Agria_Ã¥rsredovisning 2005.pdf - LÃ¤nsfÃ¶rsÃ¤kringar

Agria Djurförsäkring 

Årsredovisning 2005

Innehåll 

VD-kommentar ......................................................2 

Affärsområde Smådjur ......................................4 

Affärsområde Häst ...............................................5 

Affärsområde Lantbruksdjur och gröda ....6 

Agrias veterinära engagemang .....................7 

Agria International ................................................8 

Agria M ......................................................................9 

Förvaltningsberättelse ......................................10 

Resultaträkning....................................................17 

Resultatanalys försäkringsrörelsen............18 

Balansräkning .......................................................19 

Kassaflödesanalys ............................................ 21 

Redovisningsprinciper .................................... 22 

Noter........................................................................ 24 

Revisionsberättelse .......................................... 37 

Styrelse och revisorer ..................................... 38 

Agrias ledare........................................................ 39 

Valberedning ....................................................... 40 

Skadeprövningsnämnd ................................... 40 

Fotografer 

Magnus Pehrsson, Bengt Alm och Mats Lundqvist har fotograferat bilderna på sid 38. 

Magnus Pehrsson alla övriga bilder.

Kort om 


Agria Djurförsäkring är ett specialistbolag med affärsidén att, genom 

specialistkunskap och engagemang, utveckla och sälja trygghet för 

djur och människor. Att försäkra djur och gröda är vår huvuduppgift, 

men vi erbjuder även andra tjänster som skapar trygghet för djurägare 

och landets växtodlare. 

Vårt signum är att vi med våra engagerade medarbetare arbetar nära 

kunderna genom ett långtgående samarbete djurägarorganisationer 

samt veterinärkåren. Agria Djurförsäkring är ett helägt dotterbolag 

till Länsförsäkringar AB inom länsförsäkringsgruppen. Vi har ett nära 

samarbete med de lokala självständiga länsförsäkringsbolagen. 

2005 i korthet 

• Agria Dyreforsikring etableras i Norge. 

• Antal försäkrade djur ökar. 

• Nya försäkringar för smådjuren lanseras. 

• Några större salmonellautbrott i slutet av året. 

• Agria får utmärkelsen Bästa Arbetsvillkor. 

Nyckeltal Mkr 2005 2004 

Premieintäkt efter avgiven återförsäkring 843,8 787,2 

Resultat före dispositioner och skatt 196,9 154,3 

Försäkringsrörelsens tekniska resultat 60,8 80,9 

Konsolideringsgrad, % 97 84 

Driftskostnadsprocent 30,0 29,0 

Totalkostnadsprocent 94,0 91,1 

Agriagruppen skapar trygghet för djur och människor 

Djurförsäkring 

Försäkring för 

djurägare och 

växtodlare 

Marknadsledande 

"En riktig djurförsäkring" 

International 

Licensiera vårt 

försäkringskoncept 

Norden 

– hemmamarknad 

Agera 

Djurägandeutveckling 

– underlätta djurägande 

Agera ska tillföra 

strategiska värden 

till verksamheten 

Processorganisation

Året som gick, 2005 

Januari: Agria Dyreforsikring tar fart i Norge. Första kunden blir en 

veterinär som försäkrar sin newfoundlandstik. Kick off för projektet 

Vinnande Sälj i hela landet. 

Februari: Agrias egenutvecklade säljstödssystem börjar användas. 

Mars: Agrias personalchef Eva Alness, är en av tre finalister i Kompetensgalans 

utnämning av Årets HR-chef. 

April: Agria får utmärkelsen Bästa Arbetsvillkor av Nyckeltalsinstitutet. 

Ny distansavtalslag, som innebär att Agria ska skicka ut villkoren 

till alla kunder, börjar gälla. Agria M bjuder in till en inspirationsdag. 

Hästskon Racer lanseras på marknaden under valborgshelgen. Racer 

ägs av Svenska Elitskon och har utvecklats tillsammans med Agera 

Djurägandeutveckling AB. 

Maj: Ett annat projekt som Agera drivit, hunddagiset Tassen 

sjösätts. Agrias egenutvecklade kompetensverktyg börjar användas. 

Vi börjar sälja nya flexibla smådjursförsäkringar och kan bland annat 

erbjuda marknadens lägsta självrisk. Vi försäkrar den 240 000:e 

hunden… 

Juni: … och denna månad välkomnar vi den 200 000:e hundkunden. 

Jordbruksverket presenterar statistik som visar att 3/4 av alla hästar 

och 2/3 av hästanläggningarna finns i och i närheten av större 

tätorter. 

Juli: Falsterbo Horse Show är en av sommarens höjdpunkter för 

hästsverige. 

Augusti: Fröken blir utsedd till Agrias och Svensk Avels Sara-ko 

tack vare dess skönhet och hälsa. Agria är huvudsponsor på islandshäst-vm 

i Norrköping. Agria.se har över 61 000 unika besökare. I snitt 

stannar dessa i åtta minuter. 

September: Agria M inbjuder till inspirationsdag. 

Oktober: Vi introducerar ny foster- och fölförsäkring som kan tecknas 

från 45:e dräktighetsdygnet. Jordbruksverket inför smittskyddsregler 

för att minska risken att tamfåglar ska smittas med fågelinfluensa. 

Agrias samarbete med äggproducenterna ger ett gott skydd. 

November: Agriamiljonen utökades bland annat för att våra 

duktiga ryttare ska kunna tävla i Samsung Super Leauge. Kattguldet 

delas ut till Margot Danielsson i Umeå. 

December: Willy Heyman, stark drivkraft bakom Hundstallet, utses 

till Djurens Hjälte. Runt 260 gårdar är certifierade som Säker Hästverksamhet. 

Elisabeth Hjelm utses till Agria Ponnyryttare år 2006 vid 

Stockholm International Horse Show.

Välkommen till 

agria djurförsäkring

2 | a g r i a d j u r f ö r s ä k r i n g 

anders mellberg, 

agrias Vd. 

Vd-kommentar 

agrias mest framgångsrika 

år sedan 1890 

2005 blev åter igen ett framgångens år för Agria Djurförsäkring. Aldrig tidigare i företag- 

ets historia har det tecknats så många försäkringar och kundnöjdheten är fortfarande 

bland den högsta i försäkringsbranschen. Här berättar Agrias VD Anders Mellberg om 

året som gått. 

Vilka är de Viktigaste affärsmålen i 

agrias VerksamHet? 

– Våra verksamhetsmål bygger på Agrias vision 

att skapa trygghet för djur och människor. 

De senaste åren har fokus legat på att effektivisera 

affärsprocesserna med kundens bästa för 

ögonen. Jämfört med andra försäkringsbolag 

är Agrias operationella effektivitet tre till ett, det 

vill säga att andra bolag har tre gånger så stora 

resurser per ärende än vad vi har. Ändå har vi 

den högsta kundnöjdheten i branschen. 

Vad Har Varit mest betydelsefullt 2005 

för att nå affärsmålen? 

– Efter omfattande kundundersökningar lanserade 

Agria nya flexibla smådjursförsäkringar. 

I slutet av året introducerades liknande förbättringar 

i våra hästförsäkringar. Resultatet har slagit 

väl ut. Aldrig tidigare under Agrias historia har 

ökningen av antalet försäkringar varit större än 

i år. Trenden att även försäkra mindre djur, som 

exempelvis huskatter, håller i sig. Sedan år 2000 

har kattbeståndet fördubblats. De minsta djuren 

– gnagarna, fåglarna och reptilerna följer samma 

utveckling. 

– Vårt samarbete med Sveriges djurägarorganisationer 

har betytt mycket för både Agria och 

de djurägarorganisationer vi samarbetar med. 

Men Agria hade aldrig kunnat nå årets framgångar 

utan våra medarbetare – på kontoret och ute i 

landet – som passionerat och outtröttligt arbetar 

för att möta kundens behov och förväntningar. 

– Att vi regelbundet mäter attityden hos 

kunder, medarbetare och säljare samt följer upp 

resultatmål hjälper oss att följa upp och justera 

nya aktiviteter på ett tidigt stadium.

a g r i a d j u r f ö r s ä k r i n g | 

– Även arbetet med att förvalta vårt kapital är 

viktigt, särskilt ett år som 2005, när tillväxten varit 

expansiv. Förvaltningen har varit mycket lyckosam. 

Överskottet ska användas i nyinvestering inom 

forskning och utveckling för att generera nya affärer. 

Vilka är årets viktigaste kundsatsningar? 

– I de nya försäkringarna för hästar, hundar och 

katter har vi mött kundens krav på ökad valfrihet 

av försäkringsinnehåll och självrisknivåer. 

– Vi har också utökat våra utbildningsinsatser 

inom djurägande och djurvård med hjälp av 

kundträffar och agria.se. Vi har också infört ett 

system där djur som varit friska länge får rabatt 

på självrisken. 

– Andra viktiga exempel på kundinsatser är 

våra ständiga förbättringar inom såväl arbetssätt 

som säljstödssystem och service till kunderna. 

Vår strävan är att överträffa kundernas förväntningar. 

Har agria nått några andra milstolpar? 

– Sedan tidigare har Agria franchiseverksamhet 

i Finland, på Åland och Island. Den nystartade 

verksamheten i Norge är den senaste utlandssatsningen. 

Resultatet efter första året är högt 

över förväntan. Trots höga krav på både medarbetare 

och arbetsprocesser, har engagemanget 

varit högt från alla håll. Vi har också fått igång ett 

fint samarbete med djurägarorganisationerna och 

veterinärkåren i vårt västra grannland. 

– Vår finska franchisepartner Tapiola fortsätter 

framgångsrikt att introducera nya Agriaförsäkringar 

på marknaden. Franchisepartnern Ålands 

Ömsesidige har, med utgångspunkt i Agriakonceptet, 

slagit rekord. Inom en tioårsperiod har de 

försäkrat mer än 50 procent av den åländska 

hund- och hästmarknaden. Satsningen på Island 

tillsammans med VIS har däremot haft en sämre 

utveckling än väntat. Försäkringsbenägenheten, 

som inte är hög, tar längre tid att förändra än vad 

vi räknat med. 

Vad innebär det att sälja trygghet? 

– Trygghet är grundbulten i vårt arbete med djurförsäkring. 

Agria hjälper djurägare att skydda sig 

och sitt djur, vi stödjer forskning och stimulerar 

djursporterna. 

– Vårt utvecklingsbolag Agera Djurägandeutveckling 

AB har investerat i en rad olika affärsprojekt 

för ökad trygghet för djur och djurägare. 

Projektet där Svenska Elitskon AB utvecklat 

hästskon Racer med stöd av Agera har fått en bra 

start på marknaden. Nu utvecklas hästskon vidare. 

Utvecklingen av ett koncept inom den sociala 

ekonomin är mycket intressant. I Karlskoga har 

Agera varit med och etablerat ett hunddagis. Det 

bygger på samverkan med vården för snabbare 

rehabilitering av långtidssjuka. När konceptet är 

utvärderat hoppas vi kunna etablera liknande 

verksamheter i andra kommuner. 

– Ageras enhet Agria M vägleder företag som 

vill ta del av Agrias kvalitetsarbete. Under året har 

de sålt sin kunskap till företag både inom och 

utanför länsförsäkringsgruppen. Produktutbudet 

utvecklas kontinuerligt och Agria M:s kundsegment 

blir allt bredare. 

Vad innebär Agrias långsiktiga satsning 

på utveckling och kvalitet inneburit? 

Agrias effektiva och kundvänliga processer är 

svåra att kopiera eftersom de präglas av våra medarbetares 

engagemang och delaktighet. Kulturen 

på Agria är så starkt rotad att förbättringsarbetet 

upplevs som något naturligt och nödvändigt. 

Ständiga förbättringar och korrigeringar utförs i 

dag systematiskt i hela organisationen. Tre saker 

blir tydliga i detta arbete: dels att våra ansträngningar 

ger resultat både vad gäller nöjda kunder 

och medarbetare, dels att det krävs långsiktighet 

för att nå bestående förbättringar och en miljö 

som ser kvalitet som något naturligt och nödvändigt. 

Våra framgångar på marknaden har inte låtit 

vänta på sig. Vi har några av näringslivets nöjdaste 

kunder. 

Vad har vi att vänta inför framtiden? 

Agria fortsätter att leverera trygghetsprodukter på 

kundernas villkor. Inom en nära framtid erbjuder vi 

ett nytt servicekoncept som ger bättre tillgänglighet 

och trygghet för djurägaren. Vi arbetar också 

för att kunskapen om förändrade försäkringsvillkor 

och andra nyheter snabbare ska slå igenom i hela 

organisationen. Vi hoppas att kunna åstadkomma 

detta genom mer omfattande utbildningssatsningar 

och systematiserad interninformation. 

– För oss är det viktigt att tidigt identifiera 

framtida trender och hot. I och med det ska vi 

även i fortsättningen kunna erbjuda våra kunder 

trygghet inom så många områden som möjligt. 

Framtiden kommer av sig själv men framgång gör 

det inte.


– djur sprider glädje 

bara genom att vara 

ib, affärsområdeschef 

för smådjur, och hans 

schäfer donni. 

Vad har en kanin gemensamt 

med en afrikansk pygméigelkott, 

en katt och en grand danois? 

Frågar du Ib Ahlén på affärsområde 

smådjur är svaret givet: De 

ger ju glädje, de sprider trygghet 

och de hjälper djurägaren i 

svåra situationer – bara genom 

att vara. 

Det kanske är därför som 

Ib säger att han har världens 

roligaste arbete – han jobbar 

ju med att ge något tillbaka till 

djuren. 

– Det handlar inte bara om 

att göra det enklare för djurägaren 

att kosta på sin hund, katt 

eller vilket djur det än må vara 

den vård som den behöver. Det 

handlar också om att arbeta 

förebyggande, berättar Ib och 

syftar på samarbeten med forskare 

och med landets djurägarorganisationer. 

Agrias skadestatistik används för att de som 

sysslar med avel ska kunna få fram friska djur. 

Tillsammans med Svenska Kennelklubben och 

Sveriges Lantbruksuniversitet finansierar Agria 

också forskning kring vanliga sjukdomar, något 

som på sikt förbättrar djurhälsan. 

Även utanför det veterinärmedicinska området 

finns områden där Agria kan vara med och göra 

livet tryggare för våra fyrfotade vänner. Ett exempel 

är samarbetet med Mim Construction, som 

tagit fram en krocktestad hundbur. 

– För oss människor är det självklart med bilbälte 

när vi åker bil – oavsett om vi sitter i frameller 

baksätet. Djuren åker oftast helt oskyddade. 

Vi tittar nu på hur bilfärden kan säkras för de 

hundar där det inte finns utrymme för en bur. 

För 115 år sedan var Agria ett företag som 

bara försäkrade lantbruksdjuren. År 1924 försäkrades 

den första hunden. Men först för drygt trettio 

år sedan såldes den första kattförsäkringen. 

– Tiderna när katten enbart var en råttfångare 

är förbi, berättar Ib. I takt med att kattens emotionella 

värde ökat väljer fler att teckna försäkring. 

Han visar kurvorna i försäkringsstatistiken, som 

på många sätt liknar fartränderna efter en katt 

uppskrämd i ett träd. De pekar spikrakt uppåt. 

Nästa djur som försäkrades blev papegojan 

och för åtta år sedan blev det möjligt att försäkra 

gnagare, reptiler och mindre burfåglar också. Ib 

berättar att det än så länge inte är så vanligt att 

försäkra dem, men att de går samma utveckling 

till mötes som katterna. 

– Det har också blivit vanligt att chipmärka de 

här djuren, eftersom det är kravet för att få livförsäkra 

dem. Det är en ny trend och hänger ihop 

med en ökad import. 

Trenden visar att vi i Sverige tar djuren på 

allvar. Det märks också på andra sätt. 

– När vi håller föredrag för uppfödare och 

andra djurägare är det oftast fullt hus. I några fall 

har vi varit tvungna att ordna ett nytt möte kort 

efter, förklarar Ib och ger ytterligare exempel på 

hur Agria samverkar med djurägarna: 

– Idag har vi 18 samarbetsavtal med djurägarorganisationer 

där vi från Agrias håll hjälper till 

att anordna evenemang och andra aktiviteter. I 

gengäld informerar djurägarorganisationen om 

Agrias försäkringar. De övergripande målen är 

alltid att utveckla och förbättra djurägandet och 

djurhälsan. 

Genom samarbetet kan föreningarna ordna 

evenemang där de visar upp vilka de är. Det 

största evenemanget som Agria står bakom är 

”Årets Hund”. Det består av 30-40 utställningar 

under året över hela landet. Men Agria sponsrar 

också katt- och fågelutställningar och vid något 

tillfälle även kaninhoppning. 

En relativt ny gren inom hundsporten är Agria 

Freestyle Cup. I den framför hund och hundförare 

tillsammans en dans. 

– Cupen är ganska ny och har fått ett fantastiskt 

gensvar. Det är mycket kul att få vara med 

och utveckla en gren från början. Nästan lika 

kul som att njuta av samspelet mellan hund och 

förare, tycker Ib.

a g r i a d j u r f ö r s ä k r i n g | 5 

– olika hästar 

behöver olika försäkringar 

Etthundratvå centimeter. Det är den mest tydliga 

skillnaden mellan en shirehäst på 178 centimeter 

och en falabellaponny på 76. Mindre synbart, men 

ändå lika viktigt, är att behovet av försäkringsskydd 

varierar mellan olika hästar – oavsett om de 

är stora eller små. 

– Om hästen tävlar, används vid avel eller 

motionsrids påverkar vilket skydd hästen ska ha. 

Därför finns det inte bara en hästförsäkring utan 

flera olika, förklarar Mats Nahlbom, chef för affärsområde 

Häst på Agria Djurförsäkring. Han tillägger 

att ägarnas olikheter också präglar dagens hästförsäkringar. 

– Vissa vill ha en lägre självrisk och betalar en 

högre premie. Andra föredrar det motsatta. Önskemål 

om högsta ersättningsnivå varierar också 

och därför kan du själv påverka hur du vill att din 

hästs försäkring ska se ut. 

Det bästa för alla inblandade är förstås om 

hästen aldrig blir sjuk eller skadar sig. 

– Hältor är den största enskilda orsaken till att 

vi betalar ut ersättning, säger Mats. Han berättar 

också om hur Agria gör för att förebygga skador 

och förbättra hästhälsan. 

– Varje år doneras en liten del av premieintäkten 

till hästforskning. Agria driver också flera kunskapshöjande 

projekt tillsammans med Svenska 

Ridsportförbundet och flera andra hästägarorganisationer. 

I Skåne drivs också ett rehabiliteringsprojekt 

där hästar som dömts ut med vissa diffusa 

diagnoser får en andra chans. Projektet är inte 

utvärderat ännu, men av de åtta hästar som tagits 

emot har alla blivit fria från sina bekymmer. 

– Ibland handlar det helt enkelt om att hästen, 

miljön och hästägaren inte passar för varandra. Vi 

tror att vi kan, när vi lärt oss mer om detta, rädda 

livet på hundratals hästar varje år. 

I mars i år genomfördes Häst 2006, den 

första avsuttna hästmässan där trav-, galopp- och 

ridsporten gick samman i ett evenemang för att 

höja kunskapsnivån. Agria var en av initiativtagarna 

och arrangörerna. 

– Under tre dagar kunde de 2 800 besökarna 

ta del av cirka 70 föredrag om till exempel avel, 

kosthållning, ridning och sjukdomar. 

Tillsammans med Länsförsäkringar och LRF 

driver Agria konceptet Säker Hästverksamhet, 

som siktar på att med utbildning göra stallmiljön 

säker för alla som vistas där. 

– Det räcker med att en liten råtta gnager av 

en kabel för att det ska börja brinna om man inte 

har jordfelsbrytare. Efter en brand i Mälardalen 

som började på just det sättet har intresset ökat 

för att delta i utbildningen och få sitt stall godkänt. 

Att få arbeta med hästar på detta sätt är spännande, 

tycker Mats som själv äger tre travhästar. 

I samarbetsavtalen med hästorganisationerna 

sponsrar Agria också flera tävlingar för både den 

ovane och rutinerade ryttaren eller kusken. 

– Som en del av vår elitsatsning har vi bland 

annat garanterat medel så att vi ska kunna skicka 

iväg våra svenska hoppryttare till Samsung Super 

League 2006. Men vi tycker att det är minst lika 

viktigt att få fram morgondagens stjärnor eller 

bara stötta den som vill umgås med hästar utan 

stora tävlingskrav. 

mats nahlbom är 

affärsområdeschef 

för Häst.


– nöt, svin och höns toppar 

försäkringsligan 

ewa nordenstedt är affärsområdeschef 

för lantbruksdjur 

och gröda. 

– Det är så självklart för oss 

svenskar att den mat vi äter är 

sund och hälsosam. Kanske är 

det därför det är så spännande 

att arbeta med lantbruk, säger 

Ewa Nordenstedt som är chef 

för affärsområde Lantbruksdjur 

och gröda. 

Lantbrukaren påverkar ofta 

flera led i produktionen – från 

frö till mjölk eller kött. 

Ewa och hennes kollegor är 

ett stöd för svenska lantbrukare 

i deras strävan att få ett bra 

resultat. Deras specialistkunskap, 

tillsammans med kunskaperna 

i Länsförsäkringar, ger lantbrukaren 

rätt försäkringar för hela 

verksamheten – oavsett om det 

är en byggnad eller maskin, ett 

fält med korn eller en djurbesättning 

det handlar om. 

– Vi kan hjälpa till även om 

det handlar om en biodling eller 

ett hägn med hjortar, berättar 

hon vidare, men förtydligar att det är nöt, svin och 

höns som toppar försäkringsligan inom lantbruksområdet. 

Får och get är på frammarsch. 

Under de senaste decennierna har antalet 

lantbruk blivit färre – men större. Det i kombination 

med öppnare gränser är orsakerna till att 

smittspridning är ett stort hot. Sjukdomar kan 

spridas genom foder eller genom att ett nytt djur 

tar med smittan in i besättningen. Vissa sjukdomar, 

till exempel salmonella och paratuberkulos 

sprids även på andra sätt. 

– Vi har också sett skador där tekniken, som till 

exempel ventilationen, slagits ut och hönsen som 

varit beroende av den har dött. 

Hotet att drabbas kan hålla lantbrukare vakna 

på nätterna, även om staten ger ett visst skydd 

vid skador och sjukdomar. Oavsett orsak kan en 

skada eller olycka innebära slutet på flera generationers 

arbete. 

– Att bekämpa sjukdomarna och olyckor är ett 

evighetsarbete. På många områden har vi ändå 

nått stora framsteg. Hon syftar på de djurhälsoprogram 

som Agria uppmuntrar alla lantbrukare 

att ansluta sig till. Att förebygga ohälsa på andra 

sätt är också ett ämne som Agria diskuterar flitigt 

med Jordbruksverket och Statens Veterinärmedicinska 

Anstalt. 

Smittskyddsprogram är också en självklar del i 

konceptet ”Säker Gård” från och med i år. 

– Konceptet ”Säker Gård” har utvecklats av 

LRF och Länsförsäkringar tillsammans med oss. 

Genom det motverkar vi även olyckor som brand, 

elfel och annat som går att förebygga. En gård är 

ju en arbetsplats, både för djur och för människor. 

Agria godtar inte heller att djur far illa. I fall av 

djurplågeri eller vanvård säger Agria upp försäkringarna. 

Och om en djurägare har skador oftare 

än vad som är normalt följer Agria upp det för att 

se om det hänger ihop med dålig djurhållning. 

– Vi har också ett system där lantbrukare som 

varit skadefria under lång tid har lägre premie än 

de som drabbats av skador. 

Det är inte bara inom djursfären som Agria 

arbetar med utveckling. I Skåne driver Agria ett 

projekt som ska ge mer kunskap om hur hagel 

påverkar stärkelsen i potatis. 

– Detta projekt drivs av Agrias specialister, grödavärderarna, 

berättar Ewa med blicken blir full av 

fascination. Hon fortsätter: 

– Det är så spännande att prata med värderingsmännen 

– deras kunskap om gröda tycks 

vara obegränsad oavsett om det är spannmål, 

oljeväxter, grönsaker eller något annat det gäller. 

De vet exakt hur plantorna fungerar, vad de 

behöver för att må bra och hur de påverkas av 

olika skador. 

Precis som värderingsmännen är Ewa och 

hennes kollegor själva djupt rotade i myllan och 

har många års erfarenhet av lantbruk. Den genuina 

förståelsen för lantbrukarnas situation kan inte 

underskattas – en lantbrukare som drabbats är 

påverkad både känslomässigt och ekonomiskt. 

– Vi jobbar ju med vårt intresse. Vi märker 

att den kunskap vi har om både lagstiftning och 

branschen i övrigt är uppskattad. Det är mycket 

engagerande att kunna påverka utvecklingen och 

ligga i framkant.


lotta gunnarsson, en aV agrias Veterinärer 

– Hos levande varelser 

är varje skada unik 

– Ena dagen föreläser vi för kattägare i en mellansvensk 

stad, nästa hjälper vi forskare med djurhälsoprojekt 

eller arbetar fram nya bra försäkringar 

allt eftersom veterinärmedicinen utvecklas. 

Så beskriver Lotta Gunnarsson hur en dag kan 

se ut för veterinärerna på Agria Djurförsäkring. 

– Fast vår huvudsakliga uppgift är att ge 

handläggarna råd och stöd i deras dagliga arbete, 

säger hon och betonar att det kan vara nog så 

varierande. Svåra och enkla fall om vartannat. Hos 

levande varelser är varje skada och sjukdom unik 

och då kommer den veterinär medicinska kompetensen 

väl till pass. 

Lotta Gunnarsson är gruppchef för Agria Djurförsäkrings 

fem veterinärer. Alla i gruppen har 

erfarenhet av praktisk djursjukvård. De har också 

ett brinnande engagemang både för djuren och 

för hur veterinärvården i Sverige utvecklas. 

Sedan början av 1900-talet har Agria finansierat 

såväl grundforskning som tillämpad forskning. 

Men den veterinärmedicinska kunskapsutvecklingen 

upphör inte med det: 

– Genom Agrias dagliga arbete har vi samlat 

på oss detaljerade uppgifter om vad djuren blir 

sjuka av. Det är något som vi gärna delar med oss 

av till dem som vill förbättra djurhälsan. 

Som ett exempel på detta nämner Lotta hur 

Agrias statistik förbättrar flera djurorganisationers 

avelsprogram. Att dela med sig av informationen 

är självklart för Agria, men internationellt har det 

fått flera ögonbryn att höjas. 

– Utomlands är det tydligen ovanligt att ge bort 

information på detta sätt. Om företag över huvud 

taget släpper den ifrån sig brukar den kosta en 

förmögenhet. Att vara generös med den kunskap 

vi har är för oss helt enkelt ett annat sätt att förbättra 

för djuren. 

Samma resonemang ligger bakom samspelet 

med media. Agrias veterinärer svarar på frågor 

om hur vanligt det är med huggormsbett, vad 

som kan hända om en hund sätter i sig en bulldeg 

eller vad som händer om fågelinfluensan får 

fäste i Sverige. 

– Ofta kan vi plocka fram uppgifter kring hur 

vanliga vissa sjukdomar och skador är, men 

statistik ska man handskas försiktigt med, så det 

är inte gjort i en handvändning. Vi försöker vara 

tillmötesgående i den mån vi kan. 

Förutom uppgifter om djurhälsa har Agria 

kunnat dela med sig av annan kunskap. Sedan 

många år har Agria ett nationellt erkänt bra sätt att 

utveckla företaget med kundens bästa för ögonen. 

Detta är också något som kommer Sverige 

veterinärkliniker tillgodo, bland annat genom 

benchmarking och annan kompetensöverföring. 

Lotta och hennes kollegor på Agria har ofta 

kontakt med andra veterinärer. 

– Det är viktigt för alla att samarbetet med 

veterinärerna i landet fungerar – vi vill vara uppdaterade 

med hur veterinärmedicinen utvecklas. 

Ibland vill vi också vara med och leda den, säger 

Lotta och nämner att Agria tog initiativet att 

ersätta rehabilitering för hundar och katter. Vid 

den tiden var det ett djärvt grepp på ett tidigare 

oprövat område. 

Ett annat exempel är ett projekt där Agria ger 

vissa utdömda hästar en andra chans. Istället för 

att låta dem gå till slakt har alla hästar i försöket 

rehabiliterats. I framtiden kan detta innebära att 

hundratals hästar om året räddas till livet. 

lotta gunnarsson, leg. 

veterinär, Vmd och hennes 

hund molly.


animal insurance 

– an international concept 

pekka olson, Head of agria 

international and his dog oj. 

What can a small country like 

Sweden have to teach others 

about animal insurance? After 

all, there aren’t even all that 

many animals up in the North 

compared to the rest of Europe. 

But the fact is that Agria in 

Sweden is the best in the 

world when it comes to animal 

insurance, especially 

if you look at the number of 

animals in proportion to the 

number of people in this part of 

the world. 

“Around half of all dogs, 76 

per cent of all horses and 15 

per cent of all cats are insured. 

The vast majority, 61 per cent of 

them, have chosen Agria,” says 

Pekka Olson, Head of Agria 

International, which has the 

Nordic countries as its home 

market. 

Behind this success, apart 

from responsible animal owners, is a unique 

concept made up of systems, processes and 

insurance policies. These three building blocks 

combine in a carefully designed way. 

“The highly successful Swedish concept, 

where the different parts come together, also 

works internationally. Agria’s IT system has been 

developed by our own animal-loving colleagues. 

The insurance policies available have been 

developed in collaboration with Swedish animal 

owner clubs and vets,” continues Pekka Olson. 

All of this helps us to provide the most 

important element for our clients – insurance 

policies that meet the needs of both the animal 

owner and the animal. Insurance policies from 

Agria can be tailor-made and the client can select 

for themselves what levels of premium, excess, 

and cover they need. In order for this to work, 

access to a good system and reliable procedures 

is vital. 

“Animals are individuals, and it’s impossible 

to sell animal insurance as though one were 

insuring an object. A dog which is used for 

hunting or breeding, or which has some form 

of training, requires one sort of insurance. The 

owner of a pet dog requires a different sort. The 

owner of a competition horse has a completely 

different set of requirements to a girl who has just 

received her first pony.” 

Agria’s animal insurance concept is available in 

Finland through the insurance company Tapiola, 

in Iceland through VIS and on Åland through 

Åland Ömsesidiga. Since 2005, Agria has also 

been available in Norway. The difference between 

this and the other countries is that in Norway, all 

insurance is handled directly by Agria – no other 

company is involved. 

“In Norway, the proportion of animals insured 

is significantly lower than in Sweden. However, 

our first year in Norway exceeded our expectations 

in terms of the number of owners of dogs 

and horses who chose to take out insurance,” 

says Pekka Olson. 

But what’s it like to enter a whole new market? 

Is it possible to just take exactly the same 

concept and use it in a different context? 

“Yes and no,” answers Pekka Olson. “A dog is 

a dog, regardless of which country it happens to 

be in. On the other hand, there are cultural and 

regional aspects – laws, breeding programmes, 

variations in animal husbandry – which must be 

taken into account. And of course, it is important 

to enter a new market in the right way. 

A successful way of doing that is to get help 

from the people who benefit from Agria - vets 

and animal owner organisations. We collaborate 

closely with kennel clubs, horse owners’ clubs 

and cat owners’ clubs in all of the countries 

where we are active.” 

“Our goal is to achieve a shared vision on how 

Agria’s insurance should develop, so that it 

benefits all those who are involved. A sort of winwin-win 

situation. That’s how we build success 

– both for ourselves and for our partners,” 

concludes Pekka Olson.


ann Horn, Vd för agera djurägandeutVeckling ab 

– agria m säljer agrias 

kunskap om framgång 

Under den senaste tioårsperioden har Agrias 

omsättning mer än fördubblats. Kundlojaliteten 

är över 90 procent – något som till och med får 

Nokias kundmätning i Finland att blekna. Det 

är knappast en slump. Företag som utvecklar 

sin verksamhet med kundens bästa för ögonen 

har bättre ekonomiskt resultat än företag som 

inte gör det. Det visar både svensk och utländsk 

forskning. På Agria visar det sig på sista raden i 

bokslutet och i kundmätningarna. 

– Sedan vi tog emot den första kvalitetsutmärkelsen 

1999 har det varit ett stort tryck från 

andra organisationer och företag för att få mer 

information om hur Agria har lyckats. Det är den 

kompetensen Agria M överför till andra företag, 

förklarar Ann Horn. 

Ann är vd för Agria M som är en del av Agera 

Djurägandeutveckling AB, ett dotterbolag till 

Agria. Hon berättar att Agrias filosofi bygger på 

att ständiga förbättringar är en nödvändighet för 

att kunna behålla god kvalitet i verksamheten. Att 

förbättringar sker systematiskt är också väsentligt 

för att få effekt. En tredje framgångsfaktor är att 

alltid ha kundernas bästa för ögonen – annars 

finns snart inget behov av företaget, organisationen 

eller verksamheten. 

Agrias värderingar går ut på att kunden alltid 

ska vara i fokus, de resultat som ska uppnås ska 

vara tydliga och det ska finnas effektiva processer 

som stödjer strävan att nå dit. När man vet målen 

är det viktigt att bara ha kvar sådant som stödjer 

dem. Allt annat ska sorteras bort. Därefter måste 

man regelbundet kontrollera att man är på rätt 

väg i rätt takt. 

På Agria är medarbetarskapet och ledarskapet 

värderingsstyrt och delaktigheten en stark motor i 

förändringar. 

– I flera av de utmärkelser Agria fått över åren 

har medarbetarnas engagemang lyfts fram. Vi får 

ofta frågan från andra om hur vi gör för att stimulera 

delaktigheten. Det är ett av de ämnen som 

guiderna från Agria M berör. 

Med detta som grund är det enkelt att jobba 

med kundorienterad verksamhetsutveckling: 

Ta reda på hur och vad du ska göra. Gör det. Utvärdera 

om det blev bra. Gör sedan om det – fast 

mycket bättre. 

– Det gäller också att vara klar över hur olika 

delar – hårda som mjuka faktorer – samverkar 

och bildar en helhet, påpekar Ann. 

Men är det inte konstigt att ett djurförsäkringsbolag 

börjar konkurrera med se stora management 

bolagen? Så är det inte, menar Ann. 

– Vi är guider som hjälper företagen att 

komma vidare genom att använda erfarenheterna 

från Agria. Guiderna, som har både teoretisk 

utbildning och praktisk erfarenhet från Agrias förbättringsarbete, 

kan till exempel jämföra kundens 

ledarskap, medarbetarskap, processer genom 

egna erfarenheter och med den modell Agria 

jobbar efter idag. 

ann Horn är chef för agria m 

som guidar andra företag i 

deras verksamhetsutveckling.


förvaltningsberättelse 

Styrelsen och verkställande direktören för Försäkringsaktiebolaget Agria (publ), 

516401-8003, lämnar härmed årsredovisning för år 2005. 

Koncernredovisning har inte upprättats med hänvisning till ÅRL 7 kap 2 eftersom 

bolaget och dess dotterbolag omfattas av koncernredovisningen för Länsförsäkringar 

AB (publ), 556549-7020. 

ägarförHållanden 

ocH organisation 

Försäkringsaktiebolaget Agria (publ), nedan kallat 

Agria, är ett helägt dotterbolag till Länsförsäkringar 

AB (publ), organisationsnummer 556549-7020. 

Agrias styrelse består av nio ledamöter, VD 

samt två personalrepresentanter. Två ledamöter 

utses av den särskilda valberedningen ur djurägarorganisationerna, 

en utses av Sveriges Veterinärförbund 

och en av Lantbrukarnas Riksförbund. 

Dessa ledamöter har till uppgift att bland annat 

bevaka försäkringstagarnas intressen. Övriga ledamöter 

utses av moderbolaget Länsförsäkringar 

AB. 

VerksamHeten 

Agria är ett specialistföretag för djur- och grödaförsäkring 

inom länsförsäkringsgruppen. Agria 

har ett nära samarbete med intresseorganisationer 

för djurägare och veterinärer och erbjuder 

privatpersoner, lantbrukare och andra företagare 

försäkringsskydd för djur och gröda. Agria är 

marknadsledare i Sverige på sitt specialområde. 

Den övergripande uppgiften är att utveckla produkter 

och tjänster i nära samverkan med kunder, 

djurägarorganisationer och leverantörer av veterinärvårdstjänster. 

Under 2005 startades en filial i Norge på 

häst- och smådjursområdet. Agrias koncept för 

djurförsäkring bedrivs också i Finland, Åland och 

Island men då i form av samarbetsavtal utan 

direkt affärsrisk. 

medarbetare 

Marknadsorganisationen i Sverige utgörs till största 

delen av länsförsäkringsbolagens kundtjänst, 

säljare och ombud, det egna kundcentret samt en 

regionaliserad säljkår för hästförsäkring. I Norge 

består säljorganisationen av två fast anställda, 

varav en regionchef samt fritidsombud. 

Skaderegleringen bedrivs i fyra specialiserade 

grupper, två för smådjursförsäkring och en vardera 

för häst- och lantbruksdjur/grödaförsäkring. 

Därutöver har bolaget ett antal stödenheter, 

marknad, veterinär, affärsstöd, ekonomi, personal, 

IT och utveckling. Linjeorganisationen verkar i 

samspel med processorganisationen representerad 

av processägare och processutvecklare. 

Processorganisationen ska verka för att processer 

och rutiner fungerar likartat och optimalt tvärs 

över linjeorganisationen. 

Upplysningar om medelantalet anställda, utbetalda 

löner och ersättningar, könsfördelning i styrelsen 

och sjukfrånvaro framgår av not nummer 30. 

Väsentliga Händelser under 2005 

På den svenska marknaden ökade antalet försäkrade 

djur i god takt under året. Hästbeståndet 

ökade med cirka 3,5 procent, hundbeståndet 

med cirka 3,6 procent och kattbeståndet med 

cirka 9,8 procent. Antalet försäkrade nötkreatur 

var oförändrat medan antalet hektar i grödaförsäkring 

sjönk med 1,4 procent. 

Under året har den omfattande produktutvecklingen 

på häst- och smådjursförsäkring fortskridit. 

Målet är att ge kunden större valmöjligheter anpassade 

till vars och ens behov. Det vi hittills sett 

är att kunderna uppskattar den ökade möjligheten 

att avgöra vilken risk man själv är beredd att ta 

och därmed vilken premie man är beredd att 

betala. 

Ett par större skadehändelser inträffade under 

december månad. I mitten av december konstaterades 

en ny fodersmitta liknande den som 

förekom i Östergötland 2003. Nu var det Lantmännens 

foderfabrik i Åhus, Skåne som levererat 

foder till över 200 grisuppfödare från en salmonellaförorenad 

tillverkningslinje. Hur många gård-


ar som smittats är ännu inte klarlagt, men minst 

16 gårdar har spärrats. 

Salmonellautbrott har också konstaterats i 

Eskilstunaområdet i slutet av året, fem mjölkbesättningar 

är spärrade, alla försäkrade i Agria. 

Agrias dominerande ställning parat med en 

hög försäkringsgrad på nöt- och svinområdet, gör 

att nästan alla salmonelladrabbade gårdar också 

är försäkrade i bolaget. 

Jordbruksverket har en aktiv roll i bekämpningen 

och ersätter drabbade djurägare med 50-70 

procent av totala förluster. Agria kompletterar 

statens skydd med ytterligare 30 procent. 

Arbetet med att effektivisera processerna och 

därmed sänka administrationskostnaderna fortgår 

i snabb takt. Huvudområdena är distribution av 

säljtips till säljare och ombud, ombudsregistrering 

av nyförsäkring, ändring och annullationer samt 

digital behandling av skadeärenden. 

Under året har säljarna registrerat sina försäkringsärenden 

själva i allt högre grad, numera 

registreras drygt 50 procent den vägen. Direktregleringen 

av skador fortsätter att öka. Det innebär 

att allt fler skadeärenden kommer till Agria 

digitalt eller via fax. 

Den 1 januari startade Agria Djurförsäkring i 

Norge via filialen Agria Dyreforsikring. Första året 

har präglats av uppbyggnad, som rekrytering av 

ombud i Norge och norsktalande personal på 

kontoret i Stockholm. Vi har också knutit ett antal 

djurklinker till vår direktskadereglering för den 

norska marknaden. Agria Dyreforsikring har fått 

ett mycket positivt mottagande på marknaden av 

både kunder, veterinärer och djurägarorganisationer. 

Budgeten för försäkrade hästar och hundar 

överträffades med råge både i antal och i premieinkomst. 

Vi ser därför med tillförsikt fram emot 

2006 då vi kan starta året med en väl fungerande 

sälj-, skade- och supportorganisation. 

Händelser efter balansdagen 

I mitten av januari brann ett häststall ner i mellansverige. 

Fjorton hästar förolyckades, endast fyra 

kunde räddas. Tretton av hästarna var försäkrade 

i Agria. Orsaken var ett elfel efter råttangrepp. 

Branden understryker behovet av förebyggande 

åtgärder som el-besiktning, installation av jordfelsbrytare 

med mera. Agria är tillsammans med länsförsäkringsbolagen 

och LRF starkt engagerade 

i projektet Säker Hästverksamhet där en mängd 

skadeförebyggan de åtgärder föreslås. 

Under 2005 har 120 hästgårdar certifierats, men 

takten är otillräcklig. Under första halvåret 2006 

kommer åtgärderna att intensifieras för att i snabbare 

takt minska risken för både hästägarna själva 

som försäkringskollektivet. 

RESULTAT OCH EKONOMISK STÄLLNING 

Marknad och premier Den totala premievolymen 

på den svenska djurförsäkringsmarknaden 

för 2005 uppgick till 1 405 Mkr. Agria är marknadsledande 

med en andel på 60,7 (62,5) procent. 

Agrias totala premieinkomst hamnade på 887,8 

Mkr år 2005, en ökning med 63,7 Mkr från föregående 

år. Ökningen av premieinkomsten kan 

nästan helt och hållet hänföras till djurförsäkring, 

där premieinkomsten ökade med 63,1 Mkr eller 

7,9 procent. Premieinkomsten för grödaförsäkring 

minskade med 0,3 Mkr eller 1,5 procent. 

Premieinkomst, Mkr 2005 2004 

Djurförsäkring i Sverige 853,2 803,6 

Djurförsäkring i Norge 13,5 - 

Grödaförsäkring 19,7 19,4 

Mottagen återförsäkring 1,4 1,1 

Totalt 887,8 824,1 

Den senaste femårsperioden har premieinkomsten 

för djur- och grödaförsäkring ökat med 282 Mkr 

eller drygt 46 procent. 

Premieinkomst i Mkr 2001-2005, 

djur- och grödaförsäkring 

1000 

900 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

2001 2002 2003 2004 2005 

Skadeutfall Försäkringsersättningar efter avgiven 

återförsäkring totalt för Agria blev 540,4 (488,6) 

Mkr, en ökning med 51,8 Mkr eller 10,6 procent. 

Försäkringsersättningar efter avgiven återförsäkring 

för djurförsäkring i Sverige ökade med 

45,1 Mkr till 526,8 Mkr och skadeutfallet för djurförsäkring 

i Norge hamnade på 4,9 Mkr första 

året. Den totala skadeprocenten för djurförsäkring 

ökade till 64 (63) procent. Ökningen i skadeprocent 

hänförs främst till veterinärvård på häst men 

även på hund och katt.


Försäkringsersättningar efter avgiven återförsäkring 

inom grödaförsäkring ökade med 1,7 Mkr till 

8,3 Mkr jämfört med 2004. Skadeprocent efter 

avgiven återförsäkring steg till 48 (38) procent. 

Skadeprocent efter avgiven återförsäkring 

Agria djur och gröda 2001-2005 

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

35% 

30% 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

2001 2002 2003 2004 2005 

Driftskostnader Driftskostnaderna för 2005 

uppgick till 253,6 Mkr, vilket är en ökning med 25,1 

Mkr eller 11,0 procent jämfört med föregående år. 

Den främsta orsaken till ökningen är att löner och 

sociala kostnader har ökat med nästan 10 Mkr på 

grund av flera kunder och att antal inkommande 

telefonsamtal ökade med cirka 18 procent. Den 

andra stora ökningsposten är marknadsföringskostnader 

som ökat med drygt 6 Mkr till följd av 

ökad TV-reklam. 

Driftskostnadsprocent efter avgiven 

återförsäkring 2001-2005 

2001 2002 2003 2004 2005 

Finansförvaltning - marknadsutveckling 

Positiva drivkrafter för börserna under 2005 var 

stark tillväxt, stor efterfrågan och lågt ränteläge 

som fick bolagens vinster att öka och balansräkningar 

att stärkas. I genomsnitt steg världens 

börser i lokal valuta med 14 procent under 2005. 

Vinsterna i USA har ökat kraftigt under 2005 men 

börserna har på grund av osäkerhet om ränteutvecklingen 

stigit med bara drygt 6 procent i dollar. 

I svenska kronor steg börsen däremot med drygt 

27 procent på grund av kronförsvagningen under 

året. Stockholmsbörsen hör till en av de bättre 

aktiemarknaderna under 2005 med uppgång på 

över 30 procent. Låga räntor, en stark ekonomisk 

utveckling och rekordstora tillflöden av pengar till 

aktiemarknaden har eldat på utvecklingen. Småbolagen 

gick bäst på den svenska börsen med en 

uppgång på över 40 procent. De europeiska börserna 

steg cirka 26 procent under 2005. Eurons 

försvagning mot dollarn har gynnat exportbolagens 

goda vinstutveckling under 2005. Den 

starka utvecklingen på de asiatiska marknaderna 

gav en kursutveckling på 21 procent. Att de långa 

marknadsräntorna inte har följt med i samma takt 

som den tioåriga amerikanska räntan kan delvis 

förklaras av lågt underliggande inflationstryck och 

att överskott på kapital i världen har pressat ner 

räntenivåerna. Stigande råvarupriser och utflyttning 

av produktion till länder med lågt kostnadsläge 

gynnade utvecklingen på flera av världens tillväxtmarknader. 

Den långa räntan i Sverige sjönk 

69 räntepunkter från 4,03 till 3,34 procent under 

2005. I Tyskland sjönk den tyska tioåriga räntan 

från 3,68 till 3,30 procent. Räntan sjönk under 

större delen av året för att sedan vända upp under 

hösten till följd av den globala inflationsoron 

som främst kan förklaras av ett stigande oljepris. 

Dämpade inflationsförväntningarna har bidragit till 

räntefallet. Under 2005 försvagades kronan mot 

euron med 4 procent (eurokursen steg från 9,01 

till 9,39 kronor). Mot dollarn försvagades kronan 

med 20 procent (dollarkursen steg från 6,65 till 

7,96 kronor). Den främsta orsaken bakom försvagningen 

är att Sverige har haft ett betydligt lägre 

ränteläge än i omvärlden. På valuta- marknaden 

stärktes kronan mot dollarn med tolv 

Kapitalavkastning 2005 

Placeringar Marknads- netto- Värde- marknads- direkt- totalvärde 

placering förändring värde avkastning avkastning 

2005-01-01 2005-12-31 

mkr % mkr mkr % mkr % mk % Mkr % 

Räntebärande 335,8 30 111,5 -2,1 -0,6 445,2 36 18,6 4,9 16,5 4,3 

Aktier övr exkl A I 436,2 40 81,1 80,4 16,9 597,7 48 0,0 0,0 80,4 16,9 

Aktier A I 130,1 12 -119,8 20,2 25,5 30,5 2 0,4 0,5 20,6 26,0 

Aktier totalt 566,3 52 -38,7 100,6 18,1 628,2 50 0,4 0,1 101,0 18,2 

Fastigheter 193,4 18 -55,7 31,6 20,8 169,3 14 3,3 2,2 34,9 23,0 

SUMMA 1 095,5 100 17,1 130,1 11,9 1 242,7 100 22,3 2,1 152,4 14,0 

Övrigt 1,0 0,0 0,0 1,0 -2,1 -2,1 

TOTALT 1096,5 17,1 130,1 11,9 1243,7 20,2 1,9 150,3 13,8 

Direkt- och totalavkastningen är beräknad enligt Försäkringsbranschens Redovisningsnämnds (FRN) cirkulär 1/1993 samt 1/1997. Kapitalbasen är viktad.


öre till 7,96 kronor i december och mot euron 

med 13 öre till 9,39 kronor. Ökade förväntningar 

på att Riksbanken skulle höja styrräntan i Sverige 

är sannolikt den främsta förklaringen till kronförstärkningen 

i december. 

Resultat i Agrias finansförvaltning Agrias 

placeringsportfölj med förvaltat kapital vid årets 

slut på 1 244 Mkr avkastade under året totalt 13,8 

procent. Under den senaste tioårsperioden är det 

bara finansavkastningen år 1999 som överträffar 

årets avkastning. 

Aktieinnehavet avkastade hela 18 procent. Tillväxtmarknaderna 

står för stor del av bidraget 

till avkastningen. Den östeuropeiska aktieportfölj- 

en har utvecklats bäst med en avkastning på 

otroliga 64 procent. Högt oljepris och stora investeringar 

i regionen har bidragit positivt till utvecklingen. 

Även innehavet i svenska aktier, bestående 

av småbolag, har gett hög avkastning, hela 63 

procent. Placeringen i europeiska och asiatiska 

aktier har också utvecklats mycket bra med 23 

respektive 20 procent. God vinstutveckling, låga 

räntor och en stark världskonjunktur har gynnat de 

flesta aktiemarknaderna under året. Utvecklingen i 

USA har däremot dämpats av räntehöjningar som 

genomförts stegvis under året. Ränteportföljen 

har under samma period genererat en avkastning 

på 4 procent. 

Fastigheter har gett en avkastning på hela 23 

procent. Värderingen vid årsskiftet resulterade i 

en ökning av marknadsvärdet på våra fyra bostadsfastigheter 

på totalt 31 Mkr. Den goda 

utvecklingen förklaras av stigande bostadspriser 

och kommande renovering av en fastighet. Andelen 

fastigheter har minskat till cirka 170 Mkr under 

året i och med försäljningen av andelarna i Humlegården 

HB. 

Finansförvaltningens direktavkastning 

respektive totalavkastning i procent 

2001-2005 

16% 

14% 

12% 

10% 

8% 

6% 

4% 

2% 

0% 

-2% 

-4% 

2001 2002 2003 2004 2005 

Totalavkastning Direktavkastning 

Placeringsslag Agrias placeringar fördelar sig 

mellan olika placeringsslag på följande sätt: 

Placeringsslag (Mkr) 2005 2004 

Obligationer, lån och övriga 

räntebärande värdepapper 382,6 286,7 

Svenska aktier och fondandelar 81,2 305,5 

Utländska aktier och fondandelar 465,1 180,1 

Strategiska placeringar 18,6 34,4 

Fastigheter 162,0 131,0 

Utlåning 24,0 24,0 

Derivat 0,2 27,1 

Summa placeringstillgångar 1 133,7 988,8 

Kalkylränta Försäkringsrörelsen har tillförts 

kalkylränta motsvarande 10,9 (10,8) Mkr Kalkylräntan 

bestäms utifrån värdet på de försäkringstekniska 

skulderna. Den kalkylräntesats som 

tillämpats är 3,4 (3,5) procent. 

Resultat Resultat före bokslutsdispositioner och 

skatt ökade till 196,9 (154,3) Mkr. Det tekniska 

resultatet i skadeförsäkringsrörelsen uppgick 

totalt till 60,8 (80,9) Mkr Försäkringsrörelseresultatet 

uttryckt i procent av premieintäkt efter avgiven 

återförsäkring blev 7,2 (10,3) procent. 

Försäkringsrörelsens resultat i 

procent av premieintäkt 2001 - 2005 

15,0 % 

12,5 % 

10,0 % 

7,5 % 

5,0 % 

2,5 % 

0,0 % 

-2,5 % 

-5,0 % 

2001 2002 2003 2004 2005 

Konsolidering Konsolideringskapitalet ökade 

med 168,4 Mkr från 2004 tack vare den goda 

kapitalavkastningen. Konsolideringsgraden uppgår 

till 97 (84) procent. 

Konsolideringskapital och 

konsolideringsgrad 2001-2005 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

2001 2002 2003 2004 2005 

Konsolideringskapital 

Konsolideringsgrad 

120% 

100% 

80% 

60% 

40% 

20% 

0%


ÖVERGÅNG TILL INTERNATIONELLA 

REDOVISNINGSSTANDARDER 

Börsnoterade bolag inom EU ska tillämpa internationella 

redovisningsstandarder IFRS (International 

Financial Reporting Standards) i koncernredovisningen 

från och med 2005. De företag 

som endast har noterade skuldebrev behöver 

inte tillämpa de nya redovisningsreglerna förrän 

räkenskapsåret 2007. 

Enligt Finansinspektionens föreskrifter och 

allmänna råd bör i princip alla försäkringsföretag 

tillämpa IFRS, men då enligt så kallad laganpassad 

IFRS från och med räkenskapsåret 2007. Med 

laganpassad IFRS menas en tillämpning av samtliga 

IAS/IFRS som godkänts för obligatorisk tilllämpning 

inom EU med undantag för sådana 

aspekter av standarderna som har ogynnsamma 

skatteeffekter eller står i strid med svensk redovisningslagstiftning. 

Agria har tillsammans med de 24 länsförsäkringsbolagen 

och Länsförsäkringar AB startat ett 

projekt under 2005 för att analysera de effekter 

som en övergång till IFRS kommer att medföra 

på redovisningen och de finansiella rapporterna. 

Analysen har omfattat en genomgång av befintliga 

försäkringsavtal för att se om de kan redovisas 

som försäkringsavtal i enlighet med IFRS 4. 

Dessutom har analys gjorts av finansiella instrument 

(inklusive fastigheter) med avseende på 

värdering och rubricering i enlighet med IFRS. 

Resultatet av analysen visar på att inga väsentliga 

skillnader identifierats vid övergång till de nya 

principerna. Däremot har analysen identifierat 

stora skillnader i de finansiella rapporternas utformning 

som exempelvis mer omfattande tillläggsupplysningar. 

Med anledning av de nya 

dokumentationskraven har beslut fattats om att 

projektet skall löpa vidare under 2006 och då ha 

fokus på de finansiella rapporterna. 

Vid upprättandet av 2007 årsredovisning kommer 

jämförelsesiffror för 2006 att redovisas, vilket 

medför att öppningsbalanserna för räkenskapsår 

2006 kommer att omräknas i enlighet med IFRS 

regelverk. 

Enligt Lag om årsredovisning i försäkringsföretag 

kan onoterade försäkringsföretag upprätta 

koncernredovisningen fullt ut enligt IFRS. Länsförsäkringar 

AB har dock beslutat att tillämpa 

laganpassad IFRS i koncernredovisningen. 

FRAMTIDA UTVECKLING 

Ett viktigt mål för Agria är att komplettera länsförsäkringsbolagens 

produktutbud till ett helhetserbjudande. 

Bland Länsförsäkringars kunder finns 

många oförsäkrade djurägare, och i storstadsregionerna 

är många Agriakunder inte kunder 

hos Länsförsäkringar lokalt. Ambitionen till ökad 

korsförsäljning och att därmed ta tillvara synergier 

måste bli mera konkreta. 

Ambitionen att fördubbla Agrias verksamhet 

mätt i premier, samtidigt som lönsamhetsmålet 

följer den utstakade riktningen. Den största utmaningen 

är att nå de oförsäkrade kunderna, öka 

durationen hos de befintliga samt att ständigt ta 

till oss nya kundbehov och utveckla nya försäkringar 

och andra produkter för djur och djurägare. 

Under 2006 kommer betydande utvecklingsresurser 

att satsas på den så kallade Kundentrén. 

Genom avancerad telefoni kombinerat med 

fördjupad integration med våra försäkringssystem 

slussas kunden till rätt kanal, ombud, kundtjänst 

på Agria eller Länsförsäkringar lokalt, webbplatsen 

och så vidare. Syftet är att ge ökad kundservice 

genom ökad tillgänglighet, högre kompetens och 

nya tjänster samt lägre kostnader. 

Ett annat projekt som syftar till att automatisera 

delar av skaderegleringen sjösätts under 2006. 

Inom två år förväntas minst 25 procent av alla 

skadeärenden för vissa standarddiagnoser inom 

givna kostnadsramar kunna regleras automatiskt 

med hjälp av maskinella kontroller och stickprov. 

Effekten väntas bli bättre service till kunder och 

djursjukhus och kliniker och sänkta kostnader för 

skaderegleringen totalt. 

Förutom tidigare nämnda effektiviseringar 

när det gäller registrering av försäkringar och direktskadereglering 

kommer ett nytt ekonomisystem 

kombinerat med digital fakturahantering att 

implementeras under våren 2006. Förberedelser 

pågår också för att hitta effektivare processer och 

system även på personal- och provisionsområdet. 

RISKER OCH EXPONERINGAR I 

VERKSAMHETEN 

Compliancefunktionen har till uppgift att övervaka 

verksamheten ur regelsynpunkt. Syftet är att förebygga 

risken att lagar, regler och god sed inte 

efterlevs på grund av bristande kunskaper eller 

andra skäl. Under 2005 har Agria förstärkt funktionen 

genom att nya rutiner och instruktioner 

har tagits fram. Dessa har godkänts av ledningsgruppen 

som gett processägarna ansvaret för 

införande och uppföljning av nya rutiner på Agria. 

VD-stab juridik på Agria ansvarar för inhämtande 

och analys av ny lagstiftning samt att relevant 

information når compliancefunktionen.


Operativa risker Operativa risker är risker för 

förluster till följd av brister i processer, mänskliga 

fel, felaktiga system eller externa händelser. Operativa 

risker kan alltså bero på både interna och 

externa händelser och vara oavsiktliga fel, medvetna 

bedrägerier och annan brottslighet riktad 

mot företaget. 

Operativa risker förebyggs genom god intern 

styrning med tydliga rutiner och regler, exempelvis 

krav på att alla moment i en process är dokumenterade 

och inte handhas av en enda person. 

Varje enhet inom Agria svarar för att förebygga 

operativa risker inom sitt ansvarsområde. 

Internrevisionen granskar och utvärderar verksamhetens 

interna styrning. 

Försäkrings- och skaderisker Inom affärsområdena 

Häst och Lantbruk använder Agria 

återförsäkring för riskutjämning. De största enskilda 

riskerna finns på lantbruksdjur vid spärr för 

smittsam sjukdom, vid omfattande hagelskador på 

växande gröda och vid förlust av dyrbara hästar. 

Enskilda risker på häst är återförsäkrade både via 

kontrakt och fakultativt. Utöver detta finns ett paraplyskydd, 

som begränsar bolagets totala skaderisk 

för häst, nötkreatur, svin, fjäderfä och gröda. 

För att minimera kreditriskerna i återförsäkringen 

finns regler för val av återförsäkringsbolag, 

baserad på rating. Samtliga återförsäkringsavtal 

löper per kalenderår. 

Netto Netto 

Valuta lokal valuta TSEK 

NOK 1 289 1 515 

Risker i kapitalförvaltningen Arbetet att 

utveckla ett angreppssätt för att ta hänsyn till alla 

risker, inte bara försäkringsrisker, har gått vidare 

under året. Under året har en så kallad ALM-studie 

genomförts för placeringsportföljen. Den syftar till 

att begränsa kapitalrisken och samtidigt optimera 

avkastningen. Balansering av kapitalrisker, försäkringsrisker 

och övriga risker görs så att de i 

möjligaste mån inte samvarierar, vilket bidrar till 

ett stabilare resultat. 

I förvaltningen av Agrias tillgångar används 

bedömningar av dels möjligheter till god avkastning, 

dels risknivå både vad gäller att skapa långsiktiga 

placeringsstrategier och för mer operativa 

placeringsbeslut. 

Den långsiktigt önskvärda fördelningen sammanfattas 

i en normalportfölj som styr hur placeringarna 

fördelas på tillgångsslag. Underlag för beslut 

tas fram genom kontinuerlig analys av nuvarande 

och förväntad framtida avkastning och risk för 

tillgångarna. 

I syfte att ge meravkastning, utöver vad 

normalportföljen ger, har en aktiv förvaltning av 

tillgångarna valts. Den faktiska sammansättningen 

av tillgångarna tillåts därför avvika från normalportföljen. 

Placeringsriskerna i kapitalförvaltningen styrs 

genom rambeslut i Agrias styrelse om normalportfölj 

och tillåten avvikelse från denna. Agrias 

styrelse tar därmed ställning till risknivå och 

operativa frihetsgrader. 

De huvudsakliga tillgångsklasserna i portföljförvaltningen 

är aktier, räntebärande värdepapper, 

fastigheter och alternativa investeringar såsom 

hedgefonder. Se not 11-15. Derivatinstrument 

används i förvaltningen av placeringstillgångarna 

för att effektivisera förvaltningen. Normalt används 

endast derivatinstrument som avräknas via ett 

erkänt clearinginstitut, för att på så sätt begränsa 

risken. 

I Agria förekommer både tillgångar och skulder 

i utländsk valuta. Större delen av valutaexponeringen 

kurssäkras. 

För att begränsa kreditrisken i placeringar i 

räntebärande värdepapper ska emittenten ha en 

godkänd kreditvärdering, rating. Regler tillämpas 

om lägsta nivåer för rating hos motparter och 

hur stor del av portföljen som får placeras hos 

olika emittenter. I vissa fall anges även en absolut 

beloppsgräns för respektive emittent. 

Utländsk valuta Valutaexponeringen i tusental 

per den 31 december 2005 framgår av följande 

tabell: 

Valuta Netto Netto 

lokal valuta TSEK 

USD 10 445 83 117 

EUR 5 474 51 387 

JPY 190 000 12 811 

CHF 889 5 367 

GBP -412 -5 628 

Summa 147 054 

Portföljen har, enligt tidigare beslut i styrelsen, 

valutaexponering motsvarande 20 procent Valutaskyddet 

har genomförts med hjälp av valutaterminer. 

Valutarisken redovisas i känslighetsanalysen 

i not nummer 21. 

Ränterisker Med exponering mot ränterisk 

avses de finansiella tillgångarnas räntebindningstid. 

Agrias ränterisker framgår av not nummer 15.


Kreditrisker Med kreditrisk menas att en motpart 

inte kan fullfölja sina åtaganden mot bolaget. 

Den kan till exempel uppstå om avvecklingen av 

en värdepappersaffär dröjer längre än normalt. 

För att minimera kreditrisken ska motparten ha en 

kreditrating som bedöms tillräcklig. Vidare anges 

lägstanivåer för kreditrating hos motparter och 

hur stor del av portföljen som får placeras hos 

olika emittenter i avtalen med förvaltarorganisationerna. 

I vissa fall anges även en absolut 

beloppsgräns för respektive emittent. Begreppet 

kreditrisk innefattar även risk för obestånd hos 

underliggande emittent. 

VINSTDISPOSITION 

Tkr 2005 

Balanserat resultat -30 493 

Årets resultat 141 206 

Vinst att disponera 110 713 

Styrelsen och verkställande direktör föreslår att 

disponibel vinst, 110 713 Tkr, balanseras i ny 

räkning. 

Resultatet av verksamheten under räkenskapsåret 

och ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår 

av efterföljande resultat- och balansräkning 

med tillhörande noter samt resultatanalys och 

kassaflödesanalys. 

Resultatsammandrag - Femårsöversikt 

Tkr 2005 2004 2003 2002 2001 

Premieintäkter efter avgiven återförsäkring 843 830 787 228 717 474 640 707 572 698 

Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 10 919 10 804 12 537 14 682 12 542 

Försäkringsersättningar efter avgiven återförsäkring -540 355 -488 641 -438 485 -441 097 -418 338 

Driftskostnader efter avgiven återförsäkring -253 565 -228 466 -204 243 -188 856 -173 674 

Övriga intäkter/kostnader i försäkringsrörelsen - - - 5 603 158 

Tekniskt resultat i försäkringsrörelsen 60 829 80 925 87 283 31 039 -6 614 

Årets resultat 141 206 112 568 -28 286 -13 591 -25 489 

Tillämpad kalkylränta, procent 3,4 3,50 4,25 5,26 5,06 

Nyckeltal för försäkringsrörelsen 

Skadeprocent efter avgiven återförsäkring 64,0 62,1 61,1 68,8 3,0 

Driftskostnadsprocent efter avgiven återförsäkring 30,0 29,0 28,5 29,5 30,3 

Totalkostnadsprocent efter avgiven återförsäkring 94,0 91,1 89,6 98,3 103,3 

Ekonomisk ställning 

Mkr 2005 2004 2003 2002 2001 


Eget kapital 294,1 145,3 164,4 245,3 258,9 

Uppskjuten skatt 55,4 35,8 47,2 53,8 66,1 

Obeskattade reserver 500,1 500,1 500,1 378,4 378,4 

Konsolideringskapital 849,6 681,2 711,7 677,5 703,4 

Varav uppskjuten skatt 55,4 35,8 47,2 53,8 66,1 

Varav uppskjuten skatt på obeskattade reserver 140,0 140,0 140,0 106,0 106,0 

Premieinkomst efter avgiven återförsäkring 878,4 814,8 761,1 676,8 599,2 

Konsolideringsgrad, procent 97 84 94 100 117 

Placeringstillgångar värderade till verkligt värde 1133,7 988,8 1017,5 896,4 860,9 

Försäkringstekniska avsättningar efter avgiven återförsäkring 327,4 310,2 300,3 278,4 260,5 

Kapitalbas 757,5 599,9 635,5 589,4 602,8 

Erforderlig solvensmarginal 141,0 133,8 125,1 111,4 98,8 

Resultat av kapitalförvaltningen 

Direktavkastning, procent 1,9 3,4 3,5 3,2 3,1 

Totalavkastning, procent 13,8 6,5 3,9 -2,4 -0,1


resultaträkning 

tkr not 2005 2004 

teknisk redovisning av skadeförsäkringsrörelse 

premieintäkter efter avgiven återförsäkring 

premieinkomst (före avgiven återförsäkring) 1 887 818 824 082 

premier för avgiven återförsäkring -9 379 -9 298 

förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker -34 163 -27 427 

återförsäkrares andel av förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker -446 -129 

premieintäkter efter avgiven återförsäkring 843 830 787 228 

kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 2 10 919 10 804 

försäkringsersättningar efter avgiven återförsäkring 

utbetalda försäkringsersättningar 

före avgiven återförsäkring 3 -543 774 -497 406 

återförsäkrares andel 6 426 9 837 

utbetalda försäkringsersättningar efter avgiven återförsäkring -537 348 -487 569 

förändring i avsättning för oreglerade skador efter avgiven återförsäkring 

före avgiven återförsäkring -2 746 23 002 

återförsäkrares andel -261 -24 074 

förändring i avsättning för oreglerade skador efter avgiven återförsäkring -3 007 -1 072 

försäkringsersättningar efter avgiven återförsäkring -540 355 -488 641 

driftskostnader efter avgiven återförsäkring 4 -253 565 -228 466 

skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 60 829 80 925 

icke-teknisk redovisning 

skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 60 829 80 925 

kapitalavkastning, intäkter 5 106 561 92 309 

kapitalavkastning, kostnader 6 -28 713 -9 515 

orealiserade vinster på placeringstillgångar 7 77 107 14 246 

orealiserade förluster på placeringstillgångar 7 -6 276 -11 919 

kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen 2 -10 919 -10 804 

övriga icke-tekniska intäkter 8 948 2 501 

övriga icke-tekniska kostnader 8 -2 678 -3 412 

resultat före bokslutsdispositioner och skatt 196 859 154 331 

resultat före skatt 196 859 154 331 

aktuell skatt 9 -36 076 -53 135 

uppskjuten skatt 9 -19 577 11 372 

årets resultat 141 206 112 568


resultatanalys försäkringsrörelsen 

direktförsäkring 

mottagen 

sverige sverige norge återtkr 

totalt gröda Husdjur Husdjur försäkring 

premieintäkter efter avgiven återförsäkring 843 830 17 249 817 711 7 474 1 396 

kapitalavkastning överförd från försäkringsrörelsen 10 919 303 10 518 98 - 

försäkringsersättningar efter avgiven återförsäkring -540 355 -8 318 -526 767 -4 861 -409 

driftskostnader -253 565 -5 633 -241 325 -6 278 -329 

tekniskt resultat i försäkringsrörelsen 60 829 3 601 60 137 -3 567 658 

avvecklingsresultat efter avgiven återförsäkring 7 576 445 7 131 - - 

försäkringstekniska aVsättningar 

(före aVgiVen återförsäkring) 

avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker 413 745 6 294 401 340 6 111 - 

avsättning för oreglerade skador 100 905 518 99 483 904 - 

summa försäkringstekniska avsättningar 514 650 6 812 500 823 7 015 - 

återförsäkrares andel aV 

försäkringstekniska aVsättningar 

avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker - - - - - 

avsättning för oreglerade skador 23 765 - 23 765 - - 

summa återförsäkrares andel av 23 765 - 23 765 - - 

försäkringstekniska avsättningar 

noter till resultatanalysen 

premieintäkter efter avgiven återförsäkring 

premieinkomst (före avgiven återförsäkring) 887 818 19 713 853 231 13 478 1 396 

premier för avgiven återförsäkring -9 379 -2 392 -6 987 - - 

förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker -34 163 -72 -28 087 -6 004 - 

återförsäkrares andel av förändring i avsättning för ej intjänade premier 

och kvardröjande risker -446 - -446 - - 

premieintäkter efter avgiven återförsäkring 843 830 17 249 817 711 7 474 1 396 

försäkringsersättningar efter 

aVgiVen återförsäkring 

utbetalda försäkringsersättningar 

före avgiven återförsäkring -543 774 -8 521 -530 871 -3 973 -409 

återförsäkrares andel 6 426 - 6 426 - - 

utbetalda försäkringsersättningar -537 348 -8 521 -524 445 -3 973 -409 

förändring i avsättning för oreglerade skador efter 

avgiven återförsäkring 

före avgiven återförsäkring -2 746 203 -2 061 -888 - 

återförsäkrares andel -261 - -261 - - 

förändring i avsättning för oreglerade skador efter avgiven återförsäkring -3 007 203 -2 322 -888 - 

försäkringsersättningar efter avgiven återförsäkring -540 355 -8 318 -526 767 -4 861 -409 

skadekostnadsprocent 64 48 64 65 29


balansräkning 

tkr not 2005 2004 

tillgångar 

immateriella tillgångar 

andra immateriella tillgångar 10 36 657 45 505 

summa 36 657 45 505 

placeringstillgångar 

byggnader och mark 11 162 000 131 000 

aktier och andelar 12 546 363 485 572 

aktier och andelar i koncernföretag 13 17 173 25 076 

räntebärande värdepapper emitterade av, och lån till, koncernföretag 14 1 379 9 332 

obligationer och andra räntebärande värdepapper 15 382 590 286 733 

övriga lån 24 000 24 000 

derivat 16 242 27 111 

summa 1 133 747 988 824 

återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 

avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker - 446 

avsättning för oreglerade skador 23 765 24 026 

summa 23 765 24 472 

fordringar 

fordringar avseende direktförsäkring 17 159 145 139 340 

fordringar avseende återförsäkringsbolag 4 312 3 656 

övriga fordringar 18 13 501 8 859 

summa 176 958 151 855 

andra tillgångar 

materiella tillgångar 19 11 350 9 765 

kassa och bank 125 448 138 615 

summa 136 798 148 380 

förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 

upplupna ränte- och hyresintäkter 7 547 4 912 

förutbetalda anskaffningskostnader 20 32 888 29 853 

övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3 396 2 709 

summa 43 831 37 474 

summa tillgångar 1 551 756 1 396 510


balansräkning, fortsättning 

tkr not 2005 2004 

eget kapital, aVsättningar ocH skulder 

eget kapital 21 

aktiekapital 40 000 40 000 

reservfond 5 525 5 525 

fond för verkligt värde 22 137 828 88 462 

balanserad vinst eller förlust -30 493 -101 240 

årets resultat 141 206 112 568 

summa 294 066 145 315 

obeskattade reserver 

utjämningsfond 35 194 35 194 

säkerhetsreserv 464 922 464 922 

summa 500 116 500 116 

försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) 

avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker 23 413 745 379 475 

avsättning för oreglerade skador 24 100 905 98 143 

summa 514 650 477 618 

avsättningar för andra risker och kostnader 

skatteskuld - 1 015 

avsättningar för skatter 25 55 426 35 849 

summa 55 426 36 864 

skulder 

skulder avseende direktförsäkring 26 402 223 

derivat 16 9 905 442 

övriga skulder 27 156 786 216 417 

summa 167 093 217 082 

upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 

övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 20 405 19 515 

summa eget kapital, aVsättningar ocH skulder 1 551 756 1 396 510 

ställda panter 28 899 175 864 391 

ansvarsförbindelser 28 1 229 2 071


kassaflödesanalys 

tkr 2005-01-01 2004-01-01 

-2005-12-31 -2004-12-31 

den löpande verksamheten 

resultat efter finansiella poster 196 859 154 330 

justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m. -84 779 -78 536 

112 080 75 794 

betald skatt -635 - 

kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 111 445 75 794 

kassaflöde från förändringar i rörelsekapital 

ökning(-)/minskning(+) av varulager -2 992 - 

ökning(-)/minskning(+) av rörelsefordringar -61 753 -8 317 

ökning(+)/minskning(-) av rörelseskulder -179 300 -75 573 

nettoinvesteringar i placeringstillgångar 26 852 138 439 

kassaflöde från den löpande verksamheten -105 748 130 343 

investeringsverksamheten 

förvärv av immateriella anläggningstillgångar -5 264 -28 964 

förvärv av materiella anläggningstillgångar -3 947 -4 580 

försäljning av materiella anläggningstillgångar 502 552 

kassaflöde från investeringsverksamheten -8 709 -32 992 

finansieringsverksamheten 

erhållna aktieägartillskott 101 289 - 

kassaflöde från finansieringsverksamheten 101 289 - 

årets kassaflöde -13 168 97 351 

likvida medel vid årets början 138 616 41 265 

likvida medel vid årets slut 125 448 138 616 

tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys 

betalda räntor och erhållen utdelning 

erhållen utdelning 14 795 42 200 

erhållen ränta 12 342 15 856 

erlagd ränta -6 373 -443 

likvida medel 

följande delkomponenter ingår i likvida medel: 

kassa och bank 125 448 138 616


Andra immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde 

med avdrag för ackumulerad avskrivning 

enligt plan. Avskrivningen påbörjas när systemet 

eller systemdelen tas i bruk. Tillgångarna 

består av egenutvecklade programvaror och avtal 

med samarbetspartners som bedöms vara av 

väsentligt värde för rörelsen under kommande år. 

Avskrivningstiden har bestämts utifrån en ekonomisk 

livslängd till fem år. Värdet på aktiverade tillredovisningsprinciper 

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i försäkringsföretag 

(1995:1560), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2003: 

13) med tillägg av vissa regler och allmänna råd enligt FFFS 2004:21 samt Redovisningsrådets 

rekommendationer och Akutgruppens uttalanden. 

Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med de som användes i årsredovisningen 

för år 2004. 

andra immateriella tillgångar 

gångar prövas kontinuerligt enligt Redovisningsrådets 

rekommendation RR 17 Nedskrivningar. 

Under året har kostnader för systemutveckling 

aktiverats med 263 Tkr. 

placeringstillgångar 

Räntebärande värdepapper, aktier och andelar 

samt fastigheter har värderats till verkligt värde. 

Fordringar och skulder i utländsk valuta är omräknade 

efter balansdagens valutakurser. 

agria är en värderingsstyrd 

organisation.


Fordringar 

Övriga fordringar värderas till verkligt värde. Utländska 

fordringar värderas i originalvaluta för att 

sedan omräknas till balansdagskurs. Valutakursdifferenser 

som uppstår redovisas i resultaträkningen 

netto som valutaresultat. 

Materiella tillgångar 

IT-utrustning skrivs planmässigt av på tre år. Övriga 

maskiner och inventarier skrivs planmässigt 

av på fem år. 

Försäkringsrörelsen 

Försäkringstekniska avsättningar består av avsättning 

för ej intjänade premier och kvardröjande 

risker samt avsättning för oreglerade skador 

(inklusive avsättning för framtida skaderegleringskostnader). 

Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande 

risker avser premieinkomst som vid bokslutet 

hör till efterföljande år samt avsättningar för att 

täcka ersättningskrav och kostnader relaterade till 

försäkringsavtalen. Detta med hänsyn till de risker 

som bolaget bär efter räkenskapsårets utgång. 

Avsättning för oreglerade skador har beräknats 

utifrån kunskap om enskilda skador och bedömda 

skadekostnader. Vid beräkningar har erfarenhetsmässig 

hänsyn tagits till att inträffade skador ännu 

inte rapporterats eller rapporterats med otillräckliga 

belopp, så kallad IBNR-avsättning. Dessutom 

har avsättning gjorts för framtida driftskostnader 

som kan hänföras till att reglera inträffade men 

ännu ej slutreglerade skador. Driftskostnaderna 

har funktionsindelats vilket innebär att kostnaderna 

för skadereglering redovisas som en del av 

försäkringsersättningar samt att kostnader för 

finans- och fastighetsförvaltning redovisas som 

kapitalkostnad respektive kostnad i driftsöverskott 

byggnader och mark. De redovisade driftskostnaderna 

delas upp i anskaffnings- och administrationskostnader. 

Anskaffningskostnaderna har 

aktiverats som förutbetalda och skrivs av på tolv 

månader vilken är den kortaste förväntade avtalsperioden. 

Balanserat belopp i bokslutet är beräknat 

till högst premiereservsfaktorn vilken för 

närvarande uppgår till 47 procent. 

Närstående 

Upplysningar om närstående hänvisas till not 

nummer 29. 

Pensioner 

Åtaganden för ålderspension och familjepension 

för tjänstemän tryggas genom en försäkring i 

Försäkringsbranschens Pensionskassa (FPK). 

Pensionsplanen enligt Försäkringsbranschens 

tjänstepension (FTP) redovisas som en avgiftsbestämd 

plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar 

som är tecknade i FPK uppgår till 10 603 Tkr. 

Skatter 

Skatter redovisas enligt Redovisningsrådets rekommendation 

RR9 Inkomstskatter. Skatt på årets 

resultat utgörs av aktuell skatt och uppskjuten 

skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom 

då en transaktion med skatteeffekt redovisas 

direkt. 

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas 

avseende aktuellt år. Hit hör även justeringar 

av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. 

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden 

med utgångspunkt i temporära 

skillnader mellan redovisade och skattemässiga 

värden på tillgångar och skulder. Beloppen är 

baserade på hur de temporära skillnaderna förväntas 

bli utjämnade och med tillämpning av de 

skattesatser och skatteregler som är beslutade 

eller aviserade per balansdagen. 

Uppskjutna skattefordringar i avdragsgilla 

temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas 

endast i den mån det är sannolikt att dessa 

kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i 

framtiden.


noter 

belopp i tkr där inget annat anges 

n not 1 premieinkomst 

2005 2004 

direktförsäkring, sverige 872 944 822 977 

direktförsäkring, norge 13 478 - 

mottagen återförsäkring 1 396 1 105 

summa premieinkomst 887 818 824 082 

n not 2 kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 

2005 2004 

överförd kapitalavkastning 10 919 10 804 

Den överförda kapitalavkastningen har beräknats på medelvärdet av in- och utgående avsättningar för ej intjänade premier samt för oreglerade skador efter 

avgiven återförsäkring under året. Använd räntesats är 3,4 (3,5) procent. 

n not 3 utbetalda försäkringsersättningar före avgiven återförsäkring 

2005 2004 

utbetalda försäkringsersättningar -499 545 -455 260 

driftskostnader för skadereglering -44 229 -42 146 

summa utbetalda försäkringsersättningar före avgiven återförsäkring -543 774 -497 406 

n not 4 driftskostnader 

2005 2004 

totala driftskostnader före funktionsindelning 

personalkostnader -119 110 -108 153 

lokalkostnader -13 708 -13 034 

avskrivningar m m -15 733 -15 354 

övrigt -151 232 -135 641 

-299 783 -272 182 

avgår: 

skaderegleringskostnader 44 229 42 146 

driftskostnader avseende finansrörelsen 1 674 1 268 

driftskostnader avseende fastighetsbeståndet 315 302 

-253 565 -228 466 

driftskostnader 

anskaffningskostnader -74 260 -68 616 

förändring i posten förutbetalda anskaffningskostnader 3 031 3 098 

administrationskostnader -182 394 -163 018 

provision och vinstandelar i avgiven återförsäkring 58 70 

summa driftskostnader -253 565 -228 466 

n not 5 kapitalavkastning, intäkter 

2005 2004 

driftsöverskott byggnader och mark 

Hyresintäkter 7 441 7 138 

driftskostnader -4 184 -4 014 

driftöverskott 3 257 3 124


forts. Not 5 Kapitalavkastning, intäkter 

Utdelning på aktier och andelar i dotterbolag 8 479 26 300 

Utdelning på andra aktier och andelar 6 316 15 900 

Ränteintäkter m m 

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 10 073 10 478 

Övriga ränteintäkter 5 112 4 763 

Valutakursvinster - 18 839 

Realisationsvinster 

Aktier och andelar 64 227 11 715 

Räntebärande värdepapper 9 097 1 190 

Summa kapitalavkastning, intäkter 106 561 92 309 

n Not 6 Kapitalavkastning, kostnader 

2005 2004 

Kapitalförvaltningskostnader -2 702 -3 146 

Räntekostnader m m 

Obligationer och räntebärande värdepapper -28 -15 

Övriga räntekostnader -7 238 -1 426 

Valutakursförluster -9 081 -4 

Av- och nedskrivningar 

Aktier i dotterbolag -7 903 -4 924 

Lån till dotterbolag -1 761 - 

Summa kapitalavkastning, kostnader -28 713 -9 515 

n Not 7 Orealiserade vinster och förluster på placeringstillgångar 

2005 2004 

Byggnader och mark 31 000 9 000 

Aktier och andelar 46 107 -11 919 

Obligationer och andra räntebärande värdepapper -6 276 5 246 

Summa orealiserade vinster och förluster på placeringstillgångar 70 831 2 327 

n Not 8 Övriga icke-tekniska intäkter och kostnader 

2005 2004 

Erhållen franchiseavgift från utländska samarbetspartners 768 2 168 

Ersättning för förmedlade intäkter avseende AgriaLånet 180 333 

Summa övriga icke-tekniska intäkter 948 2 501 

Kostnader avseende franchiseverksamheten -2 575 -3 271 

Kostnader avseende AgriaLånet -103 -141 

Summa övriga icke-tekniska kostnader -2 678 -3 412 

n Not 9 Aktuell skatt och uppskjuten skatt 

2005 2004 

Aktuell skattekostnad 

Periodens skattekostnad -37 025 -51 202 

Justering av skattekostnad hänförlig till tidigare år 949 -1 933 

Summa aktuell skatt -36 076 -53 135 

Uppskjuten skattekostnad 

Uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader -19 577 11 372 

Summa uppskjuten skatt -19 577 11 372 

Totalt redovisad skattekostnad -55 653 -41 763


Avstämning av effektiv skattesats 

2005 2005 2004 2004 

P procent Belopp Procent Belopp 

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 196 859 154 331 

Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget 28,0% -55 121 28,0% -43 213 

Andra icke avdragsgilla kostnader 1,8% -3 627 12,4% -19 146 

Ej skattepliktiga intäkter -1,2% 2 374 -14,7% 22 725 

Skatteeffekt till följd av utnyttjande av ej aktiverade underskottsavdrag 0,2% -418 0,0% - 

Skatt hänförlig till tidigare år -0,5% 949 1,3% -1 933 

Övrigt -0,1% 190 0,1% -196 

Summa skatt på årets resultat 28,3% -55 653 27,1% -41 763 

Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital 

Aktuell skatt i lämnade koncernbidrag -36 456 -51 202 

Summa skatteposter mot eget kapital -36 456 -51 202 

n Not 10 Immateriella tillgångar 

programvara 

(egenutvecklad) 

övriga 

immateriella 

tillgångar 

Ingående balans, anskaffningsvärden 53 474 24 000 

Under året aktiverade kostnader 263 5 000 

Utgående balans, anskaffningsvärden 53 737 29 000 

Ingående balans, avskrivningar -29 568 -2 400 

Avskrivningar under året -10 712 -3 400 

Utgående balans, avskrivningar -40 280 -5 800 

Bokfört värde 13 457 23 200 

Immateriella tillgångar avseende programvara består av aktiverade utvecklingskostnader för väsentliga IT-investeringar. Övriga immateriella tillgångar avser 

aktiveringar av väsentliga avtal med samarbetspartners. Avskrivning av immateriella tillgångar görs över fem år. Avskrivning sker när investeringen tas i bruk. 

n Not 11 Byggnader och mark 

2005 

flerbostadshus 

Antal 4 

Anskaffningsvärde 24 131 

Bedömt verkligt värde 162 000 

Värde per kvm bruksarea, kr 21 333 

Taxeringsvärde 103 210 

Ytvakansgrad, procent - 

Direktavkastning, procent 2,0 

Geografisk fördelning 

Samtliga fastigheter är belägna i Stockholms kommun. 

Värderingsmetoder 

Värdering av fastighetsbeståndet har gjorts av extern värderingsman. Vid värderingen har i första hand en ortsprisbaserad bedömning gjorts utifrån genomförda 

försäljningar av likvärdiga objekt. Ortsprisbedömningen har kompletterats med en kassaflödesanalys över fem år samt ett nuvärdeberäknat restvärde vid 

kalkylperiodens slut. Använda direktavkastningskrav uppgår för bostäderna till cirka 3,0 procent. 

Riskexponering 

Vid ett ökat/minskat avkastningskrav om 2 procent förändras fastigheternas värden med -73 Mkr respektive 364 Mkr. 

Andel av fastigheterna som används i den egna verksamheten 

Samtliga fastigheter hyrs ut till externa hyresgäster. Ingen del av fastighetsytan används i bolagets verksamhet.


n Not 12 Aktier och andelar, sammanfattning 

anskaffnings- Verkligt Anskaffnings- Verkligt 

värde 2005 värde 2005 värde 2004 värde 2004 

Noterade aktier och andelar, svenska 52 210 70 239 267 715 225 115 

Noterade aktier och andelar, utländska 399 630 444 953 75 157 78 021 

Summa noterade aktier och andelar 451 840 515 192 342 872 303 136 

Onoterade aktier och andelar, svenska 7 482 11 006 51 714 80 297 

Onoterade aktier och andelar, utländska 17 333 20 165 104 865 102 139 

Summa onoterade aktier och andelar 24 815 31 171 156 579 182 436 

Summa aktier och andelar 476 655 546 363 499 451 485 572 

Namn 

antal aktier/andelar Verkligt värde 

SVERIGE 

Noterade aktier och andelar 

Fondandelar 

Asienfonden LF 418 489 33 758 

Småbolagsfonden LF 139 678 36 481 

Summa 70 239 

Onoterade aktier och andelar 

Aktier och andelar 

HealthCap Coinvest 4 559 390 4 559 

HealthCap KB III 4 808 674 4 809 

Industrial Development & Invest KB 1 276 430 1 276 

Summa 10 644 

Andel i bostadsrättsförening 

BRF Kalvheden 1 362 

Summa 362 

BELGIEN 



Dexia (Bryssel) 7 519 1 375 

Groupe Bruxelles Lambert 1 370 1 066 

Summa 2 441 

SCHWEIZ 



Holcim, Namen 2 491 1 346 

Schweiz Rueckversicherung 3 009 1 748 

Swisscom 376 942 

Zurich Finl Services 1 360 2 299 

Summa 6 335 

TYSKLAND 



Allianz 3 405 4 090 

BASF 4 327 2 628 

Commerzbank 6 803 1 662 

Daimler/Chrysler 7 019 2 842 

Deutsche Post 5 710 1 098 

Deutsche Telekom 25 067 3 313 

Man 1 739 736 

Volkswagen 2 276 953 

Summa 17 322


forts. Not 12 Aktier och andelar, sammanfattning 

FRANKRIKE 



Bouygues, Ord 2 512 974 

European Aeronautic Defens and Space 4 653 1 393 

France Telecom 15 752 3 104 

Michelin B 2 549 1 136 

Peugeot 2 060 942 

Renault S.A. 1 779 1 151 

Total 5 343 10 643 

Vinc 1 966 1 341 

Vivendi Environnemen 3 106 1 115 

Vivendi Universa 9 430 2 342 

Summa 24 141 

STORBRITANNIEN 



Aviva (fd CGU) 21 539 2 066 

BAA 14 759 1 267 

Barclays 62 331 5 172 

BOC Group 7 808 1 273 

BP Plc Amoco 132 173 11 148 

BT Group 73 866 2 241 

Cable & Wireless 67 197 1 101 

Compass Group 24 259 730 

DSG International 48 415 1 083 

Hanson 11 682 1 019 

Hbos Group 33 244 4 492 

Imperial Chemical (ICI) 30 149 1 364 

International Power 30 771 1 005 

ITV (fd. Granada GB0008275660) 74 115 1 129 

Kelda Group 12 552 

Ladbroke Group (Hilton Group) 20 764 1 032 

Lloyds TSB Group 50 731 3 378 

National Grid Group 25 717 1 989 

Royal Bank of Scotland 21 749 5 215 

Scottish Power 16 901 1 257 

Severn Trent 8 102 1 196 

Tesco 54 043 2 440 

United Utilities 12 419 1 136 

Vodafone 582 04 10 036 

Summa 64 097 

LUXEMBURG 


Fondandelar 

ABN AMRO Östeuropa 11 473 34 359 

ING L Selected Strategies 6 677 278 081 

Summa 312 440 

NEDERLÄNDERNA 



Aegon 12 019 1 551 

DSM 3 370 1 092 

Fortis Dutch trading 8 885 2 243 

ING Groep 14 191 3 903 

Royal Dutch Shell A NL 38 791 9 388 

Summa 18 177 

USA 

Onoterade aktier och andelar 

Fondandelar 

Ferox Fund Limited Class C 10 498 11 389 

Oz Overseas Fund Ltd, Class A, Series 324 803 7 751 

Oz Overseas Fund Ltd, Class C, Series 2 121 1 025 

Summa 20 165


n Not 13 Aktier och andelar i koncernföretag 

organisations- Säte Antal aktier/ Ägarandel Aktiekapital Bokfört 

nummer andelar värde 

Agera Djurägandeutveckling AB 556577-5953 Stockholm 1 000 100% 1 000 17 173 

2005 2004 

Ingående balans, anskaffningsvärde 60 100 60 100 

Årets tillskott - - 

Utgående balans, anskaffningsvärde 60 100 60 100 

Ingående balans, nedskrivningar -35 024 -30 100 

Årets nedskrivning -7 903 -4 924 

Utgående balans, nedskrivningar -42 927 -35 024 


n Not 14 Räntebärande värdepapper emitterade av, och lån till, koncernföretag 

2005 2004 

Ingående balans, anskaffningsvärde 12 128 12 128 

Årets tillskott - - 


Ingående balans, amorteringar -1 157 -1 157 

Årets amortering -6 193 - 

Utgående balans, amorteringar -7 350 -1 157 

Ingående balans, nedskrivningar -1 639 -1 639 

Årets nedskrivning - - 

Utgående balans, nedskrivningar -1 639 -1 639 

Ingående balans, avskrivningar - - 

Årets avskrivning -1 760 - 

Utgående balans, avskrivningar -1 760 - 


n Not 15 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 

Ränterisker 

Med exponering mot ränterisk avses de finansiella tillgångarnas räntebindningstid. Av nedanstående tabell framgår de finansiella tillgångarnas ränteförfallostruktur 

uttryckt i nominella belopp. 

Räntebindningstider per 2005-12-31 

Tkr 

Nominella belopp 1 år 1-5 år 5-10 år 10 år Totalt 

Tillgångar 

Obligationer och andra räntebärande 20 000 258 300 54 200 27 000 359 500 

NOTERADE OBLIGATIONER OCH ANDRA RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER 

upplupet Marknads- upplupet Marknadsanskaffningsvärde 

värde anskaffningsvärde värde 

2005 2005 2004 2004 

Utgivna av: 

Svenska staten 220 216 220 383 157 665 162 084 

Svenska bostadsinstitut 162 205 162 207 78 668 80 789 

Summa 382 421 382 590 236 333 242 873


forts. Not 15 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 

ONOTERADE OBLIGATIONER OCH ANDRA RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER 

upplupet Marknads- upplupet Marknadsanskaffningsvärde 

värde anskaffningsvärde värde 

2005 2005 2004 2004 

Utgivna av: 

Alfred Berg Penningmarknadsfond - - 43 956 43 860 

Summa - - 43 956 43 860 

Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 382 421 382 590 280 289 286 733 

n Not 16 Derivat 

Valuta Valuta Aktie Aktie Total Total 

verkligt nominellt verkligt nominellt verkligt nominellt 

värde belopp värde belopp värde belopp 

Derivatinstrument med positiva värden 

Terminer 232 410 959 10 106 429 242 517 388 

Summa 232 410 959 10 106 429 242 517 388 

Derivatinstrument med negativa värden 

Terminer 9 905 421 258 - - 9 905 421 258 

Summa 9 905 421 258 - - 9 905 421 258 

n Not 17 Fordringar avseende direktförsäkring 

2005 2004 

Fordringar hos försäkringstagare 159 145 139 340 

Utgående balans 159 145 139 340 

n Not 18 Övriga fordringar 

2005 2004 

Fordringar hos koncernbolag 1 849 2 416 

Fordringar hos närstående 248 95 

Övriga fordringar 11 404 6 348 


n Not 19 Materiella tillgångar och varulager 

2005 2004 

Anskaffningsvärde för inventarier vid årets ingång 42 189 42 716 

Årets anskaffning 3 942 4 580 

Anskaffningsvärde av sålda eller utrangerade inventarier -22 058 -5 107 


Ackumulerade avskrivningar från tidigare år -32 424 -31 714 

Årets avskrivning -5 019 -5 221 

Avgår avskrivningar för sålda eller utrangerade inventarier 21 729 4 511 

Utgående balans, avskrivningar -15 714 -32 424 


Utgående varulager marknadsartiklar 2 991 - 

Summa materiella tillgångar och varulager 11 350 9 765 

Datautrustning skrivs planmässigt av på tre år. 

Övriga maskiner och inventarier skrivs planmässigt av på fem år. 

Varulager värderas enligt skattemässigt lägsta tillåtna värde, lägsta värdes princip (LVP).


n Not 20 Förutbetalda anskaffningskostnader 

2005 2004 

Förutbetalda anskaffningskostnader vid årets ingång 29 853 26 754 

Årets avsättning 70 565 64 865 

Årets avskrivning -67 530 -61 766 


Beloppen avser anskaffningskostnader med avskrivningstid inom ett år. 

n Not 21 Eget kapital 

aktiekapital Reservfond Fond för Balanserat Årets 

verkligt värde resultat resultat 

Ingående eget kapital 2005 enligt fastställd balansräkning 40 000 5 525 88 462 -101 240 112 568 

Disposition av 2004 års resultat 112 568 -112 568 

Erhållet aktieägartillskott 101 289 

Koncernbidrag netto -93 744 

Omföring mellan fria och bundna reserver 49 366 -49 366 

Årets resultat 141 206 

Utgående balans 40 000 5 525 137 828 -30 493 141 206 

Känslighetsanalys Värdepåverkan Skattefordran Påverkan på 

eget kapital 

Kursnedgång aktier 10 procent -63 300 17 724 -45 576 

Ränteuppgång obligationer 1 procentenhet -13 658 3 824 -9 834 

Ökning av direktavkastningskrav fastigheter 2 procentenheter -73 000 20 440 -52 560 

Valutakursförändring -10 procent -14 857 4 160 -10 697 

Summa -164 815 46 148 -118 667 

n Not 22 Fond för verkligt värde 

2005 2004 

Byggnader och mark 99 265 76 945 

Aktier och andelar 38 433 6 876 

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 130 4 641 


För placeringstillgångar vars verkliga värde överstiger anskaffningsvärdet har mellanskillnaden med avdrag för uppskjuten skatt förts till fond för verkligt 

värde. 

n Not 23 Avsättning för ej intjänade premier 

2005 2004 

Ingående balans 379 475 352 048 

Årets avsättning 34 270 27 427 


n Not 24 Avsättning för oreglerade skador 

Inträffade och inträffade men ej Avsättning för skaderapporterade 

skador rapporterade skador regleringskostnader 

2005 2004 2005 2004 2005 2004 

Ingående balans 50 290 73 910 43 110 42 227 4 743 5 009 

Årets avsättning 1 533 -23 620 130 883 1 099 -266 

Utgående balans 51 823 50 290 43 240 43 110 5 842 4 743


n Not 25 Avsättning för skatter 

Redovisade uppskjutna skattefordringar och -skulder kan hänföras till följande: 

tillgångar skulder netto 

2005 2004 2005 2004 2005 2004 

Byggnader och mark - - 39 768 30 866 39 768 30 866 

-därav fond för verkligt värde - - 38 605 29 923 38 605 29 923 

-därav värdeminskningsavdrag - - 1 165 943 1 165 943 

Andra finansiella placeringstillgångar - - 14 996 4 479 14 996 4 479 

-därav fond för verkligt värde - - 14 996 4 479 14 996 4 479 

Andra tillgångar - - 662 504 662 504 

Uppskjuten skattefordran (-) 

/uppskjuten skatteskuld (+) - - 55 426 35 849 55 426 35 849 

n Not 26 Skulder avseende direktförsäkring 

2005 2004 

Skulder till försäkringstagare 402 223 

Utgående balans 402 223 

n Not 27 Övriga skulder 

2005 2004 

Skulder till koncernbolag 139 937 198 931 

Skulder till närstående 546 394 

Övriga skulder 16 303 17 092 


n Not 28 Ställda panter och ansvarsförbindelser 

2005 2004 

För försäkringstagarnas räkning registerförda tillgångar 893 077 858 331 

Ställda panter för aktie- och räntefutures 6 098 6 060 

Summa ställda panter 899 175 864 391 

Ansvarsförbindelse gentemot Länsförsäkringsbolagen, ombudsmedverkan vid skada 1 229 1 171 

Ansvarsförbindelse personallån Länsförsäkringar Bank AB - 900 

Summa ansvarsförbindelser 1 229 2 071 

n Not 29 Upplysningar om närstående 2005 

Som närstående juridiska personer räknas Länsförsäkringar AB koncernens och Länsförsäkringar Liv koncernens bolag, samtliga intressebolag, Länsförsäkringar 

Mäklarservice AB och de 24 länsförsäkringsbolagen med dotterbolag. Närstående nyckelpersoner är styrelseledamöter och ledande befattningshavare 

och nära familjemedlemmar till dessa personer. 

Koncerninterna transaktioner förekommer i två huvudsakliga avseenden, dels transaktioner av engångskaraktär, dels transaktioner av löpande karaktär. 

Transaktioner av engångskaraktär 

Till transaktioner av engångskaraktär hör köp och försäljning av tillgångar och liknande transaktioner och i begränsad omfattning. 

Större transaktioner av engångskaraktär ska följa följande rutin: 

• Transaktionen ska grundas på skriftliga avtal med en omfattning som följer marknadsmässig standard och med marknadsmässiga villkor. 

• Beslut om transaktionen ska fattas av styrelsen för Försäkringsaktiebolaget Agria. 

Transaktioner av löpande karaktär 

Till transaktioner av löpande karaktär hör varor och tjänster som tillhandahålls för bolagen inom Länsförsäkringar AB koncernen. Transaktioner av denna 

karaktär ska följa följande rutiner: 

Prissättning 

Inom länsförsäkringsgruppen används internprissättning, både för tjänster som utförs på uppdrag av länsförsäkringsbolagen och det tjänsteutbud som tillhandahålls 

inom Länsförsäkringar AB koncernen. Prissättningen för affärsverksamheten är gjord på marknadsmässiga villkor medan internpriser för serviceverksamheten 

är baserad på direkta och indirekta kostnader. 

En prislista fastställs i samband med budgetprocessen. Totalt sett syftar prissättningen till att fördela kostnaderna rättvist inom företagsgruppen utifrån förbrukning. 

Gemensamma utvecklingsprojekt och gemensam service är kollektivt finansierade och faktureras utifrån beslutad nyckel. För Länsförsäkringar Livkoncernens 

transaktioner med närstående hänvisas till Länsförsäkringar Liv Försäkringsaktiebolags årsredovisning för 2005.


Beredning 

Inom Länsförsäkringar AB-koncernen finns ett antal Servicekommittéer, som har till uppgift att behandla samtliga koncerninterna transaktioner avseende olika 

varor och tjänster. Kommittéerna diskuterar servicenivåer och kostnader för samtliga varor och tjänster. Utifrån dessa diskussioner arbetar sedan respektive 

intern leverantör fram en budget och en prislista för det kommande året. 

Beslut 

Koncernledningen inom Länsförsäkringar AB-koncernen beslutar, i samband med den årliga affärsplaneringen, om respektive koncerngemensam enhets 

eller servicecenters budget och prislista för varor och tjänster. 

Dokumentation 

Interna transaktioner dokumenteras årligen i enlighet med gällande avtalsinstruktion. 

Närståendetransaktioner 2005 

Till de funktioner som organiserats centralt från Länsförsäkringar AB hör hyra av inventarier av Länsförsäkringar AB som köper in och äger inventarierna. 

Agria hyr sina kontorslokaler av moderbolaget Länsförsäkringar AB, som i sin tur hyr dem av fastighetsägaren Utile Dulce 2 HB. Fastighetsägaren är ett intressebolag 

till Länsförsäkringar Sak AB och Länsförsäkringar Liv AB. Agria köper även tjänster inom bland annat ekonomi- och personalsystem från Länsförsäkringar 

AB. 

Agrias serviceintäkter är fördelade enligt följande: 

• Moderbolag: 17 procent 

• Koncernbolag: 63 procent 

• Länsförsäkringsbolagen: 5 procent 

• Övriga externa: 15 procent 

Länsförsäkringar Sak AB hanterar och avräknar Agrias återförsäkring. Vidare köper Agria juridik- och aktuarietjänster från Länsförsäkringar Sak AB. 

Agria har genom Länsförsäkringar Sak AB gett i uppdrag åt ABN Amro och ytterligare några externa förvaltare att utföra den operativa kapitalförvaltningen 

avseende Agrias tillgångar. För beskrivning av ansvar och styrning av kapitalförvaltningen hänvisas till Länsförsäkringar ABs årsredovisning. 

Länsförsäkringar Bank AB hanterar åt Agria subventionerade lån till personalen, lämnade efter sedvanlig kreditprövning från banken. 

Agria betalar provisioner till länsförsäkringsbolagen avseende försäljning av produkter inom samtliga affärsområden samt ersättning för administrativa 

kostnader. I avtalen beskrivs ersättningsnivåerna för olika tjänster såsom försäljning, kundvård med mera. 

Transaktionsvolymer 2005 inköp Försäljning Fordringar Skulder 

Moderbolag - 1 000 1 791 129 848 

Koncernbolag 37 838 3 823 1 437 10 089 

Intressebolag - - - - 

Länsförsäkringar Liv koncern - - - - 

Länsförsäkringsbolag 31 997 276 - - 

Övriga närstående - - - - 

n Not 30 Anställda och personalkostnader 

Medelantalet anställda fördelat på arbetsställen och länder har varit följande: 

Medelantal anställda kontorstjänstemän, Sverige 

2005 2004 

Män 48 48 

Kvinnor 105 94 

Totalt antal kontorstjänstemän, Sverige 153 142 

Medelantal anställda kontorstjänstemän, Norge 

Män 1 - 

Kvinnor 0,6 - 

Totalt antal kontorstjänstemän, Norge 1,6 - 

Fritidsombud 

Sverige 189 184 

Norge 11 - 

Totalt antal fritidsombud 200 184


Löner, ersättningar och sociala kostnader fördelat på arbetsställen och länder har varit följande: 

forts. Not 30 Anställda och personalkostnader 

2005 2004 

Löner, ersättningar och sociala kostnader, Mkr 

Kontorstjänstemän, Sverige 

Löner och ersättningar 59 360 53 424 

varav rörlig ersättning 2 036 1 842 

Sociala kostnader 29 960 25 928 

varav pensionskostnader 10 235 10 328 


Kontorstjänstemän, Norge 

Löner och ersättningar 1 098 - 

varav rörlig ersättning - - 

Sociala kostnader 145 - 

varav pensionskostnader 48 - 


Fritidsombud, Sverige 




varav pensionskostnader - - 


Fritidsombud, Norge 

Löner och ersättningar 487 - 

varav rörlig ersättning 487 - 

Sociala kostnader 65 - 

varav pensionskostnader - - 

Styrelse, VD och vVDar, Sverige 


varav lön till VD och vVDar 3 239 3 107 

varav rörlig ersättning till VD och vVDar 364 380 



Totala löner, ersättningar och sociala kostnader, Mkr 





Rörlig ersättning 

För verkställande direktören och andra ledande befattningshavare baserades den rörliga ersättningen för 2005 på: 

• Uppnådda mål enligt Affärsplan 

• Index i medarbetarundersökningen (NMI) 

• Ledarskapsindex 

• Övriga individuella mål 

För medarbetare som inte omfattas av annat bonusavtal gäller följande: Max 10 procent av årslönen sätts årsvis av i en fond/stiftelse som förvaltar dessa 

medel. Medarbetaren ska ha uppnått vissa mål för att få del av denna mållön. Målen är uppdelade på företagsövergripande mål, avdelningsmål och individuella 

mål. Efter 5 år men inte tidigare har medarbetaren rätt att få ut sin andel av mållönen mot ett skatteavdrag. Denna mållön ingår inte i rörlig ersättning för 

tjänstemän. År 2005 var denna avsättning 2 563 tkr, baserad på uppnådda mål år 2004. 

Rörlig ersättning till tjänstemän och fritidsombud omfattas av provisioner till säljare. 

Sjukfrånvaro 

2005 2004 

Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid 4,6% 4,9% 

Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 54,0% 60,3% 

Sjukfrånvaro som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid 

Sjukfrånvaro fördelad efter kön 

Män 3,9% 4,0% 

Kvinnor 5,0% 5,3%


Sjukfrånvaro fördelad efter ålderskategori 

2005 2004 

29 år eller yngre 4,3% 4,3% 

30-49 år 4,1% 3,4% 

50 år eller äldre 6,8% 9,9% 

Ersättningar till ledande befattningshavare 

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller inget styrelsearvode. 

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pensionskostnad. 

Med andra ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör bolagets ledningsgrupp. Här redovisas de 13 

personer som får sin ersättning i bolaget. 

Rörlig ersättning är maximerad till 2 månadslöner för verkställande direktör och vice verkställande direktör och 1,2 månadslöner för andra ledande befattningshavare. 

Pensionsförmåner samt övriga förmåner till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgår som en del av den totala ersättningen. 

Ersättningar och övriga förmåner under 2005 

grundlön Rörlig Övriga Pensions- Summa Pensionsskuld i 

ersättning förmåner kostnader relation till pensionsmedförande 

lön 

Verkställande direktör 1 704 262 71 996 3 033 58% 

Styrelsens ordförande - - - - - - 

Styrelseledamöter 678 - - - 678 - 

Ledningsgrupp 8 526 762 503 1 815 1 606 21% 

Totalt 10 908 1 024 574 2 811 15 317 26% 

Ersättningar och övriga förmåner under 2004 

grundlön Rörlig Övriga Pensions- Summa Pensionsskuld i 

ersättning förmåner kostnader relation till pensionsmedförande 

lön 

Verkställande direktör 1 700 212 76 860 2 848 53% 

Styrelsens ordförande - - - - - - 

Styrelseledamöter 457 - 3 - 460 - 

Ledningsgrupp 8 239 730 497 1 933 11 399 25% 

Totalt 10 396 942 576 2 793 14 707 30% 

Rörlig ersättning 

Rörlig ersättning avser för verksamhetsområdet 2005 faktiskt utbetald bonus. Övriga förmåner avser tjänstebil, lunch- och ränteförmån. Pensionskostnad 

avser den kostnad som påverkat årets resultat. Bolaget har i huvudsak avgiftsbestämda pensionsplaner. 

Pensioner 

Pensionsåldern för verkställande direktören är 62 år. Mellan 62 och 65 år ska pensionen uppgå till 75 procent av den pensionsgrundande lönen. Denna del är 

tryggad genom pensionsavsättning. Pensionen från 65 år är i sin helhet avgiftsbestämd, pensionspremien ska uppgå till 29 procent av den pensionsgrundande 

lönen. Med pensionsgrundande lön avses grundlönen. För andra ledande befattningshavare följer från 65 år pensionen pensionsavtal mellan FAO och FTF. 

Avgångsvederlag 

I händelse av uppsägning från bolagets sida utgår avgångsvederlag till VD och Vice VD med två årslöner. Vid egen uppsägning gäller tre till sex månaders 

uppsägningstid, inget avgångsvederlag utgår. 

Berednings- och beslutsprocess som tillämpas ifråga om ersättningar till den högsta ledningen. Ersättning till verkställande direktören fastställs av koncernchef 

och förankras därefter i styrelsen. Ersättning till övriga ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören. 

Lån till ledande befattningshavare 

Styrelseledamöter i bolaget har lån i Länsförsäkringar Bank AB, Länsförsäkringar Hypotek AB och i Wasa Kredit. Lånevillkoren motsvarar vad som gäller för 

anställda i Länsförsäkringar AB koncernen. Lånen löper enligt marknadsmässiga villkor. 

Andel kvinnor bland ledande befattningshavare 

2005 2004 

Styrelseledamöter 36,4% 27,3% 

Andra ledande befattningshavare 43,8% 50,0%


Arvoden till revisorer 2005 2005 2004 2004 

revision Andra uppdrag Revision Andra uppdrag 

KPMG 206 224 319 53 

Ernst & Young - - 61 - 

SET Revisionsbyrå AB 41 - 14 - 

Summa arvoden revisorer 247 224 394 53 

Stockholm den 9 mars 2006 

ann Sommer Jan Fock björn Sundell 

Ordförande 

Vice ordförande 

Fredrik Daveby karin Östensson carl Henrik Ohlsson 

Hans-Olof Forssell peter Björnsson eVa Karin Hempel 

Hans Berglund eWa Kolmodin anders Mellberg 

Verkställande direktör 

Vår revisionsberättelse har avgivits den 10 mars 2006 

Henrik Rättzén 

Auktoriserad revisor 

Lars-Ola Andersson 


Av Finansinspektionen förordnad revisor


revisionsberättelse 

Till årsstämman i Försäkringsaktiebolaget Agria 

Org nr 516401-8003 

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen 

samt styrelsens och verkställande direktörens 

förvaltning i Försäkringsaktiebolaget Agria för år 

2005. Det är styrelsen och verkställande direktören 

som har ansvaret för räkenskapshandlingarna 

och förvaltningen och för att lag om årsredovisning 

i försäkringsföretag tillämpas vid upprättandet 

av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss 

om årsredovisningen och förvaltningen på grundval 

av vår revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med god 

revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat 

och genomfört revisionen för att med hög men 

inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen 

inte innehåller väsentliga felaktigheter. 

En revision innefattar att granska ett urval av 

underlagen för belopp och annan information i 

räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också 

att pröva redovisnings principerna och styrelsens 

och verkställande direktörens tillämpning av dem 

samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar 

som styrelsen och verkställande direktören gjort 

när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera 

den samlade informationen i årsredovisningen. 

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet 

har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och 

förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om 

någon styrelseledamot eller verkställande direktören 

är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även 

granskat om någon styrelseledamot eller verkställande 

direktören på annat sätt har handlat i strid 

med försäkringsrörelselagen, lag om årsredovisning 

i försäkringsföretag eller bolagsordningen. Vi 

anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra 

uttalanden nedan. 

Årsredovisningen har upprättats i enlighet 

med lag om årsredovisning i försäkringsföretag 

och ger därmed en rättvisande bild av bolagets 

resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed 

i Sverige. Förvaltningsberättelsen är 

förenlig med årsredovisningens övriga delar. 

Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer 

resultaträkningen och balansräkningen, disponerar 

vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen 

och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande 

direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. 

Stockholm den 10 mars 2006 

Henrik Rättzén 


Lars-Ola Andersson 


Av Finansinspektionen förordnad revisor


styrelse och revisorer 

ann sommer carl Henrik ohlsson fredrik daveby ewa kolmodin 

jan fock 

eva-karin Hempel 

Hans forsell 

Hans berglund 

karin östensson 

björn sundell 

peter björnsson 

anders mellberg 

ann sommer, f 1959 

VD, Länsförsäkringar Sak. 

Ordförande, 

Agria Djurförsäkring. 

jan fock, f 1949 

VD, Länsförsäkringar 

Skåne. Vice ordförande, 


karin östensson, f 1952 

Ordförande i Sveriges 

Veterinärförbund. 

carl Henrik ohlsson, 

f 1953 

VD, Länsförsäkringar 

Skaraborg. 

eva-karin Hempel, f 1955 

LRF. Invald som representant 

för lantbrukskunderna. 

björn sundell, f 1949 

Planeringsdirektör, SVA. 

Ordförande Länsförsäkringar 

Uppsala. 

fredrik daveby, f 1962 

VD, Länsförsäkring 

Kronoberg. 

Hans forsell, f 1935 

Ledamot i SKKs styrelse. 

Invald som representant 

för smådjurskunderna. 

peter björnsson, f 1954 

Alebäcks Stuteri, ASVT. 

Invald som representant 

för hästkunderna. 

eva kolmodin, f 1964 


Arbetstagarrepresentant 

FTF. 

Hans berglund, f 1940 


Arbetstagarrepresentant 

FTF. 

anders mellberg, f 1948 

VD, Agria Djurförsäkring. 

revisorer 

Henrik rättzén, auktoriserad revisor, KPMG 

lars-ola andersson, auktoriserad revisor, av Finansinspektionen förordnad revisor


agrias ledare 

anders mellberg pia de gysser ann Horn anna-karin thulin 

monica dreijer göran råsmar ib ahlén 

claes ahrel 

pekka olsson eva alness ewa nordenstedt agnes andersson 

lars björkhammar ola ideborn mats nahlbom 

olle Hellgren 

anders mellberg, f 1948 

Verkställande direktör 

monica dreijer, f 1961 

Vice VD, 

försäkrings rörelsechef 

pekka olson, f 1950 

Chef för Agria International 

samt marknadschef 

lars björkhammar, f 1950 

Utvecklingschef 

pia de gysser, f 1965 

IT-chef 

göran råsmar, f 1947 

Ekonomichef 

eva alness, f 1962 

Personalchef 

ola ideborn, f 1962 

Bolagsjurist 

ann Horn, f 1963 

VD Agera Djurägandeutveckling 

AB 

ib ahlén, f 1955 

Marknadsområdeschef 

Smådjur 

ewa nordenstedt, f 1956 


Lantbruksdjur och gröda 

mats nahlbom, f 1961 


Häst 

anna-karin thulin, 

f 1965 

KundCenterchef 

claes ahrel, f 1968 

Aktiestrateg/Placeringsansvarig 

agnes andersson, 

f 1972 

ServiceCenterchef och 

Affärsstödschef 

olle Hellgren, f 1968 

Controller


Valberedning 

Agria styrelse består bland annat av representanter ur Sveriges djurägarorganisationer. 

Representanterna utses av Agrias särskilda valberedning. 

SVENSK MJÖLK EKONOMISKA FÖRENING 

Ingvar Svensson 

SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET 

Camilla Hagman och Michael Petersson 

AVELSFÖRENINGEN FÖR SVENSKA 

VARMBLODIGA TRAVHÄSTEN 

Ingemar Alin 

SVERIGES KATTKLUBBARS RIKSFÖRBUND 

Gunnar Stagnelid 

SVENSKA KENNELKLUBBEN 

Jerry Mankowski och Lena Heimlén 

SVENSKA GALOPPFÖRBUNDET 

Erik Kylengren 

SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET 

Nisse Nilsson 

SVENSKA HÄSTAVELSFÖRBUNDET 

Torsten Eliasson och Gunilla Audell 

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 

Henrik Andersson 

skadeprövningsnämnd 

Om Agria Djurförsäkring och en kund inte kommer överens angående utfallet av en 

skadereglering kan kunden kostnadsfritt överklaga till en av skadeprövningsnämnderna. 

Ordförande, Lars Persson och Ingemar Sundén, är jurister med domarkompetens. 

Skadeprövningsnämnd – SMÅDJUR 

SVENSKA KENNELKLUBBEN 

Margareta Sundqvist och Ulla-Britt Schwang 

SVERIGES VETERINÄRFÖRBUND 

Arne Adolfsson 

LÄNSFÖRSÄKRINGSBOLAGENS FÖRENING 

Jan Karlsson, VD Länsförsäkringar Bergslagen 

Monica Dreijer, försäkringsrörelsechef 


SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET 

Ingela Wredlund 

Skadeprövningsnämnd – HÄST 

AVELSFÖRENINGEN FÖR 

SVENSKA VARMBLODIGA TRAVHÄSTEN 

Sven Rejnö 

SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET 

Jan von Krusenstijerna 

SVENSKA HÄSTAVELSFÖRBUNDET 

Gösta Wolving 


Karl-Henrik Heimdahl 





Skadeprövningsnämnd – LANTBRUK 

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 

Vakant (inga överprövningar under året) 


Vakant (inga överprövningar under året) 




Agria Djurförsäkring

Ord och uttryck 

ALLMÄNT 

Affär för egen räkning (f e r) 

Den del av försäkringsaffären där försäkringsbolag står för risken och 

som alltså inte återförsäkras hos andra bolag. Affär för egen räkning är 

med andra ord bruttoaffär minskat med avgiven återförsäkring. 

Bruttoaffär 

Försäkringsaffär utan avdrag för den del av affären som återförsäkras 

hos andra bolag. 

Direkt försäkring 

Försäkringsaffär som avser avtal direkt mellan försäkringsgivare 

(försäkringsbolag) och försäkringstagare. Försäkringsbolaget är, till 

skillnad från vid mottagen återförsäkring, direkt ansvarigt gentemot 

försäkringstagarna. 

Återförsäkring 

Om ett försäkringsbolag inte kan eller vill bära hela ansvaret gentemot 

försäkringstagarna, återförsäkrar bolaget de tecknade försäkringarna 

– helt eller delvis – hos andra bolag. Man talar härvid om avgiven återförsäkring 

hos det förstnämnda bolaget och mottagen återförsäkring 

(indirekt försäkring) hos de sistnämnda bolagen. Mottagande bolag har 

i detta fall inget direkt ansvar gentemot försäkringstagarna. 

TERMER I RESULTATRÄKNINGEN OCH RESULTATANALYSEN 

Anskaffningskostnad 

Driftskostnader relaterade till anskaffning eller förnyelse av försäkringsavtal 

upptas under posten anskaffningskostnader, vilken ingår som 

delpost i resultatposten driftskostnader. 

Avvecklingsresultat 

För skador som inte är slutreglerade vid räkenskapsårets utgång reserveras 

medel i bokslutet, i ersättningsreserven. Den bedömning av 

kommande utbetalningar som gjorts kan av olika skäl visa sig felaktig. 

Inflationstakten kan bli en annan än den som förutsattes när skadan 

värderades. Vidare är det rent allmänt svårt att bedöma utbetalningarna 

för en komplicerad skada vars slutreglering kan ligga flera år framåt 

i tiden. Om det beräknade ersättningsbeloppet för en skada visar sig 

vara övervärderat, uppstår en vinst när ersättningsbeloppet bedöms på 

nytt eller när skadan slutregleras. Om beloppet undervärderats blir det 

på motsvarande sätt en avvecklingsförlust. 

Driftskostnader i försäkringsrörelsen 

Driftskostnader är en sammanfattande benämning på kostnaderna för 

anskaffning eller förnyelse av försäkringsavtal och administration. 

Försäkringsersättningar 

Försäkringsersättningar utgör utbetalda försäkringsersättningar plus 

ersättningsreserv vid årets slut minus ersättningsreserven vid årets 

början. En del av försäkringsersättningarna utgörs av reservavvecklingsresultat. 

Driftskostnader relaterade till skadereglering upptas under 

posten utbetalda försäkringsersättningar. 

Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 

Eftersom premierna betalas i förskott och viss tid förflyter från det en 

skada inträffar till dess ersättning utbetalas, uppsamlas hos bolaget 

ett kapital som ger avkastning. Den beräknade räntan på detta kapital, 

som i bokslutet motsvaras av försäkringstekniska skulder, överförs i 

resultatredovisningen från finansrörelsen till försäkringsrörelsen under 

benämningen kapitalavkastning överförd från finansrörelsen. 

Premieinkomst 

Under året aviserade premier, samt förskottsbetalda premier, båda med 

förfallodag under det aktuella året. 

Premieintäkt 

Avser den premieinkomst som löper under räkenskapsåret. Premierna 

inbetalas vid skilda förfallodagar under året och avser som regel en 

försäkringstid av ett år. Vid räkenskapsårets slut har bolaget således

erhållit premier som till större eller mindre del avser närmast följande år. 

Denna del av premieinkomsten redovisas i bokslutet som en skuldpost 

och kallas premiereserv. Motsvarande skuldpost vid räkenskapsårets 

början frigörs och är en intäkt för det aktuella året. Premieintäkten för 

året består således av följande poster: premiereserv vid årets början 

plus premieinkomst under året minus premiereserv vid årets slut. 

Premieintäkt för egen räkning (f e r) avser premieintäkt minskad med 

premie för återförsäkring. 

TERMER I BALANSRÄKNINGEN 

Ersättningsreserv 

De skador som inträffar under räkenskapsåret hinner av olika skäl 

(tidskrävande utredningar med mera) inte alltid slutregleras före årets 

utgång. I bokslutet måste därför en avsättning göras för beräknade, 

ännu inte betalda, skadeersättningar. Denna skuldpost kallas ersättningsreserv. 

Försäkringstekniska avsättningar 

Sammanfattande benämning på premiereserv, ersättningsreserv och 

skadebehandlingsreserv. 

Obeskattade reserver, säkerhetsreserv 

Kollektiv säkerhetsbetingad förstärkning av de försäkringstekniska 

skulderna i skadeförsäkring. 

Obeskattade reserver, utjämningsfond 

Skadeförsäkringsrörelse är av naturliga skäl utsatt för betydande 

kast i årsresultaten, främst beroende på antalet storskador och deras 

omfattning. För att utjämna dessa kast har till och med år 1990 skattefri 

avsättning kunnat ske till en så kallad utjämningsfond. Ytterligare 

avsättningar får inte göras. Fonden får användas till att täcka förlust 

på försäkringsverksamheten eller totalt. 

Premiereserv 

En skuldpost som i princip motsvarar den del av premieinkomsten som 

vid bokslutet hänför sig till nästkommande år. 

Skadebehandlingsreserv 

De skador som ingår i ersättningsreserven kommer före slutregleringen 

att medföra vissa förvaltningskostnader. För dessa förväntade kostnader 

avsätts i bokslut en skuldpost som kallas skadebehandlingsreserv. 

ÖVRIGA TERMER OCH NYCKELTAL 

Avistaaffär 

En finansaffär som sker med leverans och betalning nu och inte vid 

en bestämd tidpunkt i framtiden. Affären berör en verklig tillgång, t ex 

aktier, obligationer med mera. 

Derivataffär 

En affär som görs med optioner eller terminer, det vill säga den underliggande 

tillgången (aktier, eller liknande) är inte inblandad i affären. 

Driftskostnadsprocent 

Driftskostnader f e r i försäkringsrörelsen i förhållande till premieintäkt 

f e r. 

Emittent 

Den som ger ut värdepapper (aktier, obligationer med mera). 


Summering sker av eget kapital, inklusive årets vinst samt obeskattade 

reserver och uppskjuten skatt. 

Konsolideringsgrad 

Förhållandet mellan konsolideringskapital och premieinkomst f e r. 

Uttrycks i procent. 

Skadeprocent 

Försäkringsersättningar f e r i förhållande till premieintäkt f e r. 

Totalkostnadsprocent 

Summan av försäkringsersättningar och driftskostnader f e r dividerad 

med premieintäkt f e r.

”Agrias mission 

är att skapa trygghet 

för djur och människor.

www.agria.se 

– allt för dig och ditt djur 

Agria Marknad, Litho i Motala, ID 5528. 2006-05. 

På Agrias webbplats kan du läsa mer om vårt 

kvalitetsarbete. 

Där kan du också: 

• Läsa skötselråd för alla djur. 

• Läsa artikelserier om sjukvård, 

uppfostran, aktivering, valpköp. 

• Ställa frågor till veterinärer och jurister. 

• Prenumerera på nyhetsbrev 

och pressmeddelanden. 

• Läsa forskarrapporter. 

TEGELUDDSVÄGEN 11 -13 · BOX 70306, 107 23 STOCKHOLM. TEL 08-588 421 00 · FAX 08-588 421 80 

INFO@AGRIA.SE · WWW.AGRIA.SE

Agria_Ã¥rsredovisning 2005.pdf - LÃ¤nsfÃ¶rsÃ¤kringar

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?