Nr 4 2011 - Byggnadsarbetaren

arbetsmarknad
Här får Riyadh och
Så släpps irakier in i den svenska byggbranschen
Alla larm om utnyttjad utländsk arbetskraft till trots: Få
utlandsfödda arbetar i svenska byggföretag. Den typiske
byggnadsarbetaren i Sverige är vit och medelålders. Vi har
besökt ett bygge där man försöker vända trenden.
Text: katarina connheim foto: anders g warne
Skalväggarna hänger dinglande i luften från
den gula lyftkranen. Uppe på taket, som ska bli
golv i en lägenhet i det blivande bostadshuset, står
snickaren Matti Neeko och väntar på att ta emot
skalväggarna tillsammans med handledaren Håkan
Söderberg. När väggarna har kommit ner arbetar de
hårt med att få dem på rätt plats. Matti Neeko hämtar
verktyg, borrar och riktar med vattenpass. Matti läser
på ritningen och pekar med handen.
– Den ska vara här och lite till, säger han.
Han är full av energi och entusiasm inför sina
arbetsuppgifter. Matti är irakier och kom till Sverige
för fyra år sedan. I Irak har han arbetat i 30 år som
byggnadsarbetare och han har haft eget företag i
norra Irak med 20 till 30 anställda.
Matti Neeko bor nu med sin familj i Södertälje. Han
gestikulerar och drar med ett finger över halsen hur
han blev hotad till livet och tvingades fly och han betalade
30 000 dollar för att komma till Sverige. Bostadsbygget
i Södertälje är hans första jobb i Sverige.
– Det är mycket bra. Jag är nöjd, säger han.
Matti berättar om skillnaderna att arbeta i Sverige,
jämfört med Irak. I Sverige finns det fler maskiner, i
Irak bärs nästan allt för hand. Den största skillnaden
är ändå arbetsskyddet. Matti Neeko pekar på sina
orangea skyddskläder och hjälm. I Irak har byggnadsarbetarna
inte några skyddskläder och det finns inte
heller någon säkerhet.
– Den är noll, noll och åter noll, säger han med ett
skratt och fortsätter att jobba.
Byggnadsarbetarna Matti Neeko och Håkan
Söderberg bygger bostadsrätter i centrala Södertälje,
intill Södertälje kanal. Det är ett helt vanligt bygge,
men det finns en stor skillnad. Elva av de 14 byggnadsarbetarna
kommer precis som Matti Neeko från Irak.
Byggnadsarbetarna är anställda i Telge Peab. Bolaget
grundades i december 2009 och ägs till hälften av Telge
AB (Södertälje kommun) och till hälften av Peab.
Målet är att ge arbetslösa, försörjningsstödtagare och
flyktingar arbete inom byggbranschen, samtidigt som
kommunen råder bot på bostadsbristen.
I byggbranschen som helhet är människor med
utländsk bakgrund i absolut minoritet. Andelen
utrikes födda utanför Europa var knappt två procent
(1,8) under 2010, enligt en urvalsundersökning från
SCB som Byggnadsarbetaren har beställt.
Snickaren Riyadh Jajju är en av dem som har känt
på hur svårt det är att få byggjobb i Sverige. När
förmiddagens fikarast är slut dröjer sig Riyadh kvar
i fikarummet för en pratstund. Han tar en tugga av
smörgåsen och dricker en klunk kaffe. Han berättar
om hur det var när han var arbetslös. Att han mådde
dåligt och hur svårt det var att få tiden att gå.
– Man vet inte vad man ska göra. Det var tråkigt att
sitta hemma. Jag fiskade och gick långpromenader.
Riyadh har bott i Södertälje i fyra år med sin
familj; fru och två flickor, en på sex månader och en på
fyra och ett halvt år. Under tiden i Sverige har Riyadh
gått en restaurangutbildning under ett år. Han har
också läst svenska och deltagit i Arbetsförmedlingens
åtgärdsprogram för arbetslösa, jobb- och utvecklingsgarantin.
I Irak har han arbetat både inom byggbranschen
och i en livsmedelsaffär.
– Men jag trivs inte med att jobba i affär, säger
Riyadh.
Det är i byggbranschen han vill jobba. När han var
arbetslös sökte han flera jobb som byggnadsarbetare.
Svaren från byggföretagen var ofta: Har du någon
utbildning? Har du något yrkesbevis?
– Det var svårt. Jag kunde inte språket så bra. De
ville inte anställa mig.
38 byggnadsarbetaren nr 4 mars 2011