Fakta om bibliotek - Svensk BiblioteksfÃ¶rening

Kapitelrubrik 

Fakta om 

bibliotek 

2008 

1

2 

Kapitelrubrik

Förord 

Högt förtroende 

för biblioteken 

Svensk Biblioteksförening genomför kontinuerligt 

undersökningar och sammanställer resultat från 

andra aktörer i syfte att ge argument och ökad 

kunskap om bibliotek. 

I det här materialet hittar du ett urval av resultaten. 

På vår hemsida biblioteksforeningen.org finns mer 

material under rubriken Fakta och Forskning. 

Årets Fakta om bibliotek visar flera glädjande resultat, 

bland annat att allmänhetens förtroende för 

biblioteken är stort och att allt fler är beredda att 

betala skatt om pengarna går till bibliotek. 

Samtidigt skiftar användandet av bibliotek mellan 

olika grupper och tillgången till bibliotek är ojämnt 

fördelad. Större samordning och en nationell bibliotekspolitik 

skulle kunna öka effektiviteten i bibliotekssystemet 

och förbättra utbudet och därmed 

skapa möjligheter för biblioteken att även fortsättningsvis 

åtnjuta allmänhetens höga förtroende. 

Niclas Lindberg 

Generalsekreterare 

1

Biblioteken i samhället 

Biblioteken 

i samhället 

En klar majoritet av kommunala beslutsfattare (85 procent) 

uttrycker att de upplever ett behov av mer samordning 

och samarbete i biblioteksfrågor. Endast tre 

procent ser absolut inget behov av mer samordning 

och samarbete. 

Källa: SKOP 2007. 

En majoritet av de kommunala beslutsfattarna, 54 

procent, anser att tydligare nationella mål och riktlinjer 

skulle vara ett stöd för biblioteksverksamheten och 15 

procent ser det som ett hinder. 


91 procent av kommunalråd och kommunala tjänstemän 

anser att man bör satsa mer på bibliotek. 


85 procent av svenskarna anser att bibliotek är viktiga 

för att samhället ska fungera. 

Källa: Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteken– 

kontinuitet eller nya trender?” i Sören Holmberg & 

Lennart Weibull (red.): Skilda världar. SOM-undersökningen 

2007, SOM-institutet 2008, s 277. 

44 procent av svenskarna är i ganska eller mycket hög 

grad beredda att betala högre skatt om pengarna går 

till bibliotek, jämfört med 35 procent år 1998. 

Källa: Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteken 

– kontinuitet eller nya trender?” i Sören Holmberg & 



3

Biblioteken i samhället 

Två av tre svenskar (69 procent) tycker att biblioteken 

har utvecklats till det bättre under senare år. 


Näst efter sjukvården är biblioteken den samhällsinstitution 

som flest svenskar har förtroende för. 




2007, SOM-institutet 2008, s 280-281. 

Nio av tio tycker att det är viktigt att bibliotekslagen 

finns. 

Källa: Synovate/Temo maj 2006. 

68 procent av svenskarna tycker att det är viktigt att 

kommunerna satsar mer på bokbussar. 

Källa: Synovate/Temo maj 2006. 

Personer som använder bibliotek ofta har högre tolerans 

gentemot flyktingar och större tillit till andra människor 

än dem som använder bibliotek sällan. 

Källa: Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Bibliotek och 

läsande – individuell stimulans eller samhällsnytta?” i Sören 

Holmberg & Lennart Weibull (red.): Det nya Sverige, 

SOM-undersökningen 2006, SOM-institutet 2007, s 248. 

4

Enheter 

Enheter 

I Sverige finns ungefär 1.300 folkbibliotek, varav 290 

huvudbibliotek och drygt 1.000 filialer. Sedan år 2000 

har 170 filialer lagts ned. 

Källa: Folkbiblioteken 2007, Statens kulturråd 2008, s 10. 

Det finns cirka 40 universitets- och högskole bibliotek 

i Sverige. Dessutom finns ungefär 35 special bibliotek 

och ett nationalbibliotek. 

Källa: Forskningsbiblioteken 2007, Kungl. biblioteket/ 

Statistiska centralbyrån 2008, s 7. 

2007 fanns 93 bokbussar i Sverige. Det är en minskning 

med ett tjugotal sedan 2000. Det senaste året 

togs tre bokbussar ur drift. 


Folkbiblioteken 2007, Statens kulturråd 2008, s 10. 

I Sverige finns: 

• Ett nationalbibliotek: Kungl. biblioteket 

• 290 kommunala folkbibliotek med drygt 

1.000 filialer 

• 73 forskningsbibliotek med 210 serviceställen 

• Flera hundra myndighets- och specialbibliotek 

• 93 bokbussar med ca 9.000 hållplatser 

i 112 kommuner 

• Ca 1.800 bemannade skolbibliotek 

• Närmare 115 sjukhusbibliotek 

5

Besök och läsning 


98 procent av svenskarna har besökt ett bibliotek 

någon gång. Runt 53 procent av svenskarna, det vill 

säga 4,9 miljoner personer, besöker ett bibliotek varje 

år. 

Källa: Kulturbarometern 2002, Statens kulturråd 2003, 

s 50. Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteken – 

kontinuitet eller nya trender?” i Sören Holmberg & 



ANDEL SOM BESÖKT ETT BIBLIOTEK SENASTE ÅRET 

% 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Andelen som har besökt ett bibliotek det senaste 

året minskar. Toppåret 2001 uppgav 71 procent av 

svenskarna att de besökt ett bibliotek de senaste 12 

månaderna. 





6 

Antalet fysiska besök minskar på folkbiblioteken. 

2006 gjordes drygt 68 miljoner besök på folkbibliotek, 

vilket är en minskning med fyra procent jämfört 

med året innan. 

Källa: Folkbiblioteken 2007, Statens kulturråd 2008, s 28.


Det gjordes 61.400 besök per dag på forskningsbiblioteken 

2007 vilket är en minskning med fem procent 

jämfört med 2006. 



Mellan 2005 och 2006 ökade antalet virtuella besök 

på forskningsbiblioteken med 50 procent. 



BESÖKS- OCH LÄSVANOR I OLIKA ÅLDRAR 

% 

100 

Samtliga 15-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Besökt bibliotek Läst någon bok Lyssnat på 

ljudbok/talbok 

Köpt någon bok 

Fler yngre än äldre läser böcker och går på bibliotek. 

Källa: Livsstil och kulturvanor i Sverige 2007, SOMrapport 

2008:13. 

De flitigaste folkbiblioteksbesökarna återfinns bland 

ungdomar mellan 9 och 14 år. 

Källa: Kulturbarometern 2002, Statens kulturråd 

2003, s 51. 

7


BESÖKS- OCH LÄSVANOR MED HÄNSYN TILL UTBILDNING 

% 

Samtliga Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 




Utbildning har stor betydelse för hur ofta man besöker 

ett bibliotek. 

Källa: Livsstil och kulturvanor i Sverige 2007, 

SOM-rapport 2008:13. 

BESÖKS- OCH LÄSVANOR MED HÄNSYN TILL ETNICITET 

Samtliga Uppväxt i Sverige med svenska föräldrar Andra generationens invandrare Uppväxt i annat land 

% 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 




Andra generationens invandrare går mer på bibliotek 

och läser mer, än personer med helsvensk bakgrund. 

Källa: Livsstil och kulturvanor i Sverige 2007, 

SOM-rapport 2008:13. 

8


Bokanskaffning bland bokläsare 

Köpt i bokhandel Lånat på bibliotek Köpt genom bokklubb 

Köpt i kiosk eller varuhus Köpt via internetbokhandel 

% 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Bland personer som 2007 uppger att de läst minst 

en bok den senaste veckan säger 22 procent att de 

lånat boken på bibliotek. Det är en ökning jämfört med 

2003, då 18 procent av bokläsarna sade sig ha lånat 

boken på ett bibliotek. 

Källa: Mediebarometern 2007, Nordicom 2008, s 103. 

Den tid som en genomsnittlig svensk ägnar åt läsning 

en vanlig dag har sjunkit från 22–23 minuter till 20 

minuter på tio år. 

Källa: Mediebarometern 2006, Nordicom 2007. 

9

Bestånd och utlåning 

Bestånd och 

utlåning 

BOKBESTÅND VID FORSKNINGS- OCH FOLKBIBLIOTEKEN 

Milj 

50 

Forskningsbibliotek 

Folkbibliotek 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Forskningsbibliotekens bokbestånd ökar, medan folkbibliotekens 

minskar. 

Källa: Statens kulturråds folkbiblioteksstatistik och Kungl. 

bibliotekets/SCB:s forskningsbiblioteksstatistik 

för respektive år. 

Anm: Forskningsbibliotekens bestånd inbegriper böcker 

och seriella publikationer. Värdet utgår från 40 volymer per 

hyllmeter. 

Sedan 2000 har antalet böcker på folkbiblioteken per 

svensk sjunkit från 5 till 4,4. 


Andelen nyförvärv av böcker på folkbiblioteken – som 

är en viktig faktor för att locka biblioteksbesökare – var 

4,8 procent 2007. Det är en liten minskning jämfört 

med föregående år (4,9 procent 2006). 



10


År 2002 fanns det drygt 50.000 e-böcker vid forskningsbiblioteken. 

Fem år senare finns 1,2 miljoner 

titlar. Bara det senaste året har beståndet ökat med 

nästan 30 procent. 


Statistiska centralbyrån 2003, s 1. Forskningsbiblioteken 

2007, Kungl. biblioteket/Statistiska centralbyrån 2008, s 11. 

Andelen periodika (tidskrifter mm) som är digital fortsätter 

att öka. Nu är 77 procent av forskningsbibliotekens 

periodikabestånd digitalt. 



NEDLADDNINGAR VID FORSKNINGSBIBLIOTEKEN 

Fulltextdokument ur fulltextdatabaser 

Fulltextdokument ur e-böcker 

Milj 

12 

Fulltextartiklar ur seriella publikationer 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

2003 2004 2005 2006 2007 

År 2007 gjordes 2,9 miljoner nedladdningar av e- 

böcker vid forskningsbiblioteken. Det är en ökning 

med 1,6 miljoner jämfört med föregående år. 



11


FOLKBIBLIOTEKENS UTLÅNING AV AV-MEDIER 

Milj 

13 

12 

11 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Folkbibliotekens utlåning av AV-medier (ljudböcker, 

film, musik mm) fortsätter att öka. 



Folkbiblioteken 2005, Statens kulturråd 2006, s 14. Folkbiblioteken 

2007, Statens kulturråd 2008, s 23. 

Utlåningen av AV-medier utgjorde 17 procent av folkbibliotekens 

totala utlåning 2007. 

Källa: Folkbiblioteken 2007, Statens kulturråd 

2008, s 21, 23. 

12


BOKUTLÅNING VID FORSKNINGS- OCH FOLKBIBLIOTEK 

Milj 

70 

Forskningsbibliotek 

Folkbibliotek 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

2002 2003 2004 2005 2006 2007 

2007 minskade utlåningen av böcker både på forskningsbiblioteken 

och folkbiblioteken jämfört med 

2006. 


Forskningsbiblioteken 2007, Kungl. biblioteket/Statistiska 

centralbyrån 2008, s 12. 

2007 gjordes det 57,2 miljoner boklån på folkbibliotek. 

2000 gjordes 70 miljoner boklån. Rekordåret 

1996 gjordes mer än 73 miljoner boklån. I slutet av 

1970- och början av 1980-talet var dock utlåningen 

ännu större och närmade sig 80 miljoner boklån om 

året. 

Källa: Folk- och skolbiblioteken 1996, Statens kulturråd 

1997, s 2. Folkbiblioteken 2000, Statens kulturråd 2001, 

s 28. Folkbiblioteken 2007, Statens kulturråd 2008, s 21. 

De totala lånen vid folkbiblioteken uppgick till 69 miljoner 

2007. Antalet totala lån per invånare och år vid 

folkbiblioteken är 7,5. Det är en minskning från 7,7 

2006. 



13


Av bokutlånen på folkbiblioteken 2007 var 27 procent 

facklitteratur för vuxna och 25 procent skönlitteratur 

för vuxna. Sedan 1993 är utlåningen av facklitteratur 

större än utlåningen av skönlitteratur. Barnboksutlåningen 

ökar sin andel av den totala utlåningen och 

utgör nästan hälften av boklånen (48 procent). 


14

Personal, service och ekonomi 

Personal, service 

och ekonomi 

Andelen söndagsöppna folkbibliotek (huvudbibliotek) 

har ökat från 15,5 till 18,3 procent det senaste 

året. Huvudbiblioteken har i snitt öppet 44 timmar per 

vecka, vilket är lika mycket som 2006. 



Antalet deltagare i forskningsbibliotekens undervisning 

i informationskompetens ökade med 23 procent 

under 2007. 



För första gången på 2000-talet minskade anslagen 

till folkbiblioteken 2007, räknat i fasta priser. Minskningen 

var 2,2 procent. 


15

Barn, läsning och bibliotek 

Barn, läsning och 

bibliotek 

Biblioteksbesöken bland barn och ungdomar i åldern 

10–18 år minskar. Andelen flickor som uppger att de 

besökt ett bibliotek det senaste halvåret sjönk från 83 

till 80 procent och andelen pojkar från 74 till 70 procent 

mellan läsåret 2002/2003 och läsåret 2004/2005. 

Källa: Barns villkor, SCB 2005, s 59, 61. Välfärdsstatistik i 

urval, SCB 2007, s 15-16. 

1980 lånade barn i åldern 0–14 år i genomsnitt 20,3 

böcker på bibliotek varje år. 2007 var siffran 18,5. 


Barns användning av bibliotek har minskat mer i Sverige 

än andra länder. 

Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, 

Skolverket 2001, s 22. 

”Att ha tillgång till ett bibliotek och att använda sig av 

det har stor betydelse för utvecklandet av läsfärdigheter 

och läsintresse.” 

Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, 

Skolverket 2001, s 28. 

Svenska tioåringar presterade sämre i den internationella 

PIRLS-studien 2006 jämfört med 2001, precis 

som deras resultat var sämre 2001 i jämförelse med 

1991 års undersökning. Tillbakagången 2006 beror 

inte på att andelen svaga läsare har ökat, utan att andelen 

mycket goda läsare har krympt. 

Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 

2001, s 10-14. PIRLS 2006, Skolverket 2007, s 8. 

16


Bland svenska tioåringar har gruppen som läser 

mycket för nöjes skull minskat kraftigt mellan 2001 

och 2006, liksom gruppen tioåringar med mycket positiv 

attityd till läsning. 

Källa: PIRLS 2006, Skolverket 2007, s 9, 65–66. 

Läsningen minskar bland barn och unga i åldern 10– 

18 år. Från läsåret 2002/2003 till läsåret 2004/2005 

sjönk andelen flickor som säger sig läsa varje dag eller 

flera gånger i veckan från 57 till 53 procent och andelen 

pojkar från 42 till 38 procent. Gruppen som säger 

att man aldrig läser på sin fritid växer. För flickorna 

ökade andelen från sex till sju procent och för pojkarna 

från 16 till 17 procent. 

Källa: Barns villkor, SCB 2005, s 59, 61. Välfärdsstatistik i 

urval, SCB 2007, s 15-16. 

Andelen 16–24-åringar som aldrig läser ökar, samtidigt 

som andelen som läser ofta minskar. 

Källa: ULF-undersökningarna, SCB. 

Ungefär tio procent färre barn (3–8 år) läste en bok 

varje dag 2002/2003 jämfört med tjugo år tidigare. 

Källa: Barnbarometern 2002/2003, MMS 2003. 

Skillnaden i läsfärdighet mellan flickor och pojkar är 

stor i Sverige i jämförelse med andra länder. 


2001, s 14-17. PISA 2003, Skolverket/OECD 2004, 

s 130-134. PIRLS 2006, Skolverket 2007, s 8-9. PISA 2006, 

Skolverket 2007, s 90-91. 

Barn som har många böcker omkring sig hemma har 

bättre läsfärdighet. Svenska barn får dock allt sämre 

tillgång till böcker i hemmet. 


2001, s 22. PIRLS 2006, Skolverket 2007, s 75. 

17


Biblioteksanvändare läser oftare än andra för barn. 

Högläsning för barn har mycket stor betydelse för 

fortsatt språkutveckling och informationskompetens. 

Källa: Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteket, 

barnen och framtiden” i Sören Holmberg & Lennart 

Weibull (red.): Du stora nya värld. SOM-undersökningen 

2005, SOM-institutet 2006, s 120-123. 

451.000 grundskoleelever hade 2002 inte tillgång till 

ett bemannat skolbibliotek. 

Källa: Skolbiblioteken 2002, Statens kulturråd 2003, s 5. 

90 procent av grundskolans friskolor saknar bemannat 

skolbibliotek. Motsvarande andel för de kommunala 

grundskolorna är 61 procent. Motsvarande andel 

tre år tidigare var 89 procent respektive 67 procent. 


83 procent av de privata gymnasieskolorna och 16 

procent av de kommunala gymnasierna saknar bemannat 

bibliotek. Det är en försämring jämfört med 

tre år tidigare då motsvarande andel var 73 procent 

respektive 13 procent. 


Endast sex procent av svenska elever går i en skola 

med en heltidsanställd bibliotekarie. 25 procent av 

eleverna går på en skola med en deltidsanställd bibliotekarie. 

Källa: PIRLS 2006, Skolverket 2007, s 99. 

18


År 2001 gjordes en brittisk utvärdering av forskning 

kring kopplingen mellan skolbibliotek och läskunnighet. 

Den visade att skolbibliotek har en gynnsam 

inverkan på elevernas resultat, särskilt på låg- och 

mellanstadiet. Studien pekar också på att bibliotekariernas 

och bibliotekens kvalitet är betydelsefull. Bemannade 

bibliotek, bra och varierade samlingar och 

ett utvecklat samarbete mellan bibliotekarierna och 

den pedagogiska personalen är exempel på faktorer 

som påverkade elevernas prestationer positivt. 

Källa: Dorothy Williams: Impact of school library services 

on achievement and learning, The Robert Gordon 

University 2001, s 28. 

Välbemannade skolbibliotek förbättrar elevernas 

resultat i läskunnighetsprov med mellan 10 och 18 

procent. 

Källa: Keith Curry Lance: ”Libraries and student achievement. 

The importance of school libraries for improving 

student test scores”, Threshold winter 2004, s 8-9. 

19

Kapitelrubrik 

22 

SvenskBiblioteksförening 

Box 70380, 107 24 Stockholm 

Tel: 08-545 132 30 Fax: 08-545 132 31 

www.biblioteksforeningen.org

Fakta om bibliotek - Svensk BiblioteksfÃ¶rening

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?