Nr 4 2011 - Byggnadsarbetaren
Nr 4 2011 - Byggnadsarbetaren
Nr 4 2011 - Byggnadsarbetaren
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
yggnytt: Arbetsmiljöverket<br />
lät företag utreda egna olyckan<br />
Allt från Byggmaskinmässan<br />
i Göteborg<br />
För vem bygger<br />
Riksbyggen?<br />
AKTIEFEST<br />
HOS BYGG-<br />
JÄTTARNA<br />
Dina ärr kan<br />
ge pengar<br />
Mikael<br />
Sydebrant:<br />
”Det kan vara<br />
vettigt med en app,<br />
så att man kan<br />
mäta volymen.”<br />
MÄT BULLRET<br />
MED TELEFONEN<br />
Ny bullermätare får plats i fickan<br />
NUMMER 4 | 24 MARS <strong>2011</strong> | www.byggnadsarbetaren.se
DTRT<br />
190<br />
Ganska vanlig puls vid första<br />
anblicken.<br />
100<br />
Antal gånger i % som den får<br />
betong att kännas som smör.<br />
350<br />
Timmar i genomsnitt varje år som<br />
den tvingas stå mot aggressivt<br />
damm och smuts.<br />
1<br />
Liv den lever som ett enda<br />
kraft- och uthållighetsprov.<br />
-32°C<br />
Lägsta utomhustemperatur<br />
den kommer att utsättas för.<br />
2 300<br />
Antal gånger den lastas av<br />
och på vid en byggplats.<br />
97<br />
Gånger den kommer att lånas<br />
och hanteras av en riktig slarver<br />
till kollega.<br />
288 000<br />
Antal kg betong som den kommer<br />
förvandla till prydliga hål.<br />
AntAl gånger den sviker dig: 0<br />
Verktygen från DeWALT är framtagna för yrkesmän som arbetar under tuffa och skiftande<br />
omständigheter. Speciellt för dig som vill jobba effektivt även om du ena stunden jobbar<br />
med större maskiner på stora ytor, den andra med mindre verktyg i små utrymmen.<br />
Tuffa miljöer kräver tuffa verktyg. eller tuffa, smarta och ändamålsenliga, närmare bestämt.<br />
Allt det är inbyggt i ett verktyg från DeWALT. Det tjänar du på 10 gånger av 10. Garanterat.<br />
Du hittar fler professionella verktyg på www.DeWALT.se
NUMMER 4 MARS <strong>2011</strong> ÅRGÅNG 62<br />
Välkommen!<br />
VAD VILL RIKSBYGGEN?<br />
16–22 Riksbyggen, där Byggnads är största ägare,<br />
bildades 1940, mitt under brinnande krig. Syftet var<br />
att skapa jobb och bygga bra bostäder åt arbetare.<br />
I dag är förutsättningarna annorlunda. Marknaden<br />
styr byggandet och Riksbyggen får anpassa sig.<br />
Samhällsansvar och sociala hänsyn är svårt att<br />
förena med verksamheten.<br />
11 AVSLÖJANDE<br />
Myndighet låter<br />
företagen utreda<br />
egna dödsfall<br />
32–36 GRANSKNING<br />
Byggjättarnas<br />
utdelningsfest<br />
I fjol snålade företagen med<br />
löneökningarna. Nu delar de<br />
ut miljarder till ägarna.<br />
44–45 SÅ FUNKAR DET<br />
Dina ärr kan vara<br />
värda pengar<br />
Fula märken på huden ger rätt<br />
till försäkringsersättning.<br />
24–27 ARBETSPLATSEN<br />
Häng med till<br />
rövarbygget<br />
28–30 ARBETSMILJÖ<br />
Telefon-dån<br />
Kolla in bullermätaren som du<br />
enkelt har med dig i fickan.<br />
+<br />
4 BODSNACK ”Nu krävs investeringar i arbetsmiljö.”<br />
REDAKTIONEN:<br />
46–47 GREJER & GREPP<br />
Stor mässpecial<br />
8 7 FRÅGOR till mästaren i Hammer the nail.<br />
9 BILDEN Vidunderlig utsikt i Norge.<br />
48 EFTER JOBBET Sator är tillbaka.<br />
51 BILDKRYSS Alltid i <strong>Byggnadsarbetaren</strong>.<br />
52 INBLICK Information från Byggnads.<br />
38–41 REPORTAGE<br />
”Jag kunde inte<br />
språket så bra. De ville<br />
inte anställa mig.”<br />
Arbetslöse Riyadh får chansen på<br />
bygget.<br />
HISTORIEN OM RIKSBYGGEN<br />
70 ÅR EFTER BYGGFACKENS STORA BOSTADSSATSNING:<br />
VEM FÅR BO<br />
HOS RIKSBYGGEN?<br />
För 70 år sedan, mitt under brinnande krig, startade byggfacken Riksbyggen.<br />
Tanken var att av egen kraft skapa byggjobb och bostäder för vanligt folk.<br />
<strong>2011</strong> har både förutsättningarna och Riksbyggen förändrats.<br />
TEXT: JENNY BERGGREN FOTO: MARTA EL-MASRI<br />
16 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS <strong>2011</strong> NR 4 MARS <strong>2011</strong> BYGGNADSARBETAREN 17<br />
28–30 24–27<br />
Vi testade Arbetsmiljöverkets nya<br />
bullerapp.<br />
MAGNUS LIAM KARLSSON<br />
1942 skrev Byggnadsträarbetaren flitigt om Riksbyggens projekt.<br />
Bland annat skrevs att vissa lägenheter var små, men att det var så<br />
långt man kunde komma med hyror som industriarbetare kunde<br />
betala. <strong>2011</strong> bygger Riksbyggen i etage med bastu här på strandkanten<br />
i Västerås. Företagets ordförande Hans Tilly säger själv att man<br />
inte kan hävda att man bygger för den vanlige metallarbetaren.<br />
16-23_riksbyggen_04.indd 16-17 11-03-17 11.16.00<br />
Möt byggarbetarna som fixar dina<br />
barns sommarupplevelse.<br />
JOHNNY FRANZÉN<br />
MISSA INTE!<br />
Tävlingen. Nu är det skatt -<br />
jakt på gång. (s. 37)<br />
KATARINA CONNHEIM<br />
reporter, arbetsmarknad<br />
08-728 49 87 ● 070-627 60 84<br />
k.c@byggnadsarbetaren.se<br />
KENNETH PETTERSON<br />
chefredaktör, ansv. utgivare<br />
08-728 49 70 ● 070-607 56 97<br />
k.p@byggnadsarbetaren.se<br />
JOHAN SJÖHOLM<br />
redaktionssekreterare<br />
08-728 49 79 ● 070-651 62 59<br />
j.s@byggnadsarbetaren.se<br />
PETER ÖNNESTAM<br />
layoutansvarig<br />
08-728 49 77 ● 070-280 25 35<br />
p.o@byggnadsarbetaren.se<br />
CENNETH NIKLASSON<br />
reporter<br />
08-728 49 76 ● 070-607 56 92<br />
c.n@byggnadsarbetaren.se<br />
PETER LEANDER<br />
reporter, kriminalfrågor (vik)<br />
08-728 48 53 ● 070-245 04 30<br />
p.l@byggnadsarbetaren.se<br />
NINA CHRISTENSEN<br />
reporter, webbadm. lärlingar<br />
08-728 49 69 ● 070-246 87 06<br />
n.c@byggnadsarbetaren.se<br />
MARGITE FRANSSON<br />
reporter, arbetsmiljö<br />
08-728 49 74 ● 070-607 56 89<br />
m.f@byggnadsarbetaren.se<br />
JENNY BERGGREN<br />
reporter, arbetsrätt<br />
08-728 49 72 ● 070-664 49 00<br />
j.b@byggnadsarbetaren.se<br />
POSTADRESS 106 32 Stockholm BESÖKSADRESS Hagagatan 2, Stockholm PRENUMERATION edb, 010-588 93 73, prenumeration@edb.com ANNONS Chrismark, 08-551 196 80<br />
TRYCK Sörmlands Grafiska, Katrineholm TS-KONTROLLERAD UPPLAGA 2010 114 900 KORREKTUR Michelle Bergman OMSLAG Magnus Liam Karlsson<br />
NR 4 MARS <strong>2011</strong> BYGGNADSARBETAREN 3
igen.<br />
Tolv personer kom aldrig hem<br />
från bygget förra året. De dog i<br />
olyckor i byggbranschen. Bara<br />
under en vecka, i mars, den svarta<br />
veckan, dödades tre människor.<br />
De dog a la efter a t ha trä fats<br />
av tunga vikter. Kranförare Ulf<br />
Ryding avled efter a t ha få t e t<br />
parti med utfackningsväggar<br />
över sig. Snickaren Joacim Björk<br />
dödades efter a t en innervägg på<br />
tre ton vält över honom och byggnadsarbetaren<br />
Johan Engqvist<br />
dog efter a t e tak rasat över<br />
honom i samband med rivnings-<br />
har de tyvärr gå t upp igen, säger<br />
Jörgen Eriksson. Han tycker a t<br />
det är svårt a t dra några generella<br />
slutsatser av olycksstatistiken,<br />
fade vid fallolyckor. Sex personer<br />
dog på grund av fa l. I maj arbetarna i a lmänhet får rä t<br />
men frågar sig om byggnads-<br />
skördade samma olycka två liv. Då utbildning och instruktioner för<br />
dödades far och son när en arbetskorg<br />
störtade ner i ett hisschakt. stra fen för bro t i arbetsmiljön<br />
si t arbete. Han tycker också a t<br />
– Det är fruktansvärt. Ingen<br />
människa ska behöva dö på jobbet,<br />
utan ska komma hem efter<br />
arbetsdagens slut, säger Byggnads<br />
arbetsmiljöombudsman sationen Sveriges Byggindustrier.<br />
miljöexpert hos arbetsgivarorgani-<br />
Jörgen Eriksson, i en kommentar Också han hade hoppats på en<br />
ti l olyckorna. Efter en ti lfällig fortsa t nedgång av dödsolyck-<br />
nedgång 2009 är dödsolyckorna<br />
ti lbaka på den nivå där de legat – Vi ska fortsä ta arbeta för a t<br />
de senaste åren. Det innebär a t förhindra olyckor och i synnerhet<br />
ungefär en person i månaden dör i de svåra. Får vi ner antalet svåra<br />
olyckor, får vi också ner döds-<br />
– Jag hade hoppats a t det var<br />
en nedåtgående trend, men nu<br />
arbeten.<br />
byggolyckor.<br />
10<br />
14<br />
10<br />
behöver höjas.<br />
orna.<br />
9<br />
10<br />
13<br />
15<br />
olyckorna, säger han.<br />
8<br />
12<br />
<strong>Byggnadsarbetaren</strong>,<br />
nr 5, 2010.<br />
55-årige kranföraren<br />
Ulf Ryding<br />
avled efter att ha<br />
få t e t parti utfackningsväggar<br />
över sig. Olyckan<br />
inträffade i Ka lhä l no r om<br />
Stockholm.<br />
MARS<br />
22-årige snickaren<br />
Joacim Björk dödades<br />
på e t bygge i Helsingborg.<br />
En innervägg<br />
på tre ton välte över honom.<br />
MARS<br />
20-årige isoleringsmontöresnickaren<br />
och egne<br />
28-årige byggnads-<br />
Sebastian Pålsson<br />
företagaren Thomas<br />
Höjrup avled<br />
fö l cirka nio meter<br />
på e t arenabygge i Kristianstad, efter a t ha trampat igenom ett<br />
där han arbetade med a t montera<br />
brandskyddsisolering. Han golv. Han utförde arbeten på en<br />
tak och fallit ner i e t betong-<br />
fö l från en stä lning, skadades ladugårdsbyggnad i Ängelholm.<br />
svårt och avled den 7 juni.<br />
41-årige anläggningarbetaren<br />
och<br />
arbetaren Anders<br />
44-årige byggnads-<br />
grävmaskinisten<br />
Hi lerström avled<br />
Tomas Fogel, egen<br />
efter en olycka i<br />
företagare, dog efter a t ha<br />
samband med takfotsarbete.<br />
blivit påbackad av en dumper. Troligen fö l han från en byggstä<br />
lning. Han avled cirka fyra<br />
Olyckan inträffade i Visentparken<br />
Avesta i samband med månader senare i sviterna av<br />
anläggningsarbeten.<br />
olyckan. Den inträffade i Gustafs<br />
mellan Borlänge och Säter.<br />
MAJ<br />
JUNI<br />
MAJ<br />
JULI<br />
47-årige betongarbetaren<br />
Johan<br />
garen Sune Roland<br />
64-årige plåtsla-<br />
Engqvist dog efter<br />
Khamdee, egenföretagare,<br />
avled efter a t<br />
a t e t tak rasat över<br />
honom. Olyckan inträffade i ha fa lit från ett tak. Han hö l på<br />
samband med rivning av e t med beklädnad av skorstenar på<br />
skoltak i Södertälje.<br />
en fastighet i Dala Floda.<br />
MARS<br />
APRIL<br />
21-årige Fredrik<br />
52-årige Kenneth<br />
Oskarsson Rantavaara<br />
omkom<br />
vaara omkom då en<br />
Oskarsson Ranta-<br />
då en arbetskorg<br />
arbetskorg störtade<br />
störtade ner i e t hisschakt. ner i e t hisschakt. Olyckan<br />
Olyckan inträffade vid Malmbergsgruvan<br />
i Gällivare, vid i Gällivare, vid bygget av en ny<br />
inträffade vid Malmbergsgruvan<br />
bygget av en ny huvudnivå. huvudnivå.<br />
MAJ<br />
MAJ<br />
48-årige byggnadsarbetarearbetaren<br />
Josef<br />
29-årige byggnads-<br />
Muhamed Mraovic<br />
Hajdik, från Slovakien,<br />
dog efter ett fall<br />
dog efter e t fa l<br />
på cirka nio meter i Lund. Han på sex meter. Han arbetade på<br />
höll på med fasadarbeten när ett eterni tak som gav vika och<br />
han trillade igenom bomlaget han trampade igenom. Han var<br />
på ställningen. Man hi tade egenföretagare men inhyrd av en<br />
avbrutna plankor i stä lningen byggnadsfirma. Olyckan inträffade<br />
i Frillesås. Läs mer på s. längre ner.<br />
14.<br />
AUG<br />
SEP<br />
<strong>Byggnadsarbetaren</strong>,<br />
nr 7, 2010.<br />
<strong>Byggnadsarbetaren</strong>,<br />
n r 1 0 , 2 0 1 .<br />
www.moraofsweden.se.<br />
Köp originalet.<br />
11<br />
Bodsnack<br />
E-POST redaktionen@byggnadsarbetaren.se FAX 08-728 49 80 TEL 08-728 48 00 WEBB www.byggnadsarbetaren.se<br />
FRÅGAN<br />
Ska Arbetsmiljöverket göra egna utredningar efter olyckor?<br />
Nicklas Svanberg, 45 år,<br />
rörmontör, Båstad<br />
Ja, det tycker jag.<br />
Arbetsmiljöverket<br />
måste som oberoende<br />
part granska de<br />
allvarliga olyckorna,<br />
man kan inte förlita sig<br />
enbart på att företagen<br />
lämnar rätt uppgifter.<br />
Daniel Fagerlund, 24 år,<br />
snickare, Norrköping<br />
Det tycker jag verkligen.<br />
Jag tror det<br />
behövs en oberoende<br />
part för att utreda varför<br />
olyckor har hänt. Då kan<br />
det kanske också komma<br />
lösningar på hur man kan<br />
arbeta för att det inte ska ske igen.<br />
Göran Östberg, 68 år,<br />
kylmontör, Borlänge<br />
Ja, det bör de<br />
göra. Det finns så<br />
mycket som kan hända<br />
på ett bygge. Det är<br />
viktigt att en oberoende<br />
part står för utredandet<br />
och att både polis och<br />
Arbetsmiljöverket utreder.<br />
Se nyheten<br />
på sidan 11.<br />
Sätt arbetsmiljön<br />
i fokus<br />
■ I <strong>Byggnadsarbetaren</strong><br />
Byggnytt<br />
Nu ökar dödsolyckorna<br />
2010 dog tolv personer<br />
i byggolyckor. Det är fyra<br />
fler jämfört med året innan,<br />
visar <strong>Byggnadsarbetaren</strong>s<br />
sammanstä lning.<br />
nummer 2, <strong>2011</strong>, fick vi<br />
läsa att antalet dödsfall<br />
i arbetet ökade igen år<br />
2010, efter att tidigare år<br />
varit på väg ner. Det tyder<br />
på en sämre arbetsmiljö<br />
och en tillbaka gång av<br />
systematiskt arbetsmiljöarbete<br />
med förebyggande<br />
insatser och utbildningar.<br />
Regeringens nedskärningar på<br />
Arbetsmiljöverket och Arbetsmarknadsinstitutet<br />
börjar visa resultat.<br />
Med sämre arbetsmiljö och färre<br />
inspektioner ökar olyckorna. Detta<br />
leder till långa sjukskrivningar eller till<br />
dödsfall i värsta fall.<br />
Det här är helt oacceptabelt, inte<br />
minst med tanke på att det samtidigt<br />
pratas om att vi kanske är tvungna<br />
att höja pensionsåldern för att vi ska<br />
kunna finansiera välfärden. Många<br />
måste fortsätta att jobba också för<br />
att ha råd att leva på pensionen.<br />
I <strong>Byggnadsarbetaren</strong> nummer 1,<br />
<strong>2011</strong>, fanns ett reportage om en golvläggare.<br />
Han lägger 4 000 kvadratmeter<br />
golv själv och kämpar med 270<br />
kilo tunga mattrullar, tillsammans<br />
med en lärling. Han använde visserligen<br />
en stående limspridare, men var<br />
fanns hydraulvagnen för rullarna?<br />
Ska vi minska förslitningsskador,<br />
förtidspensionering eller rent av dödsfall<br />
på arbetsplatserna och klara av<br />
att arbeta till pensionsåldern kanske<br />
vi inte ska visa denna typ av artiklar<br />
En dödsolycka varje månad<br />
HÄLFTEN AV dödsfa len inträf-<br />
Senaste nytt a ltid på www.byggnadsarbetaren.se<br />
HÄR<br />
HÄR<br />
ÄR<br />
ÄR<br />
2010<br />
2010<br />
ÅRS<br />
ÅRS<br />
DYSTRASTE<br />
DYSTRASTE<br />
SIFFROR<br />
SIFFROR<br />
DÖDSOLYCKOR PÅ BYGGET<br />
BJÖRN SAMUELSON är arbets-<br />
Första avtalet för utstationerade klart<br />
DÖDSOLYCKOR 2010<br />
M a t s O P a u l s s o n n y v d f ö r B r a v i d a<br />
■ 138,35 kronor i timmen. Det ger det avtal för smeder anställda i<br />
■ Mats O Paulsson blir ny vd och koncernchef i Bravida. Den nuvarande<br />
vd:n Torbjörn Tore lämnar sin post vid årsstämman den 5 maj.<br />
utländska företag, som IF-Meta l tecknat med arbetsgivarna Svemek.<br />
Avtalet är det första så ka lade utstationeringsavtal som lämnats till Mats O Paulsson är i dag vd för Strabag i Norden. Han var vice vd i<br />
myndigheterna, efter Lava lagens sjösä tning. Lönen ligger i nivå med Peab och vd i Peab Industri 2000–2009. Under tiden på Peab Industri<br />
sni tlönerna för branschen. Avtalet reglerar också bland annat frågor om ledde Mats O Paulsson bland annat börsnoteringen av bolaget. Mats<br />
kost, logi och resor till och från Sverige.<br />
är styrelseledamot i Bravida sedan 2009.<br />
22<br />
11<br />
2<br />
Joacim, 22, klä mdes till döds<br />
23<br />
17<br />
9<br />
Störtade 100 meter<br />
25<br />
18<br />
8<br />
Extremvintern företagens största hinder<br />
■ Det extrema vintervädret har stä lt till problem för byggföretagen.<br />
Vart tredje företag uppger det extrema vintervädret som främsta<br />
hindret för verksamheten. Det visar den senaste barometern från<br />
Konjunkturinstitutet. Byggföretagen är annars mycket optimistiska<br />
inför första kvartalet i år och räknar med fortsa t orderti lväxt. Även<br />
byggproduktion och sysselsä tning väntas stiga betydligt.<br />
ROBUST SVENSK KVALITET<br />
Stämkniv.<br />
Blad av kolstål.<br />
Montörskniv. Blad av kolstål.<br />
A lroundkniv.<br />
Blad av kolstål.<br />
Allroundkniv. Blad av rostfri t stål.<br />
Fler specialknivar ur Craftline-serien finns på<br />
Originalet sedan 1891<br />
MORAKNIV är e t registrerat varumärke och har använts för knivar från<br />
Mora of Sweden, tidigare KJ Erik son och Frosts Knivfabrik, sedan 1891.<br />
som ett föredöme. Vi som känner till<br />
byggbranschen vet att alltför många<br />
inte når nuvarande pensionsålder.<br />
Därför behöver vi högre krav på<br />
arbetsmiljön samt på kontroller och<br />
uppföljningar av arbetsmiljöarbetet.<br />
Även attityder till arbetsmiljöarbetet<br />
behöver förändras.<br />
Ackordsarbete i all ära, men det<br />
ökar hetsen så att arbetare inte tar sig<br />
tid att använda skyddsutrustningar.<br />
Ackord driver upp lönen, men det<br />
är en kortvarig lycka om man under<br />
några få år skaffar sig bestående<br />
skador på kroppen. För att vi ska orka<br />
jobba tills vi blir pensionärer borde<br />
det finnas ett annat belöningssystem<br />
som kan påverka lönen, men där<br />
arbetsmiljön står mer i fokus.<br />
Dålig arbetsmiljö leder till lidande<br />
för den enskilde och till stora kostnader<br />
för samhället. Därför krävs det<br />
investeringar i bra arbetsmiljö i stället<br />
för skattesänkningar.<br />
29<br />
18<br />
29<br />
Man dog när<br />
planka brast<br />
569<br />
GUNNAR SANDBERG<br />
riksdagsledamot (S)<br />
ÖSTEN JONASSON<br />
f.d. golvläggare<br />
SAXAT<br />
FRÅN<br />
WEBBEN<br />
”Att inte få en<br />
lärlingsplats<br />
efter avslutad<br />
utbildning är ett<br />
svek mot ungdomen<br />
som valt<br />
byggyrket i tron<br />
att det skulle<br />
leda till ett framtidsyrke.<br />
(…)<br />
De som inte får<br />
någon lärlingsplats<br />
innan nästa<br />
grupp lärlingar<br />
kommer ut från<br />
gymnasieskolans<br />
byggprogram<br />
får det mycket<br />
t u ff t . ”<br />
LARS OWE<br />
EDBERG<br />
”Socialdemokraterna<br />
behöver<br />
efter sitt andra<br />
raka valnederlag<br />
verkligen börja<br />
fundera över sin<br />
politik och över<br />
vilka grupper av<br />
människor som<br />
de ska representera<br />
i samhället.”<br />
PATRIK<br />
WIKSTRÖM<br />
ÖREBRO<br />
Anställ fler<br />
lärlingar<br />
Jag blev beklämd när jag läste<br />
senaste <strong>Byggnadsarbetaren</strong>!<br />
Vad gör förbundet för att ändra förutsättningarna<br />
för ungdomarna som<br />
lämnar byggprogrammet?<br />
Dessutom blev jag ännu mer beklämd<br />
att läsa hur Sveriges Byggindustrier<br />
ser på rekryteringen av blivande<br />
byggnadsarbetare. De borde veta<br />
vilken rekryteringsreserv som finns<br />
bland alla de elever som genomgått<br />
byggprogrammet.<br />
Nu när företagen skriker efter<br />
yrkesarbetare borde man ta chansen<br />
att anställa ett antal lärlingar, vilket<br />
företagen borde gjort redan under<br />
lågkonjunkturen.<br />
Kan det vara så att det var bättre<br />
förr? Före kommunaliseringen som<br />
genomförts på skolans område hade<br />
vi i branschen möjlighet att i samarbete<br />
med SÖ (Skolöverstyrelsen)<br />
fastställa antalet utbildningsplatser i<br />
respektive kommun som hade byggutbildning.<br />
Då hade byggnadsindustrins<br />
yrkesnämnd järnkoll på vilket behov<br />
som respektive kommun hade av<br />
rekrytering och vilken möjlighet som<br />
fanns till vettiga praktikplatser.<br />
Hur kan förbundet verka för att vi<br />
ska kunna fixa en utveckling för de<br />
ungdomar som väljer byggprogrammet<br />
så att de ska kunna bli byggnadsarbetare<br />
med en fullständig<br />
utbildning?<br />
Här har förbundet en politisk uppgift!<br />
Att jobba för att våra blivande<br />
lärlingar (medlemmar) får en framtidstro.<br />
LENNART HÅLLBUS<br />
4 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS <strong>2011</strong>
TYCK TILL Uppge namn och telefonnummer, som hemlighålls<br />
mellan dig och redaktionen om du använder signatur.<br />
LEDARE<br />
TYCK<br />
TILL PÅ<br />
NÄTET!<br />
Den vite mannen<br />
regerar på bygget<br />
DEN TYPISKE BYGGNADSARBETAREN i Sverige är en vit medelålders<br />
man. Han bor i egen villa eller radhus i en mindre kommun.<br />
Han undviker storstäder och håller på traditionerna. Inom<br />
branschen utgör byggnadsarbetare med utländsk bakgrund en<br />
absolut minoritet. Andelen som är födda utanför Europa utgör<br />
knappt två procent av kåren, enligt en rapport som Statistiska<br />
centralbyrån (SCB) tagit fram för <strong>Byggnadsarbetaren</strong>s räkning.<br />
I centrala Södertälje, en av Sveriges invandrartätaste kommuner,<br />
byggs just nu 77 bostadsrätter. Det är inget märkvärdigt i sig.<br />
Andelen som<br />
är födda<br />
utanför Europa<br />
utgör knappt två<br />
procent av kåren.<br />
Skillnaden är att majoriteten av<br />
byggnadsarbetarna kommer från<br />
Irak. Ordnings- och skyddsregler är<br />
översatta från svenska till arabiska,<br />
i övrigt talas svenska på bygget.<br />
De är anställda av Telje-Peab, ett<br />
nybildat byggföretag som till hälften<br />
ägs av Peab och Södertälje kommun.<br />
Bolaget startades för att ge arbetslösa, flyktingar och bidragtagare<br />
jobb och samtidigt bygga bostäder.<br />
UNDER DE SENASTE ÅREN har på olika håll i landet i genomförts<br />
flera projekt med syfte att öka mångfalden i byggbranschen.<br />
Men fortfarande är det den vita, svenskfödda medelålders mannen<br />
som dominerar i byggboden.<br />
Stödet för Sverigedemokraterna är dubbelt så högt<br />
bland Byggnads medlemmar jämfört med befolkningen<br />
i övrigt. I senaste riksdagsvalet röstade<br />
drygt tio procent av medlemmarna på Sverigedemokraterna,<br />
enligt Byggnads egen valenkät.<br />
Nu drar Byggnads, tillsammans med Transport,<br />
Elektrikerna, IF Metall och den anti rasistiska<br />
rörelsen Expo, i gång en kampanj för att<br />
stoppa rasism. Målet är att nå 30 000<br />
ungdomar i gymnasiet.Undersökningar<br />
visar att 20 till 60 procent av<br />
eleverna på yrkesförberedande<br />
program sympatiserade med<br />
Sverigedemokraterna.<br />
På sidorna 38–41 kan ni<br />
läsa om bygget som försöker<br />
vända trenden.<br />
©<br />
TEGERA ® 9124<br />
Nöj dig<br />
bara<br />
med det<br />
bästa.<br />
tegera ® 9124 är riktigt bra<br />
handskar. att de dessutom<br />
är snygga gör ju inte saken<br />
sämre. Handskarna är sydda<br />
i microthan+, ett tunt, starkt<br />
och smidigt material som ger<br />
finfin fingertoppskänsla och<br />
ett utmärkt grepp. Upptäck<br />
också våra andra handskar i<br />
familjen tegera ® , du kommer<br />
att vilja ha dem allihop!<br />
Kenneth Petterson, chefredaktör<br />
www.ejendals.se
Bodsnack<br />
2 TUM<br />
Nu är det<br />
dags att<br />
ta rygg på<br />
Fredde i<br />
Solsidan – fram<br />
med grillen.<br />
Vi ses – kanske på en<br />
solig trätrall nära dig<br />
Glömde<br />
som<br />
vanligt<br />
att plocka<br />
in grillen efter<br />
förra säsongen<br />
– måste köpa en<br />
ny …<br />
FRÅN MITT KÖKSFÖNSTER ÖPPNAR sig en vy som<br />
visar stora delar av Södermalm i Stockholm. I år har<br />
det stått en byggkran en bit bort. Varje vardagsmorgon<br />
när jag stapplat ut i köket för att fixa morgonkaffet har<br />
jag slängt en blick ut på kranen. Och varje gång har<br />
jag kunnat konstatera att den rör sig, arbetet är redan<br />
i gång. Bredvid fönstret sitter temperaturmätaren.<br />
Minus fem eller minus arton spelar ingen roll – kranen<br />
rör sig.<br />
Det har nu gått 25<br />
år sedan jag gick ut på<br />
piren i Visby hamn och<br />
skickade i väg hammaren<br />
så långt jag orkade.<br />
Den ligger väl där än<br />
i dag på botten som ett<br />
rostigt minne av sju år<br />
på bygget.<br />
... all respekt<br />
till er som<br />
härdar ut med<br />
skitväder och<br />
mörker under åtta<br />
månader om året.<br />
Visst kan jag sakna snickrandet. Men det gäller bara<br />
de dagar då solen strålar, det doftar sågspån på valvet,<br />
kortbyxorna är på, fikapausen har flyttat ut till trätrallen<br />
och flugorna solar sig på bodväggen.<br />
Jag slutade inte på bygget för att slippa frysa.<br />
Tänkte inte på vädret då, utan det var andra drivkrafter<br />
som förde mig till journalistiken. Men i dag är<br />
kyla, snö, blåst och regn absolut huvudorsaken till att<br />
jag aldrig skulle kunna komma tillbaka. Påminnelsen<br />
om detta kommer med jämna mellanrum då jag är ute<br />
och gör reportage på olika byggarbetsplatser. Och jag<br />
erkänner, jag fryser häcken av mig varje gång. Den<br />
här vintern har varit något av lidandens tid och då<br />
sitter jag ändå på kontoret under stor del av arbetstiden.<br />
DEN STORA FRÅGAN ÄR: hur orkar ni på bygget?<br />
Det är en stor gåta och all respekt till er som härdar<br />
ut med skitväder och mörker under åtta månader om<br />
året. Förmodligen somnar ni tidigt på fredagskvällarna<br />
efter att kroppen utsatts för kyla, blåst och väta<br />
under veckan.<br />
Men nu kommer snart<br />
bättre tider och jag säger<br />
som Gert Fylking – ”änt-<br />
ligen!<br />
Våren är på ingång,<br />
ljuset är tillbaka och<br />
jag hoppas på fantastiskt<br />
byggväder<br />
så ni alla får chansen<br />
att äntligen tina<br />
upp. Och för min<br />
egen del blir det<br />
betydligt skönare<br />
att göra reportage på<br />
bygget – gärna med<br />
en fika på trätrallen.<br />
CENNETH NIKLASSON – reporter<br />
TIPSA<br />
OM KLIPP!<br />
p.o@byggnads<br />
arbetaren.se<br />
YOUTUBE-KLIPPET<br />
Bygget rockar<br />
FALLOLYCKA En lärling fördes till sjukhus er ett fall<br />
på åtta meter, den 16 juni. Han föll från en ställning<br />
ner i en container. Olyckan inträffade på NCC:s<br />
i arbetsplats reklamfilm<br />
vid regementet i Strängnäs. Polisen<br />
■ uppger Riktigt att olyckan coola inträffade gubbar i samband med att en<br />
i byggnadsställning denna reklamfilm revs. Enligt för SF Arbetsmiljöverket<br />
tog lärlingen bort skydds räcket när han skulle kasta<br />
Bio. Underbar miljö och<br />
skräp i containern.<br />
komik. Se gärna fler i<br />
samma serie.<br />
FÖR ATT SE KLIPPET:<br />
Klicka på länken på<br />
www.byggnadsarbetaren.se<br />
TÄVLA!<br />
med <strong>Byggnadsarbetaren</strong><br />
Riktigt fina priser att vinna.<br />
Läs mer på sidan 37.<br />
6 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS <strong>2011</strong>
– Vem svarar<br />
i växeln idag?<br />
– Du och jag.<br />
I moderna företag jobbar alla i växeln.<br />
Anslut firmans mobiler till Telia Jobbmobil växel så har ni alltid med<br />
er växeln var ni än är. Sen kan den kollega som har en fri hand över<br />
besvara det inkommande samtalet. Precis så enkelt kan Telia Jobbmobil<br />
växel effektivisera företaget och öka er tillgänglighet. Först<br />
när växeln är helt integrerad i mobilen blir telefonen riktigt smart.<br />
Bättre affärer kommer på köpet.<br />
Välkommen till Telias butiker, återförsäljare, telia.se/kampanjer<br />
eller ring 90 400.<br />
Nokia E7<br />
Telia<br />
Jobbmobil<br />
växel<br />
LÄS MER →
Sju frågor<br />
VEM:<br />
ÅLDER:<br />
YRKE:<br />
ANDREAS KRANTZ<br />
18 VÅRGÅRDA<br />
BOR:<br />
SNICKARELEV<br />
AKTUELL:<br />
REG ERANDE SVENSK MÄSTARE I<br />
BYGGNADSARBETARENS WEBBSPEL<br />
POÄNG.<br />
HAMMER THE NAIL, 77 903 POÄNG.<br />
”Jag har skrutit en del”<br />
ANNA SIGGE<br />
1. Grattis, du är historiens första svenska<br />
mästare i Hammer the Nail. En klassisk fråga:<br />
Hur känns det?<br />
– Det känns riktigt bra. Jag läste om tävlingen i tidningen<br />
och jag hade inget att göra. Till slut slog jag toppnoteringen.<br />
Det var en nervös väntan för att se om det<br />
skulle räcka, jag kollade resultatuppdateringarna hela<br />
tiden och tänkte att det är säkert någon som slår det.<br />
2. Hur rankar du den här titeln? Är det det<br />
största som du har vunnit?<br />
– Jag rankar den väldigt högt och jag har skrutit en del<br />
för kompisarna på byggprogrammet. Jag har väl vunnit<br />
några juniorturneringar i fotboll, men inget SM.<br />
EN HÄLSNING FRÅN<br />
VÄRLDSREKORD-<br />
HÅLLAREN<br />
Marlene Ingemann<br />
heter jag! Bruden med<br />
världs rekordet i ”Hammer<br />
the nail” =) Gick in på min<br />
facebook & såg att jag hade<br />
fått en länk till eran tidning<br />
här på webben.<br />
Kan man tänka sig, en<br />
tvåbarnsmamma som sitter<br />
och nöter sönder musknappen<br />
på datorn! haha! De är<br />
inte så att jag har vunnit en<br />
ny bärbar dator!? haha ;)<br />
Karln min har nu ”förbjudit”<br />
mig till att spela mer,<br />
då musknappen på datorn<br />
faktiskt gick sönder p.g.a.<br />
spelet, hahaha!!<br />
Ville bara tacka för ett<br />
roligt & ett VÄLDIGT enerverande<br />
spel! =)<br />
Hojta gärna till om de<br />
kommer flera, då ska jag<br />
’kicka ass’ i de också!<br />
MVH//Marlene”<br />
Lycklig SM-vinnare. Andreas Krantz går sista terminen som snickarelev på Kunskapskällan<br />
i Herrljunga.<br />
3. Var ska du ställa bucklan?<br />
– Den får hamna mitt i rummet (pojkrummet i föräldrahemmet).<br />
4. Hur skulle du beskriva dig själv som<br />
spelare. En naturbegåvning som Zlatan eller<br />
en träningsprodukt som Klas Ingesson?<br />
– Jag är nog en blandning. Fick rätt höga poäng redan<br />
första gången jag spelade, över 40 000. Sedan körde<br />
jag två timmar i sträck, så hade jag slagit rekordet.<br />
5. Vad är hemligheten med att bli bra i spelet?<br />
– Det är nog bara att nöta och nöta. Att prova olika<br />
sorters dataspel kan nog vara bra. Men ett tips är väl<br />
att titta på hammarens skugga och sikta med den.<br />
6. Är du lika bra på att hamra på riktigt? Vad är<br />
dina framtidsplaner?<br />
– Jag går ut skolan nu i sommar och ska då bli lärling,<br />
om man hittar någon plats. Men det verkar se rätt<br />
bra ut med jobb här. Sen efter det vill jag ut och resa<br />
jorden runt något år, innan man börjar jobba som träarbetare<br />
någonstans här hemma.<br />
7. Slutligen, kommer du att försöka försvara<br />
din titel nästa år? Och har du planer på att<br />
göra en attack mot Marlene Ingemanns<br />
världs rekord på 80 949p?<br />
– Det kommer jag nog att försöka göra. Och då får jag<br />
väl försöka slå rekordet. Men just nu är det klasskompisarna<br />
som försöker slå mitt resultat. Vi brukar köra i<br />
skolan, men de klarar det inte.<br />
PETER ÖNNESTAM<br />
8 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS <strong>2011</strong>
SKICKA<br />
BILDEN!<br />
Har du en bra byggbild? Avslöjande, humoristisk eller kanske bara vacker.<br />
Skicka den ihop med en kort beskrivning till: p.o@byggnadsarbetaren.se<br />
Bilden<br />
marcus hallgren<br />
Mäktigt Marcus!<br />
n Varför höjdrädsla inte är någon bra kombination med<br />
jobbet som byggnadsarbetare illustreras av denna bild av<br />
MARCUS HALLGREN. Bilden visar ”pyloner på Hardangerbrua<br />
i Norge under uppbyggnad. Cirka 135 meter över<br />
havet!” Tack Marcus, håll utkik i brevlådan efter en trisslott.<br />
Fortsätt att skicka in era bilder till p.o@byggnads<br />
arbetaren.se eller på www.byggnadsarbetaren.se (klicka på<br />
Läsarbilder).<br />
nr 4 mars <strong>2011</strong> byggnadsarbetaren 9
Nu öppnar<br />
världens minsta akutmottagning<br />
NYHET!<br />
www.firstaid.cederroth.com
Senaste nytt alltid på www.byggnadsarbetaren.se<br />
Byggnytt<br />
Utredde aldrig olyckan<br />
Arbetsmiljöverket förlitade sig på arbetsgivarens version<br />
Minst två dödsolyckor i<br />
byggbranschen det senaste<br />
året utreddes aldrig av<br />
Arbetsmiljöverket. I stället<br />
nöjde man sig med att låta<br />
företagen själva utreda vad<br />
som hände. Både fack och<br />
åklagare anser att rättssäkerheten<br />
kan hotas.<br />
– Det är fel. Det är viktigt att<br />
Arbetsmiljöverket som är opartiskt<br />
utreder alla olyckor, säger<br />
Byggnads regionala skyddsombud<br />
i Stockholm, Tomas Kullberg.<br />
Han är kritisk till flera fall i<br />
Stockholmsområdet där utredningar<br />
inte gjorts.<br />
Ett exempel är olyckan där<br />
kranföraren Ulf Ryding dog den<br />
22 mars i fjol, efter att ha fått ett<br />
parti utfackningsväggar över sig.<br />
Trots att det var en dödsolycka<br />
gjorde Arbetsmiljöverket (AV)<br />
aldrig någon egen utredning, utan<br />
förlitade sig på dem som gjordes<br />
av arbetsgivaren och av beställaren.<br />
Båda utredningarna pekade<br />
på att inga fel begåtts, samt lyfte<br />
fram positiva åtgärder som företag<br />
och beställare gjort. AV avslutade<br />
därefter ärendet.<br />
– Det var svårt att klarlägga<br />
vems felet var och vi kunde inte<br />
se att arbetsgivaren brutit mot<br />
arbetsmiljölagen, säger arbetsmiljöinspektör<br />
Pia Selenius. Att<br />
vidare utreda olyckan, anser hon<br />
inte hade gett något.<br />
AV är förvisso inte skyldigt<br />
att utreda alla olyckor. Men<br />
Tomas Kullberg anser att verket<br />
borde granska omständigheterna<br />
runt olyckan, eftersom företagen<br />
Här dog kranföraren Ulf Ryding, i Kallhäll norr om Stockholm. Men<br />
Arbetsmiljöverket gjorde ingen egen utredning, utan förlitade sig till<br />
arbetsgivarens och beställarens.<br />
är så uppenbart jäviga:<br />
– Man kan aldrig förvänta sig<br />
att arbetsgivaren ska göra en helt<br />
opartisk utredning, säger han.<br />
Olyckan där Ulf Ryding dog är<br />
inte enda exemplet där AV förlitat<br />
peter önnestam<br />
sig på företagets utredning. Den 25<br />
mars 2010 dödades betongarbetaren<br />
Johan Engqvist, vid ett takras i<br />
Södertälje. Också här nöjde sig AV<br />
med företagets olycksutredning<br />
och den opartiska tekniska utredning<br />
som AV krävde att arbetsgivaren<br />
skulle beställa. Slutsatserna<br />
blev att det varit omöjligt för<br />
entreprenören att förutse olyckan.<br />
Ärendet avslutades med en sammanfattning<br />
till åklagaren.<br />
En åklagarE som driver<br />
många arbetsmiljömål är Leif H<br />
Johansson i Stockholm. Han ser<br />
en risk i att Arbetsmiljöverket inte<br />
utreder själva. I ett av hans fall,<br />
en rasolycka i Uppsala, har han<br />
bara fått in ett kortfattat inspektionsmeddelande<br />
från AV samt<br />
företagets utredning. Men den<br />
utredningen är otydlig och det, i<br />
kombination med att det saknas<br />
bevisning från polisen, försämrar<br />
möjligheten att åtala.<br />
– Det gör det omöjligt för mig<br />
att gå vidare. Detta är en risk man<br />
tar om man förlitar sig på utredningar<br />
från företagen, säger Leif H<br />
Johansson.<br />
Arbetsmiljöinspektör Håkan<br />
Angeldahl inspekterade olyckan.<br />
– Vi har inte tid att göra egna<br />
utredningar. Vi åker ut och ställer<br />
krav och misstänker vi brott gör<br />
vi en åtalsanmälan som åklagaren<br />
får gå vidare med, säger han.<br />
Flera andra inspektörer vittnar<br />
om samma sak.<br />
– Vi har fått allt mindre resurser.<br />
Det har blivit mindre tid att<br />
utreda, vilket gör att vi i färre fall<br />
hinner granska riktigt noga, säger<br />
Per-Arne Mattsson, arbetsmiljöinspektör<br />
i Falun.<br />
<strong>Byggnadsarbetaren</strong> har sökt<br />
AV:s generaldirektör Mikael<br />
Sjöberg för kommentar. Han har<br />
enligt pressavdelningen inte haft<br />
tid att svara.<br />
Margite Fransson<br />
Var tionde byggelev är kvinna<br />
n I höstas gick 1 653 kvinnor på byggprogrammet. Det betyder att 9,4<br />
procent av byggeleverna är kvinnor det här läsåret. Andelen kvinnliga<br />
elever ligger därmed kvar på ungefär samma nivå som förra året, då 9,5<br />
procent av eleverna var kvinnor. Det betyder en inbromsning av en tidigare<br />
stadig ökning av andelen kvinnliga byggelever. För fem år sedan var<br />
andelen kvinnor på byggprogrammen exempelvis 4,4 procent.<br />
2,65<br />
timmen.<br />
KRONOR<br />
n Så mycket ska du ha i löneökning<br />
från 1 april om du arbetar<br />
på byggavtalet, plåt avtalet eller<br />
vvs-avtalet. Om du jobbar på kylavtalet<br />
höjs din månadslön med<br />
516 kronor och du som jobbar på<br />
glasmästeriavtalet får 3,25 mer i<br />
nr 4 mars <strong>2011</strong> byggnadsarbetaren 11
Byggnytt<br />
46-åring dog<br />
– fastnade<br />
i borrstålet<br />
DÖDSOLYCKA PÅ KOLMÅRDEN<br />
En 46-årig bergsborrare<br />
dödades efter att ha fastnat<br />
i en roterande borr.<br />
Mannen dog i samband<br />
med en olycka på Kolmårdens<br />
djurpark utanför Norrköping.<br />
Olyckan inträffade<br />
den 26 februari.<br />
På arbetsplatsen skulle de spränga<br />
för att göra en parkeringsplats i<br />
anslutning till en linbanebyggnad.<br />
Det var första dagen på arbetsplatsen<br />
och man skulle borra hål<br />
för att lägga ner sprängämnen. Då<br />
olyckan inträffade höll den 46-årige<br />
mannen från Eskilstuna på med<br />
att förlänga borrstålet, genom att<br />
sätta till ytterligare en del.<br />
Av någon anledning fastnade<br />
han i borrstålet som var roterande<br />
och klämdes fast mot detta.<br />
– På något sätt har han hållit i<br />
förlängningsstålet som samtidigt<br />
varit i rotation. Han har därigenom<br />
klämts mot stålet och även<br />
slagit i huvudet, säger kriminalinspektör<br />
Anders Wallberg, vid<br />
polisen i Östergötland.<br />
Inga ögonvittnen finns till<br />
olyckan och då bergsborraren<br />
påträffades var han livlös. Ännu<br />
är den direkta dödsorsaken inte<br />
klarlagd.<br />
Olyckan utreds nu av polis och<br />
även Arbetsmiljöverket har inlett<br />
en granskning.<br />
– Vi vet inte varför det skedde,<br />
men stålet ska inte vara i rotation<br />
på det här sättet, säger<br />
arbetsmiljö inspektör Bertil Sandberg.<br />
MARGITE FRANSSON<br />
Slog ner kollegan – skadade nacken<br />
■ En byggnadsarbetare blev plötsligt ilsk och slog till sin kollega i<br />
nacken. Kollegan föll ner från ställningen och skadade sig. Det hela<br />
utspelade sig nyligen på en arbetsplats i Lund. Kollegan var oförberedd<br />
på slaget från den 40-årige byggnadsarbetaren och föll cirka en halvmeter<br />
och skadade nacken. Ett vittne såg händelsen och mannen som<br />
slog misstänks för misshandel.<br />
NÄTFRÅGAN<br />
Ska man ställa krav på<br />
företag att ta in lärlingar?<br />
Nästa fråga: Är Riksbyggen bra för Byggnads?<br />
RÖSTA PÅ WWW.BYGGNADSARBETAREN.SE<br />
Totala arbetslösheten<br />
Öppna arbetslösheten<br />
NEJ, det är företagens<br />
ensak vilka de<br />
anställer: 17 %<br />
ARBETSLÖSHETEN I FEBRUARI<br />
6,2<br />
4,8<br />
12,7<br />
10,8<br />
14,0<br />
■ Arbetslösa medlemmar i Byggnads och Målarnas a-kassa.<br />
JA, självklart, det<br />
handlar om branschens<br />
framtid: 83 %<br />
10,2<br />
6,8<br />
2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Få avtalsstrider i byggsektorn<br />
■ Antalet stridsvarsel mot avtalslösa byggföretag ligger kvar på en<br />
rekordlåg nivå enligt Medlingsinstitutets senaste årsrapport. 2010<br />
varslade Byggnads om blockad endast vid två tillfällen, för att få<br />
byggföretag att teckna kollektivavtal. Mönstret är det samma i alla<br />
LO-förbund. Enligt Medlingsinstitutets senaste årsrapport varslade<br />
förbunden om stridsåtgärder i 98 fall 2006, och 2010, fyra år senare,<br />
hade siffran sjunkit till 16.<br />
ANTALET VARSEL OM STRIDSÅTGÄRDER I BYGGSEKTORN<br />
2006:<br />
2007:<br />
2008:<br />
2009: 0<br />
2010:<br />
1<br />
2<br />
2<br />
11,1<br />
Antalet stridsvarsel har som synes<br />
sjunkit dramatiskt sedan 2006. Bilden<br />
ser likadan ut i alla LO-förbund.<br />
KÄLLA: MEDLINGSINSTITUTET<br />
KÄLLA: ARBETSFÖRMEDLINGEN<br />
17<br />
Prisvärt boende året om<br />
* 20 min till Stockholm City<br />
* Bevakat område<br />
* Parkering vid stugan<br />
Uppge ”bygg”<br />
få 10 % rabatt<br />
på månadsboende<br />
gäller under <strong>2011</strong><br />
flottsbro.se<br />
info@flottsbro.se 08 - 535 327 00<br />
Tlf 031-135490<br />
KRISTALLKLAR<br />
OCH UNIVERSAL<br />
– limmar, fogar och tätar<br />
Du hittar -produkterna i Bygg-, Järnoch<br />
Färgfackhandeln. Se återförsäljarlista<br />
på www.novatech.nu<br />
12 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS <strong>2011</strong><br />
95x60_TRANS7_SE_<strong>2011</strong>.indd 1 08.02.<strong>2011</strong> 14:29:43
SÅ GJORDE VI<br />
■ Årets sämsta bygge<br />
är en utnämning som<br />
<strong>Byggnadsarbetaren</strong>s<br />
redaktion som helhet<br />
står bakom.<br />
■ Utnämningen baseras<br />
på den bevakning av<br />
byggbranschen som vi<br />
gjort under året.<br />
ASBESTSKANDALEN<br />
■ Karolinska universitetssjukhuset<br />
i Huddinge<br />
är cirka 400 000<br />
kvadratmeter stort.<br />
Asbest förekommer<br />
enligt fastighetsägaren<br />
Locum i princip i a la hus,<br />
i olika grad.<br />
■ Framför a lt finns<br />
asbest i rörkonstruktioner,<br />
rörböjar, va ten och<br />
avlopps- och ventilationsrör<br />
och branddörrar.<br />
Det finns också i<br />
brandisolering i bjälklag,<br />
med mera.<br />
■ Asbesthaltigt damm<br />
kan finnas i undertak<br />
efter a t ha fallit ner från<br />
bjälklag. E t problem är<br />
a t man vid flera tidigare<br />
renoveringar byggt in<br />
asbesten i stä let för att<br />
ta bort den.<br />
30<br />
och hem på kvällar.<br />
vad han kan ha utsa ts för.<br />
asbest, säger han.<br />
säger Pe ter Lantz.<br />
Pia Selenius.<br />
”Det är underligt<br />
att ansvariga inte<br />
haft bättre ko l på<br />
asbesten”, säger<br />
snickaren Petter<br />
Andersson.<br />
utanför Stockholm.<br />
Man har bland annat kunnat konstatera<br />
asbest på balkar i taket.<br />
31<br />
TIPSA<br />
OSS!<br />
Asbestundersökning läggs ned<br />
Åklagaren inleder inte<br />
någon förundersökning<br />
efter asbestskandalen på<br />
Karolinska universitetssjukhuset<br />
i Huddinge.<br />
Kammaråklagare Leif H Johansson<br />
har beslutat att inte inleda<br />
någon förundersökning efter<br />
Elektrikerförbundets polisanmälan<br />
vid Karolinska universitetssjukhuset<br />
i Huddinge. Han menar<br />
att de uppgifter han fått inte ger<br />
anledning att anta att ett brott<br />
som kan leda till åtal har begåtts.<br />
Han hänvisar också till en tidigare<br />
förundersökning som lagts ner av<br />
samma skäl. Den inleddes efter<br />
en åtalsanmälan från Arbetsmiljöverket.<br />
– Inget nytt har kommit fram<br />
i sak som ändrar bedömningen,<br />
säger han.<br />
Elektrikerförbundet tycker att<br />
tel: 08 728 49 79 ● e-post: j.s@byggnadsarbetaren.se<br />
ELEKTRIKERNA BEGÄR ÖVERPRÖVNING<br />
BYGGNADSARBETAREN UTSER<br />
beslutet är fel och ska<br />
begära en överprövning.<br />
– För vår del är<br />
det helt klarlagt att<br />
arbetarna har utsatts<br />
för asbest. Tester har<br />
visat att det fanns asbest<br />
där de arbetade. Sedan<br />
varierar det i vilken grad<br />
det skett och under hur<br />
lång tid. Det är bland<br />
annat just hur stor exponeringen<br />
varit som vi anser att en utredning<br />
skulle ge svar på, säger Malin<br />
Wulkan, förbundsjurist på LO-<br />
TCO:s rättsskydd, som anlitas av<br />
förbundet.<br />
Leif H Johansson finner det<br />
uteslutet att någon utsatts för livsfara<br />
eller risker för sjukdom som<br />
krävs enligt brottsbalken.<br />
– Det finns mätvärden som<br />
visat på att det är små värden som<br />
påträffats, säger han.<br />
HÄR ÄR ÅRETS SÄMSTA BYGGE<br />
ASBESTSKANDALEN VÄXER PÅ KAROLINSKA SJUKHUSET<br />
Byggnadsarbetare har utsatts för livsfarlig asbest på Karolinska universitetssjukhuset<br />
i Huddinge. De har jobbat oskyddade i tron att de var säkra. Därför<br />
utser <strong>Byggnadsarbetaren</strong> arbetsplatsen till årets sämsta bygge.<br />
D E T B L E V E N C H O C Kför elektriker och byggnadsarbetare<br />
när det i april stod klart a t de jobbat i<br />
utrymmen med damm från asbesthaltigt material.<br />
Plötsligt var deras arbetsplats i en kulvert avspärrad<br />
och det fanns en skylt med varning för asbest.<br />
– J g b l i r f ö r b a n n a . P r o v t a g n i g a r h a d e v i s a t<br />
d ä r f a n n s a s b e s t o c h d ä r h a d e v i v a r i t o c h j o b b a t i e t<br />
par års tid, säger Robert Andersson, elektriker och<br />
skyddsombud för Bravida på arbetsplatsen.<br />
Han säger a t elektrikerna blivit utsa ta bland<br />
annat då de gjort hål för kablar i tak och väggar med<br />
brandtätning och kommit i kontakt med undertakspla<br />
tor där damm samlats. I samma utrymmen har<br />
också byggko leger, snickare, sprinkler-, vvs- och<br />
ventilationsmontörer utfört olika arbetsuppgifter.<br />
Upptäckten väckte stor oro eftersom asbest är<br />
farligt och på sikt kan ge de allvarliga cancersjukdomarna<br />
lungcancer och mesoteliom.<br />
Men i oktober kom nästa chockbesked. Plötsligt en<br />
dag stod e t saneringstält stod utanför en annan av<br />
arbetsplatserna. Asbest hade upptäckts vid en inventering.<br />
Robert Andersson stoppade jobbet och krävde<br />
fler asbestprover. Alla visade på asbest. Då hade<br />
elektriker och byggnadsarbetare i fem veckor krupit i<br />
damm på undertak och kabelstegar i området.<br />
– Vi vet säkert a t vi också här har utsatts för<br />
asbest, säger Robert Andersson.<br />
Damm har virvlat ner på golvet där arbetare och<br />
sjukhuspersonal passerat. Byggnadsarbetare och<br />
elektriker har dragit med dammet in i bodar på raster<br />
– Någon måste gå ti l bo ten med de ta, säger<br />
sprinklermontören Pe ter Lantz. Han har i fyra år<br />
insta lerat sprinklersystem i husen för YIT, e t av flera<br />
sprinklerföretag på plats. Tidigare arbetade han i det<br />
nu sanerade området, i ett annat projekt och undrar<br />
Enligt Pe ter Lantz har sprinklermontörerna uppgifter<br />
som gör dem mycket utsa ta.<br />
– Vi gör varje vecka flera hundra hål i väggar och<br />
tak med hålsåg, för a t fästa sprinkler. Ofta gör vi hål<br />
i undertaken, där man sagt att det funnits damm med<br />
Byggherren Locum är ansvarig för a undersöka<br />
o m d e t fi n n s a s b e s t , s a m t å t g ä r d a d e t .<br />
– Men det har aldrig, förutom en gång, varit sanerat<br />
när vi kommit för att börja jobba. Det är konstigt med<br />
tanke på hur mycket asbest det finns i byggnaderna,<br />
ASBEST FINNS I OLIKA g r a d i a l l a h u s p å s j u k h u s o m -<br />
rådet. Anläggningen var klar 1974, två år innan asbest<br />
förbjöds som byggmaterial i Sverige. I dag beräknas<br />
100–150 olika byggprojekt pågå här. Det är svårt a t<br />
greppa helheten, men yrkesfolk på plats ger en bild av<br />
stor variation me lan seriösa företag och andra som tar<br />
lä t på arbetarnas hälsa. Men många är rädda för a t<br />
u tala sig. I ett projekt beskriver en byggnadsarbetare<br />
hur material med asbest rivits på ett regelvidrigt sä t<br />
med mycket damm, medan helt oskyddade byggnadsarbetare<br />
stå t bredvid och arbetat.<br />
Arbetsmiljöverket har besökt arbetsplatsen efter<br />
upptäckten a t elektriker exponerats i våras. Verket<br />
riktade krav mot Locum, men också mot entreprenören<br />
Bravida som är ansvarigt för det aktue la projektet.<br />
– V i v e t i n t e i d a g ä r h u r m å n g a s o m u t s a t s f ö r a s -<br />
best och i vilka mängder, säger arbetsmiljöinspektör<br />
Verket åtalsanmälde båda företagen men åklagaren<br />
lade ner utredningen. Nu är händelserna åter utsa ta<br />
för en rä tslig prövning. Elektrikerförbundet har<br />
polisanmält företagen för arbetsmiljöbro t.<br />
– D e t ä r k o n s t i g t a t m a n h r s å d å l i g k o l p å a s b e s t<br />
på ett sjukhus. Det är för jävligt a t detta kunnat<br />
hända. Jag vet inte om jag har blivit utsa t direkt i<br />
mi t arbete, men man har ju gått här i dammet från<br />
elektrikerna och vi si ter ti lsammans i boden, säger<br />
snickaren Pe ter Andersson.<br />
Ingen arbetare får oskyddad utsä tas för asbest.<br />
Det ska saneras av särskilt utbildad personal och<br />
saneringsområdet avskärmas. Förutom byggherren<br />
är byggsamordnare och arbetsgivare ansvariga.<br />
Karolinska universitetsjukhuset i Huddinge<br />
Robert Andersson, skydds-<br />
a t de jobbat flera år i lokaler<br />
som innehå ler asbest<br />
ombud på Bravida, blev förbannad<br />
när han fick reda på<br />
<strong>Byggnadsarbetaren</strong>, nr 15 /2010.<br />
Malin Wulkan reagerar över<br />
detta. Hennes och Elektrikerförbundets<br />
uppfattning är att<br />
elektriker och andra arbetare<br />
exponerats för asbestfibrer under<br />
lång tid. Asbest finns på många<br />
håll i sjukhusbyggnaderna.<br />
– Dels vet man inte hur stor<br />
exponeringen varit och dels kan det<br />
räcka med mycket små mängder asbestfibrer<br />
för att skadas, säger hon.<br />
MARGITE FRANSSON<br />
”Byggnads tecknar<br />
avtal med företag<br />
efter företag, sedan<br />
genomför de ingen kontroll<br />
alls och de utländska<br />
arbetarna har ingen aning<br />
om vad avtalet ger dem för<br />
rättigheter.”<br />
GINTS KAPLERS – fd tolk åt<br />
Byggnads levererar svidande<br />
kritik i Aftonbladet den 1 mars.<br />
”Det är inget jag<br />
känner igen. Vi driver<br />
över tio mål centralt<br />
just nu. Vi har vunnit många<br />
stora mål i AD genom åren:<br />
SSAB, Svartliden, kineserna<br />
i Kalmar, thailändare i<br />
Svinesund, Rimec för två år<br />
sedan, det lettiska företaget<br />
Mettojumti i Skåne i<br />
höstas.”<br />
TORBJÖRN JOHANSSON, Byggnads<br />
avtalssekreterare, svarar på<br />
<strong>Byggnadsarbetaren</strong>.se.<br />
UNIVERSALPLUGG MQ<br />
En plugg är allt som behövs!<br />
EN PLUGG föR<br />
• hårda eller porösa material<br />
• hålsten eller håltegel<br />
• skivmaterial<br />
• ytmontage<br />
• genomsticksmontage<br />
• alla typer av träskruv<br />
• mm-gängad skruv<br />
Quattro ®<br />
Technology<br />
Expansion i fyra riktningar<br />
kN<br />
Ger höga lastvärden<br />
GUNNEBO FASTENING ÄR EN KOMPLETT INFÄSTNINGSLEVERANTÖR AV SKRUV | EXPANDER & PLUGG |<br />
KEMISK INFÄSTNING | SPIK | BYGGBESLAG | MASKINER & AUTOMATINFÄSTNINGAR<br />
NR 4 MARS <strong>2011</strong> BYGGNADSARBETAREN 13
Byggnytt<br />
HALLÅ DÄR!<br />
JOHAN LINDHOLM<br />
Byggnads v.ordf.<br />
Byggnads,<br />
fyra andra fack<br />
och Expo drar<br />
i gång ett projekt<br />
mot rasism.<br />
Ni ska ut på yrkesgymnasier<br />
och prata om rasism. Varför<br />
gör ni det här?<br />
– Vi vill ha ett samtal med våra<br />
medlemmar, killar och tjejer. Vi<br />
måste diskutera och samtala<br />
om värderingar och vad vi som<br />
fackförening står för.<br />
Många elever på yrkesprogram<br />
röstade på Sverigedemokraterna<br />
i skolvalen.<br />
Varför tror du att det är så?<br />
– Unga människor känner att<br />
de inte får plats. Det är svårt<br />
att få tag på en bostad, ett<br />
jobb och en trygg anställning.<br />
Det får dessa konsekvenser.<br />
KATARINA CONNHEIM<br />
Här jobbade de<br />
för slavlöner<br />
I en vecka rasade en konflikt<br />
mellan Byggnads<br />
och företaget Renovatis.<br />
I centrum stod fem byggnadsarbetare<br />
med en lön<br />
på knappt 30 kronor i timmen.<br />
Striden fick sitt slut<br />
vid förhandlingsbordet.<br />
”Neighbours. Help, SOS!!! Here<br />
live slaves. We are hungry!!!”<br />
Så hade byggnadsarbetarna<br />
från Lettland, skrivit på en skylt<br />
utanför sin arbetsplats i Sollentuna<br />
den 8 mars. Efter ett tips till<br />
lokalavdelningen Byggettan åkte<br />
facket ut till arbetsplatsen, där<br />
byggnads arbetarna renoverade en<br />
fastighet. Där framkom att lönen<br />
var knappt 30 kronor i timmen.<br />
Byggnadsarbetarna bodde och arbetade<br />
på arbetsplatsen och hade<br />
arbetat tolv timmar om dagen, sex<br />
dagar i veckan.<br />
BYGGNADSARBETARNA är anställda<br />
av det lettiska bemanningsföretaget<br />
SIA Renovatis, men<br />
uthyrda till det svenska bolaget<br />
Renovatis AB. Facket krävde avtal<br />
efter att de lettiska arbetarnas<br />
situation uppmärksammats och<br />
efter en veckas förhandlande nåddes<br />
en uppgörelse. Avtalet skrevs<br />
med det lettiska företaget.<br />
– Bemanningsavtalet ger<br />
arbetarna cirka 167 kronor i timmen,<br />
till skillnad från de cirka 27<br />
kronor de tjänade innan, säger<br />
Christian Bengtzelius, ordförande<br />
för Byggettan.<br />
Arbetarnas rop på hjälp.<br />
Ärendet är i skrivande stund<br />
inte avslutat.<br />
– En av arbetarna har sagts upp<br />
för att han talat med facket och<br />
det kommer vi att ha en förhandling<br />
om. Dessutom har några av<br />
arbetarna inte fått ut sina löner.<br />
Det kommer vi också att förhandla<br />
om, säger Christian Bengtzelius.<br />
<strong>Byggnadsarbetaren</strong> har sökt<br />
Carl Kjellberg, vd för Renovatis.<br />
Han vill inte kommentera.<br />
MARGITE FRANSSON<br />
KATARINA CONNHEIM<br />
Sievi GORE-TEX ®<br />
Komfort i fuktiga förhållanden!<br />
GORE-TEX ® är ett unikt fodermaterial<br />
på marknaden, det andas och håller<br />
samtidigt fukten borta från foten.<br />
GORE-TEX ® är ett av W. L. Gore & Associates registrerat varumärke.<br />
Nordens största tillverkare av skydds- och yrkesskor<br />
Sievi AB Kristallen, SE-754 51 Uppsala<br />
Tel. 018-200 220 I Fax 018-200 221 I info.se@sievi.com I www.sievi.com<br />
14 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS <strong>2011</strong>
Surfare jagades<br />
av grävmaskinist<br />
■ En grupp surfare i Skåne har<br />
polisanmält att en grävmaskinist<br />
har jagat en av dem på en<br />
vågbrytare. Dessutom ska de ha<br />
fått en skopa isigt havsvatten<br />
tömd framför sig.<br />
Det hela ska ha utspelat<br />
sig i Mölle hamn. På<br />
hamnföreningens<br />
uppdrag fyllde ett<br />
entreprenadföretag<br />
på sten i vågbrytaren<br />
där. Surfare<br />
menar att den<br />
byggs på mer än<br />
tillåtet och att<br />
möjligheterna att<br />
surfa förstörs.<br />
Polis kallades<br />
till området då<br />
surfare var där för<br />
att dokumentera<br />
arbetet.Nu har fem av dem gjort<br />
en polisanmälan om framkallande<br />
av fara.<br />
Golvföretag stäms igen<br />
ANKLAGAS FÖR FEL VID UPPSÄGNING<br />
■ Byggnads stämde i januari<br />
företaget Nordiska Golv. Då gällde<br />
anklagelserna att företaget inte<br />
erbjudit några av sina anställda<br />
tillräckligt god boendestandard<br />
samt att lön och ersättningar inte<br />
betalats ut i rätt omfattning.<br />
I en ny stämning kräver Byggnads<br />
nu Nordiska Golv på drygt<br />
24 900<br />
90 000 kronor, varav en tredjedel<br />
till Byggnads och två tredjedelar<br />
till medlemmen. Enligt Byggnads<br />
har medlemmen sagts upp utan<br />
mbl-förhandling och med halverad<br />
uppsägningstid, dessutom<br />
ska företaget inte ha betalat ut<br />
hans semesterersättning.<br />
Nordiska Golvs vd Christian<br />
Erdal tillbakavisar Byggnads uppgifter.<br />
Han hävdar att den tidigare<br />
anställde i själva verket lämnade<br />
sin anställning själv utan att bry<br />
sig om uppsägningstid. Han säger<br />
att han har kontoutdrag som<br />
visar att semesterersättningen är<br />
betald.<br />
■ Så många bostäder började byggas under 2010. Det<br />
visar siffror från Statistiska Centralbyrån. Det innebär en<br />
kraftigt ökning jämfört med 2009. Men uppgången sker från en låg<br />
nivå. Antalet småhus steg med 3 procent till 7 850 och antalet lägenheter i<br />
flerbostadshus ökade med 85 procent till 17 050. Den kraftiga procentuella uppgången<br />
av bostadsbyggandet ska ställas i relation till att under 2009 låg byggandet av bostäder<br />
på den lägsta nivån på tio år.<br />
JENNY BERGGREN<br />
Byggnads Södra Skåne<br />
söker ombudsmän<br />
ARBETSOMRÅDE HELA SKÅNE<br />
Skruva 1800 skruv på<br />
en laddning - med<br />
endast 1,6 kg.<br />
FEIN ASCT batteri gipsskruvdragare<br />
Arbetsuppgifterna består av ackords- och tvisteförhandlingar och/<br />
eller MB-verksamhet inom olika avtalsområden.<br />
Du ska kunna arbeta självständigt under ansvar samt kunna uttrycka<br />
dig väl i tal och skrift. Grundkunskaper i data är en merit. Sökande<br />
ska även vara beredd att arbeta med andra arbetsuppgifter som<br />
avdelningsstyrelsen beslutar om.<br />
Du som söker bör ha haft uppdrag som facklig förtroendeman,<br />
lagbas och/eller arbetat med MB-frågor i MB-grupp samt intresse<br />
och kunskap om facklig/politiska frågor. Vi förutsätter att du delar<br />
arbetarrörelsens värderingar.<br />
Nu med<br />
Li-Ion batteri<br />
Provanställning kommer att tillämpas. Tillgång till egen bil krävs i<br />
tjänsten. Lön enligt avtal. Tillträde efter överenskommelse, men vi<br />
ser gärna snabbt tillträde pga vakanta tjänster.<br />
Skriftlig ansökan med CV senast <strong>2011</strong>-04-11:<br />
Byggnads Södra Skåne<br />
”Ombudsmän”<br />
Scheelegatan 27<br />
212 28 Malmö<br />
E-post: johan.dahlberg@<br />
byggnads.se<br />
Skriv i ämnesraden:<br />
ansökan ombudsmän<br />
Upplysningar<br />
lämnas av<br />
Johan<br />
Dahlberg,<br />
070-624 57 27.<br />
De nya batteriskruvdragarna har ett perfekt samspel mellan vikt och kraft.<br />
Tillsammans med det avtagbara magasinet ger det idealiska förutsättningar<br />
för att jobba med maskinen, som enpetare eller skruvautomat.<br />
Maskinen finns både som batterimaskin 14 Volt eller med sladd 230 Volt.<br />
För mer info gå in på vår hemsida www.fein.se eller<br />
ta kontakt med oss per telefon 031-89 16 00.<br />
www.fein.se<br />
NR 4 MARS <strong>2011</strong> BYGGNADSARBETAREN 15
HISTORIEN OM RIKSBYGGEN<br />
70 ÅR EFTER BYGGFACKENS STORA BOSTADSSATSNING:<br />
VEM FÅR BO<br />
HOS RIKSBYGGEN?<br />
För 70 år sedan, mitt under brinnande krig, startade byggfacken Riksbyggen.<br />
Tanken var att av egen kraft skapa byggjobb och bostäder för vanligt folk.<br />
<strong>2011</strong> har både förutsättningarna och Riksbyggen förändrats.<br />
TEXT: JENNY BERGGREN FOTO: MARTA EL-MASRI<br />
16 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS <strong>2011</strong>
1942 skrev Byggnadsträarbetaren flitigt om Riksbyggens projekt.<br />
Bland annat skrevs att vissa lägenheter var små, men att det var så<br />
långt man kunde komma med hyror som industriarbetare kunde<br />
betala. <strong>2011</strong> bygger Riksbyggen i etage med bastu här på strandkanten<br />
i Västerås. Företagets ordförande Hans Tilly säger själv att man<br />
inte kan hävda att man bygger för den vanlige metallarbetaren.<br />
NR 4 MARS <strong>2011</strong> BYGGNADSARBETAREN 17
historien om riksbyggen<br />
När plasten lyfts bort<br />
kommer en utsikt över<br />
Mälarens vatten breda ut<br />
sig bortom den här balkongen.<br />
Peabanställda<br />
Christer Gustafsson och<br />
Daniel Pettersson bygger<br />
för Riksbyggen här i<br />
Västerås. De tror att det<br />
är svårt för företaget<br />
att på egen hand bryta<br />
mönstret och bygga billiga<br />
lägenheter.<br />
riksbyggen<br />
Byggnads är<br />
största ägaren<br />
n Riksbyggen startade<br />
1940 som en fackligt ägd<br />
byggherreförening som<br />
skulle starta bostadsrättsföreningar<br />
och låta<br />
bygga samt förvalta spekulationsfria<br />
lägenheter.<br />
Förvaltningsdelen har<br />
växt med tiden, 1 900 av<br />
2 300 anställda jobbar<br />
nu med förvaltning.<br />
n Riksbyggen är ett<br />
kooperativt företag, inte<br />
ett aktiebolag. Bostadsrättsföreningarna<br />
blir<br />
medlemmar och får<br />
inflytande samt del av<br />
överskottet.<br />
n Byggnads äger 22,5<br />
procent av andelarna i<br />
Riksbyggen. Sammanlagt<br />
äger olika LO-förbund<br />
drygt 40 procent.<br />
I övrigt ägs Riksbyggen<br />
till största delen av<br />
intresseföreningar där<br />
bostadsrättsföreningar<br />
är medlemmar.<br />
n Byggnads får varje år<br />
utdelning på sina andelar.<br />
De senaste fem åren<br />
har man sammanlagt<br />
fått utdelning på 236<br />
miljoner. Summan dras<br />
upp av att utdelningen<br />
var extremt hög 2008.<br />
n Riksbyggen har ett<br />
system med bosparande<br />
som ger förtur till lägenheter.<br />
Nyligen fyllde Riksbyggen, byggherreföreningen<br />
som arbetarrörelsen en gång startade, 70 år.<br />
För 70 år sedan var byggmarknaden paralyserad<br />
av den osäkerhet som svept in med världskriget. När<br />
arbetslösheten nått nivåer på över 50 procent tog<br />
byggfacken saken i egna händer; nu skulle man skapa<br />
jobb och bygga bra, spekulationsfria bostäder till<br />
vettigt pris främst åt de egna medlemmarna. Mycket<br />
har hänt sedan dess, men <strong>2011</strong> är Byggnads ännu den<br />
största enskilda ägaren i det kooperativa företaget<br />
Riksbyggen och Byggnads ordförande Hans Tilly är<br />
ordförande även där.<br />
Lagom till jubileet la detta byggfackens åldrande<br />
skötebarn ut en fullt inredd trea norr om Stockholm<br />
till försäljning. För 9,5 miljoner kronor. För att köpa<br />
den skulle du ha behövt hala upp åtminstone 1,4 miljoner<br />
direkt ur fickan. Detta för att klara att betala den<br />
femtonprocentiga kontantinsats som bankerna kräver.<br />
Men visst; sedan skulle du ha kunnat åka med husets<br />
hiss rakt upp i den egna hallen, snöra av arbetsskorna<br />
och unna de trötta fötterna att kliva ut på det<br />
skarvlösa cementgolv som ska ge ”känslan av att gå<br />
på en våt sandstrand när vågorna dragit sig tillbaka”.<br />
Så beskrivs golvet av Lulu Carter, känd från TV 4:s<br />
”Äntligen hemma”, som planerade och inredde lägenheten.<br />
I Riksbyggens informationsmaterial säger<br />
hon att hon ”velat skapa en känsla av en riktigt lyxig<br />
hotellsvit”.<br />
<strong>Byggnadsarbetaren</strong> har inte sett detta med egna<br />
ögon, men har däremot besökt Riksbyggens bygge vid<br />
strandkanten i Västerås. De som flyttar in här i maj<br />
får bländande utsikt över Mälaren. Det här bygget<br />
är mer representativt för Riksbyggen än den unika<br />
lägenheten i Sundbyberg. Men även här är bostäderna<br />
imponerande. I etagelägenheten högst upp ska en<br />
bastu in på övre planet, på nedre planet sträcker sig<br />
en lång balkong utmed fasaderna. Tvåor är utrustade<br />
med dubbla toaletter och dubbla balkonger.<br />
– Nog lär man ha det lite bättre ställt för att lägga<br />
in en insats så här. Målgruppen är väl stockholmare,<br />
18 byggnadsarbetaren nr 4 mars <strong>2011</strong>
Hösten 1943 är 1 161 lägenheter påbörjade<br />
eller planerade av Riksbyggen i<br />
Stockholm. Stockholms försäljningschef<br />
säger, enligt Byggnadsträarbetaren,<br />
att föreningen i mån av resurser ska<br />
fortsätta att bygga sunda bostäder till<br />
billigast möjliga priser.<br />
Under miljonprogrammets<br />
dagar gynnade statens<br />
bostadspolitik Riksbyggen.<br />
Här skakar Riksbyggens<br />
ordförande Knut Johansson<br />
hand med statsminister<br />
Tage Erlander på Byggnads<br />
kongress 1969. Under sina<br />
första år som ordförande<br />
för Riksbyggen på 50-talet<br />
lade Knut Johansson, även<br />
ordförande för Byggnads,<br />
över 90 procent av sin tid på<br />
Riksbyggen.<br />
Armering på Riksbyggens<br />
första bygge i Stockholm, ett<br />
projekt med 78 lägenheter<br />
i Hammarbyhöjden. I Byggnadsträarbetaren<br />
intervjuas<br />
timmermännens lagbas,<br />
som säger att arbetarna är<br />
glada att få arbete igen.<br />
säger betongarbetaren Daniel Pettersson där han står<br />
i ett blivande köks öppna planlösning.<br />
EN TITT PÅ RIKSBYGGENS WEBBPLATS visar att<br />
två fyror på 103 kvadrat fortfarande är lediga i byggets<br />
första etapp. De kostar 2 450 000 kronor, det<br />
betyder att en kontantinsats på 367 500 krävs.<br />
Varken Daniel Pettersson eller lagbasen, trä- och<br />
betongarbetaren Christer Gustafsson, har grubblat<br />
över Riksbyggens uppdrag. Men de konstaterar att det<br />
måste vara tufft att ta sitt första kliv ut på bostadsmarknaden<br />
i dag. Christer Gustafsson tror dock att<br />
det är svårt för Riksbyggen och andra företag att göra<br />
något åt behovet av billigare lägenheter.<br />
– Inte utan statliga subventioner, konstaterar han.<br />
Förutsättningarna för att bygga för dem med tunnare<br />
plånböcker har onekligen förändrats. I början<br />
av 1940 var byggfacken frustrerade över att myndigheterna<br />
inte gjorde mer för att stimulera branschen.<br />
Men under 1940-talet tog sedan en statligt stöttad<br />
social bostadspolitik som bar fram genom miljonprogrammens<br />
dagar form, med exempelvis förmånliga<br />
lån och reglerade markpriser. På 1990-talet skedde<br />
en drastisk kursändring då de statliga stöden drogs<br />
undan. Den nuvarande regeringen är tydlig med att<br />
nya subventionssystem inte är aktuella.<br />
SAMTIDIGT RÅDER BOSTADSBRIST på många håll<br />
i Sverige. Kötiderna på hyresrätter kan tyckas oändliga.<br />
Bostadsrättspriserna har enligt företaget Mäklarstatistik<br />
ökat med 153 procent under 2000-talet.<br />
Byggnads är kritiskt mot den förda politiken, men<br />
använder inte Riksbyggen utåt i sin argumentation<br />
för förändring. När man skriver ett bostadspolitiskt<br />
program 2010 nämns faktiskt inte Riksbyggen med<br />
ett ord. Samtidigt har det ifrågasatts inifrån organisationen<br />
om det är rimligt att Riksbyggen i det här läget<br />
bygger bostadsrätter som inte skiljer sig märkbart<br />
från de fina, dyra lägenheter som andra förser marknaden<br />
med. På Byggnads kongress 2006 föreslog<br />
”… Svenska Riksbyggen<br />
bör kunna<br />
utvecklas till<br />
ett landsomfattande<br />
byggnadsföretag<br />
vars syfte<br />
i första hand<br />
skall bli att tillföra<br />
marknaden<br />
billiga, sunda och<br />
spekulationsfria<br />
bostäder …”<br />
UR FÖRBUNDSTIDNINGEN BYGG-<br />
NADSTRÄARBETAREN NR 8/1942<br />
NR 4 MARS <strong>2011</strong> BYGGNADSARBETAREN 19
HISTORIEN OM RIKSBYGGEN<br />
Tv-kändisen Lulu Carter har inrett den här lägenheten utanför Stockholm åt Riksbyggen för<br />
2010: att skapa känslan av en ”riktigt lyxig hotellsvit”. I webbpresentationen här visar hon runt<br />
bland de exklusiva möblerna i lägenheten, som lagts ut till försäljning för 9,5 miljoner kronor.<br />
”Vi i sektionen<br />
har den uppfattningen<br />
att Riksbyggen<br />
inte alls<br />
skiljer sig nämnvärt<br />
från andra<br />
liknande företag<br />
i branschen utan<br />
bygger och säljer<br />
till högsta pris<br />
och inte erbjuder<br />
något särskilt.”<br />
UR MOTION TILL BYGGNADS<br />
KONGRESS 2010<br />
Malmöavdelningen att man skulle överväga att lämna<br />
Riksbyggen om företaget inte förändras och tar mer<br />
del i bostadsdebatten. Jonas Sjöberg kritiserade Riksbyggens<br />
inriktning och tog till den poetiska tonen<br />
från talarstolen:<br />
– Jag upplever att man lite grand dansar efter<br />
marknadskrafternas falska toner i stället för att gå i<br />
takt till arbetarrörelsens rena klang.<br />
Men motionen avslogs och samma öde mötte den<br />
motion om Riksbyggen som Stockholmsavdelningen<br />
lämnade till kongressen i somras. Nu föreslogs att<br />
Riksbyggen ska bygga minst hälften hyresrätter, samt<br />
pröva fler upplåtelseformer. Ombudsmannen Roland<br />
Ahl var en av männen bakom motionen. Han är orolig<br />
för att pengarna går före idealet. Och han tycker det<br />
är bättre att bygga dyra hyreslägenheter än inga alls,<br />
de kräver trots allt inte miljonlån.<br />
– Vem får lån? Våra ungdomar som inte har fast<br />
jobb, de får ju inte lån, säger han.<br />
I debatten på kongressen 2006 framfördes bland<br />
annat att man numera är ute efter pengarna, medan<br />
de gamla målen försvunnit. 1940 sköt man i stället till<br />
pengar för att nå dit man ville.<br />
Å andra sidan. Byggnads lider av ekonomiska<br />
problem, med medlemsflykt och minskade intäkter.<br />
Då gör det inte ont med en verksamhet som gett en<br />
utdelning på 236 miljoner kronor på fem år.<br />
– Byggnads behöver varenda krona, konstaterar<br />
Kurt Stafsudd, facklig förtroendeman på regional<br />
nivå i Veidekke, som deltagit i den bostadspolitiska<br />
debatten inom Byggettan.<br />
Kurt Stafsudd har varit kritisk mot Riksbyggen<br />
men säger att han blivit luttrad i fråga om möjligheten<br />
att bygga hyresrätter, i dagsläget tror han inte att<br />
det går att bygga billigt utan subventioner. Och han<br />
konstaterar alltså att det inte går att bortse från det<br />
ekonomiska värdet av Byggnads ägande i Riksbyggen.<br />
SÅ VAD SÄGER DÅ FÖRETAGETS representanter,<br />
skiljer Riksbyggen ut sig i och med ägarbilden? Ja, det<br />
tycker Riksbyggens vd Sten-Åke Karlsson absolut.<br />
Framför allt i och med långsiktigheten. Riksbyggen<br />
har ett egenintresse i kvaliteten i och med att man<br />
förvaltar de färdiga husen tillsammans med föreningarna<br />
som dessutom blir medlemmar i Riksbyggen.<br />
Man styrs heller inte av samma avkastningskrav som<br />
börsnoterade företag. Hans svar på påståendet att<br />
Riksbyggen förlorat sin själ sedan 1940 lyder så här:<br />
– Nej, det har vi inte gjort. Vi har samma grundidé<br />
nu som då och vi jobbar efter den. Sedan är kontexten,<br />
samhällets förutsättningar, annorlunda än då och det<br />
måste vi förhålla oss till.<br />
Han menar att man klarar att bygga för alla så gott<br />
som det går med rådande förutsättningar.<br />
20 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS <strong>2011</strong>
GÅR<br />
BARA<br />
ATT<br />
GÖRA<br />
MED<br />
ARDEX!<br />
1941:<br />
Heminredningsexperten fru Margit Hagberg har haft uppdraget<br />
att inreda Riksbyggens visningslägenhet i Linköping.<br />
Byggnadsträarbetaren skriver att möbleringen ska ge unga uppslag om<br />
hur de kan inreda det nya hemmet snyggt och hemtrevligt men ändå för<br />
en ”överkomlig penning”.<br />
– Vi bygger inte lyxiga lägenheter, det är inte vår<br />
ambition. Och vi bygger både i de lite mer spännande<br />
lägena där priserna är lite högre, men också i helt<br />
andra lägen, säger han.<br />
Men han medger att man inte vänder sig till ekonomiskt<br />
svaga grupper.<br />
– Det går ju inte i dag, inte för någon byggherre<br />
eller i någon upplåtelseform. Finns det inga subventioner<br />
blir kostnaderna för höga.<br />
ATT HYRA UT I STÄLLET FÖR ATT sälja tror han<br />
inte på i någon större skala, eftersom det kräver mer<br />
kapital. Riksbyggen har dock gått in som 19-procentig<br />
ägare i företaget Tornet som ska bygga hyresrätter.<br />
Och i vissa bostadsrättsprojekt, bland annat ett med<br />
små ungdomslägenheter i Sundbyberg, försöker man<br />
hålla efter kostnaderna extra noga. Men vi pratar<br />
fortfarande om lägenheter i miljonklassen.<br />
Det tycks alltså svårt att fullt ut hålla kvar vid att<br />
bygga lägenheter som inte kräver en fet plånbok.<br />
Å andra sidan var förutsättningarna knappast enkla<br />
heller 1940. ”Att starta en byggnadsorganisation<br />
är alltid arbetsamt. Att starta en sådan organisation<br />
mitt under brinnande krig, då kreditspärr<br />
och materialspärr dyker upp, är ännu svårare”<br />
konstateras i Byggnadsträarbetaren 1941, då<br />
företaget är ett år gammalt. Men det gick.<br />
NÄSTA SIDA<br />
Så ser Tilly<br />
på Riksbyggen<br />
Stamrenovera på fem<br />
dagar!<br />
fler<br />
exempel<br />
ardex.se/unik<br />
08-556 315 50
historien om riksbyggen<br />
Hans Tilly, ordförande för Byggnads och Riksbyggen, ser möjligheten att delta<br />
i bostadsdebatten som största nyttan med Riksbyggen. Men han medger att<br />
man inte lyckas bygga för dem som man hade i tanken då företaget startade.<br />
Så ser Tilly på Riksbyggen<br />
”Vi har fått en<br />
utdelning på<br />
236 miljoner<br />
de senaste<br />
fem åren. Det<br />
är ju faktiskt<br />
en medlemsnytta<br />
där också.”<br />
HANS TILLY<br />
När Riksbyggen startades 1940 var medlemsnyttan<br />
väldigt tydlig; man skulle fixa jobb och<br />
bostad åt sina egna i första hand. Hur ser medlemsnyttan<br />
ut i dag?<br />
– Jobben, även om det inte har lika stor betydelse<br />
som 1940 då det inte var någon som byggde. Och det<br />
är ju fortfarande bostadsbrist, så för den delen är det<br />
väl ungefär samma sak.<br />
– Men medlemsnyttan är ju att vi har en bra insyn<br />
i byggnationen, vi får insyn och kunskap. Det har betydelse<br />
då vi är med i debatten om bostadsbyggandet.<br />
Genom Riksbyggen blir vi inbjudna i debatten.<br />
Skapas det jobb och byggs det bostäder tack<br />
vare Riksbyggen, som inte skulle komma till<br />
annars?<br />
– Njae, det skulle väl förmodligen vara så att andra<br />
skulle ta de marknaderna, men vi är ju också förhoppningsvis<br />
en prispressare.<br />
Vilka är de största bostadspolitiska problemen?<br />
– Prisbilden, att vi inte längre har en social bostadspolitik.<br />
Ska vi ha en social bostadspolitik där alla har<br />
möjlighet och rätt att ha en bra bostad till rimliga<br />
priser måste staten ta ansvar. Kommuner och stat är<br />
ju med och trissar upp markpriserna nu. Där är det<br />
viktigt att vi arbetar politiskt för att påverka politiker.<br />
Hans Tilly är inte bara<br />
ordförande för Byggnads,<br />
utan även för<br />
Riksbyggen.<br />
Varför kan inte Riksbyggen bygga hyresrätter?<br />
– Det kräver ju en helt annan organisation och då<br />
måste man ställa om, det blir en annan form av riskkapital<br />
man måste ha.<br />
Är pengarna som Byggnads tjänar på Riksbyggen<br />
ett skäl att vara kvar, även om medlemsnyttan<br />
inte skulle finnas kvar i övrigt?<br />
– Ja, det kan man ju inte bortse från. Vi har fått<br />
utdelning på 236 miljoner de senaste fem åren. Det är<br />
ju faktiskt en medlemsnytta där också.<br />
knut koivisto<br />
NÄTFRÅGAN<br />
Är Riksbyggen<br />
bra<br />
för Byggnads?<br />
www.byggnads<br />
arbetaren.se<br />
2006 sa du själv på Byggnads kongress att man<br />
kan ifrågasätta om Riksbyggen byggt för dem<br />
som det var meningen att man skulle bygga för.<br />
Vad tycker du i dag?<br />
– Jag har ju samma uppfattning i dag, vi kan inte<br />
säga att vi bygger för den vanlige metallarbetaren<br />
eller undersköterskan. Vi letar ständigt efter nya former<br />
för att vara så nära ”vanligt folk” som man kan.<br />
Tanken att testa andra upplåtelseformer än<br />
bostadsrätten har kommit upp bland annat på<br />
Byggnads kongresser. Vad tycker du?<br />
– Vi har tittat på det här med kooperativa hyresrätter,<br />
men kommit fram till att bostadsrätter får vara<br />
vår idé. Men vi har hittat en lösning som vi hoppas ska<br />
ge möjlighet att vara med och bygga blandade bebyggelser.<br />
Det är företaget Tornet som bygger hyresrätter,<br />
Riksbyggen äger 19 procent där.<br />
Skulle man kunna dra ner på utdelningen och<br />
bygga ett ungdomshus till exempel?<br />
– Det är idéer man kan ha, men det håller inte.<br />
Förra året byggde Riksbyggen en lägenhet som<br />
man lät kändisen Lulu Carter inreda exklusivt,<br />
sedan la man ut den till försäljning för 9,5 miljoner.<br />
Vad tycker du om det sättet att sticka ut på?<br />
– Vi måste göra Riksbyggen mer synliga. Vi är ett<br />
väldigt välskött företag, men omnämns sällan i<br />
affärspress och annat. Så det finns skäl att jobba med<br />
marknadsföring.<br />
Och du tycker det här är ett okej sätt att<br />
göra det på?<br />
– Ja, marknadsföring är ju marknadsföring. Jag<br />
har inga såna kommunistiska idéer så att jag säger att<br />
man inte får hålla på med sånt.<br />
22 byggnadsarbetaren nr 4 mars <strong>2011</strong>
www.citroen.se<br />
CITROËN BERLINGO.<br />
DIN NYA,SNYGGA KOLLEGA.<br />
Den kompetenta transportbilen Citroën Berlingo blir bara snyggare.<br />
Och populärare. Genom att vi nu erbjuder ett Comfortpaket för endast<br />
1.900:- hoppas vi att ännu fler upptäcker fördelarna med denna<br />
mångsidiga bil. Men det är inte bara Citroën Berlingo som vinner nya<br />
vänner – vår transportbilförsäljning ökade med hela 53% förra året.<br />
Vilken Citroën vill du ha?<br />
CITROËN BERLINGO<br />
HDi diesel 75 hk fr 119.900:- exkl. moms<br />
•CITROËN •TRANSPORTBILAR<br />
+53%<br />
COMFORTPAKET TILL CITROËN BERLINGO 1.900:-<br />
Luftkonditionering/AC • CD/Radio med reglage vid ratten, MP3-kompatibel • Färddator<br />
NYHET! Nu har Citroën Berlingo ESP och ASR samt passagerar-airbag som standard.<br />
Totalt värde 12.900:-<br />
CITROËN JUMPER<br />
HDi diesel 100 hk fr 179.900:-<br />
exkl. moms<br />
COMFORTPAKET<br />
1.900:-<br />
(värde 14.900:-)<br />
CITROËN JUMPY<br />
HDi diesel 120 hk fr 189.900:-<br />
exkl. moms<br />
COMFORTPAKET<br />
1.900:-<br />
(värde 12.900:-)<br />
SE FLER ERBJUDANDEN PÅ CITROEN.SE<br />
CITROËN NEMO<br />
HDi diesel 70 hk fr 99.700:-<br />
exkl. moms<br />
COMFORTPAKET<br />
1.900:-<br />
(värde 9.900:-)<br />
Erbjudandet gäller ordertecknade bilar från 10 feb – 30 april <strong>2011</strong>. Blandad körning fr 4,5 l/100 km. Bilarna på bilderna är extrautrustade. Innehållet i Comfortpaketet<br />
skiljer sig mellan Citroëns olika transportbilar. För innehåll se citroen.se
Bygg- och anläggningsarbetare på Peab.<br />
Skänk dem en tanke till sommaren om du är<br />
på Astrid Lindgrens värld. Det är de som<br />
har hottat upp Mattisborgen.<br />
Voffo´bygger di på<br />
HÄR ÄR ”RÖVARBANDET” SOM BYGGER NYA MATTISBORGEN I VIMMERBY<br />
Kolla in det här ”rövarbandet”. Många barns sommarlycka hänger på dem.<br />
För det här är gubbarna som ska ge nytt liv åt Astrid Lindgrens kanske mest<br />
älskade saga: Den om Ronja, Birk och Rumpnissarna.<br />
TEXT: JOHAN SJÖHOLM FOTO: JOHNNY FRANZÉN<br />
MITT I HELVETESGAPET står betongaren Bosse<br />
Frisk och väntar på armeringsjärn. Han pekar<br />
högerut och förklarar:<br />
– Här ska Borkarövarna hålla till.<br />
Han gör en svepande rörelse med armen över det<br />
armeringsinfattade valvet.<br />
– Och här Mattisrövarna.<br />
Vi är i Vimmerby, Småland, känt för tre saker: öl,<br />
ostkaka och så förstås Astrid Lindgren. I år är det 30<br />
år sedan hon kom ut med sin sista stora berättelse,<br />
den om Ronja Rövardotter. En händelse som hennes<br />
efterlevande tänker fira genom att bygga en helt<br />
ny Ronja-attraktion i nöjesparken Astrid Lindgrens<br />
värld i Vimmerby.<br />
DET ÄR INTE NÅGOT LITET rumpnisse-projekt som<br />
planeras. Här är några av publikmagneterna som ska<br />
möta besökarna i sommar:<br />
24 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS <strong>2011</strong>
dette vise´?<br />
● En helt ny Mattisborg med sex torn och förmågan<br />
att dela sig under ett konstgjort åskväder. Den rörliga<br />
delen byggs på en förstärkt betongplatta som förses<br />
med skenor. På skenorna gjuts en stålkonstruktion i<br />
två våningar. Vikten på stålkonstruktionen beräknas<br />
bli cirka 50 ton. Borgen utrustas även med rörliga väggar<br />
som sänks ner och blottlägger en scen där berättelsen<br />
om Ronja spelas upp.<br />
● Ett anlagt vattenfall, ”Glupafallet”, med en<br />
fallhöjd på tio meter som kommer att mynna ut i en<br />
nyanlagd sjö komplett med fiskar och biotop. Fallet<br />
drivs av en pumpstation som pumpar 40 kubikmeter<br />
vatten i timmen vid fullt ös.<br />
● Alltihop kryddas med mängder av pyroteknik,<br />
ljudeffekter, snömaskiner och andra specialeffekter<br />
som behövs för att levandegöra Astrid Lindgrens saga.<br />
● Kostnad: 30 miljoner kronor enligt Peabs egna<br />
uppgifter.<br />
Men än så länge krävs ganska mycket fantasi för att<br />
föreställa sig hur allt ska bli när det är klart. Helvetes-<br />
ARBETSPLATS: ASTRID LINDGRENS VÄRLD<br />
VAD BYGGS?<br />
■ En helt ny Mattisborg på Astrid Lindgrens<br />
värld i Vimmerby.<br />
VEM BESTÄLLER?<br />
■ Astrid Lindgrens Värld AB.<br />
VEM BYGGER?<br />
■ Huvudentreprenör är Peab.<br />
VAD KOSTAR BYGGET?<br />
■ Cirka 30 miljoner kronor.<br />
Vimmerby<br />
HUR MÅNGA ARBETARE?<br />
■ 12 byggnadsarbetare (betongare,<br />
snickare), 3 anläggare.<br />
VAD TJÄNAR BYGGNADS ARBETARNA?<br />
■ En form av resultatlön, räknar med att ligga<br />
runt 185 kronor i timmen.<br />
NR 4 MARS <strong>2011</strong> BYGGNADSARBETAREN 25
Wainer Johansson, anläggare och byggets grillmästare.<br />
Här är det dock rondellen som fixar glöden.<br />
Bygge som borgar för rolig sommar. I maj invigs Ronja Rövardotters nya hemvist på Astrid<br />
Lindgrens värld i Vimmerby. En hel del pyroteknik och ljudeffekter ingår i projektet.<br />
”Alla lösningar<br />
är inte<br />
klara. Det är<br />
bara att leva<br />
med.”<br />
peter hallgren, lagbas<br />
gapet, som vi står i, är än så länge inte mycket mer än<br />
nakna betongplattor och armeringsjärn. Betongaren<br />
Bosse Frisk pekar på två platsgjutna betongrör ställda<br />
på höjden. De utgör basen för två av de sex tornen som<br />
Mattisborgen ska utrustas med.<br />
På en höjd bakom honom går anläggarna Peter<br />
Berglund och P-O Sjögren och dirigerar grävaren på<br />
den plats där Glupafallet ska rinna ner. En bit in bland<br />
träden skymtar stålkonstruktionen som ska bli Vargklämman,<br />
passagen som i berättelsen måste passeras<br />
för att komma in i borgen.<br />
I maj ska alltihop vara klart. En riktigt tuff<br />
utmaning för alla inblandade. Arbetarna är indelade<br />
i två skiftlag som kör elvatimmarspass i fyradagarsintervall.<br />
Varannan helg får de långledigt. Trots pressen<br />
verkar gubbarna på gott humör. Det gnabbas och<br />
pikas hela tiden:<br />
– Snacka inte med anläggarna. De bara ljuger, hörs<br />
över arbetsplatsen när anläggare Wainer Johansson<br />
ska till att svara på en fråga från <strong>Byggnadsarbetaren</strong>.<br />
Wainer bara garvar.<br />
– Motsättningarna mellan byggarna och anläggarna<br />
låter värre än vad de är, säger han.<br />
Wainer är tillsammans med kollegan Peter Bergström<br />
en av de riktiga trivselgubbarna på borg-bygget.<br />
Varje onsdag trotsar de den stränga kylan och fixar<br />
grillkväll uppe bland turiststugorna, som under byggtiden<br />
tjänar som arbetarbostäder.<br />
– Det ser ut lite som Bronx där uppe då, folk som<br />
står och kurar och värmer sig vid eldarna, säger Wainer<br />
Johansson.<br />
Wainer och Peter har blivit ganska avancerade<br />
utomhuskockar.<br />
– Vi har grillat karré och lax och grejer. De andra<br />
kör mest med korv. De kanske tycker om det, säger<br />
Peter Berglund.<br />
Vinterkylan ja.<br />
Den har påverkat byggen i hela landet, Mattisborgen<br />
i Vimmerby är inget undantag. Värst har det varit<br />
för just Wainer, Peter och de andra anläggarna. Det<br />
finns liksom ingen tid att vänta ut tjälen innan man<br />
börjar gräva när allt ska vara klart i maj. En lösning på<br />
problemet har varit att hälla lastbilslass med stora värmebricketter<br />
över marken, som fått ligga över natten.<br />
Och där snackar vi grillkväll. En natt blev det så varmt<br />
att färgen på toalettbyggnaden började krulla sig.<br />
– Peter och jag fick sitta eldvakt. Men det gick bra,<br />
vi hade ett paket köttbullar och några folköl. Men vi<br />
var uppe väldigt länge, säger Wainer Johansson.<br />
Bygget av Mattisborgen är egentligen upp delat<br />
på två arbetsplatser. Man håller sig med en liten ”satellit”<br />
i form av två arbetsstationer. En för kapning och<br />
bockning av armeringsjärn och en för byggandet av de<br />
specialformar som krävs för att få till bland annat de<br />
sex torn som Mattisborgen ska ståta med. Eftersom<br />
det är så trångt på själva byggplatsen har dessa båda<br />
stationer placerats i tält, halvannan kilometer bort, en<br />
bit utanför själva parken.<br />
26 byggnadsarbetaren nr 4 mars <strong>2011</strong>
SÅ GJUTS TORNEN TILL MATTISBORGEN<br />
120 mm<br />
Ytterform.<br />
Ändrar diameter<br />
efter<br />
varje etapp<br />
och måste<br />
bytas ju<br />
högre man<br />
kommer.<br />
■ Varje torn konar inåt för<br />
att ge en tidstypisk känsla.<br />
Man konar bara ytterväggen,<br />
med hjälp av specialbyggda<br />
formar. Gjutningen<br />
sker i 30 etapper, under<br />
12 gjutomgångar. Tornen,<br />
liksom övriga borgen, förses<br />
med plattor som liknar<br />
gråsten. Dessa fästs med<br />
fix och fogas, med samma<br />
princip som kakel.<br />
Innerform.<br />
Används hela<br />
vägen upp.<br />
450 mm<br />
Ovan: Anders Larsson och Bosse Frisk i<br />
”Helvetsgapet”. Nedan: Johan Larsson<br />
snickrar form utifrån avancerad matte.<br />
– De brukar glömma bort oss ibland när det är<br />
genomgångar, säger snickaren Lasse Johansson.<br />
Det är han och unge kollegan Johan Ohlsson, 22,<br />
som snickrar form. Den som kikar in i deras tält får<br />
lite känslan av båtbygge. En fjärdedels tornform ligger<br />
med öppningen upp, på en vagn gjord av hakiställning.<br />
Det krävs riktigt avancerad matematik för att få<br />
ihop dem, eftersom tornens ytterväggar ska kona inåt<br />
från 450 millimeter tjock betong i basen, till 120 millimeter<br />
i toppen. Det har varit en hel del räkning med<br />
pi, diagonaler och omkretsar, om man säger så:<br />
– Men jag gillar matte så det har varit kul, säger<br />
Johan Ohlsson.<br />
En annan lurig grej med formarna är de prefabricerade<br />
bågarna som snickras ihop med ett visst överlapp<br />
och håller samman hela konstruktionen. Eftersom<br />
formen konar är det olika omkrets på samtliga bågar<br />
så det är grymt viktigt att ta rätt bågar vid rätt tillfälle.<br />
Johan och Lasse har lagt dem i prydliga högar<br />
längst in i hörnet.<br />
– Man får inte packa upp för många åt gången heller,<br />
för då ökar risken att ta fel, säger Lasse.<br />
Dagarna går och snart är det dags för Ronja Rövardotter<br />
att utstöta sitt vårskrik. Om du är på plats i<br />
Vimmerby den dagen, skänk en tanke åt rövarbandet<br />
som gjorde alltihop möjligt.<br />
Ansök<br />
senast<br />
15 april!<br />
Renovering och ombyggnad<br />
Vill du ha<br />
spetskompetens<br />
inom renovering<br />
och ombyggnad?<br />
Din karriär startar i Nässjö!<br />
Då ska du söka till den nya utbildningen<br />
Ombyggnad och renovering för bygghantverkare<br />
som Yrkeshögskolan i Nässjö<br />
nu startat på Träcentrum. Utbildningen<br />
läggs upp i nära samverkan med näringslivet<br />
och du får spetskunskaper inom<br />
bland annat energieffektivitet, ombyggnadsteknik,<br />
ekonomi och<br />
projektering.<br />
Vill du veta mer?<br />
Besök www.nlc.nassjo.se<br />
NR 4 MARS <strong>2011</strong> BYGGNADSARBETAREN 27
HÄLSA<br />
Kolla bullret<br />
i din telefon<br />
Mycket buller på jobbet? Med hjälp av<br />
ett program i telefonen kan du nu snabbt<br />
mäta om du är i riskzonen. Vi har testat och<br />
resultatet var – öronbedövande.<br />
TEXT: MARGITE FRANSSON FOTO: MAGNUS LIAM KARLSSON<br />
DETTA ÄR EN APP<br />
■ En app (applikation)<br />
är ett dataprogram man<br />
kan ladda ner till sin<br />
telefon.<br />
■ Arbetsmiljöverkets<br />
bullerapp, som är gratis,<br />
går att ladda ner från<br />
App Store på din Iphone.<br />
■ Appen är främst anpassad<br />
till 3GS men<br />
avsikten är att den ska<br />
göras tillgänglig också<br />
för andra typer av telefoner<br />
och plattformar.<br />
■ I appen finns en<br />
decibel mätare som<br />
mäter ljudnivån. Där<br />
finns en bullerkalkylator<br />
och information om<br />
buller och regler. Den<br />
fungerar framför allt för<br />
ljudnivåer mellan 40 och<br />
100 decibel.<br />
LJUDET ÄR ÖRONBEDÖVANDE när Stefan Simson<br />
drar i gång sågen och börjar kapa i plyfaskivan till<br />
en vägg. Samtidigt startar vi en decibelmätare i vår<br />
medhavda Iphone. Den visar 107 decibel. Här måste<br />
man ha hörselskydd för att inte skada sig och ingen<br />
får oskyddad utsättas för ett sådant ljud mer än tre<br />
minuter under en arbetsdag.<br />
– Det är väldigt högt. Men jag gissade att det låg<br />
över hundra, säger Stefan, som arbetar på ett bygge<br />
med reparation och tillbyggnad i centrala Stockholm.<br />
Arbetsmiljöverket har lanserat en ny gratis applikation,<br />
eller app som det kallas i dagligt tal. Ett slags<br />
dataprogram man kan ladda ner till en Iphone-telefon,<br />
för att mäta hur högt ljudet är.<br />
I byggbranschen är buller alltid högaktuellt. Det<br />
är ständigt ett oväsen med maskiner, verktyg och<br />
slammer av olika slag. Toppar i ljuden går långt över<br />
vad örat tål. Bullerskador är också den näst vanligaste<br />
arbetssjukdomen i branschen.<br />
När Stefan sågar är genomsnittsljudet under en<br />
minut 98,7 decibel. Men bara bakgrundsljudet från<br />
byggets fläktar ligger på över 80 decibel. Enstaka<br />
extremt höga ljud kan skada, men det är ofta det<br />
ständiga ljud man utsätts för som ger skador på sikt.<br />
STEFAN SIMSON HAR INGEN IPHONE, men han ger<br />
den lilla ”fickbullermätaren” godkänt.<br />
– Det kan vara vettigt för att få veta vilka volymer<br />
det är och hur det skiljer mellan olika maskiner. Fast<br />
jag vet ju redan att ljudet är högt så jag använder<br />
RÖRKAP:<br />
■ Kapning av avloppsrör<br />
i gjutjärn: 104,1 dB under<br />
en minut.<br />
Högsta värde: 107,2 dB.<br />
28 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS <strong>2011</strong>
Mikael Sydebrant är van vid bullret.<br />
”Jag använder öronproppar nästan<br />
ständigt.”<br />
KAPMASKIN:<br />
■ Kapning i plåtreglar<br />
för kapning i metallrör:<br />
103,5 dB under en minut.<br />
Högsta värde: 107, 5 dB.<br />
BILNINGSMASKIN:<br />
■ Bilning i betonggolv:<br />
97,4 dB under en minut.<br />
Högsta värde: 107 dB.<br />
BETONGSÅG:<br />
■ Sågning i betonggolv:<br />
104,8 dB under en minut.<br />
Högsta värde: 106,9 dB.<br />
SKRUV-<br />
DRAGARE:<br />
■ Skruvning<br />
i gips: 96,4<br />
dB under en<br />
minut.<br />
Högsta värde:105<br />
dB.<br />
NR 4 MARS <strong>2011</strong> BYGGNADSARBETAREN 29
HÄLSA<br />
831<br />
SKADOR<br />
orsakade av buller anmäldes<br />
i byggbranschen<br />
under åren 2005–2010.<br />
Det är den näst vanligaste<br />
orsaken till arbetssjukdomar<br />
i branschen.<br />
SÅ BULLRAR DET<br />
Så här länge får du<br />
arbeta utan skydd under<br />
en arbetsdag. Men självklart<br />
ska du ändå alltid<br />
använda skydd.<br />
Typ av jobb Tid (dB)<br />
bilning,<br />
bergborrning 29 s 115<br />
betongsågning 2 min 109<br />
spikmaskin 4 min 106<br />
kapning,<br />
klyvning, handcirkelsåg<br />
7,5 min 103<br />
golvslip 15 min 100<br />
Det här är exempel på<br />
värden som mätts upp på<br />
byggen. Ljudnivåerna kan<br />
variera.<br />
■ Decibel är ett logaritmiskt<br />
mått. Man brukar<br />
säga att en ökning med 10<br />
dB motsvarar en fördubbling<br />
i upplevd ljudstyrka.<br />
hörselskydd. Men tyvärr kan det hända att man inte<br />
använder dem om man har bråttom.<br />
Tanken med appen är att fästa uppmärksamhet på<br />
risken för bullerskador och att man på ett enkelt sätt<br />
ska få koll på ljudet i sin omgivning.<br />
– Den ger en hygglig uppfattning om hur hög ljudvolymen<br />
är, om det är för höga eller rimliga nivåer,<br />
säger Bengt Johansson, bullerexpert på Arbetsmiljöverket.<br />
Han påpekar dock att den fungerar<br />
bäst vid mätningar mellan 40 och 100 decibel, vid<br />
decibeltal över 100 finns en risk att den mäter för lågt.<br />
Den kan heller aldrig ersätta riktiga exponeringsmätningar,<br />
som görs med ett speciellt instrument<br />
under en hel arbetsdag.<br />
CIRKELSÅG:<br />
■ Sågning i plywood:<br />
97,8 dB under en<br />
minut.<br />
Högsta värde: 107 dB.<br />
Håkan Westerdahl, snickare och skyddsombud<br />
på Q-gruppen, tycker att en nackdel är att appen är<br />
anpassad just till Iphone, vilket bara någon enstaka av<br />
de yngre på bygget har.<br />
– Iphone fungerar inte på ett bygge för de är lite för<br />
stora och jag tror inte att de tål dammet, säger han.<br />
Däremot tycker han att han får många aha-upplevelser<br />
när vi går runt och testar ljudet på en rad<br />
bullriga arbetsmoment.<br />
– Jag blev överraskad för jag trodde att rörmokarens<br />
kap tillsammans med kapning i plåtreglar var<br />
väldigt mycket värre än att såga i plyfa och att jobba<br />
med skruvdragare. Men de hamnade ganska nära i<br />
decibeltal, säger han.<br />
MP 18 TM<br />
TRÅDLÖS HÖGTRYCKSFÄRGSPRUTA<br />
Endast 5.900:- (ex. moms)<br />
Skruven vi även rekommenderar<br />
Nasa, om de ska bygga en altan<br />
på månen ...<br />
samt hos våra samarbetspartners.<br />
Tel: 08-88 56 80 • Bolmensvägen 47 • 120 50 Årsta • www.greiffab.se<br />
Grym trallskruv<br />
FINNS ÄVEN I ROSTFRI A2<br />
30 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS <strong>2011</strong>
MEDLEM, DU ÄR FÖRSÄKRAD<br />
- både genom Kollektivavtalet och Medlemskapet<br />
Som bilaga i det här numret får Du ditt medlemsexemplar<br />
av försäkringsbroschyren för<br />
<strong>2011</strong>. Den ger dig kortfattad information om<br />
de avtals- och medlemsförsäkringar som<br />
gäller om du skulle bli sjuk, arbetslös, råka<br />
ut för en arbetsskada eller en olycka på fritiden.<br />
Samt inte minst, om din viktiga avtalspension.<br />
Du finner också några erbjudanden om försäkringar<br />
för ditt hem och din familj, liksom<br />
svar på en del av medlemmarnas vanligaste<br />
frågor om försäkringarna. Till exempel om<br />
det som vi alla tycker är svårt: att välja ”rätt”<br />
för våra pensionspengar.<br />
Läs och Spara broschyren – försäkringar är<br />
en viktig del av din personliga ekonomiska<br />
trygghet.<br />
www.byggnads.se<br />
Broschyren innehåller också viktig information om<br />
arbetsmiljön och alla små åtgärder du själv kan vidta i<br />
din arbetsvardag för att minimera riskerna att just du ska<br />
råka ut för en arbetsolycka eller arbetsrelaterad sjukdom.
AKTIEFESTEN<br />
SÅ MYCKET GAV BYGGJÄTTARNA I AKTIEUTDELNING 2010<br />
FÖRETAG<br />
VINST<br />
ANTAL<br />
ANSTÄLLDA<br />
VINST PER<br />
ANSTÄLLD<br />
UTDELNING<br />
PER AKTIE 2010<br />
AKTIEUTDELNING<br />
TOTALT<br />
PROCENTDEL<br />
SOM DELAS UT<br />
594 miljoner kr 2 100 283 000 kr 4,50 kr (2,50 kr 2009) 374 miljoner kr 63 %<br />
1,53 miljarder kr<br />
16 731 91 267 kr 10,00 kr (6,00 kr 2009) 1,08 miljarder kr 71 %<br />
1,19 miljarder kr<br />
13 778 86 000 kr 2,60 kr (2,50 kr 2009) 770 miljoner kr 64 %<br />
4,03 miljarder kr<br />
51 645 77 800 kr<br />
5,75 kr (5,25 kr 2009)<br />
+ extrautd: 6,25 kr (1 kr)<br />
2,36 miljarder kr<br />
+2,57 miljarder kr*<br />
extrautdelning:<br />
122 %*<br />
* Extrautdelning villkorad av att försäljningen av Autopista Central slutförs och att full försäljningslikvid erlagts.<br />
Utdelningsfesten fortsätter i landets största byggbolag. Byggjättarnas ägare<br />
får dela på över sju miljarder kronor i aktieutdelning för 2010. Detta trots att<br />
de under fjolårets avtalsrörelse knappt ansåg sig ha råd med löneökningar.<br />
TEXTER: CENNETH NIKLASSON FOTO: ANDERS G WARNE<br />
”HAR NI<br />
BYGGJÄTTARNA BJÖD<br />
<strong>Byggnadsarbetaren</strong> har gjort ett återbesök<br />
på ett JM-bygge. Vid första påhälsningen<br />
fick de beskedet att lönehöjningen<br />
för 2010 hamnade på 1:65 kronor per<br />
timme. Nu får de fått veta att aktieägarna<br />
i byggbolagen ska ha fest. Utdelningen<br />
för 2010 hamnade på 7,1 miljarder kronor.<br />
32 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS <strong>2011</strong>
UTDELNING<br />
PER ANSTÄLLD<br />
UTDELNING PER<br />
ANSTÄLLD OCH TIMME*<br />
3<br />
LÖNEPÅSLAG BYGGNADS-<br />
ARBETARE PER TIMME* 4<br />
178 000 kr 85 kr 1,65 kr<br />
64 815 kr 31 kr 1,65 kr<br />
55 866 kr 27 kr 1,65 kr<br />
95 534 kr* 2 46 kr 1,65 kr<br />
* 2 I detta belopp ingår extrautdelning på 49 757 kr per anställd.<br />
* 3 Beräknad på en årsarbetstid på 2 080 timmar.<br />
* 4 Lönen höjdes med 1,65 kr per timme den 1 juni 2010.<br />
FEST, ELLER?”<br />
PÅ AKTIEUTDELNINGSPARTY – NÄR LÖNEÖKNINGEN BLEV 1,65 KR I TIMMEN<br />
GRANSKAR<br />
SKANSKA, NCC, PEAB OCH JM höjer sin aktieutdelning<br />
kraftigt i år jämfört med 2009. Då hamnade<br />
den totala utdelningen på 4,1 miljarder kronor för<br />
samtliga bolag. I år är motsvarande siffra 7,1 miljarder<br />
kronor, en ökning med 73 procent.<br />
Det innebär att 97* procent av bolagens vinster<br />
kommer att landa i aktieägarnas fickor.<br />
Det bolag som betalar ut störst procentuell del av<br />
vinsten 2010 är Skanska med 122* procent,<br />
men även JM som delar ut minst andel,<br />
delar ändå ut mer än hälften av sin vinst:<br />
63 procent.<br />
När det gäller förtjänst per<br />
anställd toppar JM. Där arbetade<br />
varje person i bolaget in i genomsnitt<br />
283 000 kronor till företaget<br />
vinst under 2010. Näst effektivast<br />
var NCC med 91 000 per anställd. För<br />
Peab och Skanska låg motsvarande siffror<br />
på 86 000 respektive 77 800 kronor.<br />
Byggnadsarbetarna anställda på byggjättarna fick<br />
under förra året nöja sig med ett centralt lönepåslag<br />
på 1,65 kronor i timmen. Den uppgången var ett resultat<br />
av långdragna förhandlingar som präglades av att<br />
arbetarna och facken var tvungna att ta ansvar för att<br />
bolagen skulle överleva.<br />
Den problematiken drabbade inte aktieägarna.<br />
Deras ”timförtjänst” av utdelningen ökade betydligt<br />
mer. På till exempel JM där varje individ jobbade ihop<br />
283 000 kronor går 178 000 kronor till aktieutdelning.<br />
Uträknat på en årsarbetstid motsvarar det 85<br />
kronor i timmen, nästan en fördubbling jämfört med<br />
2009, då samma siffra var 47 kronor.<br />
* Skanska betalar ut 2,5 miljarder i en extrautdelning<br />
när försäljningen av den 50-procentiga ägarandelen i<br />
motorvägen Autopista Central i Chile är genomförd och<br />
bokförd på bolagets konto. Därav blir utdelningen större<br />
än bolagets vinst 2010.<br />
NR 4 MARS <strong>2011</strong> BYGGNADSARBETAREN 33
AKTIEFESTEN<br />
På JM:s byggarbetsplats i Liljeholmen i Stockholm är det gråkallt. Beskedet<br />
om den stora aktieutdelningen är ingenting som värmer.<br />
– Med tanke på att det just varit kris så hade det varit klädsamt om<br />
ledningen visat lite hänsyn, säger timmermannen Robin Berglund.<br />
”Om bolagen går så bra<br />
måste vi begära mer”<br />
APRIL 2010:<br />
TIDNINGEN BYGGNADSARBETAREN var ute på<br />
JM:s bostadsbygge i Liljeholmen i Stockholm. Bland<br />
väggformar och stämp tog ett trettiotal byggjobbare<br />
del av ett helt färskt löneavtal mellan Byggnads och<br />
Sveriges Byggindustrier. Det ruskades på huvuden<br />
och mumlades. 1:65 kronor mer i timmen i lönelyft<br />
under 2010 var klart lägre än vad många räknat med.<br />
– Måste vara det sämsta vi fått på flera år, var<br />
snickaren Hans Lundholms spontana kommentar,<br />
då.<br />
Men det fanns förklaringar till det magra påslaget.<br />
Avtalsrörelsen genomfördes i sviterna efter en<br />
enorm finansiell tornado. Några månader tidigare var<br />
det panik på finansmarknaderna, det var panik på<br />
företagen och det var panik bland fackföreningarna.<br />
Den allmänna uppfattningen då var att en ny kris liknande<br />
depressionen under början av 1930-talet stod<br />
för dörren. I det klimatet, med nya varsel nästan varje<br />
dag, skulle parterna förhandla fram ett nytt avtal.<br />
Svenskt Näringsliv gick tidigt ut och krävde nollavtal<br />
samtidigt som de uppmanade facken att ta sitt<br />
ansvar för framtiden, för jobben och för Sverige.<br />
Självklart drabbades även byggsektorn av krisen.<br />
Bostadsbyggandet tvärstannade och flera byggbolag<br />
placerade projekt i malpåse i väntan på bättre tider.<br />
De stora byggbolagen varslade, arbetslösheten ökade.<br />
Många förväntade sig att krisen i bostadsbyggandet<br />
skulle sprida sig till allt annat byggande i takt med<br />
att företagen skulle få allt sämre med kapital. Tord<br />
Strannefors, prognoschef på Arbetsförmedlingen,<br />
trodde att byggsektorn skulle börja repa sig först<br />
4FRÅGOR TILL TORBJÖRN JOHANSSON,<br />
BYGGNADS AVTALSSEKRETERARE:<br />
”Äckligt mycket pengar”<br />
■ Är det rimligt att så mycket<br />
betalas ut i aktieutdelning?<br />
– Det är äckligt mycket pengar<br />
som betalas ut. Men det är så det<br />
ser ut i dag och det beror mycket<br />
på globaliseringen. Investerarna<br />
kräver mer och mer i avkastning.<br />
Förr i tiden sparade byggbolagen<br />
vinsterna i företaget.<br />
■ Är du överraskad över hur<br />
snabbt byggkonjunkturen återhämtat<br />
sig?<br />
– Det går bättre än väntat och det<br />
var nog ingen som såg den här<br />
utvecklingen framför sig.<br />
■ Hur ser du på det senaste avtalet<br />
och då främst lönepåslaget<br />
på 1,65 kronor med tanke på<br />
hur konjunkturen utvecklat sig?<br />
– Jag och många andra tycker att<br />
märket under den senaste avtalsrörelsen<br />
hamnade för lågt. Men<br />
samtidigt måste man visa respekt<br />
och försöka förstå IF Metall. De<br />
förhandlade under ett läge där<br />
företag var nära att läggas ned på<br />
grund av den finansiella krisen.<br />
Då är det inte lätt att begära att<br />
folk som är anställda där ska gå<br />
ut i strejk. Det gäller att vara lite<br />
ödmjuk inför verkligheten.<br />
■ Eftersom företagen återhämtat<br />
sig så kraftig så har man<br />
inom industrin börjat prata<br />
om att det är ”payback time”.<br />
Hur ser du på den kommande<br />
avtalsrörelsen?<br />
– Vi försöker hålla en så jämn<br />
löneutveckling som möjligt. Konjunkturen<br />
svänger alltid upp och<br />
ner i toppar och dalar. Det innebär<br />
att ibland kanske vi får lite för<br />
hög löneökning i förhållande till<br />
konjunkturen och ibland för låg.<br />
Sedan ser det lite annorlunda ut<br />
i byggbranschen. Lönenivåerna<br />
anpassar sig snabbare efter<br />
konjunkturen genom att lönerna<br />
glider uppåt när det går bättre.<br />
34 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS <strong>2011</strong>
Betongarbetaren<br />
Thomas Mattson styr<br />
snabeln på betongpumpen<br />
med van hand.<br />
Han har varit med länge<br />
och tycker att byggbolagen<br />
agerar helt fel<br />
när de delar ut nästan<br />
hela vinsten. ”Det borde<br />
tänka sig lite för. Nyss var<br />
det kris och nu delar de<br />
ut mycket pengar samtidigt<br />
som vi knappt fick<br />
någonting. Det luktar lite<br />
illa måste jag säga.”<br />
4frågor till mats åkerlind, förhandlingschef<br />
Sveriges byggindusterier:<br />
”Ägarna tar stora risker”<br />
n Vad tycker du om nivån på<br />
n Är du överraskad över hur<br />
n Hur ser du på det senaste<br />
n Hur ser du på den kommande<br />
byggbolagens aktieutdelning?<br />
snabbt byggkonjunkturen åter-<br />
avtalet och lönepåslaget på<br />
avtalsrörelsen?<br />
– Det finns ingen tvekan om att<br />
hämtat sig?<br />
1,65 kronor med tanke på hur<br />
- Det finns en risk för att facken<br />
byggbolagen går bättre och det<br />
– Frågan är om det varit någon<br />
konjunkturen utvecklat sig?<br />
skruvar upp förväntningarna för<br />
är rimligt med utdelningarna.<br />
större återhämtning. Inom indu-<br />
– När det gäller avtalet tog facken<br />
högt. Vi vet ännu inte hur kon-<br />
Aktieägarna tar stora risker och<br />
strin har vi sett en klar uppgång.<br />
och Byggnads ett stort ansvar för<br />
junkturen kommer att utveckla<br />
kan bli av med kapitalet. Det blir<br />
För byggandet ser vi en tydlig<br />
Sverige. Sedan gäller det att kom-<br />
sig, men jag tror att facken kom-<br />
stora faktiska belopp, men den<br />
uppgång när det gäller bostads-<br />
ma ihåg att löneökningen i år ligger<br />
mer att fortsätta att ta ansvar.<br />
procentuella avkastningen är<br />
byggandet, men vi vet ännu inte<br />
på 2,65 kronor per timme och det<br />
Ingen blir glad av för höga löne-<br />
inte så hög. Jag tror även att det<br />
om det är en stabil långsiktig<br />
är betydligt mer än förra året. En<br />
ökningar som ger högre räntor<br />
finns byggnadsarbetare som äger<br />
utveckling. Och uppgången kom-<br />
annan viktig faktor är att löntagar-<br />
och inflation. Troligen hamnar vi<br />
aktier och vill ha mer avkastning<br />
mer från en väldigt låg nivå.<br />
na realt fick det bättre 2010 trots<br />
i paritet med det senaste avtalet<br />
än vad de får på bankkontot.<br />
att löneökningen var låg.<br />
eller möjligen något högre.<br />
nr 4 mars <strong>2011</strong> byggnadsarbetaren 35
Dags för en halvtimme<br />
inne i den varma matboden.<br />
En del av byggnadsarbetarna<br />
på JM-bygget<br />
i Liljeholmen tycker att<br />
byggbolagen borde spara<br />
i ladorna och ge en större<br />
del av kakan till byggnadsarbetarna.<br />
Andra<br />
tycker att det är aktieägarna<br />
som tar riskerna<br />
och att det är upp till var<br />
och en att köpa aktier i ett<br />
bolag.<br />
under 2012. ”Då kommer de kraftiga räntesänkningarna<br />
och de stora statliga finanspaketen att börja ge<br />
effekt på byggandet som ligger sent i konjunkturen”.<br />
Nu vet vi att det inte blev så. Bläcket på löneavtalet<br />
hann knappt torka förrän det kom positiva signaler.<br />
Plötsligt började pilarna peka uppåt. Det började gå<br />
bra för Sverige och då framför allt byggsektorn. I dag<br />
börjar det redan pratas om överhettning. Frågan är<br />
om det ens var någon reell kris.<br />
Februari <strong>2011</strong>:<br />
Tidningen <strong>Byggnadsarbetaren</strong> är ute på ett<br />
nytt JM-bygge i Liljeholmen. Det är samma bygglag<br />
som i april i fjol, men de har flyttat ett hundratal meter<br />
söder ut. Ett nytt bostadshus håller på att ta form.<br />
Det är torsdag och det är gjutardag; en tombolabil<br />
tippar den grå massan i gapet på en omättlig betongpump.<br />
Två måltider till står på kö. Det är sista valvet<br />
på toppen som ska fyllas. Det blåser och är jävligt.<br />
Vintern har varit längre än lång och kallare än kall.<br />
Byggnadsarbetarna har plågats hårt.<br />
– Det räcker med kyla nu, men eländet verkar aldrig<br />
ta slut, säger lagbasen Fredrik ”Frippe” Flink.<br />
Temperaturen på bygget stiger inte när<br />
byggnadsarbetarna får besked om byggbolagens<br />
utdelningsfest. Byggnadsarbetarna på JM har själva<br />
bidragit till kalaset genom att de under 2010 arbetade<br />
in 136 kronor per timme till företagets vinst. 85<br />
kronor av dem delas nu ut till ägarna.<br />
– Vi fick 1:65 per timme. Tycker att det borde<br />
funnits möjlighet att ge oss i alla fall 1 krona till per<br />
timme. 2,65 kronor per timme. Är inte det rimligt,<br />
säger Robin Berglund.<br />
Betongarbetaren Thomas Mattsson, som slodar för<br />
dagen, passar på att sträcka på ryggen när det plötsligt<br />
blir tomt på tombolabilar.<br />
– Det där är helt fel. Vi bråkar alltid om ören i lönelyft<br />
och samtidigt ligger utdelningen på den här nivån.<br />
Men flera av byggnadsarbetarna har även förståelse<br />
för att en stor del av vinsten delas ut till ägarna. En av<br />
dem är snickaren David Melosso.<br />
– Det är svårt att säga vilken nivå utdelningen ska<br />
ligga på, men det är viktigt att komma ihåg att det är<br />
aktieägarna som riskerar sitt kapital. De kan förlora<br />
stora belopp och vill då självklart ha lite avkastning.<br />
De tar ju en risk.<br />
Delade meningar om utdelningen alltså, men de<br />
flesta verkar överens om att i kommande avtalsrörelse<br />
ska lönenivån upp.<br />
– Det är dags att slå på stora trumman i år. Men jag<br />
tycker att facket verkar vara lite tafatt. De måste bli<br />
hårdare, säger Thomas Mattson innan han skyndar<br />
ut på valvet igen när han hör hur det rasslar från<br />
betongpumpen.<br />
Robin Berglund är inne på samma linje.<br />
– Om bolagen nu går så bra så måste vi begära mer,<br />
men det kommer väl en ny kris lagom till nästa avtalsrörelse.<br />
Men helt klart så har vi lite att ta igen.<br />
36 byggnadsarbetaren nr 4 mars <strong>2011</strong>
TÄVLA<br />
och vinn superpistol<br />
Innovation och nytänk ger V3<br />
och V5 en fantastisk känsla<br />
med unika egenskaper!<br />
Patenterad<br />
kortare och<br />
förstärkt klo<br />
för optimal<br />
styrka och<br />
hållbarhet<br />
Den här gången har du chansen att vinna<br />
en av marknadens finaste spikpistoler:<br />
En Paslode IM90. Två vinnare får var sitt<br />
dyckertverkty, Paslode FN1850.<br />
Dessutom får fem vinnare var sin <strong>Byggnadsarbetaren</strong>-keps.<br />
Så här gör du för att vara med i tävlingen: Någonstans i tidningen<br />
har vi gömt en miniatyrbild av spikpistolen Paslode IM<br />
90i. Ditt uppdrag blir att hitta på vilken sida i tidningen vi har<br />
gömt den.<br />
Skriv ner det rätta svaret här:<br />
Skicka till<br />
<strong>Byggnadsarbetaren</strong><br />
106 32 Stockholm<br />
Märk kuvertet ”Spikpistol”<br />
V3<br />
V3 - 16 oz med böjd klo 2413010<br />
V5<br />
V5 - 19 oz med räfflat huvud 2413030<br />
V5 - 19 oz med slätt huvud 2413040<br />
V5 passar utmärkt till formspikning!<br />
Magnetisk<br />
spikhållare<br />
som även<br />
klarar dubbelhuvad<br />
spik<br />
Spikutdragaren på sidan<br />
ger extra hävstång<br />
Ergonomiskt<br />
gummihandtag<br />
med inbyggda<br />
luftkanaler<br />
Eller mejla svaret till j.s@byggnadsarbetaren.se<br />
Då märker du ämnesraden med ”Spikpistol”<br />
Oavsett om du mejlar eller skickar brev måste du ange en<br />
adress dit vi kan skicka priset om du vinner. Senast den 7 april<br />
vill vi ha ditt svar. Vinnarna presenteras i nummer 6.<br />
Lycka till<br />
Tävlingen sponsras av:<br />
Nu finns V3 och V5 till<br />
specialpris hos din<br />
fackhandel!<br />
Patenterad rekyldämpad<br />
V-konstruktion av huvudet<br />
reducerar vibrationerna till<br />
ett minimum<br />
Vinnare i Tipstävlingen i <strong>Nr</strong> 2:<br />
■ Rätt rad i tipstävlingen i nr 2/<strong>2011</strong> var 1, 2, 1.<br />
I den jättehög av svar som vi fick in har vi dragit två vinnare:<br />
Claes-Göran Gustafsson, Varnhem och Jakob Ridderstråle,<br />
Östersund. Stort grattis. Skor och handskar är på väg.<br />
Borgås Gårdsväg 20, S-434 39 Kungsbacka, Sweden<br />
Telefon 0300-700 50, fax 0300-700 55<br />
e-post: info@eabkungsmaskiner.com<br />
www.eabkungsmaskiner.com<br />
NR 4 MARS <strong>2011</strong> BYGGNADSARBETAREN 37
arbetsmarknad<br />
Här får Riyadh och<br />
Så släpps irakier in i den svenska byggbranschen<br />
Alla larm om utnyttjad utländsk arbetskraft till trots: Få<br />
utlandsfödda arbetar i svenska byggföretag. Den typiske<br />
byggnadsarbetaren i Sverige är vit och medelålders. Vi har<br />
besökt ett bygge där man försöker vända trenden.<br />
Text: katarina connheim foto: anders g warne<br />
Skalväggarna hänger dinglande i luften från<br />
den gula lyftkranen. Uppe på taket, som ska bli<br />
golv i en lägenhet i det blivande bostadshuset, står<br />
snickaren Matti Neeko och väntar på att ta emot<br />
skalväggarna tillsammans med handledaren Håkan<br />
Söderberg. När väggarna har kommit ner arbetar de<br />
hårt med att få dem på rätt plats. Matti Neeko hämtar<br />
verktyg, borrar och riktar med vattenpass. Matti läser<br />
på ritningen och pekar med handen.<br />
– Den ska vara här och lite till, säger han.<br />
Han är full av energi och entusiasm inför sina<br />
arbetsuppgifter. Matti är irakier och kom till Sverige<br />
för fyra år sedan. I Irak har han arbetat i 30 år som<br />
byggnadsarbetare och han har haft eget företag i<br />
norra Irak med 20 till 30 anställda.<br />
Matti Neeko bor nu med sin familj i Södertälje. Han<br />
gestikulerar och drar med ett finger över halsen hur<br />
han blev hotad till livet och tvingades fly och han betalade<br />
30 000 dollar för att komma till Sverige. Bostadsbygget<br />
i Södertälje är hans första jobb i Sverige.<br />
– Det är mycket bra. Jag är nöjd, säger han.<br />
Matti berättar om skillnaderna att arbeta i Sverige,<br />
jämfört med Irak. I Sverige finns det fler maskiner, i<br />
Irak bärs nästan allt för hand. Den största skillnaden<br />
är ändå arbetsskyddet. Matti Neeko pekar på sina<br />
orangea skyddskläder och hjälm. I Irak har byggnadsarbetarna<br />
inte några skyddskläder och det finns inte<br />
heller någon säkerhet.<br />
– Den är noll, noll och åter noll, säger han med ett<br />
skratt och fortsätter att jobba.<br />
Byggnadsarbetarna Matti Neeko och Håkan<br />
Söderberg bygger bostadsrätter i centrala Södertälje,<br />
intill Södertälje kanal. Det är ett helt vanligt bygge,<br />
men det finns en stor skillnad. Elva av de 14 byggnadsarbetarna<br />
kommer precis som Matti Neeko från Irak.<br />
Byggnadsarbetarna är anställda i Telge Peab. Bolaget<br />
grundades i december 2009 och ägs till hälften av Telge<br />
AB (Södertälje kommun) och till hälften av Peab.<br />
Målet är att ge arbetslösa, försörjningsstödtagare och<br />
flyktingar arbete inom byggbranschen, samtidigt som<br />
kommunen råder bot på bostadsbristen.<br />
I byggbranschen som helhet är människor med<br />
utländsk bakgrund i absolut minoritet. Andelen<br />
utrikes födda utanför Europa var knappt två procent<br />
(1,8) under 2010, enligt en urvalsundersökning från<br />
SCB som <strong>Byggnadsarbetaren</strong> har beställt.<br />
Snickaren Riyadh Jajju är en av dem som har känt<br />
på hur svårt det är att få byggjobb i Sverige. När<br />
förmiddagens fikarast är slut dröjer sig Riyadh kvar<br />
i fikarummet för en pratstund. Han tar en tugga av<br />
smörgåsen och dricker en klunk kaffe. Han berättar<br />
om hur det var när han var arbetslös. Att han mådde<br />
dåligt och hur svårt det var att få tiden att gå.<br />
– Man vet inte vad man ska göra. Det var tråkigt att<br />
sitta hemma. Jag fiskade och gick långpromenader.<br />
Riyadh har bott i Södertälje i fyra år med sin<br />
familj; fru och två flickor, en på sex månader och en på<br />
fyra och ett halvt år. Under tiden i Sverige har Riyadh<br />
gått en restaurangutbildning under ett år. Han har<br />
också läst svenska och deltagit i Arbetsförmedlingens<br />
åtgärdsprogram för arbetslösa, jobb- och utvecklingsgarantin.<br />
I Irak har han arbetat både inom byggbranschen<br />
och i en livsmedelsaffär.<br />
– Men jag trivs inte med att jobba i affär, säger<br />
Riyadh.<br />
Det är i byggbranschen han vill jobba. När han var<br />
arbetslös sökte han flera jobb som byggnadsarbetare.<br />
Svaren från byggföretagen var ofta: Har du någon<br />
utbildning? Har du något yrkesbevis?<br />
– Det var svårt. Jag kunde inte språket så bra. De<br />
ville inte anställa mig.<br />
38 byggnadsarbetaren nr 4 mars <strong>2011</strong>
Matti chansen<br />
Handledaren Håkan Söderberg<br />
och byggnadsarbetaren<br />
Matti Neeko hjälps åt att<br />
styra ner skalväggen på<br />
bostadsbygget i Södertälje.<br />
Detta är telge peab<br />
n Telge Peab ägs till 49<br />
procent av Telge AB,<br />
Södertäljes kommuns<br />
kommunala bolag, och<br />
till 51 procent av Peab.<br />
n I kvarteret Körsbärsblomman<br />
i centrala<br />
Södertälje byggs 77<br />
bostadsrättslägenheter<br />
som ska vara klara till<br />
årsskiftet.<br />
n Projektet ska ge<br />
arbetslösa, försörjningsstödtagare<br />
och flyktingar<br />
en möjlighet till utbildning,<br />
praktik och arbete<br />
samtidigt som företaget<br />
bygger bostäder i Södertälje.<br />
n Målsättningen är att<br />
bygga 50 till 100 lägenheter<br />
per år.<br />
(Vänster) Matti Neeko är<br />
jättenöjd med sitt första<br />
byggjobb i Sverige. I Irak<br />
hade han eget byggföretag<br />
med mellan 20 till 30 anställda.<br />
(Mitten) Riyadh Jajju gillar<br />
att arbeta som byggnadsarbetare.<br />
Han trivdes inte<br />
alls lika bra med att arbeta<br />
i affär.<br />
Ordnings- och skyddsregler<br />
översätts till arabiska.<br />
Annars är språket som<br />
talas på byggarbetsplatsen<br />
svenska.<br />
nr 4 mars <strong>2011</strong> byggnadsarbetaren 39
arbetsmarknad<br />
Byggnadsarbetarna Abdulla Babaoi, Riyadh Jajju och Saher Hnok tar en fikapaus på byggarbetsplatsen i Södertälje. Alla tre trivs väldigt bra med<br />
att arbeta i byggbranschen.<br />
Få utom-européer på bygget<br />
Projekt för att få in arbetare<br />
med utländsk bakgrund i<br />
byggbranschen, har avlöst<br />
varandra. Men för människor<br />
från länder utanför<br />
Europa är dörren nästan<br />
stängd.<br />
Under de senaste åren har det<br />
bedrivits flera projekt för att få<br />
in invandrare i byggbranschen.<br />
Här är några av dem:<br />
l Libraprojektet – ett EUprojekt<br />
med bland annat Byggnads,<br />
Sveriges Byggindustrier<br />
och Ams skulle öka antalet personer<br />
med utländsk bakgrund i<br />
byggsektorn.<br />
l NCC har tillsammans med<br />
INRIKESFÖDDA: 93,4 % INRIKESFÖDDA: 91,6 %<br />
UTRIKEs <br />
FÖDDA –<br />
INOM EUROPA:<br />
5,0 %<br />
2006 2010<br />
UTRIKEs <br />
FÖDDA –<br />
UTOM EUROPA:<br />
1,6 %<br />
arbetsförmedlingen i Malmö<br />
utbildat arbetslösa med invandrarbakgrund.<br />
l Ett rekryteringsprogram<br />
mellan Stockholms Byggmästareförening<br />
och Stockholms stad<br />
pågår, där nyanlända arbetslösa<br />
med byggbakgrund utbildas i<br />
olika byggyrken.<br />
UTRIKEs <br />
FÖDDA –<br />
INOM EUROPA:<br />
6,6 %<br />
UTRIKEs <br />
FÖDDA –<br />
UTOM EUROPA:<br />
1,8 %<br />
KÄLLA: SCB<br />
Men trots satsningarna är de<br />
utrikesfödda få i byggbranschen,<br />
enligt siffror som <strong>Byggnadsarbetaren</strong><br />
låtit Statistiska centralbyrån<br />
(SCB) ta fram. De visar<br />
att 8,4 procent var utrikesfödda<br />
i byggbranschen 2010. Flest<br />
människor kommer från länder<br />
inom Europa. Siffrorna för andelen<br />
utrikesfödda, från länder<br />
utanför Europa, är endast 1,8<br />
procent.<br />
ByggbranschEn består<br />
fortfarande nästan uteslutande<br />
av vita, medelålders män.<br />
(Medelåldern bland Byggnads<br />
medlemmar är 47,58 år.) Bilden<br />
bekräftas av en rapport som<br />
skrevs 2002, på uppdrag av<br />
Byggkommissionen.<br />
– I byggbranschen arbetar<br />
heterosexuella män, inte homosexuella,<br />
invandrare och kvinnor,<br />
säger Mats Hammarstedt,<br />
professor i nationalekonomi,<br />
som skrev rapporten.<br />
40 byggnadsarbetaren nr 4 mars <strong>2011</strong>
Av en kompis fick han reda på bygget i kvarteret<br />
Körsbärsblomman i Södertälje. Han kom till intervju<br />
och på den vägen är det. Nu är Riyadh jättenöjd med<br />
att ha fått ett arbete.<br />
– Jag gillar att arbeta som snickare, säger han.<br />
Byggnadsarbetarna som har anställs i Telge Peab<br />
har byggbakgrund, men har inte något yrkesbevis.<br />
Dessutom finns det förstås språksvårigheter, eftersom<br />
irakierna bara har bott några år i Sverige. På en<br />
av dörrarna i boden står det ”På den andra platsen<br />
kastar man smutsiga arbetskläder”. Uppmaningen<br />
står även på arabiska.<br />
biLDa iDé<br />
Alla anställda i Peab Telge får ordnings- och<br />
skyddsregler översätta till arabiska.<br />
Annars är språket som talas på byggarbetsplatsen<br />
svenska. Det finns också tre handledare som hjälper<br />
till att kvalitetssäkra.<br />
– Det är viktigt att de lär sig svenska och facktermerna<br />
på bygget, förklarar Gerry Åkerström, operativ<br />
chef på Telge Peab.<br />
Och entusiasmen bland de irakiska byggnadsarbetarna<br />
går inte att ta miste på. Prick kvart över<br />
elva, när rasten är slut, töms boden snabbt på folk när<br />
de skyndar tillbaka till arbetet.<br />
– De brinner verkligen för att jobba och visa vad de<br />
kan. Det är kul, säger Gerry Åkerström.<br />
Telge Peab planerar att anställa ytterligare tre<br />
byggnadsarbetare innan lägenheterna är färdigbyggda<br />
vid årsskiftet. När stommen är färdigbyggd<br />
kommer flera andra yrkesgrupper in. Planerna är att<br />
flera av de irakiska byggnadsarbetarna också ska lära<br />
sig plattsättning innan projektet är slut.<br />
Trots det är företrädare<br />
för byggbranschen överens<br />
om att mångfald är bra. I de<br />
stora företagen, exempelvis hos<br />
NCC, bedrivs mångfaldsutbildningar.<br />
– Min övertygelse är att<br />
en arbetsplats som kategoriseras<br />
av mångfald är bättre<br />
än en arbetsplats som är helt<br />
homogen. Olika bakgrund och<br />
erfarenhet kan tillföra ganska<br />
mycket, säger Mats Pettersson,<br />
personaldirektör på NCC.<br />
Ändå är det svårt för utrikesfödda<br />
att komma in på bygget.<br />
Språksvårigheter är ett hinder<br />
och yrkesbeviset ett annat.<br />
– Det är en tröskel. För att<br />
jobba som byggnadsarbetare<br />
måste du ha yrkesbevis, något<br />
som borgar för en hög kompetensnivå.<br />
Det går inte bara att<br />
komma in för att du är glad och<br />
trevlig som ibland kan vara fallet<br />
i servicesektorn, säger Mats<br />
Pettersson, personaldirektör<br />
på NCC.<br />
En viss ökning sker dock.<br />
Enligt statistik från SCB har<br />
andelen utrikesfödda i Europa,<br />
förutom Norden, i byggindustrin<br />
stigit från 1,7 procent till<br />
3,7 procent under åren 2004<br />
till 2009.<br />
– Det är många som kom till<br />
vårt land från forna Jugoslavien<br />
och Balkanområdet. Det<br />
är kanske många ungdomar<br />
som har utbildat sig här och<br />
kommer in i en bransch, trots<br />
att de är födda i ett annat land,<br />
säger Lars Tullstedt, expert<br />
på kompetensförsörjning på<br />
Sveriges Byggindustrier.<br />
Ett glädjande<br />
pensionsbesked<br />
Du som omfattas av kollektivavtal har fördelen<br />
att din arbetsgivare sätter av 4,3 procent av<br />
din lön till avtalspension. Du får själv välja vem<br />
som ska förvalta dessa pengar.<br />
Glädjande nog finns det ett enkelt och bra<br />
val som syftar till att ge dig flera tusenlappar<br />
extra varje månad i pension.<br />
Välj Folksam-LO Pension så får du dina<br />
pengar placerade i en generationsfond som<br />
följer din ålder. Du slipper sköta placeringarna,<br />
får lägre avgifter och kan se fram emot din tid<br />
som pensionär.<br />
✗<br />
Folksam-LO Pension<br />
www.folo.nu | 020-414 414<br />
80 procent av fondväljarna väljer Folksam-LO Pension. Detta när<br />
privatanställda arbetare väljer förvaltare för sin avtalspension.
SJUK AV ASBEST<br />
■ Asbestfibrer kan<br />
orsaka flera dödliga sjukdomar.<br />
De farligaste är<br />
cancerformerna lungcancer<br />
och mesoteliom.<br />
■ Mesoteliom är en<br />
sällsynt cancerform i<br />
lungsäck e ler bukhinna,<br />
som i stort sett a ltid<br />
beror på asbest. Det kan<br />
i värsta fa l räcka med<br />
några enstaka fibrer, men<br />
teoretiskt öka risken<br />
med antalet expone-<br />
■ Det tar ofta 30–40 år<br />
efter exponering innan<br />
man insjuknar. Asbestos<br />
är en dammlungsjukdom<br />
som leder ti l att det<br />
bildas sjuklig bindväv i<br />
lungorna och som gör<br />
det svårare att andas.<br />
Asbestdamm kan även<br />
ge lungsjukdomen kol.<br />
ringar.<br />
32<br />
129<br />
135<br />
171<br />
201<br />
175<br />
Fredrik Hagström.<br />
omkom.<br />
sina rutiner.<br />
ämnet.<br />
han.<br />
... MEN SEN DÅ?<br />
Reportern kommer. Reportern går. Men människoödet består.<br />
Här berättar vi vad som hänt personerna i våra reportage<br />
efter det att historierna om dem lämnade tryckpressarna.<br />
VEM:<br />
DÅ:<br />
Snickaren Fredrik Hagström.<br />
Var en av dem som oskyddade arbetade i lokaler med asbest<br />
på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, nr 15/2010.<br />
■ Snickaren Fredrik Hagström blev både<br />
förvånad och orolig när det stod klart att<br />
det fanns asbest i dammet på arbetsplatsen.<br />
– Jag vet att det är vanskligt med asbestfibrer.<br />
Jag är säker på att jag exponerats<br />
och vet att det räcker med lite för att<br />
skadas, säger han. Elektrikerna och Elektrikerförbundet<br />
slog larm efter att arbetare<br />
av olika slag jobbat i utrymmen med<br />
damm från asbesthaltigt material. Vid två<br />
tillfällen var deras arbetsplatser avspärrade<br />
och asbestsanering gjordes i utrymmen<br />
där de tidigare varit och arbetat.<br />
Nu är Fredrik på en annan arbetsplats.<br />
– Genom min arbetsgivare har jag fått<br />
gå på spirometri och göra lungröntgen och<br />
ska fortsätta röntgas vartannat år. Det<br />
såg bra ut, men fibrerna är ju farliga på<br />
sikt. Just nu försöker jag att inte tänka så<br />
mycket på det.<br />
Händelsen polisanmäldes av Elektrikerförbundet.<br />
Åklagaren valde att inte inleda<br />
en förundersökning, vilket förbundet<br />
vill få prövat igen.<br />
– Det är dåligt om det bara rinner ut i<br />
sanden, säger Fredrik Hagström.<br />
MARGITE FRANSSON<br />
BYGGNADSARBETAREN UTSER<br />
”En lek med våra liv”<br />
”En lek med våra liv”<br />
OVISSHETEN ÄR VÄRST TYCKER SNICKAREN FREDRIK HAGSTRÖM<br />
OCH HÄR ÄR FLER BYGGEN SOM HAFT PROBLEM<br />
■ Från nov 2009 ti l och med okt 2010 stoppade<br />
Arbetsmiljöverket arbetet på 268 byggen. Det är högsta<br />
siffran under åren 2005–2010. En bidragande orsak<br />
var de stora snömängder som föll. Snöskottning<br />
på tak avbröts 42 gånger fö ra vintern då det fanns<br />
brister i fa l skyddet. De a lra flesta stoppen handlar<br />
om risk för att byggnadsarbetare ska falla från höjder<br />
på över två meter. Skrämmande ofta slarvas det<br />
med fa lskydd. En annan återkommande orsak ti l<br />
att arbetsmiljö inspektörerna tvingades plocka fram<br />
förbudslappen är att företag hanterar asbest utan<br />
vare sig ti lstånd e ler utbildad personal.<br />
Byggnadsarbetarna på Karolinska universitetssjukhuset<br />
i Huddinge trodde att de f åt t i sig ä r omöjlig t at t säga . Frågan han och många<br />
var säkra. I stället arbetade de i damm som andra stä ler sig är nu: på vilka andra stä len före<br />
funnits i dammet eller hur mycket var och en kan ha<br />
innehöll asbest.<br />
larmet har de riskerat att utsättas för asbest utan att<br />
– Det är en lek med livet vi utsatts för, veta om det?<br />
säger 24-årige snickaren Fredrik Hagström. Elektrikerna kom ti l arbetsplatsen för sitt projekt<br />
2008. Fredrik kom dit samma år, men har haft olika<br />
Han är en av dem som misstänks ha utsatts för asbest uppgifter. I sammanlagt ett år har han arbetat med<br />
under lång tid.<br />
brandtätningar.<br />
– Det k ä n n s orolig t . Det ä r ba r a t t hoppas at t<br />
man inte fått i sig skadliga mängder, säger snickaren<br />
Fredrik Hagström.<br />
börjat bli tal om att det finns asbest, berättar han. När<br />
När larmet kom om asbest på arbetsplatsen blev han f ör s t kom d i t v a r det i nget snack om det , t r ot s at t<br />
han både f ör v å nad och orolig. Han hade k ä nt sig<br />
det fi n n s mycke sbes i hu sk r opparna .<br />
trygg med jobbet och inte haft en tanke på någon<br />
– Det ä r s v å r t at t f at t a v a d som hänt och det har<br />
asbestfara.<br />
varit dåligt med information.<br />
– Det är inget man tänker på när man går och<br />
– Det är bara ryktesvägen, via elektrikerna, jag har<br />
arbetar.<br />
fått veta något, säger Fredrik Hagström.<br />
Han är anstä ld av en underentreprenör till elektrikernas<br />
arbetsgivare Bravida och har gått ti lsammans Totalt ett femtiotal elektriker beräknas ha varit<br />
Antagligen ska han nu via Bravida få gå på lungtest.<br />
med dem och brandtätat hål de tagit i väggar och tak. på arbetsplatsen de senaste tre åren. Men där har<br />
– Ja g har bl i v i t l i k a ut satt som dem , f ör v i har v a r i t också varit många andra yrkesgrupper som snickare,<br />
på samma stä len. Asbest har funnits i bland annat undertaksmontörer, sprinkler-, vvs- och ventilations-<br />
damm på rör och trummor och på undertak där jag montörer. De har antingen varit i samma projekt som<br />
varit. Där de har hittat asbest och sanerat, är där jag Fredrik e ler i några av de många andra som pågår på<br />
varit som mest, säger han.<br />
sjukhuset.<br />
Det värsta är ovissheten, tycker han.<br />
– Jag har ju sett många andra yrkesgrupper som är<br />
Asbest är farligt då det frigörs i luften och går att lika utsatta som jag, när de varit där uppe vid taket<br />
andas in. Det kan i värsta fall räcka med få fibrer för och rört om. Sedan har dammet ramlat ner på golvet<br />
att bli sjuk. Fredrik Hagström har haft dammet i<br />
och vi har gått i det och släpat med det i bilar och dar.Det här kan vara hur stort som helst, säger<br />
boandningszonen.<br />
Men hur mycket asbest som kan ha<br />
han.<br />
DET ÄR FÖRST EFTER LARMET i v å r a s s om d e t h a r<br />
ANTAL STOPP PÅ BYGGEN AV ARBETSMILJÖVERKET 2005–2010<br />
268<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
”Man är fundersam<br />
om man<br />
fått i sig skadliga<br />
mängder av<br />
asbestfibrer”,<br />
säger snickaren<br />
■ NCC fick e t förbud på Lise-<br />
FYRA FÖRBUD<br />
TRE FÖRBUD<br />
två förbud på samma arbetsplats<br />
– Lunds centralstation. Ett Takentreprenad utför byggarbeten<br />
No rbottens län där Patome la<br />
bergsha len i Göteborg och e t på förbud som gä le risk för fa l. Det för arbete på höjd utan godkänd mot att de inte får utföra arbeten<br />
Lidl i So lefteå där det i båda fa len gä ler arbetsplatserna Stjärnhem lyftanordning och ett förbud mot då det finns risk för fa l.<br />
handlade om snösko tning utan i Skövde, Va lbogatan Åstorp och att använda en bobcat utan att<br />
fa lskydd. Också i Sollefteå,<br />
Sven Karlssons trafik i Gnosjö. förse den med skyddsga ler utanför delbara stopp då det fanns risk för<br />
Gärdesgatan 46, sa te Arbetsmiljöinspektörer<br />
e t omedelbart<br />
sidofönstren.<br />
fa l. Det gä ler arbetsplatserna Granitgatan<br />
8, Helsingborg, och Brigg-<br />
TVÅ FÖRBUD<br />
förbud för a t det fanns brister i fa l-<br />
fått ett förbud på arbetsplatsen vägen 3, Domsten.<br />
skyddet. Arbetet stoppades också<br />
då de använde en saxlift som inte<br />
Storheden där de inte hade någon<br />
på Högbergsskolan i Södertälje i<br />
var besiktigad och ett för att det<br />
fast ti lträdesled ti l nivåer över<br />
samband med e t ras då en person<br />
fanns risk för fa l.<br />
två meter och ett genere lt förbud<br />
på samtliga arbetsstä len inom<br />
■ Icopal Entreprenad har få t tre<br />
■ V Grossmanns har fått två ome-<br />
■ Patome la Takentreprenad har<br />
■ Steneby Gård har fått ett förbud<br />
■ Dju röds Entreprenad har fått<br />
Locum: ”Bara<br />
misstankar”<br />
Det finns en misstanke,<br />
men det är inte klarlagt<br />
att byggnadsarbetare och<br />
elektriker exponerats för<br />
asbestdamm. Det hävdar<br />
Stephan Woodbridge, projektdirektör<br />
på fastighetsförvaltaren<br />
Locum.<br />
Han menar a t den kommande<br />
polisutredningen får bringa klarhet<br />
i de ta, samt om Locum e ler<br />
entreprenören Bravida har brustit i<br />
Han tycker det är fel a t bygget<br />
utse ts ti l sämsta bygge innan<br />
polisutredningen är klar.<br />
Det råder ingen tvekan om a t<br />
det sanerats bort asbest i områden<br />
där byggnadsarbetarna arbetat.<br />
Men Stephan Woodbridge vill<br />
inte kommentera vad som har gå t<br />
sne t i hanteringen, utan hänvisar<br />
till polisutredningen.<br />
Han säger a t Locum har tydliga<br />
rutiner inför byggstart. A t man<br />
genomför miljöinventeringar inför<br />
varje byggprojekt. Och a t rutinen<br />
är a t ta bort miljöstörande ämnen<br />
som asbest. En kartläggning<br />
pågår också på sjukhuset för a t<br />
upptäcka dolda förekomster av<br />
Om arbetarnas oro i dag, säger<br />
– Vi ska göra a lt för a t minska<br />
den oro som finns.<br />
L Ä S M E R!<br />
Hela listan<br />
på nätet<br />
www.byggnads<br />
arbetaren.se<br />
NYHET – GOP 250 CE<br />
Ett universum<br />
fullt av möjligheter<br />
– den blå problemlösaren!<br />
Multicutter<br />
GOP 250 CE Professional<br />
Det ställs höga krav på dig<br />
som hantverkare så naturligtvis<br />
har du rätt att ställa samma<br />
krav på dina el-verktyg.<br />
Bosch nya Multicutter öppnar<br />
upp en värld av möjligheter,<br />
t.ex. sänkskär, plansågning<br />
och slipning. Bosch Multicutter<br />
GOP 250 CE – perfekt för<br />
anpassning, justering och reparation<br />
i nästan alla material.<br />
Från proffs till proffs<br />
www.multicutter.se<br />
42 NR 4 MARS <strong>2011</strong> BYGGNADSARBETAREN
100 ÅR AV INNOVATION!<br />
Våra produkter ger dig snabbare arbetsmetoder, bättre<br />
ergonomi och arbeten som håller.<br />
Vi gör dig bättre helt enkelt.<br />
Bostik AB, Box 903, 251 09 Helsingborg Tel 042-19 50 00 w<br />
TÄVLA PÅ WWW.BOSTIK.SE &<br />
VINN EN RESA. TOTALT 100 VINSTER.<br />
FIX & FOG<br />
Fix, fog och tätskikt för säkra och godkända badrum.<br />
SPACKEL<br />
Spackel för jämnare ytor med mindre<br />
efterbehandling.<br />
LIM<br />
Lim som förenklar ditt arbete.<br />
FOG & TÄTNING<br />
Fogar och tätningar som<br />
sparar energi<br />
och pengar.<br />
Bostik AB, Box 903, 251 09 Helsingborg Tel 042-19 50 00 www.bostik.se<br />
NR 4 MARS 2010 BYGGNADSARBETAREN 43
Så TEST funkar det SKADEERSÄTTNING<br />
Grämer du dig över ett fult ärr som du fått till följd av en<br />
olycka på bygget? Skador är aldrig roliga, men dina ärr<br />
kan faktiskt vara värda en hel del pengar.<br />
TEXT: PETER LEANDER FOTO: SCANPIX<br />
FLER<br />
ARTIKLAR<br />
PÅ NÄTET<br />
www.byggnadsarbetaren.se<br />
Så mycket kan<br />
ett ärr vara värt<br />
BYGGET VIMLAR AV situationer där<br />
du riskerar att skära, skrapa, klämma<br />
och bränna dig. Många skador lämnar<br />
bestående ärr, en del värre än andra.<br />
Men för byggnadsarbetare vars<br />
arbets givare har kollektiv avtal med<br />
Byggnads* finns pengar att hämta<br />
för just såna skador, även om olyckan<br />
inträffar på fritiden. Här intill kan<br />
du även se en tabell över hur mycket<br />
pengar just du kan få för dina ärr.<br />
AFA-försäkring är det försäkringsbolag<br />
som du ska vända dig till om du<br />
skadats under arbetstid. Om du skadar<br />
dig på jobbet ska du skicka in en<br />
anmälan till AFA-försäkring. Blanketten<br />
finns på deras webbplats, men<br />
också på många stora arbetsplatser. På<br />
blanketten skriver du ner hur skadan<br />
inträffade. På blankettens baksida ska<br />
även din chef intyga att du är anställd<br />
på företaget. När AFA-försäkring får<br />
blanketten gör de en bedömning av<br />
om olyckan kan ge ett bestående ärr.<br />
Anser försäkringsbolaget att det finns<br />
en risk skickar de hem information till<br />
den skadade om hur man går till väga<br />
för att få pengar för skadan.<br />
OM SKADAN LÄMNAT ett ärr som<br />
tydligt finns kvar ett och ett halvt år<br />
efter tillfrisknande, eller sista läkarbesöket,<br />
ska du som drabbats skicka<br />
in ett foto på din skada. Fotot måste<br />
vara 10x15 centimeter stort (det vanligaste<br />
formatet vid framkallning).<br />
Därefter bedömer AFA-försäkring ersättningen<br />
efter en tabell som består<br />
av sex kategorier: från framträdande,<br />
som är den lindrigaste graden, till<br />
frånstötande, till exempel en allvarlig<br />
ANSIKTSSKADOR GER MEST PENGAR<br />
Skadans plats<br />
Bål<br />
Fötter/överarm<br />
Ben/underarm<br />
Händer<br />
Ansikte/hals<br />
Ersättningsbelopp<br />
2 900–33 800 kr<br />
3 800–66 000 kr<br />
5 200–101 200 kr<br />
7 400–131 900 kr<br />
14 700–337 200 kr<br />
Mindre pengar ju äldre man är<br />
Ålder<br />
Procent av ersättning<br />
20 120 %<br />
25 100 %<br />
35 90 %<br />
45 80 %<br />
53 70 %<br />
64 50 %<br />
brännskada. Tyvärr är försäkringen<br />
utformad så att ju äldre man är desto<br />
mindre pengar får man. (Se räkneexemplet<br />
här intill). För att få ut ersättning<br />
får det inte ha gått längre än<br />
tio år efter att olyckan inträffade.<br />
Den högsta ersättningen man kan<br />
få är för en frånstötande skada i ansiktet.<br />
Var på kroppen ditt ärr sitter<br />
påverkar nämligen ersättningen. Ansikte<br />
ger mest pengar, medan ärr på<br />
magen ger minst.<br />
– Alla ärr ersätts om de är synliga<br />
för blotta ögat, säger Helen Claesson,<br />
försäkringsspecialist på AFA-försäkring.<br />
Genom medlemskapet i Byggnads<br />
■ Skadorna bedöms i 6 kategorier:<br />
framträdande, klart framträdande,<br />
vanprydande, klart vanprydande, uppenbart<br />
vanprydande och frånstötande.<br />
Beloppen ökar för varje kategori.<br />
■ Om Frankenstein hade varit byggnadsarbetare<br />
och fått sina ärr i ansiktet<br />
på jobbet skulle han definitivt haft<br />
rätt till ersättning. Sannolikt skulle<br />
ansiktsskadan ha bedömts ligga i den<br />
allvarligaste kategorin: frånstötande.<br />
Maxbeloppet skulle då bli 337 200<br />
kronor. Men om Frankenstein var 45<br />
år vid tiden för anmälan får han bara<br />
80 procent av beloppet, det vill säga<br />
269 700 kronor.<br />
KÄLLA: TRAFIKSKADENÄMNDEN (SE HELA LISTAN PÅ TRAFIKSKADENAMNDEN.SE)<br />
är man också försäkrad för olyckor på<br />
fritiden. Kraven för att få ersättning<br />
är då att den skadade har uppsökt läkare.<br />
Om ärret inte har försvunnit efter<br />
två år kan man skicka in en bild på<br />
sitt ärr och begära pengar. Folksam,<br />
som gör bedömningen, går efter en<br />
annan tabell än vad AFA-försäkring<br />
gör. För mer information, kontakta<br />
Folksam.<br />
* Företagen kan ha tecknat försäkringen<br />
direkt med AFA-försäkring<br />
utan att ha tecknat kollektivavtal<br />
med Byggnads men då gäller<br />
försäkringen bara om premien är<br />
betald i tid.<br />
44 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS <strong>2011</strong>
● Kyla ● Glasull ● Värmefolie ● Virtuellt byggande ● Takstolstillverkning<br />
En nordisk<br />
lokalpatriot.<br />
BIG-GRUPPEN är nordens ledande fristående<br />
bygg- och industrikedja och är leverantör av<br />
verktyg, maskiner, skydd och förnödenheter till<br />
proffsmarknaden.<br />
Vi finns representerade från Finnmark i norra<br />
Norge till Skåne i södra Sverige.<br />
Vår styrka är lokalt engagemang och hög<br />
kompetens i kombination med BIG-gruppens<br />
stordriftfördelar med starka leverantörsavtal,<br />
koncept, IT-lösningar, logistik och import.<br />
Vi erbjuder såväl lokala företag som riks- och<br />
nordiska kunder branschens största urval av<br />
kvalitetsprodukter och olika tjänster.<br />
Think BIG. Hos oss hittar du V/S/Bs breda sortiment<br />
av allt inom byggskruv av högsta kvalitet.<br />
Sverige<br />
Eskilstuna IP Industripartner Gislaved Emil P Gävle Uppsala Maskin & Verktyg Göteborg/<br />
Hisings Backa Prevex Göteborg/Sisjön Prevex Götene Movab Halmstad IMAB<br />
Helsingborg IMAB Jönköping Sohlbergs Kalmar Lundgrens Järn Karlshamn Hjelmbergs<br />
Järn Ljungby Sohlbergs Malmö Prevex Skene Skene Järn Skövde Bygg & Industripartner<br />
Skaraborg AB Stockholm/Bromma Flinks Järn Stockholm/Globen Flinks Järn Stockholm/Hornsberg<br />
Flinks Järn Stockholm/Solna Lundqvist Maskin & Verktyg Stockholm/<br />
Sätra Flinks Järn Stockholm/Vällingby Toolcom Uppsala Uppsala Maskin & Verktyg<br />
Vimmerby Albins Växjö Stål & Verktyg Örebro Skydd & Verktyg i Örebro<br />
Norge<br />
Albert E Olsen - Tromsø Maskinforretning - Quale - Tingstad - Industrisenteret - Kyvik Industrivarehuset<br />
www.big-gruppen.com
TEST Grejer&grepp<br />
xxxx<br />
Var fanns handmaskinerna?<br />
Hur länge kan en byggmaskinmässa överleva utan handmaskiner?<br />
Under snart 30 år har Byggmaskinmässan i<br />
Göteborg varit den stora branschmässan för byggfolk.<br />
Här finns inga bubbelbadkar, italienska kakelplattor eller<br />
designade köksinredningar. Däremot stegar och ställningar,<br />
hårdmetallklingor och ett stort utbud av maskiner för uthyrningsbranschen.<br />
Men årets mässa kändes<br />
vingklippt när flertalet av<br />
de dominerande tillverkarna<br />
av handmaskiner;<br />
Bosch, Makita, Essve,<br />
Hilti, Hitachi med flera inte<br />
fanns med.<br />
Andra stora märken,<br />
som DeWalt och Metabo,<br />
hade ytterst blygsam placering<br />
i anonyma montrar.<br />
De 16 medlemmarna<br />
i LEH, Leverantörsföreningen för Elektriska Handverktyg,<br />
sålde år 2008 maskiner för 2,3 miljarder kronor. Vid förra<br />
årets mässa Nordbygg i Stockholm hade Leverantörsföreningen<br />
bokat 1 500 kvadratmeter utställningsyta. Där<br />
marknadsförde de sig kraftfullt under temat ”Power Tool<br />
Street”. Ingen kunde missa den verkstan. Där fick mässbesökarna<br />
känna på, provborra, provsåga och provfräsa<br />
de senaste nyheterna av det enorma utbudet av kraftfulla<br />
handmaskiner, fler och fler batteridrivna.<br />
Det låg en doft av färskt trä och nybryggt kaffe över<br />
montrarna medan tjutet från maskinerna överröstade<br />
dånet från rockmusiken.<br />
Nu var det som sagt ganska tyst.<br />
Förklaringen är enkel. Förra året hade Nordbygg närmare<br />
60 000 besökare – ungefär gånger fler än Byggmaskinmässan<br />
i Göteborg brukar ha. Byggmaskinmässan grundades<br />
1980 av Åke Wernås, skyddsingenjör på dåvarande<br />
Bygghälsan. Tre år senare, 1983, arrangerades den första<br />
reguljära fackmässan för byggfolk på Svenska Mässan i<br />
Göteborg. Utbudet och antalet besökare har varierat i takt<br />
med konjunktursvängningarna. Toppåret 1989 hade Byggmaskinmässan<br />
cirka 20 000 besökare. Den här gången<br />
var antalet besökare 12 500. Nu är ju en byggmaskinmässa<br />
inte bara en mässa för handmaskiner. Men utan de stora<br />
märkena blir det som att gå på bio och upptäcka att stora<br />
avsnitt av filmen är bortklippt.<br />
Utan de stora<br />
märkena blir<br />
det som att gå på<br />
bio och upptäcka<br />
att stora avsnitt<br />
av filmen är bortklippt.<br />
PETTERSONS<br />
PRYLAR<br />
Tipsa mig!<br />
08-728 49 70<br />
k.p@byggnadsarbetaren.se<br />
Grejer&grepp på nätet:<br />
www.byggnadsarbetaren.se<br />
Flygsimulatorer<br />
har de flesta hört<br />
talas om. Nu<br />
kommer kranversionen.<br />
Den tyska<br />
krantillverkaren<br />
Liebherr hade en<br />
3D-simulator där<br />
man kunde köra<br />
kran nästan på<br />
riktigt.<br />
Tyska Protools, som i Sverige säljs av Motek i Eskilstuna, har med en vinkelslip<br />
som utgångspunkt utvecklat ett slipverktyg som når nära väggen.<br />
Tyskarna ku<br />
De kluriga gubbarnas uppfinningar är borta. Nu vänder sig<br />
Byggmaskinmässan i Göteborg till dataspelsgenerationen.<br />
Vem kunde för några år sedan tro<br />
att blivande kranförare kan sitta i en<br />
hytt och köra kran på låtsas? På årets<br />
byggmaskinmässa hade den tyska<br />
krantillverkaren Liebherr en 3Dsimulator<br />
där man kunde köra kran<br />
nästan på riktigt.<br />
På en stor bildskärm i hytten visades<br />
en byggplats från den tyska staden<br />
München. Med hjälp av joystickspakarna<br />
gällde det att på en idealtid<br />
koppla fast och flytta bort ett antal<br />
sopcontainrar från byggplatsen. Det<br />
var en populär övning som många<br />
ville pröva på.<br />
Samma teknik visade Maskinentreprenörerna,<br />
men där gällde det<br />
grävning av svenska diken.<br />
MEN ALLT VAR INTE maskiner. Bland<br />
cirka 185 utställare fanns Polens ambassad<br />
och Byggnads. Polen har en<br />
stor byggmaterialindustri som jagar<br />
nya marknader också i Sverige.
Ännu en uppskattad<br />
nyhet på mässan: ny<br />
hålsåg som gör det<br />
möjligt att såga vinklade<br />
hål. Såghylsan påminner<br />
om en borr för<br />
betonghåltagning. Den<br />
har tre hårdmetallskär<br />
och finns i flera längder.<br />
Vid vinklad sågning<br />
skjuts hylsan tillbaka<br />
så att styrborren först<br />
får fäste i önskad sågvinkel.<br />
Efter borrning<br />
dras hylsan tillbaka för<br />
att ta bort spillbiten.<br />
Dansk byggindustri ligger i framkant när<br />
det gäller att utveckla hjälpmedel för<br />
hantering av gipsskivor. Den här vagnen,<br />
som visades av svenska Zip-Up i Hägersten,<br />
har utvecklats i Danmark. Vagnen<br />
lyfter och transporterar hela buntar av<br />
gipsplattor och annat tungt byggmaterial.<br />
Lasten tippas med hjälp av hydraulik och<br />
får vila på pallgafflarna. Kraftkällan är 24<br />
volts batterier.<br />
ngar på byggmässa<br />
Byggnads hade en stor monter där<br />
besökarna bland annat kunde tävla i<br />
spikslagning och ta del av kampanjen<br />
mot svartjobb.<br />
MÄSSANS TRADITIONELLA arbetsmiljöpris<br />
gick till Haki för ställningssystemet<br />
Haki Light. Genom att använda<br />
åttakantiga rör har spirornas vikt<br />
reducerats med cirka 30 procent utan<br />
att hållfastheten påverkats.<br />
Ett hederspris fick ställningstillverkaren<br />
Plus Eight System AB för en<br />
ramställning av aluminium.<br />
Uthyraren Cramo fick mässans<br />
De visade<br />
också världens<br />
första<br />
fjärrstyrda<br />
handcirkelsåg.<br />
miljö pris för en så kallad energietablering<br />
som omfattar energisnåla<br />
bodar, belysning och bygghissar.<br />
Ett hedersomnämnande fick också<br />
lyftroboten från Pritec i Fjärås. Med<br />
den kan marksten och kantstenar till<br />
trottoarer och dylikt göras maskinellt<br />
utan tunga lyft för kroppen. Maskinen<br />
kan även transportera stenarna.<br />
Lyften kan också vinkla stenarna och<br />
klarar laster på maximalt 140 kilo.<br />
De kluriga gubbarna tycks däremot<br />
bara finnas på utvecklingsavdelningarna<br />
hos de stora tyska maskintillverkarna.<br />
De senaste åren mest spännande<br />
maskinnyheter kommer från<br />
Tyskland.<br />
En av dem var Mafell som visade<br />
upp flera avancerade verktygsmaskiner<br />
för träbearbetning, till exempel<br />
det motoriserade stämjärnet – en<br />
mikromotorsåg som fräser urtag för<br />
ett dörrlås medan dörren hänger kvar<br />
på karmen.<br />
De visade också världens första<br />
fjärrstyrda handcirkelsåg, PSS 3100<br />
SE, som blixtsnabbt rusar fram längs<br />
en styrskena som läggs över spånskivan.<br />
KENNETH PETTERSON<br />
NR X XXXXXXXXXXXXX NR 4 MARS 2009 <strong>2011</strong> BYGGNADSARBETAREN 47
Efter jobbet<br />
Sator, vilken come<br />
Text: xxxxxx foto: xxxxxxxxx<br />
Plötsligt kändes den svenska rockscenen lite mer komplett<br />
igen. Lite som ett pussel där en sen länge saknad bit till slut<br />
blivit återfunnen. Sator är tillbaka.<br />
Text: johan sjöholm foto: magnus liam karlsson<br />
De är på pricken i tid. De hälsar artigt och engagerar<br />
sig i var vi bör sitta för att intervjun ska bli så<br />
bra som möjligt. Den ene tar en Cola och den andre<br />
en kaffe, som en av dem är noga med att hjälpa till att<br />
bära tillbaka till vårt bord.<br />
Den ene är Chips Kiesby, som producerat Sahara<br />
Hotnights och turnerat med Thåström. Den andre är<br />
Kent Norberg som förutom att vara medupphovsman<br />
till 90-talsklassiker som ”I Wanna Go Home” och<br />
”Shut Up Take a Walk”, har haft<br />
det kritikerrosade bandet Speed of<br />
Sound Enterprise. Chips och Kent<br />
vann en Grammis redan 1992.<br />
Tillsammans har de ett halvt sekel i<br />
svensk rockelit som Sators frontmän.<br />
Divalaterna är lika med noll.<br />
Det var ett tag sedan man hörde<br />
talas om Sator. Om du inte är en av<br />
alla dem som sett bandet spela live<br />
under de senaste två åren, vill säga.<br />
För grejen är att Sator har varit ett<br />
aktivt band, om än inte i massmedierna.<br />
– Vi har spelat hela tiden, och fått<br />
bra respons, berättar Kent Norberg.<br />
– Jag är förvånad över att det<br />
kommit så mycket folk, trots att vi<br />
varken gjort media eller har haft någon<br />
ny platta, fyller Chips Kiesby i.<br />
Här kan du se Sator<br />
Mars<br />
25 Västerås, Sigurdsg. 25<br />
26 Rättvik, Rättviks bowling<br />
AprIL<br />
1 Eskilstuna, Harrys<br />
2 Jönköping, Ztyle<br />
8 Tranås, Rocksyndikatet<br />
9 Göteborg, Trädgår’n<br />
15 Linköping, L´Orient<br />
16 Gävle, Parken Gävle<br />
Maj<br />
13 Örebro, Metallsvenskan<br />
14 Fegen, Fegenfesten<br />
Juli<br />
1 Borlänge, Peace & Love<br />
Hösten 2008 gjorde Sator<br />
en nystart. Den skedde på fiket på Västerås centralstation.<br />
Orsaken till mötet var att bandet länge gått på<br />
sparlåga. Man gjorde max tre gig per år. Nu ville man<br />
ha ändring. Antingen får Sator en ärlig chans, eller så<br />
lägger man ner.<br />
– Vi hade väl egentligen redan bestämt oss när vi<br />
kom till det där mötet. Vi ville fortsätta. Det enda villkoret<br />
vi satte upp var att vi skulle börja nerifrån, med<br />
att ge oss ut och spela, säger Kent Norberg.<br />
Bandet ville bli lika grymma live som när de stod på<br />
toppen, på 1990-talet.<br />
– Kör man bara tre gånger om året blir man rostig.<br />
Det handlade mest om att spela rätt, snarare än att<br />
spela bra, säger Chips Kiesby.<br />
I två år kuskade man alltså runt och restaurerade<br />
sitt varumärke. Men nu finns dessutom plattan<br />
”Under the Radar” och under våren<br />
turnerar bandet flitigt över hela<br />
landet.<br />
Vill publiken höra de nya låtarna<br />
också, eller bara gammalt?<br />
Kent: Det är klart att vi inte kan<br />
köra bara nya låtar, men de har<br />
reagerat bra.<br />
Tröttnar ni aldrig på ”I Wanna Go<br />
Home?”<br />
Chips: När man ser hur folk reagerar<br />
på den blir den ju kul att spela.<br />
Finns det någon låt folk vill höra,<br />
som ni inte har med?<br />
K: ”Machine Gun Justice” är det<br />
många som vill höra. Den är så jäkla<br />
svår, med synkoper och skit. (Kent<br />
visar engagerat med luftgitarrspel<br />
hur grymt svår den är.)<br />
C: Ofta försöker man med någon<br />
lite svårare låt, sen tänker man:<br />
Äsch vi kör något enklare. Men<br />
”Machine Gun Justice” måste vi göra någon gång.<br />
Beskriv stämningen på era gig.<br />
K: Alltså Sator funkar ju väldigt bra på typ krogar.<br />
Ett ställe där vi var nyligen hade Bo Kaspers varit på<br />
före oss. De drog mer folk men krögaren tjänade ändå<br />
mer pengar på oss. Det är ju så, man går ut och dricker<br />
lite pilsner och lyssnar på Sator.<br />
48 byggnadsarbetaren nr 4 mars <strong>2011</strong>
ack!<br />
Chips Kiesby och<br />
Kent Norberg,<br />
frontmän i Sator.<br />
ROBUST SVENSK KVALITET<br />
Craftline TopQ Flexkniv<br />
Med tunnt böjbart blad<br />
www.moraofsweden.se<br />
Originalet sedan 1891<br />
MORAKNIV ® är ett registrerat varumärke och har använts för knivar från<br />
Mora of Sweden, tidigare KJ Eriksson och Frosts Knivfabrik, sedan 1891.<br />
Köp originalet.
Efter jobbet<br />
The Haunted tar i och med ”Unseen” ett nytt kliv i karriären. Enligt <strong>Byggnadsarbetaren</strong>s<br />
recensent kan det här vara årets platta.<br />
Årets bästa skiva<br />
kan redan vara här<br />
The Haunted<br />
”UNSEEN”<br />
DEATH/HEAVY<br />
METAL Förväntningarna<br />
är alltid<br />
höga varje gång ter Dolving och ”At<br />
the Gates”-tvilling-<br />
Pearna<br />
Björler gör något nytt. De tillhör<br />
trots allt urkunderna när det gäller det<br />
death metal-sound som döpts efter<br />
hemstaden Göteborg. När de nu åter<br />
släpper nytt med sitt huvudband de<br />
senaste 15 åren, The Haunted, gör de<br />
oss inte besvikna.<br />
Det som slår lyssnaren är att det<br />
finns en variation i låtmaterialet som<br />
verkligen inte är typiskt för genren i sin<br />
helhet. Här finns bluesiga alster med<br />
radio-potential, såsom förstasingeln<br />
”No Ghost” eller avslutningsspåret<br />
”Done”. Sen finns givetvis en del riktigt<br />
traditionellt growliga deathprylar som<br />
”The Skull” och ”The City”. Och till sist<br />
en och annan ballad med konstnärliga<br />
pretentioner.<br />
”Unseen” har höga ambitioner och<br />
lyckas att balansera på rätt sida kalkonlinjen,<br />
genom att aldrig släppa den<br />
punkiga känsla som är tändmotorn i<br />
all tung musik värd namnet. En eloge<br />
även till bandets ständige producent<br />
Tue Madsen för gott hantverk. Det här<br />
kan vara årets skiva.<br />
JOHAN SJÖHOLM<br />
OLLE CARLSSON<br />
SAGT<br />
& HÖRT<br />
”En svensk<br />
läsare kan försöka<br />
föreställa<br />
sig Annika i<br />
”Pippi Långstrump”<br />
– 60 år<br />
gammal, frikyrkligt<br />
engagerad<br />
och återberättandes<br />
en intrig<br />
av Sjöwall–<br />
Wahlöö där hon<br />
själv spelat<br />
huvudrollen.”<br />
DN OM<br />
TRUE GRIT<br />
Mellan<br />
den 3 och<br />
15 april tar<br />
Lasse Stefanz<br />
en välbehövlig<br />
semester. Men<br />
innan dess kan<br />
du se dem i Oxie<br />
(26/3), Hässleholm<br />
(1/4)<br />
och Ringsboda<br />
(2/4). Passa på.<br />
”Vi har känt att<br />
vi inte kan göra<br />
musik med tanken<br />
på att det<br />
skall passa in i<br />
nåt jäkla fack.<br />
Och den här<br />
skivan kände vi<br />
väldigt mycket<br />
att vi ville göra.”<br />
THE HAUNTEDS<br />
SÅNGAR PETER<br />
DOLVING .<br />
BÖCKER<br />
”True Grit”<br />
AV CHARLES PORTIS<br />
Westernfilmen ”True Grit”,<br />
med Jeff Bridges i huvudrollen,<br />
har fått mycket uppmärksamhet<br />
under våren. Då passar förlaget<br />
Reverb på att släppa en nyutgåva av<br />
boken från 1968, som filmen bygger<br />
på. Handlingen i korthet: När bommullsodlaren<br />
Frank Ross skjuts ihjäl<br />
av en av sina anställda, beslutar sig<br />
14-åriga dottern Mattie för att hämnas.<br />
Hon tar hjälp av den försupne<br />
sheriffen Rooster Cogburn. Jakten går<br />
genom ett indianreservat och får en<br />
blodig upplösning. Lättläst men en<br />
smula stolpigt.<br />
JS<br />
MUSIK<br />
Within Temptation<br />
”THE UNFORGIVING”<br />
HEAVY METAL En kon-<br />
ceptplatta från Hollands<br />
metaldrottning Sharon<br />
den Adel. Handlingen: Ett medium<br />
vid namn Mother Maiden samlar ihop<br />
ett antal ångerfulla mördare, för att<br />
använda dem i kampen mot inte fullt<br />
lika ångerfulla ”kolleger”. Men det här<br />
är inget man fattar (i alla fall inte jag)<br />
genom att bara följa med i texterna.<br />
Storyn på plattan är bara en del i ett<br />
större koncept som även innefattar<br />
sex seriealbum och tre kortfilmer.<br />
Lite mjölkningsvarning à la Kiss över<br />
hela grejen, men det hindrar inte ”The<br />
Unforgiving” från att stundtals vara<br />
en riktigt stark metalplatta, både vad<br />
gäller melodier och arrangemang.<br />
JS<br />
FREDAGSKÄK<br />
Från tv-serien i TV4.<br />
UR BOKEN<br />
”HALV ÅTTA<br />
HOS MIG”<br />
Grillade pilgrimsmusslor m. grekisk sallad<br />
INGREDIENSER (4 port):<br />
■ 1 påse grönsallad (à 80 g)<br />
■ 150 g fetaost, tärnad<br />
■ 10 kalamataoliver<br />
■ 250 g körsbärstomater, skivade<br />
■ 1 rödlök, tunna ringar<br />
■ 2 msk olivolja, 2 tsk vitvinsvinäger<br />
■ 8 pilgrimsmusslor<br />
■ 1 tsk nymald svartpeppar, flingsalt<br />
GÖR SÅ HÄR:<br />
1 Bryt salladsbladen och<br />
vänd försiktigt ihop med<br />
fetaost, oliver, tomat<br />
och rödlöksringar. Ringla<br />
över hälften av olivoljan<br />
och vinäger.<br />
2 Vänd runt pilgrimsmusslorna<br />
i svartpeppar.<br />
Hetta upp en stekpanna<br />
och halstra pilgrimsmusslorna<br />
snabbt i<br />
resten av olivoljan, ca 20<br />
sekunder per sida.<br />
3 Toppa salladen med<br />
pilgrimsmusslor och strö<br />
över salt och peppar.
KÖPTE<br />
USA AV<br />
RYSSLAND<br />
LÄGGER<br />
COACH<br />
UPP<br />
FÖR-<br />
FOGAR<br />
ÖVER<br />
LENA<br />
FRÅN<br />
H ORÖRLIGA<br />
KRON-<br />
LAND I<br />
BLOMS L AFRIKA A ÖPPNING I<br />
STAKET<br />
HUSTRU<br />
PRONOMEN<br />
G<br />
VÄGARNA<br />
A M A Z O N E R<br />
PROTEST R A M A S K R I<br />
Vinnare i bildkryss 1<br />
OHÄMMAD<br />
L A M P A N<br />
DÅLIG<br />
ANMODA<br />
Sven-Olof Svensson, Ulricehamn; Ronny<br />
F R I B E PARTI<br />
MÅNE<br />
K D<br />
NÅS MED<br />
BÅT Ö N RITANDE<br />
I L O N KAN<br />
KEDJOR<br />
STJÄRNA<br />
Lundborg, Boden; Sven Lundgren, Ludvika;<br />
T RATTADE<br />
S A A B A R<br />
HACKOR<br />
V A K T<br />
Veronica Martinsson, Karlstad; Annagreta<br />
I JAPAN D E L A<br />
RÖKARE O A S SKALL<br />
R TOG<br />
S<br />
LIGT?<br />
Eklund, Heby; Slavko Kelc, Helsingborg; Sune<br />
T K KÄNT I<br />
LIM-<br />
HAMN<br />
S U R R A GAMMAL<br />
O M S<br />
LED<br />
A L A S K A<br />
Lubell, Njurunda; Kenneth Nilsson, Tranås;<br />
ÖVER-<br />
TAGANDE<br />
K U P P P I N A L<br />
ROSÉ<br />
BARNEN<br />
C U R L I N G P A P P A L A<br />
SKALDEL<br />
Svante Sundberg, Gimo; Ulla Lindström,<br />
T A K T I K GÖR<br />
AX Ä VÄRK T R E O N UNDER-<br />
RÄTTA M ÖVER-<br />
ORD<br />
S A M B A P R BLEV<br />
BEETHOVEN<br />
SJÖBERG LÄGGKÄRL<br />
D Ö V<br />
Hudiksvall; Tussan Fahlgren; Arnäsvall; Sven-<br />
SKREV<br />
ILIADEN H A R ORDERN<br />
LÄMNING R S C A P O T E<br />
OMRÅDEN<br />
Erik Persson, Södertälje; Tord Gustavsson,<br />
H O M E R O S STERILA<br />
ETT Ö K N A<br />
CENTRUM HETA<br />
U L L A<br />
VETLANDA<br />
P H<br />
DRYCK<br />
U T A N KIRUNA-<br />
PRICKFRITT<br />
E S R A N G E SILVER I<br />
Göteborg; Johnny och Fredrika Westin, Gävle;<br />
P E T I T A U R A S N E D A<br />
NIMBUS LUTANDE VI FÖR<br />
Tony Boberg, Ljungsbro. M A T E N Ö V A R Ö T A DRILLA BETYG<br />
DUGER<br />
I G<br />
VÄDER<br />
L Ä REKLAM<br />
KLIPPER<br />
O SKREV<br />
”MED<br />
BLOD”<br />
I<br />
STIL-<br />
GRAD<br />
TACKAR<br />
KÖR RUNT<br />
MED<br />
DANSAS I<br />
RIO<br />
KUNDE<br />
TILL-<br />
HÖRIGHET<br />
FINNS SOM<br />
UPP-<br />
SKATT-<br />
NING<br />
HÖR TILL<br />
KARP-<br />
SLÄKTET<br />
BLIR MAN<br />
IBLAND<br />
HALVÖ<br />
I UKRAINA<br />
BRUKAR<br />
DET I EN<br />
DEL KUPOR<br />
VID O-<br />
SER VI<br />
ÄN IDAG PÅ<br />
HÖGLJUDD<br />
FÅR<br />
OFTA<br />
STÅ<br />
KÄNNER<br />
TAR BORT<br />
KALLT<br />
BAS<br />
BLOMQVIST<br />
MÅNGA<br />
WIKLAND<br />
ENGELSK<br />
KAN<br />
TÖSER<br />
USA-ANNA<br />
ÄR DEN<br />
NYA<br />
PLATTAN<br />
BÖRDA<br />
FLEMMING<br />
DUBBLA<br />
FOTBOLLS-<br />
GULD 2010<br />
URANUS-<br />
SOM INTE<br />
MAN VÄL<br />
BRODER-<br />
ÄR<br />
MÅNGEN<br />
I JULI<br />
KEMIN<br />
SMULAR<br />
DET I<br />
ÄR GNÄLL-<br />
IGA?<br />
FÖRR ASEA<br />
DELMÅL<br />
I LOPP<br />
HÖRS<br />
FRÅN<br />
KLACK<br />
DEL AV<br />
TERITÄR-<br />
PERIODEN<br />
VAPENSLAG<br />
MÄN<br />
TILL-<br />
SLAG<br />
BÄR<br />
TÖRSTIGA<br />
HEM<br />
SKADA<br />
BROR<br />
TILL MOSE<br />
DUBLINBO<br />
HYLLNINGS-<br />
DIKT<br />
SPETS<br />
STAD I<br />
RYSSLAND<br />
INGET<br />
MAN VILL<br />
HA I<br />
BÄGAREN<br />
FEST-<br />
BLÅSA<br />
GREKISK<br />
GUDINNA<br />
ORDEN<br />
BE-<br />
SKÅDAR<br />
BARBIE-<br />
VÄN<br />
VILL<br />
GIRIG HA<br />
MÄTTAR<br />
MÅNGA<br />
DÖRR-<br />
HANDTAG<br />
FÖRDELAR<br />
BÖRDAN<br />
STOLA<br />
SKÄR<br />
HJÄLTE-<br />
DIKT<br />
NÅGOT<br />
ATT FÖLJA<br />
STYRAS<br />
MOTIV<br />
SPEL-<br />
PLATSEN<br />
BLIR<br />
DEN SOM<br />
FÖRLORAR<br />
DANIEL<br />
SOM<br />
BOND<br />
SVART<br />
LEGERING<br />
SKOLFILM<br />
BURDUS<br />
MÅNGA I<br />
TRANÅS<br />
PLÅTSKRUD<br />
PAR I ZOO<br />
SÄNDER I<br />
BERGAMO<br />
JP <strong>2011</strong><br />
©PERSSON<br />
HÖJD<br />
UNDER<br />
ISEN<br />
VATTEN-<br />
VÄXT<br />
HAR VAN-<br />
LIGEN TVÅ<br />
SOVRUM<br />
ÄR MILJÖ<br />
SOM BE-<br />
HAGAR<br />
KAN AV-<br />
GÖRA ETT<br />
MÅL<br />
FÅR<br />
TIPPARE<br />
VINST<br />
INSJÖ-<br />
FISK<br />
URMODER<br />
SITTER I<br />
SOM EN<br />
MODELL<br />
QUENSEL<br />
VI MINNS<br />
LIGGER VID<br />
VÄTTERN<br />
BRORSON<br />
POJKE I<br />
SKOLA<br />
SJÖGRÖNT<br />
TALAR<br />
ALLA<br />
SPRÅK<br />
NÅS MED<br />
BÅT<br />
HAMMARAS<br />
HÅLL TYST!<br />
FÅR<br />
NOVISEN<br />
PLYMBUSKE<br />
TVÄR-<br />
SLÅ<br />
ELDSTAD<br />
KELT<br />
POP-<br />
BRITTEN<br />
JOHN<br />
HEDER<br />
LUFT I<br />
FULL<br />
FART<br />
ÄR DOLDA<br />
KRAFTER<br />
FLICKA<br />
DOMSAGA<br />
VANLIG<br />
ÅSYN<br />
MONARK<br />
HELIG<br />
KALK<br />
KORT<br />
FÖR ID<br />
FRISTAD LJUSPUNKT<br />
Bildkryss 4<br />
Dragning den 26 april. 15 med rätt lösning<br />
vinner var sin dubbeltriss lott. Sänd lösningen<br />
till Bildkryss 4, <strong>Byggnadsarbetaren</strong>,<br />
Box 196 15, 104 32 Stockholm.<br />
Namn.......................................................<br />
Adress......................................................<br />
Postadress.................................................<br />
7 april<br />
NÄSTA NUMMER<br />
KOMMER DEN ...<br />
nr 4 mars <strong>2011</strong> byggnadsarbetaren 51
INBLICK information från ditt fackförbund<br />
nr 4 redaktör: humla einarsdóttir adress: byggnads, 106 32 stockholm<br />
e-post humla.einarsdottir@byggnads.se tel: 08-728 48 34 www.byggnads.se<br />
Vilken bostadsbubbla?<br />
Den som följer delar av<br />
den bostadspolitiska debatten<br />
blir inte särskilt<br />
mycket klokare av att det<br />
samtidigt pratas om bostadsbrist<br />
och bubbla på<br />
bostadsmarknaden. Den<br />
senaste tiden har vi både<br />
fått höra att bostadsbyggandet<br />
ökar kraftigt<br />
och att en avreglering<br />
av hyresmarknaden är<br />
rätt medicin för att lösa<br />
bostadsbristen.<br />
De krafter som vill att svensk<br />
bostadsmarknad ska bli helt<br />
avreglerad utnyttjar nu diskussionen<br />
om ”bostadsbubbla” för<br />
sina politiska syften.<br />
Regeringen mot ett statligt<br />
stöd till bostadsbyggande<br />
Finansminister Anders Borg<br />
sade nyligen att staten inte bör<br />
stimulera ett ökat bostadsbyggande.<br />
Byggandet ökar redan<br />
kraftigt och det vore nu fel att<br />
spä på efterfrågan ytterligare,<br />
menade Borg. Statliga Bostadskreditnämnden<br />
är ständigt<br />
pessimistisk och spår ett kraftigt<br />
prisfall på bostäder.<br />
Vi behöver 40 000 nya<br />
bostäder per år<br />
<strong>2011</strong> och 2012 kommer det<br />
sannolikt att påbörjas 28 000 –<br />
30 000 nya bostäder per år. Det<br />
är fortfarande en bra bit från ca<br />
40 000 nya bostäder som behöver<br />
byggas varje år.<br />
Lågt bostadsbyggande<br />
under en mycket lång tid<br />
Det grundläggande problemet<br />
är att vi i Sverige har haft ett för<br />
lågt bostadsbyggande under 20<br />
års tid. Det borde ha byggts ca<br />
200 000 bostäder mellan 1990 –<br />
2010. Byggnads pekade på detta<br />
i sitt bostadspolitiska program<br />
inför 2010 års kongress och fler<br />
förstår nu konsekvenserna av<br />
detta underskott.<br />
– De senaste tio åren har Sverige<br />
byggt hälften så många bostäder<br />
per 1000 invånare jämfört<br />
med snittet för övriga nordiska<br />
länder. Vi ligger i botten när det<br />
gäller bostadsbyggande under<br />
den här perioden, säger Sven<br />
Ljung, utredare på Byggnads<br />
förbundskontor, som sammanställt<br />
Byggnads bostadspolitiska<br />
rapport.<br />
Bubblor i andra länder<br />
En bostadsbubbla uppstår då<br />
en stark prisökning på bostäder<br />
sker samtidigt som nyproduktionen<br />
ligger på en hög nivå under<br />
en längre tid och ytterligare stimuleras<br />
av en ohejdad kreditgivning.<br />
Ett sådant exempel kunde<br />
vi se på Irland och i Spanien.<br />
Ett antal faktorer ledde till<br />
en allt för generös kreditpolitik,<br />
bankerna hade inte kompetens<br />
att bedöma riskerna, menar<br />
Sven Ljung. I fallet Irland har<br />
det då lett till ett byggande som<br />
långsiktigt blev ohållbart. Men<br />
i Sverige är vi inte i närheten av<br />
en sådan situation, fortsätter<br />
Sven Ljung.<br />
En kraftig uppgång av bostadspriserna<br />
är riskfyllt. Det<br />
speglar en underliggande obalans<br />
och kan på sikt leda till oön-<br />
Foto: Micke dubois<br />
52 INBLICK NR 4 mars <strong>2011</strong>
skade prisfall. Men problemet i<br />
Sverige är inte att det byggs för<br />
många bostäder utan för få.<br />
Höga priser på bostäder<br />
i Stockholm<br />
Priserna på bostäder i Stockholm<br />
är i mångas ögon för<br />
höga. Därmed inte sagt att vi<br />
har en bubbla. Om det byggs<br />
för lite uppstår det bristsituationer<br />
med oönskade effekter.<br />
Den främsta är bostadsbrist,<br />
men ohållbara prisuppgångar<br />
blir också troliga. Det blir svårt<br />
för ungdomar och inflyttade att<br />
få tillgång till en bostad.<br />
vill du läsa hela<br />
byggnads bostadspolitiska<br />
program?<br />
www.byggnads.se/<br />
bostadspolitk<br />
Bubbeldiskussion med politiska<br />
förtecken<br />
Slutsatsen av den senaste<br />
tidens debatt är att de krafter<br />
som vill att svensk bostadsmarknad<br />
ska bli helt oreglerad<br />
och där fenomenet inneboende<br />
är ett någonting positivt, nu<br />
utnyttjar diskussionen om ”bostadsbubbla”<br />
för dess politiska<br />
syften. – Vi har en regering<br />
som tydligt markerar att staten<br />
inte ska satsa en krona på bostadsbyggande.<br />
Då blir det rätt<br />
bekvämt att prata om bubblor –<br />
för då slipper man ju stimulera,<br />
avslutar Sven Ljung.<br />
Foto: Micke dubois<br />
möten & sånt<br />
svenska byggnadsarbetareförbundet, 106 32 stockholm<br />
besöksadress: hagagatan 2, stockholm, tel: 08-728 48 00<br />
Byggnads Småland-<br />
Blekinge<br />
Rådjursvägen 1, Växjö<br />
Tfn 0470-75 35 30<br />
fax 0470-202 19<br />
smaland-blekinge@byggnads.se<br />
Alvesta: möte i medlemskretsen<br />
måndag 11 april kl. 19:00, Alvesta<br />
Folkets Hus, Försäkringar<br />
Avd 2, Byggnads<br />
Södra Skåne<br />
Scheelegatan 27, Malmö<br />
Tfn 040-669 78 00<br />
fax 040-97 46 30<br />
sodraskane@byggnads.se<br />
Sektion 14 Lund: medlemsmöte<br />
onsdag 13 april kl. 18.00,<br />
Medeltidssalen, Folkets Hus,<br />
Lund. Ämne: Inför 1 maj, aktuell<br />
information. Smörgåstårta, dryck<br />
o kaffe. Mats Persson 046-15 12 86<br />
el 0761-13 12 18/m.perssons@telia.<br />
com<br />
Avd 27, Byggnads<br />
Hälsingland<br />
Björnängsvägen 2,<br />
826 40 Söderhamn<br />
Tfn 0270-733 50<br />
fax 0270-733 60 halsingland@<br />
byggnads.se<br />
Hudiksvall o Ljusdalssektionerna:<br />
familjedag med pimpeltävling<br />
lördag 26 mars <strong>2011</strong><br />
Plats: Lillbosjön mellan Delsbo<br />
och Järvsö, start klockan 10.00<br />
slut 12.30.<br />
Alla deltagare blir efter tävlingen<br />
bjudna på förtäring och prisutdelning<br />
i Delsbo Folkets Hus.<br />
Edsbyn/Bollnäs/Söderhamnssektionerna:<br />
familjedag med<br />
pimpeltävling söndag den 27<br />
mars <strong>2011</strong> Plats: Östersjön Rengsjö,<br />
start klockan 10.00 slut 12.30.<br />
Alla deltagare blir efter tävlingen<br />
bjudna på mat och prisutdelning<br />
i Servicehuset Ringshög.<br />
Avd 35, Byggnads<br />
Linköping<br />
Majgatan 2, Linköping<br />
Tfn 013-37 44 00<br />
fax 013 12 25 13<br />
linkoping@byggnads.se<br />
Vimmerbysektionen: sektionsmöte<br />
tisdag 5 april kl. 18.30,<br />
sektionslokalen Sevedegatan 4<br />
Mjölbysektionen: sektionsmöte<br />
onsdag 13 april kl. 18.00, ABF<br />
Kanikegatan 5, Mjölby<br />
Avd 38, Byggnads<br />
Jämtland-Härjedalen<br />
Folkets Hus, Krondikesvägen<br />
93, Östersund<br />
Tfn 010-601 10 38<br />
fax 010- 601 13 09<br />
jamtland-harjedalen@<br />
byggnads.se<br />
Strömsundssektionen: sektionsmöte<br />
torsdag 24 mars kl. 17, La<br />
Marée<br />
Autogiro<br />
Betalar du medlemsavgift via autogiro måste pengar finnas på<br />
ditt konto senast den 28 mars<br />
A-kassan<br />
Ersättning från A-kassan betalas ut den 24 och den 31 mars<br />
samt den 7 och den 14 april.<br />
NR 4 MARS <strong>2011</strong> INBLICK 53
Mässuccé i Göteborg<br />
Efter fyra intensiva dagar<br />
avslutades mässorna<br />
Scanbygg och Byggmaskiner<br />
i Göteborg. Första<br />
mässdagen var speciellt<br />
viktig för ungdomar.<br />
Många lärlingar var på plats i<br />
Byggnads stora monter. Bland<br />
annat arrangerades en poängtävling<br />
av Svenska mässan med<br />
1500 deltagande gymnasieungdomar,<br />
där första pris på 10 000<br />
kronor gick till klass BpNv08 på<br />
Porthällagymnasiet.<br />
Som vanligt var ”slå i spiken<br />
på tre slag” en aktivitet som drog<br />
många deltagare och åskådare.<br />
Ett åttiotal Hultaforshammare<br />
gick åt till stolta lärlingar under<br />
de hektiska mässdagarna. Alla<br />
lärlingar fick dessutom varsin<br />
t-shirt med motiv ur Ren Byggbransch<br />
kampanj mot<br />
svartjobb.<br />
Många besökare<br />
passade<br />
också på att<br />
spela dataspelet<br />
Bygg för<br />
livet på monterns<br />
datorer<br />
inför månadens<br />
stundande pris,<br />
en IPhone, till bästa<br />
spelare.<br />
Totalt räknade mässan in<br />
drygt 12 500 besökare.<br />
Sebastian Svensson från Bräckegymnasiet<br />
var en glad vinnare av<br />
en Hultaforshammare, klasskompisen<br />
Albin Dahl hejade på.<br />
Byggnads monter var välbesökt under fyra intensiva dagar i Göteborg.<br />
Regeringen föreslår försämrade<br />
villkor för fackliga utbildningar<br />
Regeringen har aviserat<br />
att den kommer att lägga<br />
fram sitt förslag om en<br />
ny ledighetslagstiftning.<br />
Detta innebär återigen<br />
försämringar för de fackliga<br />
organisationerna<br />
och deras medlemmar,<br />
eftersom regelverken<br />
i studieledighetslagen<br />
förändras.<br />
Den lagrådsremiss som Byggnads<br />
inom 6F kritiserade för<br />
drygt ett år sedan kommer alltså<br />
att behandlas i vår.<br />
Förslaget lades till riksdagen<br />
den 22 mars och behandlas därefter<br />
i arbetsmarknadsutskottet<br />
54 INBLICK NR 4 MARS <strong>2011</strong><br />
innan det läggs till riksdagen för<br />
beslut.<br />
I korthet innebär förslaget<br />
följande:<br />
● Kvalifikationstiden för att<br />
ha rätt att söka ledighet för<br />
fackliga studier blir sex månaders<br />
anställning eller totalt tolv<br />
månaders arbete de senaste två<br />
åren.<br />
● Ansökan om ledighet för<br />
facklig utbildning ska ske två<br />
månader innan utbildningstillfället.<br />
● Arbetsgivaren ska kunna<br />
skjuta på ledigheten i sex månader.<br />
Vid utbildning som avser<br />
facklig utbildning och högst<br />
omfattar en vecka gäller fjorton<br />
dagars möjlighet till senareläggning.<br />
● Kravet på att arbetsgivaren<br />
genast ska informera arbetstagaren<br />
och den fackliga organisationen<br />
vid senareläggning av<br />
facklig utbildning, ändras till att<br />
arbetsgivaren endast behöver<br />
informera berörd arbetstagare<br />
om sitt beslut.<br />
Kan gå flera år<br />
Förslaget innebär att arbetstagarna<br />
inte har rätt till facklig<br />
utbildning de första sex månaderna<br />
under sin anställning. För<br />
visstidsanställda eller korttidsanställda<br />
kan förslaget innebära<br />
att det kan gå flera år innan de<br />
har rätt att gå en facklig utbildning.<br />
Därmed kan möjligheten<br />
för facket att göra snabba utbildningsinsatser<br />
undanröjas och<br />
planering av utbildningsinsatser<br />
försvåras kraftigt. Dessutom<br />
försämras fackets möjligheter till<br />
agerande och inflytande betydligt.<br />
När det gäller annan utbildning<br />
än facklig föreslås att ansökningstiden<br />
ska vara två månader<br />
och att arbetsgivarens<br />
möjligheter att<br />
skjuta upp ledighet<br />
ändras<br />
till att vara<br />
sex månader<br />
oavsett utbildningens<br />
längd.<br />
HÄR HITTAR NI<br />
LAGRÅDSREMISSEN<br />
www.regeringen.se/<br />
sb/d/12584/a/138803
SISTA ORDET<br />
UTNYTTJANDET BLIR VARDAG<br />
ARBETSMARKNADSMINISTER Hillevi<br />
Engström återkommer ofta i debattartiklar<br />
och intervjuer till hur viktigt det är<br />
att vi har en bra och fungerande arbetsmarknad.<br />
Statsminister Fredrik Reinfeldt<br />
och moderaterna säger sig älska<br />
kollektivavtal och vill värna den svenska<br />
modellen med starka parter på arbetsmarknaden.<br />
Allt detta låter ju bra. Men<br />
verkligheten är en helt annan.<br />
Moderaterna pratar med kluven<br />
tunga och har inte det minsta intresse<br />
av att försvara våra kollektivavtal eller<br />
ordning och reda på arbetsmarknaden.<br />
Detta märks tydligast när det gäller att<br />
försvara den svenska modellen i EU. Då<br />
visar moderaterna sitt rätta ansikte vilket<br />
innebär samla gamla motstånd mot<br />
facket som alltid.<br />
”Hur kan Fredrik<br />
Reinfeldt bara se på<br />
när vi har en situation<br />
där utnyttjandet av<br />
människor börjar bli<br />
vardagsmat?”<br />
DE RÖDGRÖNA PARTIERNA drev<br />
linjen i riksdagens EU nämnd att regeringen<br />
skulle försvara den svenska<br />
modellen i EU. Detta genom att Sverige<br />
skulle kräva att EU: s ministerråd, i en<br />
rapport om sysselsättning, skulle infoga<br />
punkter om arbetsmarknadsparternas<br />
självständighet och att bekämpa social<br />
dumpning. Gissa vilka som var emot<br />
detta – jo moderaterna. Trots allt fick oppositionen<br />
majoritet och drev igenom sin<br />
linje i EU nämnden.<br />
Nu skulle man kunna tro att regeringen<br />
lyssnade på de rödgröna eftersom<br />
de fick majoritet i EU nämnden. Se blev<br />
det inte. Den moderata arbetsmarknadsministern<br />
Hillevi Engström lade ner<br />
sin röst i ministerrådet, istället för att<br />
ta strid för den svenska modellen. Här<br />
hade regeringen chansen att visa att de<br />
verkligen ville skydda kollektivavtalen<br />
och förhindra social dumping. Man får<br />
förmoda att Hillevi Engström agerade<br />
på uppdrag av Fredrik Reinfeldt och den<br />
borgerliga regeringen när hon medvetet<br />
lade ner sin röst. Tydligare än så här kan<br />
inte ointresset för en fungerande arbetsmarknad<br />
visas.<br />
SAMTIDIGT SÅ FINNS DET exempel<br />
efter exempel på hur människor blir<br />
utnyttjade av arbetsgivare. Inom byggsektorn<br />
har vi massor med fall där människor<br />
från bl.a. de baltiska länderna<br />
tvingas arbeta för 30 kr i timman. Vi har<br />
samma exempel inom flera andra branscher.<br />
Bärplockare från Thailand som<br />
inte får ut någon lön alls, ungdomar som<br />
blir utnyttjade och dåligt behandlade på<br />
Mc Donalds.<br />
SER INTE MODERATERNA vad som<br />
sker på arbetsmarknaden? Bryr sig Hillevi<br />
Engström inte om de ungdomar som<br />
far illa? Hur kan Fredrik Reinfeldt bara<br />
se på när vi har en situation<br />
där utnyttjandet av människor<br />
börjar bli vardagsmat?<br />
En sak är i alla fall säker.<br />
När moderaterna nästa<br />
gång hyllar kollektivavtal<br />
och pratar<br />
om en fungerande<br />
arbetsmarknad så<br />
är det ingen som<br />
tror dem.<br />
hans tilly<br />
förbundsordförande<br />
telefon 08-728 48 10<br />
mobil 070-552 67 40<br />
e-post hans.tilly<br />
@byggnads.se<br />
TILLY TYCKER TILL ...<br />
…OM NY PARTILEDNING<br />
Jag tror att Håkan Juholt och Carin Jämtin kan bli<br />
ett bra team som har alla förutsättningar att leda<br />
socialdemokraterna till valseger 2014<br />
…OM ARBETSMILJÖN<br />
Nu ökar dödsfallen och olyckorna igen på byggarbetsplatserna.<br />
Vi får aldrig acceptera annat än noll<br />
döda och en bra arbetsmiljö.<br />
…OM WISCONSIN<br />
I Wisconsin, USA, har republikanerna (högern)<br />
begränsat förhandlingsrätten för facket. Ett steg<br />
före EU…<br />
NR 4 MARS <strong>2011</strong> INBLICK 55
7–23<br />
24–32<br />
33–45<br />
46–54<br />
55–57<br />
58–79<br />
80–81<br />
82–85<br />
86–91<br />
92–93<br />
94–99<br />
25<br />
25<br />
7–23<br />
24–32<br />
33–45<br />
46–54<br />
55–57<br />
58–79<br />
80–81<br />
82–85<br />
86–91<br />
92–93<br />
94–99<br />
– vi servar<br />
hantverkare!<br />
Spaltventiler<br />
Luftflöden<br />
Våtrum<br />
VENTILERA<br />
dINA<br />
pRobLEm<br />
HoS oSS!<br />
Helena Boström Reklam & Design AB<br />
Väggventiler<br />
Speciallösningar<br />
Tillbehör<br />
Lång erfarenhet och noggrant<br />
utvalda produkter gör oss riktigt<br />
bra på speciallösningar<br />
inom ventilation.<br />
Vi hanterar allt från bullerdämpning<br />
till luftflöden och<br />
är kunniga på alla typer av<br />
ventilation genom fönster,<br />
vägg och bakom radiatorer.<br />
Ljuddämpare<br />
Spaltventiler<br />
Retro spaltventil<br />
VåRT SoRTImENT<br />
Frånluft<br />
Monteringsinstruktioner<br />
Galler<br />
• Ventiler<br />
• Tätlister<br />
• Beslag<br />
• Fogmassor<br />
• Kitt<br />
• Fogband<br />
• Verktyg<br />
• Maskiner<br />
• Slipmaterial<br />
• Byggavskärmning<br />
• Arbetsmiljö<br />
• Utbildning<br />
• Instruktioner<br />
Beställ innan lunch så skickar<br />
vi varorna samma dag!<br />
gäller från februari 2010<br />
gäller från februari 2010<br />
– vi servar<br />
hantverkare!<br />
16<br />
Katalog nr 16 med prislista<br />
V e n t i l e r<br />
Ventiler<br />
16<br />
V e n t i l e r<br />
Katalog nr 16 med prislista<br />
Bullerdämpande spaltventiler<br />
Mullsjö Huvudkontor Lager<br />
Tel 0392-360 10<br />
Box 90, 565 22 MuLLSjö<br />
Radiatordon<br />
BROMMa Yrkesbutik Kontor<br />
Tel 08-26 5210<br />
Ranhammarsv 4, 168 67 BRoMMa<br />
Ventilationsgaller och filter<br />
GöTEBORG Säljare<br />
Tel 031-711 66 90<br />
BEsök BuTikEn på näTET – www.leifarvidsson.se<br />
– vi servar<br />
hantverkare!<br />
BEsTäll<br />
kaTalOG<br />
16<br />
Ventiler<br />
Tätlister<br />
Beslag<br />
Fogmassor, ki t<br />
Fogband<br />
Verktyg, maskiner<br />
Slipmaterial<br />
Byggavskärmning<br />
Arbetsmiljö<br />
utbildning<br />
Instruktioner<br />
16<br />
Tätlister<br />
Beslag<br />
Fogmassor, kitt<br />
Fogband<br />
Verktyg, maskiner<br />
Slipmaterial<br />
Byggavskärmning<br />
Arbetsmiljö<br />
utbildning<br />
Instruktioner<br />
16<br />
Besök Butiken på nätet<br />
www.leifarvidsson.se<br />
OrdertelefOn 0392-36010<br />
ordertelefon 0392-360 10<br />
Besök Butiken på nätet<br />
www.leifarvidsson.se<br />
OrdertelefOn 0392-36010<br />
ordertelefon 0392-360 10<br />
BEsTäll nya<br />
kaTalOG 16 på<br />
0392-360 10 EllER Gå in på<br />
www.leifarvidsson.se<br />
www.blaklader.com