Intervju som datainsamlingsmetod

1
Gunilla Eklund/2012
Intervju som datainsamlingsmetod
Att tänka på före intervjun
1) Förkunskaper
Före man börjar en intervju bör man skaffa sig förkunskaper. Eftersom en kvalitativ
intervju syftar till att identifiera nya fenomen, nya egenskaper, nya företeelser är det
viktigt att veta vad som är känt respektive inte känt. Bakgrundskunskapen kan således
hjälpa till att inrikta syftet med studien.
Den bakgrundkunskap som man får bör man dock kunna ‘sätta inom parentes’, så att
man kan vara öppen för att fånga in den nya kunskapen. Om än man behöver
bakgrundskunskap, är det viktigt att man inte går in i intervjusituationen med
förutbestämda uppfattningar eller perspektiv på det område som skall undersökas.
2) Lära sig ställa frågor
I intervjun behöver man inte enbart teknisk kompetens för hur man ställer frågor. Man
talar om metakommunikativ kompetens, vilket innebär att man lär sig vilka
kommunikativa normer som finns, det vill säga normer för hur man samtalar. Ju större
antal roller som en intervjuare kan framträda i, desto större är hans eller hennes
skicklighet.
3) Intervjuguiden/Manual
En kvalitativ intervju är öppen till sin karaktär och man använder inte standardiserade
frågeformulär. Trots detta har intervjuaren i förväg en uppfattning om vilka faktorer
som är viktiga. Dessa finns antecknade i en intervjuguide, manual eller handledning till
intervjun. Om än denna manual inte behöver följas helt och hållet, är det viktigt att man
i intervjun täcker de områden som handledningen innehåller. Intervjumallen kan och bör
justeras under projektet. Manualen måste kunna anpassa och förändras. Om det är flera
som intervjuar kan det också vara en fördel att utforma en intervjuinstruktion.
4) Val av intervjupersoner
Syftet med kvalitativa intervjuer om att öka informationsvärdet leder till konsekvenser
vid val av undersökningsgrupp

2
Gunilla Eklund/2012
Genom att försäkra sig om största möjliga variationsbredd i urvalet vill man kunna
få så stort informationsinnehåll som möjligt.
Genom att välja intervjupersoner som kan antas ha rikligt med kunskap om de
företeelser man undersöker, kan man öka informationsinnehållet.
Genom att välja intervjupersoner som har förmåga att uttrycka sig och villighet att delta.
5) Miljön där intervjuerna genomförs
Man skall välja en plats där man kan vara ostörd. Platsen skall vara neutral och
intervjupersonen skall känna sig hemma. Före intervjutillfället kan man ge muntliga
eller skriftliga försäkringar om konfidentialitet, berätta om intervjuarens tystnadsplikt
och varför just han/hon är utvald för intervjun. Ofta är det bra att småprata före intervjun
för att bygga upp en positiv social relation.
Att tänka på under intervjun
1) Öppna frågor och öppet klimat
Intervjun kan byggas upp enligt en tratt-modell. Först ställer man allmänna och neutrala
frågor, sedan går man in på de djupare och svårare frågorna, och slutligen avslutar man
intervjuerna i en mer neutral och öppen atmosfär. Man kan alltid sluta intervjun med att
fråga; Finns något mer som du vill berätta om?’
De frågor som man ställer skall vara så öppna som möjligt för att man ska kunna erhålla
spontan information om attityder, känslor och så vidare. Detta innebär emellertid inte att
intervjupersonen kan fritt prata såsom han/hon vill. Intervjuaren ska veta vad han vill
och under intervjuns gång rikta in samtalet mot detta. Man ska vidare ställa konkreta
frågor och ge intervjupersonen tid att svara i lugn och ro. Före man inleder sina
intervjuer skall man fundera på hur långt man är beredd att gå för att få svar på sina
frågor. Ett vanligt nybörjarfel är att man är alltför rädd för att ställa sådana frågor som
man tror att intervjupersonen ska uppleva som obehagliga.
2) Probing
Ett öppet klimat och en öppenhjärtlighet är viktig för att intervjupersonen ska känna sig
trygg i intervjun. Under intervjun ska intervjuaren uppmuntra till fördjupningar och ‘ta
tag i’ det som intervjupersonen säger. I engelsk litteratur kallas detta för ‘probing’. Det
gäller att kunna lyssna till det som sägs mellan raderna. Probing kan också innebära att
intervjuaren genom kroppspråk eller med andra ljud eller ord visar att han är intresserad

3
Gunilla Eklund/2012
av att höra vad intervjupersonen egentligen menar.
Några saker att notera under intervjun:
Håll intervjupersonen koncentrerad på ämnet
Dela erfarenheter om tillfälle ges
Skapa följsamhet under intervjun
Under intervjun kan det uppstå kommunikations- och tolkningsproblem. Det är dock
viktigt att reda ut problemen under intervjun.
Frågan är hur mycket man skall berätta om syftet med intervjun. Intervjupersonen bör få
veta vad hans uttalanden ska användas till, men det är inte speciellt lämpligt att utförligt
berätta de specifika forskningsfrågorna i ens undersökning. Man kan berätta det
allmänna syfte med studie, men inte vidare gå in på specifika frågor som intervjun syftar
till att ge svar på.
Att tänka på efter intervjun
1) Ljudband, anteckningar eller minne
Vid kvalitativa intervjuer är det att föredra att spela in intervjuerna.
Fördelarna med att spela in intervjuerna på band är att:
Intervjuaren kan koncentrera sig på vad intervjupersonen säger
Intervjuaren hinner observera intervjupersonens non-verbala beteende.
I analysfasen är det en stor fördel om man har inspelat hela intervjun på band. Då har
man en ordagrann återgivning av intervjun, utan den filtrering som anteckningar och
minne innebär.
De bandade intervjuerna kan användas som utgångspunkt för att förbättra sina
färdigheter som intervjuare. Man kan lyssna på banden och lära sig hur man ska
intervjua i fortsättningen.
Nackdelar med att spela in intervjuer är att:
Vissa personer känner sig hämmade av bandspelaren och situationen blir konstlad.
Om intervjuaren är avspänd i förhållande till bandspelaren, kommer det att smitta av
sig och intervjupersonen kommer att kunna slappna av i större utsträckning.
Det är tidskrävande att skriva ut intervjuer.

4
Gunilla Eklund/2012
2) Utskrift av intervjuer
Det bästa sättet är att skriva ut intervjuerna ord för ord. Man kan ha en annan person att
skriva ut intervjuerna eller så skriver intervjuaren ut dem själv. Fördelen med att skriva
ut intervjuerna själv är att man då får ett mycket nära förhållande till materialet.
Dessutom kan man försiktigt redigera materialet när man skriver ut det.
Att skriva ut intervjuer ordagrant är dock en tidsdryg process. Om man inte har tid att
göra det, kan man istället skriva ut ordagrant vissa viktiga avsnitt i intervjuerna och
sammanfatta andra, mindre viktiga delar. Om man väljer att inte skriva ut vissa delar,
ska man alltid noggrant ange vad man lämnat bort.
Man kan skriva en slags loggbok över intervjun. Forskaren börjar då med att notera
namn, datum och andra viktiga uppgifter om intervjun högst uppe på ett A4 papper.
Intervjuaren spelar sedan upp bandet med den inspelade intervjun och antecknar viktiga
utsagor eller idéer som intervjupersonen bidragit med. Fraser, uttryck eller hela
meningar som är speciellt viktiga, citeras ordagrant. Noteringarna relateras till
räkneverket på bandspelaren och noteras i marginalen för att de sedan ska vara enkla att
hitta längre fram.
Vid överföring av en kvalitativ intervju till text finns det alltid risker och de data som
slutligen är givna för intervjuaren är en del av den ursprungliga situationen.
Forskningsdata är alltid mindre än forskningssituationen och en forskare aldrig kan
fånga den totala situationen.
3) Analys av intervjuer
Analysen är en tidskrävande och omständig process. Ofta börjar forskaren analysera
materialet först efter att alla intervjuer är genomförda och utskrivna. Ett bättre alternativ
är om varje analys av intervjuer påbörjas efter varje enskild intervju.
Analysen av kvalitativa intervjuer följer innehållsanalysens skeden i stort. Några saker:
Börja med att analysera intervjun som helhet. Staka ut den övergripande strukturen
hos intervjun.
Analysera intervjuns beståndsdelar i ljuset av en preliminär ‘helhet.
Analysera helhet-del-helhet, som en interaktion mellan de olika delarna.