Livskunskap

Centrum för folkhälsa
Psykisk hälsa - barn och unga
Livskunskap
En kartläggning
av Stockholms läns gymnasieskolor
Rapport
2007:2

Enheten för Psykisk hälsa – barn och unga är en del av Centrum för folkhälsa i Stockholms
läns landsting. Vår uppgift är att vara en kunskapsresurs som verkar för en god och jämlik
psykisk hälsa hos barn och unga i länets befolkning.
Vi arbetar med kartläggning, metodutveckling, information och utbildning.
Psykisk hälsa – barn och unga
Centrum för folkhälsa
Stockholms läns landsting
Box 17533
118 91 Stockholm
Författare:
Ylva Olsson
© Alla rättigheter förbehållna Psykisk hälsa – barn och unga.
Rapport 2007:2
ISSN: 1654-2347

Sammanfattning
I Sverige går nästan en miljon barn och ungdomar i åldersgruppen 7-19 år till skolan varje dag. Skolan är
med andra ord landets största arbetsplats, och därför ur många aspekter oerhört viktig – inte minst för
hälsan. Ett angreppssätt som många skolor använder sig av är att föra in olika aspekter av förebyggande
hälsoarbete i ett gemensamt ämne, kallat livskunskap. Dock är det oklart hur många skolor som faktiskt
använder sig av detta ämne, samt vad det omfattar på de olika skolorna.
Enheten för Psykisk hälsa – barn och unga vid Centrum för folkhälsa har därför genomfört en kartläggning
av Stockholms läns gymnasieskolor, i syfte att få en närmare inblick i hur många skolor som använder sig av
livskunskap, samt hur ämnesinnehållet ser ut på dessa skolor.
Kartläggningen genomfördes genom en förfrågan per mejl till samtliga gymnasieskolor i Stockholms län. Av
de 170 tillfrågade gymnasieskolorna svarade 95, vilket utgör en svarsfrekvens på 56 procent.
I rapporten framkommer att 21 procent (20 skolor) av de svarande använder sig av livskunskap som ett
enskilt ämne, främst som lokala valbara kurser, men även som lokala obligatoriska kurser eller delkurser.
De huvudsakliga ämnen som tas upp inom kursen är psykisk hälsa, fysisk hälsa, sex och samlevnad,
självkänsla/självreflektion, samt alkohol, narkotika och andra droger. Bland de skolor som hade
livskunskap som enskilt ämne uppgav fem att de använde sig av någon specifik metod eller liknande i sin
undervisning, så som Birgitta Kimbers material Livsviktigt, Katrin Byréus material Bella: Grus och glitter,
och Mentalt förebyggande hälsovård Livskompetens (NASP).
Av de svarande 95 skolorna uttryckte 42 procent att de inte hade livskunskap som enskilt ämne, men tar
upp det på annat sätt. I dessa fall är livskunskap främst inbakat i andra skolämnen, eller används i det
dagliga skolarbetet.
Övriga 37 procent av de 95 skolor som svarade uppgav att de inte på något sätt tar upp livskunskap.

Förord
De lärdomar som ingår under det som ibland kallas livskunskap, är något som alla barn och
ungdomar behöver få med sig. Det handlar om den respekt, tolerans och visdom som både skapar
en stark samhällsväv och medmänsklighet, och som bygger den egna hälsan och välbefinnandet.
Hur skolans uppdrag att förmedla bland annat demokratiska värderingar och respekten för
människors lika värde utförs kan se olika ut, vilket denna rapport visar. En minoritet av skolorna
har valt att införa ett särskilt livskunskapsämne. De flesta verkar anse att det passar bäst in i
andra ämnen.
Alla barn och ungdomar tillbringar en stor del av sin vakna tid i skolan vilket ger tillfälle att stödja
en hälsosam livsstil och rusta unga i hur de kan hantera olika livssituationer, sina känslor och
reaktioner. Livskunskap som ämne kan vara ett användbart verktyg.
Varje skola och lärare måste lägga upp denna viktiga kunskapsförmedling och diskussion på det
sätt som passar dem och deras elever bäst. I grunden är livskunskap något som hela skolgången
ska förmedla.
Birgitta Rydberg (fp)
Landstingsråd sjukvård och folkhälsa
2

Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING.............................................................................................................................. 1
FÖRORD .............................................................................................................................................. 2
BAKGRUND.......................................................................................................................................... 4
Det demokratiska uppdraget ................................................................................................. 4
Livskunskap som kurs................................................................................................................ 4
Hur ser Statens folkhälsoinstitut på ämnet livskunskap?................................................. 5
Internationella motsvarigheter .............................................................................................. 6
METODER OCH GENOMFÖRANDE......................................................................................................... 6
RESULTAT ............................................................................................................................................ 7
Sammanfattning av de 20 gymnasieskolorna med livskunskap som ämne................. 7
1. Typ av kurs .......................................................................................................................... 7
2. Ämnesinnehåll ................................................................................................................... 8
3. Metoder och program...................................................................................................... 9
4. Betygsättning ................................................................................................................... 10
Skolor som inte hade kursen livskunskap, men liknande ämnen ................................ 10
DISKUSSION....................................................................................................................................... 12
REFERENSER....................................................................................................................................... 14
BILAGA 1........................................................................................................................................... 15
BILAGA 2........................................................................................................................................... 16
BILAGA 3........................................................................................................................................... 18
3

Bakgrund
I Sverige går nästan en miljon barn och ungdomar i åldersgruppen 7-19 år till skolan varje dag (Skolverket,
2007 a). Skolan är med andra ord landets största arbetsplats, och därför ur många aspekter oerhört viktig –
inte minst för hälsan. Ett angreppssätt som många skolor använder sig av är att föra in olika aspekter av
förebyggande hälsoarbete i ett gemensamt ämne, kallat livskunskap. Dock är det oklart hur många skolor
som faktiskt använder sig av detta ämne, samt vad det omfattar på de olika skolorna.
Enheten Psykisk hälsa – barn och unga vid Centrum för folkhälsa har fått i uppdrag att kartlägga hur många
av Stockholms läns gymnasieskolor som bedriver undervisning i ämnet livskunskap, samt vad som i så fall
ingår i ämnet och vilka pedagogiska metoder som används.
Det demokratiska uppdraget
Något som innehållsmässigt berör ämnet livskunskap i skolan är det demokratiska uppdraget.
Staten formulerar nationella mål och varje skola har ett ansvar för att dessa uppfylls. Ett av målen är det
demokratiska uppdraget, vilket består av tre delar. Den första delen handlar om att utveckla elevernas
kunskap om demokrati, den andra innebär att förskolor och skolor ska verka i demokratiska arbetsformer,
och den tredje går ut på att skolor och förskolor ska fostra eleverna till att leva och verka i ett demokratiskt
samhälle. Detta innebär ett arbete med värdegrunden, det vill säga de demokratiska värdena, som
exempelvis solidaritet, människors lika värde och jämställdhet.
I de mål som staten har formulerat står att värdegrunden ska genomsyra verksamheten i sin helhet i
förskolan och skolan, och att detta ska vara en ständigt pågående process som ska omfatta alla sammanhang
i skolan. Syftet med värdegrunden är att stärka demokratin i skola och samhälle. Detta ska i sin tur
förebygga mobbning, sexuella trakasserier, våld, främlingsfientlighet och andra uttryck för bristande
respekt för människors lika värde. Lärande, demokrati/värdegrund och hälsa hänger samman. Skolans
uppdrag att främja barns och ungas lärande kan därmed inte skiljas från det demokratiska uppdraget.
Mycket tyder istället på att dessa uppdrag främjas av samma generella faktorer. Arbetet med värdegrunden
och att utveckla en god hälsa bör därför utgå från en helhetssyn på barns och ungas lärande och utveckling
och därmed också på deras skoldag och de miljöer de befinner sig i (Skolverket, 2007 b).
Livskunskap som kurs
För kommunala gymnasieskolor finns möjlighet att föra in ämnen som inte finns med i läroplanen, såsom
exempelvis livskunskap, i form av en lokal kurs (se citat nedan). Innan införandet av en ny lokal kurs måste
den enskilda gymnasieskolan först få godkännande från den lokala nämnden som finns i varje kommun
(Nordman, 2007).
För en gymnasial friskola är reglerna annorlunda. En sådan skola får lägga fram ett förslag till Statens
skolverk på alla de kurser de vill ha med i utbildningen, inklusive en eventuell förfrågan om livskunskap.
4

Får skolan sedan godkänt av Statens skolverk kan den därefter inte utföra någon enskild kursändring på
egen hand (Sveriges riksdag, 1985).
I Gymnasieförordningens första kapitel framgår att det är regeringen som fastslår vilka
ämnen som ska ingå i den obligatoriska läroplanen (Sveriges riksdag, 1992).
Gymnasieförordning (1992:394)
2 kap. Studievägar
14 § Styrelsen för utbildningen får besluta om att inrätta lokala kurser.
En lokal kurs skall ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt
kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en
nationellt fastställd kursplan.
En lokal kurs kan förekomma på nationella, specialutformade och
individuella program. En lokal kurs får inte ersätta kurser i kärnämnen
eller de kurser i karaktärsämnen som är gemensamma för ett nationellt
program eller finns inom en nationellt fastställd inriktning. Förordning
(1999:844).
15 § Styrelsen för utbildningen fastställer det antal gymnasiepoäng som en
lokal kurs omfattar. För lokala kurser gäller bestämmelserna i 1 kap. 5 §.
Förordning (1999:844).
16 § I de fall en kursplan för en lokal kurs är avsedd att tillämpas inom
ett nationellt program skall den vara förenlig med de nationellt
fastställda programmålen. Förordning (1999:844).
(Sveriges riksdag, 1992)
Under alla riksmöten genom åren har det lämnats in 29 olika motioner från riksdagsledamöter till
riksdagen vilka på olika sätt berör ämnet livskunskap, och hur detta på olika sätt kan föras in i det svenska
skolväsendet. Ingen av dessa motioner har fått bifall. Vid närmare granskning av dessa motioner
presenteras varierande idéer kring vad ämnet kan innehålla (Sveriges riksdag, 2007). Två tydliga exempel
finns att läsa i slutet av denna rapport: Motion 2002/03:Ub331 (Bilaga 2) samt Motion 2006/07:Ub378
(Bilaga 3).
Hur ser Statens folkhälsoinstitut på ämnet livskunskap?
På Statens folkhälsoinstitut anses att om man tillför socialt och emotionellt lärande och använder
evidensbaserade metoder, så är ämnet livskunskap definitivt av värde för barns och ungas hälsa. Enligt
hälsoekonomiska beräkningar leder dessutom träningsinsatser i känslomässig förmåga till bättre hälsa utan
kommunala nettokostnader (Bremberg, 2007).
5

Internationella motsvarigheter
På flera håll i världen pågår Life Skills Training (LST) som till viss del är jämförbart med den svenska
livskunskapen. LST är ett skolbaserat arbetssätt med främsta syfte att förebygga alkohol-, tobaks- och andra
drogproblem bland unga människor. Metoden influerar studenternas kunskaper om och attityder kring
olika missbruk. Eleverna får också öva sin färdighet i att stå emot grupptryck, dels genom att lära sig olika
praktiska handlingssätt, dels genom att stärka sin självkänsla och sociala kompetens (Gilbert och Lori,
2000). Graden av evidens för denna metod är dock oklar.
Metoder och genomförande
Utifrån undersökningens syfte, att ta reda på hur många skolor som erbjuder undervisning i livskunskap,
samt hur ämnesinnehållet ser ut på dessa skolor, valdes att genomföra en övergripande kartläggning genom
mejlförfrågan (Bilaga 1) till samtliga gymnasieskolor i Stockholms län. Enligt Skolverket ska det finnas 170
aktiva gymnasieskolor i Stockholms län. Denna siffra kan variera beroende på att nya skolor startar och
gamla läggs ner (Skolverket, 2007 c). Efter två påminnelser, som även de skickades ut via mejl, slutade
svarsfrekvensen på 56 procent. I resultatredovisningen presenteras inte de enskilda skolorna vid namn,
detta för att bibehålla deras anonymitet.
Svaren från de skolor som angav att de hade livskunskap som enskild kurs är i resultatdelen strukturerade i
följande grupper:
1. Typ av kurs
2. Ämnesinnehåll
3. Metoder och program
4. Betygsättning
I den första delen, Typ av kurs, delades gymnasieskolorna in i kommunala och fristående, då dessa till viss
del regleras av olika bestämmelser (se tidigare beskrivning av Gymnasieförordningen under Bakgrund).
I den andra delen, Ämnesinnehåll, studerades kursplanen för livskunskap för varje enskild skola. Därefter
genomfördes en kategorisering utifrån de femton mest återkommande ämnesområdena. Varje kursplans
innehåll sorterades därefter utifrån dessa kategorier.
6

Resultat
Av 170 tillfrågade gymnasieskolor svarade 95, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 56 procent.
Bland dessa 95 skolorna var det;
• 21 procent som hade ämnet livskunskap (20 gymnasieskolor)
• 37 procent som inte hade ämnet livskunskap
• 42 procent som inte hade ämnet livskunskap, men liknande ämnen
Av de 95 skolorna har;
• 56 procent en kommunal huvudman
• 41 procent en fristående huvudman
• 2 procent landstinget som huvudman
• 1 procent ingen uppgift om huvudman
Sammanfattning av de 20 gymnasieskolorna med livskunskap som ämne
1. Typ av kurs
Sjutton av de 20 skolorna besvarade frågan om vad livskunskap var för Typ av kurs och hur många poäng
den omfattade. Gymnasiets kurspoäng är verksamhetsrelaterade och beroende av kursernas omfattning och
kunskapsmål.
Kursens omfattning i poäng:
• 30 poäng – 2 skolor
• 50 poäng – 9 skolor
• 100 poäng – 1 skola
• Antal poäng oklart, livskunskap integrerat i annat ämne – 2 skolor
• Ej svarat - 3 skolor
Typ av kurs bland de kommunala skolorna:
• Obligatorisk delkurs inom en annan kurs – 4 skolor
• Lokal valbar kurs – 6 skolor
• Lokal obligatorisk kurs – 4 skolor
• 40 minuter per år – 1 skola
Typ av kurs bland de fristående skolorna:
• Temadagar - 1 skola
• Obligatorisk kurs inom ämnet Individ och samhälle på det individuella programmet – 1 skola
7

2. Ämnesinnehåll
Av de 20 skolorna besvarade 16 frågan om ämnesinnehåll i kursen livskunskap. Följande kategorisering
gjordes utifrån de 15 mest återkommande ämnesområdena i skolornas kursplaner:
A. Kärlek, sex och samlevnad – 12 skolor
B. Alkohol, narkotika, tobak och andra droger – 11 skolor
C. Konflikters uppkomst och konflikthantering – 9 skolor
D. Sunda sociala relationer – 7 skolor
E. Genus – 8 skolor
F. Kroppsideal – 3 skolor
G. Olika kulturella mönster - integration, etnicitet, rasism o s v – 7 skolor
H. Fysisk hälsa – motion, kost o s v – 10 skolor
I. Psykisk hälsa – välbefinnande, självkänsla, hantering av stress och motgångar o s v – 13 skolor
J. Självkännedom/självreflektion och egen empatisk förmåga – 10 skolor
K. Etik och moral – 7 skolor
L. Existentiella perspektiv – 9 skolor
M. Demokratiska värderingar – 3 skolor
N. Framtida studie- och yrkesval – 4 skolor
O. Arbetslivets grundläggande lagar och strukturer – 3 skolor
16
14
12
10
8
6
4
2
0
A B C D E F G H I J K L M N O
Figur 1. Antal skolor som tar upp de 15 ovan nämnda ämneskategorierna.
Nedanstående citat från tre olika skolors kursplaner kan ge en inblick i bredden av kursutbudet.
Den första skolan vill främja psykisk och social hälsa:
”Kursen skall främja psykisk och social hälsa och ge eleven kunskaper om
människans beteende, tankar och känslor samt strategier att handskas med livet.”
Den andra skolan vill lyfta det positiva med att vara människa och människans möjligheter:
”Målsättning: att göra eleverna medvetna om våra möjligheter att påverka och vad
det betyder för oss själva och andra, att förmedla en positiv inställning till att vara
människa.”
I den tredje skolan fokuserar man på kärlek:
”Känna sig älskad – positivt tänkande och kunna ge kärlek.”
8

3. Metoder och program
Fjorton av de 20 skolorna besvarade frågan om vilka metoder man använde sig av i undervisningen.
Då många svar var korta och möjligtvis inte helt utförliga, görs i denna resultatdel inte några tydliga
kategoriseringar, utan i stället ges en beskrivande överblick.
De flesta skolor använder sig av värderings- eller dilemmaövningar, samt samtal/diskussioner i olika
former. Till grund för diskussion är det många som använder mediala hjälpmedel, såsom musik, film, TV
och tidningar. I övrigt nämns; rollspel, grupparbeten, enskilda arbeten, temadagar samt samarbets- och
kommunikationsövningar.
Två skolor kommenterade sina arbetsmetoder på nedanstående sätt.
Den ena fokuserar på lösningar:
”Arbetet är lösningsinriktat i motsats till probleminriktat.”
Den andra tillämpar ett arbetssätt med nära anknytning till de ungas liv, känslor och tankar:
”Ämnet strävar i sin metodik efter att skapa konkretion och ligga så nära ungdomars
liv som möjligt. Metodik som ger upplevelser och som innehåller såväl känslor som
handlingar och tankar/teorier tillämpas.”
Av de 14 skolorna skrev sex uttryckligen att de inte använde sig av någon specifik modell, metod eller
liknande. Fem av skolorna uppgav följande metoder/arbetssätt:
• Tre skolor använde sig av Birgitta Kimbers material Livsviktigt. Materialet består av en elevbok per
årskurs från förskoleklass till gymnasieskola. Till elevböckerna hör även en lärarhandledning.
Kimber utgår i sitt material från programmet SET - Social och Emotionell Träning. Med hjälp av
materialet tränas de färdigheter som ingår i begreppet emotionell intelligens (Kimber, 2004).
• Dynamisk självspegling – ”En pedagogisk metod som fokuserar på självbild, egenskaper och
moraliskt – etiska ställningstaganden och hjälper deltagaren att beskriva sin önskebild och frigöra
sin kreativitet som ett steg i personlighetsutvecklingen” (citat från en skola).
• Bella: Grus och glitter 2: för tjejgrupper. Metodbok för tjejgrupper (Byréus, 2001).
• NORMal eller?: vägledning – ledarmaterial för att sätta killar i rörelse. Material om killar,
manlighet och normer (Fridh, 2005).
• Mentalt förebyggande hälsovård – Livskompetens är en metod där självmordsfrågor vävs in i ett
arbete kring bl a stress, konflikthantering och psykiskt välbefinnande. Beskrivningen av metoden
och resultaten från utvärderingen ingår i en rapport över olika internationella och nationella
självmordsförebyggande metoder som används i skolan från NASP, Nationellt centrum för
suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (2007).
• MOD – mångfald och dialog - ett pedagogiskt koncept för att arbeta med mångfalds- och
diskrimineringsfrågor. MOD bygger på folkbildningens ideal om lärande och delaktighet där
utgångspunkten är deltagarnas egna erfarenheter, upplevelser och reflektioner. Syftet är att bidra
till att skapa insikt och nya handlingsmönster såväl på ett personligt som på ett samhälleligt plan.
(www.mod.nu/default.asp?menuItem=181).
• Juharifönstret – ”Ett redskap för att arbeta med sin självkännedom” (citat från en skola).
9

• UppdragsBaserat Lärande (UBL) – ”En pedagogisk modell som denna skola har utvecklat utifrån
Problembaserat lärande (PBL)” (citat från en skola).
• Portfolio – ”Portfoliometodiken flyttar fokus från lärarens undervisning till elevens lärande. Den
fokuserar på det som eleven är bra på istället för det hon har svårt för” (citat från en skola).
• Steget – Arbetsmaterial och lärarhandledning om hälsa, samlevnad och droger. Finns i två
versioner; för årskurs 4-6 och för årskurs 7-9. Innehåller beskrivningar av teorier och metoder för
hälsofrämjande undervisning.
• Risken Finns – Gruppträffar för killar med värderingsövningar, teamövningar, m m.
• EG-trappan.
4. Betygsättning
Femton av de 20 skolorna besvarade frågan om betygsättning av ämnet livskunskap. Av dessa 15 skolor var
det:
• 10 som tillämpade betygsättning G – MVG
• 3 som tillämpade enbart betygsättning G – för närvaro och aktivt deltagande. Alla dessa tre skolor
integrerade livskunskap som en del i en annan kurs
• 1 som noterade elevens deltagande i betyget (denna skola tillämpade temadagar)
• 1 som inte tillämpade någon betygsättning, dock gällde obligatorisk närvaro (denna skola har
livskunskap 40 minuter per år)
Skolor som inte hade kursen livskunskap, men liknande ämnen
Bland de insamlade 95 skolorna var det 40 (42 procent) som inte hade livskunskap, men som hade liknande
ämnen i stället. Merparten av dessa skolor skrev att de inte hade livskunskap som enskild kurs, men hade
ändå bakat in ämnet i andra kurser, alternativt integrerat i det vardagliga arbetet.
En skola beskrev skolmatsalens arbete på följande vis:
”Skolrestaurangen skall hålla hög klass när det gäller näringsinnehåll, smak,
variation och miljöhänsyn. Den är en viktig del i hela skolans verksamhet, vilket
innebär att kökschefens roll även är pedagogisk - han ska bidra till att eleverna lär
sig äta rätt och varierat.”
Fem skolor påpekade att de inte hade livskunskap, men att de hade andra liknande kurser såsom;
Hälsopedagogik, Människokunskap, Etik och Livsfrågor, eller Levnadslära.
10

Nedan följer citat från en skola som förklarar Etik och Livsfrågor på följande sätt:
”I ämnet tar vi upp frågor kring identitet, sex och samlevnad, vänskap, droger,
framtid, livsstilar och mer teoretiska frågeställningar kring etik. Ämnets innehåll,
främst arbetsmetoder, tas fram i samarbete med eleverna och vi brukar allt som
oftast ha en varierad pedagogik; fördjupningar, muntliga diskussioner,
redovisningar i grupp och enskilt. Varje grupp har ett obl. moment som examineras
med en vetenskaplig rapport men skriftliga prov är väldigt sällan förekommande.”
Nedan följer citat från en skola som förklarar Levnadslära på följande sätt:
”Kursen skall ge kunskaper om människans möjligheter och begränsningar, behov
och beteenden samt hur dessa kan påverkas och modifieras i samspelet med andra
människor. Kursen skall ge eleverna ökad självkännedom och en inblick i hur
elevernas eget förhållningssätt påverkar andras. Kursen skall ge ökad kunskap om
hur man bibehåller en god hälsa.”
Tre skolor tog upp att de arbetade med livskunskapsfrågor under temadagar eller inom olika projekt. En
annan skola hade varje dag en kvarts morgonsamling där man tog upp olika ämnen som berör moral och
etik, social kompetens, medmänsklighet, civilkurage et c.
11

Diskussion
Av de svarande skolorna uppgav 21 procent att de hade livskunskap som en enskild del/kurs på skolan.
Möjligtvis hade denna siffra varit högre om alla skolor hade svarat. De skolor som ej hade livskunskap var
snabba med att svara, sannolikt för att ett sådant svar inte är så tidskrävande eller komplicerat. De skolor
som hade livskunskap tog längre tid på sig, troligtvis för att deras svar innehöll mer information, samt för
att de eventuellt kände en viss osäkerhet i hur de ”borde” svara. Med detta i åtanke är det möjligt att den
procentuella andelen skolor som har livskunskap kan vara högre än 21 procent. Både det interna och
externa bortfallet kan delvis vara en effekt av att mejlet skickades ut under den senare delen av våren då
många skolor har mycket att göra inför skolavslutningen.
På grund av att svarsfrekvensen var förhållandevis låg är det svårt att dra några generella slutsatser.
Däremot ger resultatet en intressant överblick.
Av de 20 gymnasieskolorna som tillämpade livskunskap som enskild kurs hade 16, eller hela 80 procent,
också kommunal huvudman. Detta kan jämföras med att bara 56 procent bland det totala antalet svarande
skolor hade kommunal huvudman. Flertalet gymnasieskolor med livskunskap drivs alltså i kommunal regi,
vilket möjligtvis avspeglar att kommunala och fristående gymnasieskolor regleras på olika sätt.
Något tänkvärt som visade sig vid genomläsning av skolornas kursplaner var att många hade tydligt
hälsofrämjande visioner inför ämnet livskunskap. I en skola skrev man så här:
”Kursen skall främja psykisk och social hälsa och ge eleven kunskaper om människans
beteende, tankar och känslor samt strategier att handskas med livet.”
En annan skola uttryckte sig så här:
”Målsättning: att göra eleverna medvetna om våra möjligheter att påverka och vad det
betyder för oss själva och andra, att förmedla en positiv inställning till att vara människa.”
Vissa skolor kommenterade att de inte hade livskunskap men andra kurser som berörde samma
ämnesområden, exempelvis: Människokunskap, Levnadslära samt Etik och Livsfrågor.
Kanske det kan finnas en fördel i att föra samman liknande ämnen i en och samma kurs? Många skolor gav
en indikation om att de såg ämnet som förhållandevis nytt, och då även kanske kände viss osäkerhet i på
vilket sätt undervisningen skulle gå till. Om dessa skolor hade haft en gemensam mall att utgå ifrån kanske
de hade känt större trygghet. Kanske också fler skolor hade använt sig av evidensbaserade metoder.
Flertalet skolor utrycker att livskunskap är mycket populärt bland eleverna och att det finns ett behov av att
ha det som obligatoriskt ämne i skolan, med undantag från en skola som skrev följande:
”Eleverna tycker att den är för flummig, och jag håller med, eleverna diskuterar GÄRNA dessa
frågor, men ogillar flumämnet. Får de tillfälle att göra det i andra ämnen ser de det som bonus, i
livskunskap blir det tvång...”
12

I framtida studier kan det vara intressant att undersöka hur livskunskap används i låg-, mellan- och
högstadiet. Används det möjligen i högre utsträckning i de yngre klasserna? Vad är fördelarna/nackdelarna
med att arbeta med dessa ämnen i olika åldrar?
13

Referenser
Bremberg, S. (2007) Statens folkhälsoinstitut, Socialt och emotionellt lärande - effekter [online]
www.fhi.se/templates/Page____5951.aspx, (290607)
Byréus, K. (2001) Bella: grus och glitter 2: för tjejgrupper. Stockholm: KSAN
Fridh, C. (2005) Normal eller? : Vägledning – Ledarmaterial för att sätta killar i rörelse. Umeå: Röda
korsets ungdomsförbund
Gilbert, J. B. Lori, W. K. (2000) Preventing Alcohol and Tobacco Use through Life Skills Training. Alcohol
Research & Health. Vol. 24
Kimber, B. (2004) Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens. Solna:
Ekelund
Nordman, I. (2007) Upplysningstjänsten vid Skolverket, meljkontakt (150507)
Skolverket (2007 a) Tabell 4 - Antal elever läsåren 1980/81-2006/07 och beräknat antal elever 2007/08-
2013/14, [online] www.skolverket.se/sb/d/1638, (290607)
Skolverket (2007 b) Demokrati och värdegrund, [online] www.skolverket.se/sb/d/372/a/848, (290607)
Skolverket (2007 c) Skoladresser, [online] www.skolverket.se/sb/d/244, (290607)
Sveriges riksdag (1985) Skollag (1985:1100) 9 kap , [online]
http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?${HTML}=SFST_LST&${OOHTML}=SFST_DOK&${SNHTML}=SFST_ERR&${MAXPAGE}=
26&${TRIPSHOW}=format=THW&${BASE}=SFST&${FREETEXT}=&BET=1985%3A1100&RUB=&ORG=, (290607)
Sveriges riksdag (1992) Gymnasieförordningen (1992:394), [online]
http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?${HTML}=SFST_LST&${OOHTML}=SFST_DOK&${SNHTML}=SFST_ERR&${MAXPAGE}=
26&${TRIPSHOW}=format=THW&${BASE}=SFST&${FREETEXT}=&BET=1992%3A394&RUB=&ORG=, (290607)
Sveriges riksdag (2007) Motioner, [online] www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=400, (290607)
14

Bilaga 1
Till den det berör
Mitt namn är Ylva Olsson och jag, tillsammans med Centrum för Folkhälsa, genomför nu en
mindre kartläggning av hur många Gymnasieskolor i Stockholms län som använder sig av ämnet
Livskunskap, samt vad ämnet innefattar för dessa skolor.
Ingen skola kommer att namnges i den slutliga rapporten.
Mina frågor till er;
1. Har ni ämnet Livskunskap som enskilt ämne?
1.a. Om "Ja", vad består detta ämne av? (metoder, program, ämnen etc.). Finns det en kursplan får
den gärna bifogas.
2. Alternativt, är ämnet Livskunskap inbakat i skolan på annat sätt?
2.a. Om "Ja", på vilket sätt?
Om du som tar emot detta mejl känner dig osäker på hur svaren bör besvaras vore jag tacksam om
du skulle vilja vidarebefordra detta till någon annan person, som i sin tur mejlar tillbaka svaren till
mig.
Stor tack för all hjälp!
Med vänlig hälsning
Ylva Olsson
Folkhälsovetenskaplig student vid Malmö Högskola
Praktikant vid Centrum för folkhälsa, Psykisk hälsa - Barn & unga
Direkt: 08-737 36 64
Stockholms läns landsting
Box 17533, 118 91 Stockholm
Västgötagatan 2
Telefon: 08-737 35 00
Fax: 08-737 38 80
www.sll.se
www.folkhalsoguiden.se
15

Bilaga 2
Motion 2002/03: Ub331
Livskunskap som skolämne
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta ett nytt
obligatoriskt ämne i skolan.
Inledning
Så gott som varje dag delger oss media om mobbning, våld, sexuella trakasserier, sexuella övergrepp,
diskriminering m m i samhället. Dessutom finns snart inga gränser för vad vi som enskilda individer ”ska
tåla”. Unga människor matas, bl.a. via Internet, med att sex inte längre är en akt som sker mellan två
människor, som tycker om varandra, utan är något som man ska klara av för att vara duktig. Det är vanligt
att man kallar personer med utländsk bakgrund för svartskalle och unga kvinnor för hora. Många exempel
finns på att barn och ungdomar använder ord och uppträder på ett viss sätt därför att ”alla andra gör så”.
Ett brett och medmänskligt perspektiv på omvärlden är viktigt om framtiden ska bli fredlig. Förståelsen och
respekten för andra folk och kulturer är livsviktig. Jämställdhet mellan könen måste förankras tidigt. Som
individer behöver unga människor tycka om sig själva sådana de är. Är de starka och trygga vågar de också
ge av sig själva, och ett medmänskligt perspektiv på omvärlden blir då möjligt.
Därigenom uppstår positiva följdeffekter på negativa samhällsfenomen.
Våld och förnedrande trakasserier
Unga flickor/kvinnor och pojkar/män utsätts idag ofta för hot och våld. Flickor/kvinnor genom vulgära ord
och förnedrande handlingar, ofta sexuella. Pojkar/unga män ofta genom hot mot varandra och genom att
utsätta andra för kränkande ord och handlingar.
Vuxna människor måste alla tillsammans hjälpas åt att upplysa om vad som är rimligt att acceptera. Vi kan
inte stillatigande se på vad som sker runt om oss och sedan säga att vi inte visste vad som pågick.
Stigande kostnader för sjukvården
I samhället stiger sjukskrivningstalen och köerna till sjukvården ökar. Att arbeta förebyggande är det
viktigaste vi har framför oss. Vi måste se till att våra barn och ungdomar får en bra start i livet, både för
deras egen skull och för landets ekonomi.
Många unga tar idag lugnande medel och medicinerar för depressioner. Detta är tecken på att allt inte står
rätt till. Vi kan inte nonchalera problemen utan måste ta signalerna på största allvar.
Nytt obligatoriskt ämne i skolan
För att komma tillrätta med våld, hot, trakasserier och den allt mera utbredda sexuella förnedringen som
unga idag utsätts för, kan vi införa ett nytt obligatoriskt ämne i grundskolan och ett nytt kärnämne i
gymnasieskolan. Vi kan exempelvis kalla det för livskunskap och inkludera mänskliga rättigheter. Föräldrar
och övriga vuxna i de ungas omgivning har givetvis också ett stort ansvar. Genom att inrätta obligatorisk
undervisning, som med fördel kan ske i samtalsgrupper, kan man också komma tillrätta med de bråk och
den oro som idag finns på en del skolor. Undervisningen/samtalen ska starta redan när barnen börjar
grundskolan och sedan fortsätta som kärnämne under gymnasiet. Ämnet kan innehålla mat och hälsa, hur
16

vi uppträder mot varandra, jämställdhet, diskriminering, sexualitet, mänskliga rättigheter m.m.
Undervisningen bör ske i flick- resp. pojkgrupper för att deltagarna då lättare ska våga framföra sina
åsikter, frågor och i övrigt delta i diskussioner. Givetvis kan man ibland, när så är lämpligt, ha gemensamma
grupper. Förslag till delteman ska även kunna komma från eleverna själva. En del skolor har redan idag
denna typ av utbildning/samtal. Det är viktigt att alla ungdomar i landet får tillgång till det ovan beskrivna
obligatoriska ämnet.
Stockholm den 20 oktober 2002
Mona Jönsson (mp)
17

Bilaga 3
Motion 2006/07: Ub378
Livskunskap i skolan
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att livskunskap
genomsyrar alla områden inom skolan.
Motivering
Enligt artikel 12 i barnkonventionen har alla barn och unga rätt till inflytande i frågor som rör dem. Att vara
delaktig och att ha inflytande har stor betydelse för en persons utveckling. Möjlighet att kunna påverka ger
en större självkänsla och en känsla av att man som människa är värd något, att man har en åsikt att tillföra
och att det går att förändra. Att vara delaktig ger också en känsla av att vara behövd och att vara
respekterad. Detta är inte minst viktigt i barn- och ungdomsåren. När unga är aktiva och därmed delaktiga
utvecklas de som människor.
Målen för jämställdhetspolitiken är ett redskap för att styra de insatser som sedan görs för att nå målen. Då
målen saknar ett barnperspektiv riskerar vi att mista den dynamiska effekten med att även göra medvetna,
långsiktiga och hållbara insatser för att stärka jämställdheten bland barn och unga.
Vi anser att jämställdhetsperspektivet måste få ett tydligare genomslag i lärarutbildning och
undervisningsmaterial. Men vi vill även understryka behovet av att jämställdhetspolitisk får ett större
genomslag inom studievägledningen.
Barn och unga måste få känna sig delaktiga i samhället och kunna ta aktiv del i det politiska livet för att
demokratin ska fortleva. Genom att delta i demokratiska arbetsformer lär sig barn och unga att inhämta
fakta och lyssna på andras argument.
Delaktigheten ger dem på så sätt en viktig livskompetens. Därför är det viktigt att inkludera ett
jämställdhetsarbete även för flickor och pojkar i detta delmål, och att regelmässigt samla in synpunkter på
inflytandeformer från flickor och pojkar.
När man träffar barn och unga poängterar många att livskunskap borde genomsyra skolans vardag. Det
förekommer i många skolor men dock inte alla. Det samhälle vi i dag lever i har mycket större krav på våra
barn och unga och hur man ska vara och hantera relationer och prestationskraven.
Stockholm den 30 oktober 2006
Anneli Särnblad (s) och Carin Runeson (s)
18

VAD ÄR PSYKISK HÄLSA?
Psykisk hälsa innebär
att vara tillfreds
med sina inre och yttre möjligheter
att hantera sitt liv.
Definitionen framtagen vid Centrum för folkhälsa, SLL
Beställa rapporten
Centrum för folkhälsa
Psykisk hälsa - barn och unga
Box 17533
118 91 Stockholm
E-post: magdalena.carlberg@sll.se
Tfn vx: 08 737 35 00
www.folkhalsoguiden.se