Intervju som datainsamlingsmetod

2
Gunilla Eklund/2012
Genom att försäkra sig om största möjliga variationsbredd i urvalet vill man kunna
få så stort informationsinnehåll som möjligt.
Genom att välja intervjupersoner som kan antas ha rikligt med kunskap om de
företeelser man undersöker, kan man öka informationsinnehållet.
Genom att välja intervjupersoner som har förmåga att uttrycka sig och villighet att delta.
5) Miljön där intervjuerna genomförs
Man skall välja en plats där man kan vara ostörd. Platsen skall vara neutral och
intervjupersonen skall känna sig hemma. Före intervjutillfället kan man ge muntliga
eller skriftliga försäkringar om konfidentialitet, berätta om intervjuarens tystnadsplikt
och varför just han/hon är utvald för intervjun. Ofta är det bra att småprata före intervjun
för att bygga upp en positiv social relation.
Att tänka på under intervjun
1) Öppna frågor och öppet klimat
Intervjun kan byggas upp enligt en tratt-modell. Först ställer man allmänna och neutrala
frågor, sedan går man in på de djupare och svårare frågorna, och slutligen avslutar man
intervjuerna i en mer neutral och öppen atmosfär. Man kan alltid sluta intervjun med att
fråga; Finns något mer som du vill berätta om?’
De frågor som man ställer skall vara så öppna som möjligt för att man ska kunna erhålla
spontan information om attityder, känslor och så vidare. Detta innebär emellertid inte att
intervjupersonen kan fritt prata såsom han/hon vill. Intervjuaren ska veta vad han vill
och under intervjuns gång rikta in samtalet mot detta. Man ska vidare ställa konkreta
frågor och ge intervjupersonen tid att svara i lugn och ro. Före man inleder sina
intervjuer skall man fundera på hur långt man är beredd att gå för att få svar på sina
frågor. Ett vanligt nybörjarfel är att man är alltför rädd för att ställa sådana frågor som
man tror att intervjupersonen ska uppleva som obehagliga.
2) Probing
Ett öppet klimat och en öppenhjärtlighet är viktig för att intervjupersonen ska känna sig
trygg i intervjun. Under intervjun ska intervjuaren uppmuntra till fördjupningar och ‘ta
tag i’ det som intervjupersonen säger. I engelsk litteratur kallas detta för ‘probing’. Det
gäller att kunna lyssna till det som sägs mellan raderna. Probing kan också innebära att
intervjuaren genom kroppspråk eller med andra ljud eller ord visar att han är intresserad