Rapport av fÃ¶rstudien Mitt hjÃ¤rta - Valdemarsviks kommun

Finspång 

Norrköping 

Söderköping 

Rapport av förstudien 

Mitt hjärta 

Valdemarsvik 

www.lio.se

Författarnas tack 

Vi vill tacka alla som på olika sätt bidragit till denna förstudie. Några nämnda 

men säkert många glömda… 

Först och främst vill vi rikta ett varmt tack till alla lokala nyckelpersoner som 

svarat på e-post och telefonsamtal och hjälpt oss att bena upp allt positivt 

folkhälsoarbete som genomförs i kommuner och landsting. 

Stort tack till er som besökte och medverkade i workshopen! Ni bidrog alla 

med lokalt engagemang, goda idéer, förändringsvilja och nyfikenhet inför nya 

möjliga samarbeten. 

Tack till våra kollegor på Folkhälsocentrum och Norrköpings kommun för era 

bidrag och hjälp; Elin, Madde, Ola och Cecilia – ni är guld värda. Tack till styrgruppen 

för att ni varit ett stabilt bollplank och bra diskussionspartners. Tack 

till Pernilla och Carolina på Informationscentrum och Lena på Zon reklambyrå 

för era idéer och kanonsnygga layouter. 

Sist men inte minst – tack till Wreta för uppdraget. Förvalta fortsättningen väl! 

Förstudien är genomförd av: 

Katarina Björklund 

Landstinget i Östergötland, 

katarina.bjorklund@lio.se 

Emelie Nisu 

Norrköpings kommun, 

emelie.nisu@norrkoping.se 

Linköping 2012 

Layout 

Pernilla Lindblom 

Informationscentrum, Landstinget i Östergötland 

Rapport av förstudien Mitt hjärta 2012 

2

Innehåll 

Sammanfattning 4 

Beskrivning av förstudien 6 

Metod 6 

Kartläggning av kommunerna och landstinget 7 

Kartläggning av lokalsamhället via workshop 8 

Resultat – Kartläggning kommunerna och landstinget 9 

Lokala styrkor, utvecklingsområden och svagheter 10 

Landstingets länsövergripande folkhälsoarbete 11 

Folkhälsoarbete i Finspångs kommun 12 

Exempel på interventioner i Finspångs kommun 14 

Folkhälsoarbete i Norrköpings kommun 16 

Exempel på interventioner i Norrköpings kommun 18 

Folkhälsoarbete i Söderköpings kommun 20 

Exempel på interventioner i Söderköpings kommun 22 

Folkhälsoarbete i Valdemarsviks kommun 24 

Exempel på interventioner i Valdemarsviks kommun 26 

Resultat – workshop 28 

Resultat – marknadsföring 30 

Reflektioner och åtgärdsförslag 31 

Finns det en tydlig struktur för det kommande arbetet? 31 

Vad kan vi utläsa av de identifierade interventionerna? 33 

Hur går vi vidare utifrån workshopen? 34 

Fortsatt arbete med Mitt hjärta 35 

Bilagor 37 

Bilaga 1 – Faktasammanställning hjärt- och kärlprevention 37 

Bilaga 2 – Nyckelpersoner som lämnat information i kartläggningsarbetet 45 

Bilaga 3 – Förklaring av förkortningar och begrepp som förekommer i rapporten 46 

Bilaga 4 – Representerade organisationer vid workshop den 7 februari 2012 48 

Bilaga 5 – Sammanställning av gruppdiskussioner 49 

Bilaga 6 – Enkätformulär 51 


3

Sammanfattning 

Under hösten 2011, på uppdrag av Wreta-samverkan, 

anställdes två projektledare för att genomföra en 

förstudie med namnet Mitt hjärta för öster som senare 

fick namnet Mitt hjärta. Syftet med förstudien var att 

kartlägga strukturer, samverkansformer och pågående 

interventioner som har bäring på folkhälsa och hjärt- och 

kärlprevention. 

Det finns tydliga skillnader i hälsa mellan kommunerna Finspång, 

Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik och övriga länet samt riket. Dödligheten 

i hjärtinfarkt är högre samt skiljer sig mellan män och kvinnor. Det 

finns många påverkbara riskfaktorer för insjuknande i hjärt- och kärlsjukdom. 

Psykisk ohälsa, fysisk inaktivitet och tobaksbruk är exempel på riskfaktorer 

eller bestämningsfaktorer för hälsa som kommuner och landsting 

kan påverka. 

Kartläggningen inom kommun och landsting genomfördes via webbsökningar, 

besök i grupper och nätverk och kontakt med nyckelpersoner. För att 

inventera hur privata och ideella organisationer arbetar med folkhälsa och 

hjärt- och kärlprevention samt för att identifiera utvecklings- och samverkansmöjligheter 

genomfördes en workshop. 

Sammanfattningsvis visar kartläggningen att: 

• z Organisationen för folkhälsoarbetet ser olika ut i alla fyra kommunerna. 

Även om alla har en samordnande funktion för det övergripande folkhälsoarbetet 

skiljer sig tjänsterna stort vad gäller organisatorisk placering 

av tjänsten, tjänstgöringsgrad, utbildning, uppdrag, ansvar och 

mandat. En styrgrupp i form av ett folkhälsoråd eller motsvarande med 

politisk representation finns upprättat i två kommuner. En särskild 

budget för förebyggande arbete finns i tre kommuner. Tre kommuner har 

lokala mätbara mål för folkhälsan, dock med varierande tydlighet. 

• z Många samverkansformer för folkhälsofrågor/förebyggande arbete har 

identifierats men inte analyserats utifrån funktion och kvalitet. 

• z Det pågår många interventioner för förbättrad folkhälsa. Interventionerna 

har i första hand identifierats via nyckelpersoner. Det har varit svårt 

att hitta information om folkhälsoarbetet på kommunernas hemsidor. 

• z Samtliga kommuner prioriterar drogoch brottsförebyggande arbete 

samt målgruppen barn och unga. Ett annat prioriterat område inom 

samtliga kommuner är arbetet för att stärka demokrati och inflytande 

bland medborgarna. Tre kommuner har angett fysisk tillgänglighet som 

ett prioriterat område. Trots detta har endast ett fåtal interventioner 

kring detta identifierats. 


4

• z Få interventioner riktade till äldre har identifierats. Vilka insatser 

kommunerna gör för att främja fysisk aktivitet och bra kostvanor hos 

äldre är till exempel otydligt. Även arbete för att främja den psykiska 

hälsan hos äldre är bristfällig enligt kartläggningen. Samtliga kommuner 

har dock riktlinjer/policys för kosten på äldreboenden. 

• z Det finns överlag en stor utvecklingspotential gällande insatser för att 

motverka/minska övervikt och fetma. Behovet är framförallt stort vad 

gäller tidiga insatser som riktas till barn och unga. I samtliga kommuner 

finns det genomarbetade kostpolicys för barn-/utbildningsverksamheterna 

samt arbete för att ta bort produkter med socker i cafeterior och 

förskolor. Det har även varit svårt att identifiera insatser som baseras på 

en bred ansats, till exempel flera levnadsvanor och psykisk hälsa. 

• z Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter inom privata och 

ideella verksamheter återfinns inom områdena fysisk aktivitet, social 

samvaro, hälsokontroller, olika specifika koncept/projekt och utbildning/ 

föreläsning/information. Privata och ideella organisationer såg möjligheter 

till framtida utveckling inom områdena: samverkan, barn och unga, 

äldre, utbildning/föreläsning, opinionsbildning/påverkansarbete samt 

genom att nyttja befintliga arenor. 

Förutsättningar för ett fortsatt arbete med Mitt hjärta: 

• z Skapa en organisation: Utse en styrgrupp och en arbetsgrupp med representation 

från kommunerna, landstinget, universitetet och lokalsamhället. 

Samordningsfunktion via Regionförbundet Östsam. 

• z Formulera gemensamma strategier: Övergripande och lokala utvecklingsområden 

och en långsiktig tidsbestämd åtgärdsplan. Åtgärdsplanen 

ska innehålla mätbara indikatorer, plan för uppföljning och ansvarsfördelning 

gällande interventioner och aktiviteter. 

• z Planera genomförandet: Se till att forskningsanknytning finns och planera, 

genomför och följ upp/utvärdera samtliga insatser utifrån ett vetenskapligt 

förhållningssätt. 

• z Skapa dialog och delaktighet: Kontinuerlig förankring och marknadsföring 

av Mitt hjärta bland såväl politiker och tjänstemän som i lokalsamhället. 

Använd även media för att sprida information och skapa engagemang, 

delaktighet och intresse. 

Wreta kan ta ett första steg för att förverkliga Mitt hjärta-satsningen 

genom att: 

• z Förankra satsningen både politiskt och i tjänstemannaorganisationen. Detta är 

en nödvändighet för att säkra en långsiktigt hållbar satsning. 

• z Förverkliga att förstudiens förslag kring organisationsstruktur genomförs. 

• z Följa det fortsatta arbetet med Mitt hjärta. 


5

Beskrivning av förstudien 

Forskningsresultat från bland annat 

forskargruppen Twincities och LSHstudien 

har visat att det finns tydliga 

skillnader i hälsa mellan kommunerna 

Finspång, Norrköping, Söderköping, 

Valdemarsvik och övriga länet samt 

riket. Med detta som utgångspunkt 

diskuterade Wreta-samverkan behov av 

insatser för att förändra hälsoläget. 

Ett första steg våren 2011 var att tillsätta en projektgrupp 

med uppdrag att formulera en projektplan 

innehållandes fakta om hälsoproblematiken, samt ge 

förslag på åtgärdsplan. Projektgruppen utgjordes av 

representanter som arbetar strategiskt med folkhälso-/välfärds-/utvecklings- 

och forskningsfrågor 

inom de fyra kommunerna och landstinget (Annika 

Larsson, Norrköping; Inga-Lill Malmsjö, Söderköping; 

Helena Wikström, Finspång; Lena Borgman-Fred, Valdemarsvik. 

Ingrid Andersson, Jolanda van Vliet och 

Ewa Grodzinsky, samtliga Landstinget i Östergötland.) 

Projektplanen mynnade ut i uppdraget att genomföra 

en förstudie inför en kommande satsning. Två 

The Twincities Research Group är en tvärvetenskaplig forskargrupp 

med inriktning mot folkhälsa och välfärd. Gruppen 

består av forskare från flera institutioner vid Linköpings universitet. 

Både Hälsouniversitetet och Filosofiska fakulteten är 

representerade. Forskning sker i samverkan med kommunerna 

i Linköping och Norrköping samt Landstinget i Östergötland. 

Finansiering sker både genom uppdrag och sedvanliga anslag 

från forskningsfinansiärer. 

LSH-studien (Livsvillkor, Stress, Hälsa) är en populationsbaserad 

studie vars övergripande forskningsfråga är om, och hur, 

stress och psykobiologiska mekanismer kan förklara socioekonomiska 

skillnader i hälsa, särskilt hjärtinfarkt. Studien 

har funnits sedan 2002 och har sitt säte vid Institutionen för 

medicin och hälsa (IMH), Hälsouniversitetet Linköping. 

WRETA-samverkan är en samverkansgrupp med representanter 

från Finspångs, Norrköpings, Söderköpings och 

Valdemarsviks kommuner samt Landstinget i Östergötland 

(Närsjukvården i östra länsdelen, NSÖ) och Ortopedkliniken 

Vrinnevisjukhuset). 

projektledare (Emelie Nisu och Katarina Björklund) 

anställdes för uppdraget och projektgruppen tillsattes 

som styrgrupp. Projektledarna är folkhälsovetare, 

anställda i Norrköpings kommun respektive 

Landstinget i Östergötland. Såväl uppdragsbeskrivning 

som projektplan finns att läsa och ladda ner på 

Mitt hjärtas hemsida: www.lio.se/mitthjarta. 

Förstudien ska verka som underlag inför en kommande 

interventionssatsning under namnet Mitt 

hjärta. Syftet med satsningen är att förebygga insjuknande 

och förtida död i hjärt- och kärlsjukdomar 

i östra Östergötland. 

Förstudiens uppdrag 

Förstudien har pågått under perioden oktober 2011 

– mars 2012 och ska enligt uppdragsbeskrivningen 

omfatta följande uppdrag: 

1. Kartläggning av befintliga strukturer, samverkansformer, 

interventioner och aktiviteter inom kommunerna 

och landstinget samt resurser i lokalsamhället. 

2. Presentation av de senaste forskningsrönen kring 

hjärt- och kärlprevention både ur ett samhällsperspektiv 

och inom hälso- och sjukvård. 

3. Marknadsföring av satsningen samt förslag till 

projektnamn och symbol som är lätt att identifiera 

sig med och hållbart över tid. 

4. Förslag på interventioner inom de olika arenorna 

samt en uppskattning av resurser för genomförande. 

5. Identifiera och föreslå möjliga externa finansiärer 

till fortsättningen av projektet. 

Metod 

Följande avsnitt beskriver metoderna som användes 

vid kartläggningen inom landstingets och kommunernas 

verksamheter samt inom lokalsamhället. 

I uppdraget ingick även att sammanställa en ”presentation 

av de senaste forskningsrönen kring hjärtoch 

kärlprevention både ur ett samhällsperspektiv 

och inom hälso- och sjukvård”. Då detta ansågs vara 

ett för omfattande arbete för att rymmas inom förstudien, 

omformulerades uppdraget i samråd med 

styrgruppen. 


6

Besök 

i nätverk 

Webbsökningar 

Nyckelpersoner 

Nulägesbild 

Kartläggning av stuktur och interventioner 

Reflektioner 

Åtgärdsförslag 

Rapport 

Workshop 

Illustration över kartläggningsarbetet. 

Wreta 

Politiker 

Chefer 

Som alternativ presenteras en kortare populärvetenskaplig 

sammanställning av orsaker till hjärtoch 

kärlsjukdom samt lokala data för östra Östergötland 

i bilaga 1. 

Kartläggning inom kommunerna och 

landstinget 

Kartläggningen inom de kommunala och landstingsdrivna 

verksamheterna har genomförts via webbsökningar, 

besök i grupper och nätverk samt genom 

kontakt med nyckelpersoner under perioden november 

2011 – februari 2012. 

Med webbsökningar menas att kommunernas och 

landstingets hemsidor genomsökts på information 

som kan ha bäring på folkhälsa. De olika sökmotorerna 

på webbsidorna har använts utifrån sökorden 

folkhälsa, folkhälso, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. 

Följande grupper och nätverk har besökts: Finspångs 

folkhälsoråd, Sociala samverkansgruppen Valdemarsvik, 

Vård- och omsorgsutskottet Valdemarsvik, Hälsooch 

trygghetsrådet Söderköping. Den pågående Mitt 

hjärta-förstudien har även presenterats i andra sammanhang. 

Urvalet av nyckelpersoner har gjorts med hjälp av 

styrgruppens representanter från respektive kommun 

Enligt Statens Folkhälsoinstitut är folkhälsoarbete: 

”Planerade och systematiska insatser för att främja hälsa 

och förebygga sjukdom. En uttalad avsikt är att påverka 

faktorer (frisk-, skydds och riskfaktorer) och förhållanden 

(struktur- och miljö) som bidrar till en positiv 

hälsoutveckling på befolkningsnivå. Insatserna kan vara 

samhälls- och/eller grupp- respektive individinriktade.” 

och landstinget. Nyckelpersonerna kontaktades via 

e-post och i somliga fall även via telefon eller besök. 

I bilaga 2 finns en förteckning över vilka nyckelpersoner 

från landstinget respektive kommunerna 

som lämnat information till kartläggningen. 

De nyckelpersoner som kontaktats med förfrågan om 

att medverka men uteblivit att svara finns inte med i 

förteckningen. Somliga nyckelpersoner ombads även, 

eller valde frivilligt, att tipsa om ytterligare personer 

att kontakta för att utöka kartläggningen. 

Nyckelpersonerna ombads att identifiera strukturer, 

samverkansformer och interventioner som har bäring 

på folkhälsa och hjärt- och kärlprevention inom sina 

verksamheter. 

I resultatet redovisas kartläggningen under 

följande rubriker: 

• z Organisation/samverkan 

• z Styrdokument 

• z Verksamhetsutveckling 

• z Interventioner 

Under kategorin Organisation/samverkan återfinns 

kommunernas och landstingets styr- och referensgrupper, 

samordnande funktioner, samverkansgrupper, 

nätverk, råd, forum med mera. 

Kategorin Styrdokument innehåller mål, handlingsplaner, 

riktlinjer och policys. 

Strategiskt arbete som syftar till att påverka strukturen 

och förutsättningarna för folkhälsoarbete 

benämns som Verksamhetsutveckling. Som exempel 


7

kan nämnas enkäter och kartläggningar som skapar 

grund för prioritering av insatser samt uppföljningsverktyg 

som beskriver kvalitet och mäter resultat av 

genomförda eller pågående interventioner. 

I redovisningen av Interventioner inkluderas metoder, 

åtgärder, insatser och aktiviteter som påverkar hjärtoch 

kärlsjukdom. 

I bilaga 3 finns en sammanfattning som förklarar de 

förkortningar och begrepp som används i rapporten. 

Denna sammanställning är ett axplock av interventioner 

som pågick under kartläggningsperioden 

november 2011 till februari 2012. Det kan inte nog 

understrykas att denna kartläggning endast ger en 

ögonblicksbild av pågående folkhälsoarbete kopplat 

till hjärt- och kärlsjukdom. Med anledning av detta 

finns förstås en risk att betydande interventioner inte 

identifierats. 

Att vissa aktiviteter är löpande, det vill säga integrerade 

i den ordinarie verksamheten och andra 

aktiviteter tillfälliga projekt synliggörs inte till fullo 

i denna kartläggning. Kartläggningen har eftersträvat 

att hitta strukturer, samverkansformer och interventioner 

i alla åldersgrupper och på olika preventionsnivåer. 

Kartläggning av lokalsamhället via 

workshop 

För att inventera resurserna i lokalsamhället, det vill 

säga hur privata verksamheter och ideella organisationer 

arbetar med folkhälsa och hjärt- och kärlprevention 

samt för att identifiera utvecklings- och 

samverkansmöjligheter genomfördes en workshop. 

En förteckning över alla medverkande organisationer 

finns i bilaga 4. 

Workshopens genomförande 

Workshopen genomfördes i förvaltningshuset Rosen, 

Norrköping den 7 februari 2012. Kvällen innehöll 

information om Mitt hjärta-satsningen och föreläsning 

av Vesa Korpelainen från Folkhälsocentrum Norra 

Karelen, Finland. Därefter gavs tid att diskutera tre 

frågeställningar i mindre grupper innan en avslutande 

paneldebatt med lokala politiker. 

Workshopens deltagare delades in i åtta grupper. 

Grupperna fick under 60 minuter diskutera tre 

frågeställningar varvat med kortfattad redovisning 

och kommentarer i storgrupp. Grupperna ombads att 

föra minnesanteckningar/stödord och efter avslutad 

diskussion lämna-des dessa till arrangörerna. Minnesanteckningarna 

har analyserats med hjälp av en 

enklare innehålls-analys och presenteras i bilaga 5. 

Utvärderande enkät 

I samband med att kvällen avslutades delades en 

utvärderingsenkät ut, se bilaga 6. Enkäten innehöll 

frågor om upplevelsen av workshopen, om intresse 

fanns av att medverka i satsningen framöver och i så 

fall inom vilka områden/målgrupper, samt en öppen 

fråga för övriga synpunkter, tankar eller idéer. Enkätsvaren 

redovisas i resultatet. 

Urvalet av inbjudna begränsades till att omfatta 

verksamheter och organisationer som ”arbetar med 

hälsa/påverkar folkhälsan i någon form” och som 

invånarna kommer i kontakt med i sitt vardagsliv. 

Organisationer inom följande områden bjöds in: 

dagligvaruhandel, lokala centrumföreningar, gym/ 

träningsanläggningar, idrottsföreningar, företagshälsovård, 

friskvårdsföretag (massage, viktminskning), 

apotek, studieförbund, församlingar, 

pensionärsorganisationer, handikappföreningar, 

barn- och ungdomsföreningar och övriga 

intresseföreningar. 

Kontaktuppgifter till respektive organisation söktes 

fram via internet (hemsidor och sökmotorer). 

Inbjudan skickades ut i december 2011 via e-post 

och vanlig post till cirka 120 organisationer. Totalt 

anmälde sig 66 personer, varav 58 besökte kvällen. 

Preventiva insatser indelas i olika nivåer; primär- och 

sekundärprevention samt stöd/behandling/rehabilitering. 

Med primärprevention menas de åtgärder som sker för 

att förhindra att sjukdom och ohälsa överhuvudtaget 

uppstår. Detta riktas till friska individer. 

Med sekundärprevention kan tidiga tecken på sjukdom 

upptäckas via exempelvis screening. 

Stöd/behandling/rehabilitering innebär de behandlande 

insatser som vidtas vid sjukdom eller skada i syfte att 

förbättra eller förhindra återinsjuknande. 


8

Resultat – Kartläggning 

kommunerna och landstinget 

I de följande kapitlen presenteras resultatet 

av kartläggningen inom kommunerna 

och landstinget. Inledningsvis 

sammanfattas hela resultatet samt de 

styrkor, utvecklingsområden och svagheter 

som identifierats. Efterföljande 

avsnitt beskriver landstingets övergripande 

folkhälsoarbete, som i många fall 

även berör samtliga kommuner på ett 

eller annat sätt. 

Sammanställningen av kommunernas struktur för 

folkhälsoarbete samt pågående interventioner 

presenteras kommunvis. I de kommunvisa presentationerna 

återfinns även landstingets lokala interventioner 

i den aktuella kommunen. Interventionerna 

redovisas i en matris sorterad i preventionsnivåer och 

åldersgrupper. 

och unga. Andra prioriterade områden är arbete för 

att stärka demokrati och inflytande bland medborgarna 

samt fysisk tillgänglighet. 

Färre insatser har identifierats inom området psykisk 

hälsa. Det har varit svårt att hitta insatser som 

baseras på en bred ansats, till exempel flera levnadsvanor 

och psykisk hälsa. Samtliga kommuner har 

genomarbetade kostpolicys samt arbetar för att ta 

bort produkter med socker i cafeterior och förskolor. 

Få insatser för äldre har identifierats. Till exempel var 

det otydligt vilka insatser kommunerna gör för att 

främja fysisk aktivitet och bra kostvanor inom äldreomsorgen. 

Dock har samtliga kommuner riktlinjer 

och policys för kosten på äldreboenden. 

Sammanfattningsvis visar kartläggningen att många 

interventioner för folkhälsan pågår. Interventionerna 

är någorlunda jämnt fördelade mellan primäroch 

sekundärprevention, med något mer tyngd på 

sekundärprevention. Det finns många former av 

samverkan, dels mellan kommun och landsting, dels 

inom respektive verksamhet. 

Två kommuner utgår från Folkhälsopolitisk policy 

för Östergötland 2011–2014. Ingen av kommunerna 

har däremot systematiskt integrerat policyns mål och 

strategier på lokal nivå. Samtliga fyra kommuner har 

en ansvarig tjänsteman för folkhälsoarbetet. Dessa 

funktioner skiljer sig dock stort vad gäller organisatorisk 

placering av tjänsten, tjänstgöringsgrad, utbildning, 

uppdrag, ansvar och mandat. Ett rådgivande 

organ i form av ett folkhälsoråd eller motsvarande 

med politisk representation finns upprättat i två 

kommuner. 

En särskild budget för förebyggande arbete finns 

i tre kommuner. Alla kommuner utom en har lokala 

mätbara mål för folkhälsan, dock med varierande 

tydlighet. Samtliga kommuner prioriterar drogoch 

brottsförebyggande arbete samt målgruppen barn 


9

Lokala styrkor, utvecklingsområden och svagheter 

I detta stycke presenteras svagheter (röd), utvecklingsområden (gul) och styrkor 

(grön) som identifierats inom landstinget och i kommunerna. 

Landstinget 

i Östergötland 

Medverkan i Hälsolyftet 

i östra länsdelen är inte 

heltäckande. 

Finspång Norrköping Söderköping Valdemarsvik 

Få folkhälsoinsatser för 

målgruppen äldre. 

Avsaknad av folkhälsoråd 

eller motsvarande 

för politisk förankring 

och samordning. 

Resurser för samordning 

av folkhälsoarbetet 

saknas. 

Otydlig politisk förankring 

i folkhälsofrågor, 

samt avsaknad av råd, 

samordnare och mål för 

folkhälsoarbetet. 

Landstinget 


Ojämlik prioritering av 

tobaksavvänjning och 

FaR-förskrivning mellan 

vårdcentralerna. 


Prioritera och utveckla 

projektet Viktiga barn. 

Prioritera och utveckla 

arbetet med befintliga 

Välfärdsforum. 

Fortsätt utveckla 

arbetet för att förbli en 

seniorvänlig kommun. 

Den sociala samverkansgruppen 

med bred 

representation utgör en 

bra bas för det operativa 

folkhälsoarbetet. 

Landstinget 


Väl fungerande arbete 

med Hälsokurvan på 

BVC. 

Hjärtrehabilitering på 

Vrinnevisjukhuset. 


Bra förutsättningar för 

folkhälsoarbete finns 

via råd, strategisk plan, 

samordningsfunktion 

och politisk förankring 

och engagemang. 

Stora möjligheter att 

påverka de sociala 

skillnaderna i hälsa med 

hjälp av den sociala 

investeringsfonden och 

arbetet med områdesutveckling. 

Upparbetad struktur 

för folkhälsoarbetet via 

Hälso- och trygghetsråd 

och prioriterade målområden. 

Många bra och tidiga 

insatser för barn och 

unga. Goda förutsättningar 

för utveckling då 

samordnare, mätbara 

mål och samverkan 

kring målgruppen finns. 

Lästips! 

Vill du läsa mer om vad som orsakar hjärt- och 

kärlsjukdom och ta del av lokala data från östra 

Östergötland? Läs vidare i bilaga 1. 


10

Landstingets länsövergripande folkhälsoarbete 

Nedan summeras landstingets länsövergripande folkhälsoarbete som i många fall 

även berör kommunerna på ett eller annat sätt. 

Organisation, samverkan 

och aktiviteter 

• z Hälsorådet. 

• z Folkhälsocentrum (resurs med 

folkhälso- och statistikkompetens). 

• z FoU-enheten för Närsjukvård (resurs 

med FoU-metodik, -statistik och 

-hälsoekonomi kompetens). 

• z Representation i länets tjänstemannanätverk 

Folkhälsa. 

• z Östgötamodellen för FaR (Fysisk 

aktivitet på recept), (samverkan med 

Korpen Östergötland och Östergötlands 

Idrottsförbund). 

• z FaR för barn och unga i samverkan 

med skolhälsovården. 

• z Gemensam organisation inom 

primärvården och folktandvården för 

tobaksavvänjning. 

• z Hälsorum/livsstilsmottagningar på 

vårdcentraler. 

• z Livsstilsdatorer (alla vårdcentraler 

och medicinkliniken Vrinnevisjukhuset). 

• z Mödrahälsovården – bland annat 

hälsosamtal. 

• z Barnhälsovården – bland annat 

föräldrastöd, familjecentraler och 

tidig identifiering av depression hos 

nyblivna mödrar. 

• z Ungdomsmottagningar/Ungdomshälsa 

i Norrköping, Söderköping, 

Finspång och Valdemarsvik. 

• z Hälsokommunikatörer via Flyktingmedicinskt 

centrum. Information om 

hälsa på utländska språk. 

• z Wreta-samverkan (samverkansforum 

NSÖ och kommunerna i östra 

Östergötland). 

• z En processledare med uppdrag att 

driva implementerings- och utvecklingsarbete 

kring hälsofrämjande och 

sjukdomsförebyggande arbete i östra 

länsdelen. 

• z Nätverk för hälso- och FaRsamordnare 

samt tobaksavvänjare 

i östra länsdelen. 

• z Specialistmottagningar på vårdcentraler 

exempelvis blodtrycksastma/KOL-sjuksköterska, 

dietister, 

sjukgymnaster, kuratorer. 

• z Hjärtskola och hjärtrehabilitering, 

Vrinnevisjukhuset (inriktning fysisk 

aktivitet och medicinsk yoga). 

• z Stresshantering, Rehab öst (till exempel 

basal kroppskännedom). 

Styr- och 

uppföljningsdokument 

• z Folkhälsopolitisk policy 2011–2014 

(gemensam för landstinget och kommunerna). 

• z Närsjukvården i östers prioriterade 

områden i överenskommelse om uppdrag 

2011–2012. 

• z Primärvårdens regelbok för Vårdval. 

• z Hälsofrämjande förhållningssätt och 

sjukdomsförebyggande insatser, 

generellt uppdrag för hela Landstinget 

i Östergötland. 

• z Särskilda stimulansmedel i 

primärvård, Mål och Mått-ersättning, 

för tobak och FaR. 

• z Wreta-samverkans överenskommelse 

om folkhälsofrågor som ett målområde. 

• z Policy Tobaksfritt Landsting samt 

rutindokument för den tobaksbrukande 

patienten i vårdkedjan. 

• z Kostpolicy Landstinget i Östergötland 

samt bildande av nutritionsråd. 

• z Uppföljning av hälsoarbetet inom 

landstinget, årlig webbenkät. 

• z Patientenkäter. 

• z Öppna jämförelser. 

Verksamhetsutveckling 

och interventioner 

• z Hälsolyftet på vårdcentraler (befolkningsenkät, 

hälsoundersökningar och 

hälsosamtal). 

• z Implementeringsstrategi för 

Socialstyrelsens riktlinjer beträffande 

sjukdomsförebyggande metoder för 

levnadsvanor. 

• z Jämlik vård (satsning med ett antal 

underprojekt). 

• z Hälsobladet i Cosmic. Registrering av 

levnadsvanor i journaldatasystemet. 

• z Barnuppdraget (initierat av Läns- 

Slako för att synkronisera politiska 

beslut som rör barn). 

• z Barnhälsan (ny verksamhet för barn 

6–12 år). 

• z Barnkonventionsarbete (implementering 

av barnkonventionen i landstingets 

verksamheter). 

• z Tobaksslutarstöd i samband med 

operation. 

• z Barnfetmaprojekt (Barn- och ungdomskliniken 

ViN, NSÖ och skolhälsovården). 

• z Utbildningsinsatser till medarbetare 

(bland annat gällande Socialstyrelsens 

riktlinjer och hälsofrämjande möten). 

• z Hälsofrämjande möten i vården. 

Webbaserat läromaterial till alla 

verksamheter. 

• z Må bra med Kultur. 

• z Uppmärksamhetsveckor (tobak, 

alkohol, fysisk aktivitet och kost). 

• z AKUT-kampanj om stroke. 

• z PROM (Patient Reported Outcome 

Measure). Patientrapporterade 

utfallsmått som en del i verksamhetsuppföljning 

och verksamhetsutveckling. 


11

Folkhälsoarbete 

i Finspångs kommun 

Styrdokument och prioriterade områden 

Finspångs kommun har under flertalet år arbetat 

med balanserade styrkort där politiken tar fram och 

beslutar om en strategisk plan och budget. I den 

strategiska planen 2012–2014 pekas folkhälsoarbetet 

ut som en av framgångsfaktorerna. Exempel på andra 

framgångsfaktorer är medborgardialog, drogoch 

brottsförebyggande frågor samt stimulering av den 

fysiska planeringen, vilka även dessa har en påverkan 

på folkhälsans utveckling. 

I styrkorten för sektorn utveckling 

och service framgår att folkhälsoindex 

för Finspång ska förbättras 

genom att följande områden 

prioriteras: 

• z Barnfattigdom 

• z Riskabla alkoholvanor 

• z Fetma 

• z Brister i eftergymnasial utbildning 

”…folkhälsa skall 

användas som en 

drivkraft för hållbar 

utveckling…” 

Det har varit majoritetsskifte i kommunen två gånger 

under loppet av tre år, vilket har bidragit till en hög 

omsättning av ledamöter i rådet. Detta har lett till att 

det i dagsläget är fokus på att utveckla folkhälsoarbetet 

i organisationen samt att få fokus på de strategiska 

folkhälsofrågorna. 

Folkhälsorådets huvudsakliga uppdrag är ”att arbeta 

med folkhälsofrågor och skadeförebyggande verksamhet 

på en övergripande nivå”. Detta genom att 

initiera, stödja och leda utvecklingen av 

folkhälsofrågor, ge förslag till handlingsplaner, 

följa upp, utvärdera 

och rapportera genomförda 

insatser till huvudmännen samt 

agera remissinstans i folkhälsofrågor. 

Samordning 

Det finns en strateg med uppdrag 

att stödja politiker och sektorer i folkhälsoarbetet 

samt att lyfta och stödja folkhälsoinsatser 

i verksamheterna. 

Miljö, mångfald, jämställdhet och folkhälsa 

ska användas som en drivkraft för hållbar utveckling 

inom kommunens strategier och strategiska områden. 

Barn- och ungdomsperspektivet ska beaktas i all 

planering. 

Respektive verksamhet tar fram så kallade åtagandebeskrivningar 

utifrån den strategiska planen. Ett av 

åtagandena för sektorn utveckling och service är att 

integrera det lokala ungdomspolitiska programmet 

(LUPP) i planeringsprocessen, ett annat att ta fram en 

handlingsplan för det folkhälsopolitiska arbetet. 

Handlingsplanen skall kopplas till den Folkhälsopolitiska 

policyn för Östergötland. 

Folkhälsoråd 

Finspångs kommun har ett Folkhälsoråd bestående 

av tre politiker; två från majoriteten (S, V) och en 

från oppositionen (M) samt sju ledamöter från 

bland annat lokalsamhället (Korpen, KRIS, KPR), 

Närsjukvården i Finspång (NiF) och elevhälsan. Rådet 

är placerat under kommunstyrelsen och är ett rådgivande 

organ till kommunstyrelsen. 

Finspångs kommun har en Brå-samordnare (drogoch 

brottsförebyggande samordnare) samt ett brottsförebyggande 

råd. Även detta råd är ett rådgivande 

organ samt placerat under kommunstyrelsen. Rådet 

är en samverkan mellan kommunen, styrelser, 

näringsliv, föreningsliv, organisationer och övriga 

aktörer. Till rådet finns en tjänstemannagrupp (Sambrå), 

vilken har det övergripande ansvaret för det 

operativa arbetet. 

Sektorschefer huvudansvariga 

Det är sektorscheferna som är huvudansvariga för att 

åtgärder och insatser för folkhälsan initieras, genomförs 

och följs upp. Det finns ingen specifik övergripande 

budget för folkhälsoarbetet utan respektive 

sektorsområde avsätter pengar för detta. 

Folkhälsoarbetet följs upp via bland annat LUPP, 

brottsstatistik, medarbetarenkäter, medborgarundersökningar, 

trygghetsindex och folkhälsoindex. 


12

Kommunala verksamheter 

Landstingets lokala verksamheter 

Organisation/samverkan 

• Skolhälsovård 

• Ungdomshälsa 

• Familjeteamet 

• Exitus 

• Folkhälsostrateg 

• Brå-samordnare (drogoch brottsförebyggande) 

• Alkohol- och tobaksinspektörer 

• Miljöstrateg 

• Kostchef 

• Medicinskt ansvarig sjuksköterska 

• BUP-konsultation via skolan 

• Kontaktmän för Hälsoprojekt i skolan 

• Folkhälsoråd 

• Brottsförebyggande råd 

• Lokalt fortbildningsråd 

• Kommunalt pensionärsråd 

• Medverkar i Regbrå 

• Medverkar i regionalt nätverk Folkhälsa 

• Medverkar i regionalt tobaksnätverk 

• Medverkar i regionalt nätverk för drogförebyggande arbete 

• Medverkar i Wreta 

• Arena Grosvad 

Styrdokument 

• Strategisk plan 2012–2014 och budget 2012 

• Åtagandebeskrivningar för 2012 

• Översiktsplan: Framtiden finns i Finspång 

• Internkontrollplan 

• Äldreomsorgsplan 

• Skolplan 

• Samverkansavtal brottsförebyggande arbete (polis/kommun) 

• Program för brottsförebyggande arbete 

• Drogpolitiska mål 

• Kostpolitisk målsättning 

• Miljöpolicy 

• Policy för medborgardialog 

• Program för tillgänglighet 

• Policy för rökfri arbetstid 

• Program för ungdomars inflytande och verksamhet 

• Tryggt, tillgängligt och trafiksäkert program för 

gång- och cykelstaden Finspång 

• Wretas överenskommelse om folkhälsofrågor 

• Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011–2014 


• MI-utbildning för skolpersonal 

• LUPP 

• Brukarperspektivsundersökning 

• Brandpersonalen i Östergötland 

deltar i ett forskningsprojekt kring 

hjärt- och kärlsjukdomar 

Finspång 


• MHV 

• BVC 


• Folktandvård 

• Närsjukvården i Finspång (bland annat hjärtmottagning) 

• Hälsosamordnare 

• Hälsopedagog i förskola/skola 

• KBT-kurator 

• Psykolog 

• Dietist 

• Medverkar i nätverk för hälso- och FaR-samordnare 

• Medverkar i nätverk för kvinnofrid 

• En undersköterska som arbetar med tobaksfrågor 

• Arbetsgrupp FaR 


• SWEDEHEART 

• Patientenkäter om kost, 

motion, tobak och alkoholvanor 

• Utveckling av hälsocentral 

Styrdokument 

• Landstinget utgår från de nationella 

samt länsövergripande styrdokumenten 


13

Exempel på interventioner i Finspångs kommun 

Målgrupp: Barn 0–24 år 

Preventionsnivå Primärprevention Sekundärprevention Stöd/behandling 

Kommunala 

verksamheter 

• Hälsosamtal i skolan 

• Medborgardialog 

• Ungdomsinflytande 

• Föräldrautbildningar (till exempel 

ÖPP, Cope, Art, Aktivt föräldraskap) 

• Ett Tu Tres gruppverksamhet för 

unga föräldrar 

• Alkohol- och tobakstillsyn 

• LUMA 

• Drogpolicyarbete med föreningar 

• Diverse informationsaktiviteter 

och tillgänglighetsbegränsade 

insatser (till exempel Finspångsparlören) 

• Drogförebyggande projekt 

• Krögarträffar 



ÖPP, Cope, Art, Aktivt föräldraskap) 

• Öppen föräldramottagning 

• Solkattens gruppverksamhet för 

barn och unga 




• LUMA 

• Drogpolicyarbete med föreningar 



insatser (till exempel Finspångsparlören) 

• Drogförebyggande projekt 




Cope, Art, Aktivt föräldraskap) 

• Öppen föräldramottagning 

• Solkattens gruppverksamhet för 

barn och unga 



• Viktiga barn 

• Tobaksavvänjning via Ungdomshälsan 

• SMADIT 

• Friskvård för anställda inom 

kommunen 

• Hälsoprojekt 

• Skoljoggen 

• Friluftsdagar 

• Fysisk aktivitet för nyanlända 

svenskar 




svenskar 

• SMADIT 





Landstingsdrivna 

verksamheter 

(Se även sida 11, Landstingets 

länsövergripande folkhälsoarbete.) 



• Screening för tidig identifiering av 

depression hos nyblivna mödrar 

på BVC 



• FaR 


• Riskbruksarbete 



• FaR 







14

Målgrupp: Vuxna 25–64 år 


Kommunala 

verksamheter 




svenskar 




svenskar 



• Behandlingsteamet 


• Alkohol och tobakstillsyn 

• Ansvarsfull alkoholservering 



insatser 






insatser 


• SMADIT 

• SMADIT 


verksamheter 



• FaR 

• Tobaksavvänjning 


• FaR 



• Uppföljning av personer som haft 

hjärtinfarkt och/eller har 

opererats (diskussion kring 

livsstil) 

• Åtgärder inom Hjärtskolan 

• Hjärtgympa (gruppträning) 

Målgrupp: 65 år och äldre 


Kommunala 

verksamheter 


• Aktiviteter inom dagverksamheterna 

(träffpunkter) 

• Fallförebyggande insatser 

• Föreläsningar via anhörigteamet 

• Kostprojekt 

• Tillgänglighetsarbete 





insatser 



• Rehabiliteringsnivåbestämning 

i särskilt boende 





insatser 


• SMADIT 

• SMADIT 

• Behandlingsteamet 


verksamheter 



• FaR 



• Riskbedömning via Senior Alert 

• FaR 






livsstil) 

• Hjärtskolan 



15


i Norrköpings kommun 


Folkhälsoarbetet i Norrköping har sin grund i 

visionen 2030 ”Det goda livet finns i Norrköping”. 

De övergripande politiska ambitionerna för gällande 

mandatperiod uttrycks i sex målområden med 23 

övergripande mål, vilka har anknytning till bland 

annat välfärd och hållbar utveckling. 

Målområdena ersätter alla kommunens tidigare 

program, till exempel programmet för välfärd och 

hållbar utveckling vilket omfattade kommunens 

folkhälsoarbete. 

De sex målområdena är: 

Uppföljning och utvärdering av välfärdsarbetet 

sker även i den övergripande årsredovisningen. En 

checklista som verktyg för handläggare i kommunen 

är framtagen utifrån en konsekvensbeskrivning för 

hållbar utveckling i Norrköpings kommun. 

Råd och samordning 

Kommunstyrelsen har det politiska ansvaret för 

folkhälsoarbetet och har avsatt en särskild budget 

för arbete med välfärd och hållbar utveckling. Det 

finns ingen styrgrupp i form av ett folkhälsoråd eller 

motsvarande. På tjänstemannanivå finns det verksamhetscontroller 

och flera samordnare för hållbar 

utveckling. 

• z Den attraktiva staden 

• z Utbildningsstaden 

• z Den barnvänliga staden 

• z Den gröna staden 

• z Omsorgsstaden 

• z Den demokratriska och tillgängliga 

staden 

Kommunfullmäktige ska årligen ange så 

kallade preciseringar för nämndernas arbete 

med bland annat välfärd och hållbar utveckling. 

Dessa preciseringar ska nämnderna ta 

hänsyn till i de årliga uppdragsplanerna för 

förvaltningsarbetet. Detta innebär att Norrköpings 

kommun inte har något specifikt program med 

folkhälsomål utan folkhälsoarbetet integreras i 

kommunens styrmodell (visionen, målområden, 

lagar, uppdragsplaner och verksamhetsplaner). 

Hållbarhetsrapport 

Uppföljning av välfärdsarbetet görs i form av en 

Hållbarhetsrapport, vilken beskriver utvecklingen 

i Norrköping gällande näringsliv, välfärd och miljö. 

2011 hade hållbarhetsrapporten tema hälsa. 

Välfärds-/folkhälsoarbetet utförs i olika samverkansgrupper. 

Det finns till exempel så kallade välfärdsforum. 

Syftet med dessa forum är 

att främja samverkan mellan 

”Folkhälsa, som en 

del i arbetet med 

välfärd och hållbar 

utveckling…” 

kommun, landsting, polis 

och föreningsliv i fyra olika 

geografiska områden. 

Drog- och brottsförebyggande 

arbete 

För det drogoch brottsförebyggande 

arbetet finns ett 

brottsförebyggande råd (Nobrå), en 

operativ styrgrupp i form av ett trygghetsråd samt en 

samordnande tjänsteman. Rådets sammansättning 

utgörs av nämndordföranden, förvaltningschefer, 

ansvariga tjänstemän, polisen och samordnaren som 

föredragande tjänsteman. 

Norrköping har en social investeringsfond med syfte 

att genom förebyggande arbete bryta negativa 

händelseförlopp i ett tidigt skede, för att minska 

risken för individen att hamna i långvarig arbetslöshet. 

Insatser ska genomföras med ett nämndövergripande 

perspektiv och effekten ska vara att kommunala 

kostnader minskas samtidigt som mänskliga 

vinster uppnås. 


16




• Skolhälsovården 


• Barnhälsan 

• Familjecentraler 

• Öppna förskolor 

• Öppenvårdsmottagningar för 

ungdomar med sociala problem i hem/ 

skola 

• Öppenvårdsmottagningar för ungdomar/vuxna 

med missbruksproblem 

och/eller som lever i missbruksmiljöer 

• Verksamhetscontroller (folkhälsosamordnare) 

• Kommunal samordnare för drogoch 

brottsprevention 

• Alkoholinspektör 

• Tobaksinspektör 

• Drogterapeuter 


• Kostchef 

• Nobrå 

• Trygghetsgrupp 

• Styrgruppen för samverkan 

• Samverkan socialtjänst, polis och fritid 

(SSPF) 

• Skolsamverkan med idrottsföreningar 

och övriga organisationer (bland annat 

Non smoking generation) 

• Grupp skadeprevention 

• Grupp suicidprevention 

• TRUNK 

• PSYNK 


• Kommunala rådet för funktionshinderfrågor 

• Välfärdsforum 


• Medverkar i regionalt nätverk 

Folkhälsa 


• Medverkar i regionalt nätverk för 

drogförebyggande arbete 



• Projekt modellområde 

• Områdesutveckling (socialt utsatta 

stadsdelar) 

• Social investeringsfond för förebyggande 

arbete 

• Livsstilsundersökningar i skolan 

• Medborgar/brukarenkäter 

Norrköping 


• MHV 

• BVC 

• Familjecentraler 


• Vårdcentraler 


• Arbetsgrupp skadeprevention i öster 

• Våld bland unga-gruppen 

• Medverkar i nätverk för hälso- och 

FaR-samordnare 

• Medverkar i nätverk för tobaksavvänjare 

Styrdokument 

• Det goda livet finns i Norrköping 

• Styrmodellen i Norrköpings kommun, 

målområden 

• Brottsförebyggande utvecklingsområden 

• Handlingsplan för drogförebyggande 

arbete (2010–2011) 

• Samverkansvasen 


• Socialpolitiskt program 

• Hållbarhetsrapport 

• Riktlinjer för skolplikt, närvarokontroll 

och åtgärder vid olovlig frånvaro 

• Handlingsplan för psykisk ohälsa (barn 

och unga) 

• Program för full delaktighet (för 

personer med funktionsnedsättning) 

• Cykelplan 

• Kostriktlinjer för skola och förskola 

• Kostriktlinjer vård- och omsorg 

• Överenskommelse samverkan med 

civilsamhället 


• Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 

2011–2014 

Styrdokument 

• Landstinget utgår från de 

nationella samt länsövergripande 

styrdokumenten 


• Hälsolyftet 

• Hälsokurvan på BVC (Navestad/ 

Hageby) 

• Tandhälsoprojekt (Hageby/Navestad) 


17

Exempel på interventioner i Norrköpings kommun 



Kommunala 

verksamheter 


• Värdegrundsarbete i skolan 

(bland annat SET) 

• Föräldrastöd/utbildningar (till 

exempel Småbarnsliv, ÖPP) 

• SMART ungdom 

• Drogfria aktiviteter på helger 

och lov 

• Tänk om 

• DDD 

• Drogpolicyarbete inom 

föreningslivet 

• Tobaks- och alkoholtillsyn 


• Krogar mot knark 

• Kronobergsmodellen 

• Nattvandring 

• Projektet Gå och cykla till skolan 

• Pekingspelen 

• Sockerfria skolcafeterior 



exempel Småbarnsliv, ÖPP) 

• SMART ungdom 

• SOTIS 


och lov 

• Tänk om 

• DDD 

• Drogpolicyarbete inom 

föreningslivet 



• Krogar mot knark 



• Insatser utifrån ett gemensamt 

handlingsprogram för att 

samordna insatser i syfte att 

minska ungdomsvåld 


• SOTIS 

• Rökavvänjning (elevhälsan) 

• SMADIT 

• Insatser mot missbruk via öppenvården 

• Remiss för överviktiga barn/unga 

till gym via skolhälsovården 







• SMADIT 


verksamheter 





på BVC 

• Gruppverksamhet för feta barn 

(6–11 år) 

• Barnfetmaprojekt – i samverkan 

mellan BKC, NSÖ och SHV 

• FaR 



• Gruppverksamhet för feta barn 

(6–11 år) 

• FaR 




18



Kommunala 

verksamheter 



• Cykelkarta 

• Upplev Norrköping på cykel 





insatser 








insatser 


• SMADIT 



• SMADIT 

• Insatser mot missbruk via 

öppenvården 


verksamheter 



• Friskvård för anställda 


• FaR 

• Tobaksavvänjning – alla tobaksbrukande 

patienter erbjuds 

tobaksslutarstöd. 

• Tobaksslutarstöd i samband med 

operation 


• Återfallsprevention samt öppenvårdsverksamhet 

för nykterhetsstöd. 

• Barnfetmaprojekt – i samverkan 


• FaR 

• Tobaksavvänjning – alla tobaksbrukande 

patienter erbjuds 

tobaksslutarstöd 

• Tobaksslutarstöd i samband med 

operation 


• Återfallsprevention samt öppenvårdsverksamhet 

för nykterhetsstöd. 

• Samtalsbehandling samt 

”Stegen” 

• Beteendemodifikationsbehandling 

inom primärvården NSÖ för 

vuxna med fetma 




livsstil) 

• Hjärtskolan 




Kommunala 

verksamheter 


• Vasarullet 





insatser 







insatser 


• SMADIT 

• SMADIT 


öppenvården 


verksamheter 



• FaR 



• FaR 



• Uppföljning av personer som 

haft hjärtinfarkt och/eller har opererats 

(diskussion kring livsstil) 

• Åtgärder inom hjärtskolan 



19


i Söderköpings kommun 

Styrdokument och 

prioriterade områden 

I Söderköpings kommun ses 

folkhälso- och trygghetsarbetet 

som långsiktigt 

och ska leda till god hälsa, 

livskvalitet, trygghet och 

säkerhet för alla boende 

i Söderköping. Det finns 

en Hälso- och trygghetsplan, 

vilken utgår från 

Söderköpings vision, Folkhälsopolitisk 

policy för Östergötland 

samt de elva nationella folkhälsomålen. 

Prioriterade områden enligt planen är: 

• zBarn och ungdomar 

• zÄldre 

• zBrottsförebyggande arbete 

• zHälsofrämjande arbetsplatser 

Förbättrade livsvillkor 

Folkhälsoarbetet återkommer även i kommunens 

övergripande mål- och budgetdokument. Ett övergripande 

mål är att förbättra kommuninvånarnas 

livsvillkor och ett verksamhetsmål är att Söderköping 

ska vara en trygg och säker kommun. 

Strategier och mål finns formulerade gällande utveckling 

av former för dialog med kommuninvånarna, att 

kommuninvånarna ska uppleva en hög delaktighet, 

att kommunen ska ha en hög fysisk tillgänglighet och 

att kommunens insatser ska leda till en trygg och 

meningsfull tillvaro för den enskilde. 


Söderköpings kommun har ett Hälso- och trygghetsråd 

som består av politiker från samtliga partier, 

chefstjänstemän samt representanter från näringsliv, 

försäkringskassa, arbetsförmedling, polis och 

primärvård. Rådet är placerat under kommunstyrelsen 

och arbetar för att genom samverkan förbättra 

folkhälsan och skapa trygghet i samhället. Rådet skall 

”Folkhälso- och trygghetsarbetet 

är långsiktigt 

och ska leda till 

god hälsa, livskvalitet, 

trygghet och säkerhet…” 

driva och samordna folkhälsoarbetet 

i samverkan med externa aktörer. 

Uppdraget omfattar även uppföljning 

och rapportering 

till kommunfullmäktige, 

framtagande av handlingsplaner 

samt beredning av 

ärenden. 

Särskild budget 

för barn och unga 

Hälso- och trygghetsplanen 

är integrerad i 

kommunens samtliga verksamheter 

och det finns en samordnande 

tjänsteman inom varje prioriterat 

område. För det prioriterade området barn och unga 

finns en särskild budget. Det finns en ansvarig 

tjänsteman för det övergripande folkhälsoarbetet. 


20




• Barnhälsa 

• Elevhälsoteam 


• Familjecentral 


• Förskoleteam 

• Barnsamverkansgrupp (0–12 år) 

• Samverkansgruppen (13–20 år) 

• Barn- och ungdomsgrupper 

• Ledningsgrupp för samverkan barn och 

ungdom 

• Samlad elevhälsa med medicinsk 

inriktning 

• BUT (Barn och ungdomsteam) 

• Föräldrastödsmottagning 

• Nexus 

• VALBORG öppenmottagning 

• ACT-teamet 

• Dagverksamheten Träffpunkten 

• Ansvarig tjänsteman för folkhälsofrågor 

• Utvecklingsstrateg barn- och ungdom 


• Kostchef 


• Hälso- och trygghetsråd 


• Råd i frågor om funktionsnedsättning 


• Medverkar i regionalt nätverk 

Folkhälsa 


• Medverkar i regionalt nätverk för 

drogförebyggande arbete 



• LUPP 

• Medarbetarenkät 

• NP-utbildning 

Söderköping 


• Utbildningsinsatser till medarbetare 

Styrdokument 

• Landstinget utgår från de 

nationella samt länsövergripande 

styrdokumenten 

Styrdokument 

• Söderköpings vision 2020 

• Mål och Budgetdokument 2012–2014 

• Hälso- och trygghetsplan 2011–2014 

• Hälso- och friskvårdspolicy för 

anställda 

• Barn- och ungdomsprogram 

• Program för ökad delaktighet bland 

personer med funktionsnedsättning 

• Drogpolitiskt handlingsprogram 

• Rökpolicy för anställda 

• Tobakspolicy för alla skolor 

• Kostpolicy på remiss antas troligen vår 

2012 

• Principer för medborgardialog 

• Idrottspolitiskt program 

• Program för barnkulturverksamhet 

• Miljöprogram 

• Strategisk plan för samverkan mellan 

kommunen och polisen 

• Lokalt program för utvecklingen av det 

sociala innehållet för äldre personer 


• Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 

2011–2014 


• MHV 

• BVC 



• Vårdcentral 


• Medverkar i Hälso- och trygghetsråd 

• Medverkar i nätverk för Hälso- och 


• Medverkar i nätverk för tobaksavvänjare 


21

Exempel på interventioner i Söderköpings kommun 

Målgrupp: Barn och unga, 0–24 år 


Kommunala 

verksamheter 



• Livskunskap i förskola/skola 

• Föräldrastöd/ utbildningar (till 

exempel Våga vara, ÖPP) 

• DDD 

• Tänk Om 


och lov 

• ANDT-undervisning 







• DDD 

• Tänk om 


och lov 

• Informations- och antilangningskampanjer 




• SMADIT 


• Rökavvänjning (Elevhälsa samt 

ungdomshälsa) 


öppenvården 



• SMADIT 


verksamheter 



• Skolinformation via Tandhälsan 

angående kost och tobak 

• Matlagningskurs bra kost 

(familjecentralen) 



på BVC 

• FaR 

• Tobaksavvänjning (Ungdomshälsa) 

• Riskbruksarbete (Ungdomshälsan 

och vårdcentralen) 

• FaR 

• Tobaksavvänjning (Ungdomshälsa) 



22



Kommunala 

verksamheter 




• Föräldrastöd (till exempel Våga 

vara) 




och tillgänglighetsbegränsande 

insatser 




• Föräldrastöd (till exempel Våga 

vara) 

• Hjärtstartarprojekt (räddningstjänsten) 

• Informations-/antilangningskampanjer 





insatser 


• SMADIT 




öppenvården 

• SMADIT 


verksamheter 





• FaR 




• FaR 



Målgrupp: Vuxna 65 år och äldre 


Kommunala 

verksamheter 


• Åtgärder inom Äldreprojekt 

(samarbete med landstinget och 

SKL) 

• Dagverksamhet med diverse 

aktiviteter för äldre 

• Peppar peppargruppen 

• Seniordag 





insatser 







insatser 


• SMADIT 



öppenvården 

• SMADIT 


verksamheter 

• Åtgärder inom Äldreprojekt 

(samarbete med kommunen 

och SKL) 

• FaR 



• FaR 






23

Folkhälsoarbete i 

Valdemarsviks kommun 


Folkhälsoarbetet i Valdemarsviks kommun utgår från 

den folkhälsopolitiska policyn för Östergötland. En 

lokal handlingsplan för trygga uppväxtvillkor och ett 

drogpolitiska programmet är andra styrdokument. 

Det drogpolitiska programmet innehåller 

visionen ”Alla invånare i Valdemarsviks 

kommun skall ha en god 

livskvalitet med låg alkoholkonsumtion 

samt frihet från andra droger”. 

I kommunens budget framgår att ett av 

målen för sektor barn och utbildning är att 

”resurserna ska styras mot förskolan och 

skolans lägre åldrar”. 

Det finns inga särskilda mål för folkhälsan i stort och 

det finns ingen tydlig koppling till den politiska nivån. 


På sektorn barn- och utbildning finns en samordnare 

för det förebyggande arbetet, vilket omfattar drogförebyggande 

frågor samt till viss del samordning av 

det övergripande folkhälsoarbetet. 

Samordnaren ingår i en operativ samverkansgrupp 

bestående av representanter från bland annat 

skolan, socialtjänsten, gatukontoret, fritidssektorn, 

primärvården och polisen. Det finns en specifik budget 

för samverkansgruppens arbete, vilken vanligtvis 

brukar användas till antilangningskampanjer och 

fortbildningsdagar för medarbetare. Det finns även 

trygghetsgrupper på skolorna. 

En ledningsgrupp med uppdragsgivande funktion, 

bestående av bland annat kommunchef och förvaltningschefer 

är under utarbetande. 

”Resurserna ska 

styras mot förskolan 

och skolans 

lägre åldrar.” 


24




• Elevhälsa 



• Ungdomsmottagning 

• Sociala samverkansgruppen 

• Barn- och ungdomsteamet 

• Resurscentrum för föräldrar samt personal inom förskola/ 

skola 

• Individ- och familjeomsorg 

• Brukarråd 

• Samordnare för förebyggande arbete barn och unga 



• Kostchef 


• Medverkar i regionalt nätverk Folkhälsa 


• Medverkar i regionalt nätverk för drogförebyggande arbete 


Styrdokument 

• Handlingsplan för trygga uppväxtvillkor 

• Likabehandlingsplan för förskola/skola 

• Drogpolitiskt program 

• Handlingsplan för drogförebyggande arbete 


• Nutritionspolicy för äldre och handikappomsorg respektive 

barnomsorg 


• Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011–2014 


• Årlig enkätundersökning år 1–9 

• Senior Alert 


• MHV 

• BVC 


• Ungdomsmottagning 

• Vårdcentral 


Valdemarsvik 

• Hälsosamordnare 

• KBT-kurator 

• Psykolog 

• Arbetsgrupp för FaR 

• Dietist 

• Tobaksavvänjare 

• Medverkar i nätverk för hälso- och 


• Medverkar i sociala samverkans 

gruppen 

• Medverkar i kvinnofridsgrupp 


• Patientenkäter om kost, motion, tobak 

och alkoholvanor 

Styrdokument 

• Landstinget utgår från de nationella 

samt länsövergripande styrdokumenten 

• Lokala handlingsplaner: 

- Barn som far illa 

- Våld i nära relationer 

- Missbruks- och beroendevård inom 

Vårdcentralen Valdemarsvik 


25

Exempel på interventioner i Valdemarsviks kommun 



Kommunala 

verksamheter 


• Livskunskap i förskola samt F-6. 



• Arbete mot kränkande särbehandling 



• Information om tobak på skolor 

(samarbete mellan landsting, 

kommun, folktandvård) 

• Arbete för att skapa rökfria 

lekplatser (gatukontoret) 

• Drogfria aktiviteter för ungdomar 

• Utbildning av gymnasieungdomar 

(till exempel Don´t drink and 

drive) 


• Sockerfria skolcafeterior 

• Friluftsdagar i skolan 





exempel Art, Våga vara, ÖPP) 



• Drogfria aktiviteter för ungdomar 

• Kampanjer (till exempel Tänk om) 

• Utbildning av gymnasieungdomar 

(till exempel Don´t drink and 

drive) 





• SMADIT 



öppenvården 

• SMADIT 




verksamheter 



• Information om tobak på skolor 

(samarbete mellan landsting, 

kommun, folktandvård) 



på BVC 

• FaR 



• FaR 




26



Kommunala 

verksamheter 







insatser 


• Arbete för att skapa rökfria 

lekplatser 







insatser 


• SMADIT 




öppenvården 

• SMADIT 


verksamheter 



• FaR 



• FaR 





Kommunala 

verksamheter 






insatser 







insatser 


• SMADIT 

• SMADIT 


verksamheter 



• FaR 



• FaR 




27

Resultat – workshop 

I detta kapitel redovisas resultatet från 

workshopen med privata verksamheter 

och ideella organisationer. Resultatet 

består dels av de sammanställda gruppdiskussionerna, 

dels av resultat från 

enkätutvärderingen. 

Gruppdiskussioner 

Vid gruppdiskussionerna diskuterades följande 

frågor: 

1. Hur bidrar era verksamheter till att främja hälsa 

i dag? 

2. Vilka möjligheter till utveckling ser ni i framtiden? 

3. Ser ni möjligheter till samverkan med andra 

aktörer? I så fall hur? 

De minnesanteckningar/stödord som lämnades in 

analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat 

presenteras i bilaga 5. 

Sammanfattningsvis kan sägas att de aktiviteter 

privata och ideella organisationer utför i dag som 

främjar hälsa återfinns inom områdena: fysisk aktivitet, 

social samvaro, hälsokontroller, olika specifika 

koncept/projekt, utbildning/föreläsning/information. 

Möjligheter till framtida utveckling sågs inom 

områdena: samverkan, barn och unga, äldre, utbildning/föreläsning, 

opinionsbildning/påverkansarbete, 

samt genom att nyttja befintliga arenor. 

Samtliga grupper var positiva till möjligheten att 

samverka. Ett exempel på hur samverkan kunde 

möjliggöras var att det framöver ges möjlighet att 

nyttja hemsidan för Mitt hjärta, för att sprida information 

om de olika samarbetspartnerna och deras 

arbete. 

Enkätutvärdering 

Enkätformuläret finns i bilaga 6. Totalt lämnades 40 

utvärderingar in, av 58 utdelade, vilket ger en svarsfrekvens 

på 69 procent. 

Majoriteten av deltagarna som besvarade enkäten 

tyckte att workshopen var ganska bra (19 stycken) 

eller mycket bra (16 stycken). Fem stycken ansåg att 

workshopen var varken bra eller dålig. Ingen ansåg 

att workshopen varit ganska dålig eller mycket dålig. 

Vid uppskattning av vad som varit mest givande i 

programmet blev rangordningen följande (observera 

att flera val var möjliga på denna fråga): gruppdiskussioner 

(37 stycken), föreläsningar/inspiration (20 

stycken), politikerdebatt (12 stycken), mingel/kontaktskapande 

(8 stycken). 

36 deltagare (90 procent) skulle kunna tänka sig att 

medverka i Mitt hjärta-satsningen framöver. 

Utifrån de fasta svarsalternativen på områden/målgrupper 

som fanns i enkäten fördelade sig intresse 

av att medverka enligt figur 1. Observera att även här 

var fler än ett svarsalternativ möjligt. De flesta var 

intresserade av äldrefrågor (20 stycken), fysisk aktivitet 

(19 stycken) och kost (18 stycken). 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Äldrefågor 

Fysisk aktivitet 

Kost 

Stress 

Barn och unga 

Fysisk miljö 

Psykisk miljö 

Figur 1. Vilket/a områden och målgrupper som var av intresse att medverka 

i. 

Av lägst intresse var ANDT-frågor (alkohol, narkotika, 

dopning och tobak) då endast två stycken valde detta. 

Totalt åtta personer svarade ”annat” och dessa förslag 

var av väldigt skiftande karaktär. Områden som var av 

intresse var: läkemedelsfrågor, målgruppen personer 

med rörelsefunktionsnedsättning, hälsoprojekt inom 

den egna organisationen, att skapa samarbete mellan 

Mitt hjärta och andra projekt. 

Annat 

ANDT 


28

Avslutningsvis fanns en möjlighet att lämna synpunkter, 

tankar, idéer eller frågor, vilket 16 stycken valde 

att göra. Nedan följer ett urval citat. 

”Mycket bra initiativ – hoppas och tror att det kommer 

finnas förutsättningar inte bara på ideell basis.” 

”Hoppas på nytt möte med en utveckling av detta. Kan 

vara bra om vi som var här i dag får möjlighet att 

träffas igen och driva vidare.” 

”Samverka om bra föreläsare som är för dyra för en 

förening.” 

”Påverka dagligvaruhandeln. Mindre chipspåsar. 

Mindre påsar vid lösgodisdisken.” 

”Dela ut pris till föreningar varje år som främjar hälsa 

(precis som Handelsgalan) och certifiera företag som 

främjar hälsa och friskvård.” 

”Paneldiskussionen var tråkig, upprepning, långrandig 

och ingen diskussion, mer en avrapportering.” 

”Vi kom ingenstans mot målet att i verkligheten 

motverka hjärt- och kärlsjukdomar. Ej heller hur vi går 

vidare...” 


29

Resultat – marknadsföring 

Arbetsnamnet Mitt hjärta för öster ersattes av namnet 

Mitt hjärta, då begreppet ”öster” bedömdes vara ett 

internt landstingsuttryck. 

Informationscentrum, Landstinget i Östergötland, tog 

i samråd med projektledarna och styrgruppen fram en 

symbol som kan användas vid marknadsföring av Mitt 

hjärta, se figur 2. 

Mitt 

hjärta 

LANDSTINGET & KOMMUNERNA I SAMVERKAN 

Figur 2. Projektsymbol Mitt hjärta. 

FINSPÅNG 

NORRKÖPING 

SÖDERKÖPING 

VALDEMARSVIK 

I januari genomfördes en pressträff med syfte att 

informera om Mitt hjärta-satsningen och den 

kommande workshopen. Pressträffen resulterade 

i artiklar i Norrköpings Tidningar, Folkbladet, Extra 

Östergötland och nyhetsinslag på Östnytt och Tv4 

Norrköping. Tidigare (hösten 2011) publicerades 

även en artikel om Mitt hjärta-förstudien på landstingets 

intranät. 

I samband med workshopen lanserades en hemsida 

med information om Mitt hjärta. Webbadressen är 

www.lio.se/mitthjarta. Hemsidan finns organisatoriskt 

under landstingets webbplats. Denna sida kan 

användas fortsättningsvis under satsningens gång. 

Inför workshopen skapades även en roll-up, se figur 3 

Kontakter med nyckelpersoner och besök i olika 

nätverk och grupper har även gett tillfälle att 

marknadsföra och förankra den kommande satsningen. 

Mitt 

hjärta 

FINSPÅNG 

NORRKÖPING 

SÖDERKÖPING 

VALDEMARSVIK 

LANDSTINGET & KOMMUNERNA I SAMVERKAN 

Tillsammans 

för en 

bättre hälsa 

www.lio.se/mitthjarta 

Mediaintresse. Ur Folkbladet respektive Norrköpings Tidningar, den 20 

januari 2012. 

Figur 3. Roll-up. 


30

Reflektioner och åtgärdsförslag 

Följande text innehåller reflektioner och åtgärdsförslag 

utifrån kartläggningens resultat. Reflektionerna 

har genomförts ur ett folkhälsovetenskapligt 

perspektiv och presenteras under följande rubriker: 

• z Finns det en tydlig struktur för det kommande 

arbetet? 

• z Vad kan vi utläsa av de identifierade interventionerna? 

• z Hur går vi vidare utifrån workshopen? 

Utifrån reflektionerna ges åtgärdsförslag att arbeta 

vidare med i den kommande Mitt hjärta-satsningen. 

Åtgärdsförslagen utgör inte facit utan skall ses som 

ett stöd vid verksamhetsutveckling, planering och 

prioritering av folkhälsoarbete. 

För att lyckas förbättra hjärt- och kärlhälsan i östra 

Östergötland behövs även ett gemensamt engagemang 

och fortsatta diskussioner. För att stimulera 

Kommunernas och landstingets roller 

i folkhälsoarbetet 

Kommunerna ansvarar till exempel för att förvalta barn-, 

äldre- och handikappomsorg, utveckla grönstruktur och 

kollektivtrafik via fysisk planering samt för att främja 

integration och motverka utanförskap. 

Inom den kommunala verksamheten tas viktiga politiska 

beslut som berör de bestämningsfaktorer som påverkar 

folkhälsan (se figur 1, bilaga 1). Även om hälso- och 

sjukvården är en betydelsefull aktör för att påverka och 

förbättra människors hälsa så finns de största möjligheterna 

i att bedriva ett systematiskt folkhälsoarbete 

inom de arenor där människor mestadels befinner sig 

i sin vardag, det vill säga utanför vården. 

Hälso- och sjukvården har däremot en unik möjlighet att 

i varje patientmöte tillämpa ett hälsofrämjande förhållningssätt 

och utföra sjukdomsförebyggande arbete. Det 

sistnämnda handlar bland annat om att samtala om 

levnadsvanornas betydelse för den egna hälsoutvecklingen 

samt stödja förändringar. Landstinget har också 

en viktig roll i att bevaka folkhälsoutvecklingen och 

förmedla den kunskapen till övriga samhällsaktörer. 

I det befolkningsinriktade arbetet ingår också att tidigarelägga 

interventioner, det vill säga innan sjukdom eller 

ohälsotillstånd uppstår. 

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 

dessa diskussioner i olika forum har åtgärdsförslagen 

kompletterats med diskussionsfrågor. 

Finns det en tydlig struktur för det 

kommande arbetet? 

Varje kommun i Sverige är unik och har olika villkor 

för att upprätthålla ett systematiskt arbete för folkhälsans, 

och därmed även hjärt- och kärlhälsans 

utveckling. Organisationen och inriktningen av folkhälsoarbetet 

skiljer sig stort mellan olika kommuner, 

så även i de kommuner som omfattas av denna 

förstudie. 

Likväl som att folkhälsoarbetet skiljer sig mellan olika 

kommuner skiljer sig även rollerna mellan aktörerna 

kommun och landsting. Det krävs dock ett gemensamt 

ansvar för att skapa förutsättningar för en god, 

jämlik och jämställd hälsa i regionen. 

Stora skillnader i förutsättningar 

Hälften av kommunerna i Östergötland saknar i 

dagsläget ett folkhälsoråd eller liknande med politisk 

representation. Likaså varierar tydligheten i kommunernas 

lokala mätbara mål för folkhälsan. Det är 

även på vissa håll oklart hur de lokala målen följs upp 

och utvärderas över tid. Ibland är målen mått på 

effekt/hälsoutfall, andra gånger är de mått på verksamhetsutveckling. 

Vilka indikatorer som skall följas 

upp över tid tydliggörs endast i hälften av kommunerna. 

De samordnande funktionerna har även mycket 

olika förutsättningar för att driva ett framgångsrikt 

folkhälsoarbete. 

Kommunerna kan välja att aktivt påverka folkhälsan 

genom att prioritera resurser för folkhälsoarbete och 

tydliggöra mål, uppdrag och ansvar. 

Vid kontakt med verksamheterna framkom även att 

somliga inte ser sin roll i folkhälsoarbetet. Kunskapen 

om vad folkhälsa respektive hälsofrämjande 

och sjukdomsförebyggande arbete innebär behöver 

diskuteras och utvecklas. 

Gör verklighet av den folkhälsopolitiska 

policyn 

I maj 2011 antogs Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 

2011–2014 (se nästa sida) av Regionförbundet 

Östsams förbundsfullmäktige, efter godkännande 

av alla kommuner samt landstinget. Beslutet om en 

för regionen gemensam policy innebär att Regionför- 


31

undet tillsammans med kommunerna och landstinget 

ska utveckla styrning, kunskaper och metoder 

avseende folkhälsopolitik. Med andra ord strävar 

såväl den folkhälsopolitiska policyn som Mitt hjärtasatsningen 

mot samma mål, det vill säga gemensamt 

arbete för förbättrad hälsa i befolkningen. 

I kartläggningen framkommer att ingen av kommunerna 

hittills har integrerat den folkhälsopolitiska 

policyns mål och strategier på lokal nivå. Söderköping 

och Valdemarsviks kommuner utgår dock från policyn 

i sitt folkhälsoarbete. Finspångs kommun planerar 

att utgå från policyn i det kommande arbetet med 

handlingsplanen för det folkhälsopolitiska arbetet. 

Framöver behövs ett gemensamt arbete för att 

förverkliga policyn och inte låta den bli en hyllvärmare. 


• z Identifiera hinder och möjligheter för att utveckla 

folkhälsoarbetet, utifrån nämnda framgångsfaktorer. 

• z Integrera den folkhälsopolitiska policyns vision 

och mål i det lokala arbetet. 

Diskussionsfrågor 

• z Finns det ett folkhälsoperspektiv i de politiska 

besluten? 

• z Ser kommunens olika verksamheter sina roller 

i folkhälsoarbetet? 

• z Har vi sett över kunskapen om folkhälsa i den egna 

politiska respektive tjänstemannaorganisationen? 

• z Följs folkhälsoarbetet respektive hälsoläget upp 

regelbundet? På vilket sätt? 

• z Hur ser kännedomen ut om den Folkhälsopolitiska 

policyn och dess intentioner? 

• z Hur har vi tagit till oss policyns budskap angående 

strategi, kunskap och metoder? 

Framgångsfaktorer för folkhälsoarbete 

Ett framgångsrikt folkhälsoarbete utgår från lokala 

förutsättningar och bygger på befintliga strukturer. 

Framgångsfaktorer för folkhälsoarbetet: 

• z En samordnande funktion med folkhälsokompetens 

• z Tydlig politisk förankring 

• z Tydliga och mätbara folkhälsomål 

• z Systematisk arbetssätt och uppföljning 

• z Tvärsektoriellt arbetssätt 

• z Bred samverkan 

• z Långsiktighet i planeringen 

• z Budget 

Källa: Statens Folkhälsoinstitut 

Folkhälsopolitisk policy för 

Östergötland 2011–2014 

Vision 

Östergötland – En hälsoregion 2020 

Mål 

De övergripande gemensamma och 

mätbara målen för det folkhälsopolitiska 

arbetet i Östergötland är att: 

• z Förbättra förutsättningarna i samhället 

för en god, jämlik och jämställd 

hälsa. 

• z Öka antalet levnadsår med god hälsa 

och livskvalitet. 

• z Utjämna skillnaderna i hälsa genom 

att stärka hälsan hos de mest utsatta. 

Strategi 

Kommunerna och Landstinget i 

Östergötland samt Regionförbundet 

Östsam ska utveckla styrning, kunskaper 

och metoder avseende folkhälsopolitik 

genom att: 

• z Styra och följa upp området folkhälsa 

från högsta politiska nivå. 

• z Ha ett folkhälsoperspektiv i politiska 

beslut. 

• z Besluta om operativa mål och 

insatser för folkhälsan i planer och 

styrdokument. 

• z Avsätta resurser, tid och kompetens 

för det folkhälsopolitiska arbetet. 

Kunskaper 

• z Stärka kompetensen hos politiker och 

medarbetare kring hälsans bestämningsfaktorer 

och öka förmågan att 

hantera dem. 

• z Öka kunskaperna bland politiker 

och medarbetare om och i vilken utsträckning 

beslut och åtgärder bidrar 

till en jämlik hälsa. 

• z Öka kunskaper och medvetenhet om 

förutsättningar för en god hälsa bland 

alla som bor och verkar i Östergötland. 

Metoder 

• z Använda och utveckla metoder som 

integrerar folkhälsa i all verksamhet. 

• z Säkerställa att det finns gemensamma 

regionala och lokala indikatorer för 

hälsa och för jämlikhet i hälsa. Indikatorerna 

bör tas fram i samverkan med 

nationella och internationella aktörer. 

• z Koppla de regionala och lokala indikatorerna 

till budgetar och styrdokument 

i respektive verksamhet. 

• z Utveckla en hållbar struktur för 

regional samordning kring folkhälsopolitik 

och folkhälsoarbete inom 

Regionförbundet Östsam där även 

andra myndigheter, det civila samhället, 

näringslivet med flera involveras. 

• z Överväga att en Östgötakommission 

för folkhälsa startar. 


32

Vad kan vi utläsa av de 

identifierade interventionerna? 

Se hemsidor som ett verktyg 

Övervägande delen av de identifierade interventionerna 

inom kommun och landsting har inhämtats 

via kontakt med nyckelpersoner. Landstingets och 

kommunernas hemsidor är mycket bristfälliga och 

sällan uppdaterade vad gäller information om folkhälsoarbete, 

kontaktuppgifter till nyckelpersoner 

samt tillgång till aktuella styrdokument. Här finns en 

underutnyttjad möjlighet till kunskaps- och informationsspridning 

samt dialog mellan kommunala 

verksamheter och befolkningen. 

Mer struktur efterlyses 

Kartläggningen visar att det pågår hälsofrämjande, 

sjukdomsförebyggande och stödjande insatser inom 

många olika verksamheter inom landsting och kommun. 

Det är dock många gånger svårt att tyda utifrån 

vilket uppdrag, initiativ eller behov som insatser har 

startats. En avsaknad av struktur och uppdrag/processer 

med otydlig politisk förankring bidrar till att 

det finns ”folkhälsa överallt och ingenstans” i kommunerna. 

Detta försvårar möjligheten att följa upp 

arbetet systematiskt och att uppvisa resultat. 

Det finns även en utmaning för verksamheterna i att 

ha en god omvärldsbevakning, det vill säga att känna 

till vad andra gör inom samma område. 

Utjämnas ojämlikheterna i hälsa? 

Det är av stor vikt att interventioner som genomförs 

inom kommun och landsting utgår från ett behov och 

medverkar till en utjämning av hälsoskillnaderna 

i befolkningen. En risk med frivilligt deltagande, från 

till exempel skolor och vårdcentraler i olika projekt 

eller interventioner, är att det helt oavsiktligt kan 

bidra till att hälsoklyftorna i stället ökar. Till exempel 

kanske en skola eller vårdcentral i ett sämre gynnat 

socioekonomiskt område avböjer att medverka i ett 

projekt på grund av hög belastning medan ett annat 

redan väl fungerande område utvecklas ytterligare 

i stället. 

Svårt att avgöra hur väl samverkan fungerar 

Kartläggningen visar att samverkansformerna kring 

barn och unga är många och omfattande. Hur väl 

fungerande samverkan är framgår inte. I samtal med 

nyckelpersoner framgår att vissa samverkansgrupper 

inte har ett tydligt uppdrag och att mandatet ser olika 

ut i grupperna. 

Prioritera primärprevention 

Gemensamt för Finspångs, Norrköpings och 

Söderköpings kommuner är att de har uttalat att 

prioriterade målgrupper och utvecklingsområden 

är barn, unga, äldre, demokrati och inflytande samt 

drogoch brottsförebyggande insatser. Även i Valdemarsviks 

kommun är barn och unga en prioriterad 

målgrupp, med fokus på de allra yngsta. Prioriteringen 

av de tidiga insatserna syns tydligt då förskolan 

har valt att införa Livskunskap i sina verksamheter. 

En diskussion kring utveckling av primärpreventiva/ 

tidiga insatser bör hållas inom samtliga organisationer 

och verksamheter. Det finns ett stort värde i att 

genomföra insatser innan ohälsa och riskbeteenden 

uppstår, både för den enskilda individen som för 

samhället. 

Vad behöver utvecklas? 

Det alkoholförebyggande arbetet är omfattande inom 

kommunerna. Samtal med nyckelpersoner visar 

därmot att behovet av insatser mot ungdomars tobaksbruk 

är stort. Då tobaksbruk är en av de största 

riskfaktorerna för att utveckla hjärt- och kärlsjukdom 

är det av stor betydelse att samtliga kommuner 

vidareutvecklar detta arbete. Även här bör de primärpreventiva/tidiga 

insatserna vara i fokus, det vill säga 

insatser som förhindrar tobaksdebut. Det finns i dag 

många erkända tobaksförebyggande metoder för 

detta ändamål inom arenorna skola och fritidsverksamhet. 

De kommunala drogförebyggande samordnarnas 

kompetens och kontaktnät kan även utnyttjas 

i större utsträckning. 

Det finns också en stor utvecklingspotential gällande 

insatser för att motverka/minska övervikt och fetma. 

Arbetet med Fysisk aktivitet på Recept (FaR) är omfattande 

och värdefullt, men för att minska andelen 

invånare med övervikt eller fetma behövs fler tidiga 

insatser. För att skapa goda matvanor behövs medvetenhet 

och kunskap, vilken kan spridas i mötet med 

föräldrar och barn på olika arenor. Två goda exempel 

som kan nämnas är Hälsokurvan på BVC och arbetet 

med projekt Viktiga barn. 

Föräldrastödjande arbete i form av utbildningar och 

nätverk bedrivs mer eller mindre i alla kommuner via 

MVC, BVC, förskola och skola. Dock tenderar föräldrastödet 

att avta med barnets stigande ålder. Det finns 

ett stort behov av föräldrastödjande insatser för 

föräldrar till barn i skolåldern. Med andra ord skulle 

föräldrastödet kunna utvecklas även för äldre åldersgrupper. 

Vilka insatser kommunerna gör för att främja hälsa 

hos den äldre generationen var svårt att utläsa via 

kartläggningen. Kommunerna skulle till exempel 

kunna utveckla arbetet med att främja fysisk aktivitet, 

kultur och social samvaro via regelbundna aktivitet- 


33

er på äldreboenden, förslagsvis i samverkan med 

idrotts- och pensionärsföreningar. 

Hitta möjligheter till extern finansiering 

För att förstärka folkhälsoarbete i kommuner finns 

möjligheten att söka projektmedel utifrån nationella 

satsningar, vilka vanligtvis initieras av Länsstyrelsen 

Östergötland, Statens Folkhälsoinstitut och Sveriges 

Kommuner och Landsting. Vid specifika satsningar/ 

projekt är det dock av stor vikt att redan initialt planera 

för hur ett eventuellt lyckat resultat kan implementeras 

i organisationen permanent. 


• z Prioritera tidiga insatser. Se över fördelningen 

mellan primärpreventiva och sekundärpreventiva 

insatser. 

• z Främja psykisk hälsa hos barn och unga genom att 

utveckla föräldrastödet. 

• z Utveckla det tobaksförebyggande arbetet för att 

förhindra tobaksdebut. 

• z Utveckla folkhälsoarbetet för den äldre generationen. 

• z Utveckla arbetet med kost och fysisk aktivitet. 


• z Hur kan vi använda hemsidan för bättre informations- 

och kunskapsspridning? 

• z Finns det tydliga uppdrag för planerade/pågående 

interventioner? 

• z Utgår folkhälsoarbetets prioriterade områden 

utifrån hälsoläget/behov? 

• z Hur kan vi utveckla de tidiga insatserna för barn 

och unga? 

• z Hur kan vi utveckla samverkan med föräldrar och 

familjer? 

• z Hur kan vi effektivisera de befintliga samverkansformerna? 

• z Hur kan vi förbättra det tobaksförebyggande 

arbetet? Vilka resurser krävs? 

Hur går vi vidare utifrån workshopen? 

Huvudsyftet med workshopen var att få ta del av 

vad verksamheter/aktörer utanför landstingets och 

kommunens verksamheter gör för att bidra till bättre 

hälsa hos invånarna. Landstinget och kommunerna 

når i första hand sina patienter respektive brukare. 

En fördel med projekt är att det finns möjlighet söka 

externa projektmedel som tillskott till de lokala resurserna. 

Exempel på organisationer att söka medel från: 

Allmänna Arvsfonden, Sveriges Kommuner och Landsting 

(SKL), Länsstyrelsen, Statens Folkhälsoinstitut, 

EU-bidrag via EU:s folkhälsoprogram (EU health programme), 

Vetenskapsrådet, FORSS (Forskningsrådet i 

Sydöstra Sverige), FAS (Forskningsrådet för Arbetsliv 

och Socialvetenskap), Ungdomsstyrelsen, Lions forskningsfond, 

Specifika forskningsfonder till exempel Hjärtoch 

Lungfonden 

Genom att bjuda in och lyssna till vad föreningsliv, 

företagare och frivilligorganisationer har att säga kan 

vi skapa en plattform för framtida samverkan och gemensamma 

insatser. Det visade sig finnas ett mycket 

stort engagemang för hälsofrågor hos de verksamheter 

som deltog under workshopen. 

Locka näringslivet 

För att få en rättvisare spegelbild av lokalsamhället 

hade det varit optimalt om det lokala näringslivet 

(exempelvis handlare), fler studieförbund, idrottsföreningar, 

barn- och ungdomsorganisationer och församlingar 

hade funnits representerade. Till exempel 

kan handlare, som är återförsäljare av tobak, folköl 

och matvaror, påverka sina kunder genom marknadsföring, 

utbud, strikta ålderskontroller, prissättning 

och placering av varor. Inför den fortsatta Mitt hjärtasatsningnen 

är därför ett samarbete med näringslivet 

mycket betydelsefullt. 

Stort engagemang från lokalsamhället 

Gruppdiskussionerna och enkätutvärderingen visade 

att de flesta vill medverka i den framtida Mitt hjärtasatsningen. 

I första hand kring frågor som berör äldre, 

kost och fysisk aktivitet. Alla var överens om att samtliga 

vinner på en utvecklad samverkan. Tänkbara samarbeten 

skulle exempelvis kunna vara föreläsningar 

med tema hälsa samt olika typer av arrangemang som 

främjar fysisk aktivitet, social samvaro, tillgänglighet, 

kultur och integration. 


• z Utveckla samverkan med lokalsamhället. 


• z Hur samverkar vi med lokalsamhället idag? 

• z Inom vilka områden, som främjar folkhälsan, kan 

samverkan utvecklas? 

• z Vilka gemensamma satsningar skulle kunna vara 

möjliga? 


34

Fortsatt arbete med Mitt hjärta 

I det fortsatta arbetet kan lärdomar 

hämtas från två goda exempel på befolkningsinriktat 

folkhälsoarbete: 

Västerbottens interventionsprogram 

(Norsjöprojektet) och Norra Karelenprojektet. 

Två gemensamma utgångspunkter i dessa satsningar 

har varit befolkningens upplevelse av hjärt- och 

kärlsjukdom som ett stort hot mot hälsan samt tydlig 

politisk vilja. Såväl det upplevda hotet som den 

politiska viljan förenade befolkningen och skapade 

ett stort engagemang kring hjärt- och kärlprevention. 

Det kan diskuteras huruvida enskilda individer upplever 

att det finns en ökad risk att drabbas av och att 

själv kunna påverka insjuknande i hjärt- och kärlsjukdom. 

Ett sätt att medvetandegöra detta för individerna 

i östra Östergötland skulle kunna vara att sprida 

kunskap om hälsoläget via exempelvis information/ 

föreläsningsserier i olika sammanhang. Ytterligare 

framgångsfaktorer i nämnda folkhälsoprojekt har 

varit: Tydliga mål, avgränsningar vad gäller antalet 

interventioner samt anknytning till forskning. 

Förstudien har skapat en grund för fortsatt arbete 

med Mitt hjärta-satsningen. Om resultatet bearbetas 

och diskuteras, dels inom Wreta-samverkan dels 

inom respektive organisation, kan en förståelse och 

ett intresse för hjärt- och kärlprevention växa fram. 

Inom landstinget är Mitt hjärta och Hälsolyftet en 

del av att uppnå den politiskt beslutade satsningen 

Jämlik vård. Vetskap finns om att hjärt- och kärlsjukligheten 

är ojämlikt fördelad bland befolkningen och 

att personer med socioekonomisk utsatthet löper 

högre risk att insjukna. En utmaning i det fortsatta arbetet 

med Mitt hjärta är därför att nå dessa personer 

med de insatser man beslutar sig för att genomföra. 

Utifrån Mitt hjärta-satsningens syfte och med gemensamma 

krafter kring ett antal prioriterade utvecklingsområden, 

kan en befolkningsinriktad satsning 

ta form. För att satsningen ska kunna leva vidare bör 

en diskussion hållas kring framtida organisation och 

gemensamma strategier. Wretas roll i arbetet behöver 

också klargöras. Följande förutsättningar och behov 

för det fortsatta arbetet har identifierats: 

Organisation 

• z Styrgrupp med mandat att styra det fortsatta 

arbetet. 

• z Övergripande samordningsfunktion via Regionförbundet 

Östsam. 

• z Arbetsgrupp med representation från samtliga 

kommuner, landstinget (FHC, FoU, NiF och NSÖ), 

universitetet och lokalsamhället. Dessa personer 

ska ha mandat att driva arbetet och relevant kompetens. 

De som ingår i arbetsgruppen samordnar/ 

driver det lokala arbetet. 

• z Roll- och ansvarsfördelning mellan samtliga 

aktörer ska tydliggöras. 

• z Befintliga nätverk och forum ska nyttjas för 

samverkan och informationsspridning. 

Gemensamma strategier 

För att förverkliga syftet med Mitt hjärta-satsningen 

”att förebygga insjuknande och förtida död i hjärtoch 

kärlsjukdomar i östra Östergötland” krävs: 

• z Formulering av övergripande och lokala utvecklingsområden. 

• z Formulering av en långsiktig, tidsbestämd åtgärdsplan 

innehållande mätbara indikatorer, plan för 

uppföljning och ansvarsfördelning gällande interventioner 

och aktiviteter. 

• z Att forskningsanknytning finns och att samtliga 

insatser planeras, genomförs och följs upp/ 

utvärderas utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt. 

• z Utveckling av ett hälsoekonomiskt perspektiv 

i genomförda insatser. 

• z Kontinuerlig förankring och marknadsföring av 

Mitt hjärta bland såväl politiker, tjänstemän som 

i lokalsamhället. 

• z Att media används för att sprida information, 

skapa engagemang, delaktighet och intresse. 

• z Diskussion angående länsövergripande verksamheters 

medverkan i projektet till exempel Regionförbundet 

Östsam, Länsstyrelsen Östergötland och 

Universitetet. 


35

Wretas roll i det fortsatta arbetet 

Förstudien lämnar ett underlag inför fortsatta prioriteringar 

och beslut. Som en gemensam arena för 

kommunerna i östra Östergötland och Landstinget 

i Östergötland kan Wreta ta ett första steg för att 

förvekliga Mitt hjärta-satsningen genom att: 

• z Förankra satsningen både politiskt och i tjänstemannaorganisationen. 

Detta är en nödvändighet 

för att säkra en långsiktigt hållbar satsning. 

• z Förverkliga att förstudiens förslag kring organisationsstruktur 

genomförs. 

• z Följa det fortsatta arbetet med Mitt hjärta. 

Tänkbara framtida aktörer i Mitt hjärta-satsningen 

Forsknings- och 

utvecklingsenheten 

för Närsjukvården 

(FoU) 

Finspångs 

kommun 

Valdemarsviks 


Folkhälsocentrum 

(FHC) 

Närsjukvården 

i Finspång 

(NiF) 

Söderköpings 


Norrköpings 


Universitet/ 

forskning 

Regionförbundet 

Östsam 

Civilsamhället 

(till exempel 

föreningar och ideella 

organisationer) 

Wretasamverkan 

Länsstyrelsen 

Östergötland 

Näringslivet 

(till exempel handel, 

friskvårdsföretag 

och privata 

vårdgivare) 

Närsjukvården 

i Öster (NSÖ) 

Norsjöprojektet 

Under 80-talet genomfördes en befolkningsstudie 

i Västerbotten vilken visade 

att en hög andel av befolkningen 

i Norsjö hade en hög dödlighet i hjärtoch 

kärlsjukdom. 

Med detta som utgångspunkt startades 

Västerbottens Interventions Program 

(VIP) vilket kom att kallas Norsjöprojektet. 

Projektet innebar att alla invånare 

i åldrarna 40, 50 och 60 år erbjöds en 

grundlig hälsoundersökning där man 

även kartlade invånarnas riskfaktorer. 

Personer som löpte ökad risk att drabbas 

av en sjukdom fick hjälp och stöd att 

förändra sina levnadsvanor. 

Totalt har 113 203 hälsoundersökningar 

genomförts, 6 500–7 000 per år och 

nästan 27 000 människor har deltagit 

två gånger. Flera tvärsnittstudier och 

fallkontrollstudier har använt VIP-data, 

kombinerat med andra datamaterial, 

vilket har genererat drygt 20 avhandlingar. 

Utöver hälsoundersökningarna genomfördes 

aktiviteter där hela kommunen 

var delaktig, från skolan till äldrevården, 

offentliga och privata organisationer, 

politiker, ideella organisationer, industrin 

och detaljvaruhandeln. Exempelvis 

så började skolor och förskolor anrätta 

en mer varierad och hälsosammare kost 

och samverkan med föreningslivet för att 

främja att fysisk aktivitet utvecklades. 

Studieförbund och frivilligorganisationer 

ordnade lokala möten med hälsoinformation 

samt tog fram utbildningsmaterial 

till studiecirklar med fokus på 

levnadsvanor. 

Ett samarbete med Livsmedelsverket 

resulterade i symbolen Det gröna nyckelhålet, 

en symbol för produkter med lågt 

fettinnehåll eller rikt på fibrer. Symbolen 

introducerades i Norsjö år 1987 och har 

sedan utvecklats och introducerats i hela 

Sverige. 

Media var hela tiden involverade, vilket 

resulterade i återkommande artiklar om 

projektets aktiviteter och resultat. 

Norsjöprojektet har bidragit till en 

bättre hälsa hos befolkningen, och riskfaktorerna 

för sjukdomar har minskat. 

Framförallt har personer från socioekonomiskt 

svaga grupper deltagit 

i hälsoundersökningarna. 

Studier visar att projektet är kostnadseffektivt. 


36

Bilagor 

Bilaga 1 – Faktasammanställning hjärt- och kärlprevention 

Hjärt- och kärlsjukdom – vad betyder det? 

Hjärt- och kärlsjukdom är ett samlingsnamn för en 

rad olika sjukdomar i hjärta och kärl. Det klassas 

som en av de stora folksjukdomarna och sjukligheten 

ökade under mitten av 1990-talet för att sedan 

sjunka i slutet av decenniet. Denna minskning är 

en av de viktigaste anledningarna till att medellivslängden 

ökar. Hjärtinfarktdöden har nästan halverats 

och strokedöden minskat med en tredjedel under de 

senaste 20 åren. 

Att färre drabbas av hjärtinfarkt kan relateras till minskad 

rökning och sjunkande blodfettsnivåer 

i befolkningen. Även beträffande strokedödligheten 

spelar rökning och blodfettsnivåerna in men här 

anses blodtrycksnivåerna vara av störst betydelse. (1) 

Av alla hjärt- och kärlsjukdomar är det vanligast 

att dö av hjärtsvikt, vilket innebär att hjärtats 

pumpförmåga inte längre räcker till. Den nedsatta 

pumpförmågan gör att vatten ansamlas i kroppens 

vävnader. Vanliga symtom på tilltagande hjärtsvikt är 

andfåddhet, att inte orka lika mycket som tidigare och 

svullna ben. 

Kärlkramp och hjärtinfarkt orsakas av förträngningar 

i hjärtats kranskärl som är de kärl som försörjer 

hjärtmuskeln med blod. Smärtan vid dessa tillstånd 

orsakas av syrebrist i hjärtmuskeln till följd av otillräckligt 

blodflöde. Kärlkramp och hjärtinfarkt kan 

i sin tur leda till att hjärtmuskeln 

försvagas och att personen 

utvecklar hjärtsvikt. 

Åderförkalkning i 

hjärtats kranskärl 

kan också störa 

hjärtrytmen. 

(1) 

Boende 

Alkohol 

Tobak 

Trafik 

Miljö 

Samhällsekonomiska strategier 

Narkotika 

Socialt 

stöd 

Sömnvanor 

m m 

Arbetsmiljö 

Arbetslöshet 

Utbildning 

Matvanor 

Stroke kan utlösas av en blodpropp (80 procent av 

fallen) eller en blödning (20 procent). Blodproppen 

kan bildas i förkalkade kärl i hjärnan men kan också 

komma med blodströmmen från en åderförkalkad 

halspulsåder. 

Vid förmaksflimmer, som är en vanlig störning i hjärtrytmen, 

kan koagel bildas i hjärtats förmak och följa 

med blodströmmen till hjärnan. En hjärnblödning 

orsakas oftast av högt blodtryck med sammanhängande 

åderförkalkning. Orsaken kan också vara missbildade 

blodkärl (aneurysm) inne i hjärnan som brister, 

vilket även kan drabba unga individer. (1) 

Det finns dock biologiska skillnader mellan könen 

gällande till exempel sjukdomssymtom och ålder för 

insjuknande. Kvinnor är i regel 7–8 år äldre när de 

insjuknar och de är överrepresenterade i gruppen 

med icke typiska hjärtinfarktssymtom. (2) 

Vad orsakar hjärt-kärlsjukdom? 

Hälsans bestämningsfaktorer, se figur 1, är ett sätt 

att beskriva faktorer som påverkar hälsotillståndet. 

Såväl miljö- och samhällsekonomiska strategier som 

politiska beslut om till exempel utbildning, boende, 

fritid, kultur och trafik påverkar hälsan. Individen 

kan själv påverka vissa faktorer genom sina val av till 

exempel kost-, alkohol- och motionsvanor, men det 

är folkhälsopolitiken som skapar förutsättningar för 

människors val. 

Motion 

Sex och 

samlevnad 

Sociala 

nätverk 

Barns vuxenkontakter 

Jordbruk 

och livsmedel 

Fritid och 

kultur 

Socialförsäkring 

Socialtjänst 

Ålder, kön och arv är faktorer 

som inte kan påverkas, 

däremot ska man ta 

hänsyn till dem för 

att skapa jämlika 

förutsättningar för 

alla, oavsett ålder, 

kön och arv. (3) 

Hälso- och 

sjukvård 

m m 

Ålder, kön och arv 

Figur 1. En schematisk bild av hälsans bestämningsfaktorer 

det vill säga det som påverkar hälsan. 

Bearbetning efter original av Göran Dahlgren och 

Margret Whitehead 1991. (3) 


37

Många olika faktorer påverkar människors hälsa och 

välbefinnande och så även insjuknandet i hjärt- och 

kärlsjukdom. Biologiska faktorer, levnadsförhållanden 

och levnadsvanor påverkar risken för hjärt- och 

kärlsjuklighet, figur 2. 

Metabolt syndrom och dess roll vid uppkomsten av 

flera av våra vanligaste folkhälsoproblem riktas det 

stort intresse mot i dag. Definitionen är en ansamling 

av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom avseende 

övervikt, blodtryck, blodfetter och blodsocker. 

Gener 

Ärftlighet 

Upplevd 

hälsa 

Utbildning 

Alkohol 

Högt 

blodsocker 

Övervikt 


Stroke 

Hjärtinfarkt 

Hjärtsvikt 

Diabetes 

Matvanor 

Högt 

blodtryck 

Tobak 

Stress 

Höga 

blodfetter 

Civilstånd 

Livsstilsfaktorer som rökning och alkohol, felaktig 

kost, stillasittande, oförmåga att hantera stress, 

depression, ångestsjukdomar, sömnbrist, låg fysisk 

aktivitet kan vara bidragande faktorer till utveckling 

av metabolt syndrom. Studier har visat att individer 

med metabolt syndrom löper en kraftigt ökad risk att 

drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Risken att insjukna 

i diabetes är också betydligt högre hos individer 

med metabolt syndrom. (1, 4) 

Socialt 

nätverk 

Nära relationer 

Arbetsförhållanden 

Figur 2. Levnadsförhållanden, levnadsvanor och biologiska riskmarkörer 

som påverkar risken för hjärt- och kärlsjukdom och diabetes (1). 

De viktigaste biologiska riskmarkörerna för hjärt- och 

kärlsjukdom och diabetes är höga blodfetter, högt 

blodtryck, högt blodsocker och övervikt (vit ring). De 

biologiska riskmarkörerna påverkas av våra levnadsvanor 

och levnadsförhållanden men även av ålder, 

kön och arv (ljuslila ring). 

Positivt är att hjärt- och kärlsjukdomar går att 

påverka i mycket hög grad. Ohälsosamma levnadsvanor 

såsom rökning, stress och fysisk inaktivitet 

påskyndar till exempel åderförkalkningen. Hur 

snabbt åderförkalkningen fortskrider kan påverkas 

med exempelvis fysisk aktivitet och hälsosamma 

kostvanor. När en person uppvisar riskmarkörer som 

högt blodtryck eller höga blodfetter utan att vara sjuk, 

kan förebyggande åtgärder inklusive läkemedelsbehandling 

bromsa utvecklingen eller till och med sänka 

blodtrycks och/eller blodfettsnivåer. (1) 

Hjärt- och kärlsjukligheten går att påverka 

Flera studier visar att mellan 80–90 procent av alla 

hjärtinfarkter orsakas av faktorer som kan påverkas. 

Rökning, höga blodfetter och psykosociala faktorer är 

de största riskfaktorerna följt av bukfetma, högt blodtryck, 

lågt intag av frukt och grönt, fysisk inaktivitet, 

typ 2-diabetes och alkoholförbrukning. (1) 

Med psykosociala riskfaktorer menas låg socioekonomisk 

status, låg utbildningsnivå, dålig ekonomi, 

osäker arbetssituation och bristande socialt nätverk. 

De psykosociala riskfaktorerna har lika stor betydelse 

för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar som rökning 

och biologiska riskmarkörer som högt blodtryck 

och fetma. (5) 

Lågutbildade löper större risk för dåligt självskattad 

hälsa och förtida död i exempelvis cancer, hjärt- och 

kärlsjukdomar och skador. Värk i rörelseorganen 

och nedsatt psykiskt välbefinnande är också vanligare 

bland personer med låg socioekonomisk status. 

Skillnaderna i ohälsa beror delvis på att ohälsosamma 

levnadsvanor är vanligare i de här grupperna, men 

det finns även andra faktorer, som psykosocial stress, 

som kan förklara skillnaden. (1, 6) 

Definition av metabolt syndrom 

Enligt Adult Treatment Panel III 

Minst tre av följande fem kriterier: 

• z Blodtryck ≥ 130/85 eller blodtrycksmedicin. 

• z Triglycerider ≥ 1,7 mmol/l eller medicin mot höga blodfetter. 

• z HDL-kolesterol < 0,9 mmol/l hos män, < 1,1 mmol/l hos 

kvinnor eller medicin mot höga blodfetter. 

• z Midjemått ≥ 102 cm hos män, ≥ 88 cm hos kvinnor. 

• z Fasteblodsocker ≥ 6,1 mmol/l. 

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) 

• z Störd sockerreglering (typ 2-diabetes, förstadier till diabetes 

eller uppmätt nedsatt insulinkänslighet). 

Plus minst två av följande fyra kriterier: 

• z Blodtryck ≥ 140/90 och/eller blodtrycksmedicin. 

• z Triglycerider ≥ 1,7 mmol/l och/eller HDL-kolesterol < 0,9 

mmol/l hos män, < 1,0 mmol/l hos kvinnor. 

• z BMI > 30 och/eller midja-/stusskvot > 0,9 hos män och > 

0,85 hos kvinnor 

• z Äggviteutsöndring i urinen. 


38

Hur vanligt är hjärt- och kärlsjukdom 

i östra Östergötland? 

Hjärt- och kärlsjukligheten kan beskrivas utifrån ett 

flertal olika variabler. I denna sammanställning ges 

först en beskrivning av dödlighet och insjuknande 

i hjärtinfarkt men även dödlighet i lungcancer och 

demenssjuklighet. I det efterföljande avsnittet 

presenteras data från fler indikatorer som påverkar 

hjärt- och kärlsjukligheten. Dessa indikatorer är 

självrapporterat allmänt hälsotillstånd, psykisk hälsa, 

psykosociala faktorer (stöd och trygghet) och 

levnadsvanor. 

Dödligheten i hjärtinfarkt varierar mellan kommunerna 

i länet. Östra Östergötlands samtliga kommuner 

har en högre dödlighet bland män jämfört med 

länet och riket. För kvinnor är dödligheten högre 

i Norrköping och Valdemarsvik jämfört med länet och 

riket. I Finspång är dödligheten högre i jämförelse 

med riket, se tabell 1. 

I 2009 års Öppna jämförelser i folkhälsa presenteras 

att riksgenomsnittet för att drabbas av akut hjärtinfarkt 

>20 år ligger på 412,1/100 000 invånare bland 

kvinnor och 802,4/100 000 invånare bland män 

(åldersstandardiserade värden) (8). Östergötland 

ligger totalt sett högre än riksgenomsnittet. I östra 

Östergötland är risken att drabbas av akut hjärtinfarkt 

störst i Valdemarsvik, se tabell 2. 

Även lungcancer hör till hjärt- och kärlsjuklighet 

I stort sett förorsakas all lungcancer av rökning, 

vilken i sin tur är en av de största orsakerna till 

hjärt- och kärlsjuklighet. Lungcancer är en sjukdom 

som tar lång tid att utveckla och dödligheten i dag 

speglar därför till stor del rökvanorna för 30 år sedan. 

Rökningen bland män minskar och därmed sjunker 

insjuknandet i lungcancer för dem. Kvinnor röker 

i stället i högre utsträckning än vad män gör i dag och 

därför kommer lungcancerfrekvensen att fortsätta 

öka bland kvinnor. 

Dödligheten i lungcancer är högre bland båda könen 

i Norrköping och bland kvinnor i Valdemarsvik i jämförelse 

med länet och riket, se tabell 3. 

Tabell 1 

Män 

Ödeshög 40,6 

Valdemarsvik 39,7 

Kinda 35,8 

Norrköping 31,6 

Ydre 29,9 

Finspång 28,9 

Söderköping 27,7 

Mjölby 27,7 

Motala 26,2 

Boxholm 24,2 

Linköping 23,4 

Åtvidaberg 23,2 

Vadstena 18,5 

Östergötland 27,6 

Riket 26,6 

Kvinnor 


Kinda 26,2 

Ydre 25,9 

Motala 22,4 


Finspång 21,1 

Mjölby 20,2 


Boxholm 19,1 

Vadstena 18,8 





Riket 18,3 

Tabell 1. Dödlighet i hjärtinfarkt per 10 000 invånare efter kommun 

och kön, 15 år och äldre, åldersstandardiserade värden, år 2005–2009 

(7). 

Tabell 2 

Kommun Totalt Män Kvinnor 

Valdemarsvik 789,4 1111,8 509 

Norrköping 701,8 995,2 493,3 

Finspång 629,6 876,9 424,5 

Söderköping 615,2 819,7 464,5 

Riksgenomsnitt 582,3 802,4 412,1 

Tabell 2. Antalet drabbade personer i akut hjärtinfarkt, per 100 000 

invånare, 20 år och äldre under åren 2002–2006 i östra Östergötlands 

kommuner (8). 

Tabell 3 

Män 



Motala 6,6 


Mjölby 4,9 

Boxholm 4,9 



Vadstena 4,4 

Finspång 4,3 


Ydre 3,0 

Kinda 0,9 


Riket 5,4 

Kvinnor 


Motala 4,2 


Mjölby 3,6 


Ödeshög 3,4 

Finspång 3,2 


Kinda 2,9 

Vadstena 2,8 


Boxholm 2,4 

Ydre 1,2 


Riket 3,9 

Tabell 3. Dödlighet i lungcancer per 10 000 invånare efter kommun 

och kön, 15 år och äldre, åldersstandardiserade värden, år 2005–2009 

i Östergötland (7). 


39

Figur 3 

70 

Kvinnor 

Män 

Vilka ytterligare indikatorer kan 

beskriva hjärt- och kärlsjukligheten? 

60 

50 

40 

30 

20 

Hälsan påverkas av ålder och socioekonomiska 

förutsättningar 

Självrapporterat allmänt hälsotillstånd är ett sätt att 

mäta befolkningens hälsa och har visat sig vara ett 

bra prediktionsvärde för att förutsäga framtida dödlighet. 

(9) Generellt rapporterar män bättre upplevd 

hälsa jämfört med kvinnorna i Östergötland. Däremot 

bedömer signifikant färre män i Valdemarsvik sitt 

allmänna hälsotillstånd som bra i jämförelse med 

män i länet, se figur 3. 

10 

0 

Boxholm 

Finspång 

Kinda 

Linköping 

Mjölby 

Motala 

Norrköping 

Söderköping 

Vadstena 

Valdemarsvik 

Ydre 

Åtvidaberg 

Ödeshög 

Länet 

Figur 3. Andel (%) kvinnor och män som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd 

som bra i Östergötland, uppdelat per kommun, år 2006. (10) 

Tabell 4 

Ålder 

Män, 

andel 

Kvinnor, 

andel 

Totalt, 

andel 

16–29 år 17 25 21 

30–44 år 9 24 17 

45–64 år 9 16 13 

65–84 år 11 13 12 

Ekonomi 

Inga svårigheter med 

löpande utgifter 

Svårigheter med löpande 

utgifter 

Tabell 4. Andel (%) personer med nedsatt psykiskt välbefinnande 

uppdelat per ålder och ekonomi år 2011 (11). 

Figur 4 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Boxholm 

Finspång 

Kinda 

Linköping 

Mjölby 

Motala 

Kvinnor 

Norrköping 

10 16 13 

24 39 32 

Män 

Söderköping 

Vadstena 

Valdemarsvik 

Ydre 

Åtvidaberg 

Ödeshög 

Länet 

Figur 4. Andel (%) kvinnor och män med uttalade psykiska besvär i 

Östergötland, uppdelat per kommun, år 2006 (10). 

Personer med sämre förutsättningar (till exempel 

kort utbildning, ekonomiska svårigheter, arbetslöshet) 

anger ofta sämre hälsa än dem som har bättre 

förutsättningar, vilket också kan ses i Östergötland. 

Yngre personer anger i allmänhet bättre hälsa än 

äldre. Även den psykiska hälsan påverkas av ålder 

och i motsats till den fysiska hälsan är det oftare äldre 

personer som anger bättre psykisk hälsa än yngre. 

Annars är mönstret detsamma som för den fysiska 

hälsan, dvs att de som har sämre förutsättningar 

oftare anger sämre psykisk hälsa, se tabell 4. 

I figur 4 visas den psykiska hälsan hos befolkningen 

i Östergötland där signifikanta skillnader är tydliga 

mellan män och kvinnor, där kvinnor i större utsträckning 

anger uttalade psykiska besvär. Andelen 

kvinnor med uttalade psykiska besvär är signifikant 

högre i Norrköping i jämförelse med kvinnor 

i Söderköping. Andelen män med uttalade psykiska 

besvär är dock signifikant lägre i Finspång och 

Söderköping i jämförelse med män i länet. 

Psykosociala faktorer – socialt stöd och trygghet 

Hälsan i befolkningen påverkas av hur sociala relationer 

ser ut på samhällsnivå, på organisationsnivå 

och mellan människor i allmänhet och på individnivå. 

Sociala nätverk är en skyddsfaktor som förstärker 

identitets- och självkänslan och därmed även den 

psykiska och fysiska hälsan. Att känna sig säker i sitt 

bostadsområde har stor betydelse för trivsel och hälsa. 

En trygg bostadsmiljö inbjuder till utevistelse och 

vardagsmotion och är också en förutsättning för att 

våga gå ut, möta grannar och få social kontakt. (12) 

I Valdemarsvik och Söderköping är andelen som 

upplever socialt stöd, i form av någon att utbyta små 

tjänster med, signifikant högre än i Norrköping, detta 

gäller för både män och kvinnor, se figur 5. 

Figur 6 visar andelen som i hög grad känner sig säkra 

och trygga i sitt bostadsområde. Även här är andelen 

högre i de mindre kommunerna Söderköping, Valde- 


40

marsvik och Finspång jämfört med Norrköping och 

länet. 

Ohälsosamma levnadsvanor påverkar 

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och kost är de fyra 

levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan 

i Sverige. Sjukdomsbörda är ett mått som 

Världshälsoorganisationen (WHO) och Världsbanken 

har tagit fram för att kunna jämföra vilka sjukdomar 

som leder till mest ohälsa, och vilka riskfaktorer som 

har störst betydelse för sjukdomarna. Tobak, alkohol, 

fysisk aktivitet och kost kan tillskrivas cirka en femtedel 

av den samlade sjukdomsbördan. (1) 

Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga – enligt 

Folkhälsoinstitutet är det bara varannan kvinna och 

var fjärde man i åldrarna 16–84 år som rapporterar 

att de inte har några ohälsosamma levnadsvanor. 

Förekomsten av ohälsosamma levnadsvanor är 

ojämnt fördelad i befolkningen. Det är fyra gånger fler 

lågutbildade än högutbildade kvinnor som röker. 

Personer med kort utbildning och ekonomiska 

problem har också sämre matvanor och är mindre 

fysiskt aktiva än de med lång utbildning och en god 

ekonomisk situation. Att ha flera ohälsosamma levnadsvanor 

samtidigt är vanligare om en person har 

ekonomiska problem, är utan sysselsättning eller är 

född utanför Sverige. (13) 

Tobak 

Tobaksbruk mångdubblar risken för sjukdom och 

varannan rökare beräknas dö i förtid. Denna risk är 

också förhöjd vid passiv rökning. Rökning är tydligt 

kopplat till socioekonomisk status – ju kortare utbildning 

desto fler rökare. Kvinnor röker mer än män och 

mönstret ser lika ut i hela landet. (1, 13) 

Figur 5 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Boxholm 

Finspång 

Kinda 

Linköping 

Mjölby 

Motala 

Kvinnor 

Män 

Norrköping 

Söderköping 

Vadstena 

Valdemarsvik 

Ydre 

Åtvidaberg 

Ödeshög 

Länet 

Figur 5. Andel (%) kvinnor och män som har någon som de brukar 

utbyta små tjänster med. Östergötland, uppdelat per kommun, år 

2006. (10) 

Figur 6 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

0 

Boxholm 

Finspång 

Kinda 

Linköping 

Mjölby 

Motala 

Kvinnor 

Män 

Norrköping 

Söderköping 

Vadstena 

Valdemarsvik 

Ydre 

Åtvidaberg 

Ödeshög 

Länet 

Figur 6. Andel (%) kvinnor och män som i hög grad känner sig säkra 

och trygga i sitt bostadsområde. Östergötland, uppdelat per kommun, 

år 2006. (10) 

Andelen dagligrökande kvinnor och män i Valdemarsvik 

är signifikant högre i jämförelse med länets sammanslagna 

värde och Söderköping, se figur 7. 

Alkohol 

Andelen alkoholkonsumenter som får problem på 

grund av sitt drickande ökar när befolkningens totala 

alkoholkonsumtion ökar. Psykisk ohälsa, relationsproblem, 

olycksfall, våld och kriminalitet följer ofta 

i alkoholens spår. (1) 

Figur 7 

35 

30 

25 

20 

15 

Kvinnor 

Män 

Riskbruk är ett relativt nytt begrepp och innefattar 

det bruk som ännu inte innebär beroende, men som 

är på den nivå när risk för beroendeproblematik eller 

annan alkoholrelaterad ohälsa ökar. Gränserna för 

riskbruk bygger på begreppet ”standardglas”, jämförbar 

alkoholmängd. Ett standardglas innehåller 

12 gram alkohol, vilket motsvarar knappt fyra centiliter 

starksprit, 8 centiliter starkvin, 12–15 centi- 

10 

5 

0 

Boxholm 

Finspång 

Kinda 

Linköping 

Mjölby 

Motala 

Norrköping 

Söderköping 

Vadstena 

Valdemarsvik 

Åtvidaberg 

Ödeshög 

Länet 

Figur 7. Andel (%) dagligrökare bland kvinnor och män i Östergötland, 

uppdelat per kommun, år 2006. (10) 

Ydre 


41

Figur 8 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

Boxholm 

Finspång 

Kinda 

Linköping 

Mjölby 

Motala 

Kvinnor 

Figur 8. Andel (%) med riskfylld veckokonsumtion bland kvinnor och 

män i Östergötland, uppdelat per kommun, år 2006. (10) 

Män 

Norrköping 

Söderköping 

Vadstena 

Valdemarsvik 

Ydre 

Åtvidaberg 

Ödeshög 

Länet 

liter bordsvin, 33 centiliter starköl eller en burk 50 

centiliter folköl. Riskbruk av alkohol definieras som 

en konsumtion av mer än nio glas per vecka för kvinnor 

eller mer än 14 glas per vecka för män, eller ett 

eller fler intensivdrickartillfällen per månad för både 

kvinnor och män. För gravida kvinnor definieras all 

alkoholkonsumtion som riskbruk. Intensivkonsumtion 

definieras som fyra glas eller mer för kvinnor och 

fem glas eller mer för män vid ett och samma tillfälle. 

(15) 

Figur 8 visar att andelen män med riskfylld veckokonsumtion 

är signifikant högre än andelen kvinnor, 

men det finns inga signifikanta skillnader mellan de 

fyra kommunerna i östra Östergötland. 

Figur 9 

30 

25 

20 

15 

Kvinnor 

Män 

Matvanor 

Våra matvanor har stor betydelse för hälsan. Livsmedelsverket 

rekommenderar att vi ska äta ett halvt 

kilo frukt och grönsaker varje dag men en betydande 

del av befolkningen äter inte frukt eller grönsaker alls 

dagligen. Dock äter kvinnor mer frukt och grönsaker 

än män. Det finns även tydliga socioekonomiska skillnader 

vid val av livsmedel, till exepel mer gynnsamma 

vanor hos personer med högre utbildningsnivå. (1, 13) 

10 

5 

0 

Boxholm 

Finspång 

Kinda 

Linköping 

Mjölby 

Motala 

Norrköping 

Söderköping 

Vadstena 

Valdemarsvik 

Ydre 

Åtvidaberg 

Ödeshög 

Länet 

Figur 9. Andel (%) kvinnor och män med fetma i Östergötland, uppdelat 

per kommun, år 2006. (10) 

Figur 10 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Boxholm 

Finspång 

Kinda 

Linköping 

Mjölby 

Kvinnor 

Motala 

Figur 10. Andel (%) kvinnor och män som rör sig minst 30 minuter per 

dag, i Östergötland, uppdelat per kommun, år 2006. (10) 

Män 

Norrköping 

Söderköping 

Vadstena 

Valdemarsvik 

Ydre 

Åtvidaberg 

Ödeshög 

Länet 

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande 

metoder har man valt att definiera 

ogynnsamma kostvanor som den som sällan/aldrig 

äter frukt eller grönsaker, sällan/aldrig äter fisk eller 

skaldjur som huvudrätt och som dagligen äter kaffebröd 

eller sötsaker. (15) 

Övervikt och fetma definieras genom måttet BMI, 

Body Mass Index, en relation mellan längd och vikt. 

Ett BMI över 30 anger fetma och övervikt räknas från 

BMI 25. Fetma är en stor riskfaktor för flera av våra 

vällevnadssjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom och 

diabetes. (1) Det finns inga signifikanta skillnader 

mellan de fyra kommunerna i östra Östergötland, se 

figur 9. 


Även fysisk aktivitet har stor betydelse för hälsan, både 

för utvecklingen av riskfaktorer för sjukdom såsom 

högt blodtryck, högt blodsocker och övervikt och för 

risken att insjukna i till exempel hjärtinfarkt. Trots att 

fler svenskar motionerar i dag har den totala energiförbrukningen 

minskat, vilket kan förklaras genom att 

den dagliga vardagsmotionen har minskat. (1) 

Enligt de senaste rekommendationerna förordas fysisk 

aktivitet i minst 150 minuter per vecka; tidigare 

rekommendation var 30 minuter per dag minst fem 

dagar i veckan. (15) 


42

Att vara fysisk aktiv innebär i det här sammanhanget 

att man rör sig flera gånger per vecka eller dagligen. 

Det handlar om ”vardagsmotion” som att promenera, 

cykla eller att utföra trädgårdsarbete men också ren 

regelbunden motionsträning. Även fast vardagsmotionen 

är inräknad, är det bara en fjärdedel av alla 

vuxna östgötar som säger sig vara fysiskt aktiva. Figur 

10 visar att en signifikant mindre andel kvinnor i 

Valdemarsvik rör sig 30 minuter per dag i jämförelse 

med länets sammanslagna värde. 

Övriga faktorer 

Likväl som att levnadsförhållanden och levnadsvanor 

påverkar hälsan har även lokalsamhället, den byggda 

miljön och kulturen betydelse för hälsan. Studier som 

analyserar lokalsamhällets socioekonomiska nivå och 

dess påverkan på hälsan har generellt sett kommit 

fram till att detta har stor påverkan, även efter kontroll 

för den individuella socioekonomiska positionen. 

Sambanden mellan hälsa och den lokala socioekonomiska 

statusen är dock inte helt entydiga. Forskare 

har analyserat den socioekonomiska nivån och risken 

för hjärtinfarkt. De finner att risken för män att få 

hjärtinfarkt är högre i mer depraverade områden. För 

kvinnor däremot är mönstret det omvända; kvinnor 

i de rikaste områden hade nästan 70 procent högre 

risk för hjärtinfarkt, efter kontroll av individuell socioekonomisk 

status. Den ökade risken är enbart delvis 

förklarad av individuella sociala faktorer. (16) 

konst och kultur kan bidra till att utveckla individer 

och samhällen. Undersökningar har visat att människor 

som deltar i kulturlivet eller kulturskapande 

aktiviteter har bättre hälsa. Med en ökad helhetssyn 

på människan spelar kulturen en viktig roll för ett ökat 

välbefinnande, som drivkraft för kreativitet och som 

hjärngympa. Kultur på recept, Konst i vården och Kultur 

för seniorer är tre exempel på etablerade projekt 

inom hälso- och sjukvården, som ska öka välmående 

samt förebygga och förkorta sjukfrånvaro. (19) 

Forskning visar även att miljöfaktorer påverkar hälsan. 

Studier visar att långvarig utsatthet för buller kan öka 

risken för hjärt-och kärlsjuklighet. Buller orsakar en 

minskning av antalet år med god hälsa. Förekomsten 

av partiklar i luften har störst hälsoeffekt av alla miljöfaktorer, 

då dessa kan orsaka hjärt-och kärlsjukdom. 

Människor boende i glesbygd har generellt sett sämre 

hälsa än tätortsbor, till exempel högre förekomst av 

hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt, fetma och kroppsliga 

besvär som värk i rygg och nacke. Orsaken är sannolikt 

att levnadsvillkoren (bland annat möjlig-heterna 

till arbete och högre utbildning) är annorlunda 

och att medelåldern är högre i glesbygd jämfört med 

i tätorter. Med anledning av detta är hälsofrämjande 

insatser viktiga för att skapa ett gott liv för dem som 

bor i glesbygd. (17) 

Ett sätt att göra detta är att förbättra förutsättningarna 

till olika former av fysisk aktivitet, då det i dag är 

välkänt att den byggda miljön påverkar människors 

fysiska aktivitetsnivå. Ett aktivt liv där fysisk aktivitet 

är integrerad i vardagen främjar sociala relationer 

och sammanhållning. Genom samhällsplanering 

och insatser för att förbättra den byggda miljön ger 

kommuner förutsättningar för fysisk aktivitet, vardagsmotion, 

lek och rörelse. Tillgång till grönområden, 

trafikplanering, trygghet och bostadsnära natur har 

stor betydelse för möjligheter till fysisk aktivitet. (18) 

Forskning har påvisat samband mellan deltagande 

i kulturell verksamhet och förbättrad hälsa. Arbetet 

med kultur och hälsa bygger på övertygelsen om att 

Med glesbygd menas områden i Sverige med liten och 

spridd befolkning utanför tätort. Motsatsen till områden 

med samlad bebyggelse och någorlunda talrik befolkning 

(>200 invånare). 


43

Referenslista 

1. Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen; 

2009. 

2. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008. Beslutsstöd 

för prioriteringar. Stockholm: Socialstyrelsen; 2008. 

3. Whitehead M, Dahlgren G. What can be done about inequalities in 

health? Lancet 1991 Oct 26;338(8774):1059-1063. 

4. Caroll S, Dudfield M. What is the relationship between exercise and 

metabolic abnormalities? A review of the metabolic syndrome. Sports 

Med. 2004;34:371–418. 

5. Yusuf S, Hawken S, Ounpuu S, Dans T, Avezum A, Lanas F, et al. Effect 

of potentially modifiable risk factors associated with myocardial 

infarction in 52 countries (the INTERHEART study): case-control study. 

Lancet 2004 Sep 11-17;364(9438):937-952. 

6. Kristenson M, Kucinskiene Z, Bergdahl B, Orth-Gomer K. Risk factors 

for coronary heart disease in different socioeconomic groups of Lithuania 

and Sweden--the LiVicordia Study. Scand J Public Health 2001 

Jun;29(2):140–150. 

7. Databas kommunala basfakta år 2005–2009. Statens Folkhälsoinstitut. 

Data hämtad februari 2012. 

8. Berensson K, Sveriges kommuner och landsting, Statens folkhälsoinstitut, 

Sverige. Socialstyrelsen. Öppna jämförelser 2009. Folkhälsa. 

Stockholm; Stockholm: Sveriges kommuner och landsting SKL; Östersund: 

Statens folkhälsoinstitut; Socialstyrelsen; 2009. 

9. Bjurström B, Fredlund P. Self rated health. Is it as good a predictor of 

subsequent mortality among adults in lower as well as in higher social 

classes? J Epidemiol Community Health 2001;55:836. 

10. Befolkningsenkät Östgötens hälsa 2006. Folkhälsovetenskapligt 

Centrum, Landstinget i Östergötland. Linköping: Landstinget i 

Östergötland; 2007. 

11. Befolkningsenkät Hälsa på Lika Villkor 2011, lokala data Östergötland. 

Statens Folkhälsoinstitut. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut. 2012. 

12. Socialdepartementet. Regeringens proposition 2007/08:110. En 

förnyad folkhälsopolitik. Stockholm: Socialdepartementet; 2008. 

13. Statens Folkhälsoinstitut. Levnadsvanor, Lägesrapport 2010. Östersund: 

Statens Folkhälsoinstitut; 2010. 

14. Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsopolitisk rapport 2010: Framtidens 

folkhälsa – allas ansvar. Östersund: Statens folkhälsoinstitut; 2010. 

15. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande 

metoder 2011. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk 

aktivitet och ohälsosamma matvanor – stöd för styrning och ledning. 

Stockholm: Socialstyrelsen; 2011. 

16. Kolegard Stjarne M, Diderichsen F, Reuterwall C, Hallqvist J, Sheep 

Study Group. Socioeconomic context in area of living and risk of myocardial 

infarction: Results from Stockholm Heart Epidemiology Program 

(SHEEP). J Epidemiol Community Health 2002 Jan;56(1):29-35. 

17. Statens Folkhälsoinstitut. Den byggda miljöns betydelse för fysisk 

aktivitet i glesbygd – en kunskapssammanställning för regeringsuppdraget 

Byggd miljö och fysisk aktivitet. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut; 

2011. 

18. Faskunger J. Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet. Stockholm: 

Statens Folkhälsoinstitut; 2007. 

19. Statens kulturråd. Statliga kulturinsatser regionalt. Stockholm: Statens 

kulturråd; 2011. 


44

Bilaga 2 – Nyckelpersoner som lämnat information i kartläggningsarbetet 

Nedan presenteras vilka nyckelpersoner från landstinget 

respektive kommunerna som lämnat information 

till kartläggningen. De nyckelpersoner som kontaktats 

med förfrågan om att medverka, men uteblivit 

att svara finns inte med i förteckningen. 

Landstinget i Östergötland 

Anna-Carin Forsmark, verksamhetschef 

Söderköpings vårdcentral 

Caroline Sjödell, utredare Barnrättskonventionen, 

Folkhälsocentrum 

Eva Samuelsson, distriktssköterska, Söderköping 

Ewa Grodzinsky, FoU-enheten för närsjukvård 

Ingrid Andersson, processledare Hälsofrämjande 

sjukvård (HFS) 

Jolanda van Vliet, biträdande centrumchef, Centrum 

för hälso- och vårdutveckling 

Kristina Larsson, utvecklingssekreterare 

Närsjukvården i Finspång 

Mona Blomqvist, vårdcentralen Valdemarsvik 

Marie Harrysson, vårdcentralschef, Söderköping 

Stellan Svensson, processamordnare psykisk hälsa, 

Närsjukvården i öster 

Susanne Stålhammar, folkhälsovetare område barn 

och unga, Folkhälsocentrum 

Åsa Abrahamsson, vårdcentralen Valdemarsvik 

Åsa Pettersson, verksamhetschef Barnhälsovården 

Åse Fäld, BVC-sköterska Söderköping 

Länsstyrelsen Östergötland 

Lotta Hjalmarsson-Österholm, Länssamordnare 

ANDT (alkohol, narkotika, droger, tobak) 

Lena Todnem, chef Elevhälsan 

Merja Willman, Hållbar utveckling 

Petra Isaksson, samordnare för drogoch brottsprevention 

Ulrika Loebjer, trafikingenjör 

Söderköpings kommun 

Carina Leijon, socialchef 

Göran Lundström, utvecklingsstrateg barn och unga 

Inga-Lill Malmsjö, utvecklingschef 

Marianne Liljengren-Carlsson, heminstruktör 

Ulla Jonsson, utvecklingsstrateg 

Åsa Bergendahl, kostchef 

Finspångs kommun 

Caroline Amundsson, Brå-samordnare 

Helena Wikström, utvecklingsstrateg 

Lars Louthander, fritidschef 

Maria Malmberg, utvecklingsstrateg sektor bildning 

och kultur 

Mårten Davidsson, MAS 

Valdemarsviks kommun 

Håkan Wetell, sektorschef barn- och utbildning 

Kristin Österström, Vammarskolan 

Lena Borgman-Fred, MAS 

Mimmi Trysberg, samordnare drogförebyggande 

arbete barn och unga 

Carina Turesson, chef sektor Vård och omsorg 

Susanne Windisch, områdeschef handikappomsorgen, 

Vård och omsorg 

Norrköpings kommun 

Annika Larsson, verksamhetscontroller för folkhälsofrågor 

Cecilia Karlsson, verksamhetscontroller för folkhälsofrågor 

Birgit Hjertquist och Åsa Nilsson, Modellområdesprojektet 

Emma Johansson, tillgänglighetssamordnare Vård och 

omsorg 

Eva Nordin, biträdande verksamhetschef Elevhälsan. 

Gunilla Lundberg, programansvarig 


45

Bilaga 3 – Förklaring av förkortningar och begrepp som förekommer i rapporten 

A 

Aktivt föräldrastöd 

Active Parenting är en föräldrakurs 

som syftar till att stärka föräldrar i sitt 

föräldraskap. 

ART 

Aggression Replacement Training. Ett 

manualstyrt program med rötter i 

inlärningspsykologi och KBT. Syftet är 

att förebygga och minska aggressivitet 

hos ungdomar. ART utövas i grupp. 

Bedrivs vanligtvis av socialtjänsten. 

B 

Balder 

En gruppverksamhet för barn och ungdomar 

som lever, eller har levt, tillsammans 

med en förälder eller någon annan 

anhörig som till exempel dricker för 

mycket eller använder droger. 

Barnfetmaprojekt 

Samverkan skolhälsovård, barnkliniken 

och primärvård. 

Barnsamverkansgruppen (0–12 år) 

och samverkansgruppen (13–20 år) 

Uppdraget är att utveckla effektiva 

hälsofrämjande insatser för barn men 

också för de vuxna som finns i barnens 

nätverk. Ett övergripande mål är att 

stödja alla barn till att utveckla god 

självkänsla. Samverkansgruppen stödjer 

och leder i dag utvecklingsarbeten som 

Familjecentral, Livskunskap i förskola/ 

skola, kompetensutveckling och utveckling 

av föräldrastöd. 

BKC 

Barn och kvinnocentrum. 

Bosse missbrukare 

Öppenvård och boende för vuxna missbrukare. 

Brå 

Brottsförebyggande råd. 

C 

CKOC 

Centrum för kirurgi, ortopedi och 

cancervård. 

Cope 

Föräldrautbildning som syftar till att 

stärka föräldrar i sitt föräldraskap samt 

skapa nätverk. 

DDD 

Don´t drink and drive (nationellt 

alkoholförebyggande projekt). 

E 

Ellen 

Ett behandlingshem för kvinnor som 

missbrukar alkohol, narkotika och 

läkemedel. 

Elsa 

Boende som vänder sig till kvinnor 

som har en missbruksproblematik och 

därmed samtidigt ofta är våldsutsatta. 

Ett friskare Sverige 

Årlig uppmärksamhetsvecka inom området 

bra matvanor och fysisk aktivitet. 

Initierad av Statens Folkhälsoinstitut. 

Kommuner och lansting arrangerar 

lokala initiativ. 

Ett-tu-tre 

Gruppverksamhet för unga blivande och 

nyblivna föräldrar under 25 år. Samverkan 

mellan kommunens familjeteam, 

mödravården (MVC) och barnhälsovården 

(BVC). 

Exitus 

En mottagning för ungdomar till och 

med 19 år, deras kompisar eller föräldrar 

som har frågor eller bekymmer som 

rör alkohol eller andra droger. Exitus 

erbjuder kostnadsfria drogkontroller, 

stödsamtal eller telefonrådgivning. All 

kontakt är frivillig. 

F 

FaR 

Fysisk aktivitet på recept. Metod för att 

inom hälso- och sjukvården förskriva 

fysisk aktivitet. 

Folkhälsoindex 

Fyra utvalda indikatorer för att mäta 

folkhälsans utveckling (barnfattigdom, 

alkoholvanor, fetma och utbildningsnivå). 

Finspångsparlören 

Folder med tips till föräldrar om hur 

man skjuter upp alkoholdebuten och 

information om hur olika verksamheter 

i Finspång arbetar med förebyggande 

och stödjande insatser. Målgrupper är 

ungdomar och föräldrar. 

FTV 

Folktandvården. 

Förskoleteamet 

Uppdrag att höja kvaliteten på verksamheten 

inom förskolan. Detta genom att ta 

hand om en barngrupp så övrig personal 

kan till exempel planera, dokumentera 

eller fortbilda sig. 

Föräldrastöd 

En aktivitet som ger föräldrar kunskap 

om barns hälsa, emotionella, kognitiva 

samt sociala utveckling och/eller stärker 

föräldrars sociala nätverk. 

Föräldrastödsmottagning 

Söderköpings kommun erbjuder stöd, 

hjälp och rådgivning till barn och 

familjer. 

G 

Gå och cykla till skolan 

Skolprojekt för att bland annat öka 

fysisk aktivitet bland barn. 

H 

HFS 

Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. 

Landstinget i Östergötland är medlem. 

Hälsans stig 

En markerad promenadslinga på 4–12 

kilometer (Hjärt- och lungfonden äger 

konceptet). 

Hälsokurvan på BVC 

Målgrupp är båda föräldrarna till barn 

från 15 månader till fem år som erbjuds 

hälsokurva enligt Habomodellen. Samverkan 

sker mellan hälsosamordnare, 

vårdcentral, BVC och kurator. Syftet är 

att öka intresset för den egna hälsan mitt 

i livet och på så sätt påverka familjen till 

goda val av levnadsvanor i framtiden. 

Hälsoprojekt 

Samverkan för att förebygga bland annat 

övervikt och tandproblem. 

I 

ICDP 

Programmet Vägledande samspel. 

Samhällsorienterat program vars 

målsättning är att stödja och främja 

psykosocial omsorgskompetens hos personer 

som ansvarar för barns omsorg. 


46

K 

KBT 

Kognitiv beteendeterapi. 

Kronobergsmodellen 

Alkoholförebyggande metod. Samverkan 

mellan polis och socialtjänst. 

L 

LiÖ 

Landstinget i Östergötland. 

Lokalt folkbildningsråd 

Samverkansgrupp med studieförbund 

samt Finspångs kommun. 

LPÖ 

Länspsykiatrin Östergötland. 

LUMA 

Lokalt Utvecklingsarbete Med Ambitioner 

(drogförebyggande projekt i samarbete 

med statens folkhälsoinstitut). 

LUPP 

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. 

M 

Marte Meo 

En metod som syftar till att främja barnets 

sociala och intellektuella utveckling. 

Metoden riktar sig till föräldrar, familjehems 

föräldrar, lärare, förskolelärare, 

personal inom mödra- och barnhälsovård, 

personal inom omsorgerna för 

psykiskt utvecklingsstörda och barn- och 

ungdomspsykiatrin med flera. 

MAS 

Medicinskt ansvarig sjuksköterska. 

Mea 

Strukturerad öppenvårdsbehandling 

på dagtid. Gruppverksamhet men även 

enskilda samtal ingår. Inriktning mot att 

hjälpa till att utveckla och bibehålla en 

nykter och drogfri livsstil. 

MI 

Motivational Interviewing (metodik för 

att leda motiverande samtal). 

Mini-Moa 

Rådgivning, stöd och insatser vid behov. 

Olika skolor arbetar med drogförebyggande 

på olika sätt. Skolsköterskor kan 

finnas med i olika aktiviteter. 

MMR 

Multimodal rehabilitering. 

MVC 

Mödravårdscentral. 

Mål och mått 

Målrelaterad rörlig ekonomisk 

ersättningsmodell för primärvården 

inom LiÖ. Hälsofrämjande arbete (FaR 

och tobak) utgör ett målområde. 

N 

Nexus 

En verksamhet som erbjuder alla 

familjer med barn och ungdomar i 

åldern 0–20 år stöd och hjälp när det 

krånglar i förskola, skola, hemma, på 

fritiden och/eller i relationer. Nexus ser 

varje barn och ungdom i förhållande till 

sitt nätverk, det vill säga i relation till 

sin familj, släkt, vänner, skola och övriga 

sammanhang. Nexus-mottagningen 

arbetar med samtal som grund. Samtalsmetoderna 

kan vara; enskilda, med 

hela familjen, olika grupper, parsamtal, 

skolmöten eller nätverksmöten. 

Nobrå 

Norrköpings Brottsförebyggande råd. 

NSÖ 

Närsjukvården i öster. 

NP-utbildning 

Neuropsykiatri-utbildning. 

P 

Pekingspelen 

En återkommande prova-på-vecka för 

grundskolans elever i samverkan med 

idrottsföreningar. 

Projekt Modellområde 

Syftet är att främja barn och ungas 

psykiska hälsa via tidiga insatser och 

god tillgänglighet. 

PSYNK 

Nätverk inom modellområdesarbetet. 

R 

Regionalt tobaksnätverk 

Samverkan kommun och Länsstyrelsen. 

Regbrå 

Regionalt Brottsförebyggande råd. 

Riskbedömning via Senior Alert 

Alla personer som flyttar in på SÄBO 

(särskilt boende), primärvården gör 

motsvarande för pensionärer i ordinärt 

boende. Riskbedömningen avser fall, 

undernäring och trycksår. Alla i SÄBO får 

också en kostnadsfri munhälsobedömning 

en gång per år. 

S 

Sesam 

Erbjuder öppenvård för ungdomar 

mellan 15 och 25 år med alkohol- och 

drogmissbruk. 

SET 

Socialt och Emotionellt Tränande, en 

manualbaserad metod för värdegrundsarbete 

i skolan. 

SHV 

Skolhälsovården. 

Skellefteåmodellen 

Trafiknykterhetsmodell. Samverkan 

polis, kommun och/eller landsting 

(ertappad berusad/drogpåverkad förare 

erbjuds stöd och hjälp inom 24 timmar). 

Skoljoggen 

Skolprojekt för att öka fysisk aktivitet 

bland barn. 

SMADIT 

Samverkan Mot Alkohol och Droger I 

Trafiken, före detta Skellefteåmodellen. 

SMART ungdom 

Kontraktskrivningsmetod (tobak och 

alkohol). 

SoS 

Socialstyrelsen. 

SOTIS 

Samtal Om Tobak I Skolan. Utbildning 

samt handledarmaterial för skolsköterskor. 

Spiran 

Erbjuder levnadsstöd i dagverksamhet 

med aktiviteter, social gemenskap och 

motivationsarbete. Även anhöriga kan ta 

kontakt. 

SSPF 

Samverkan Socialtjänst, Polis och Fritid. 

Stegen 

Öppenvårdsverksamhet för nykterhetsstöd. 

SWEDEHEART 

Svenska hjärtkirurgiregistret. Ett 

kvalitetssäkerhetsprojekt. En webbportal 

via UCR, Uppsala Clinical 

Research Center som är ett nationellt 

kompetenscenter för kvalitetsregister. 


47

T 

Team Nova 

Målet med verksamheten är alltid att 

lotsa tillbaka eleven till sin vanliga skolmiljö. 

Undervisningen är individanpassad 

och har grundskolans läroplan som 

grund. Arbetet sker mycket strukturerat, 

med tydliga gränser och ramar. 

Team spiran 

Teamet kan bli inkopplat när en elev 

av olika skäl inte kan gå heltid i sin 

hemskola. Förälder och skola ansöker 

gemensamt om elevplats på Spiran. 

Undervisningen sker individanpassat, 

enskilt eller i mindre grupp, med hög 

personaltäthet. 

Tobakspreventivt forum 

Ett flertal kommuner i länet träffas för 

att utbyta erfarenheter. 

TRUNK 

Trygg ungdom i Norrköping. 

Trygghetsindex 

Indikator som mäter den upplevda 

tryggheten hos invånarna (medborgarenkät). 

Tänk om 

En nationell antilangningskampanj. 

U 

UM/UH 

Ungdomsmottagning/ungdomshälsa. 

Upplev Norrköping på cykel 

En informationsbroschyr med cykelkarta 

framtagen i samverkan med Upplev 

Norrköping. 

V 

VC 

Vårdcentral. 

Viktiga barn 

Ett projekt för att motverka övervikt 

bland barn och ungdomar, drivs i 

samarbete med NIF (Närsjukvården i 

Finspång), BVC (barnavårdscentralen), 

primärvården, BUM (barn- och ungdomsmottagningen), 

dietist, skolhälsovård, 

folktandvård och hälsopedagoger. 

Våga vara 

Livskunskap i skolan (målet är bland 

annat att stärka självkänslan hos barn 

och unga). 

Ö 

ÖIF 

Östergötlands Idrottsförbund. 

ÖPP/EFFEKT 

Örebro preventionsprogram. Föräldrastödsprogram 

med syftet att minska 

ungdomars berusningsdrickande samt 

senarelägga alkoholdebuten. Genomförs 

på ordinarie föräldramöten i åk (6)7–9. 

Bilaga 4 – Representerade organisationer vid workshop 

den 7 februari 2012 

1,6 och 2,6 miljoner klubben 

Aktiv kvinna Norrköping 

Apoteket AB 

Cura apoteket Norrköping 

DHR (De Handikappades Riksförbund) 

Diabetesföreningen Norrköping 

Feelgood Företagshälsa 

Norrköping 

Finspångs handikappföreningar 

Folkuniversitetet 

Friluftsfrämjandet region öst 

Fritidschef Finspång 

Fru-kost.se och Sofies gård 

Grytgöls IK (Finspång) 

Hjärt- och Lungsjukas förening 

Itrim 

Närsjukvården öster (NSÖ-stab) 

Närsjukvården i Finspång (NiF) 

Folkhälsocentrum (FHC) 

Landstingets Pensionärsråd 

Living Food Global Center 

Manpower hälsopartner 

Moderaterna, Norrköpings 


NHR (Neurologiskt handikappades 

riksförbund) Östergötland 

Pensionärsföreningen Aura 

i Finspång 

Privatperson folkhälsoutbildad 

PRO Finspång 

PRO Valdemarsvik 

PRO Östergötland 

PRO-Finska Norrköping 

RBU Rörelsehindrade barn och 

ungdomar i Norrköping 

Sensia Företagshälsovård 

Sensus Studieförbund Östergötland-Norra 

Småland 

SKPF 

SKPF avd 36 

SKRF i Söderköping (Före detta 

kommunala handikapprådet) 

SPF Ankaret Valdemarsvik 

SPF S:t Olof 

SPF Söder, Norrköping 

SPF Östergötland distriktet 

SPF i KPR 

Xtravaganza 


48

Bilaga 5 – Sammanställning av gruppdiskussioner 

Fråga 1. Hur bidrar era verksamheter till att 

främja hälsa i dag? 

FYSISK AKTIVITET 

• z Styrketräning för äldre. 

• z Badverksamhet med sjukgymnast på Sandbyhov. 

• z Qigong, linedance, boule. 

• z PRO-gympa, promenader. 

• z Motionsgrupper, innebandy, stavgång. 

• z Social gemenskap med fysisk aktivitet. Till exempel 

promenader, linedance, zumba med mera. 

• z 10–12 års verksamhet motion. 

• z Aktiv kvinna: Träna med utvärdering av kondition, smidighet, 

styrka, muskelmassa, fett, BMI med mera. 

• z NHR: Rehabanläggningar, träningsgrupper, vattengympa, 

yoga, qigong. 

• z Friluftsliv är friskvård! Exempelvis skogsmulle, skidor, fjäll. 

• z Idrottsförening: Skidor, fotboll, varpa, simning. 

• z Företagshälsovården: Träning, konditionstester. 

• z Konditionsträning, styrketräning. 

• z Styrketräning, rörelseaktiviteter. 

SOCIAL SAMVARO 

• z Samvaro med andra människor. 

• z Arrangerar aktiviteter för aktivering, undvika ensamhet, 

kom ut och träffa andra. 

• z PRO: social samvaro. 

• z Generationer i samverkan. 

• z Idrottsförening: Samhällssektionen och seniorcafé. 

• z PRO: tipspromenad, boende, aktiva pensionärer, sociala 

biten. 

• z Läscirkel, kör, rekreationsdagar. 

• z NHR: Kultur, teater. Möten, ät rätt, må gott. 

• z Hälsokontroller och liknande. 

• z Hälsokontroll. Titta på livsstilsfaktorer. 

• z Apoteket: Hälsokontroll, blodtryck, blodsocker, rökning, 

coachning. 

• z Företagshälsovården: Hälsokontroll, hälsoprofiler. 

• z FHV: Hälsokurvor, alkohol, rökning, övrig livsstil. 

• z Sensia: Företagshälsovård jobbar med livsstil hos 650 

individer. 

• z Folkhälsoarbete och identifiering av livsstilsfaktorer vid 

varje möte med patient. Medverka i Mitt hjärta. 

• z Följsamhet vid medicinsk behandling, rådgivning om levnadsvanor, 

blodtrycksmätning, hälsokoll, blodsockermätning, 

samarbete med vården. 

• z Komplementär medicin. 

KONCEPT/PROJEKT 

• z ”Basketsmart”. 

• z Apoteket: Fokus hjärta 2012. 

• z Projekt Leva längre. 

• z ITRIM: Reumatikerprojekt två år tillsammans med Karolinska, 

livsstilsförändringar, motivation, viktminskningsgrupper. 

UTBILDNINGAR/FÖRELÄSNINGAR/ 

INFORMATION 

• z Utbildning i kost (mat/träning/motion) och förmedlar 

motivation har föreläsningar internt och externt. 

• z Via utbildning, nätverksarbete med familjer där det finns 

överviktiga barn/ungdomar för att bryta mönster. 

• z Föreläsningar, stress och livsstil. 

• z Föreläsningar, jobbar mycket för tillgänglighet. 

• z Föreläsningar i livsstilsfrågor. 

• z NHR: Två dagars utbildning för nysjuka, MS, ALS, stroke 

med mera. 

• z Information till allmänheten – Alla hjärtans dag. 

• z Öppet hus-information. 

• z Stresshantering. 

• z Stressprevention. 

ÖVRIGT 

• z Tillhandahålla lokaler för att bedriva verksamheter för 

olika föreningar så att aktiviteter kan genomföras. Ger även 

bidrag och stöd för att olika förbund/föreningar ska kunna 

genomföra olika aktiviteter. 

• z Kultur och hälsa. Kultur som ett verktyg för patienten att 

må bättre (ökad hälsa) och för hälso och sjukvården att 

arbeta med kulturaktiviteter som ett komplement till de 

traditionella sätt som man bemött ohälsa och sjukdom med. 


49

Fråga 2a. Vilka möjligheter till utveckling ser ni 

i framtiden? 

SAMVERKAN 

• z Samverkan mellan friskvård och sjukvård. 

• z Samarbeta och satsa rätt ur ekonomisk synvinkel. 

• z Det finns många aktörer som verkar för hälsa, vi kan hjälpas 

åt att marknadsföra varandra och våra tjänster. 

• z Lyfta ut grupper från den invanda miljön för att öka samarbete 

mellan olika insatser och personer. 

• z Jobba i nätverk och samverka, bli starka tillsammans. 

• z WRETA – fortsätt/utveckla/samordna samarbete genom att 

bjuda frivilligorganisationer i länet fortsättning på detta. 

BARN OCH UNGA 

• z Skolgymnastik varje dag för alla grupper. 

• z Locka mer ungdomar till idrotten. 

• z Livsstil grundläggs i familjen. 

• z Satsa på små barn BVC, förebygga, livsstilsfrågor. 

ÄLDRE 

• z Satsa på friskvård för 60+. 

• z Möjligheter till aktiviteter för äldre. 

• z Öka antalet hjälpmedel för pensionärer i dag. 

UTBILDNING/FÖRELÄSNING 

• z Informations/frågekvällar. Läkemedel, levnadsvanor, 

provtagning på medlemsmöten, eventuellt i samarbete med 

vårdcentralen. 

• z Föreläsningar med hälsosam inriktning. 

• z Gå samman om föreläsarkvällar, nyttja hemsida. 

• z Utbildningsdag med alla pensionärsdistrikt i länet. 

• z Opinionsbildning/påverkansarbete. 

• z Saknar de som kan påverka våra ungdomar till exempel No 

smoking generation, Spola kröken. 

• z Hur påverkar man dagligvaruhandeln, stora chipspåsar 

etcetera. 

• z Stadsmiljö som möjliggör gång och cykling. 

• z Påverka samhällsbyggnad, spara gröna stråk och orörd 

natur för friluftsliv. 

• z Mediesatsningar, lokala tidningar, tv hos olika aktörer. 

• z Få igång fler som i sin tur får igång fler personer via mun 

metoden, ungdomar tar tag och är aktiva. 

• z Information och inspiration genom att ta tag i sin hälsa och 

jobba med den så mår man efter en tid bättre. 

• z Hälsocoacher som komplement till rehabilitering, förebyggande, 

kost och näringslära. 

NYTTJA BEFINTLIGA ARENOR 

• z Ja, om primärvården får större möjligheter till förebyggande 

insatser. 

• z Akutsjukvården kan ges möjligheter till förebyggande 

insatser. 

• z Utbilda inom idrottsrörelsen i preventionsarbete, till 

exempel kost. 

• z Idrottsrörelsen, ledare, få mer kunskap om till exempel 

kroniska sjukdomar astma etcetera. 

• z Bättre rehab för den som blivit sjuk, mer info och hjälp, 

sjukvårdslotsar. 

• z Patientföreningen är viktig. 

• z Företag som satsar på hälsa/friskvård kan få bli certifierade. 

Fråga 2b. Ser ni möjligheter till samverkan med 

andra aktörer? I så fall hur? 

• z Ja, men det krävs samordning där kommunen och landstinget 

har/tar ansvaret. 

• z Ja med alla, bara vi vet var/hur andra arbetar. 

• z Samarbete med kommun och landsting. 

• z Samverkan mellan kommuner. 

• z Landstinget. 

• z WRETA. 

• z Kommun, privata föreningar, privatpersoner, företag. 

• z Lokalt näringsliv. 

• z Diagnosföreningar. 

• z Andra träningsaktörer exempelvis Friskis och svettis. 

• z Andra projekt/studier. 

• z Få synas på Mitt hjärta hemsidan, två meningar vad vi erbjuder 

där alla medverkar och kan hitta samarbetspartners. 

• z Att få komma till skolor och informera! 

• z Seniorcoach/hälsocoach för pensionärer. 

• z Samverkan kring FAR. 

• z FYSS och FAR på recept. 

• z Kultur. 


50

Bilaga 6 – Enkätformulär Bilaga 6 

Enkätformulär 

Utvärdering av workshop Mitt Hjärta 7 februari 2012 

Det vore mycket värdefullt för oss att få ta del av dina synpunkter för att kunna fortsätta 

utveckla Mitt Hjärta-satsningen. 

Vi hoppas att du vill ta dig tid att fylla i dessa 5 korta frågor. Tack på förhand! 

Med vänlig hälsning arrangörerna 

1. Vilken verksamhet representerar Du? 

…………………………………………… 

…………………………………………… 

2. Vad tycker Du om kvällen i sin helhet? 

Mycket bra 

Ganska bra 

Varken bra eller dålig 

Ganska dålig 

Mycket dålig 

3. Vad tycker Du var mest givande? 

Flera kryss är möjliga 

Föreläsningarna/Inspiration 

Gruppdiskussioner 

Politikerdebatt 

Mingel/kontaktskapande 

Annat, fyll i nedan: 

…………………………………………… 

…………………………………………… 

…………………………………………… 

…………………………………………… 

4. Skulle Du kunna tänka Dig att medverka i 

Mitt Hjärta-satsningen framöver? 

Ja 

Nej Gå vidare till fråga 5 

5. Om ja, inom vilket/a områden och 

målgrupper? Flera kryss är möjliga 

Alkohol, narkotika, tobak, dopning 


Kost 

Stress 

Psykisk hälsa 

Miljö (grönområden, tillgänglighet) 

Barn och ungdomsfrågor 

Äldrefrågor 

Annat, fyll i nedan: 

……………………………………………… 

……………………………………………… 

……………………………………………… 

Övriga synpunkter, tankar, ideér eller frågor? 

……………………………………………… 

……………………………………………… 

……………………………………………… 

……………………………………………… 

……………………………………………… 

……………………………………………… 

……………………………………………… 

Tack för din medverkan! 

Vi ses! 


51

Rapport av fÃ¶rstudien Mitt hjÃ¤rta - Valdemarsviks kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?