Spets nr 1 2007 - Medicinsk fakultet - UmeÃ¥ universitet

More documents

Recommendations

Info

Linnéstöd ger svar om åldrande Vad är ett gott åldrande? Varför klarar vissa åldrandet bra medan andra får problem? En del svar på frågorna är att vänta från Umeå. Hit gick nämligen ett s k Linnéstöd på åtta miljoner kronor om året i tio år! Forskningsmiljön ”Den åldrande befolkningen och förändrade levnadsvillkor”, ledd av professor Anders Brändström, är också en av de tolv som Umeå universitet valt att satsa på. Över 200 internationella forskare har på uppdrag av Vetenskapsrådet och Forskningsrådet Formas granskat över 100 ansökningar. 20 har nu fått pengar, och Umeå-gruppen bedömdes hålla absolut världsklass. – Fantastiskt roligt! Nu kan vi dra igång ett spännande samarbete, säger Anders Brändström. Internationell modell Hur vi t ex hanterar service och omsorg i Norrlands inland där majoriteten av befolkningen är åldrad kan bli en modell internationellt, förklarar han. Satsningen bygger på spetskompetens inom både befolknings- och åldrandeforskning. Bl a ingår Betula-projektet samt Centrum för befolkningsstudier, där demografiska processer och livsförlopp studeras i ett långt perspektiv. Till medicinska fakultetens företrädare hör professorerna Lars Nyberg och Lars-Göran Nilsson, Sambandet mellan gott åldrande, deltagande i samhällsliv och levnadsvillkor ska nu skärskådas. Peter Byass, Stig Wall och Lars Lindholm, samt Lars Weinehall och Ann Öhman. Målet är en tvärvetenskaplig forskning, som söker samband mellan åldrande, deltagande i samhällsliv och levnadsvillkor. Man vill också långsiktigt bygga upp en internationell miljö, dit forskare från olika länder söker sig. – Vi har ett flertal världsunika databaser som gör miljön internationellt attraktiv. Svenska kyrkböcker och Tabellverket är unik grund för Europas största historiska befolkningsdatabas – i Umeå, förklarar Anders Brändström. Linnéstödet ska höja Sveriges konkurrenskraft genom att starka miljöer garanteras 5–10 miljoner årligen under en 10-årsperiod. Totalt fördelas 140 miljoner kronor varje år i tio år. foto: göran sandgren Vad gör Vetenskap till lunch Umeå universitet fortsätter inbjuda till ”vetenskapsluncher”. Tolv vårtorsdagar kan den som besöker Kafé Station i Umeå möta forskare från samtliga starka forskningsområden. Vem som helst kan slinka in och från klockan 12.15 och 20 minuter framåt lyssna till en aktiv forskare som berättar om sina rön. Vårens schema Så här ser schemat ut för våren: Den 1 februari pratar Kristin Palmqvist, professor i ekofysiologi, om ekosystem i förändring. Den 8 februari berättar Mikael Hjerm, docent i sociologi, om välfärdsforskningen i Umeå, och veckan därpå, den 15 februari, Gunilla Olivecrona, professor i Fredrik Almqvist är en av lunchföreläsarna. fysiologisk kemi, om ämnesomsättningssjukdomar. Den 22 februari tar professorn i matematikdidaktik, Johan Lithner, vid med matematiklärande som utgångspunkt. Veckan därpå, den 1 mars, är det Birgitta Stegmayrs tur. Hon är professor i medicin och pratar om nervsystemet. På internationella kvinnodagen den 8 mars pratar Åsa Karlsson, universitetslektor i historia om genusforskning, och veckan därefter, den 15 mars Fredrik Almqvist, universitetslektor i organisk kemi om biologisk kemi. Den 22 mars är ämnet ”befolkning – åldrande och livsvillkor”, med Gunnar Malmberg, professor i kulturgeografi, som föredragshållare. Den 29 mars pratar Göran Roos, professor i patologi, om cancerforskning. Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk, tar vid den 12 april med ett föredrag om det nordliga rummet. Den 19 april är ämnet infektioner, med Sven Bergström, professor i mikrobiologi som föredragshållare. Lunchterminen avslutas den 26 april då Åsa Strand, universitetslektor i växters cell- och molekylärbiologi håller ett föredrag om växt- och skogsbioteknik. Programmet finns på www.umu.se/umu/ forskning/vetenskapsluncher.html. Frågor besvaras av Helena Vejbrink, 090-786 93 79, epost helena.vejbrink@adm.umu.se Utveckling av magcancer föregås av en hög grad av cellförändringar. Ofta är orsaken bakterieinfektion. Thomas Boréns arbete handlar om hur Helicobacter pylori sätter sig fast på mänskliga celler. Spets 1/07
Bilden visar t h ett tvärsnitt av ett blodkärl, fyllt med röda blodkroppar. I positionerna klockan 7 och 12 ser man hur magsårsbakterier som svarta ”stavar” binder till rosa celler som är blodkroppar. Preparatet har gjorts av Dr Andre Dubois, Bethesda, USA. Från magens cellytor och till blodkärlens röda blodkroppar! Vad magsårsbakterien Helicobacter pylori gör i blodet vet man inte än. – Men det skulle inte förvåna mig om en infektion är ett förstadium till åderförkalkning, säger Thomas Borén, professor i medicinsk kemi i Umeå. Greti Ohlsson bakterien i blodet? Han är mer förvånad över att ingen tidigare sett bakterierna som sitter på blodkropparna. Upptäckten gjordes tillsammans med en amerikansk forskargrupp, ledd av Dr Andre Dubois i Bethesda. – Med DNA-teknik kunde vi snart visa att det var just magsårsbakterien som satt där. Med H pylori i fokus forskar Thomas Borén och hans kollegor på hur bakterier häftar vid mänskliga celler. Att förstå hur bakterien bär sig åt är viktigt eftersom den är den största riskfaktorn för magcancer, världens andra mest fatala cancersjukdom. Nya frågeställningar Kunskapen att magsårsbakterien också sprider sig till och via blodet väcker nya frågor. Gissningsvis påverkar den immunförsvaret på ett helt annat sätt än via magslemhinnan. Att bakterier som ger tandlossning också kan kopplas till hjärtkärlsjukdom ger en intressant utgångspunkt. – Nu kan vi kolla om det samma gäller mellan hjärtkärlsjukdom och infektion med H pylori. Kanske irriterar bakterierna blodkärlen och bygger ett första steg till åderförkalkning, säger Thomas Borén. I en artikel i tidskriften PLoS Pathogens visar forskargruppen hur det går till när bakterien tar sig från magen till blodet. I artikeln, där Marina Aspholm är huvudförfattare, beskriver de hur bakterien söker sig till blodkärlen innanför Spets 1/07 magens slemhinna. Väl där tar den sig genom kärlväggarna, sätter sig fast på de röda blodkropparna och kan på så sätt transportera sig vidare ut i kroppen. Att bli av med infektionen är viktigt. Även om det inte är klart hur avgörande bakterien är för hjärtkärlsjukdom bidrar den sannolikt. I höstens engelskspråkiga nummer av Spets beskrevs hur företaget Helicure arbetar med att ta fram ett vaccin mot magsårsbakterien. Vaccinet ska kunna förhindra infektion men också bota den som redan är infekterad. Resultaten är lovande. – Fungerar vaccinet blir det en snabb terapeutisk effekt och en relativt snabb effekt på cancerutvecklingen. Det blir också spännande att se vilken effekt det på sikt kan ha på bakterierna i blodet. Företaget driver Thomas Borén tillsammans med Lennart Hammarström, professor i klinisk immunologi vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Utgångspunkten är vidhäftningsproteinet BabA. – BabA använder bakterien för att hitta en fast punkt i tillvaron, men också för att få något att äta. Våra magceller är bakteriens skafferi. Kan vi hindra vidhäftning kan vi också svälta ut infektionen. Testas som nässpray För att trigga igång en immunisering har forskarna utöver BabA använt en adjuvant, ett stimulerande medel som tagits fram av professorn i immunologi i Göteborg, Nils Lycke. Det är en variant av ett koleratoxin som ger ett bra immunsvar på slemhinneytor. – På sikt är det tänkbart att göra vaccinet drickbart, som koleravaccin, men idag arbetar vi med en nässpray. Dels för att det tas upp av en stor yta i näsan, och dels för att slemhinnor har försvarsceller som kommunicerar med varandra. Vaccinet har fungerat förvånansvärt bra på möss, faktiskt bättre än forskarna hoppades på. – I den profylaktiska studien skyddades nästan alla, 90–95 procent, från infektion. I den terapeutiska botades hälften helt från infektion och av de återstående hade hälften mycket låga nivåer av infektion. Det är lovande, menar Thomas Borén. Forskarna har också i ett samarbete med ett amerikanskt laboratorium i Davis i Kalifornien testat vaccinet på Rhesus-apor. Också här ser det positivt ut. Hittills har vaccinet byggts på protein som renats fram från H.pylori. Nu ska de se om framgången kan upprepas med s k rekombinant material. Thomas Borén är positiv: – Vi hoppas på kliniska prövningar redan 2008, och går allt som det ska har vi ett vaccin år 2015.
Page 1: Spets Om forskning och utveckling v
Page 5 and 6: Miljoner, tack gärna! En miljon kr
Page 7 and 8: Storsatsning på hjärntumörer I N
Page 9 and 10: ler, mäta arean av olika celltyper
Page 11 and 12: Roger Kornbergs bild av transkripti
Page 13 and 14: söker prover för fullt nu, och sa
Page 15 and 16: Hoppas bli riksspecialitet Funktion

Spets nr 1 2007 - Medicinsk fakultet - UmeÃ¥ universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?