under året.<br />

ASBESTSKANDALEN<br />

■ Karolinska universitetssjukhuset<br />

i Huddinge<br />

är cirka 400 000<br />

kvadratmeter stort.<br />

Asbest förekommer<br />

enligt fastighetsägaren<br />

Locum i princip i a la hus,<br />

i olika grad.<br />

■ Framför a lt finns<br />

asbest i rörkonstruktioner,<br />

rörböjar, va ten och<br />

avlopps- och ventilationsrör<br />

och branddörrar.<br />

Det finns också i<br />

brandisolering i bjälklag,<br />

med mera.<br />

■ Asbesthaltigt damm<br />

kan finnas i undertak<br />

efter a t ha fallit ner från<br />

bjälklag. E t problem är<br />

a t man vid flera tidigare<br />

renoveringar byggt in<br />

asbesten i stä let för att<br />

ta bort den.<br />

30<br />

och hem på kvällar.<br />

vad han kan ha utsa ts för.<br />

asbest, säger han.<br />

säger Pe ter Lantz.<br />

Pia Selenius.<br />

”Det är underligt<br />

att ansvariga inte<br />

haft bättre ko l på<br />

asbesten”, säger<br />

snickaren Petter<br />

Andersson.<br />

utanför Stockholm.<br />

Man har bland annat kunnat konstatera<br />

asbest på balkar i taket.<br />

31<br />

TIPSA<br />

OSS!<br />

Asbestundersökning läggs ned<br />

Åklagaren inleder inte<br />

någon förundersökning<br />

efter asbestskandalen på<br />

Karolinska universitetssjukhuset<br />

i Huddinge.<br />

Kammaråklagare Leif H Johansson<br />

har beslutat att inte inleda<br />

någon förundersökning efter<br />

Elektrikerförbundets polisanmälan<br />

vid Karolinska universitetssjukhuset<br />

i Huddinge. Han menar<br />

att de uppgifter han fått inte ger<br />

anledning att anta att ett brott<br />

som kan leda till åtal har begåtts.<br />

Han hänvisar också till en tidigare<br />

förundersökning som lagts ner av<br />

samma skäl. Den inleddes efter<br />

en åtalsanmälan från Arbetsmiljöverket.<br />

– Inget nytt har kommit fram<br />

i sak som ändrar bedömningen,<br />

säger han.<br />

Elektrikerförbundet tycker att<br />

tel: 08 728 49 79 ● e-post: j.s@byggnadsarbetaren.se<br />

ELEKTRIKERNA BEGÄR ÖVERPRÖVNING<br />

BYGGNADSARBETAREN UTSER<br />

beslutet är fel och ska<br />

begära en överprövning.<br />

– För vår del är<br />

det helt klarlagt att<br />

arbetarna har utsatts<br />

för asbest. Tester har<br />

visat att det fanns asbest<br />

där de arbetade. Sedan<br />

varierar det i vilken grad<br />

det skett och under hur<br />

lång tid. Det är bland<br />

annat just hur stor exponeringen<br />

varit som vi anser att en utredning<br />

skulle ge svar på, säger Malin<br />

Wulkan, förbundsjurist på LO-<br />

TCO:s rättsskydd, som anlitas av<br />

förbundet.<br />

Leif H Johansson finner det<br />

uteslutet att någon utsatts för livsfara<br />

eller risker för sjukdom som<br />

krävs enligt brottsbalken.<br />

– Det finns mätvärden som<br />

visat på att det är små värden som<br />

påträffats, säger han.<br />

HÄR ÄR ÅRETS SÄMSTA BYGGE<br />

ASBESTSKANDALEN VÄXER PÅ KAROLINSKA SJUKHUSET<br />

Byggnadsarbetare har utsatts för livsfarlig asbest på Karolinska universitetssjukhuset<br />

i Huddinge. De har jobbat oskyddade i tron att de var säkra. Därför<br />

utser <strong>Byggnadsarbetaren</strong> arbetsplatsen till årets sämsta bygge.<br />

D E T B L E V E N C H O C Kför elektriker och byggnadsarbetare<br />

när det i april stod klart a t de jobbat i<br />

utrymmen med damm från asbesthaltigt material.<br />

Plötsligt var deras arbetsplats i en kulvert avspärrad<br />

och det fanns en skylt med varning för asbest.<br />

– J g b l i r f ö r b a n n a . P r o v t a g n i g a r h a d e v i s a t<br />

d ä r f a n n s a s b e s t o c h d ä r h a d e v i v a r i t o c h j o b b a t i e t<br />

par års tid, säger Robert Andersson, elektriker och<br />

skyddsombud för Bravida på arbetsplatsen.<br />

Han säger a t elektrikerna blivit utsa ta bland<br />

annat då de gjort hål för kablar i tak och väggar med<br />

brandtätning och kommit i kontakt med undertakspla<br />

tor där damm samlats. I samma utrymmen har<br />

också byggko leger, snickare, sprinkler-, vvs- och<br />

ventilationsmontörer utfört olika arbetsuppgifter.<br />

Upptäckten väckte stor oro eftersom asbest är<br />

farligt och på sikt kan ge de allvarliga cancersjukdomarna<br />

lungcancer och mesoteliom.<br />

Men i oktober kom nästa chockbesked. Plötsligt en<br />

dag stod e t saneringstält stod utanför en annan av<br />

arbetsplatserna. Asbest hade upptäckts vid en inventering.<br />

Robert Andersson stoppade jobbet och krävde<br />

fler asbestprover. Alla visade på asbest. Då hade<br />

elektriker och byggnadsarbetare i fem veckor krupit i<br />

damm på undertak och kabelstegar i området.<br />

– Vi vet säkert a t vi också här har utsatts för<br />

asbest, säger Robert Andersson.<br />

Damm har virvlat ner på golvet där arbetare och<br />

sjukhuspersonal passerat. Byggnadsarbetare och<br />

elektriker har dragit med dammet in i bodar på raster<br />

– Någon måste gå ti l bo ten med de ta, säger<br />

sprinklermontören Pe ter Lantz. Han har i fyra år<br />

insta lerat sprinklersystem i husen för YIT, e t av flera<br />

sprinklerföretag på plats. Tidigare arbetade han i det<br />

nu sanerade området, i ett annat projekt och undrar<br />

Enligt Pe ter Lantz har sprinklermontörerna uppgifter<br />

som gör dem mycket utsa ta.<br />

– Vi gör varje vecka flera hundra hål i väggar och<br />

tak med hålsåg, för a t fästa sprinkler. Ofta gör vi hål<br />

i undertaken, där man sagt att det funnits damm med<br />

Byggherren Locum är ansvarig för a undersöka<br />

o m d e t fi n n s a s b e s t , s a m t å t g ä r d a d e t .<br />

– Men det har aldrig, förutom en gång, varit sanerat<br />

när vi kommit för att börja jobba. Det är konstigt med<br />

tanke på hur mycket asbest det finns i byggnaderna,<br />

ASBEST FINNS I OLIKA g r a d i a l l a h u s p å s j u k h u s o m -<br />

rådet. Anläggningen var klar 1974, två år innan asbest<br />

förbjöds som byggmaterial i Sverige. I dag beräknas<br />

100–150 olika byggprojekt pågå här. Det är svårt a t<br />

greppa helheten, men yrkesfolk på plats ger en bild av<br />

stor variation me lan seriösa företag och andra som tar<br />

lä t på arbetarnas hälsa. Men många är rädda för a t<br />

u tala sig. I ett projekt beskriver en byggnadsarbetare<br />

hur material med asbest rivits på ett regelvidrigt sä t<br />

med mycket damm, medan helt oskyddade byggnadsarbetare<br />

stå t bredvid och arbetat.<br />

Arbetsmiljöverket har besökt arbetsplatsen efter<br />

upptäckten a t elektriker exponerats i våras. Verket<br />

riktade krav mot Locum, men också mot entreprenören<br />

Bravida som är ansvarigt för det aktue la projektet.<br />

– V i v e t i n t e i d a g ä r h u r m å n g a s o m u t s a t s f ö r a s -<br />

best och i vilka mängder, säger arbetsmiljöinspektör<br />

Verket åtalsanmälde båda företagen men åklagaren<br />

lade ner utredningen. Nu är händelserna åter utsa ta<br />

för en rä tslig prövning. Elektrikerförbundet har<br />

polisanmält företagen för arbetsmiljöbro t.<br />

– D e t ä r k o n s t i g t a t m a n h r s å d å l i g k o l p å a s b e s t<br />

på ett sjukhus. Det är för jävligt a t detta kunnat<br />

hända. Jag vet inte om jag har blivit utsa t direkt i<br />

mi t arbete, men man har ju gått här i dammet från<br />

elektrikerna och vi si ter ti lsammans i boden, säger<br />

snickaren Pe ter Andersson.<br />

Ingen arbetare får oskyddad utsä tas för asbest.<br />

Det ska saneras av särskilt utbildad personal och<br />

saneringsområdet avskärmas. Förutom byggherren<br />

är byggsamordnare och arbetsgivare ansvariga.<br />

Karolinska universitetsjukhuset i Huddinge<br />

Robert Andersson, skydds-<br />

a t de jobbat flera år i lokaler<br />

som innehå ler asbest<br />

ombud på Bravida, blev förbannad<br />

när han fick reda på<br />

<strong>Byggnadsarbetaren</strong>, nr 15 /2010.<br />

Malin Wulkan reagerar över<br />

detta. Hennes och Elektrikerförbundets<br />

uppfattning är att<br />

elektriker och andra arbetare<br />

exponerats för asbestfibrer under<br />

lång tid. Asbest finns på många<br />

håll i sjukhusbyggnaderna.<br />

– Dels vet man inte hur stor<br />

exponeringen varit och dels kan det<br />

räcka med mycket små mängder asbestfibrer<br />

för att skadas, säger hon.<br />

MARGITE FRANSSON<br />

”Byggnads tecknar<br />

avtal med företag<br />

efter företag, sedan<br />

genomför de ingen kontroll<br />

alls och de utländska<br />

arbetarna har ingen aning<br />

om vad avtalet ger dem för<br />

rättigheter.”<br />

GINTS KAPLERS – fd tolk åt<br />

Byggnads levererar svidande<br />

kritik i Aftonbladet den 1 mars.<br />

”Det är inget jag<br />

känner igen. Vi driver<br />

över tio mål centralt<br />

just nu. Vi har vunnit många<br />

stora mål i AD genom åren:<br />

SSAB, Svartliden, kineserna<br />

i Kalmar, thailändare i<br />

Svinesund, Rimec för två år<br />

sedan, det lettiska företaget<br />

Mettojumti i Skåne i<br />

höstas.”<br />

TORBJÖRN JOHANSSON, Byggnads<br />

avtalssekreterare, svarar på<br />

<strong>Byggnadsarbetaren</strong>.se.<br />

UNIVERSALPLUGG MQ<br />

En plugg är allt som behövs!<br />

EN PLUGG föR<br />

• hårda eller porösa material<br />

• hålsten eller håltegel<br />

• skivmaterial<br />

• ytmontage<br />

• genomsticksmontage<br />

• alla typer av träskruv<br />

• mm-gängad skruv<br />

Quattro ®<br />

Technology<br />

Expansion i fyra riktningar<br />

kN<br />

Ger höga lastvärden<br />

GUNNEBO FASTENING ÄR EN KOMPLETT INFÄSTNINGSLEVERANTÖR AV SKRUV | EXPANDER & PLUGG |<br />

KEMISK INFÄSTNING | SPIK | BYGGBESLAG | MASKINER & AUTOMATINFÄSTNINGAR<br />

NR 4 MARS <strong>2011</strong> BYGGNADSARBETAREN 13


Byggnytt<br />

HALLÅ DÄR!<br />

JOHAN LINDHOLM<br />

Byggnads v.ordf.<br />

Byggnads,<br />

fyra andra fack<br />

och Expo drar<br />

i gång ett projekt<br />

mot rasism.<br />

Ni ska ut på yrkesgymnasier<br />

och prata om rasism. Varför<br />

gör ni det här?<br />

– Vi vill ha ett samtal med våra<br />

medlemmar, killar och tjejer. Vi<br />

måste diskutera och samtala<br />

om värderingar och vad vi som<br />

fackförening står för.<br />

Många elever på yrkesprogram<br />

röstade på Sverigedemokraterna<br />

i skolvalen.<br />

Varför tror du att det är så?<br />

– Unga människor känner att<br />

de inte får plats. Det är svårt<br />

att få tag på en bostad, ett<br />

jobb och en trygg anställning.<br />

Det får dessa konsekvenser.<br />

KATARINA CONNHEIM<br />

Här jobbade de<br />

för slavlöner<br />

I en vecka rasade en konflikt<br />

mellan Byggnads<br />

och företaget Renovatis.<br />

I centrum stod fem byggnadsarbetare<br />

med en lön<br />

på knappt 30 kronor i timmen.<br />

Striden fick sitt slut<br />

vid förhandlingsbordet.<br />

”Neighbours. Help, SOS!!! Here<br />

live slaves. We are hungry!!!”<br />

Så hade byggnadsarbetarna<br />

från Lettland, skrivit på en skylt<br />

utanför sin arbetsplats i Sollentuna<br />

den 8 mars. Efter ett tips till<br />

lokalavdelningen Byggettan åkte<br />

facket ut till arbetsplatsen, där<br />

byggnads arbetarna renoverade en<br />

fastighet. Där framkom att lönen<br />

var knappt 30 kronor i timmen.<br />

Byggnadsarbetarna bodde och arbetade<br />

på arbetsplatsen och hade<br />

arbetat tolv timmar om dagen, sex<br />

dagar i veckan.<br />

BYGGNADSARBETARNA är anställda<br />

av det lettiska bemanningsföretaget<br />

SIA Renovatis, men<br />

uthyrda till det svenska bolaget<br />

Renovatis AB. Facket krävde avtal<br />

efter att de lettiska arbetarnas<br />

situation uppmärksammats och<br />

efter en veckas förhandlande nåddes<br />

en uppgörelse. Avtalet skrevs<br />

med det lettiska företaget.<br />

– Bemanningsavtalet ger<br />

arbetarna cirka 167 kronor i timmen,<br />

till skillnad från de cirka 27<br />

kronor de tjänade innan, säger<br />

Christian Bengtzelius, ordförande<br />

för Byggettan.<br />

Arbetarnas rop på hjälp.<br />

Ärendet är i skrivande stund<br />

inte avslutat.<br />

– En av arbetarna har sagts upp<br />

för att han talat med facket och<br />

det kommer vi att ha en förhandling<br />

om. Dessutom har några av<br />

arbetarna inte fått ut sina löner.<br />

Det kommer vi också att förhandla<br />

om, säger Christian Bengtzelius.<br />

<strong>Byggnadsarbetaren</strong> har sökt<br />

Carl Kjellberg, vd för Renovatis.<br />

Han vill inte kommentera.<br />

MARGITE FRANSSON<br />

KATARINA CONNHEIM<br />

Sievi GORE-TEX ®<br />

Komfort i fuktiga förhållanden!<br />

GORE-TEX ® är ett unikt fodermaterial<br />

på marknaden, det andas och håller<br />

samtidigt fukten borta från foten.<br />

GORE-TEX ® är ett av W. L. Gore & Associates registrerat varumärke.<br />

Nordens största tillverkare av skydds- och yrkesskor<br />

Sievi AB Kristallen, SE-754 51 Uppsala<br />

Tel. 018-200 220 I Fax 018-200 221 I info.se@sievi.com I www.sievi.com<br />

14 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS <strong>2011</strong>


Surfare jagades<br />

av grävmaskinist<br />

■ En grupp surfare i Skåne har<br />

polisanmält att en grävmaskinist<br />

har jagat en av dem på en<br />

vågbrytare. Dessutom ska de ha<br />

fått en skopa isigt havsvatten<br />

tömd framför sig.<br />

Det hela ska ha utspelat<br />

sig i Mölle hamn. På<br />

hamnföreningens<br />

uppdrag fyllde ett<br />

entreprenadföretag<br />

på sten i vågbrytaren<br />

där. Surfare<br />

menar att den<br />

byggs på mer än<br />

tillåtet och att<br />

möjligheterna att<br />

surfa förstörs.<br />

Polis kallades<br />

till området då<br />

surfare var där för<br />

att dokumentera<br />

arbetet.Nu har fem av dem gjort<br />

en polisanmälan om framkallande<br />

av fara.<br />

Golvföretag stäms igen<br />

ANKLAGAS FÖR FEL VID UPPSÄGNING<br />

■ Byggnads stämde i januari<br />

företaget Nordiska Golv. Då gällde<br />

anklagelserna att företaget inte<br />

erbjudit några av sina anställda<br />

tillräckligt god boendestandard<br />

samt att lön och ersättningar inte<br />

betalats ut i rätt omfattning.<br />

I en ny stämning kräver Byggnads<br />

nu Nordiska Golv på drygt<br />

24 900<br />

90 000 kronor, varav en tredjedel<br />

till Byggnads och två tredjedelar<br />

till medlemmen. Enligt Byggnads<br />

har medlemmen sagts upp utan<br />

mbl-förhandling och med halverad<br />

uppsägningstid, dessutom<br />

ska företaget inte ha betalat ut<br />

hans semesterersättning.<br />

Nordiska Golvs vd Christian<br />

Erdal tillbakavisar Byggnads uppgifter.<br />

Han hävdar att den tidigare<br />

anställde i själva verket lämnade<br />

sin anställning själv utan att bry<br />

sig om uppsägningstid. Han säger<br />

att han har kontoutdrag som<br />

visar att semesterersättningen är<br />

betald.<br />

■ Så många bostäder började byggas under 2010. Det<br />

visar siffror från Statistiska Centralbyrån. Det innebär en<br />

kraftigt ökning jämfört med 2009. Men uppgången sker från en låg<br />

nivå. Antalet småhus steg med 3 procent till 7 850 och antalet lägenheter i<br />

flerbostadshus ökade med 85 procent till 17 050. Den kraftiga procentuella uppgången<br />

av bostadsbyggandet ska ställas i relation till att under 2009 låg byggandet av bostäder<br />

på den lägsta nivån på tio år.<br />

JENNY BERGGREN<br />

Byggnads Södra Skåne<br />

söker ombudsmän<br />

ARBETSOMRÅDE HELA SKÅNE<br />

Skruva 1800 skruv på<br />

en laddning - med<br />

endast 1,6 kg.<br />

FEIN ASCT batteri gipsskruvdragare<br />

Arbetsuppgifterna består av ackords- och tvisteförhandlingar och/<br />

eller MB-verksamhet inom olika avtalsområden.<br />

Du ska kunna arbeta självständigt under ansvar samt kunna uttrycka<br />

dig väl i tal och skrift. Grundkunskaper i data är en merit. Sökande<br />

ska även vara beredd att arbeta med andra arbetsuppgifter som<br />

avdelningsstyrelsen beslutar om.<br />

Du som söker bör ha haft uppdrag som facklig förtroendeman,<br />

lagbas och/eller arbetat med MB-frågor i MB-grupp samt intresse<br />

och kunskap om facklig/politiska frågor. Vi förutsätter att du delar<br />

arbetarrörelsens värderingar.<br />

Nu med<br />

Li-Ion batteri<br />

Provanställning kommer att tillämpas. Tillgång till egen bil krävs i<br />

tjänsten. Lön enligt avtal. Tillträde efter överenskommelse, men vi<br />

ser gärna snabbt tillträde pga vakanta tjänster.<br />

Skriftlig ansökan med CV senast <strong>2011</strong>-04-11:<br />

Byggnads Södra Skåne<br />

”Ombudsmän”<br />

Scheelegatan 27<br />

212 28 Malmö<br />

E-post: johan.dahlberg@<br />

byggnads.se<br />

Skriv i ämnesraden:<br />

ansökan ombudsmän<br />

Upplysningar<br />

lämnas av<br />

Johan<br />

Dahlberg,<br />

070-624 57 27.<br />

De nya batteriskruvdragarna har ett perfekt samspel mellan vikt och kraft.<br />

Tillsammans med det avtagbara magasinet ger det idealiska förutsättningar<br />

för att jobba med maskinen, som enpetare eller skruvautomat.<br />

Maskinen finns både som batterimaskin 14 Volt eller med sladd 230 Volt.<br />

För mer info gå in på vår hemsida www.fein.se eller<br />

ta kontakt med oss per telefon 031-89 16 00.<br />

www.fein.se<br />

NR 4 MARS <strong>2011</strong> BYGGNADSARBETAREN 15


HISTORIEN OM RIKSBYGGEN<br />

70 ÅR EFTER BYGGFACKENS STORA BOSTADSSATSNING:<br />

VEM FÅR BO<br />

HOS RIKSBYGGEN?<br />

För 70 år sedan, mitt under brinnande krig, startade byggfacken Riksbyggen.<br />

Tanken var att av egen kraft skapa byggjobb och bostäder för vanligt folk.<br />

<strong>2011</strong> har både förutsättningarna och Riksbyggen förändrats.<br />

TEXT: JENNY BERGGREN FOTO: MARTA EL-MASRI<br />

16 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS <strong>2011</strong>


1942 skrev Byggnadsträarbetaren flitigt om Riksbyggens projekt.<br />

Bland annat skrevs att vissa lägenheter var små, men att det var så<br />

långt man kunde komma med hyror som industriarbetare kunde<br />

betala. <strong>2011</strong> bygger Riksbyggen i etage med bastu här på strandkanten<br />

i Västerås. Företagets ordförande Hans Tilly säger själv att man<br />

inte kan hävda att man bygger för den vanlige metallarbetaren.<br />

NR 4 MARS <strong>2011</strong> BYGGNADSARBETAREN 17


historien om riksbyggen<br />

När plasten lyfts bort<br />

kommer en utsikt över<br />

Mälarens vatten breda ut<br />

sig bortom den här balkongen.<br />

Peabanställda<br />

Christer Gustafsson och<br />

Daniel Pettersson bygger<br />

för Riksbyggen här i<br />

Västerås. De tror att det<br />

är svårt för företaget<br />

att på egen hand bryta<br />

mönstret och bygga billiga<br />

lägenheter.<br />

riksbyggen<br />

Byggnads är<br />

största ägaren<br />

n Riksbyggen startade<br />

1940 som en fackligt ägd<br />

byggherreförening som<br />

skulle starta bostadsrättsföreningar<br />

och låta<br />

bygga samt förvalta spekulationsfria<br />

lägenheter.<br />

Förvaltningsdelen har<br />

växt med tiden, 1 900 av<br />

2 300 anställda jobbar<br />

nu med förvaltning.<br />

n Riksbyggen är ett<br />

kooperativt företag, inte<br />

ett aktiebolag. Bostadsrättsföreningarna<br />

blir<br />

medlemmar och får<br />

inflytande samt del av<br />

överskottet.<br />

n Byggnads äger 22,5<br />

procent av andelarna i<br />

Riksbyggen. Sammanlagt<br />

äger olika LO-förbund<br />

drygt 40 procent.<br />

I övrigt ägs Riksbyggen<br />

till största delen av<br />

intresseföreningar där<br />

bostadsrättsföreningar<br />

är medlemmar.<br />

n Byggnads får varje år<br />

utdelning på sina andelar.<br />

De senaste fem åren<br />

har man sammanlagt<br />

fått utdelning på 236<br />

miljoner. Summan dras<br />

upp av att utdelningen<br />

var extremt hög 2008.<br />

n Riksbyggen har ett<br />

system med bosparande<br />

som ger förtur till lägenheter.<br />

Nyligen fyllde Riksbyggen, byggherreföreningen<br />

som arbetarrörelsen en gång startade, 70 år.<br />

För 70 år sedan var byggmarknaden paralyserad<br />

av den osäkerhet som svept in med världskriget. När<br />

arbetslösheten nått nivåer på över 50 procent tog<br />

byggfacken saken i egna händer; nu skulle man skapa<br />

jobb och bygga bra, spekulationsfria bostäder till<br />

vettigt pris främst åt de egna medlemmarna. Mycket<br />

har hänt sedan dess, men <strong>2011</strong> är Byggnads ännu den<br />

största enskilda ägaren i det kooperativa företaget<br />

Riksbyggen och Byggnads ordförande Hans Tilly är<br />

ordförande även där.<br />

Lagom till jubileet la detta byggfackens åldrande<br />

skötebarn ut en fullt inredd trea norr om Stockholm<br />

till försäljning. För 9,5 miljoner kronor. För att köpa<br />

den skulle du ha behövt hala upp åtminstone 1,4 miljoner<br />

direkt ur fickan. Detta för att klara att betala den<br />

femtonprocentiga kontantinsats som bankerna kräver.<br />

Men visst; sedan skulle du ha kunnat åka med husets<br />

hiss rakt upp i den egna hallen, snöra av arbetsskorna<br />

och unna de trötta fötterna att kliva ut på det<br />

skarvlösa cementgolv som ska ge ”känslan av att gå<br />

på en våt sandstrand när vågorna dragit sig tillbaka”.<br />

Så beskrivs golvet av Lulu Carter, känd från TV 4:s<br />

”Äntligen hemma”, som planerade och inredde lägenheten.<br />

I Riksbyggens informationsmaterial säger<br />

hon att hon ”velat skapa en känsla av en riktigt lyxig<br />

hotellsvit”.<br />

<strong>Byggnadsarbetaren</strong> har inte sett detta med egna<br />

ögon, men har däremot besökt Riksbyggens bygge vid<br />

strandkanten i Västerås. De som flyttar in här i maj<br />

får bländande utsikt över Mälaren. Det här bygget<br />

är mer representativt för Riksbyggen än den unika<br />

lägenheten i Sundbyberg. Men även här är bostäderna<br />

imponerande. I etagelägenheten högst upp ska en<br />

bastu in på övre planet, på nedre planet sträcker sig<br />

en lång balkong utmed fasaderna. Tvåor är utrustade<br />

med dubbla toaletter och dubbla balkonger.<br />

– Nog lär man ha det lite bättre ställt för att lägga<br />

in en insats så här. Målgruppen är väl stockholmare,<br />

18 byggnadsarbetaren nr 4 mars <strong>2011</strong>


Hösten 1943 är 1 161 lägenheter påbörjade<br />

eller planerade av Riksbyggen i<br />

Stockholm. Stockholms försäljningschef<br />

säger, enligt Byggnadsträarbetaren,<br />

att föreningen i mån av resurser ska<br />

fortsätta att bygga sunda bostäder till<br />

billigast möjliga priser.<br />

Under miljonprogrammets<br />

dagar gynnade statens<br />

bostadspolitik Riksbyggen.<br />

Här skakar Riksbyggens<br />

ordförande Knut Johansson<br />

hand med statsminister<br />

Tage Erlander på Byggnads<br />

kongress 1969. Under sina<br />

första år som ordförande<br />

för Riksbyggen på 50-talet<br />

lade Knut Johansson, även<br />

ordförande för Byggnads,<br />

över 90 procent av sin tid på<br />

Riksbyggen.<br />

Armering på Riksbyggens<br />

första bygge i Stockholm, ett<br />

projekt med 78 lägenheter<br />

i Hammarbyhöjden. I Byggnadsträarbetaren<br />

intervjuas<br />

timmermännens lagbas,<br />

som säger att arbetarna är<br />

glada att få arbete igen.<br />

säger betongarbetaren Daniel Pettersson där han står<br />

i ett blivande köks öppna planlösning.<br />

EN TITT PÅ RIKSBYGGENS WEBBPLATS visar att<br />

två fyror på 103 kvadrat fortfarande är lediga i byggets<br />

första etapp. De kostar 2 450 000 kronor, det<br />

betyder att en kontantinsats på 367 500 krävs.<br />

Varken Daniel Pettersson eller lagbasen, trä- och<br />

betongarbetaren Christer Gustafsson, har grubblat<br />

över Riksbyggens uppdrag. Men de konstaterar att det<br />

måste vara tufft att ta sitt första kliv ut på bostadsmarknaden<br />

i dag. Christer Gustafsson tror dock att<br />

det är svårt för Riksbyggen och andra företag att göra<br />

något åt behovet av billigare lägenheter.<br />

– Inte utan statliga subventioner, konstaterar han.<br />

Förutsättningarna för att bygga för dem med tunnare<br />

plånböcker har onekligen förändrats. I början<br />

av 1940 var byggfacken frustrerade över att myndigheterna<br />

inte gjorde mer för att stimulera branschen.<br />

Men under 1940-talet tog sedan en statligt stöttad<br />

social bostadspolitik som bar fram genom miljonprogrammens<br />

dagar form, med exempelvis förmånliga<br />

lån och reglerade markpriser. På 1990-talet skedde<br />

en drastisk kursändring då de statliga stöden drogs<br />

undan. Den nuvarande regeringen är tydlig med att<br />

nya subventionssystem inte är aktuella.<br />

SAMTIDIGT RÅDER BOSTADSBRIST på många håll<br />

i Sverige. Kötiderna på hyresrätter kan tyckas oändliga.<br />

Bostadsrättspriserna har enligt företaget Mäklarstatistik<br />

ökat med 153 procent under 2000-talet.<br />

Byggnads är kritiskt mot den förda politiken, men<br />

använder inte Riksbyggen utåt i sin argumentation<br />

för förändring. När man skriver ett bostadspolitiskt<br />

program 2010 nämns faktiskt inte Riksbyggen med<br />

ett ord. Samtidigt har det ifrågasatts inifrån organisationen<br />

om det är rimligt att Riksbyggen i det här läget<br />

bygger bostadsrätter som inte skiljer sig märkbart<br />

från de fina, dyra lägenheter som andra förser marknaden<br />

med. På Byggnads kongress 2006 föreslog<br />

”… Svenska Riksbyggen<br />

bör kunna<br />

utvecklas till<br />

ett landsomfattande<br />

byggnadsföretag<br />

vars syfte<br />

i första hand<br />

skall bli att tillföra<br />

marknaden<br />

billiga, sunda och<br />

spekulationsfria<br />

bostäder …”<br />

UR FÖRBUNDSTIDNINGEN BYGG-<br />

NADSTRÄARBETAREN NR 8/1942<br />

NR 4 MARS <strong>2011</strong> BYGGNADSARBETAREN 19


HISTORIEN OM RIKSBYGGEN<br />

Tv-kändisen Lulu Carter har inrett den här lägenheten utanför Stockholm åt Riksbyggen för<br />

2010: att skapa känslan av en ”riktigt lyxig hotellsvit”. I webbpresentationen här visar hon runt<br />

bland de exklusiva möblerna i lägenheten, som lagts ut till försäljning för 9,5 miljoner kronor.<br />

”Vi i sektionen<br />

har den uppfattningen<br />

att Riksbyggen<br />

inte alls<br />

skiljer sig nämnvärt<br />

från andra<br />

liknande företag<br />

i branschen utan<br />

bygger och säljer<br />

till högsta pris<br />

och inte erbjuder<br />

något särskilt.”<br />

UR MOTION TILL BYGGNADS<br />

KONGRESS 2010<br />

Malmöavdelningen att man skulle överväga att lämna<br />

Riksbyggen om företaget inte förändras och tar mer<br />

del i bostadsdebatten. Jonas Sjöberg kritiserade Riksbyggens<br />

inriktning och tog till den poetiska tonen<br />

från talarstolen:<br />

– Jag upplever att man lite grand dansar efter<br />

marknadskrafternas falska toner i stället för att gå i<br />

takt till arbetarrörelsens rena klang.<br />

Men motionen avslogs och samma öde mötte den<br />

motion om Riksbyggen som Stockholmsavdelningen<br />

lämnade till kongressen i somras. Nu föreslogs att<br />

Riksbyggen ska bygga minst hälften hyresrätter, samt<br />

pröva fler upplåtelseformer. Ombudsmannen Roland<br />

Ahl var en av männen bakom motionen. Han är orolig<br />

för att pengarna går före idealet. Och han tycker det<br />

är bättre att bygga dyra hyreslägenheter än inga alls,<br />

de kräver trots allt inte miljonlån.<br />

– Vem får lån? Våra ungdomar som inte har fast<br />

jobb, de får ju inte lån, säger han.<br />

I debatten på kongressen 2006 framfördes bland<br />

annat att man numera är ute efter pengarna, medan<br />

de gamla målen försvunnit. 1940 sköt man i stället till<br />

pengar för att nå dit man ville.<br />

Å andra sidan. Byggnads lider av ekonomiska<br />

problem, med medlemsflykt och minskade intäkter.<br />

Då gör det inte ont med en verksamhet som gett en<br />

utdelning på 236 miljoner kronor på fem år.<br />

– Byggnads behöver varenda krona, konstaterar<br />

Kurt Stafsudd, facklig förtroendeman på regional<br />

nivå i Veidekke, som deltagit i den bostadspolitiska<br />

debatten inom Byggettan.<br />

Kurt Stafsudd har varit kritisk mot Riksbyggen<br />

men säger att han blivit luttrad i fråga om möjligheten<br />

att bygga hyresrätter, i dagsläget tror han inte att<br />

det går att bygga billigt utan subventioner. Och han<br />

konstaterar alltså att det inte går att bortse från det<br />

ekonomiska värdet av Byggnads ägande i Riksbyggen.<br />

SÅ VAD SÄGER DÅ FÖRETAGETS representanter,<br />

skiljer Riksbyggen ut sig i och med ägarbilden? Ja, det<br />

tycker Riksbyggens vd Sten-Åke Karlsson absolut.<br />

Framför allt i och med långsiktigheten. Riksbyggen<br />

har ett egenintresse i kvaliteten i och med att man<br />

förvaltar de färdiga husen tillsammans med föreningarna<br />

som dessutom blir medlemmar i Riksbyggen.<br />

Man styrs heller inte av samma avkastningskrav som<br />

börsnoterade företag. Hans svar på påståendet att<br />

Riksbyggen förlorat sin själ sedan 1940 lyder så här:<br />

– Nej, det har vi inte gjort. Vi har samma grundidé<br />

nu som då och vi jobbar efter den. Sedan är kontexten,<br />

samhällets förutsättningar, annorlunda än då och det<br />

måste vi förhålla oss till.<br />

Han menar att man klarar att bygga för alla så gott<br />

som det går med rådande förutsättningar.<br />

20 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS <strong>2011</strong>


GÅR<br />

BARA<br />

ATT<br />

GÖRA<br />

MED<br />

ARDEX!<br />

1941:<br />

Heminredningsexperten fru Margit Hagberg har haft uppdraget<br />

att inreda Riksbyggens visningslägenhet i Linköping.<br />

Byggnadsträarbetaren skriver att möbleringen ska ge unga uppslag om<br />

hur de kan inreda det nya hemmet snyggt och hemtrevligt men ändå för<br />

en ”överkomlig penning”.<br />

– Vi bygger inte lyxiga lägenheter, det är inte vår<br />

ambition. Och vi bygger både i de lite mer spännande<br />

lägena där priserna är lite högre, men också i helt<br />

andra lägen, säger han.<br />

Men han medger att man inte vänder sig till ekonomiskt<br />

svaga grupper.<br />

– Det går ju inte i dag, inte för någon byggherre<br />

eller i någon upplåtelseform. Finns det inga subventioner<br />

blir kostnaderna för höga.<br />

ATT HYRA UT I STÄLLET FÖR ATT sälja tror han<br />

inte på i någon större skala, eftersom det kräver mer<br />

kapital. Riksbyggen har dock gått in som 19-procentig<br />

ägare i företaget Tornet som ska bygga hyresrätter.<br />

Och i vissa bostadsrättsprojekt, bland annat ett med<br />

små ungdomslägenheter i Sundbyberg, försöker man<br />

hålla efter kostnaderna extra noga. Men vi pratar<br />

fortfarande om lägenheter i miljonklassen.<br />

Det tycks alltså svårt att fullt ut hålla kvar vid att<br />

bygga lägenheter som inte kräver en fet plånbok.<br />

Å andra sidan var förutsättningarna knappast enkla<br />

heller 1940. ”Att starta en byggnadsorganisation<br />

är alltid arbetsamt. Att starta en sådan organisation<br />

mitt under brinnande krig, då kreditspärr<br />

och materialspärr dyker upp, är ännu svårare”<br />

konstateras i Byggnadsträarbetaren 1941, då<br />

företaget är ett år gammalt. Men det gick.<br />

NÄSTA SIDA<br />

Så ser Tilly<br />

på Riksbyggen<br />

Stamrenovera på fem<br />

dagar!<br />

fler<br />

exempel<br />

ardex.se/unik<br />

08-556 315 50


historien om riksbyggen<br />

Hans Tilly, ordförande för Byggnads och Riksbyggen, ser möjligheten att delta<br />

i bostadsdebatten som största nyttan med Riksbyggen. Men han medger att<br />

man inte lyckas bygga för dem som man hade i tanken då företaget startade.<br />

Så ser Tilly på Riksbyggen<br />

”Vi har fått en<br />

utdelning på<br />

236 miljoner<br />

de senaste<br />

fem åren. Det<br />

är ju faktiskt<br />

en medlemsnytta<br />

där också.”<br />

HANS TILLY<br />

När Riksbyggen startades 1940 var medlemsnyttan<br />

väldigt tydlig; man skulle fixa jobb och<br />

bostad åt sina egna i första hand. Hur ser medlemsnyttan<br />

ut i dag?<br />

– Jobben, även om det inte har lika stor betydelse<br />

som 1940 då det inte var någon som byggde. Och det<br />

är ju fortfarande bostadsbrist, så för den delen är det<br />

väl ungefär samma sak.<br />

– Men medlemsnyttan är ju att vi har en bra insyn<br />

i byggnationen, vi får insyn och kunskap. Det har betydelse<br />

då vi är med i debatten om bostadsbyggandet.<br />

Genom Riksbyggen blir vi inbjudna i debatten.<br />

Skapas det jobb och byggs det bostäder tack<br />

vare Riksbyggen, som inte skulle komma till<br />

annars?<br />

– Njae, det skulle väl förmodligen vara så att andra<br />

skulle ta de marknaderna, men vi är ju också förhoppningsvis<br />

en prispressare.<br />

Vilka är de största bostadspolitiska problemen?<br />

– Prisbilden, att vi inte längre har en social bostadspolitik.<br />

Ska vi ha en social bostadspolitik där alla har<br />

möjlighet och rätt att ha en bra bostad till rimliga<br />

priser måste staten ta ansvar. Kommuner och stat är<br />

ju med och trissar upp markpriserna nu. Där är det<br />

viktigt att vi arbetar politiskt för att påverka politiker.<br />

Hans Tilly är inte bara<br />

ordförande för Byggnads,<br />

utan även för<br />

Riksbyggen.<br />

Varför kan inte Riksbyggen bygga hyresrätter?<br />

– Det kräver ju en helt annan organisation och då<br />

måste man ställa om, det blir en annan form av riskkapital<br />

man måste ha.<br />

Är pengarna som Byggnads tjänar på Riksbyggen<br />

ett skäl att vara kvar, även om medlemsnyttan<br />

inte skulle finnas kvar i övrigt?<br />

– Ja, det kan man ju inte bortse från. Vi har fått<br />

utdelning på 236 miljoner de senaste fem åren. Det är<br />

ju faktiskt en medlemsnytta där också.<br />

knut koivisto<br />

NÄTFRÅGAN<br />

Är Riksbyggen<br />

bra<br />

för Byggnads?<br />

www.byggnads<br />

arbetaren.se<br />

2006 sa du själv på Byggnads kongress att man<br />

kan ifrågasätta om Riksbyggen byggt för dem<br />

som det var meningen att man skulle bygga för.<br />

Vad tycker du i dag?<br />

– Jag har ju samma uppfattning i dag, vi kan inte<br />

säga att vi bygger för den vanlige metallarbetaren<br />

eller undersköterskan. Vi letar ständigt efter nya former<br />

för att vara så nära ”vanligt folk” som man kan.<br />

Tanken att testa andra upplåtelseformer än<br />

bostadsrätten har kommit upp bland annat på<br />

Byggnads kongresser. Vad tycker du?<br />

– Vi har tittat på det här med kooperativa hyresrätter,<br />

men kommit fram till att bostadsrätter får vara<br />

vår idé. Men vi har hittat en lösning som vi hoppas ska<br />

ge möjlighet att vara med och bygga blandade bebyggelser.<br />

Det är företaget Tornet som bygger hyresrätter,<br />

Riksbyggen äger 19 procent där.<br />

Skulle man kunna dra ner på utdelningen och<br />

bygga ett ungdomshus till exempel?<br />

– Det är idéer man kan ha, men det håller inte.<br />

Förra året byggde Riksbyggen en lägenhet som<br />

man lät kändisen Lulu Carter inreda exklusivt,<br />

sedan la man ut den till försäljning för 9,5 miljoner.<br />

Vad tycker du om det sättet att sticka ut på?<br />

– Vi måste göra Riksbyggen mer synliga. Vi är ett<br />

väldigt välskött företag, men omnämns sällan i<br />

affärspress och annat. Så det finns skäl att jobba med<br />

marknadsföring.<br />

Och du tycker det här är ett okej sätt att<br />

göra det på?<br />

– Ja, marknadsföring är ju marknadsföring. Jag<br />

har inga såna kommunistiska idéer så att jag säger att<br />

man inte får hålla på med sånt.<br />

22 byggnadsarbetaren nr 4 mars <strong>2011</strong>


www.citroen.se<br />

CITROËN BERLINGO.<br />

DIN NYA,SNYGGA KOLLEGA.<br />

Den kompetenta transportbilen Citroën Berlingo blir bara snyggare.<br />

Och populärare. Genom att vi nu erbjuder ett Comfortpaket för endast<br />

1.900:- hoppas vi att ännu fler upptäcker fördelarna med denna<br />

mångsidiga bil. Men det är inte bara Citroën Berlingo som vinner nya<br />

vänner – vår transportbilförsäljning ökade med hela 53% förra året.<br />

Vilken Citroën vill du ha?<br />

CITROËN BERLINGO<br />

HDi diesel 75 hk fr 119.900:- exkl. moms<br />

•CITROËN •TRANSPORTBILAR<br />

+53%<br />

COMFORTPAKET TILL CITROËN BERLINGO 1.900:-<br />

Luftkonditionering/AC • CD/Radio med reglage vid ratten, MP3-kompatibel • Färddator<br />

NYHET! Nu har Citroën Berlingo ESP och ASR samt passagerar-airbag som standard.<br />

Totalt värde 12.900:-<br />

CITROËN JUMPER<br />

HDi diesel 100 hk fr 179.900:-<br />

exkl. moms<br />

COMFORTPAKET<br />

1.900:-<br />

(värde 14.900:-)<br />

CITROËN JUMPY<br />

HDi diesel 120 hk fr 189.900:-<br />

exkl. moms<br />

COMFORTPAKET<br />

1.900:-<br />

(värde 12.900:-)<br />

SE FLER ERBJUDANDEN PÅ CITROEN.SE<br />

CITROËN NEMO<br />

HDi diesel 70 hk fr 99.700:-<br />

exkl. moms<br />

COMFORTPAKET<br />

1.900:-<br />

(värde 9.900:-)<br />

Erbjudandet gäller ordertecknade bilar från 10 feb – 30 april <strong>2011</strong>. Blandad körning fr 4,5 l/100 km. Bilarna på bilderna är extrautrustade. Innehållet i Comfortpaketet<br />

skiljer sig mellan Citroëns olika transportbilar. För innehåll se citroen.se


Bygg- och anläggningsarbetare på Peab.<br />

Skänk dem en tanke till sommaren om du är<br />

på Astrid Lindgrens värld. Det är de som<br />

har hottat upp Mattisborgen.<br />

Voffo´bygger di på<br />

HÄR ÄR ”RÖVARBANDET” SOM BYGGER NYA MATTISBORGEN I VIMMERBY<br />

Kolla in det här ”rövarbandet”. Många barns sommarlycka hänger på dem.<br />

För det här är gubbarna som ska ge nytt liv åt Astrid Lindgrens kanske mest<br />

älskade saga: Den om Ronja, Birk och Rumpnissarna.<br />

TEXT: JOHAN SJÖHOLM FOTO: JOHNNY FRANZÉN<br />

MITT I HELVETESGAPET står betongaren Bosse<br />

Frisk och väntar på armeringsjärn. Han pekar<br />

högerut och förklarar:<br />

– Här ska Borkarövarna hålla till.<br />

Han gör en svepande rörelse med armen över det<br />

armeringsinfattade valvet.<br />

– Och här Mattisrövarna.<br />

Vi är i Vimmerby, Småland, känt för tre saker: öl,<br />

ostkaka och så förstås Astrid Lindgren. I år är det 30<br />

år sedan hon kom ut med sin sista stora berättelse,<br />

den om Ronja Rövardotter. En händelse som hennes<br />

efterlevande tänker fira genom att bygga en helt<br />

ny Ronja-attraktion i nöjesparken Astrid Lindgrens<br />

värld i Vimmerby.<br />

DET ÄR INTE NÅGOT LITET rumpnisse-projekt som<br />

planeras. Här är några av publikmagneterna som ska<br />

möta besökarna i sommar:<br />

24 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS <strong>2011</strong>


dette vise´?<br />

● En helt ny Mattisborg med sex torn och förmågan<br />

att dela sig under ett konstgjort åskväder. Den rörliga<br />

delen byggs på en förstärkt betongplatta som förses<br />

med skenor. På skenorna gjuts en stålkonstruktion i<br />

två våningar. Vikten på stålkonstruktionen beräknas<br />

bli cirka 50 ton. Borgen utrustas även med rörliga väggar<br />

som sänks ner och blottlägger en scen där berättelsen<br />

om Ronja spelas upp.<br />

● Ett anlagt vattenfall, ”Glupafallet”, med en<br />

fallhöjd på tio meter som kommer att mynna ut i en<br />

nyanlagd sjö komplett med fiskar och biotop. Fallet<br />

drivs av en pumpstation som pumpar 40 kubikmeter<br />

vatten i timmen vid fullt ös.<br />

● Alltihop kryddas med mängder av pyroteknik,<br />

ljudeffekter, snömaskiner och andra specialeffekter<br />

som behövs för att levandegöra Astrid Lindgrens saga.<br />

● Kostnad: 30 miljoner kronor enligt Peabs egna<br />

uppgifter.<br />

Men än så länge krävs ganska mycket fantasi för att<br />

föreställa sig hur allt ska bli när det är klart. Helvetes-<br />

ARBETSPLATS: ASTRID LINDGRENS VÄRLD<br />

VAD BYGGS?<br />

■ En helt ny Mattisborg på Astrid Lindgrens<br />

värld i Vimmerby.<br />

VEM BESTÄLLER?<br />

■ Astrid Lindgrens Värld AB.<br />

VEM BYGGER?<br />

■ Huvudentreprenör är Peab.<br />

VAD KOSTAR BYGGET?<br />

■ Cirka 30 miljoner kronor.<br />

Vimmerby<br />

HUR MÅNGA ARBETARE?<br />

■ 12 byggnadsarbetare (betongare,<br />

snickare), 3 anläggare.<br />

VAD TJÄNAR BYGGNADS ARBETARNA?<br />

■ En form av resultatlön, räknar med att ligga<br />

runt 185 kronor i timmen.<br />

NR 4 MARS <strong>2011</strong> BYGGNADSARBETAREN 25


Wainer Johansson, anläggare och byggets grillmästare.<br />

Här är det dock rondellen som fixar glöden.<br />

Bygge som borgar för rolig sommar. I maj invigs Ronja Rövardotters nya hemvist på Astrid<br />

Lindgrens värld i Vimmerby. En hel del pyroteknik och ljudeffekter ingår i projektet.<br />

”Alla lösningar<br />

är inte<br />

klara. Det är<br />

bara att leva<br />

med.”<br />

peter hallgren, lagbas<br />

gapet, som vi står i, är än så länge inte mycket mer än<br />

nakna betongplattor och armeringsjärn. Betongaren<br />

Bosse Frisk pekar på två platsgjutna betongrör ställda<br />

på höjden. De utgör basen för två av de sex tornen som<br />

Mattisborgen ska utrustas med.<br />

På en höjd bakom honom går anläggarna Peter<br />

Berglund och P-O Sjögren och dirigerar grävaren på<br />

den plats där Glupafallet ska rinna ner. En bit in bland<br />

träden skymtar stålkonstruktionen som ska bli Vargklämman,<br />

passagen som i berättelsen måste passeras<br />

för att komma in i borgen.<br />

I maj ska alltihop vara klart. En riktigt tuff<br />

utmaning för alla inblandade. Arbetarna är indelade<br />

i två skiftlag som kör elvatimmarspass i fyradagarsintervall.<br />

Varannan helg får de långledigt. Trots pressen<br />

verkar gubbarna på gott humör. Det gnabbas och<br />

pikas hela tiden:<br />

– Snacka inte med anläggarna. De bara ljuger, hörs<br />

över arbetsplatsen när anläggare Wainer Johansson<br />

ska till att svara på en fråga från <strong>Byggnadsarbetaren</strong>.<br />

Wainer bara garvar.<br />

– Motsättningarna mellan byggarna och anläggarna<br />

låter värre än vad de är, säger han.<br />

Wainer är tillsammans med kollegan Peter Bergström<br />

en av de riktiga trivselgubbarna på borg-bygget.<br />

Varje onsdag trotsar de den stränga kylan och fixar<br />

grillkväll uppe bland turiststugorna, som under byggtiden<br />

tjänar som arbetarbostäder.<br />

– Det ser ut lite som Bronx där uppe då, folk som<br />

står och kurar och värmer sig vid eldarna, säger Wainer<br />

Johansson.<br />

Wainer och Peter har blivit ganska avancerade<br />

utomhuskockar.<br />

– Vi har grillat karré och lax och grejer. De andra<br />

kör mest med korv. De kanske tycker om det, säger<br />

Peter Berglund.<br />

Vinterkylan ja.<br />

Den har påverkat byggen i hela landet, Mattisborgen<br />

i Vimmerby är inget undantag. Värst har det varit<br />

för just Wainer, Peter och de andra anläggarna. Det<br />

finns liksom ingen tid att vänta ut tjälen innan man<br />

börjar gräva när allt ska vara klart i maj. En lösning på<br />

problemet har varit att hälla lastbilslass med stora värmebricketter<br />

över marken, som fått ligga över natten.<br />

Och där snackar vi grillkväll. En natt blev det så varmt<br />

att färgen på toalettbyggnaden började krulla sig.<br />

– Peter och jag fick sitta eldvakt. Men det gick bra,<br />

vi hade ett paket köttbullar och några folköl. Men vi<br />

var uppe väldigt länge, säger Wainer Johansson.<br />

Bygget av Mattisborgen är egentligen upp delat<br />

på två arbetsplatser. Man håller sig med en liten ”satellit”<br />

i form av två arbetsstationer. En för kapning och<br />

bockning av armeringsjärn och en för byggandet av de<br />

specialformar som krävs för att få till bland annat de<br />

sex torn som Mattisborgen ska ståta med. Eftersom<br />

det är så trångt på själva byggplatsen har dessa båda<br />

stationer placerats i tält, halvannan kilometer bort, en<br />

bit utanför själva parken.<br />

26 byggnadsarbetaren nr 4 mars <strong>2011</strong>


SÅ GJUTS TORNEN TILL MATTISBORGEN<br />

120 mm<br />

Ytterform.<br />

Ändrar diameter<br />

efter<br />

varje etapp<br />

och måste<br />

bytas ju<br />

högre man<br />

kommer.<br />

■ Varje torn konar inåt för<br />

att ge en tidstypisk känsla.<br />

Man konar bara ytterväggen,<br />

med hjälp av specialbyggda<br />

formar. Gjutningen<br />

sker i 30 etapper, under<br />

12 gjutomgångar. Tornen,<br />

liksom övriga borgen, förses<br />

med plattor som liknar<br />

gråsten. Dessa fästs med<br />

fix och fogas, med samma<br />

princip som kakel.<br />

Innerform.<br />

Används hela<br />

vägen upp.<br />

450 mm<br />

Ovan: Anders Larsson och Bosse Frisk i<br />

”Helvetsgapet”. Nedan: Johan Larsson<br />

snickrar form utifrån avancerad matte.<br />

– De brukar glömma bort oss ibland när det är<br />

genomgångar, säger snickaren Lasse Johansson.<br />

Det är han och unge kollegan Johan Ohlsson, 22,<br />

som snickrar form. Den som kikar in i deras tält får<br />

lite känslan av båtbygge. En fjärdedels tornform ligger<br />

med öppningen upp, på en vagn gjord av hakiställning.<br />

Det krävs riktigt avancerad matematik för att få<br />

ihop dem, eftersom tornens ytterväggar ska kona inåt<br />

från 450 millimeter tjock betong i basen, till 120 millimeter<br />

i toppen. Det har varit en hel del räkning med<br />

pi, diagonaler och omkretsar, om man säger så:<br />

– Men jag gillar matte så det har varit kul, säger<br />

Johan Ohlsson.<br />

En annan lurig grej med formarna är de prefabricerade<br />

bågarna som snickras ihop med ett visst överlapp<br />

och håller samman hela konstruktionen. Eftersom<br />

formen konar är det olika omkrets på samtliga bågar<br />

så det är grymt viktigt att ta rätt bågar vid rätt tillfälle.<br />

Johan och Lasse har lagt dem i prydliga högar<br />

längst in i hörnet.<br />

– Man får inte packa upp för många åt gången heller,<br />

för då ökar risken att ta fel, säger Lasse.<br />

Dagarna går och snart är det dags för Ronja Rövardotter<br />

att utstöta sitt vårskrik. Om du är på plats i<br />

Vimmerby den dagen, skänk en tanke åt rövarbandet<br />

som gjorde alltihop möjligt.<br />

Ansök<br />

senast<br />

15 april!<br />

Renovering och ombyggnad<br />

Vill du ha<br />

spetskompetens<br />

inom renovering<br />

och ombyggnad?<br />

Din karriär startar i Nässjö!<br />

Då ska du söka till den nya utbildningen<br />

Ombyggnad och renovering för bygghantverkare<br />

som Yrkeshögskolan i Nässjö<br />

nu startat på Träcentrum. Utbildningen<br />

läggs upp i nära samverkan med näringslivet<br />

och du får spetskunskaper inom<br />

bland annat energieffektivitet, ombyggnadsteknik,<br />

ekonomi och<br />

projektering.<br />

Vill du veta mer?<br />

Besök www.nlc.nassjo.se<br />

NR 4 MARS <strong>2011</strong> BYGGNADSARBETAREN 27


HÄLSA<br />

Kolla bullret<br />

i din telefon<br />

Mycket buller på jobbet? Med hjälp av<br />

ett program i telefonen kan du nu snabbt<br />

mäta om du är i riskzonen. Vi har testat och<br />

resultatet var – öronbedövande.<br />

TEXT: MARGITE FRANSSON FOTO: MAGNUS LIAM KARLSSON<br />

DETTA ÄR EN APP<br />

■ En app (applikation)<br />

är ett dataprogram man<br />

kan ladda ner till sin<br />

telefon.<br />

■ Arbetsmiljöverkets<br />

bullerapp, som är gratis,<br />

går att ladda ner från<br />

App Store på din Iphone.<br />

■ Appen är främst anpassad<br />

till 3GS men<br />

avsikten är att den ska<br />

göras tillgänglig också<br />

för andra typer av telefoner<br />

och plattformar.<br />

■ I appen finns en<br />

decibel mätare som<br />

mäter ljudnivån. Där<br />

finns en bullerkalkylator<br />

och information om<br />

buller och regler. Den<br />

fungerar framför allt för<br />

ljudnivåer mellan 40 och<br />

100 decibel.<br />

LJUDET ÄR ÖRONBEDÖVANDE när Stefan Simson<br />

drar i gång sågen och börjar kapa i plyfaskivan till<br />

en vägg. Samtidigt startar vi en decibelmätare i vår<br />

medhavda Iphone. Den visar 107 decibel. Här måste<br />

man ha hörselskydd för att inte skada sig och ingen<br />

får oskyddad utsättas för ett sådant ljud mer än tre<br />

minuter under en arbetsdag.<br />

– Det är väldigt högt. Men jag gissade att det låg<br />

över hundra, säger Stefan, som arbetar på ett bygge<br />

med reparation och tillbyggnad i centrala Stockholm.<br />

Arbetsmiljöverket har lanserat en ny gratis applikation,<br />

eller app som det kallas i dagligt tal. Ett slags<br />

dataprogram man kan ladda ner till en Iphone-telefon,<br />

för att mäta hur högt ljudet är.<br />

I byggbranschen är buller alltid högaktuellt. Det<br />

är ständigt ett oväsen med maskiner, verktyg och<br />

slammer av olika slag. Toppar i ljuden går långt över<br />

vad örat tål. Bullerskador är också den näst vanligaste<br />

arbetssjukdomen i branschen.<br />

När Stefan sågar är genomsnittsljudet under en<br />

minut 98,7 decibel. Men bara bakgrundsljudet från<br />

byggets fläktar ligger på över 80 decibel. Enstaka<br />

extremt höga ljud kan skada, men det är ofta det<br />

ständiga ljud man utsätts för som ger skador på sikt.<br />

STEFAN SIMSON HAR INGEN IPHONE, men han ger<br />

den lilla ”fickbullermätaren” godkänt.<br />

– Det kan vara vettigt för att få veta vilka volymer<br />

det är och hur det skiljer mellan olika maskiner. Fast<br />

jag vet ju redan att ljudet är högt så jag använder<br />

RÖRKAP:<br />

■ Kapning av avloppsrör<br />

i gjutjärn: 104,1 dB under<br />

en minut.<br />

Högsta värde: 107,2 dB.<br />

28 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS <strong>2011</strong>


Mikael Sydebrant är van vid bullret.<br />

”Jag använder öronproppar nästan<br />

ständigt.”<br />

KAPMASKIN:<br />

■ Kapning i plåtreglar<br />

för kapning i metallrör:<br />

103,5 dB under en minut.<br />

Högsta värde: 107, 5 dB.<br />

BILNINGSMASKIN:<br />

■ Bilning i betonggolv:<br />

97,4 dB under en minut.<br />

Högsta värde: 107 dB.<br />

BETONGSÅG:<br />

■ Sågning i betonggolv:<br />

104,8 dB under en minut.<br />

Högsta värde: 106,9 dB.<br />

SKRUV-<br />

DRAGARE:<br />

■ Skruvning<br />

i gips: 96,4<br />

dB under en<br />

minut.<br />

Högsta värde:105<br />

dB.<br />

NR 4 MARS <strong>2011</strong> BYGGNADSARBETAREN 29


HÄLSA<br />

831<br />

SKADOR<br />

orsakade av buller anmäldes<br />

i byggbranschen<br />

under åren 2005–2010.<br />

Det är den näst vanligaste<br />

orsaken till arbetssjukdomar<br />

i branschen.<br />

SÅ BULLRAR DET<br />

Så här länge får du<br />

arbeta utan skydd under<br />

en arbetsdag. Men självklart<br />

ska du ändå alltid<br />

använda skydd.<br />

Typ av jobb Tid (dB)<br />

bilning,<br />

bergborrning 29 s 115<br />

betongsågning 2 min 109<br />

spikmaskin 4 min 106<br />

kapning,<br />

klyvning, handcirkelsåg<br />

7,5 min 103<br />

golvslip 15 min 100<br />

Det här är exempel på<br />

värden som mätts upp på<br />

byggen. Ljudnivåerna kan<br />

variera.<br />

■ Decibel är ett logaritmiskt<br />

mått. Man brukar<br />

säga att en ökning med 10<br />

dB motsvarar en fördubbling<br />

i upplevd ljudstyrka.<br />

hörselskydd. Men tyvärr kan det hända att man inte<br />

använder dem om man har bråttom.<br />

Tanken med appen är att fästa uppmärksamhet på<br />

risken för bullerskador och att man på ett enkelt sätt<br />

ska få koll på ljudet i sin omgivning.<br />

– Den ger en hygglig uppfattning om hur hög ljudvolymen<br />

är, om det är för höga eller rimliga nivåer,<br />

säger Bengt Johansson, bullerexpert på Arbetsmiljöverket.<br />

Han påpekar dock att den fungerar<br />

bäst vid mätningar mellan 40 och 100 decibel, vid<br />

decibeltal över 100 finns en risk att den mäter för lågt.<br />

Den kan heller aldrig ersätta riktiga exponeringsmätningar,<br />

som görs med ett speciellt instrument<br />

under en hel arbetsdag.<br />

CIRKELSÅG:<br />

■ Sågning i plywood:<br />

97,8 dB under en<br />

minut.<br />

Högsta värde: 107 dB.<br />

Håkan Westerdahl, snickare och skyddsombud<br />

på Q-gruppen, tycker att en nackdel är att appen är<br />

anpassad just till Iphone, vilket bara någon enstaka av<br />

de yngre på bygget har.<br />

– Iphone fungerar inte på ett bygge för de är lite för<br />

stora och jag tror inte att de tål dammet, säger han.<br />

Däremot tycker han att han får många aha-upplevelser<br />

när vi går runt och testar ljudet på en rad<br />

bullriga arbetsmoment.<br />

– Jag blev överraskad för jag trodde att rörmokarens<br />

kap tillsammans med kapning i plåtreglar var<br />

väldigt mycket värre än att såga i plyfa och att jobba<br />

med skruvdragare. Men de hamnade ganska nära i<br />

decibeltal, säger han.<br />

MP 18 TM<br />

TRÅDLÖS HÖGTRYCKSFÄRGSPRUTA<br />

Endast 5.900:- (ex. moms)<br />

Skruven vi även rekommenderar<br />

Nasa, om de ska bygga en altan<br />

på månen ...<br />

samt hos våra samarbetspartners.<br />

Tel: 08-88 56 80 • Bolmensvägen 47 • 120 50 Årsta • www.greiffab.se<br />

Grym trallskruv<br />

FINNS ÄVEN I ROSTFRI A2<br />

30 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS <strong>2011</strong>


MEDLEM, DU ÄR FÖRSÄKRAD<br />

- både genom Kollektivavtalet och Medlemskapet<br />

Som bilaga i det här numret får Du ditt medlemsexemplar<br />

av försäkringsbroschyren för<br />

<strong>2011</strong>. Den ger dig kortfattad information om<br />

de avtals- och medlemsförsäkringar som<br />

gäller om du skulle bli sjuk, arbetslös, råka<br />

ut för en arbetsskada eller en olycka på fritiden.<br />

Samt inte minst, om din viktiga avtalspension.<br />

Du finner också några erbjudanden om försäkringar<br />

för ditt hem och din familj, liksom<br />

svar på en del av medlemmarnas vanligaste<br />

frågor om försäkringarna. Till exempel om<br />

det som vi alla tycker är svårt: att välja ”rätt”<br />

för våra pensionspengar.<br />

Läs och Spara broschyren – försäkringar är<br />

en viktig del av din personliga ekonomiska<br />

trygghet.<br />

www.byggnads.se<br />

Broschyren innehåller också viktig information om<br />

arbetsmiljön och alla små åtgärder du själv kan vidta i<br />

din arbetsvardag för att minimera riskerna att just du ska<br />

råka ut för en arbetsolycka eller arbetsrelaterad sjukdom.


AKTIEFESTEN<br />

SÅ MYCKET GAV BYGGJÄTTARNA I AKTIEUTDELNING 2010<br />

FÖRETAG<br />

VINST<br />

ANTAL<br />

ANSTÄLLDA<br />

VINST PER<br />

ANSTÄLLD<br />

UTDELNING<br />

PER AKTIE 2010<br />

AKTIEUTDELNING<br />

TOTALT<br />

PROCENTDEL<br />

SOM DELAS UT<br />

594 miljoner kr 2 100 283 000 kr 4,50 kr (2,50 kr 2009) 374 miljoner kr 63 %<br />

1,53 miljarder kr<br />

16 731 91 267 kr 10,00 kr (6,00 kr 2009) 1,08 miljarder kr 71 %<br />

1,19 miljarder kr<br />

13 778 86 000 kr 2,60 kr (2,50 kr 2009) 770 miljoner kr 64 %<br />

4,03 miljarder kr<br />

51 645 77 800 kr<br />

5,75 kr (5,25 kr 2009)<br />

+ extrautd: 6,25 kr (1 kr)<br />

2,36 miljarder kr<br />

+2,57 miljarder kr*<br />

extrautdelning:<br />

122 %*<br />

* Extrautdelning villkorad av att försäljningen av Autopista Central slutförs och att full försäljningslikvid erlagts.<br />

Utdelningsfesten fortsätter i landets största byggbolag. Byggjättarnas ägare<br />

får dela på över sju miljarder kronor i aktieutdelning för 2010. Detta trots att<br />

de under fjolårets avtalsrörelse knappt ansåg sig ha råd med löneökningar.<br />

TEXTER: CENNETH NIKLASSON FOTO: ANDERS G WARNE<br />

”HAR NI<br />

BYGGJÄTTARNA BJÖD<br />

<strong>Byggnadsarbetaren</strong> har gjort ett återbesök<br />

på ett JM-bygge. Vid första påhälsningen<br />

fick de beskedet att lönehöjningen<br />

för 2010 hamnade på 1:65 kronor per<br />

timme. Nu får de fått veta att aktieägarna<br />

i byggbolagen ska ha fest. Utdelningen<br />

för 2010 hamnade på 7,1 miljarder kronor.<br />

32 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS <strong>2011</strong>


UTDELNING<br />

PER ANSTÄLLD<br />

UTDELNING PER<br />

ANSTÄLLD OCH TIMME*<br />

3<br />

LÖNEPÅSLAG BYGGNADS-<br />

ARBETARE PER TIMME* 4<br />

178 000 kr 85 kr 1,65 kr<br />

64 815 kr 31 kr 1,65 kr<br />

55 866 kr 27 kr 1,65 kr<br />

95 534 kr* 2 46 kr 1,65 kr<br />

* 2 I detta belopp ingår extrautdelning på 49 757 kr per anställd.<br />

* 3 Beräknad på en årsarbetstid på 2 080 timmar.<br />

* 4 Lönen höjdes med 1,65 kr per timme den 1 juni 2010.<br />

FEST, ELLER?”<br />

PÅ AKTIEUTDELNINGSPARTY – NÄR LÖNEÖKNINGEN BLEV 1,65 KR I TIMMEN<br />

GRANSKAR<br />

SKANSKA, NCC, PEAB OCH JM höjer sin aktieutdelning<br />

kraftigt i år jämfört med 2009. Då hamnade<br />

den totala utdelningen på 4,1 miljarder kronor för<br />

samtliga bolag. I år är motsvarande siffra 7,1 miljarder<br />

kronor, en ökning med 73 procent.<br />

Det innebär att 97* procent av bolagens vinster<br />

kommer att landa i aktieägarnas fickor.<br />

Det bolag som betalar ut störst procentuell del av<br />

vinsten 2010 är Skanska med 122* procent,<br />

men även JM som delar ut minst andel,<br />

delar ändå ut mer än hälften av sin vinst:<br />

63 procent.<br />

När det gäller förtjänst per<br />

anställd toppar JM. Där arbetade<br />

varje person i bolaget in i genomsnitt<br />

283 000 kronor till företaget<br />

vinst under 2010. Näst effektivast<br />

var NCC med 91 000 per anställd. För<br />

Peab och Skanska låg motsvarande siffror<br />

på 86 000 respektive 77 800 kronor.<br />

Byggnadsarbetarna anställda på byggjättarna fick<br />

under förra året nöja sig med ett centralt lönepåslag<br />

på 1,65 kronor i timmen. Den uppgången var ett resultat<br />

av långdragna förhandlingar som präglades av att<br />

arbetarna och facken var tvungna att ta ansvar för att<br />

bolagen skulle överleva.<br />

Den problematiken drabbade inte aktieägarna.<br />

Deras ”timförtjänst” av utdelningen ökade betydligt<br />

mer. På till exempel JM där varje individ jobbade ihop<br />

283 000 kronor går 178 000 kronor till aktieutdelning.<br />

Uträknat på en årsarbetstid motsvarar det 85<br />

kronor i timmen, nästan en fördubbling jämfört med<br />

2009, då samma siffra var 47 kronor.<br />

* Skanska betalar ut 2,5 miljarder i en extrautdelning<br />

när försäljningen av den 50-procentiga ägarandelen i<br />

motorvägen Autopista Central i Chile är genomförd och<br />

bokförd på bolagets konto. Därav blir utdelningen större<br />

än bolagets vinst 2010.<br />

NR 4 MARS <strong>2011</strong> BYGGNADSARBETAREN 33


AKTIEFESTEN<br />

På JM:s byggarbetsplats i Liljeholmen i Stockholm är det gråkallt. Beskedet<br />

om den stora aktieutdelningen är ingenting som värmer.<br />

– Med tanke på att det just varit kris så hade det varit klädsamt om<br />

ledningen visat lite hänsyn, säger timmermannen Robin Berglund.<br />

”Om bolagen går så bra<br />

måste vi begära mer”<br />

APRIL 2010:<br />

TIDNINGEN BYGGNADSARBETAREN var ute på<br />

JM:s bostadsbygge i Liljeholmen i Stockholm. Bland<br />

väggformar och stämp tog ett trettiotal byggjobbare<br />

del av ett helt färskt löneavtal mellan Byggnads och<br />

Sveriges Byggindustrier. Det ruskades på huvuden<br />

och mumlades. 1:65 kronor mer i timmen i lönelyft<br />

under 2010 var klart lägre än vad många räknat med.<br />

– Måste vara det sämsta vi fått på flera år, var<br />

snickaren Hans Lundholms spontana kommentar,<br />

då.<br />

Men det fanns förklaringar till det magra påslaget.<br />

Avtalsrörelsen genomfördes i sviterna efter en<br />

enorm finansiell tornado. Några månader tidigare var<br />

det panik på finansmarknaderna, det var panik på<br />

företagen och det var panik bland fackföreningarna.<br />

Den allmänna uppfattningen då var att en ny kris liknande<br />

depressionen under början av 1930-talet stod<br />

för dörren. I det klimatet, med nya varsel nästan varje<br />

dag, skulle parterna förhandla fram ett nytt avtal.<br />

Svenskt Näringsliv gick tidigt ut och krävde nollavtal<br />

samtidigt som de uppmanade facken att ta sitt<br />

ansvar för framtiden, för jobben och för Sverige.<br />

Självklart drabbades även byggsektorn av krisen.<br />

Bostadsbyggandet tvärstannade och flera byggbolag<br />

placerade projekt i malpåse i väntan på bättre tider.<br />

De stora byggbolagen varslade, arbetslösheten ökade.<br />

Många förväntade sig att krisen i bostadsbyggandet<br />

skulle sprida sig till allt annat byggande i takt med<br />

att företagen skulle få allt sämre med kapital. Tord<br />

Strannefors, prognoschef på Arbetsförmedlingen,<br />

trodde att byggsektorn skulle börja repa sig först<br />

4FRÅGOR TILL TORBJÖRN JOHANSSON,<br />

BYGGNADS AVTALSSEKRETERARE:<br />

”Äckligt mycket pengar”<br />

■ Är det rimligt att så mycket<br />

betalas ut i aktieutdelning?<br />

– Det är äckligt mycket pengar<br />

som betalas ut. Men det är så det<br />

ser ut i dag och det beror mycket<br />

på globaliseringen. Investerarna<br />

kräver mer och mer i avkastning.<br />

Förr i tiden sparade byggbolagen<br />

vinsterna i företaget.<br />

■ Är du överraskad över hur<br />

snabbt byggkonjunkturen återhämtat<br />

sig?<br />

– Det går bättre än väntat och det<br />

var nog ingen som såg den här<br />

utvecklingen framför sig.<br />

■ Hur ser du på det senaste avtalet<br />

och då främst lönepåslaget<br />

på 1,65 kronor med tanke på<br />

hur konjunkturen utvecklat sig?<br />

– Jag och många andra tycker att<br />

märket under den senaste avtalsrörelsen<br />

hamnade för lågt. Men<br />

samtidigt måste man visa respekt<br />

och försöka förstå IF Metall. De<br />

förhandlade under ett läge där<br />

företag var nära att läggas ned på<br />

grund av den finansiella krisen.<br />

Då är det inte lätt att begära att<br />

folk som är anställda där ska gå<br />

ut i strejk. Det gäller att vara lite<br />

ödmjuk inför verkligheten.<br />

■ Eftersom företagen återhämtat<br />

sig så kraftig så har man<br />

inom industrin börjat prata<br />

om att det är ”payback time”.<br />

Hur ser du på den kommande<br />

avtalsrörelsen?<br />

– Vi försöker hålla en så jämn<br />

löneutveckling som möjligt. Konjunkturen<br />

svänger alltid upp och<br />

ner i toppar och dalar. Det innebär<br />

att ibland kanske vi får lite för<br />

hög löneökning i förhållande till<br />

konjunkturen och ibland för låg.<br />

Sedan ser det lite annorlunda ut<br />

i byggbranschen. Lönenivåerna<br />

anpassar sig snabbare efter<br />

konjunkturen genom att lönerna<br />

glider uppåt när det går bättre.<br />

34 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS <strong>2011</strong>


Betongarbetaren<br />

Thomas Mattson styr<br />

snabeln på betongpumpen<br />

med van hand.<br />

Han har varit med länge<br />

och tycker att byggbolagen<br />

agerar helt fel<br />

när de delar ut nästan<br />

hela vinsten. ”Det borde<br />

tänka sig lite för. Nyss var<br />

det kris och nu delar de<br />

ut mycket pengar samtidigt<br />

som vi knappt fick<br />

någonting. Det luktar lite<br />

illa måste jag säga.”<br />

4frågor till mats åkerlind, förhandlingschef<br />

Sveriges byggindusterier:<br />

”Ägarna tar stora risker”<br />

n Vad tycker du om nivån på<br />

n Är du överraskad över hur<br />

n Hur ser du på det senaste<br />

n Hur ser du på den kommande<br />

byggbolagens aktieutdelning?<br />

snabbt byggkonjunkturen åter-<br />

avtalet och lönepåslaget på<br />

avtalsrörelsen?<br />

– Det finns ingen tvekan om att<br />

hämtat sig?<br />

1,65 kronor med tanke på hur<br />

- Det finns en risk för att facken<br />

byggbolagen går bättre och det<br />

– Frågan är om det varit någon<br />

konjunkturen utvecklat sig?<br />

skruvar upp förväntningarna för<br />

är rimligt med utdelningarna.<br />

större återhämtning. Inom indu-<br />

– När det gäller avtalet tog facken<br />

högt. Vi vet ännu inte hur kon-<br />

Aktieägarna tar stora risker och<br />

strin har vi sett en klar uppgång.<br />

och Byggnads ett stort ansvar för<br />

junkturen kommer att utveckla<br />

kan bli av med kapitalet. Det blir<br />

För byggandet ser vi en tydlig<br />

Sverige. Sedan gäller det att kom-<br />

sig, men jag tror att facken kom-<br />

stora faktiska belopp, men den<br />

uppgång när det gäller bostads-<br />

ma ihåg att löneökningen i år ligger<br />

mer att fortsätta att ta ansvar.<br />

procentuella avkastningen är<br />

byggandet, men vi vet ännu inte<br />

på 2,65 kronor per timme och det<br />

Ingen blir glad av för höga löne-<br />

inte så hög. Jag tror även att det<br />

om det är en stabil långsiktig<br />

är betydligt mer än förra året. En<br />

ökningar som ger högre räntor<br />

finns byggnadsarbetare som äger<br />

utveckling. Och uppgången kom-<br />

annan viktig faktor är att löntagar-<br />

och inflation. Troligen hamnar vi<br />

aktier och vill ha mer avkastning<br />

mer från en väldigt låg nivå.<br />

na realt fick det bättre 2010 trots<br />

i paritet med det senaste avtalet<br />

än vad de får på bankkontot.<br />

att löneökningen var låg.<br />

eller möjligen något högre.<br />

nr 4 mars <strong>2011</strong> byggnadsarbetaren 35


Dags för en halvtimme<br />

inne i den varma matboden.<br />

En del av byggnadsarbetarna<br />

på JM-bygget<br />

i Liljeholmen tycker att<br />

byggbolagen borde spara<br />

i ladorna och ge en större<br />

del av kakan till byggnadsarbetarna.<br />

Andra<br />

tycker att det är aktieägarna<br />

som tar riskerna<br />

och att det är upp till var<br />

och en att köpa aktier i ett<br />

bolag.<br />

under 2012. ”Då kommer de kraftiga räntesänkningarna<br />

och de stora statliga finanspaketen att börja ge<br />

effekt på byggandet som ligger sent i konjunkturen”.<br />

Nu vet vi att det inte blev så. Bläcket på löneavtalet<br />

hann knappt torka förrän det kom positiva signaler.<br />

Plötsligt började pilarna peka uppåt. Det började gå<br />

bra för Sverige och då framför allt byggsektorn. I dag<br />

börjar det redan pratas om överhettning. Frågan är<br />

om det ens var någon reell kris.<br />

Februari <strong>2011</strong>:<br />

Tidningen <strong>Byggnadsarbetaren</strong> är ute på ett<br />

nytt JM-bygge i Liljeholmen. Det är samma bygglag<br />

som i april i fjol, men de har flyttat ett hundratal meter<br />

söder ut. Ett nytt bostadshus håller på att ta form.<br />

Det är torsdag och det är gjutardag; en tombolabil<br />

tippar den grå massan i gapet på en omättlig betongpump.<br />

Två måltider till står på kö. Det är sista valvet<br />

på toppen som ska fyllas. Det blåser och är jävligt.<br />

Vintern har varit längre än lång och kallare än kall.<br />

Byggnadsarbetarna har plågats hårt.<br />

– Det räcker med kyla nu, men eländet verkar aldrig<br />

ta slut, säger lagbasen Fredrik ”Frippe” Flink.<br />

Temperaturen på bygget stiger inte när<br />

byggnadsarbetarna får besked om byggbolagens<br />

utdelningsfest. Byggnadsarbetarna på JM har själva<br />

bidragit till kalaset genom att de under 2010 arbetade<br />

in 136 kronor per timme till företagets vinst. 85<br />

kronor av dem delas nu ut till ägarna.<br />

– Vi fick 1:65 per timme. Tycker att det borde<br />

funnits möjlighet att ge oss i alla fall 1 krona till per<br />

timme. 2,65 kronor per timme. Är inte det rimligt,<br />

säger Robin Berglund.<br />

Betongarbetaren Thomas Mattsson, som slodar för<br />

dagen, passar på att sträcka på ryggen när det plötsligt<br />

blir tomt på tombolabilar.<br />

– Det där är helt fel. Vi bråkar alltid om ören i lönelyft<br />

och samtidigt ligger utdelningen på den här nivån.<br />

Men flera av byggnadsarbetarna har även förståelse<br />

för att en stor del av vinsten delas ut till ägarna. En av<br />

dem är snickaren David Melosso.<br />

– Det är svårt att säga vilken nivå utdelningen ska<br />

ligga på, men det är viktigt att komma ihåg att det är<br />

aktieägarna som riskerar sitt kapital. De kan förlora<br />

stora belopp och vill då självklart ha lite avkastning.<br />

De tar ju en risk.<br />

Delade meningar om utdelningen alltså, men de<br />

flesta verkar överens om att i kommande avtalsrörelse<br />

ska lönenivån upp.<br />

– Det är dags att slå på stora trumman i år. Men jag<br />

tycker att facket verkar vara lite tafatt. De måste bli<br />

hårdare, säger Thomas Mattson innan han skyndar<br />

ut på valvet igen när han hör hur det rasslar från<br />

betongpumpen.<br />

Robin Berglund är inne på samma linje.<br />

– Om bolagen nu går så bra så måste vi begära mer,<br />

men det kommer väl en ny kris lagom till nästa avtalsrörelse.<br />

Men helt klart så har vi lite att ta igen.<br />

36 byggnadsarbetaren nr 4 mars <strong>2011</strong>


TÄVLA<br />

och vinn superpistol<br />

Innovation och nytänk ger V3<br />

och V5 en fantastisk känsla<br />

med unika egenskaper!<br />

Patenterad<br />

kortare och<br />

förstärkt klo<br />

för optimal<br />

styrka och<br />

hållbarhet<br />

Den här gången har du chansen att vinna<br />

en av marknadens finaste spikpistoler:<br />

En Paslode IM90. Två vinnare får var sitt<br />

dyckertverkty, Paslode FN1850.<br />

Dessutom får fem vinnare var sin <strong>Byggnadsarbetaren</strong>-keps.<br />

Så här gör du för att vara med i tävlingen: Någonstans i tidningen<br />

har vi gömt en miniatyrbild av spikpistolen Paslode IM<br />

90i. Ditt uppdrag blir att hitta på vilken sida i tidningen vi har<br />

gömt den.<br />

Skriv ner det rätta svaret här:<br />

Skicka till<br />

<strong>Byggnadsarbetaren</strong><br />

106 32 Stockholm<br />

Märk kuvertet ”Spikpistol”<br />

V3<br />

V3 - 16 oz med böjd klo 2413010<br />

V5<br />

V5 - 19 oz med räfflat huvud 2413030<br />

V5 - 19 oz med slätt huvud 2413040<br />

V5 passar utmärkt till formspikning!<br />

Magnetisk<br />

spikhållare<br />

som även<br />

klarar dubbelhuvad<br />

spik<br />

Spikutdragaren på sidan<br />

ger extra hävstång<br />

Ergonomiskt<br />

gummihandtag<br />

med inbyggda<br />

luftkanaler<br />

Eller mejla svaret till j.s@byggnadsarbetaren.se<br />

Då märker du ämnesraden med ”Spikpistol”<br />

Oavsett om du mejlar eller skickar brev måste du ange en<br />

adress dit vi kan skicka priset om du vinner. Senast den 7 april<br />

vill vi ha ditt svar. Vinnarna presenteras i nummer 6.<br />

Lycka till<br />

Tävlingen sponsras av:<br />

Nu finns V3 och V5 till<br />

specialpris hos din<br />

fackhandel!<br />

Patenterad rekyldämpad<br />

V-konstruktion av huvudet<br />

reducerar vibrationerna till<br />

ett minimum<br />

Vinnare i Tipstävlingen i <strong>Nr</strong> 2:<br />

■ Rätt rad i tipstävlingen i nr 2/<strong>2011</strong> var 1, 2, 1.<br />

I den jättehög av svar som vi fick in har vi dragit två vinnare:<br />

Claes-Göran Gustafsson, Varnhem och Jakob Ridderstråle,<br />

Östersund. Stort grattis. Skor och handskar är på väg.<br />

Borgås Gårdsväg 20, S-434 39 Kungsbacka, Sweden<br />

Telefon 0300-700 50, fax 0300-700 55<br />

e-post: info@eabkungsmaskiner.com<br />

www.eabkungsmaskiner.com<br />

NR 4 MARS <strong>2011</strong> BYGGNADSARBETAREN 37


arbetsmarknad<br />

Här får Riyadh och<br />

Så släpps irakier in i den svenska byggbranschen<br />

Alla larm om utnyttjad utländsk arbetskraft till trots: Få<br />

utlandsfödda arbetar i svenska byggföretag. Den typiske<br />

byggnadsarbetaren i Sverige är vit och medelålders. Vi har<br />

besökt ett bygge där man försöker vända trenden.<br />

Text: katarina connheim foto: anders g warne<br />

Skalväggarna hänger dinglande i luften från<br />

den gula lyftkranen. Uppe på taket, som ska bli<br />

golv i en lägenhet i det blivande bostadshuset, står<br />

snickaren Matti Neeko och väntar på att ta emot<br />

skalväggarna tillsammans med handledaren Håkan<br />

Söderberg. När väggarna har kommit ner arbetar de<br />

hårt med att få dem på rätt plats. Matti Neeko hämtar<br />

verktyg, borrar och riktar med vattenpass. Matti läser<br />

på ritningen och pekar med handen.<br />

– Den ska vara här och lite till, säger han.<br />

Han är full av energi och entusiasm inför sina<br />

arbetsuppgifter. Matti är irakier och kom till Sverige<br />

för fyra år sedan. I Irak har han arbetat i 30 år som<br />

byggnadsarbetare och han har haft eget företag i<br />

norra Irak med 20 till 30 anställda.<br />

Matti Neeko bor nu med sin familj i Södertälje. Han<br />

gestikulerar och drar med ett finger över halsen hur<br />

han blev hotad till livet och tvingades fly och han betalade<br />

30 000 dollar för att komma till Sverige. Bostadsbygget<br />

i Södertälje är hans första jobb i Sverige.<br />

– Det är mycket bra. Jag är nöjd, säger han.<br />

Matti berättar om skillnaderna att arbeta i Sverige,<br />

jämfört med Irak. I Sverige finns det fler maskiner, i<br />

Irak bärs nästan allt för hand. Den största skillnaden<br />

är ändå arbetsskyddet. Matti Neeko pekar på sina<br />

orangea skyddskläder och hjälm. I Irak har byggnadsarbetarna<br />

inte några skyddskläder och det finns inte<br />

heller någon säkerhet.<br />

– Den är noll, noll och åter noll, säger han med ett<br />

skratt och fortsätter att jobba.<br />

Byggnadsarbetarna Matti Neeko och Håkan<br />

Söderberg bygger bostadsrätter i centrala Södertälje,<br />

intill Södertälje kanal. Det är ett helt vanligt bygge,<br />

men det finns en stor skillnad. Elva av de 14 byggnadsarbetarna<br />

kommer precis som Matti Neeko från Irak.<br />

Byggnadsarbetarna är anställda i Telge Peab. Bolaget<br />

grundades i december 2009 och ägs till hälften av Telge<br />

AB (Södertälje kommun) och till hälften av Peab.<br />

Målet är att ge arbetslösa, försörjningsstödtagare och<br />

flyktingar arbete inom byggbranschen, samtidigt som<br />

kommunen råder bot på bostadsbristen.<br />

I byggbranschen som helhet är människor med<br />

utländsk bakgrund i absolut minoritet. Andelen<br />

utrikes födda utanför Europa var knappt två procent<br />

(1,8) under 2010, enligt en urvalsundersökning från<br />

SCB som <strong>Byggnadsarbetaren</strong> har beställt.<br />

Snickaren Riyadh Jajju är en av dem som har känt<br />

på hur svårt det är att få byggjobb i Sverige. När<br />

förmiddagens fikarast är slut dröjer sig Riyadh kvar<br />

i fikarummet för en pratstund. Han tar en tugga av<br />

smörgåsen och dricker en klunk kaffe. Han berättar<br />

om hur det var när han var arbetslös. Att han mådde<br />

dåligt och hur svårt det var att få tiden att gå.<br />

– Man vet inte vad man ska göra. Det var tråkigt att<br />

sitta hemma. Jag fiskade och gick långpromenader.<br />

Riyadh har bott i Södertälje i fyra år med sin<br />

familj; fru och två flickor, en på sex månader och en på<br />

fyra och ett halvt år. Under tiden i Sverige har Riyadh<br />

gått en restaurangutbildning under ett år. Han har<br />

också läst svenska och deltagit i Arbetsförmedlingens<br />

åtgärdsprogram för arbetslösa, jobb- och utvecklingsgarantin.<br />

I Irak har han arbetat både inom byggbranschen<br />

och i en livsmedelsaffär.<br />

– Men jag trivs inte med att jobba i affär, säger<br />

Riyadh.<br />

Det är i byggbranschen han vill jobba. När han var<br />

arbetslös sökte han flera jobb som byggnadsarbetare.<br />

Svaren från byggföretagen var ofta: Har du någon<br />

utbildning? Har du något yrkesbevis?<br />

– Det var svårt. Jag kunde inte språket så bra. De<br />

ville inte anställa mig.<br />

38 byggnadsarbetaren nr 4 mars <strong>2011</strong>


Matti chansen<br />

Handledaren Håkan Söderberg<br />

och byggnadsarbetaren<br />

Matti Neeko hjälps åt att<br />

styra ner skalväggen på<br />

bostadsbygget i Södertälje.<br />

Detta är telge peab<br />

n Telge Peab ägs till 49<br />

procent av Telge AB,<br />

Södertäljes kommuns<br />

kommunala bolag, och<br />

till 51 procent av Peab.<br />

n I kvarteret Körsbärsblomman<br />

i centrala<br />

Södertälje byggs 77<br />

bostadsrättslägenheter<br />

som ska vara klara till<br />

årsskiftet.<br />

n Projektet ska ge<br />

arbetslösa, försörjningsstödtagare<br />

och flyktingar<br />

en möjlighet till utbildning,<br />

praktik och arbete<br />

samtidigt som företaget<br />

bygger bostäder i Södertälje.<br />

n Målsättningen är att<br />

bygga 50 till 100 lägenheter<br />

per år.<br />

(Vänster) Matti Neeko är<br />

jättenöjd med sitt första<br />

byggjobb i Sverige. I Irak<br />

hade han eget byggföretag<br />

med mellan 20 till 30 anställda.<br />

(Mitten) Riyadh Jajju gillar<br />

att arbeta som byggnadsarbetare.<br />

Han trivdes inte<br />

alls lika bra med att arbeta<br />

i affär.<br />

Ordnings- och skyddsregler<br />

översätts till arabiska.<br />

Annars är språket som<br />

talas på byggarbetsplatsen<br />

svenska.<br />

nr 4 mars <strong>2011</strong> byggnadsarbetaren 39


arbetsmarknad<br />

Byggnadsarbetarna Abdulla Babaoi, Riyadh Jajju och Saher Hnok tar en fikapaus på byggarbetsplatsen i Södertälje. Alla tre trivs väldigt bra med<br />

att arbeta i byggbranschen.<br />

Få utom-européer på bygget<br />

Projekt för att få in arbetare<br />

med utländsk bakgrund i<br />

byggbranschen, har avlöst<br />

varandra. Men för människor<br />

från länder utanför<br />

Europa är dörren nästan<br />

stängd.<br />

Under de senaste åren har det<br />

bedrivits flera projekt för att få<br />

in invandrare i byggbranschen.<br />

Här är några av dem:<br />

l Libraprojektet – ett EUprojekt<br />

med bland annat Byggnads,<br />

Sveriges Byggindustrier<br />

och Ams skulle öka antalet personer<br />

med utländsk bakgrund i<br />

byggsektorn.<br />

l NCC har tillsammans med<br />

INRIKESFÖDDA: 93,4 % INRIKESFÖDDA: 91,6 %<br />

UTRIKEs ­<br />

FÖDDA –<br />

INOM EUROPA:<br />

5,0 %<br />

2006 2010<br />

UTRIKEs ­<br />

FÖDDA –<br />

UTOM EUROPA:<br />

1,6 %<br />

arbetsförmedlingen i Malmö<br />

utbildat arbetslösa med invandrarbakgrund.<br />

l Ett rekryteringsprogram<br />

mellan Stockholms Byggmästareförening<br />

och Stockholms stad<br />

pågår, där nyanlända arbetslösa<br />

med byggbakgrund utbildas i<br />

olika byggyrken.<br />

UTRIKEs ­<br />

FÖDDA –<br />

INOM EUROPA:<br />

6,6 %<br />

UTRIKEs ­<br />

FÖDDA –<br />

UTOM EUROPA:<br />

1,8 %<br />

KÄLLA: SCB<br />

Men trots satsningarna är de<br />

utrikesfödda få i byggbranschen,<br />

enligt siffror som <strong>Byggnadsarbetaren</strong><br />

låtit Statistiska centralbyrån<br />

(SCB) ta fram. De visar<br />

att 8,4 procent var utrikesfödda<br />

i byggbranschen 2010. Flest<br />

människor kommer från länder<br />

inom Europa. Siffrorna för andelen<br />

utrikesfödda, från länder<br />

utanför Europa, är endast 1,8<br />

procent.<br />

ByggbranschEn består<br />

fortfarande nästan uteslutande<br />

av vita, medelålders män.<br />

(Medelåldern bland Byggnads<br />

medlemmar är 47,58 år.) Bilden<br />

bekräftas av en rapport som<br />

skrevs 2002, på uppdrag av<br />

Byggkommissionen.<br />

– I byggbranschen arbetar<br />

heterosexuella män, inte homosexuella,<br />

invandrare och kvinnor,<br />

säger Mats Hammarstedt,<br />

professor i nationalekonomi,<br />

som skrev rapporten.<br />

40 byggnadsarbetaren nr 4 mars <strong>2011</strong>


Av en kompis fick han reda på bygget i kvarteret<br />

Körsbärsblomman i Södertälje. Han kom till intervju<br />

och på den vägen är det. Nu är Riyadh jättenöjd med<br />

att ha fått ett arbete.<br />

– Jag gillar att arbeta som snickare, säger han.<br />

Byggnadsarbetarna som har anställs i Telge Peab<br />

har byggbakgrund, men har inte något yrkesbevis.<br />

Dessutom finns det förstås språksvårigheter, eftersom<br />

irakierna bara har bott några år i Sverige. På en<br />

av dörrarna i boden står det ”På den andra platsen<br />

kastar man smutsiga arbetskläder”. Uppmaningen<br />

står även på arabiska.<br />

biLDa iDé<br />

Alla anställda i Peab Telge får ordnings- och<br />

skyddsregler översätta till arabiska.<br />

Annars är språket som talas på byggarbetsplatsen<br />

svenska. Det finns också tre handledare som hjälper<br />

till att kvalitetssäkra.<br />

– Det är viktigt att de lär sig svenska och facktermerna<br />

på bygget, förklarar Gerry Åkerström, operativ<br />

chef på Telge Peab.<br />

Och entusiasmen bland de irakiska byggnadsarbetarna<br />

går inte att ta miste på. Prick kvart över<br />

elva, när rasten är slut, töms boden snabbt på folk när<br />

de skyndar tillbaka till arbetet.<br />

– De brinner verkligen för att jobba och visa vad de<br />

kan. Det är kul, säger Gerry Åkerström.<br />

Telge Peab planerar att anställa ytterligare tre<br />

byggnadsarbetare innan lägenheterna är färdigbyggda<br />

vid årsskiftet. När stommen är färdigbyggd<br />

kommer flera andra yrkesgrupper in. Planerna är att<br />

flera av de irakiska byggnadsarbetarna också ska lära<br />

sig plattsättning innan projektet är slut.<br />

Trots det är företrädare<br />

för byggbranschen överens<br />

om att mångfald är bra. I de<br />

stora företagen, exempelvis hos<br />

NCC, bedrivs mångfaldsutbildningar.<br />

– Min övertygelse är att<br />

en arbetsplats som kategoriseras<br />

av mångfald är bättre<br />

än en arbetsplats som är helt<br />

homogen. Olika bakgrund och<br />

erfarenhet kan tillföra ganska<br />

mycket, säger Mats Pettersson,<br />

personaldirektör på NCC.<br />

Ändå är det svårt för utrikesfödda<br />

att komma in på bygget.<br />

Språksvårigheter är ett hinder<br />

och yrkesbeviset ett annat.<br />

– Det är en tröskel. För att<br />

jobba som byggnadsarbetare<br />

måste du ha yrkesbevis, något<br />

som borgar för en hög kompetensnivå.<br />

Det går inte bara att<br />

komma in för att du är glad och<br />

trevlig som ibland kan vara fallet<br />

i servicesektorn, säger Mats<br />

Pettersson, personaldirektör<br />

på NCC.<br />

En viss ökning sker dock.<br />

Enligt statistik från SCB har<br />

andelen utrikesfödda i Europa,<br />

förutom Norden, i byggindustrin<br />

stigit från 1,7 procent till<br />

3,7 procent under åren 2004<br />

till 2009.<br />

– Det är många som kom till<br />

vårt land från forna Jugoslavien<br />

och Balkanområdet. Det<br />

är kanske många ungdomar<br />

som har utbildat sig här och<br />

kommer in i en bransch, trots<br />

att de är födda i ett annat land,<br />

säger Lars Tullstedt, expert<br />

på kompetensförsörjning på<br />

Sveriges Byggindustrier.<br />

Ett glädjande<br />

pensionsbesked<br />

Du som omfattas av kollektivavtal har fördelen<br />

att din arbetsgivare sätter av 4,3 procent av<br />

din lön till avtalspension. Du får själv välja vem<br />

som ska förvalta dessa pengar.<br />

Glädjande nog finns det ett enkelt och bra<br />

val som syftar till att ge dig flera tusenlappar<br />

extra varje månad i pension.<br />

Välj Folksam-LO Pension så får du dina<br />

pengar placerade i en generationsfond som<br />

följer din ålder. Du slipper sköta placeringarna,<br />

får lägre avgifter och kan se fram emot din tid<br />

som pensionär.<br />

✗<br />

Folksam-LO Pension<br />

www.folo.nu | 020-414 414<br />

80 procent av fondväljarna väljer Folksam-LO Pension. Detta när<br />

privatanställda arbetare väljer förvaltare för sin avtalspension.


SJUK AV ASBEST<br />

■ Asbestfibrer kan<br />

orsaka flera dödliga sjukdomar.<br />

De farligaste är<br />

cancerformerna lungcancer<br />

och mesoteliom.<br />

■ Mesoteliom är en<br />

sällsynt cancerform i<br />

lungsäck e ler bukhinna,<br />

som i stort sett a ltid<br />

beror på asbest. Det kan<br />

i värsta fa l räcka med<br />

några enstaka fibrer, men<br />

teoretiskt öka risken<br />

med antalet expone-<br />

■ Det tar ofta 30–40 år<br />

efter exponering innan<br />

man insjuknar. Asbestos<br />

är en dammlungsjukdom<br />

som leder ti l att det<br />

bildas sjuklig bindväv i<br />

lungorna och som gör<br />

det svårare att andas.<br />

Asbestdamm kan även<br />

ge lungsjukdomen kol.<br />

ringar.<br />

32<br />

129<br />

135<br />

171<br />

201<br />

175<br />

Fredrik Hagström.<br />

omkom.<br />

sina rutiner.<br />

ämnet.<br />

han.<br />

... MEN SEN DÅ?<br />

Reportern kommer. Reportern går. Men människoödet består.<br />

Här berättar vi vad som hänt personerna i våra reportage<br />

efter det att historierna om dem lämnade tryckpressarna.<br />

VEM:<br />

DÅ:<br />

Snickaren Fredrik Hagström.<br />

Var en av dem som oskyddade arbetade i lokaler med asbest<br />

på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, nr 15/2010.<br />

■ Snickaren Fredrik Hagström blev både<br />

förvånad och orolig när det stod klart att<br />

det fanns asbest i dammet på arbetsplatsen.<br />

– Jag vet att det är vanskligt med asbestfibrer.<br />

Jag är säker på att jag exponerats<br />

och vet att det räcker med lite för att<br />

skadas, säger han. Elektrikerna och Elektrikerförbundet<br />

slog larm efter att arbetare<br />

av olika slag jobbat i utrymmen med<br />

damm från asbesthaltigt material. Vid två<br />

tillfällen var deras arbetsplatser avspärrade<br />

och asbestsanering gjordes i utrymmen<br />

där de tidigare varit och arbetat.<br />

Nu är Fredrik på en annan arbetsplats.<br />

– Genom min arbetsgivare har jag fått<br />

gå på spirometri och göra lungröntgen och<br />

ska fortsätta röntgas vartannat år. Det<br />

såg bra ut, men fibrerna är ju farliga på<br />

sikt. Just nu försöker jag att inte tänka så<br />

mycket på det.<br />

Händelsen polisanmäldes av Elektrikerförbundet.<br />

Åklagaren valde att inte inleda<br />

en förundersökning, vilket förbundet<br />

vill få prövat igen.<br />

– Det är dåligt om det bara rinner ut i<br />

sanden, säger Fredrik Hagström.<br />

MARGITE FRANSSON<br />

BYGGNADSARBETAREN UTSER<br />

”En lek med våra liv”<br />

”En lek med våra liv”<br />

OVISSHETEN ÄR VÄRST TYCKER SNICKAREN FREDRIK HAGSTRÖM<br />

OCH HÄR ÄR FLER BYGGEN SOM HAFT PROBLEM<br />

■ Från nov 2009 ti l och med okt 2010 stoppade<br />

Arbetsmiljöverket arbetet på 268 byggen. Det är högsta<br />

siffran under åren 2005–2010. En bidragande orsak<br />

var de stora snömängder som föll. Snöskottning<br />

på tak avbröts 42 gånger fö ra vintern då det fanns<br />

brister i fa l skyddet. De a lra flesta stoppen handlar<br />

om risk för att byggnadsarbetare ska falla från höjder<br />

på över två meter. Skrämmande ofta slarvas det<br />

med fa lskydd. En annan återkommande orsak ti l<br />

att arbetsmiljö inspektörerna tvingades plocka fram<br />

förbudslappen är att företag hanterar asbest utan<br />

vare sig ti lstånd e ler utbildad personal.<br />

Byggnadsarbetarna på Karolinska universitetssjukhuset<br />

i Huddinge trodde att de f åt t i sig ä r omöjlig t at t säga . Frågan han och många<br />

var säkra. I stället arbetade de i damm som andra stä ler sig är nu: på vilka andra stä len före<br />

funnits i dammet eller hur mycket var och en kan ha<br />

innehöll asbest.<br />

larmet har de riskerat att utsättas för asbest utan att<br />

– Det är en lek med livet vi utsatts för, veta om det?<br />

säger 24-årige snickaren Fredrik Hagström. Elektrikerna kom ti l arbetsplatsen för sitt projekt<br />

2008. Fredrik kom dit samma år, men har haft olika<br />

Han är en av dem som misstänks ha utsatts för asbest uppgifter. I sammanlagt ett år har han arbetat med<br />

under lång tid.<br />

brandtätningar.<br />

– Det k ä n n s orolig t . Det ä r ba r a t t hoppas at t<br />

man inte fått i sig skadliga mängder, säger snickaren<br />

Fredrik Hagström.<br />

börjat bli tal om att det finns asbest, berättar han. När<br />

När larmet kom om asbest på arbetsplatsen blev han f ör s t kom d i t v a r det i nget snack om det , t r ot s at t<br />

han både f ör v å nad och orolig. Han hade k ä nt sig<br />

det fi n n s mycke sbes i hu sk r opparna .<br />

trygg med jobbet och inte haft en tanke på någon<br />

– Det ä r s v å r t at t f at t a v a d som hänt och det har<br />

asbestfara.<br />

varit dåligt med information.<br />

– Det är inget man tänker på när man går och<br />

– Det är bara ryktesvägen, via elektrikerna, jag har<br />

arbetar.<br />

fått veta något, säger Fredrik Hagström.<br />

Han är anstä ld av en underentreprenör till elektrikernas<br />

arbetsgivare Bravida och har gått ti lsammans Totalt ett femtiotal elektriker beräknas ha varit<br />

Antagligen ska han nu via Bravida få gå på lungtest.<br />

med dem och brandtätat hål de tagit i väggar och tak. på arbetsplatsen de senaste tre åren. Men där har<br />

– Ja g har bl i v i t l i k a ut satt som dem , f ör v i har v a r i t också varit många andra yrkesgrupper som snickare,<br />

på samma stä len. Asbest har funnits i bland annat undertaksmontörer, sprinkler-, vvs- och ventilations-<br />

damm på rör och trummor och på undertak där jag montörer. De har antingen varit i samma projekt som<br />

varit. Där de har hittat asbest och sanerat, är där jag Fredrik e ler i några av de många andra som pågår på<br />

varit som mest, säger han.<br />

sjukhuset.<br />

Det värsta är ovissheten, tycker han.<br />

– Jag har ju sett många andra yrkesgrupper som är<br />

Asbest är farligt då det frigörs i luften och går att lika utsatta som jag, när de varit där uppe vid taket<br />

andas in. Det kan i värsta fall räcka med få fibrer för och rört om. Sedan har dammet ramlat ner på golvet<br />

att bli sjuk. Fredrik Hagström har haft dammet i<br />

och vi har gått i det och släpat med det i bilar och dar.Det här kan vara hur stort som helst, säger<br />

boandningszonen.<br />

Men hur mycket asbest som kan ha<br />

han.<br />

DET ÄR FÖRST EFTER LARMET i v å r a s s om d e t h a r<br />

ANTAL STOPP PÅ BYGGEN AV ARBETSMILJÖVERKET 2005–2010<br />

268<br />

2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />

”Man är fundersam<br />

om man<br />

fått i sig skadliga<br />

mängder av<br />

asbestfibrer”,<br />

säger snickaren<br />

■ NCC fick e t förbud på Lise-<br />

FYRA FÖRBUD<br />

TRE FÖRBUD<br />

två förbud på samma arbetsplats<br />

– Lunds centralstation. Ett Takentreprenad utför byggarbeten<br />

No rbottens län där Patome la<br />

bergsha len i Göteborg och e t på förbud som gä le risk för fa l. Det för arbete på höjd utan godkänd mot att de inte får utföra arbeten<br />

Lidl i So lefteå där det i båda fa len gä ler arbetsplatserna Stjärnhem lyftanordning och ett förbud mot då det finns risk för fa l.<br />

handlade om snösko tning utan i Skövde, Va lbogatan Åstorp och att använda en bobcat utan att<br />

fa lskydd. Också i Sollefteå,<br />

Sven Karlssons trafik i Gnosjö. förse den med skyddsga ler utanför delbara stopp då det fanns risk för<br />

Gärdesgatan 46, sa te Arbetsmiljöinspektörer<br />

e t omedelbart<br />

sidofönstren.<br />

fa l. Det gä ler arbetsplatserna Granitgatan<br />

8, Helsingborg, och Brigg-<br />

TVÅ FÖRBUD<br />

förbud för a t det fanns brister i fa l-<br />

fått ett förbud på arbetsplatsen vägen 3, Domsten.<br />

skyddet. Arbetet stoppades också<br />

då de använde en saxlift som inte<br />

Storheden där de inte hade någon<br />

på Högbergsskolan i Södertälje i<br />

var besiktigad och ett för att det<br />

fast ti lträdesled ti l nivåer över<br />

samband med e t ras då en person<br />

fanns risk för fa l.<br />

två meter och ett genere lt förbud<br />

på samtliga arbetsstä len inom<br />

■ Icopal Entreprenad har få t tre<br />

■ V Grossmanns har fått två ome-<br />

■ Patome la Takentreprenad har<br />

■ Steneby Gård har fått ett förbud<br />

■ Dju röds Entreprenad har fått<br />

Locum: ”Bara<br />

misstankar”<br />

Det finns en misstanke,<br />

men det är inte klarlagt<br />

att byggnadsarbetare och<br />

elektriker exponerats för<br />

asbestdamm. Det hävdar<br />

Stephan Woodbridge, projektdirektör<br />

på fastighetsförvaltaren<br />

Locum.<br />

Han menar a t den kommande<br />

polisutredningen får bringa klarhet<br />

i de ta, samt om Locum e ler<br />

entreprenören Bravida har brustit i<br />

Han tycker det är fel a t bygget<br />

utse ts ti l sämsta bygge innan<br />

polisutredningen är klar.<br />

Det råder ingen tvekan om a t<br />

det sanerats bort asbest i områden<br />

där byggnadsarbetarna arbetat.<br />

Men Stephan Woodbridge vill<br />

inte kommentera vad som har gå t<br />

sne t i hanteringen, utan hänvisar<br />

till polisutredningen.<br />

Han säger a t Locum har tydliga<br />

rutiner inför byggstart. A t man<br />

genomför miljöinventeringar inför<br />

varje byggprojekt. Och a t rutinen<br />

är a t ta bort miljöstörande ämnen<br />

som asbest. En kartläggning<br />

pågår också på sjukhuset för a t<br />

upptäcka dolda förekomster av<br />

Om arbetarnas oro i dag, säger<br />

– Vi ska göra a lt för a t minska<br />

den oro som finns.<br />

L Ä S M E R!<br />

Hela listan<br />

på nätet<br />

www.byggnads<br />

arbetaren.se<br />

NYHET – GOP 250 CE<br />

Ett universum<br />

fullt av möjligheter<br />

– den blå problemlösaren!<br />

Multicutter<br />

GOP 250 CE Professional<br />

Det ställs höga krav på dig<br />

som hantverkare så naturligtvis<br />

har du rätt att ställa samma<br />

krav på dina el-verktyg.<br />

Bosch nya Multicutter öppnar<br />

upp en värld av möjligheter,<br />

t.ex. sänkskär, plansågning<br />

och slipning. Bosch Multicutter<br />

GOP 250 CE – perfekt för<br />

anpassning, justering och reparation<br />

i nästan alla material.<br />

Från proffs till proffs<br />

www.multicutter.se<br />

42 NR 4 MARS <strong>2011</strong> BYGGNADSARBETAREN


100 ÅR AV INNOVATION!<br />

Våra produkter ger dig snabbare arbetsmetoder, bättre<br />

ergonomi och arbeten som håller.<br />

Vi gör dig bättre helt enkelt.<br />

Bostik AB, Box 903, 251 09 Helsingborg Tel 042-19 50 00 w<br />

TÄVLA PÅ WWW.BOSTIK.SE &<br />

VINN EN RESA. TOTALT 100 VINSTER.<br />

FIX & FOG<br />

Fix, fog och tätskikt för säkra och godkända badrum.<br />

SPACKEL<br />

Spackel för jämnare ytor med mindre<br />

efterbehandling.<br />

LIM<br />

Lim som förenklar ditt arbete.<br />

FOG & TÄTNING<br />

Fogar och tätningar som<br />

sparar energi<br />

och pengar.<br />

Bostik AB, Box 903, 251 09 Helsingborg Tel 042-19 50 00 www.bostik.se<br />

NR 4 MARS 2010 BYGGNADSARBETAREN 43


Så TEST funkar det SKADEERSÄTTNING<br />

Grämer du dig över ett fult ärr som du fått till följd av en<br />

olycka på bygget? Skador är aldrig roliga, men dina ärr<br />

kan faktiskt vara värda en hel del pengar.<br />

TEXT: PETER LEANDER FOTO: SCANPIX<br />

FLER<br />

ARTIKLAR<br />

PÅ NÄTET<br />

www.byggnadsarbetaren.se<br />

Så mycket kan<br />

ett ärr vara värt<br />

BYGGET VIMLAR AV situationer där<br />

du riskerar att skära, skrapa, klämma<br />

och bränna dig. Många skador lämnar<br />

bestående ärr, en del värre än andra.<br />

Men för byggnadsarbetare vars<br />

arbets givare har kollektiv avtal med<br />

Byggnads* finns pengar att hämta<br />

för just såna skador, även om olyckan<br />

inträffar på fritiden. Här intill kan<br />

du även se en tabell över hur mycket<br />

pengar just du kan få för dina ärr.<br />

AFA-försäkring är det försäkringsbolag<br />

som du ska vända dig till om du<br />

skadats under arbetstid. Om du skadar<br />

dig på jobbet ska du skicka in en<br />

anmälan till AFA-försäkring. Blanketten<br />

finns på deras webbplats, men<br />

också på många stora arbetsplatser. På<br />

blanketten skriver du ner hur skadan<br />

inträffade. På blankettens baksida ska<br />

även din chef intyga att du är anställd<br />

på företaget. När AFA-försäkring får<br />

blanketten gör de en bedömning av<br />

om olyckan kan ge ett bestående ärr.<br />

Anser försäkringsbolaget att det finns<br />

en risk skickar de hem information till<br />

den skadade om hur man går till väga<br />

för att få pengar för skadan.<br />

OM SKADAN LÄMNAT ett ärr som<br />

tydligt finns kvar ett och ett halvt år<br />

efter tillfrisknande, eller sista läkarbesöket,<br />

ska du som drabbats skicka<br />

in ett foto på din skada. Fotot måste<br />

vara 10x15 centimeter stort (det vanligaste<br />

formatet vid framkallning).<br />

Därefter bedömer AFA-försäkring ersättningen<br />

efter en tabell som består<br />

av sex kategorier: från framträdande,<br />

som är den lindrigaste graden, till<br />

frånstötande, till exempel en allvarlig<br />

ANSIKTSSKADOR GER MEST PENGAR<br />

Skadans plats<br />

Bål<br />

Fötter/överarm<br />

Ben/underarm<br />

Händer<br />

Ansikte/hals<br />

Ersättningsbelopp<br />

2 900–33 800 kr<br />

3 800–66 000 kr<br />

5 200–101 200 kr<br />

7 400–131 900 kr<br />

14 700–337 200 kr<br />

Mindre pengar ju äldre man är<br />

Ålder<br />

Procent av ersättning<br />

20 120 %<br />

25 100 %<br />

35 90 %<br />

45 80 %<br />

53 70 %<br />

64 50 %<br />

brännskada. Tyvärr är försäkringen<br />

utformad så att ju äldre man är desto<br />

mindre pengar får man. (Se räkneexemplet<br />

här intill). För att få ut ersättning<br />

får det inte ha gått längre än<br />

tio år efter att olyckan inträffade.<br />

Den högsta ersättningen man kan<br />

få är för en frånstötande skada i ansiktet.<br />

Var på kroppen ditt ärr sitter<br />

påverkar nämligen ersättningen. Ansikte<br />

ger mest pengar, medan ärr på<br />

magen ger minst.<br />

– Alla ärr ersätts om de är synliga<br />

för blotta ögat, säger Helen Claesson,<br />

försäkringsspecialist på AFA-försäkring.<br />

Genom medlemskapet i Byggnads<br />

■ Skadorna bedöms i 6 kategorier:<br />

framträdande, klart framträdande,<br />

vanprydande, klart vanprydande, uppenbart<br />

vanprydande och frånstötande.<br />

Beloppen ökar för varje kategori.<br />

■ Om Frankenstein hade varit byggnadsarbetare<br />

och fått sina ärr i ansiktet<br />

på jobbet skulle han definitivt haft<br />

rätt till ersättning. Sannolikt skulle<br />

ansiktsskadan ha bedömts ligga i den<br />

allvarligaste kategorin: frånstötande.<br />

Maxbeloppet skulle då bli 337 200<br />

kronor. Men om Frankenstein var 45<br />

år vid tiden för anmälan får han bara<br />

80 procent av beloppet, det vill säga<br />

269 700 kronor.<br />

KÄLLA: TRAFIKSKADENÄMNDEN (SE HELA LISTAN PÅ TRAFIKSKADENAMNDEN.SE)<br />

är man också försäkrad för olyckor på<br />

fritiden. Kraven för att få ersättning<br />

är då att den skadade har uppsökt läkare.<br />

Om ärret inte har försvunnit efter<br />

två år kan man skicka in en bild på<br />

sitt ärr och begära pengar. Folksam,<br />

som gör bedömningen, går efter en<br />

annan tabell än vad AFA-försäkring<br />

gör. För mer information, kontakta<br />

Folksam.<br />

* Företagen kan ha tecknat försäkringen<br />

direkt med AFA-försäkring<br />

utan att ha tecknat kollektivavtal<br />

med Byggnads men då gäller<br />

försäkringen bara om premien är<br />

betald i tid.<br />

44 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS <strong>2011</strong>


● Kyla ● Glasull ● Värmefolie ● Virtuellt byggande ● Takstolstillverkning<br />

En nordisk<br />

lokalpatriot.<br />

BIG-GRUPPEN är nordens ledande fristående<br />

bygg- och industrikedja och är leverantör av<br />

verktyg, maskiner, skydd och förnödenheter till<br />

proffsmarknaden.<br />

Vi finns representerade från Finnmark i norra<br />

Norge till Skåne i södra Sverige.<br />

Vår styrka är lokalt engagemang och hög<br />

kompetens i kombination med BIG-gruppens<br />

stordriftfördelar med starka leverantörsavtal,<br />

koncept, IT-lösningar, logistik och import.<br />

Vi erbjuder såväl lokala företag som riks- och<br />

nordiska kunder branschens största urval av<br />

kvalitetsprodukter och olika tjänster.<br />

Think BIG. Hos oss hittar du V/S/Bs breda sortiment<br />

av allt inom byggskruv av högsta kvalitet.<br />

Sverige<br />

Eskilstuna IP Industripartner Gislaved Emil P Gävle Uppsala Maskin & Verktyg Göteborg/<br />

Hisings Backa Prevex Göteborg/Sisjön Prevex Götene Movab Halmstad IMAB<br />

Helsingborg IMAB Jönköping Sohlbergs Kalmar Lundgrens Järn Karlshamn Hjelmbergs<br />

Järn Ljungby Sohlbergs Malmö Prevex Skene Skene Järn Skövde Bygg & Industripartner<br />

Skaraborg AB Stockholm/Bromma Flinks Järn Stockholm/Globen Flinks Järn Stockholm/Hornsberg<br />

Flinks Järn Stockholm/Solna Lundqvist Maskin & Verktyg Stockholm/<br />

Sätra Flinks Järn Stockholm/Vällingby Toolcom Uppsala Uppsala Maskin & Verktyg<br />

Vimmerby Albins Växjö Stål & Verktyg Örebro Skydd & Verktyg i Örebro<br />

Norge<br />

Albert E Olsen - Tromsø Maskinforretning - Quale - Tingstad - Industrisenteret - Kyvik Industrivarehuset<br />

www.big-gruppen.com


TEST Grejer&grepp<br />

xxxx<br />

Var fanns handmaskinerna?<br />

Hur länge kan en byggmaskinmässa överleva utan handmaskiner?<br />

Under snart 30 år har Byggmaskinmässan i<br />

Göteborg varit den stora branschmässan för byggfolk.<br />

Här finns inga bubbelbadkar, italienska kakelplattor eller<br />

designade köksinredningar. Däremot stegar och ställningar,<br />

hårdmetallklingor och ett stort utbud av maskiner för uthyrningsbranschen.<br />

Men årets mässa kändes<br />

vingklippt när flertalet av<br />

de dominerande tillverkarna<br />

av handmaskiner;<br />

Bosch, Makita, Essve,<br />

Hilti, Hitachi med flera inte<br />

fanns med.<br />

Andra stora märken,<br />

som DeWalt och Metabo,<br />

hade ytterst blygsam placering<br />

i anonyma montrar.<br />

De 16 medlemmarna<br />

i LEH, Leverantörsföreningen för Elektriska Handverktyg,<br />

sålde år 2008 maskiner för 2,3 miljarder kronor. Vid förra<br />

årets mässa Nordbygg i Stockholm hade Leverantörsföreningen<br />

bokat 1 500 kvadratmeter utställningsyta. Där<br />

marknadsförde de sig kraftfullt under temat ”Power Tool<br />

Street”. Ingen kunde missa den verkstan. Där fick mässbesökarna<br />

känna på, provborra, provsåga och provfräsa<br />

de senaste nyheterna av det enorma utbudet av kraftfulla<br />

handmaskiner, fler och fler batteridrivna.<br />

Det låg en doft av färskt trä och nybryggt kaffe över<br />

montrarna medan tjutet från maskinerna överröstade<br />

dånet från rockmusiken.<br />

Nu var det som sagt ganska tyst.<br />

Förklaringen är enkel. Förra året hade Nordbygg närmare<br />

60 000 besökare – ungefär gånger fler än Byggmaskinmässan<br />

i Göteborg brukar ha. Byggmaskinmässan grundades<br />

1980 av Åke Wernås, skyddsingenjör på dåvarande<br />

Bygghälsan. Tre år senare, 1983, arrangerades den första<br />

reguljära fackmässan för byggfolk på Svenska Mässan i<br />

Göteborg. Utbudet och antalet besökare har varierat i takt<br />

med konjunktursvängningarna. Toppåret 1989 hade Byggmaskinmässan<br />

cirka 20 000 besökare. Den här gången<br />

var antalet besökare 12 500. Nu är ju en byggmaskinmässa<br />

inte bara en mässa för handmaskiner. Men utan de stora<br />

märkena blir det som att gå på bio och upptäcka att stora<br />

avsnitt av filmen är bortklippt.<br />

Utan de stora<br />

märkena blir<br />

det som att gå på<br />

bio och upptäcka<br />

att stora avsnitt<br />

av filmen är bortklippt.<br />

PETTERSONS<br />

PRYLAR<br />

Tipsa mig!<br />

08-728 49 70<br />

k.p@byggnadsarbetaren.se<br />

Grejer&grepp på nätet:<br />

www.byggnadsarbetaren.se<br />

Flygsimulatorer<br />

har de flesta hört<br />

talas om. Nu<br />

kommer kranversionen.<br />

Den tyska<br />

krantillverkaren<br />

Liebherr hade en<br />

3D-simulator där<br />

man kunde köra<br />

kran nästan på<br />

riktigt.<br />

Tyska Protools, som i Sverige säljs av Motek i Eskilstuna, har med en vinkelslip<br />

som utgångspunkt utvecklat ett slipverktyg som når nära väggen.<br />

Tyskarna ku<br />

De kluriga gubbarnas uppfinningar är borta. Nu vänder sig<br />

Byggmaskinmässan i Göteborg till dataspelsgenerationen.<br />

Vem kunde för några år sedan tro<br />

att blivande kranförare kan sitta i en<br />

hytt och köra kran på låtsas? På årets<br />

byggmaskinmässa hade den tyska<br />

krantillverkaren Liebherr en 3Dsimulator<br />

där man kunde köra kran<br />

nästan på riktigt.<br />

På en stor bildskärm i hytten visades<br />

en byggplats från den tyska staden<br />

München. Med hjälp av joystickspakarna<br />

gällde det att på en idealtid<br />

koppla fast och flytta bort ett antal<br />

sopcontainrar från byggplatsen. Det<br />

var en populär övning som många<br />

ville pröva på.<br />

Samma teknik visade Maskinentreprenörerna,<br />

men där gällde det<br />

grävning av svenska diken.<br />

MEN ALLT VAR INTE maskiner. Bland<br />

cirka 185 utställare fanns Polens ambassad<br />

och Byggnads. Polen har en<br />

stor byggmaterialindustri som jagar<br />

nya marknader också i Sverige.


Ännu en uppskattad<br />

nyhet på mässan: ny<br />

hålsåg som gör det<br />

möjligt att såga vinklade<br />

hål. Såghylsan påminner<br />

om en borr för<br />

betonghåltagning. Den<br />

har tre hårdmetallskär<br />

och finns i flera längder.<br />

Vid vinklad sågning<br />

skjuts hylsan tillbaka<br />

så att styrborren först<br />

får fäste i önskad sågvinkel.<br />

Efter borrning<br />

dras hylsan tillbaka för<br />

att ta bort spillbiten.<br />

Dansk byggindustri ligger i framkant när<br />

det gäller att utveckla hjälpmedel för<br />

hantering av gipsskivor. Den här vagnen,<br />

som visades av svenska Zip-Up i Hägersten,<br />

har utvecklats i Danmark. Vagnen<br />

lyfter och transporterar hela buntar av<br />

gipsplattor och annat tungt byggmaterial.<br />

Lasten tippas med hjälp av hydraulik och<br />

får vila på pallgafflarna. Kraftkällan är 24<br />

volts batterier.<br />

ngar på byggmässa<br />

Byggnads hade en stor monter där<br />

besökarna bland annat kunde tävla i<br />

spikslagning och ta del av kampanjen<br />

mot svartjobb.<br />

MÄSSANS TRADITIONELLA arbetsmiljöpris<br />

gick till Haki för ställningssystemet<br />

Haki Light. Genom att använda<br />

åttakantiga rör har spirornas vikt<br />

reducerats med cirka 30 procent utan<br />

att hållfastheten påverkats.<br />

Ett hederspris fick ställningstillverkaren<br />

Plus Eight System AB för en<br />

ramställning av aluminium.<br />

Uthyraren Cramo fick mässans<br />

De visade<br />

också världens<br />

första<br />

fjärrstyrda<br />

handcirkelsåg.<br />

miljö pris för en så kallad energietablering<br />

som omfattar energisnåla<br />

bodar, belysning och bygghissar.<br />

Ett hedersomnämnande fick också<br />

lyftroboten från Pritec i Fjärås. Med<br />

den kan marksten och kantstenar till<br />

trottoarer och dylikt göras maskinellt<br />

utan tunga lyft för kroppen. Maskinen<br />

kan även transportera stenarna.<br />

Lyften kan också vinkla stenarna och<br />

klarar laster på maximalt 140 kilo.<br />

De kluriga gubbarna tycks däremot<br />

bara finnas på utvecklingsavdelningarna<br />

hos de stora tyska maskintillverkarna.<br />

De senaste åren mest spännande<br />

maskinnyheter kommer från<br />

Tyskland.<br />

En av dem var Mafell som visade<br />

upp flera avancerade verktygsmaskiner<br />

för träbearbetning, till exempel<br />

det motoriserade stämjärnet – en<br />

mikromotorsåg som fräser urtag för<br />

ett dörrlås medan dörren hänger kvar<br />

på karmen.<br />

De visade också världens första<br />

fjärrstyrda handcirkelsåg, PSS 3100<br />

SE, som blixtsnabbt rusar fram längs<br />

en styrskena som läggs över spånskivan.<br />

KENNETH PETTERSON<br />

NR X XXXXXXXXXXXXX NR 4 MARS 2009 <strong>2011</strong> BYGGNADSARBETAREN 47


Efter jobbet<br />

Sator, vilken come<br />

Text: xxxxxx foto: xxxxxxxxx<br />

Plötsligt kändes den svenska rockscenen lite mer komplett<br />

igen. Lite som ett pussel där en sen länge saknad bit till slut<br />

blivit återfunnen. Sator är tillbaka.<br />

Text: johan sjöholm foto: magnus liam karlsson<br />

De är på pricken i tid. De hälsar artigt och engagerar<br />

sig i var vi bör sitta för att intervjun ska bli så<br />

bra som möjligt. Den ene tar en Cola och den andre<br />

en kaffe, som en av dem är noga med att hjälpa till att<br />

bära tillbaka till vårt bord.<br />

Den ene är Chips Kiesby, som producerat Sahara<br />

Hotnights och turnerat med Thåström. Den andre är<br />

Kent Norberg som förutom att vara medupphovsman<br />

till 90-talsklassiker som ”I Wanna Go Home” och<br />

”Shut Up Take a Walk”, har haft<br />

det kritikerrosade bandet Speed of<br />

Sound Enterprise. Chips och Kent<br />

vann en Grammis redan 1992.<br />

Tillsammans har de ett halvt sekel i<br />

svensk rockelit som Sators frontmän.<br />

Divalaterna är lika med noll.<br />

Det var ett tag sedan man hörde<br />

talas om Sator. Om du inte är en av<br />

alla dem som sett bandet spela live<br />

under de senaste två åren, vill säga.<br />

För grejen är att Sator har varit ett<br />

aktivt band, om än inte i massmedierna.<br />

– Vi har spelat hela tiden, och fått<br />

bra respons, berättar Kent Norberg.<br />

– Jag är förvånad över att det<br />

kommit så mycket folk, trots att vi<br />

varken gjort media eller har haft någon<br />

ny platta, fyller Chips Kiesby i.<br />

Här kan du se Sator<br />

Mars<br />

25 Västerås, Sigurdsg. 25<br />

26 Rättvik, Rättviks bowling<br />

AprIL<br />

1 Eskilstuna, Harrys<br />

2 Jönköping, Ztyle<br />

8 Tranås, Rocksyndikatet<br />

9 Göteborg, Trädgår’n<br />

15 Linköping, L´Orient<br />

16 Gävle, Parken Gävle<br />

Maj<br />

13 Örebro, Metallsvenskan<br />

14 Fegen, Fegenfesten<br />

Juli<br />

1 Borlänge, Peace & Love<br />

Hösten 2008 gjorde Sator<br />

en nystart. Den skedde på fiket på Västerås centralstation.<br />

Orsaken till mötet var att bandet länge gått på<br />

sparlåga. Man gjorde max tre gig per år. Nu ville man<br />

ha ändring. Antingen får Sator en ärlig chans, eller så<br />

lägger man ner.<br />

– Vi hade väl egentligen redan bestämt oss när vi<br />

kom till det där mötet. Vi ville fortsätta. Det enda villkoret<br />

vi satte upp var att vi skulle börja nerifrån, med<br />

att ge oss ut och spela, säger Kent Norberg.<br />

Bandet ville bli lika grymma live som när de stod på<br />

toppen, på 1990-talet.<br />

– Kör man bara tre gånger om året blir man rostig.<br />

Det handlade mest om att spela rätt, snarare än att<br />

spela bra, säger Chips Kiesby.<br />

I två år kuskade man alltså runt och restaurerade<br />

sitt varumärke. Men nu finns dessutom plattan<br />

”Under the Radar” och under våren<br />

turnerar bandet flitigt över hela<br />

landet.<br />

Vill publiken höra de nya låtarna<br />

också, eller bara gammalt?<br />

Kent: Det är klart att vi inte kan<br />

köra bara nya låtar, men de har<br />

reagerat bra.<br />

Tröttnar ni aldrig på ”I Wanna Go<br />

Home?”<br />

Chips: När man ser hur folk reagerar<br />

på den blir den ju kul att spela.<br />

Finns det någon låt folk vill höra,<br />

som ni inte har med?<br />

K: ”Machine Gun Justice” är det<br />

många som vill höra. Den är så jäkla<br />

svår, med synkoper och skit. (Kent<br />

visar engagerat med luftgitarrspel<br />

hur grymt svår den är.)<br />

C: Ofta försöker man med någon<br />

lite svårare låt, sen tänker man:<br />

Äsch vi kör något enklare. Men<br />

”Machine Gun Justice” måste vi göra någon gång.<br />

Beskriv stämningen på era gig.<br />

K: Alltså Sator funkar ju väldigt bra på typ krogar.<br />

Ett ställe där vi var nyligen hade Bo Kaspers varit på<br />

före oss. De drog mer folk men krögaren tjänade ändå<br />

mer pengar på oss. Det är ju så, man går ut och dricker<br />

lite pilsner och lyssnar på Sator.<br />

48 byggnadsarbetaren nr 4 mars <strong>2011</strong>


ack!<br />

Chips Kiesby och<br />

Kent Norberg,<br />

frontmän i Sator.<br />

ROBUST SVENSK KVALITET<br />

Craftline TopQ Flexkniv<br />

Med tunnt böjbart blad<br />

www.moraofsweden.se<br />

Originalet sedan 1891<br />

MORAKNIV ® är ett registrerat varumärke och har använts för knivar från<br />

Mora of Sweden, tidigare KJ Eriksson och Frosts Knivfabrik, sedan 1891.<br />

Köp originalet.


Efter jobbet<br />

The Haunted tar i och med ”Unseen” ett nytt kliv i karriären. Enligt <strong>Byggnadsarbetaren</strong>s<br />

recensent kan det här vara årets platta.<br />

Årets bästa skiva<br />

kan redan vara här<br />

The Haunted<br />

”UNSEEN”<br />

DEATH/HEAVY<br />

METAL Förväntningarna<br />

är alltid<br />

höga varje gång ter Dolving och ”At<br />

the Gates”-tvilling-<br />

Pearna<br />

Björler gör något nytt. De tillhör<br />

trots allt urkunderna när det gäller det<br />

death metal-sound som döpts efter<br />

hemstaden Göteborg. När de nu åter<br />

släpper nytt med sitt huvudband de<br />

senaste 15 åren, The Haunted, gör de<br />

oss inte besvikna.<br />

Det som slår lyssnaren är att det<br />

finns en variation i låtmaterialet som<br />

verkligen inte är typiskt för genren i sin<br />

helhet. Här finns bluesiga alster med<br />

radio-potential, såsom förstasingeln<br />

”No Ghost” eller avslutningsspåret<br />

”Done”. Sen finns givetvis en del riktigt<br />

traditionellt growliga deathprylar som<br />

”The Skull” och ”The City”. Och till sist<br />

en och annan ballad med konstnärliga<br />

pretentioner.<br />

”Unseen” har höga ambitioner och<br />

lyckas att balansera på rätt sida kalkonlinjen,<br />

genom att aldrig släppa den<br />

punkiga känsla som är tändmotorn i<br />

all tung musik värd namnet. En eloge<br />

även till bandets ständige producent<br />

Tue Madsen för gott hantverk. Det här<br />

kan vara årets skiva.<br />

JOHAN SJÖHOLM<br />

OLLE CARLSSON<br />

SAGT<br />

& HÖRT<br />

”En svensk<br />

läsare kan försöka<br />

föreställa<br />

sig Annika i<br />

”Pippi Långstrump”<br />

– 60 år<br />

gammal, frikyrkligt<br />

engagerad<br />

och återberättandes<br />

en intrig<br />

av Sjöwall–<br />

Wahlöö där hon<br />

själv spelat<br />

huvudrollen.”<br />

DN OM<br />

TRUE GRIT<br />

Mellan<br />

den 3 och<br />

15 april tar<br />

Lasse Stefanz<br />

en välbehövlig<br />

semester. Men<br />

innan dess kan<br />

du se dem i Oxie<br />

(26/3), Hässleholm<br />

(1/4)<br />

och Ringsboda<br />

(2/4). Passa på.<br />

”Vi har känt att<br />

vi inte kan göra<br />

musik med tanken<br />

på att det<br />

skall passa in i<br />

nåt jäkla fack.<br />

Och den här<br />

skivan kände vi<br />

väldigt mycket<br />

att vi ville göra.”<br />

THE HAUNTEDS<br />

SÅNGAR PETER<br />

DOLVING .<br />

BÖCKER<br />

”True Grit”<br />

AV CHARLES PORTIS<br />

Westernfilmen ”True Grit”,<br />

med Jeff Bridges i huvudrollen,<br />

har fått mycket uppmärksamhet<br />

under våren. Då passar förlaget<br />

Reverb på att släppa en nyutgåva av<br />

boken från 1968, som filmen bygger<br />

på. Handlingen i korthet: När bommullsodlaren<br />

Frank Ross skjuts ihjäl<br />

av en av sina anställda, beslutar sig<br />

14-åriga dottern Mattie för att hämnas.<br />

Hon tar hjälp av den försupne<br />

sheriffen Rooster Cogburn. Jakten går<br />

genom ett indianreservat och får en<br />

blodig upplösning. Lättläst men en<br />

smula stolpigt.<br />

JS<br />

MUSIK<br />

Within Temptation<br />

”THE UNFORGIVING”<br />

HEAVY METAL En kon-<br />

ceptplatta från Hollands<br />

metaldrottning Sharon<br />

den Adel. Handlingen: Ett medium<br />

vid namn Mother Maiden samlar ihop<br />

ett antal ångerfulla mördare, för att<br />

använda dem i kampen mot inte fullt<br />

lika ångerfulla ”kolleger”. Men det här<br />

är inget man fattar (i alla fall inte jag)<br />

genom att bara följa med i texterna.<br />

Storyn på plattan är bara en del i ett<br />

större koncept som även innefattar<br />

sex seriealbum och tre kortfilmer.<br />

Lite mjölkningsvarning à la Kiss över<br />

hela grejen, men det hindrar inte ”The<br />

Unforgiving” från att stundtals vara<br />

en riktigt stark metalplatta, både vad<br />

gäller melodier och arrangemang.<br />

JS<br />

FREDAGSKÄK<br />

Från tv-serien i TV4.<br />

UR BOKEN<br />

”HALV ÅTTA<br />

HOS MIG”<br />

Grillade pilgrimsmusslor m. grekisk sallad<br />

INGREDIENSER (4 port):<br />

■ 1 påse grönsallad (à 80 g)<br />

■ 150 g fetaost, tärnad<br />

■ 10 kalamataoliver<br />

■ 250 g körsbärstomater, skivade<br />

■ 1 rödlök, tunna ringar<br />

■ 2 msk olivolja, 2 tsk vitvinsvinäger<br />

■ 8 pilgrimsmusslor<br />

■ 1 tsk nymald svartpeppar, flingsalt<br />

GÖR SÅ HÄR:<br />

1 Bryt salladsbladen och<br />

vänd försiktigt ihop med<br />

fetaost, oliver, tomat<br />

och rödlöksringar. Ringla<br />

över hälften av olivoljan<br />

och vinäger.<br />

2 Vänd runt pilgrimsmusslorna<br />

i svartpeppar.<br />

Hetta upp en stekpanna<br />

och halstra pilgrimsmusslorna<br />

snabbt i<br />

resten av olivoljan, ca 20<br />

sekunder per sida.<br />

3 Toppa salladen med<br />

pilgrimsmusslor och strö<br />

över salt och peppar.


KÖPTE<br />

USA AV<br />

RYSSLAND<br />

LÄGGER<br />

COACH<br />

UPP<br />

FÖR-<br />

FOGAR<br />

ÖVER<br />

LENA<br />

FRÅN<br />

H ORÖRLIGA<br />

KRON-<br />

LAND I<br />

BLOMS L AFRIKA A ÖPPNING I<br />

STAKET<br />

HUSTRU<br />

PRONOMEN<br />

G<br />

VÄGARNA<br />

A M A Z O N E R<br />

PROTEST R A M A S K R I<br />

Vinnare i bildkryss 1<br />

OHÄMMAD<br />

L A M P A N<br />

DÅLIG<br />

ANMODA<br />

Sven-Olof Svensson, Ulricehamn; Ronny<br />

F R I B E PARTI<br />

MÅNE<br />

K D<br />

NÅS MED<br />

BÅT Ö N RITANDE<br />

I L O N KAN<br />

KEDJOR<br />

STJÄRNA<br />

Lundborg, Boden; Sven Lundgren, Ludvika;<br />

T RATTADE<br />

S A A B A R<br />

HACKOR<br />

V A K T<br />

Veronica Martinsson, Karlstad; Annagreta<br />

I JAPAN D E L A<br />

RÖKARE O A S SKALL<br />

R TOG<br />

S<br />

LIGT?<br />

Eklund, Heby; Slavko Kelc, Helsingborg; Sune<br />

T K KÄNT I<br />

LIM-<br />

HAMN<br />

S U R R A GAMMAL<br />

O M S<br />

LED<br />

A L A S K A<br />

Lubell, Njurunda; Kenneth Nilsson, Tranås;<br />

ÖVER-<br />

TAGANDE<br />

K U P P P I N A L<br />

ROSÉ<br />

BARNEN<br />

C U R L I N G P A P P A L A<br />

SKALDEL<br />

Svante Sundberg, Gimo; Ulla Lindström,<br />

T A K T I K GÖR<br />

AX Ä VÄRK T R E O N UNDER-<br />

RÄTTA M ÖVER-<br />

ORD<br />

S A M B A P R BLEV<br />

BEETHOVEN<br />

SJÖBERG LÄGGKÄRL<br />

D Ö V<br />

Hudiksvall; Tussan Fahlgren; Arnäsvall; Sven-<br />

SKREV<br />

ILIADEN H A R ORDERN<br />

LÄMNING R S C A P O T E<br />

OMRÅDEN<br />

Erik Persson, Södertälje; Tord Gustavsson,<br />

H O M E R O S STERILA<br />

ETT Ö K N A<br />

CENTRUM HETA<br />

U L L A<br />

VETLANDA<br />

P H<br />

DRYCK<br />

U T A N KIRUNA-<br />

PRICKFRITT<br />

E S R A N G E SILVER I<br />

Göteborg; Johnny och Fredrika Westin, Gävle;<br />

P E T I T A U R A S N E D A<br />

NIMBUS LUTANDE VI FÖR<br />

Tony Boberg, Ljungsbro. M A T E N Ö V A R Ö T A DRILLA BETYG<br />

DUGER<br />

I G<br />

VÄDER<br />

L Ä REKLAM<br />

KLIPPER<br />

O SKREV<br />

”MED<br />

BLOD”<br />

I<br />

STIL-<br />

GRAD<br />

TACKAR<br />

KÖR RUNT<br />

MED<br />

DANSAS I<br />

RIO<br />

KUNDE<br />

TILL-<br />

HÖRIGHET<br />

FINNS SOM<br />

UPP-<br />

SKATT-<br />

NING<br />

HÖR TILL<br />

KARP-<br />

SLÄKTET<br />

BLIR MAN<br />

IBLAND<br />

HALVÖ<br />

I UKRAINA<br />

BRUKAR<br />

DET I EN<br />

DEL KUPOR<br />

VID O-<br />

SER VI<br />

ÄN IDAG PÅ<br />

HÖGLJUDD<br />

FÅR<br />

OFTA<br />

STÅ<br />

KÄNNER<br />

TAR BORT<br />

KALLT<br />

BAS<br />

BLOMQVIST<br />

MÅNGA<br />

WIKLAND<br />

ENGELSK<br />

KAN<br />

TÖSER<br />

USA-ANNA<br />

ÄR DEN<br />

NYA<br />

PLATTAN<br />

BÖRDA<br />

FLEMMING<br />

DUBBLA<br />

FOTBOLLS-<br />

GULD 2010<br />

URANUS-<br />

SOM INTE<br />

MAN VÄL<br />

BRODER-<br />

ÄR<br />

MÅNGEN<br />

I JULI<br />

KEMIN<br />

SMULAR<br />

DET I<br />

ÄR GNÄLL-<br />

IGA?<br />

FÖRR ASEA<br />

DELMÅL<br />

I LOPP<br />

HÖRS<br />

FRÅN<br />

KLACK<br />

DEL AV<br />

TERITÄR-<br />

PERIODEN<br />

VAPENSLAG<br />

MÄN<br />

TILL-<br />

SLAG<br />

BÄR<br />

TÖRSTIGA<br />

HEM<br />

SKADA<br />

BROR<br />

TILL MOSE<br />

DUBLINBO<br />

HYLLNINGS-<br />

DIKT<br />

SPETS<br />

STAD I<br />

RYSSLAND<br />

INGET<br />

MAN VILL<br />

HA I<br />

BÄGAREN<br />

FEST-<br />

BLÅSA<br />

GREKISK<br />

GUDINNA<br />

ORDEN<br />

BE-<br />

SKÅDAR<br />

BARBIE-<br />

VÄN<br />

VILL<br />

GIRIG HA<br />

MÄTTAR<br />

MÅNGA<br />

DÖRR-<br />

HANDTAG<br />

FÖRDELAR<br />

BÖRDAN<br />

STOLA<br />

SKÄR<br />

HJÄLTE-<br />

DIKT<br />

NÅGOT<br />

ATT FÖLJA<br />

STYRAS<br />

MOTIV<br />

SPEL-<br />

PLATSEN<br />

BLIR<br />

DEN SOM<br />

FÖRLORAR<br />

DANIEL<br />

SOM<br />

BOND<br />

SVART<br />

LEGERING<br />

SKOLFILM<br />

BURDUS<br />

MÅNGA I<br />

TRANÅS<br />

PLÅTSKRUD<br />

PAR I ZOO<br />

SÄNDER I<br />

BERGAMO<br />

JP <strong>2011</strong><br />

©PERSSON<br />

HÖJD<br />

UNDER<br />

ISEN<br />

VATTEN-<br />

VÄXT<br />

HAR VAN-<br />

LIGEN TVÅ<br />

SOVRUM<br />

ÄR MILJÖ<br />

SOM BE-<br />

HAGAR<br />

KAN AV-<br />

GÖRA ETT<br />

MÅL<br />

FÅR<br />

TIPPARE<br />

VINST<br />

INSJÖ-<br />

FISK<br />

URMODER<br />

SITTER I<br />

SOM EN<br />

MODELL<br />

QUENSEL<br />

VI MINNS<br />

LIGGER VID<br />

VÄTTERN<br />

BRORSON<br />

POJKE I<br />

SKOLA<br />

SJÖGRÖNT<br />

TALAR<br />

ALLA<br />

SPRÅK<br />

NÅS MED<br />

BÅT<br />

HAMMARAS<br />

HÅLL TYST!<br />

FÅR<br />

NOVISEN<br />

PLYMBUSKE<br />

TVÄR-<br />

SLÅ<br />

ELDSTAD<br />

KELT<br />

POP-<br />

BRITTEN<br />

JOHN<br />

HEDER<br />

LUFT I<br />

FULL<br />

FART<br />

ÄR DOLDA<br />

KRAFTER<br />

FLICKA<br />

DOMSAGA<br />

VANLIG<br />

ÅSYN<br />

MONARK<br />

HELIG<br />

KALK<br />

KORT<br />

FÖR ID<br />

FRISTAD LJUSPUNKT<br />

Bildkryss 4<br />

Dragning den 26 april. 15 med rätt lösning<br />

vinner var sin dubbeltriss lott. Sänd lösningen<br />

till Bildkryss 4, <strong>Byggnadsarbetaren</strong>,<br />

Box 196 15, 104 32 Stockholm.<br />

Namn.......................................................<br />

Adress......................................................<br />

Postadress.................................................<br />

7 april<br />

NÄSTA NUMMER<br />

KOMMER DEN ...<br />

nr 4 mars <strong>2011</strong> byggnadsarbetaren 51


INBLICK information från ditt fackförbund<br />

nr 4 redaktör: humla einarsdóttir adress: byggnads, 106 32 stockholm<br />

e-post humla.einarsdottir@byggnads.se tel: 08-728 48 34 www.byggnads.se<br />

Vilken bostadsbubbla?<br />

Den som följer delar av<br />

den bostadspolitiska debatten<br />

blir inte särskilt<br />

mycket klokare av att det<br />

samtidigt pratas om bostadsbrist<br />

och bubbla på<br />

bostadsmarknaden. Den<br />

senaste tiden har vi både<br />

fått höra att bostadsbyggandet<br />

ökar kraftigt<br />

och att en avreglering<br />

av hyresmarknaden är<br />

rätt medicin för att lösa<br />

bostadsbristen.<br />

De krafter som vill att svensk<br />

bostadsmarknad ska bli helt<br />

avreglerad utnyttjar nu diskussionen<br />

om ”bostadsbubbla” för<br />

sina politiska syften.<br />

Regeringen mot ett statligt<br />

stöd till bostadsbyggande<br />

Finansminister Anders Borg<br />

sade nyligen att staten inte bör<br />

stimulera ett ökat bostadsbyggande.<br />

Byggandet ökar redan<br />

kraftigt och det vore nu fel att<br />

spä på efterfrågan ytterligare,<br />

menade Borg. Statliga Bostadskreditnämnden<br />

är ständigt<br />

pessimistisk och spår ett kraftigt<br />

prisfall på bostäder.<br />

Vi behöver 40 000 nya<br />

bostäder per år<br />

<strong>2011</strong> och 2012 kommer det<br />

sannolikt att påbörjas 28 000 –<br />

30 000 nya bostäder per år. Det<br />

är fortfarande en bra bit från ca<br />

40 000 nya bostäder som behöver<br />

byggas varje år.<br />

Lågt bostadsbyggande<br />

under en mycket lång tid<br />

Det grundläggande problemet<br />

är att vi i Sverige har haft ett för<br />

lågt bostadsbyggande under 20<br />

års tid. Det borde ha byggts ca<br />

200 000 bostäder mellan 1990 –<br />

2010. Byggnads pekade på detta<br />

i sitt bostadspolitiska program<br />

inför 2010 års kongress och fler<br />

förstår nu konsekvenserna av<br />

detta underskott.<br />

– De senaste tio åren har Sverige<br />

byggt hälften så många bostäder<br />

per 1000 invånare jämfört<br />

med snittet för övriga nordiska<br />

länder. Vi ligger i botten när det<br />

gäller bostadsbyggande under<br />

den här perioden, säger Sven<br />

Ljung, utredare på Byggnads<br />

förbundskontor, som sammanställt<br />

Byggnads bostadspolitiska<br />

rapport.<br />

Bubblor i andra länder<br />

En bostadsbubbla uppstår då<br />

en stark prisökning på bostäder<br />

sker samtidigt som nyproduktionen<br />

ligger på en hög nivå under<br />

en längre tid och ytterligare stimuleras<br />

av en ohejdad kreditgivning.<br />

Ett sådant exempel kunde<br />

vi se på Irland och i Spanien.<br />

Ett antal faktorer ledde till<br />

en allt för generös kreditpolitik,<br />

bankerna hade inte kompetens<br />

att bedöma riskerna, menar<br />

Sven Ljung. I fallet Irland har<br />

det då lett till ett byggande som<br />

långsiktigt blev ohållbart. Men<br />

i Sverige är vi inte i närheten av<br />

en sådan situation, fortsätter<br />

Sven Ljung.<br />

En kraftig uppgång av bostadspriserna<br />

är riskfyllt. Det<br />

speglar en underliggande obalans<br />

och kan på sikt leda till oön-<br />

Foto: Micke dubois<br />

52 INBLICK NR 4 mars <strong>2011</strong>


skade prisfall. Men problemet i<br />

Sverige är inte att det byggs för<br />

många bostäder utan för få.<br />

Höga priser på bostäder<br />

i Stockholm<br />

Priserna på bostäder i Stockholm<br />

är i mångas ögon för<br />

höga. Därmed inte sagt att vi<br />

har en bubbla. Om det byggs<br />

för lite uppstår det bristsituationer<br />

med oönskade effekter.<br />

Den främsta är bostadsbrist,<br />

men ohållbara prisuppgångar<br />

blir också troliga. Det blir svårt<br />

för ungdomar och inflyttade att<br />

få tillgång till en bostad.<br />

vill du läsa hela<br />

byggnads bostadspolitiska<br />

program?<br />

www.byggnads.se/<br />

bostadspolitk<br />

Bubbeldiskussion med politiska<br />

förtecken<br />

Slutsatsen av den senaste<br />

tidens debatt är att de krafter<br />

som vill att svensk bostadsmarknad<br />

ska bli helt oreglerad<br />

och där fenomenet inneboende<br />

är ett någonting positivt, nu<br />

utnyttjar diskussionen om ”bostadsbubbla”<br />

för dess politiska<br />

syften. – Vi har en regering<br />

som tydligt markerar att staten<br />

inte ska satsa en krona på bostadsbyggande.<br />

Då blir det rätt<br />

bekvämt att prata om bubblor –<br />

för då slipper man ju stimulera,<br />

avslutar Sven Ljung.<br />

Foto: Micke dubois<br />

möten & sånt<br />

svenska byggnadsarbetareförbundet, 106 32 stockholm<br />

besöksadress: hagagatan 2, stockholm, tel: 08-728 48 00<br />

Byggnads Småland-<br />

Blekinge<br />

Rådjursvägen 1, Växjö<br />

Tfn 0470-75 35 30<br />

fax 0470-202 19<br />

smaland-blekinge@byggnads.se<br />

Alvesta: möte i medlemskretsen<br />

måndag 11 april kl. 19:00, Alvesta<br />

Folkets Hus, Försäkringar<br />

Avd 2, Byggnads<br />

Södra Skåne<br />

Scheelegatan 27, Malmö<br />

Tfn 040-669 78 00<br />

fax 040-97 46 30<br />

sodraskane@byggnads.se<br />

Sektion 14 Lund: medlemsmöte<br />

onsdag 13 april kl. 18.00,<br />

Medeltidssalen, Folkets Hus,<br />

Lund. Ämne: Inför 1 maj, aktuell<br />

information. Smörgåstårta, dryck<br />

o kaffe. Mats Persson 046-15 12 86<br />

el 0761-13 12 18/m.perssons@telia.<br />

com<br />

Avd 27, Byggnads<br />

Hälsingland<br />

Björnängsvägen 2,<br />

826 40 Söderhamn<br />

Tfn 0270-733 50<br />

fax 0270-733 60 halsingland@<br />

byggnads.se<br />

Hudiksvall o Ljusdalssektionerna:<br />

familjedag med pimpeltävling<br />

lördag 26 mars <strong>2011</strong><br />

Plats: Lillbosjön mellan Delsbo<br />

och Järvsö, start klockan 10.00<br />

slut 12.30.<br />

Alla deltagare blir efter tävlingen<br />

bjudna på förtäring och prisutdelning<br />

i Delsbo Folkets Hus.<br />

Edsbyn/Bollnäs/Söderhamnssektionerna:<br />

familjedag med<br />

pimpeltävling söndag den 27<br />

mars <strong>2011</strong> Plats: Östersjön Rengsjö,<br />

start klockan 10.00 slut 12.30.<br />

Alla deltagare blir efter tävlingen<br />

bjudna på mat och prisutdelning<br />

i Servicehuset Ringshög.<br />

Avd 35, Byggnads<br />

Linköping<br />

Majgatan 2, Linköping<br />

Tfn 013-37 44 00<br />

fax 013 12 25 13<br />

linkoping@byggnads.se<br />

Vimmerbysektionen: sektionsmöte<br />

tisdag 5 april kl. 18.30,<br />

sektionslokalen Sevedegatan 4<br />

Mjölbysektionen: sektionsmöte<br />

onsdag 13 april kl. 18.00, ABF<br />

Kanikegatan 5, Mjölby<br />

Avd 38, Byggnads<br />

Jämtland-Härjedalen<br />

Folkets Hus, Krondikesvägen<br />

93, Östersund<br />

Tfn 010-601 10 38<br />

fax 010- 601 13 09<br />

jamtland-harjedalen@<br />

byggnads.se<br />

Strömsundssektionen: sektionsmöte<br />

torsdag 24 mars kl. 17, La<br />

Marée<br />

Autogiro<br />

Betalar du medlemsavgift via autogiro måste pengar finnas på<br />

ditt konto senast den 28 mars<br />

A-kassan<br />

Ersättning från A-kassan betalas ut den 24 och den 31 mars<br />

samt den 7 och den 14 april.<br />

NR 4 MARS <strong>2011</strong> INBLICK 53


Mässuccé i Göteborg<br />

Efter fyra intensiva dagar<br />

avslutades mässorna<br />

Scanbygg och Byggmaskiner<br />

i Göteborg. Första<br />

mässdagen var speciellt<br />

viktig för ungdomar.<br />

Många lärlingar var på plats i<br />

Byggnads stora monter. Bland<br />

annat arrangerades en poängtävling<br />

av Svenska mässan med<br />

1500 deltagande gymnasieungdomar,<br />

där första pris på 10 000<br />

kronor gick till klass BpNv08 på<br />

Porthällagymnasiet.<br />

Som vanligt var ”slå i spiken<br />

på tre slag” en aktivitet som drog<br />

många deltagare och åskådare.<br />

Ett åttiotal Hultaforshammare<br />

gick åt till stolta lärlingar under<br />

de hektiska mässdagarna. Alla<br />

lärlingar fick dessutom varsin<br />

t-shirt med motiv ur Ren Byggbransch<br />

kampanj mot<br />

svartjobb.<br />

Många besökare<br />

passade<br />

också på att<br />

spela dataspelet<br />

Bygg för<br />

livet på monterns<br />

datorer<br />

inför månadens<br />

stundande pris,<br />

en IPhone, till bästa<br />

spelare.<br />

Totalt räknade mässan in<br />

drygt 12 500 besökare.<br />

Sebastian Svensson från Bräckegymnasiet<br />

var en glad vinnare av<br />

en Hultaforshammare, klasskompisen<br />

Albin Dahl hejade på.<br />

Byggnads monter var välbesökt under fyra intensiva dagar i Göteborg.<br />

Regeringen föreslår försämrade<br />

villkor för fackliga utbildningar<br />

Regeringen har aviserat<br />

att den kommer att lägga<br />

fram sitt förslag om en<br />

ny ledighetslagstiftning.<br />

Detta innebär återigen<br />

försämringar för de fackliga<br />

organisationerna<br />

och deras medlemmar,<br />

eftersom regelverken<br />

i studieledighetslagen<br />

förändras.<br />

Den lagrådsremiss som Byggnads<br />

inom 6F kritiserade för<br />

drygt ett år sedan kommer alltså<br />

att behandlas i vår.<br />

Förslaget lades till riksdagen<br />

den 22 mars och behandlas därefter<br />

i arbetsmarknadsutskottet<br />

54 INBLICK NR 4 MARS <strong>2011</strong><br />

innan det läggs till riksdagen för<br />

beslut.<br />

I korthet innebär förslaget<br />

följande:<br />

● Kvalifikationstiden för att<br />

ha rätt att söka ledighet för<br />

fackliga studier blir sex månaders<br />

anställning eller totalt tolv<br />

månaders arbete de senaste två<br />

åren.<br />

● Ansökan om ledighet för<br />

facklig utbildning ska ske två<br />

månader innan utbildningstillfället.<br />

● Arbetsgivaren ska kunna<br />

skjuta på ledigheten i sex månader.<br />

Vid utbildning som avser<br />

facklig utbildning och högst<br />

omfattar en vecka gäller fjorton<br />

dagars möjlighet till senareläggning.<br />

● Kravet på att arbetsgivaren<br />

genast ska informera arbetstagaren<br />

och den fackliga organisationen<br />

vid senareläggning av<br />

facklig utbildning, ändras till att<br />

arbetsgivaren endast behöver<br />

informera berörd arbetstagare<br />

om sitt beslut.<br />

Kan gå flera år<br />

Förslaget innebär att arbetstagarna<br />

inte har rätt till facklig<br />

utbildning de första sex månaderna<br />

under sin anställning. För<br />

visstidsanställda eller korttidsanställda<br />

kan förslaget innebära<br />

att det kan gå flera år innan de<br />

har rätt att gå en facklig utbildning.<br />

Därmed kan möjligheten<br />

för facket att göra snabba utbildningsinsatser<br />

undanröjas och<br />

planering av utbildningsinsatser<br />

försvåras kraftigt. Dessutom<br />

försämras fackets möjligheter till<br />

agerande och inflytande betydligt.<br />

När det gäller annan utbildning<br />

än facklig föreslås att ansökningstiden<br />

ska vara två månader<br />

och att arbetsgivarens<br />

möjligheter att<br />

skjuta upp ledighet<br />

ändras<br />

till att vara<br />

sex månader<br />

oavsett utbildningens<br />

längd.<br />

HÄR HITTAR NI<br />

LAGRÅDSREMISSEN<br />

www.regeringen.se/<br />

sb/d/12584/a/138803


SISTA ORDET<br />

UTNYTTJANDET BLIR VARDAG<br />

ARBETSMARKNADSMINISTER Hillevi<br />

Engström återkommer ofta i debattartiklar<br />

och intervjuer till hur viktigt det är<br />

att vi har en bra och fungerande arbetsmarknad.<br />

Statsminister Fredrik Reinfeldt<br />

och moderaterna säger sig älska<br />

kollektivavtal och vill värna den svenska<br />

modellen med starka parter på arbetsmarknaden.<br />

Allt detta låter ju bra. Men<br />

verkligheten är en helt annan.<br />

Moderaterna pratar med kluven<br />

tunga och har inte det minsta intresse<br />

av att försvara våra kollektivavtal eller<br />

ordning och reda på arbetsmarknaden.<br />

Detta märks tydligast när det gäller att<br />

försvara den svenska modellen i EU. Då<br />

visar moderaterna sitt rätta ansikte vilket<br />

innebär samla gamla motstånd mot<br />

facket som alltid.<br />

”Hur kan Fredrik<br />

Reinfeldt bara se på<br />

när vi har en situation<br />

där utnyttjandet av<br />

människor börjar bli<br />

vardagsmat?”<br />

DE RÖDGRÖNA PARTIERNA drev<br />

linjen i riksdagens EU nämnd att regeringen<br />

skulle försvara den svenska<br />

modellen i EU. Detta genom att Sverige<br />

skulle kräva att EU: s ministerråd, i en<br />

rapport om sysselsättning, skulle infoga<br />

punkter om arbetsmarknadsparternas<br />

självständighet och att bekämpa social<br />

dumpning. Gissa vilka som var emot<br />

detta – jo moderaterna. Trots allt fick oppositionen<br />

majoritet och drev igenom sin<br />

linje i EU nämnden.<br />

Nu skulle man kunna tro att regeringen<br />

lyssnade på de rödgröna eftersom<br />

de fick majoritet i EU nämnden. Se blev<br />

det inte. Den moderata arbetsmarknadsministern<br />

Hillevi Engström lade ner<br />

sin röst i ministerrådet, istället för att<br />

ta strid för den svenska modellen. Här<br />

hade regeringen chansen att visa att de<br />

verkligen ville skydda kollektivavtalen<br />

och förhindra social dumping. Man får<br />

förmoda att Hillevi Engström agerade<br />

på uppdrag av Fredrik Reinfeldt och den<br />

borgerliga regeringen när hon medvetet<br />

lade ner sin röst. Tydligare än så här kan<br />

inte ointresset för en fungerande arbetsmarknad<br />

visas.<br />

SAMTIDIGT SÅ FINNS DET exempel<br />

efter exempel på hur människor blir<br />

utnyttjade av arbetsgivare. Inom byggsektorn<br />

har vi massor med fall där människor<br />

från bl.a. de baltiska länderna<br />

tvingas arbeta för 30 kr i timman. Vi har<br />

samma exempel inom flera andra branscher.<br />

Bärplockare från Thailand som<br />

inte får ut någon lön alls, ungdomar som<br />

blir utnyttjade och dåligt behandlade på<br />

Mc Donalds.<br />

SER INTE MODERATERNA vad som<br />

sker på arbetsmarknaden? Bryr sig Hillevi<br />

Engström inte om de ungdomar som<br />

far illa? Hur kan Fredrik Reinfeldt bara<br />

se på när vi har en situation<br />

där utnyttjandet av människor<br />

börjar bli vardagsmat?<br />

En sak är i alla fall säker.<br />

När moderaterna nästa<br />

gång hyllar kollektivavtal<br />

och pratar<br />

om en fungerande<br />

arbetsmarknad så<br />

är det ingen som<br />

tror dem.<br />

hans tilly<br />

förbundsordförande<br />

telefon 08-728 48 10<br />

mobil 070-552 67 40<br />

e-post hans.tilly<br />

@byggnads.se<br />

TILLY TYCKER TILL ...<br />

…OM NY PARTILEDNING<br />

Jag tror att Håkan Juholt och Carin Jämtin kan bli<br />

ett bra team som har alla förutsättningar att leda<br />

socialdemokraterna till valseger 2014<br />

…OM ARBETSMILJÖN<br />

Nu ökar dödsfallen och olyckorna igen på byggarbetsplatserna.<br />

Vi får aldrig acceptera annat än noll<br />

döda och en bra arbetsmiljö.<br />

…OM WISCONSIN<br />

I Wisconsin, USA, har republikanerna (högern)<br />

begränsat förhandlingsrätten för facket. Ett steg<br />

före EU…<br />

NR 4 MARS <strong>2011</strong> INBLICK 55


7–23<br />

24–32<br />

33–45<br />

46–54<br />

55–57<br />

58–79<br />

80–81<br />

82–85<br />

86–91<br />

92–93<br />

94–99<br />

25<br />

25<br />

7–23<br />

24–32<br />

33–45<br />

46–54<br />

55–57<br />

58–79<br />

80–81<br />

82–85<br />

86–91<br />

92–93<br />

94–99<br />

– vi servar<br />

hantverkare!<br />

Spaltventiler<br />

Luftflöden<br />

Våtrum<br />

VENTILERA<br />

dINA<br />

pRobLEm<br />

HoS oSS!<br />

Helena Boström Reklam & Design AB<br />

Väggventiler<br />

Speciallösningar<br />

Tillbehör<br />

Lång erfarenhet och noggrant<br />

utvalda produkter gör oss riktigt<br />

bra på speciallösningar<br />

inom ventilation.<br />

Vi hanterar allt från bullerdämpning<br />

till luftflöden och<br />

är kunniga på alla typer av<br />

ventilation genom fönster,<br />

vägg och bakom radiatorer.<br />

Ljuddämpare<br />

Spaltventiler<br />

Retro spaltventil<br />

VåRT SoRTImENT<br />

Frånluft<br />

Monteringsinstruktioner<br />

Galler<br />

• Ventiler<br />

• Tätlister<br />

• Beslag<br />

• Fogmassor<br />

• Kitt<br />

• Fogband<br />

• Verktyg<br />

• Maskiner<br />

• Slipmaterial<br />

• Byggavskärmning<br />

• Arbetsmiljö<br />

• Utbildning<br />

• Instruktioner<br />

Beställ innan lunch så skickar<br />

vi varorna samma dag!<br />

gäller från februari 2010<br />

gäller från februari 2010<br />

– vi servar<br />

hantverkare!<br />

16<br />

Katalog nr 16 med prislista<br />

V e n t i l e r<br />

Ventiler<br />

16<br />

V e n t i l e r<br />

Katalog nr 16 med prislista<br />

Bullerdämpande spaltventiler<br />

Mullsjö Huvudkontor Lager<br />

Tel 0392-360 10<br />

Box 90, 565 22 MuLLSjö<br />

Radiatordon<br />

BROMMa Yrkesbutik Kontor<br />

Tel 08-26 5210<br />

Ranhammarsv 4, 168 67 BRoMMa<br />

Ventilationsgaller och filter<br />

GöTEBORG Säljare<br />

Tel 031-711 66 90<br />

BEsök BuTikEn på näTET – www.leifarvidsson.se<br />

– vi servar<br />

hantverkare!<br />

BEsTäll<br />

kaTalOG<br />

16<br />

Ventiler<br />

Tätlister<br />

Beslag<br />

Fogmassor, ki t<br />

Fogband<br />

Verktyg, maskiner<br />

Slipmaterial<br />

Byggavskärmning<br />

Arbetsmiljö<br />

utbildning<br />

Instruktioner<br />

16<br />

Tätlister<br />

Beslag<br />

Fogmassor, kitt<br />

Fogband<br />

Verktyg, maskiner<br />

Slipmaterial<br />

Byggavskärmning<br />

Arbetsmiljö<br />

utbildning<br />

Instruktioner<br />

16<br />

Besök Butiken på nätet<br />

www.leifarvidsson.se<br />

OrdertelefOn 0392-36010<br />

ordertelefon 0392-360 10<br />

Besök Butiken på nätet<br />

www.leifarvidsson.se<br />

OrdertelefOn 0392-36010<br />

ordertelefon 0392-360 10<br />

BEsTäll nya<br />

kaTalOG 16 på<br />

0392-360 10 EllER Gå in på<br />

www.leifarvidsson.se<br />

www.blaklader.com

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!