TIM TRIVS I FABRIKSTÄLTET - Byggnadsarbetaren

Ett av NCC:s färdiga fabrikshus i Barkarby, och delar till ett nytt grannhus som levereras. De enda spår av fabriksbygget i lägenheterna är
några synliga skarvar som vittnar om att lägenheterna klickats ihop.
SÅ PÅVERKAS BRANSCHEN NÄR NCC LÄGGER NED
JERKER LESSING,
AFFÄRSUTVECKLARE
FÖR INDUSTRIELLT
BYGGANDE PÅ TYRÉNS
AB. HAR FORSKAT I
ÄMNET VID LUNDS
TEKNISKA HÖGSKOLA.
Vad innebär nedläggningen för det framtida
industriella byggandet?
– Effekten är att diskussionen om industriellt
byggande fortsätter men med ett sunt
ifrågasättande. Hur kan man förändra byggprocessen
utan att göra något för radikalt?
Tog NCC på sig för mycket?
– Egentligen inte. Någon måste egentligen
göra mycket om det ska bli en förändring. Däremot
underskattade nog NCC hur svårt det
skulle bli, och därmed kostsamt. Inte kanske
husmodulerna i sig, utan snarare den rätt radikala
förändringen av hela processen med nya
tekniska lösningar och produktionsmetoder.
Varför satsar företagen på industriellt
byggande?
– De senaste åren har flera rapporter pekat
på problem som kvalitetsbrister, kostnadsoch
prisutvecklingen, konkurrens och så vidare.
Det har dessutom varit flera ”skandaler”
med prestigeprojekt som fått stora problem.
Detta tillsammans har gjort att man sökt lösningar
på problemen och då har industriellt
byggande förts fram som en lösning
Behövs byggnadsarbetare i framtiden?
– Absolut, industriellt byggande i sin mest
renodlade form passar inte alla typer av
byggverksamhet. Och det kommer aldrig ersätta
hela marknaden. I dag finns till exempel
enorma renoveringsbehov, det kan inte göras
industriellt.
–Däremot kanske tekniska lösningar kan
bidra till att veta mer exakt vad som kräver
hantverk, och vad som inte gör det. Att göra
stommar är slitsamt och kräver kanske inte
ett hantverk. Medan intresset bara ökar för
design och inredning, och där behövs verkligen
hantverkare. Det finns inget som säger
att byggnadsarbetare måste arbeta på en iskall
och stökig byggarbetsplats. Det ska inte
vara något självändamål att utsätta sig för
tuffa arbetsmiljöer.
HANS TILLY,
ORDFÖRANDE
FÖR BYGGNADS
Vad innebär nedläggningen
för det industriella byggandet?
– För NCC:s del innebär
det väl att de lägger just de här idéerna på
is ett tag. Det lär inte bli någon ny miljardsatsning
från deras sida. Förhoppningsvis
får vi nu en mer nyanserad debatt om hur
branschen ska moderniseras och bli mer
kostnadseffektiv.
Hur ska den bli det?
– Det handlar främst om god planering ute
på byggarbetsplatserna. Men tvärtemot vad
många verkar tro har jag inte haft något emot
NCC:s fabrik. Det var en spännande möjlighet
för att se om det går att effektivisera. Det
jag vänder mig emot är att man inte tycker
det handlar om byggnadsarbete.
Är industriellt byggande ett hot mot byggnadsarbetare?
– Absolut inte, vi måste utvecklas. Det har
varit många angrepp på så kallade fuskbyggen,
och det är väl ingen byggnadsarbetare
som blir stolt av att höra sådant. Och kostnaderna
måste pressas för att någon ska ha
råd att bygga. Men till skillnad från verkstadsindustrin
ser alla byggen olika ut. Du
kan tillverka 10 000 bilar på löpande band
för att de är exakt likadana, det fungerar inte
med hus.
BO ANTONI, VD
FÖR SVERIGES
BYGGINDUSTRIER
Vad innebär nedläggningen
för branschen?
– Det känns väldigt tråkigt
att fabriken i Hallstahammar
läggs ner. Det var ett rejält försök
att utveckla sektorn. Andra har säkert inspirerats
av NCC, och NCC själva har säkert lärt
sig mycket. Men jag tror att det industriella
byggandet kommer att utvecklas, både i tänk
och i konkreta processer.
Behövs byggnadsarbetare i framtiden?
– Självklart! Det kommer att behövas ett
stort mått av hantverk inom den överskådliga
framtiden. Hus kommer aldrig att byggas av
robotar.
16 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2008