Vårt Falun nr 1, 2010 - Falu Kommun
13.11.2014 • Views
Share Embed Flag

Vårt Falun nr 1, 2010 - Falu Kommun

Vårt Falun nr 1, 2010 - Falu Kommun

Vårt Falun nr 1, 2010 - Falu Kommun

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
falun.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

falun.se/<br />

<strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong> 1<br />

En tidning för dig som bor i <strong>Falu</strong> kommun <strong>2010</strong><br />

Tema: valet <strong>2010</strong><br />

#1, mars <strong>2010</strong>: Tema: Valet <strong>2010</strong> / Utsatt för våld? / Så får du vatten i kranen / Egnellska återuppstår<br />

Succé för Vintercyklisten / Livat på Lugnet / Nattens hjältar / Källviksbacken tredubblar / www.falun.se

I detta nummer<br />

Ansvarig utgivare:<br />

Lena Säfström<br />

lena.safstrom@falun.se<br />

Redaktör:<br />

Kerstin Lundin<br />

kerstin.lundin@falun.se<br />

Redaktionsråd:<br />

Pernilla Bremer,<br />

omvårdnadsförvaltningen<br />

Lina Grandin,<br />

trafik- och fritidsförvaltningen<br />

Elke Herbst,<br />

Kopparstaden<br />

Ingela Hörlin,<br />

kultur- och ungdomsförvaltningen<br />

Ylva Johansson,<br />

skolförvaltningen<br />

Maria Michels Staffas,<br />

<strong>Falu</strong> Energi & Vatten<br />

Göran Rosenström,<br />

socialförvaltningen<br />

Thomas Sundin,<br />

miljöförvaltningen<br />

Ulrika Westin,<br />

näringslivskontoret<br />

Art direction<br />

och layout:<br />

Ryter kommu nikationsbyrå<br />

Tryck:<br />

MittMediaPrint<br />

Distribution<br />

Svensk Direktreklam<br />

Frågor eller synpunkter<br />

på innehållet?<br />

Välkommen att mejla till<br />

redaktionen@falun.se<br />

Omslaget<br />

Märta Norén njuter av<br />

vårsolen. Hon bor på<br />

Masugnen vid Runn och<br />

gillar styrketräning,<br />

långa hundpromenader<br />

och trädgårdsarbete.<br />

Foto: Krister Halvars<br />

Vill du vara med<br />

på nästa omslag?<br />

Skicka ett mejl till<br />

redaktionen@falun.se<br />

senast 15 april.<br />

Foto: Håkan Edvardsson<br />

Foto: Solveig Gezelius<br />

Foto: Krister Halvars<br />

Tema: Valet <strong>2010</strong>. Sid 10–13<br />

Så funkar det!. Sid 8–9<br />

Nattens hjältar. Sid 16–17<br />

Vintercyklisten. Sid 22–23<br />

Foto: Stefan Örtenblad/Bildarkivet.se<br />

Foto: Solveig Gezelius<br />

Skolor och<br />

förskolor att<br />

vara stolta över<br />

Den kommunala skolan är ett alltid lika<br />

aktuellt samtalsämne. I dessa tider då<br />

skolan utsätts för konkurrens så är det<br />

viktigt att lyfta fram den goda skola vi<br />

har i <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong>.<br />

n Ledare/ ”Den goda skolan” är också<br />

namnet på det utvecklingsarbete som vi startade<br />

inom skolförvaltningen under hösten 2009.<br />

En av målsättningarna med detta arbete är<br />

att lyfta fram just den goda förskola och skola<br />

vi har. En annan är att påverka omvärldens<br />

bild av skolan. Och en av de allra viktigaste<br />

faktorerna för att skapa och förmedla bilden av<br />

”Den goda skolan” är den stolthet och glädje<br />

i arbetet som finns hos våra medarbetare inom<br />

den kommunala skolan!<br />

Vi arbetar aktivt med att stärka och utveckla<br />

våra verksamheter ytterligare. Alla medarbetare<br />

deltar i arbetet och personalens tankar och<br />

tyckande finns med som en god grund att<br />

stå på i det fortsatta utvecklingsarbetet.<br />

Alla som arbetar i skolförvaltningen är<br />

ambassadörer för skolan i alla sammanhang.<br />

Nöjda föräldrar, positiva medarbetare, barn<br />

och elever är viktiga ingredienser för bilden<br />

av skolan.<br />

Det händer mycket positivt i skolan och<br />

det kommer vi att lyfta fram på olika sätt;<br />

bland annat genom nyheter på webben, i<br />

skolnätverken och här i <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>. Läs gärna<br />

artikeln om Framtidens klassrum i Bjursås och<br />

Britsarvet – ett spännande exempel på kreativitet<br />

och utveckling i skolan!<br />

Vi vet att skolan är en mycket stark tillväxtfaktor<br />

för en kommun. Inflyttande föräldrar<br />

kan idag välja bostadsort utifrån för skolans<br />

eller skolans läge, pedagogik, verksamhet<br />

med mera.<br />

I <strong><strong>Falu</strong>n</strong> erbjuder vi förskola och skola av<br />

hög kvalitet och med hög måluppfyllelse.<br />

Välkommen till <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong>s<br />

förskolor och skolor!<br />

Lena Stoltz, skolchef<br />

Livat på Lugnet. Sid 20–21<br />

2 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>

källviksbacken<br />

tredubblar<br />

antalet<br />

besökare<br />

Anders Källberg, lärare på Hosjöskolan, får tillfälle till bra skidåkning när skolan har friluftsdag i Källviksbacken. Här åker kommunens skolklasser gratis.<br />

Ny lift, ny pistmaskin,<br />

förstärkt snökanonsystem,<br />

ett enormt<br />

engagemang från<br />

medlemmarna i IFK<br />

<strong><strong>Falu</strong>n</strong> Alpin och en<br />

effektiv samverkan<br />

mellan en förening och<br />

kommunen.<br />

Det är huvudingredienserna<br />

i receptet som<br />

tredubblat antalet sålda<br />

liftkort i Källviksbacken.<br />

Text och Foto: Håkan Edvardsson<br />

n Källviksbacken/ Vad sägs om att<br />

komma till Källviksbacken med en kaffetermos<br />

och en trave mackor vid 24-tiden en<br />

vardagsnatt i november? Och vad sägs om<br />

att stanna där till 03.30 morgonen efter och<br />

justera snökanoner i snålblåst och minusgrader<br />

under tiden?<br />

– Ärligt talat begriper jag inte hur de orkar.<br />

Men det gör de och det ska alla vi skidintresserade<br />

i <strong>Falu</strong> kommun vara väldigt glada för.<br />

Jag jobbar med anläggningar inom kommunen<br />

och kan rakt av säga att människorna i<br />

IFK <strong><strong>Falu</strong>n</strong> Alpin är en absolut förutsättning<br />

för backen, dess skötsel och utveckling,<br />

konstaterar Jonas Boström, <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong>.<br />

Stor ungdomsgård<br />

<strong>Kommun</strong>en står för alla maskiner, byggnader<br />

och större underhåll vid Källviksbacken.<br />

Klubben står för liftkortförsäljning, löpande<br />

underhåll och själva snötillverkningen. I sammanhanget<br />

måste också den färska parken<br />

med hopp, rails och liknande nämnas. Den<br />

skapas av föreningens yngre medlemmar och<br />

är en starkt bidragande faktor till backens<br />

ökande popularitet.<br />

– Backen är en av <strong><strong>Falu</strong>n</strong>s största ungdomsgårdar.<br />

Dels är det många som hjälper till, dels<br />

är det ännu fler som vill vara där och åka. Det<br />

är väl en satsning på folkhälsa om något,<br />

menar Boström.<br />

Thomas Lövkvist, ordförande i föreningen,<br />

– Vi har ett mycket<br />

bra samarbete<br />

med kommunen och<br />

tillsammans gör vi<br />

ett riktigt bra jobb<br />

med anläggningen,<br />

konstaterar Thomas<br />

Lövkvist, ordförande i<br />

IFK <strong><strong>Falu</strong>n</strong> Alpin.<br />

<strong>Falu</strong> SnowPark,<br />

Källviksbacken<br />

Två nedfarter. En<br />

stor park. Två liftar.<br />

Dagkort, Knatte<br />

(0–7 år) 60 kr,<br />

Ungdom (8–14 år)<br />

60 kr, Vuxen<br />

(från 15 år) 140 kr.<br />

Mån–tors: 18.00–<br />

21.00. Lör–sön:<br />

10.00–16.00.<br />

Påsklov (vecka<br />

14). Måndag–Torsdag<br />

10.00–16.00 och<br />

18.00–21.00<br />

Fredag 10.00–16.00<br />

och 18.00–24.00<br />

www.kallviksbacken.se<br />

förklarar medlemmarnas engagemang:<br />

– Innan storsatsningen inför förra säsongen<br />

kunde verksamheten inte utvecklas. Det<br />

kände och visste alla medlemmar. Så inför<br />

den stora satsningen var det väldigt viktigt<br />

att få in en positiv attityd till allt arbete som<br />

komma skulle.<br />

Medlemsarbete<br />

Det arbetet har bland annat inneburit att<br />

medlemmarna själva lagt ner rör för vatten<br />

och tryckluft till snökanonerna, ökat bemanningen<br />

i liftkortskiosken och tagit fler pass i<br />

pistmaskinen.<br />

– Belöningen är en bättre anläggning<br />

och därmed bättre förutsättningar för medlemmarnas<br />

träning och alla besökares upplevelser.<br />

För den här anläggningen är också<br />

våra Bingolotter. Det är här vi kan tjäna en<br />

slant till träningsläger, resor, käppar och annat<br />

som behövs, konstaterar Lövkvist.<br />

Faktum är att Källviksbacken nu också får<br />

besök av klubbar från bland annat Örebro,<br />

Avesta och Sollentuna som kommer för att<br />

träna. Parken drar yngre skidåkare, ”jibbare”,<br />

och snowboardåkare som i sin tur gör det lättare<br />

att rekrytera nya ledare. Samarbetet med<br />

kommunen betyder att skolorna får varsin dag<br />

i backen gratis. Vilket gör att fler upptäcker<br />

tjusningen med alpin idrott. Thomas Lövkvist<br />

och Jonas Boström beskriver en god spiral –<br />

för backen, klubben och kommunen. n<br />

# 1, mars <strong>2010</strong> 3

Min vardag på <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong><br />

n Vaktmästare, lärare, sjuksköterskor, miljöinspektörer,<br />

ingenjörer, social sekreterare, ekonomer och många fler<br />

– inom <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong> arbetar över 5 000 personer.<br />

I den här serien möter du några av dem.<br />

4 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>

Rikard Dåderman är högskoleutbildad<br />

fritidspedagog och har jobbat i Grycksbo<br />

i 19 år. Under åren har arbetsuppgifterna<br />

varierat, något han upplever mycket positivt.<br />

– Det är väl ingen större hemlighet att även<br />

skolans verksamhet förändras. För min del<br />

har, framför allt, arbetet med utomhuspedagogiken<br />

gett mig mer utveckling<br />

och stimulans i mitt yrke.<br />

Text: Håkan Edvardsson. Foto: Krister Halvars<br />

Från pyssel till pedagogik<br />

och konfliktlösning<br />

Möt Rikard – rutinerad fritidspedagog i Grycksbo<br />

n Min vardag/ – Rikard, jag kan inte ha de<br />

här pjäxorna längre.<br />

– Rikard, när är det min tur att åka skidor?<br />

– Rikard, hinner jag åka ett varv till?<br />

Det är en skön vinterdag vid Tansvallen, ett<br />

hundratal meter från skolan med 21 pedagoger<br />

och 164 elever från förskoleklass till sexan.<br />

Och den här dagen sköter Rikard och kollegan<br />

Izabell idrottslektionen. Skidåkning runt elljusspåret<br />

eller runt fotbollsplanen står på schemat<br />

för de väl påpälsade nioåringarna, någon med<br />

mormors stickade sockor på fötterna – sockor<br />

som inte riktigt får plats i skolans pjäxor.<br />

– Dagar som den här ser man jobbets fördelar.<br />

Jag tycker om att vara ute i naturen. För mig<br />

är det helt klart att eleverna lär sig saker, inom<br />

exempelvis biologi och kemi, bättre om de får se<br />

och känna på naturens lösningar ute och sedan<br />

gå in och läsa om det i klassrummet, säger<br />

Rikard och ordnar till den trilskande sockan.<br />

Rollen som fritidspedagog var tidigare ganska<br />

enkel att beskriva. Då var det högskoleutbildade<br />

män och kvinnor med uppdrag att på barnens<br />

fritid, men i anslutning till skolan, leda deras<br />

fritidsaktiviteter i en lärande riktning: Hur ska<br />

man vara mot en kompis? Vad gör andra ledsna?<br />

Varför är det viktigt att låta alla bestämma?<br />

Tuffa dagar<br />

– Den där biten finns kvar. Och vi försöker ha<br />

många aktiviteter på fritids, saker som att hålla<br />

kabaré, koka sylt och pyssla – pyssla är<br />

underskattat förresten, det tränar finmotoriken<br />

och koncentrationen. Dessutom leder pysslandet<br />

till väldigt bra samtal med barnen, säger<br />

Rikard och fortsätter:<br />

– Det som ändrats, eller snarare kommit<br />

till, är att vi idag även verkar inom skolan, i<br />

vissa moment i undervisningen. För mig är<br />

det väldigt stimulerande. Men det kan bli lite<br />

mycket också.<br />

Rikard syftar på de dagar då han öppnar<br />

fritids vid 06.30, fixar frukost och är med barnen<br />

tills skolan öppnar, sedan bistår vid någon<br />

”19 år<br />

på jobbet<br />

kommer<br />

att bli<br />

många fler,<br />

om inget<br />

oför utsett<br />

inträffar"<br />

lektion och ändå ska ha kraft att köra några<br />

fritidstimmar på eftermiddagen.<br />

– Oftast är det inga problem. Jag trivs med<br />

mina kollegor, skolan och miljön här omkring.<br />

Det här är ett jobb där man får en insyn i många<br />

barns, och vuxnas, liv. Så att kunna växla några<br />

ord med föräldrarna när barnen hämtas eller<br />

lämnas är viktigt. Att veta vad som händer omkring<br />

barnen gör det lättare för oss att göra ett<br />

bra jobb på skolan.<br />

19 år på jobbet kommer att bli många fler,<br />

om inget oförutsett inträffar. Tankarna på att<br />

jobba närmare hemmet i Rättvik och familjen,<br />

hustru och två döttrar, har kommit och gått.<br />

Samma sak med att byta karriär helt.<br />

– Jag kan helt enkelt inte se något jobb jag<br />

hellre skulle vilja ha. Visst medför besparingar<br />

att det blir färre vuxna per barn men jag tycker<br />

vi håller fanan högt ändå. Vill jag personligen<br />

utveckla mig finns möjligheter till vidareutbildning<br />

och som sagt, sådana här dagar finns inget<br />

att klaga på. n<br />

# 1, Mars <strong>2010</strong> 5

falun.se/<br />

Aktuella<br />

gatuarbeten<br />

n Trafik/ En fortsättning av gångoch<br />

cykelvägen, som byggdes 2009 längs<br />

Uddnäsvägen, utförs mellan Karlslund och<br />

Centralvägen. Arbetena är planerade att<br />

starta under våren <strong>2010</strong>.<br />

Längs Nybrogatan, mellan parkeringen<br />

Städet vid Ha<strong>nr</strong>öleden och Nybron, kommer<br />

arbeten som berör gångbanan på den<br />

södra sidan att utföras under våren <strong>2010</strong>.<br />

Busshållplatserna byggs om för att<br />

tillgänglighetsanpassas. På tur står Norslunds<br />

vårdcentral, Tiskens vårdcentral,<br />

Britsarvets vårdcentral och två busshållplatser<br />

på Kopparvägen. Ombyggnaden<br />

sker under hösten <strong>2010</strong>.<br />

Alla gatuarbeten kan komma att<br />

med föra begränsad framkomlighet för<br />

dig som trafikant.<br />

Utsatt för våld?<br />

<strong><strong>Falu</strong>n</strong> kraftsamlar<br />

för att hjälpa barn,<br />

ung domar och kvinnor<br />

som utsätts för våld.<br />

I ett samverkansprojekt<br />

med Borlänge erbjuds<br />

samtidigt män att arbeta<br />

med förändring av sitt<br />

våldsutövande.<br />

Text och foto: Håkan Edvardsson<br />

Foto: August Åberg/Bildarkivet.se<br />

Fråga om<br />

livsmedel<br />

och vatten<br />

Behöver jag tillstånd för att<br />

starta ett café? Får min idrottsförening<br />

sälja korv på stan?<br />

Vad är det för kvalitet på vattnet<br />

i min brunn? Livsmedelslagstiftningen<br />

är omfattande och livsmedelsinspektörerna<br />

på miljöförvaltningen<br />

får många frågor.<br />

n Miljö/– Besök ”drop in” på tisdagar<br />

kl 13.30–16.30 och prata med oss i lugn<br />

och ro, tipsar Tina Bergman, livsmedelsinspektör.<br />

– Både privatpersoner och företagare<br />

är välkomna. Om vi själva inte kan<br />

svara eller hjälpa till kan vi ge tips om<br />

vart man kan vända sig. Självklart tar vi<br />

också emot frågor på andra dagar, då<br />

svarar vi i mån av tid.<br />

Miljöförvaltningen har flyttat och<br />

finns nu på Slaggatan 4, ingång från<br />

Rådhustorget.<br />

n falun/ – Vi tar nu ett helhetsgrepp genom<br />

att både samordna och utöka våra befintliga<br />

stödresurser med nya verksamheter. Samtidigt<br />

sänks tröskeln till en hjälp många verkligen<br />

behöver, säger utvecklingschef Göran Rosenström<br />

vid socialtjänsten.<br />

Lilian Eriksson (M) är ordförande i socialnämnden<br />

och ger en kort bakgrund till satsningen:<br />

– Vi har haft liknande resurser tidigare<br />

men nu samlar vi ihop allt och gör det mer<br />

lättillgängligt. Redan att få någon opartisk,<br />

med tystnadsplikt, att prata med är mycket<br />

viktigt. Både offer och förövare mår dåligt och<br />

den som är offer idag blir ofta förövare i morgon.<br />

Och det här greppet ger oss större möjligheter<br />

att lyckas med det förebyggande arbetet.<br />

Anne-Marie Nilsson, Lisa Grundström, Kerstin Sköld,<br />

Maria Hols André och Göran Rosenström, kvinnofridsrådgivning<br />

och stöd till barn och unga som<br />

upplevt våld i familjen.<br />

Kvinnor och barn<br />

Socialtjänstens kvinnofridsrådgivning<br />

är en ny resurs för kvinnor som utsätts<br />

för våld av sin partner. Våldet kan vara<br />

verbalt eller fysiskt och det kan vara<br />

upprepat eller ske vid enstaka tillfällen.<br />

– Vi har ett 020-nummer dit man kan ringa<br />

gratis, det samtalet kommer alltså inte att dyka<br />

upp på någon telefo<strong>nr</strong>äkning. Och den som<br />

ringer får vara anonym, berättar Kerstin Sköld,<br />

kvinnofridsrådgivare.<br />

Det är Kerstin och kollegan Maria Hols<br />

André som kommer att prata med de flesta<br />

av kvinnorna. Båda har i sina tidigare yrkesroller<br />

lång erfarenhet av den problematik<br />

som hänger samman med våld i nära relationer.<br />

– Det är mycket viktigt att kvinnan får hjälp<br />

att inse att hon inte bär någon skuld till våldet<br />

som riktas mot henne och att de känslor som<br />

följer är fullt normala. Att misshandlas av någon<br />

man älskat, och kanske fortfarande älskar, kan<br />

få psykiska följder, konstaterar Maria.<br />

Förutom samtal, stöd och rådgivning kan<br />

Maria och Kerstin också berätta mer om vad<br />

som händer vid en polisanmälan, hur besöksförbud<br />

och skyddad identitet fungerar, med mera.<br />

<strong>Kommun</strong>en fortsätter samtidigt att stötta det<br />

ideella arbetet inom Kvinnojouren.<br />

Kvinnofridsrådgivningen drivs i nära samverkan<br />

med det existerande arbetet för stöd till<br />

barn och ungdomar som sett eller hört våld<br />

i familjen. Den verksamheten riktar sig till<br />

åldrarna 5–18 år.<br />

– Här är det viktigt att lyfta av barnet känslan<br />

av skuld och förstå att det man känner är<br />

normalt, betonar Anne-Marie Nilsson, bar<strong>nr</strong>ådgivare.<br />

Kollegan Lisa Grundström fyller i:<br />

– Med den nya kvinnofridsrådgivningen får<br />

vi ett helhetsgrepp som kommer att vara mycket<br />

bra. Vi har också kontor intill varandra vilket<br />

gör de praktiska bitarna lättare. n<br />

Kvinnor, barn<br />

och ungdomar<br />

kan vända<br />

sig hit:<br />

Kvinnofridsrådgivningen<br />

020-25 21 00<br />

Stöd till barn<br />

och ungdomar<br />

023-821 77, 827 59<br />

Stödcentrum<br />

för unga<br />

023-821 57, 820 80<br />

Verksamheterna finns<br />

samlade hos Dialogen,<br />

Trotzgatan 37 a<br />

(gaveln ut mot<br />

Östra skolan).<br />

6 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>

Här finns hjälp<br />

möjligheter, till exempel med målsägandebiträde,<br />

rätt att söka olika ersättningar från försäkringsbolag<br />

och staten samt möjligheten att få<br />

skadestånd.<br />

– Vi kan finnas med under hela rättsprocessen<br />

och tiden därefter, för att erbjuda den som<br />

utsatts för brott samtalsstöd och praktiskt stöd.<br />

I verksamheten erbjuder vi också medling vid<br />

brott där brottsoffer och unga gärningspersoner<br />

har en möjlighet att träffas tillsammans med oss<br />

som medlar. n<br />

Claes Holm och Leif Jonsson vid kris- och<br />

våldsmottagningen för män i <strong><strong>Falu</strong>n</strong> och Borlänge.<br />

Män<br />

– Aggression och våld förstör många<br />

människors relationer. Oftast är det<br />

män som utövar våldet och hittills har<br />

det inte funnits något erbjudande om<br />

hjälp till förändring för dessa män.<br />

Ulrika Gustafsson Lindberg, stödcentrum för unga.<br />

Ungdomar<br />

Stödcentrum för unga är en ny verksamhet<br />

för unga i åldern 12–21 år som<br />

utsatts för brott. Brottet behöver inte<br />

vara polisanmält, hjälpen är gratis och<br />

man får vara anonym.<br />

– Vi arbetar under tystnadsplikt. Jag vet sedan<br />

tidigare arbete med medling mellan unga brottsoffer<br />

och gärningspersoner att det kan finnas ett<br />

mycket stort behov av stöd till dem som utsatts<br />

för till exempel hot och våld, säger Ulrika<br />

Gustafsson Lindberg, stödcentrum.<br />

Konsekvensen av att inte få stöd utan istället<br />

vända allt inåt efter exempelvis ett rån eller en<br />

misshandel kan vara mycket negativ för brottsoffret.<br />

Sömnbrist, skuldkänslor, rädsla, ilska,<br />

och tankar på hämnd är snarast regel för den<br />

som upplevt den kränkning ett våldsbrott innebär.<br />

Och risken för att den misshandlade senare<br />

blir en som misshandlar ökar om detta lämnas<br />

obearbetat.<br />

– Forskning visar att den som får stöd och<br />

även gör en polisanmälan mår bättre efteråt.<br />

Det startar en helande process där förloppet<br />

klarläggs och känslan av svaghet och skuld kan<br />

bearbetas. När man anmäler kan, tvärtemot vad<br />

många unga och deras föräldrar tror, eventuella<br />

trakasserier upphöra, berättar Ulrika. Den unge<br />

visar att han/hon inte accepterar att bli illa behandlad.<br />

Stödcentrum har lokaler i polishuset och på<br />

Trotzgatan. Förutom Ulrika jobbar även Malin<br />

Green i verksamheten.<br />

– Vi har nära kontakter med bland annat<br />

polisen. En polisanmälan är något vi rekommenderar,<br />

inte minst för brottsoffrets skull.<br />

Brottsoffer som polisanmäler får helt andra<br />

Män kan<br />

vända sig hit:<br />

Kris- och våldsmottagningen<br />

för män<br />

är gratis och den som<br />

vill får vara anonym.<br />

Mer information finns<br />

på www.falun.se/<br />

mottagningförmän<br />

Lokaler finns på<br />

Sturegatan 99 c i <strong><strong>Falu</strong>n</strong>,<br />

tfn 023-831 50.<br />

Det konstaterar Leif Jonsson och Claes Holm<br />

som tillsammans ansvarar för den nya kris- och<br />

våldsmottagningen för män i <strong><strong>Falu</strong>n</strong> och Borlänge.<br />

Till en början är det ett ettårigt projekt<br />

men ambitionen är att det ska bli en permanent<br />

verksamhet.<br />

– En man som kränker eller använder våld<br />

mot sin partner behöver hjälp med att komma i<br />

kontakt med de känslor och upplevelser som gör<br />

att han använder våld.<br />

Att använda våld leder till misslyckande och<br />

skador för honom själv och andra, säger Claes<br />

Holm som är lång erfarenhet från bland annat<br />

familjebehandling.<br />

Dessa män, menar Holm, behöver mod att<br />

tillstå att man utövar våld, inte skylla på någon<br />

annan, och en vilja att förändra sitt beteende.<br />

Han betonar att det endast är våldsutövaren<br />

som bär ansvar för det våld han utsätter andra<br />

för.<br />

Kollegan Leif Jonsson har också en mycket<br />

lång bakgrund med att jobba med familjer där<br />

våld förekommer. Han ger exempel på något<br />

den nya mottagningen kan hjälpa till med:<br />

– Att hjälpa mannen bena ut vad som sker<br />

i hans liv och hur olika händelser hänger ihop<br />

med hans beteende kan vara ett steg på vägen<br />

till en förändring. Män som använder våld mår i<br />

grunden inte så bra. Här finns nu ett erbjudande<br />

om hjälp till förändring. n<br />

# 1, Mars <strong>2010</strong> 7

Så funkar det!<br />

För att göra dricksvatten av sjövatten krävs stora insatser och<br />

en rad tillsatser. Grundvatten från grusåsar är däremot mycket<br />

enklare att rena. Driftchef Johnny Ström, <strong>Falu</strong> Energi & Vatten,<br />

berättar hur det går till idag och vd Bengt Gustafsson<br />

berättar om framtidens vatten från Borlänge.<br />

Text och foto: Solveig Gezelius<br />

Vatten i kranen<br />

en självklarhet<br />

n <strong><strong>Falu</strong>n</strong>/ Av kommunens sju vattenverk är<br />

<strong>Falu</strong> Stads Vattenverk störst med 9 600 kunder.<br />

<strong>Falu</strong> Stad tar sitt vatten på 27 meters djup direkt<br />

ur Rogsjön, medan de övriga använder grundvattnet<br />

som finns i marken.<br />

– Sättet att rena vattnet anpassas efter vilken<br />

kvalitet vattnet har i de olika källorna,<br />

säger driftchef Johnny Ström.<br />

Ny lösning<br />

Att rena sjövatten är betydligt mer komplicerat<br />

än att rena grundvatten. Dessutom kommer<br />

ständigt nya säkerhetsdirektiv från EU och<br />

Livsmedelsverket, vilket innebär att vattentäkten<br />

i Rogsjön inte är ett bra alternativ i framtiden.<br />

För ett antal år sedan började man därför se sig<br />

om efter nya alternativ och valet föll på Lennheden<br />

i Borlänge kommun.<br />

Nu har <strong>Falu</strong> Energi & Vatten och Borlänge<br />

Energi bildat bolaget Lennheden Vatten AB.<br />

Syftet är att trygga den framtida vattenförsörjningen<br />

i både <strong><strong>Falu</strong>n</strong> och Borlänge och anpassa<br />

sig till de allt högre EU-kraven på skydd av<br />

vattentäkter. Det innebär att <strong>Falu</strong>borna kommer<br />

att få vatten från en helt ny grundvattentäkt<br />

i Badelundaåsen vid Lennheden. Befintligt<br />

vatten verk i Tjärna kommer att byggas ut för<br />

att kunna nyttjas av både Borlänge och <strong><strong>Falu</strong>n</strong>.<br />

Inga kemikalier i framtiden<br />

– Vattnet från Lennheden håller mycket hög<br />

kvalitet. Det enda som behöver göras innan<br />

vattnet kan drickas är att ta bort lite mangan<br />

och järn i en filteranläggning. Inga kemikalier<br />

behöver tillsättas, berättar vd Bengt Gustafsson,<br />

<strong>Falu</strong> Energi & Vatten.<br />

– <strong>Falu</strong> Stads Vattenverk kommer inte att<br />

behövas för vatte<strong>nr</strong>ening längre, men kommunens<br />

övriga vattenverk kommer att finnas kvar<br />

som förut. Möjligen kommer vattenverket i<br />

Aspeboda att beröras på sikt, säger Bengt.<br />

Hur kommer konsumentpriset att påverkas?<br />

Johnny Ström,<br />

driftschef.<br />

Vattenförbrukning<br />

5 % mat och dryck<br />

20 % toaletten<br />

20 % diskvatten<br />

14 % tvätt<br />

36 % personlig hygien<br />

5 % övrigt<br />

– Investeringen beräknas vara 170 miljoner<br />

för <strong><strong>Falu</strong>n</strong>. Det kommer förstås att påverka<br />

priset. Vi höjde priset i fjol och de närmaste<br />

två åren blir det en höjning med mellan<br />

sex och sju procent per år för att sedan bli<br />

mer normala justeringar från år 2013. 2017<br />

kan priset ligga cirka 1 000 kronor högre<br />

per år jämfört med dagens pris för en<br />

normalstor villa.<br />

När kommer <strong>Falu</strong>borna att få det ”nya”<br />

vattnet?<br />

– Arbetet med att dra ledningar från<br />

Borlänge till <strong><strong>Falu</strong>n</strong> påbörjas i höst och under<br />

2012 väntas arbetet vara klart.<br />

Mikael Rosén (M), ordförande i kommunstyrelsen,<br />

är glad över att vattenfrågan är löst.<br />

– Eftersom nya krav och regler gör att vi<br />

inte kan använda Rogsjön som vattenkälla har<br />

vi bedömt att samarbetet med Borlänge är det<br />

bästa. Det här alternativet klarar kraven även<br />

i framtiden. n<br />

Så renas vattnet i kommunens sju vattenverk<br />

Ekoflock91 är en kemikalie som samlar upp multnade växtdelar och<br />

bildar små klumpar som lätt avskiljs i sandfiltren.<br />

n <strong>Falu</strong> vattenverk/ Vattnet tas direkt ur<br />

Rogsjön och transporteras med hjälp av självtryck<br />

tolv kilometer till vattenverket i <strong><strong>Falu</strong>n</strong>.<br />

– Vattnet passerar en silkammare vid Rogsjön<br />

som håller fisk och skräp borta. Då vattnet kommer<br />

ner hit tillsätter vi kalk och kolsyra som höjer<br />

vattnets hårdhet och hindrar ledningarna från att<br />

rosta. Vi tillsätter även en fällningskemikalie som<br />

heter Ekoflock för att enkelt kunna skilja bort förmultnad<br />

vegetation ur vattnet. Klumparna som<br />

bildas fastnar i ett sandfilter, berättar driftchef<br />

Johnny Ström. Han går vidare inne i anläggningen<br />

och visar var man tillsätter natronlut.<br />

– Natronlut är en alkalisk lösning som vi<br />

använder för att finjustera vattnets pH-värde.<br />

Vi tillsätter ytterst små mängder, cirka 14 milliliter<br />

per 1 000 liter vatten. Det räcker för att höja<br />

pH-värdet från 6,8 till 7,95. Detta gör vi för att<br />

hindra att vissa ämnen i rörledningarna fälls ut<br />

och kommer med i vattnet.<br />

Då vattnet nått hit rinner det över till bassängerna<br />

där det renas genom aktivt kol. Här<br />

försvinner eventuella rester av lukt och smakämnen<br />

från sjön. Nu är vattnet mycket klart och<br />

fritt från synliga partiklar och nu tillsätts klor<br />

eller natrium hypoklorit som det egentligen heter.<br />

Klor tillsätts för att förhindra att bakterier ska<br />

bildas i ledningarna.<br />

8 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>

Att fylla ett badkar, cirka 150 liter, kostar 2,5 kronor. 36 procent av allt kommunalt vatten går åt till personlig hygien.<br />

Så renas vattnet i resten av kommunen<br />

Det är bara vid <strong>Falu</strong> Stads Vattenverk som man<br />

tillsätter klor, i de andra vattenverken där<br />

vattnet tas ur grusåsar tas eventuella bakterier<br />

bort med hjälp av UV-ljus. I Årboheden pumpas<br />

ytvatten från Årbosjön till två infiltrationsbassänger.<br />

Där sjunker vattnet sakta ner i grusåsen<br />

och bildar grundvatten. Grundvattnet pumpas<br />

vidare till två återinfiltrationsbassänger som är<br />

försedda med kaskadluftare som oxiderar järn<br />

och mangan som sedan filtreras bort från vattnet<br />

De övriga vattenverken finns i Årboheden,<br />

Enviken, Svärdsjö, Vika kyrkby, Vika strand och<br />

Aspeboda. n<br />

Då vattnet kommer från Rogsjön tillsätts kalk och<br />

kolsyra för att höja hårdheten på vattnet.<br />

Fakta<br />

<strong><strong>Falu</strong>n</strong>s sju vattenverk<br />

levererar 15 miljoner liter<br />

rent vatten varje dygn till<br />

cirka 10 000 fastigheter.<br />

Totalt finns 41 mil rörledningar.<br />

På elva platser finns högreservoarer<br />

där vatten lagras<br />

för senare bruk. Runt om i<br />

kommunen finns också 18<br />

tryckstegringsstationer som<br />

hjälper till att forsla vattnet.<br />

Cirka 5 600 fastigheter har<br />

egen grävd eller borrad brunn.<br />

# 1, Mars <strong>2010</strong> 9

Tema: Valet <strong>2010</strong><br />

Vad tycker du de lokala politikerna ska jobba med under nästa mandatperiod?<br />

ÅLDERSGRUPP: 10<br />

– Skolmaten borde bli mer varierad och<br />

lagad så att barn tycker om den.<br />

Nestor Palenius, 12.<br />

ÅLDERSGRUPP: 20<br />

– Politikerna borde se till att tömningen av<br />

återvinningscentralerna sköts bättre. Nu är<br />

det ofta fullt med tidningar och flaskor. Dessutom<br />

behövs fler parkeringar i stan som det<br />

borde gå att betala med vanligt betalkort på.<br />

Viktor Sundberg, 22.<br />

ÅLDERSGRUPP: 30<br />

– Förskolorna och skolorna ska få bättre resurser.<br />

Det blir inte lättare för skolpersonalen<br />

och politikerna måste jobba så att det<br />

inte blir fler nerdragningar.<br />

Catrin Karvala, 32.<br />

ÅLDERSGRUPP: 40<br />

– Resecentum eller Södra centrum, vad man<br />

nu vill kalla det. Det måste bli klart innan<br />

2015 annars är det katastrof.<br />

Michael Hallberg, 41.<br />

ÅLDERSGRUPP: 50<br />

– De ska påverka fastighetsägare att vara<br />

seriösa då de köper hyresfastigheter. I Sågmyra<br />

förfaller vissa hyresfastigheter.<br />

Börje Sundvik, 53.<br />

ÅLDERSGRUPP: 60<br />

– Det finns inga ställen för husbilar att ställa<br />

upp sig. I Europa finns ställplatser där<br />

man kan tömma vatten och toalett. I <strong><strong>Falu</strong>n</strong><br />

måste man åka till campingen och betala<br />

in sig först.<br />

Lena Stråhle, 60 plus.<br />

ÅLDERSGRUPP: 70<br />

– Skola, vård och omsorg är ju basbitarna<br />

som är viktiga att inte skära ner på. Annars<br />

har vi det rätt bra här i <strong><strong>Falu</strong>n</strong>.<br />

Kurt Tegnér, 74.<br />

ÅLDERSGRUPP: 80<br />

– Vi klarar oss själva än, men den dagen<br />

vi inte gör det borde det vara billigare för<br />

samhället att hjälpa oss att bo kvar hemma<br />

istället för att flytta till servicehus. För<br />

städning och snöskottning är inte så lätt.<br />

Erland Persson, 80.<br />

Centerpartiet,<br />

Mats Dahlström<br />

Centerpartiet vill arbeta med att<br />

utveckla matens kvalitet och den<br />

sociala miljö där maten konsumeras.<br />

Vi vill laga mera mat direkt från<br />

lokala och äkta råvaror.<br />

Centerpartiet tycker att det är<br />

viktigt att det är snyggt och rent<br />

och roligt att sortera och återvinna<br />

resurser. Det ska vara kul och<br />

lätt att göra rätt.<br />

Vi har en bra kvalitet i skola och<br />

förskola i <strong><strong>Falu</strong>n</strong>. Vi måste naturligtvis<br />

anpassa kostnaderna när antalet<br />

elever sjunker, men vi vill spara på<br />

lokaler och inte på pedagoger.<br />

Centerpartiet driver på för att resecentrum<br />

skall byggas. Det kommer<br />

att bli navet och landmärket för<br />

en attraktiv, dynamisk och ekoeffektiv<br />

stad.<br />

Centerpartiets företrädare har<br />

medverkat vid möte med hyresgästföreningen<br />

mm. Vi vill att lägenheterna<br />

i Sågmyra ska ägas av någon<br />

som vill vara med och utveckla<br />

Sågmyra. Tyvärr kan vi ibland bara<br />

ingripa när skicket går ner, vilket<br />

är för sent.<br />

Centerpartiet har deltagit i diskussioner<br />

kring ställplatser. Frågan har<br />

konkret diskuterats i anslutning till<br />

trafikplatsen NV Lugnet.<br />

Centerpartiet är ett varmt parti.<br />

Därmed menar vi att skola, vård och<br />

omsorg är grundpelare i det samhälle<br />

vi vill värna och utveckla. Det<br />

innebär inte att vi inte vill förändra<br />

former och är öppna för olika utförare.<br />

Så mycket välfärd som möjligt<br />

för skattepengarna är vägledande<br />

för oss.<br />

Centerpartiets mål är att så långt<br />

möjligt låta de gamla välja själva.<br />

Det innebär att kommunen arbetar<br />

med omsorg i hemmet så långt<br />

möjligt. Det finns dock naturligtvis<br />

en gräns när omsorg i hemmet<br />

blir dyrare och besvärligare för<br />

kommunen än att flytta till gemensamt<br />

boende.<br />

Moderaterna<br />

Lilian Eriksson<br />

Verkligen ett bra påpekande. De som<br />

lagar maten kan ju till exempel fråga<br />

barnen/ungdomarna om deras önskemål,<br />

kanske en gång per år.<br />

Ahh, en evig historia. Gatukontoret<br />

har dialog med entreprenören. Denna<br />

vinter har varit speciell men det går<br />

inte att skylla på snön då problemet<br />

har funnits av och till även förut.<br />

Bra förslag om fler betalkortsautomater.<br />

De största parkeringsytorna<br />

har det redan.<br />

Vi har anpassat bemanningen eftersom<br />

barnkullarna har minskat ganska<br />

rejält. Å andra sidan ökar personalbehovet<br />

för funktionshindrade och<br />

äldre. Vi måste fördela pengarna där<br />

de behövs allra mest.<br />

Instämmer helt! Vi har arbetat hårt<br />

med detta. Förseningen beror på att<br />

några kommuninvånare har utnyttjat<br />

sin rätt att överklaga, tyvärr ända<br />

upp i högsta instans. Då tar det tid.<br />

Vi kan inte gå in i affärer mellan två<br />

privata säljare/köpare. Men när det<br />

går för långt, som nu i Sågmyra, så<br />

måste kommunen gå in då vi alltid<br />

har det yttersta ansvaret om kommuninvånare<br />

drabbas av ett sådant<br />

elände. Kopparstaden AB har just<br />

fått uppdraget att tills vidare<br />

förvalta fastigheterna.<br />

En mycket intressant fråga för<br />

turiststaden <strong><strong>Falu</strong>n</strong>. Den får vi ta<br />

till oss och utreda.<br />

Det blir samma svar som till Catrin.<br />

Roligt att Kurt tycker att vi har en<br />

bra stad. Det är en mycket viktig<br />

fråga för politikerna att se till.<br />

Det är viktigt att var och en själv<br />

får välja hur man vill ha det. När det<br />

gäller städhjälp finns olika alternativ<br />

numera. <strong>Kommun</strong>al, eller från de nya<br />

entreprenörerna. När det gäller snöskottning<br />

och gräsklippning så har det<br />

ibland funnits små privata företag som<br />

har erbjudit detta, men efterfrågan har<br />

varit för liten så de har inte överlevt.<br />

Det kanske är dags att uppmuntra<br />

några nya att försöka. Nu när allt fler<br />

bor kvar allt längre i sina egna hem.<br />

Miljöpartiet,<br />

Ingrid Olenius<br />

Skolmaten ska vara näringsriktig, i<br />

så stor utsträckning som möjligt lagad<br />

av närproducerade och ekologiska<br />

produkter och god! Barnen ska<br />

naturligtvis kunna påverka menyn –<br />

men det är också viktigt att de får<br />

chans att pröva nya rätter.<br />

Tömningen av återvinningsstationerna<br />

borde fungera bättre.<br />

Villkoren i avtalen om tömning<br />

kanske måste ses över.<br />

Det finns gott om gratis parkeringar<br />

bland annat på Tiskenparkeringen!<br />

Av kommunens totala budget på 2,5<br />

miljard går över en miljard till skolnämndens<br />

verksamhetsområde. Vi är<br />

angelägna om att skolan får tillräckliga<br />

resurser för att kunna bedriva<br />

en bra undervisning, men i dags läget<br />

finns inga nya pengar. Miljöpartiet<br />

har agerat för att höja skatten till<br />

förmån för skolan, men inte lyckats<br />

få gehör för detta.<br />

Miljöpartiet hade hellre sett att<br />

Resecentrum lokaliserades till<br />

nu varande järnvägsstationen.<br />

Vi har accepterat de nuvarande<br />

planerna och inväntar beslut efter<br />

över klagande. Det är angeläget att<br />

trafiksituationen får en bra lösning<br />

i Södra Centrum och att det sker så<br />

snart som möjligt.<br />

<strong>Kommun</strong>en har inte stora möjlig heter<br />

att påverka enskilda fastighetsägares<br />

affärer. Det är angeläget att kommunen<br />

som nu kan hjälpa enskilda som<br />

råkar illa ut i kalla bostäder.<br />

Den som har råd att ha husbil får<br />

vara beredd att betala de kostnader<br />

det innebär. Det är en rimlig kostnad<br />

att betala 60 kronor för att tömma<br />

vatten och toalett.<br />

Roligt att höra att du är nöjd!<br />

Miljöpartiet håller med dig och vi<br />

vill inte heller skära ner på det<br />

som är viktigast.<br />

Det är säkert billigare för kommunen<br />

att hjälpa till med både städning<br />

och snöskottning för att äldre ska<br />

kunna bo kvar så länge de vill. Men<br />

förr eller senare brukar dagen komma<br />

då man inte längre känner sig trygg i<br />

sitt boende. Många äldre borde kanske<br />

tänka på att flytta till en bostad<br />

i ett plan, med hiss och närhet till<br />

service, medan de själva kan bestämma<br />

över sin situation.<br />

10 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>

Socialdemokraterna<br />

Jonny Gahnshag<br />

<strong>Falu</strong>partiet<br />

Maria Gehlin<br />

Folkpartiet, Kerstin<br />

Söderbaum-Fletcher<br />

Kristdemokraterna,<br />

Håkan Nohrén<br />

Vänsterpartiet,<br />

Sören Johansson<br />

Att eleverna kan påverka menyerna<br />

så att de blir variationsrika är viktigt.<br />

Vi måste fundera på vilka råvaror vi<br />

använder. Färskt, ekologiskt och<br />

gärna närproducerat är förstås att<br />

föredra framför halvfabrikat och<br />

många tillsatser. Vi är beredda att<br />

öronmärka pengar för en bättre mat i<br />

både <strong><strong>Falu</strong>n</strong>s skolor och äldreboenden.<br />

Vår ambition är att maten ska<br />

”lagas på plats” med mera kravoch<br />

närodlade produkter. Elevernas<br />

önskemål med tex ”bättre stekyta”<br />

istället för ”sladdrig fisk” är ett<br />

förbättringsområde organisationen<br />

måste ta till sig.<br />

Det är viktigt att barnen äter bra<br />

i skolan, så att de orkar med sin skoldag.<br />

Problemet är att barn är olika<br />

och tycker om olika maträtter, så det<br />

kan vara svårt att hitta en matsedel<br />

som passar alla. Jag håller med om<br />

att maten ska vara varierad.<br />

Det tycker vi inom Kd också. Det<br />

kan variera nu på olika skolor,<br />

eftersom inte samma kök lagar åt<br />

alla elever i <strong><strong>Falu</strong>n</strong>. Det vore kanske<br />

bra med två rätter att välja på varje<br />

dag i alla skolor.<br />

Vänsterpartiet var emot nya Haraldsboköket<br />

med cook-and-chillsystemet.<br />

Vi vill ha lokalt tillagad<br />

mat och elevinflytande.<br />

Vi håller med att det ser skräpigt ut<br />

på stationerna. Här borde insamlingsföretagen,<br />

som ska hålla rent, göra<br />

ett bättre jobb. Vi vill att alla p-<br />

automater ska ta betalkort, helst ska<br />

man kunna betala i efterskott. Vi vill<br />

också att p-platserna ska synas bättre.<br />

Tillgängliga p-platser, tillsammans<br />

med bra kollektivtrafik, gör att ännu<br />

fler vill besöka <strong>Falu</strong> centrum.<br />

<strong>Falu</strong>borna är väldigt duktiga på<br />

att källsortera och då måste <strong>Falu</strong><br />

<strong>Kommun</strong> se till att återvinningsstationerna<br />

sköts bättre för att<br />

attrahera medborgarna.<br />

<strong>Falu</strong>partiets långsiktiga ambition<br />

är att likt Borlänge ha P-skiva (fri<br />

parkering) och stimulera kollektivtrafiken<br />

med ”Kuxabussar” (fri kollektivtrafik<br />

i Ockelbo).<br />

Tömningen av återvinningsstationerna<br />

sköts av upphandlade entreprenörer,<br />

som ska se till att de töms. Den<br />

som inte sköter sitt uppdrag förlorar<br />

uppdraget på sikt. Beträffande betalning<br />

av parkeringsavgifter med betalkort<br />

så är problemet att bankerna tar<br />

höga avgifter för att använda betalkort.<br />

Här kan vi förhoppningsvis<br />

förhandla oss till lägre avgifter.<br />

Det är ju inte kommunen som<br />

sköter återvinningsstationerna, utan<br />

ett privat bolag. Det beror ju mycket<br />

på hur invånarna använder återvinningsstationerna.<br />

Man får inte lämna<br />

saker utanför containern. P-platserna<br />

får nya biljettautomater när<br />

de äldre byts ut.<br />

Det är diverse privata återvinningsföretag<br />

som är ansvariga. Men kommunen<br />

kan bussa miljöförvaltningen<br />

på dem. Betalkort på parkeringarna,<br />

självklart. Men man kan inte byta<br />

alla på en gång, vore slöseri.<br />

För oss är det viktigt med en personaltäthet<br />

som är tillräcklig för barnens<br />

behov. Barnkullarna minskar, men det<br />

får inte bli en förevändning att spara<br />

på skolan. Tyvärr har den borgerliga<br />

majoriteten skurit ner mycket. Vi vill<br />

återgå till den personaltäthet som vi<br />

hade 2006. I förskolan vill vi begränsa<br />

storleken på barngrupperna och öka<br />

valfriheten för vistelsetiden.<br />

Vi är helt överens! <strong>Falu</strong>partiet<br />

kommer inte att acceptera ytterligare<br />

kvalitetsförsämringar inom för skola<br />

och skola.<br />

Neddragningarna inom skolan<br />

innebär i huvudsak anpassningar<br />

av personal och lokaler till mindre<br />

barnkullar. Skolan är den största<br />

verksamheten inom kommunen och<br />

får nära hälften av kommunens<br />

budget (1,1 miljarder kr).<br />

Våra barns skolgång är något av det<br />

viktigaste som kommunen har att<br />

sköta. Som det är nu, med en kraftig<br />

minskning av elever, måste man ändra<br />

en del. Det bör gå att sköta skolverksamheten<br />

på billigare sätt än<br />

förut, då vi hade en väldigt dyr administration<br />

och alltför många lokaler.<br />

Nu måste vi se till att kvalitén bibehålls<br />

eller höjs.<br />

Vänsterpartiet och miljöpartiet är de<br />

partier som vill ge mest resurser till<br />

förskolor och skolor. Men skolorna<br />

måste göra en del själva också för att<br />

använda resurserna på bästa sätt.<br />

En investering som <strong><strong>Falu</strong>n</strong> måste göra!<br />

Ett nytt resecentrum där tåg, busslinjer,<br />

trafik- och cykelleder från hela<br />

kommunen möts är viktigt. Bekvämt<br />

för kommuninvånarna och porten till<br />

<strong><strong>Falu</strong>n</strong> för besökare. Södra Centrum är<br />

området runt resecentrum. Det blir<br />

attraktivt för nya verksamheter och<br />

bostäder.<br />

Ett Resecentrum är av högsta vikt för<br />

<strong><strong>Falu</strong>n</strong>s tillväxt och miljöengagemang.<br />

När det gäller Södra Centrum är inte<br />

vi nöjda med beslutet där man skapar<br />

en flaskhals genom att ta bort fyrfiligheten.<br />

Ja, det kommer att bli ett lyft för<br />

centrala <strong><strong>Falu</strong>n</strong>! Nu arbetas med<br />

finansiering, bl a från EU.<br />

Håller helt med om att resecentrum<br />

måste byggas. Det beslut som politikerna<br />

i stort är överens om har åter<br />

överklagats. Men startdatum närmar<br />

sig.<br />

Naturligtvis.<br />

När kommunens bostadsbolag säljer<br />

bostäder finns det risker, det visar<br />

exemplet Sågmyra. Kopparstaden ska<br />

i första hand bidra till att nya bostäder<br />

byggs i hela kommunen, inte<br />

sälja av de lägenheter man äger. Det<br />

är viktigt att kommunens alla orter är<br />

attraktiva. I det ingår att byggnader,<br />

vägar och grönytor hålls snygga.<br />

Det vi som politiker kan göra är<br />

att minska byråkratin och underlätta<br />

”mötet” med allmänheten. Alltså<br />

minska ”krånglet”. <strong>Kommun</strong>en måste<br />

byta fokus från den egna verksamheten<br />

till medborgaren. <strong>Kommun</strong>en kan<br />

i några fall använda sin förköpsrätt.<br />

Det är svårt för politikerna att blanda<br />

sig i vad de privata fastighetsägarna<br />

gör. Däremot arbetar vi aktivt via det<br />

kommunägda och seriösa bostadsbolaget<br />

Kopparstaden med att förse<br />

<strong><strong>Falu</strong>n</strong> med bostäder.<br />

Det är en svår fråga rent formellt.<br />

Alla håller med om att större krav<br />

ska ställas på de fastighetsägare som<br />

äger hyresfastigheter och kanske göra<br />

det enklare att ta till tvångsförvaltning.<br />

Men detta måste nästan vara<br />

en fråga för riksdagen. Lokalt måste<br />

vi följa de lagar som finns.<br />

<strong>Kommun</strong>en kan inte granska köpare.<br />

Dessvärre får en ägare missköta en<br />

fastighet rätt långt och länge<br />

innan myndigheter kan gå in med<br />

förelägganden och tvångsförvaltning.<br />

Det finns alltid jurister som är<br />

beredda att hjälpa till så att det<br />

blir en lång och besvärlig process.<br />

Som turistkommun har vi mycket att<br />

lära av övriga Europa. Vi skulle vilja<br />

samordna tömning för både husbilar<br />

och båtar i ett läge vid Runn. Det här<br />

skulle kunna kombineras med en trevlig<br />

uppställningsplats för husbilar, exempelvis<br />

vid Främby Udde eller Runns<br />

norra strand. Både den här funktionen<br />

och mycket annat måste skyltas bättre,<br />

så att besökare i <strong><strong>Falu</strong>n</strong> hittar.<br />

Är ett nytt förslag för mig. Helt<br />

klart en fråga där <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong><br />

måste undersöka behovet.<br />

Det är ju opraktiskt. Dessvärre har<br />

båttrafiken samma problem. Det finns<br />

planer på en tömningsstation av<br />

latrin för båtar. När den fungerar<br />

kanske också husbilsägarna kan ha<br />

glädje av den.<br />

Det här är en fråga som inte har<br />

diskuterats i <strong><strong>Falu</strong>n</strong> men är värd att<br />

diskutera. Det finns flera rastplatser<br />

inom kommunen som skulle kunna<br />

iordningställas för detta.<br />

Jaha. Vad är problemet, att man<br />

måste betala för husvagnstömning?<br />

Är det orimligt?<br />

Det är viktigt att vi kan värdesätta det<br />

som faktiskt är bra. Samtidigt går det<br />

inte att komma ifrån att ”basbitarna”,<br />

som Kurt kallar dem, haft det tufft de<br />

senaste åren. Det här handlar mycket<br />

om att vi vågar prioritera, och att vi<br />

hela tiden jobbar för fler jobb och<br />

tillväxt i <strong><strong>Falu</strong>n</strong>, så att det finns pengar<br />

att investera i barn och äldres behov.<br />

Vi är överens. <strong>Falu</strong>partiet har sitt<br />

hjärta i <strong><strong>Falu</strong>n</strong> och vi kommer inte att<br />

acceptera ytterligare kvalitetsförsämringar<br />

inom skola och äldreomsorg.<br />

Så sant! De delarna får därför tillsammans<br />

drygt två miljarder kr av <strong><strong>Falu</strong>n</strong>s<br />

budget på 2,5 miljarder.<br />

Detta är frågor som vi Kristdemokrater<br />

kämpar för. När det gäller äldreomsorg<br />

och skolor ligger <strong><strong>Falu</strong>n</strong> i<br />

framkant. Men det finns helt klart<br />

mer att förbättra.<br />

Sympatisk person, den här Kurt<br />

Tegnér. Men det finns en del annat<br />

också som vi behöver betala för<br />

gemensamt genom skatten, typ<br />

gator, motionsanläggningar,<br />

bibliotek med mera.<br />

Visst ska man ha möjlighet att bo kvar<br />

i sitt hus. Samtidigt kan det ibland<br />

vara tryggare och ge en större gemenskap<br />

i ett annat boende. Därför jobbar<br />

vi för att det ska byggas både mindre<br />

bostäder i flera av våra tätorter och<br />

nya seniorboenden. Vi vill också att<br />

subventionen för hushållsnära tjänster<br />

ska riktas tydligare mot dem som<br />

bäst behöver det, så att fler äldre och<br />

funktionshindrade kan få hjälp.<br />

Vi är helt överens! Det är också<br />

den i<strong>nr</strong>iktning <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong> redan<br />

arbetar efter.<br />

Absolut! Genom hemtjänsten går det<br />

så småningom att få hjälp med städningen.<br />

Snöskottning, gräsklippning<br />

etcetera är ju klassade som hushållsnära<br />

tjänster av nuvarande regering.<br />

Här är det alltså möjligt att få hjälp<br />

till rabatterad kostnad.<br />

Vi arbetar redan nu med att underlätta<br />

för att äldre ska kunna bo<br />

hemma så länge som möjligt. I<br />

<strong><strong>Falu</strong>n</strong> finns ”<strong>Kommun</strong>fixaren” där<br />

äldre kan få hjälp med enklare<br />

sysslor plus att man inom hemtjänsten<br />

har valfrihet vad man vill ha<br />

hjälp med. Annan hjälp i hemmet<br />

kan man få till rabatterat pris genom<br />

städföretag och annat.<br />

Jo, men visst. Så fungerar det ju<br />

numera också. Men kommunen borde<br />

kunna göra mer när det gäller hjälp<br />

med utomhusarbeten. Med den<br />

borgerliga politiken är det ju viktigare<br />

att privata företag kan tjäna pengar<br />

på detta än att vi har ett enkelt<br />

och billigt sätt för äldre att få<br />

denna hjälp.<br />

# 1, Mars <strong>2010</strong> 11

Tema: Valet <strong>2010</strong><br />

Mikael Rosén<br />

Ålder: 54<br />

Familj: Särbo,<br />

två vuxna barn<br />

Bor: Haraldsbo<br />

Fritid: Inte mycket<br />

Smultronställe i<br />

kommunen: Vägen<br />

mellan Rönndalen<br />

och Linghed.<br />

Hemsida:<br />

Säkrast kommunens<br />

hemsida just nu<br />

Viktigaste frågan<br />

att jobba med nästa<br />

mandatperiod:<br />

Kvaliteten i den<br />

kommunala<br />

verksamheten<br />

<strong>Kommun</strong>alrådet som var oppositionsråd<br />

Mikael Rosén siktar på ny seger<br />

– Valet i <strong><strong>Falu</strong>n</strong> kommer att följa<br />

valfrågorna på riksplanet. Full sysselsättning,<br />

kvalitet i välfärden och<br />

lag och rätt i samhället är viktiga<br />

frågor för oss.<br />

Det säger Mikael Rosén, M, nuvarande<br />

kommunalråd och oppositionsråd i<br />

<strong><strong>Falu</strong>n</strong> 2002–2006.<br />

Text och foto: Håkan Edvardsson<br />

n Valet <strong>2010</strong>/ Rosén tar emot mikrofonen<br />

och inviger vant mässan för Ung<br />

Företagsamhet, UF-mässan, på Lugnet. Där<br />

innebandymatcherna brukar avgöras visar<br />

79 gymnasieföretagare sina produkter. Rosén<br />

köper en liten godbit från Chocolate Dreams<br />

UF, en kaffe från grannföretaget och pratar<br />

affärsidé med företrädarna för Cake Bake UF.<br />

– Det här är en del av jobbet jag verkligen<br />

tycker om. Här finns unga människor med en<br />

vilja att göra något av sina talanger. Jag brukar<br />

säga att man inte har rätt att klaga på något<br />

om man inte försöker göra något åt det, säger<br />

Rosén och fortsätter:<br />

– Eftersom jag har mycket tankar och<br />

idéer om hur det jag tror på kan göra samhället<br />

bättre kan jag arbeta politiskt eller sluta<br />

bry mig. Och jag kan inte sluta bry mig.<br />

Sedan är jobbet som politiker också det mest<br />

stimulerande jag kan tänka mig.<br />

– Att vara<br />

politiker är<br />

mycket utmanande<br />

och<br />

stimulerande.<br />

Att förklara<br />

skillnaden<br />

mellan våra<br />

lösningar och<br />

andras är<br />

en drivkraft<br />

för mig, säger<br />

Mikael Rosén.<br />

Rosén har varit aktiv i <strong><strong>Falu</strong>n</strong>s lokalpolitik i<br />

över tio år. Han bytte plats med Jonny Gahnshag<br />

(S) efter förra valet. Hur beskriver han<br />

makten ett kommunalråd har?<br />

– Strikt formellt innebär jobbet att man<br />

sitter på en massa ordförandestolar. Men jag<br />

har absolut makten att föra upp olika frågor<br />

på dagordningen och en position som ger mig<br />

möjlighet att komma med mina idéer om hur<br />

något kan lösas.<br />

Lokala lösningar<br />

I vardagen tar jobbet som kommunalråd<br />

(med uppdrag som exempelvis andre vice<br />

ordförande i Region Dalarna, vice ordförande<br />

i landstingsfullmäktige och ordförande i kommunstyrelsens<br />

utvecklingsutskott) i princip all<br />

vaken tid för Mikael Rosén. Han beskriver arbetsdagar<br />

på 10–14 timmar som det normala.<br />

Efter det finns i princip enbart tid för hushållssysslor<br />

och en stund framför TV:n innan ljuset<br />

släcks. På helgerna styrs Saaben till Älvdalen<br />

och särbon, när inte hon tar bilen till <strong><strong>Falu</strong>n</strong>.<br />

– Det betyder att höjdpunkter under arbetsdagen,<br />

som den här, blir ännu viktigare.<br />

Bara att komma upp till Lugnet och se de som<br />

är här för att åka veteran-VM på skidor, hur<br />

bra den nya entrén blev med caféet, är också<br />

liten kick i sig, menar Rosén och betonar vikten<br />

av ett brett nöjes- och kulturliv för <strong><strong>Falu</strong>n</strong>s<br />

konkurrenskraft. Unga och gamla ska kunna<br />

gå på bio, teater, restauranger och caféer i ett<br />

centrum som lever även efter klockan18.<br />

– Det är en lokal fråga jag vill jobba mer<br />

med. Men tid, kraft och resurser räcker nu<br />

inte till allt. Något vi däremot lägger mycket<br />

kraft och resurser på är skolan, som kommer<br />

att kosta omkring en miljard oavsett vem som<br />

styr. Där handlar det om hur effektiviseringar<br />

och driftformer ger oss bästa möjliga verksamhet<br />

inom budgeten. Där är det skillnad mellan<br />

oss och oppositionen.<br />

<strong>Falu</strong>frågor<br />

När intervjun med Rosén gjordes rasade en<br />

debatt om <strong><strong>Falu</strong>n</strong> ska satsa på att bygga nya<br />

hoppbackar eller inte och om det i sin tur har<br />

en positiv effekt på <strong><strong>Falu</strong>n</strong>s ansökan om ett<br />

Skid-VM 2015.<br />

– Vad som blir en lokal valfråga avgör lokalmedierna<br />

snarare än vi politiker. Om en<br />

fråga som hoppbackarna dyker upp en månad<br />

före valet kan den komma med. Skrivs det om<br />

ett uppseendeväckande flyktingärende i tidningarna<br />

blir den problematiken aktuell, säger<br />

Rosén och avslutar:<br />

– Det betyder att vi måste ha en beredskap<br />

för att prata med <strong>Falu</strong>borna och kunna svara<br />

på deras frågor. Samtidigt är få saker helt nya<br />

i debatten. Behov av bra skola, jobb, trygghet<br />

och säkerhet finns alltid där. Oavsett om det<br />

handlar om <strong><strong>Falu</strong>n</strong> eller hela landet. n<br />

12 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>

Jonny Gahnshag<br />

Ålder: 39<br />

Familj: Fru och två barn<br />

Bor: Bostadsrätt i Östanfors<br />

Fritid: Familjen, spinning,<br />

skidor, pyssla med lilla sommarstugan.<br />

Mitt politiska engagemang<br />

är på många sätt<br />

min fritid.<br />

Smultronställe i kommunen:<br />

Källslätten och mysiga fik;<br />

exempelvis Bagarstugan,<br />

Gårdviks sommarcafé eller Vi3<br />

Blogg:<br />

blogg.s-info.se/gahnshag<br />

Hemsida:<br />

www.s-info.se/gahnshag<br />

Viktigast nästa<br />

mandatperiod: En atmosfär<br />

där <strong><strong>Falu</strong>n</strong> uppfattas som en<br />

kommun där det händer mycket,<br />

i form av evenemang och<br />

nöjesliv för alla åldrar, men<br />

där vi samtidigt står upp för<br />

en vettig alkoholkultur och<br />

jobbar mer för att få bort drogerna.<br />

En ”käpphäst” är ökat<br />

bostadsbyggande. Det byggs<br />

knappt några lägenheter. Det<br />

hämmar <strong><strong>Falu</strong>n</strong> och alla som<br />

bor här eller vill flytta hit.<br />

Jonny Gahnshag vill tillbaka till makten<br />

– Jag tror valet i <strong><strong>Falu</strong>n</strong> kommer att<br />

handla mycket om skolan, välfärden<br />

och jobben. Många vill ha garantier<br />

för exempelvis ett visst antal lärare<br />

per elev. När det gäller jobben måste<br />

samhället satsa, så att inte lågkonjunkturen<br />

gör att fler, framförallt<br />

unga, fastnar i arbetslöshet.<br />

Det säger Jonny Gahnshag (S), nuvarande<br />

oppositionsråd och tidigare<br />

kommunalråd i <strong><strong>Falu</strong>n</strong> 2002–2006.<br />

Text: Håkan Edvardsson. Foto: Krister Halvars<br />

n Valet <strong>2010</strong>/ Gahnshag sätter vant hälen<br />

i det bakre fästet på långfärdsskridskorna och<br />

trycker sedan ner den grova kängan på plats.<br />

Med långa skär glider han ut på ett av de<br />

långa varven på Runn.<br />

– Jag har ett par med lös häl när jag åker<br />

själv. De här är stadigare och ska vi på utflykt<br />

med barnen är det bra att ha ett par rejäla<br />

kängor på fötterna när man går iland och<br />

fikar.<br />

Jonny Gahnshag har varit politiskt aktiv i<br />

<strong><strong>Falu</strong>n</strong> i över femton år och dessförinnan några<br />

år i Borlänge. Sedan förra valet är han oppositionsråd<br />

och har också hunnit arbeta vid ett<br />

lokalt företag. Hur mycket makt tycker han<br />

att en lokalpolitiker och, närmare bestämt,<br />

ett kommunalråd har?<br />

– Mycket, om väljarna så vill. Lagar och<br />

regler styr stora delar av skolan och omsorgen,<br />

men det går att göra mycket på lokal nivå.<br />

Man kan exempelvis titta på Täby där det nu<br />

enbart finns privata skolor och kommunen<br />

dragit sig tillbaka, säger Gahnshag, väjer för<br />

en centimeterbred spricka och fortsätter:<br />

– Sedan finns Siljanskommunerna som<br />

gick samman om taxiverksamheten som ett<br />

exempel där kommuner, för att säkra en viktig<br />

service, i stället valde att bredda verksamheten.<br />

Så visst har lokalpolitiker och framförallt<br />

kommunalråd mycket makt.<br />

Lokalpolitik överallt<br />

Gahnshag konstaterar vidare att lokalpolitik<br />

”finns överallt”. Han exemplifierar: invånaren<br />

i <strong>Falu</strong> kommun vaknar, cyklar med barnen på<br />

en kommunal väg till förskolan, hälsar på<br />

en anhörig på ett äldreboende på vägen<br />

hem och kanske spelar fotboll med kompisar<br />

på kvällen.<br />

Skridskobanan Jonny Gahnshag åker på<br />

nu plogas av traktorer som delvis betalas via<br />

stöd från kommunen, men att de verkligen<br />

plogas är i sin tur resultatet av ett personligt<br />

engagemang från många människor.<br />

– Lokalpolitik är vardagsfrågor. Staten,<br />

med polis och andra myndigheter, märker vi<br />

mest av när något inte går som vi tänkt. Och<br />

ju fler som engagerar sig och försöker se hela<br />

– Att ha<br />

förmånen att<br />

jobba politiskt<br />

är att gå i<br />

en ständig<br />

utbildning.<br />

Det lockar mig<br />

mycket.<br />

Sedan vill jag<br />

ha makt att<br />

förändra<br />

utifrån det<br />

mandat<br />

väljarna ger.<br />

Kortfattat är<br />

det därför jag<br />

är politiker,<br />

säger Jonny<br />

Gahnshag.<br />

bilden av samhället, även tillvaron för de som<br />

inte lyckats så bra i livet, desto bättre utvecklas<br />

vårt <strong><strong>Falu</strong>n</strong>, säger Gahnshag.<br />

Den som varit politiker de senaste 10–15<br />

åren har, oavsett om man vill det eller inte,<br />

varit med om en ökad personfixering.<br />

– Det där är dubbelt. Man vill att folk<br />

ska känna till en, veta vad man står för och vad<br />

man vill göra. Samtidigt kan vi inte svara på allt<br />

från förskolekön i Slätta till hur skridsko isen i<br />

Karlsbyheden sköts. Det finns en tendens att<br />

människor söker sig till den som ser ut att vara<br />

en stark ledare med enkla svar på svåra frågor,<br />

men den typen av upplyst despot som bestämmer<br />

allt skapar inget bra samhälle.<br />

Lokala valfrågor<br />

I skrivande stund finslipar Socialdemokraterna<br />

i <strong><strong>Falu</strong>n</strong> på sin lokala valkampanj. Att skolan<br />

och jobben finns på listan över valfrågor är<br />

redan klart. Samma sak med möjligheten att<br />

välja omsorg och skola från andra leverantörer<br />

än kommunen, valfrihet är ett flitigt använt<br />

ord i sammanhanget.<br />

– Är det verkligen så att vi väljer den skola,<br />

omsorg och hemtjänst vi vill ha? I så fall är det<br />

kanske bra. Men är det inte så att vi också görs<br />

valbara för företagen genom att passas in i den<br />

profil de har på sin verksamhet? Jag säger inte<br />

att det är så överallt. Men tänk tanken. Det är<br />

inte valfrihet. Det är likriktning. n<br />

# 1, mars <strong>2010</strong> 13

Bygga och bo<br />

Snabba svar<br />

på byggfrågor<br />

Behövs bygglov eller en bygganmälan<br />

när jag ska bygga en carport? Vad är<br />

en byggherre? Svaren hittar du i<br />

Bygglovsguiden på webben.<br />

I Bygglovsguiden finns mängder av<br />

information. Här får du till exempel veta<br />

vilka regler som gäller när du ska bygga<br />

plank, garage, carport, förråd och mycket<br />

annat. Guiden innehåller detaljer och mått<br />

och du kan även söka på olika<br />

begrepp och få en förklaring. Här finns<br />

också aktuella rättsfall, plan- och bygglagen<br />

plus annan intressant läsning.<br />

– Många ord och begrepp är specifika för<br />

vårt område och det är inte så lätt att ha<br />

koll på vad de innebär. Via Bygglovsguiden<br />

får du snabba svar, hälsar Susanne Svärdström,<br />

byggchef på <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong>.<br />

Bygglovsguiden hittar du under rubriken<br />

”bygga och bo” på www.falun.se<br />

Egnellska får nytt liv<br />

Sommaren 2007 brann Egnellska huset vid<br />

Hälsing torget. Ett halvår senare brann det ännu en gång.<br />

Nu ska Egnellska inte bara få nytt liv, det ska dessutom<br />

bli Sveriges mest energieffektiva kontorsbyggnad.<br />

Text och foto: Kerstin lundin<br />

n Bygga/ Brandruinen köptes av <strong>Falu</strong><br />

<strong>Kommun</strong> på hösten 2008. Ett underligt<br />

beslut, tycker många.<br />

– Den tidigare fastighetsägaren hade<br />

ekonomiska problem och alltsammans hade<br />

gått i stå. Hade kommunen inte gått in och<br />

köpt fastigheten hade vi antagligen fått ha en<br />

brandruin mitt i stan för lång tid framöver,<br />

det var det som kommunledningen ville<br />

undvika, förklarar stadsarkitekt Per Grundström,<br />

<strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong>.<br />

Fasaden viktig<br />

Nu ska huset byggas upp på nytt. Delen som<br />

är vänd mot gården kommer delvis att få ett<br />

nytt utseende, däremot kommer fasaden mot<br />

Hälsingtorget att förbli densamma.<br />

– Fasaden mot Hälsingtorget är väldigt viktig<br />

för upplevelsen av torget, säger Per Grundström.<br />

När huset står klart kommer Sveriges Television<br />

att flytta in i en del av huset. SVT får<br />

därmed ett strategiskt läge mitt i stan och lokaler<br />

som är skräddarsydda för verksamhetens<br />

behov. Fler hyresgäster är på gång, men ännu<br />

återstår en del formaliteter.<br />

Energieffektivt<br />

Planen är att bygget ska vara igång i maj och<br />

drygt ett år senare, i juni 2011, ska de nya hyresgästerna<br />

flytta in. Just nu pågår en upphandling<br />

av byggentreprenaden, projektledare<br />

är Anders Brodin på kommunfastigheter. Han<br />

berättar att Egnellska huset med största sannolikhet<br />

kommer att vara Sveriges mest energieffektiva<br />

kontorsbyggnad när det står klart.<br />

– Vi är på väg att få till något riktigt bra<br />

här. Faktum är att statliga miljöstyrningsverket<br />

hört av sig till oss och vill följa bygget. De<br />

menar att vi i <strong><strong>Falu</strong>n</strong> ligger i framkant av utvecklingen<br />

och det känns självklart väldigt bra,<br />

säger Anders Brodin.<br />

”Vi är på<br />

väg att få<br />

till något<br />

riktigt bra<br />

här."<br />

Tomter till salu<br />

Om du står i <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong>s tomtkö<br />

kan du vara en av dem som lägger<br />

vantarna på en tomt i det nya bostadsområdet<br />

Slättaskogen.<br />

I höst kommer 50 tomter ut till<br />

försäljning och under 2011 får de nya ägarna<br />

tillträde.<br />

Tomterna kommer att ligga på cirka<br />

1 000–1 500 kvadratmeter, det exakta priset<br />

är ännu inte satt. Först ska stadsbyggnadskontoret<br />

se vilka kostnaderna blir för exempelvis<br />

gator, gång- och cykelvägar.<br />

Något som redan är klart är namnen på<br />

de två nya vägarna i området. Flyttar du<br />

hit kommer din nya adress att vara Jakob<br />

Ingelssons väg eller Knut Pederssons väg.<br />

Jakob Ingelsson var bergsrådman, född i<br />

Varggården och känd för att ha tecknat ner<br />

<strong><strong>Falu</strong>n</strong>s historia. Knut Pedersson i Varggården<br />

var Sveriges rikaste bergsman vid tiden<br />

för Älvsborgs lösen 1571 och sägs ha haft<br />

en stor tam björn som följde honom vart<br />

han än gick.<br />

Vill du ställa dig i tomtkön?<br />

Läs mer på www.falun.se/bygga<br />

Innan du<br />

anlitar en<br />

hantverkare<br />

Undvik tvister och problem – börja med att<br />

kika i foldern ”Goda råd” från Konsument<br />

<strong><strong>Falu</strong>n</strong>. Foldern finns på biblioteket och kan<br />

även beställas via veronica.lidman@falun.<br />

se eller på tfn 023-838 00.<br />

14 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>

Seniorboenden<br />

i <strong><strong>Falu</strong>n</strong><br />

Kopparstaden:<br />

Nåsgården, Herr hagen,<br />

Futurum Trädgården,<br />

Britsarvsgården,<br />

Björken.<br />

Järnet (Sturegatan 35)<br />

inflyttningsklart<br />

sommaren 2011 –<br />

53 stycken lägenheter<br />

Välkommen att ställa<br />

dig i vår seniorkö.<br />

Mer information<br />

www.kopparstaden.se<br />

Kooperativ<br />

hyresrättsförening:<br />

Tersen<br />

<strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong>:<br />

Sandtäktsgården i<br />

Bjursås, del av Hosjögården,<br />

små stugor<br />

invid vårdboende i<br />

Korsnäs, Danholn,<br />

Bjursås, Svärdsjö,<br />

Enviken och Aspeboda.<br />

Skönt att slippa tänka på snöskottning, gräsklippning och skötsel av huset,<br />

tycker Hans Ånell som bor i seniorboendet Futurum Trädgården.<br />

Nya seniorlägenheter på gång<br />

Hur man vill bo då<br />

man blir äldre är en<br />

individuell fråga. En del<br />

vill bo kvar i villan så<br />

länge det går, andra vill<br />

bo i seniorboenden i<br />

gemenskap eller i lägenhet<br />

i områden där det<br />

också bor barnfamiljer.<br />

Text och foto: solveig gezelius<br />

n <strong><strong>Falu</strong>n</strong>/ – Vi vet att många äldre prioriterar<br />

bra förråd och plats för bilen, uteplats<br />

eller balkong. Tillgängligheten är också viktig,<br />

berättar Annika Stålberg som är boservicechef<br />

hos KopparStaden.<br />

– I alla ombyggnadsprojekt ser vi över om<br />

vi har möjlighet att förbättra tillgängligheten<br />

och vi har även konceptet Seniorboenden för<br />

55+ med drygt 200 lägenheter.<br />

Fin utsikt<br />

De närmaste åren kommer antalet äldre i<br />

<strong><strong>Falu</strong>n</strong> att öka och därmed ökar också efterfrågan<br />

på seniorlägenheter. För att möta behoven<br />

skapar Kopparstaden nu ett nytt seniorboende<br />

med 53 lägenheter på Sturegatan 35. Huset är<br />

sammankopplat med äldreboendet Smedjan<br />

och tanken är att samarbeta kring bland annat<br />

aktiviteter och nyttjande av restaurangen.<br />

– Innergården kommer att göras attraktiv<br />

både att se på och vistas i. Huset är nio<br />

våningar högt och många hyresgäster får en<br />

jättefin utsikt över staden, säger Annika.<br />

Kopparstaden har fem<br />

fastigheter, cirka 200<br />

lägenheter, med seniorboende.<br />

Ytterligare<br />

ett seniorboende<br />

blir inflyttningsklart<br />

nästa år. Det berättar<br />

Annika Stålberg, Kopparstadens<br />

boservicechef.<br />

Hans trivs med gemenskapen<br />

Hans Ånell har bott i en lägenhet på seniorboendet<br />

Futurum Trädgården sedan han var<br />

58 år. Han är ordförande i föreningen och<br />

trivs bra med det bekväma boendet.<br />

– När min fru och jag flyttade hit var förstås<br />

omställningen stor. Vi hade en stor villa<br />

och jag jobbade i Stockholm under veckorna.<br />

Det blev för mycket både för min fru och mig<br />

och vi började fundera på ett bekvämare boende,<br />

berättar Hans som tycker att gemenskapen<br />

mellan hyresgästerna är mycket positiv.<br />

Varje fredag turas de om att bjuda på kaffe<br />

och sitter och pratar en stund. Ibland gör de<br />

även kortare resor tillsammans. Den här veckan<br />

är det vinprovning på tisdag, en annan dag<br />

åker några och bowlar och på söndag samlas<br />

man för att lyssna på musik.<br />

– Många har bott här i över 20 år. Medelåldern<br />

är 80 år, ett par är över 80 och ett par<br />

är under 70 år. Minst tio av oss har bil och<br />

det enda jag önskar, utöver det vi redan har,<br />

är carportar, säger Hans som tycker att det<br />

bästa med att bo i Futurum är att han slipper<br />

tänka på snöskottning, gräsklippning och<br />

skötsel av huset.<br />

– Dessutom behöver man aldrig känna sig<br />

ensam. Det finns alltid någon att prata med.<br />

Här kan vi bo resten av livet och då krämporna<br />

kommer finns bra hemsjukvård. n<br />

# 1, mars <strong>2010</strong> 15

falun.se/<br />

När de flesta går och lägger sig på kvällen<br />

finns det andra som går till jobbet.<br />

<strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong> träffade Josefine, Helen, Martin<br />

och Susanne – några av nattens många<br />

hjältar som ser till att kommunens<br />

verksamhet fungerar långt efter kontorstid.<br />

Text: Kerstin Lundin<br />

n <strong><strong>Falu</strong>n</strong>/ Nattugglan är den enda<br />

förskolan i kommunen som har öppet<br />

dygnet runt, vardag som helg. Den ligger<br />

i Britsarvet, i samma byggnad som<br />

servicehuset Britsarvsgården, och ifjol<br />

firade förskolan tjugofemårsjubileum.<br />

– Vad många inte vet är att vi är en<br />

helt vanlig förskola på dagarna med<br />

pedagogisk verksamhet för ett tjugotalbarn,<br />

säger Josefine Wallin som jobbat<br />

på Nattugglan i sju år.<br />

Trygg barnomsorg<br />

<strong>Kommun</strong>en är inte skyldig att erbjuda<br />

barnomsorg dygnet runt, men för många<br />

föräldrar är Nattugglan en förutsättning<br />

för att överhuvudtaget kunna jobba.<br />

– Nattugglan behövs verkligen. Även<br />

om man jobbar udda tider ska man kunna<br />

känna sig trygg med att barnen har det<br />

bra, tycker Josefine. Hon sitter i en soffa<br />

och tittar på barn-tv tillsammans med<br />

Alva, Victoria och Emma. Klockan är sju<br />

och det är snart sovdags för barnen. Vanligtvis<br />

brukar fler barn sova över, men den<br />

här veckan är många sjuka.<br />

– Vi kan ha allt från ett till tio barn på<br />

natten, det växlar, säger Josefine som trivs<br />

med det omväxlande jobbet på Nattugglan.<br />

Oftast arbetar hon dagtid, men en<br />

gång i veckan har hon nattskift.<br />

Ӏven om man jobbar<br />

udda tider ska man kunna<br />

känna sig trygg med att barnen<br />

har det bra”<br />

Josefine Wallin, förskolan Nattuglan<br />

När barnen sover planerar Josefine<br />

för kommande aktiviteter eller ägnar<br />

sig åt den vidareutbildning i Reggio<br />

Emilia-pedagogik som hon just nu går.<br />

– Men framförallt ska jag finnas här<br />

för barnen. Någon kanske behöver gå på<br />

toaletten eller vaknar mitt i natten. Oftast<br />

går nätterna snabbt, tycker jag.<br />

En lugn stad<br />

Ett nattjobb som <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong> upphandlat<br />

och som utförs av ett externt<br />

företag är bevakningen av skolor och<br />

förskolor. Susanne Axelsson är väktare<br />

och jobbar för Securitas. Hennes uppgift<br />

är att förebygga skadegörelse och inbrott.<br />

Främst handlar det om skolor och förskolor,<br />

men också om andra kommunfastigheter.<br />

– Vi kan förebygga mycket bara genom<br />

att vara synliga, säger hon, medan<br />

hon lägger tillbaka en ficklampa i bilen.<br />

Klockan är närmare ett på natten. Det<br />

är 18 grader kallt och Susanne har precis<br />

”Vi kan förebygga mycket<br />

bara genom att vara synliga"<br />

Susanne Axelsson, Securitas<br />

tagit hand om ett larm på en av <strong><strong>Falu</strong>n</strong>s<br />

gymnsieskolor. Hon jobbar ensam, det<br />

gör hon alltid, men någonstans i närheten<br />

finns kollegor i andra bilar.<br />

Är det läskigt ibland? Är du rädd?<br />

– Nej, det är jag faktiskt aldrig. <strong><strong>Falu</strong>n</strong> är<br />

en lugn stad, säger Susanne som är inne<br />

på sitt femte år som väktare.<br />

En röst i natten<br />

I kommunens servicehus är det alltid<br />

nattöppet. Ett av dem är Britsarvsgården<br />

16 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>

Foto: Ulf Palm<br />

Nattliv<br />

i <strong><strong>Falu</strong>n</strong><br />

som också fungerar som en knutpunkt<br />

för hemtjänstens nattpatruller. Här finns<br />

även trygghetscentralen som tar emot<br />

larm och är bemannad dygnet runt,<br />

året om.<br />

Idag har över 1 500 äldre ett så kallat<br />

trygghetslarm kopplat till kommunen.<br />

Inatt är det Helen Gunnars Andersson<br />

som jobbar på trygghetscentralen. Ett<br />

pling visar att någon larmat. Helen kikar<br />

på dataskärmen och lyfter luren för att få<br />

kontakt:<br />

– Hej, det var från Trygghetscentralen.<br />

Vi har fått ett larm från dig.<br />

Helens röst är lugn, tydlig och vänlig.<br />

Hon hör efter vad larmaren behöver hjälp<br />

med och ringer sedan upp närmaste nattpatrull.<br />

– Många gånger kan jag lösa larmet<br />

per telefon. Min röst är mitt arbetsredskap.<br />

Ofta handlar det om att lyssna in<br />

och prata en stund, det kan vara tillräckligt.<br />

Många är ensamma och kanske lite<br />

oroliga, då kan det vara skönt att prata<br />

med oss här på trygghetscentralen, säger<br />

Helen som gärna skulle vilja träffa människorna<br />

som hon pratar med på telefon.<br />

– En del pratar jag med ganska ofta<br />

och man gör sig ju alltid en bild av dem.<br />

Helen jobbar oftast natt och är ensam<br />

större delen av arbetspasset från klockan<br />

21 på kvällen till 7 på morgonen.<br />

– Förut brukade nattpatrullerna titta<br />

in vid ett par tillfällen, men idag finns<br />

ingen tid över. Vi har många fler äldre<br />

”Många gånger kan jag lösa<br />

larmet per telefon. Min röst<br />

är mitt arbetsredskap."<br />

Helen Gunnars Andersson,<br />

trygghetscentralen.<br />

som bor hemma nu och fler har larm, så<br />

all deras tid är fullbokad.<br />

”Folk behöver el och värme”<br />

Öppet dygnet runt är det också på kraftvärmeverket<br />

Västermalmsverket, <strong>Falu</strong><br />

Energi & Vattens stora anläggning på<br />

Ingarvet som förser <strong>Falu</strong>borna med både<br />

fjärrvärme och el.<br />

Inne i det stora kontrollrummet sitter<br />

driftteknikern Martin Lundin. Framför<br />

sig har han en kopp kaffe och inte mindre<br />

än 16 bildskärmar som visar mängder av<br />

värden från verket.<br />

– Att stänga igen och gå hem och sova<br />

går inte. Folk behöver ju värme och el på<br />

natten också, säger han.<br />

Vintertid finns en person på plats<br />

dygnet runt i Västermalmsverket och ytterligare<br />

två personer har jour. Den här<br />

ovanligt kyliga vintern har inneburit extra<br />

mycket jobb för personalen på Västermalmsverket.<br />

Alla pannor är igång och<br />

kapaciteten utnyttjas maximalt.<br />

”Att stänga igen och gå<br />

hem och sova går inte”<br />

Martin Lundin, driftstekniker på<br />

Västermalmsverket.<br />

Via skärmarna bevakar Martin temperaturer,<br />

miljövärden, transportörer,<br />

matarskruvar och en rad andra faktorer.<br />

– Vi vill inte ha några stopp. När det<br />

är så här kallt försvinner värmen snabbt,<br />

säger Martin som tycker att alla som har<br />

fjärrvärme kan sova helt lugnt om natten.<br />

– Vi jobbar för att alla ska ha värme och<br />

har koll på verksamheten dygnet runt. n<br />

# 1, Mars <strong>2010</strong> 17

Skolan<br />

Jerker Jonsson är en av elva lärare som deltar i satsningen ”Matematik i framtidens klassrum”.<br />

I klass 7e på Britsarvsskolan har alla elever varsin<br />

bärbar dator som hjälp på matematiklektionerna.<br />

bättre mattekunskaper i<br />

framtidens klassrum<br />

För fyra år sedan startade<br />

projektet ”Framtidens<br />

klassrum”. Först<br />

ut i <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong> var<br />

tre lärare som använde<br />

IT-teknik i SO-ämnen.<br />

Därefter har fler och<br />

fler klasser kommit till.<br />

Nu vidareutvecklas<br />

projektet med hjälp<br />

av pengar från<br />

Skolverket och omfattar<br />

även matematikundervisningen.<br />

Text och bild: Solveig Gezelius<br />

n Skolan/ – Det är ett stort ansvar att<br />

förändra skolans undervisning, men det är<br />

värre om vi inte vågar göra det. Vi måste göra<br />

vad vi kan för att fler ska klara målen, säger<br />

Sofia Walter som arbetar med IT i skolorna.<br />

– Vi tror att mer målmedveten användning<br />

av IT som stöd i undervisningen kan hjälpa<br />

fler elever att nå längre i sin kunskapsutveckling,<br />

säger hon.<br />

Nya hjälpmedel<br />

”Matematik i framtidens klassrum” består av<br />

två delar. I den ena delen ingår elva lärare. Deras<br />

klassrum har utrustats med bärbara datorer<br />

med dockningsstation, stationära projektorer<br />

som sitter i taket, högtalare med mera. De<br />

elva lärarna får också utbildning i hur man kan<br />

använda ny teknik som pedagogiskt verktyg på<br />

lektionerna. Syftet är främst att utveckla undervisningen<br />

i matematik. Man använder olika<br />

program och webbsidor för att visualisera,<br />

simulera och tydliggöra olika uppgifter.<br />

– Det här är väldigt nytt ännu och jag har<br />

märkt att eleverna känt lite motstånd. De är<br />

vana vid att jobba med en bok, det är konkret<br />

och tryggt. Att lämna den tryggheten och<br />

arbeta på ett annat sätt är inte så lätt, säger<br />

Jerker Jonsson, lärare i NO och matte på<br />

Bjursåsskolan.<br />

Han berättar att de har stor nytta av<br />

tekniken i olika sammanhang.<br />

– Vi kan till exempel gå ut på Internet<br />

“De kan<br />

kommunicera<br />

med hela<br />

världen och<br />

elever med<br />

till exempel<br />

dyslexi kan<br />

arbeta på ett<br />

helt annat<br />

sätt …"<br />

Skolnämndens<br />

ordförande<br />

Maria Gehlin<br />

och söka svar på frågor och vi kommer åt<br />

filmer från AV-media.<br />

Oanade möjligheter<br />

Zeibrant Rundkvist är lärare på Britsarvsskolan.<br />

Han ingår i den andra delen av<br />

”Matematik i framtidens klassrum”, där alla<br />

elever har varsin bärbar dator.<br />

– Jag tycker det är en fantastisk möjlighet.<br />

Det här är elevernas framtid, redan idag<br />

kretsar det mesta i deras vardag kring datorer.<br />

Här kan vi hitta andra vägar till kunskap och<br />

fler arbetssätt och med den här bredden ska<br />

vi kunna hjälpa fler till bättre resultat, säger<br />

Zeibrant Rundkvist.<br />

Lazim Khalil och Tyra Lindgren går i 7 e<br />

på Britsarvsskolan. De löser matteuppgifter<br />

på sina bärbara datorer. Om svaret är rätt syns<br />

det direkt.<br />

– Nu är det lättare att klara svåra uppgifter,<br />

säger Lazim spontant.<br />

En annan som ser positivt på projektet<br />

är skolnämndens ordförande Maria Gehlin<br />

(FAP):<br />

– Det här är en jättebra satsning som ger<br />

eleverna oanade möjligheter. De kan kommunicera<br />

med hela världen och elever med till<br />

exempel dyslexi kan arbeta på ett helt annat<br />

sätt, säger hon. n<br />

18 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>

Nya tider<br />

ställer<br />

nya krav<br />

Nuförtiden kan alla välja<br />

skola fritt. Skolpengen följer<br />

varje elev oavsett vilken<br />

skola föräldrarna väljer.<br />

I takt med att antalet friskolor<br />

blir fler ökar kraven på de<br />

kommunala skolorna.<br />

n Skolan/ Skolchefen Lena<br />

Stoltz tycker att kommunen har<br />

mycket att lära av friskolorna:<br />

– De visar upp sina goda sidor i<br />

marknadsföringskampanjer och<br />

arbetar aktivt med personalen för<br />

att de ska ge en positiv bild av<br />

skolan, både på jobbet och privat.<br />

De jobbar precis som vilket<br />

företag som helst. Vi som arbetar<br />

inom kommunal verksamhet har<br />

inte behövt marknadsföra oss<br />

tidigare, men nu är det dags att<br />

tydliggöra bilden av skolan och<br />

därför har vi börjat ett långsiktigt<br />

arbete med skolans varumärke.<br />

Viktigt för val av<br />

bostadsort<br />

I många avseenden är <strong>Falu</strong><br />

<strong>Kommun</strong>s skolor nationellt ledande<br />

och det finns många goda<br />

exempel att berätta om.<br />

– Det är det vi måste bli bättre<br />

på att göra, bland annat genom<br />

att lyfta fram det fantastiska<br />

arbete som våra pedagoger gör<br />

varje dag ute på skolorna, säger<br />

Lena Stoltz.<br />

Att <strong><strong>Falu</strong>n</strong>s skolor har stor betydelse<br />

för barn och föräldrar i<br />

kommunen är ingen nyhet, men<br />

att skolan kan vara helt avgörande<br />

för valet av bostadsort är det<br />

inte lika många som känner till.<br />

– Hur bra är era skolor? Det<br />

brukar vara den allra första vi får<br />

när vi har kontakt med familjer<br />

som funderar på att flytta hit, berättar<br />

informationschef Lena Säfström<br />

som välkomnar satsningen:<br />

– Skolans satsning är en viktig<br />

del i det pågående arbetet med att<br />

marknadsföra <strong><strong>Falu</strong>n</strong> som en attraktiv<br />

ort att bo, leva och arbeta i.<br />

Fakta:<br />

I <strong><strong>Falu</strong>n</strong> finns drygt 10 000<br />

barn som får barnomsorg eller<br />

undervisning i kommunal regi.<br />

Dessa fördelas på 2700 barn i<br />

barn omsorgen, 5 572 i grundskolan<br />

och elever 2 400 i gymnasiet.<br />

Anna Holmquist/Bildarkivet.se<br />

Fallen i <strong><strong>Falu</strong>n</strong> ska minska<br />

Fallolyckor bland äldre är ett stort och växande<br />

folkhälsoproblem i hela Sverige. När personer över<br />

65 år söker vård för någon form av skada beror det ofta<br />

på att de ramlat. Nu ska projektet Fallfritt <strong><strong>Falu</strong>n</strong> minska<br />

risken för dessa olyckor bland kommunens äldre.<br />

Text: KERSTIN LUNDIN<br />

Att träffa andra människor gör gott för hälsan och humöret.<br />

n Fallfritt <strong><strong>Falu</strong>n</strong>/ – De allvarliga fallolyckorna<br />

leder till stort personligt lidande och<br />

är också kostsamma för samhället. Därför<br />

finns det all anledning att jobba förebyggande,<br />

konstaterar Angela Poroli, folkhälsostrateg i <strong>Falu</strong><br />

<strong>Kommun</strong> och projektledare för Fallfritt <strong><strong>Falu</strong>n</strong>.<br />

De arbetar för ett Fallfritt <strong><strong>Falu</strong>n</strong>. Från vänster<br />

Ingrid Liss, Carina Bååth, Angela Poroli och<br />

Inger Johansson.<br />

20 procent färre olyckor<br />

Att äldre människor råkar ut för fallolyckor har<br />

många orsaker.<br />

– Det kan till exempel handla om mediciner<br />

som ger sämre balans, benskörhet, svag belysning<br />

eller synnedsättning, berättar Angela.<br />

Målet för Fallfritt <strong><strong>Falu</strong>n</strong> är att minska fallolyckorna<br />

med 20 procent hos äldre med hemtjänst.<br />

I projektet har Angela och hennes kollegor stöd<br />

av två forskare från Karlstads universitet.<br />

Till hösten ska arbetet mynna ut i ett studiematerial<br />

för hemtjänstpersonalen.<br />

– Med mer kunskap och bra metoder kan<br />

personalen använda ”fallriskglasögon” hemma<br />

hos kunden och upptäcka sånt som behöver<br />

åtgärdas, säger Angela.<br />

Balans och styrka<br />

Det finns många praktiska tips och idéer för att<br />

minska risken för fallolyckor i hemmet. Man kan<br />

till exempel använda halkskydd under mattorna<br />

och få hjälp av <strong>Kommun</strong>fixar’n med olika uppgifter<br />

som kan vara riskfyllda.<br />

Men det finns också ett annat, generellt råd<br />

som är minst lika viktigt:<br />

– Håll igång och rör på dig utifrån dina förutsättningar.<br />

Det ger dig bättre balans, kondition och<br />

styrka. Du minskar risken att falla och är bättre<br />

rustad om olyckan trots allt skulle vara framme,<br />

säger Angela och fortsätter:<br />

– En annan fördel med att hålla igång är att du<br />

träffar andra människor och det gör gott för både<br />

hälsan och humöret. Ensamhet är tyvärr ett stort<br />

problem för många, men kommunen och olika<br />

föreningar har ett stort antal aktiviteter för äldre<br />

och här finns det plats för fler. Våra Träffpunkter<br />

är ett exempel – hit är alla varmt välkomna! n<br />

Så kan du<br />

minska risken<br />

för fallolyckor<br />

• Förvara saker du<br />

använder ofta på<br />

lagom höjd<br />

• Fäst upp lösa sladdar<br />

och undvik skarvsladdar<br />

som är lätta<br />

att snubbla på<br />

• Sladdlös telefon gör<br />

att du slipper skynda<br />

dig när det ringer<br />

• Bra och jämn allmänbelysning,<br />

lampa på<br />

nattduksbordet<br />

• Lägg halkskydd<br />

under mattorna<br />

• Använd uteskor med<br />

grovt mönster och<br />

broddar på vintern<br />

Fler tips finns i foldern<br />

”Minska olycksfallen i<br />

hemmet” som du kan<br />

hämta i Stadshusets<br />

reception (Stora torget)<br />

eller beställa<br />

kostnadsfritt på tfn<br />

023-829 58.<br />

<strong>Kommun</strong>fixar’n<br />

Hjälper dig som är<br />

67 år eller äldre med<br />

praktiska småjobb i<br />

hemmet utan kostnad,<br />

till exempel<br />

• Byta gardiner<br />

• Byta batterier i<br />

brandvarnare<br />

• Hämta saker från<br />

vind och källare<br />

Uppdraget får ta högst<br />

en timme. Du håller<br />

med material. Kontakta<br />

<strong>Kommun</strong>fixar’n<br />

vardagar kl 8–16 på<br />

tfn 023- 826 57.<br />

Aktivitetstips<br />

”Motionstips för<br />

seniorer” innehåller<br />

aktiviteter och telefonnummer<br />

till föreningar<br />

och andra<br />

arrangörer. Hämta<br />

foldern i Stadshusets<br />

reception (Stora<br />

torget) eller beställ<br />

kostnadsfritt på tfn<br />

023-824 85.<br />

# 1, Mars <strong>2010</strong> 19

falun.se/<br />

Säg Lugnet och alla har en åsikt. Slöseri med skattemedel<br />

tycker en del, <strong><strong>Falu</strong>n</strong>s stolthet tycker andra. Samtidigt som debatten<br />

går het fortsätter vardagslivet på Lugnet. En färsk undersökning<br />

visar att 50 klubbar med 4 200 aktiva tränar här varje vecka.<br />

Text: KERSTIN LUNDIN. Foto: Krister Halvars<br />

Vardag på Lugnet<br />

Foto: Håkan Edvardsson<br />

n Lugnet/ 2008 fick Lugnet en ny huvudingång.<br />

Härifrån löper en lång gång bort mot<br />

simhallen och den äldre delen. På väggarna<br />

hänger förstorade pressbilder med hjältar och<br />

minnesvärda ögonblick från förr, till exempel<br />

Torgny Mogrens triumf på den avslutande<br />

femmilen vid skid-VM 1993.<br />

Det är måndag kväll och i hallen rör sig både<br />

stora och små, på väg till eller från ett träningspass.<br />

En del med klubba eller racket i hand,<br />

andra är nyduschade och blöta i håret.<br />

Hänger på Lugnet<br />

I <strong>Falu</strong>Kuriren Arena är det som vanligt full<br />

aktivitet. IBF <strong><strong>Falu</strong>n</strong> ungdom har precis avslutat<br />

sin träning och Fredrik Fredell, Ville Larsson<br />

och Amar Talic pustar ut.<br />

De berättar att innebandyn är en stor del av<br />

deras liv och att de gillar Lugnet.<br />

– Hallen är asbra. Golvet är hur mjukt och<br />

skönt som helst, säger Fredrik.<br />

Killarna tränar två gånger i veckan och spelar<br />

match på helgerna. De går gärna på andra<br />

innebandymatcher, medlemskap i klubben ger<br />

fri entré.<br />

– Vi är här på fritiden också, alltså när vi<br />

inte själva har träning eller match. Då spelar<br />

vi lite mot ett mål, det brukar alltid finnas plats<br />

i någon av hallarna, säger Ville.<br />

Stor familj<br />

Inne i simhallen håller ett annat gäng på<br />

att avsluta ett tufft träningspass med ett par<br />

lugna längder ”nersim”.<br />

Elin Zetterberg och Niklas Öhrn tränar<br />

och tävlar för <strong>Falu</strong> SS, <strong>Falu</strong> simsällskap.<br />

Båda är 12 år och tränar fyra gånger i veckan.<br />

– Simgruppen är som en enda stor familj.<br />

Jag har kompisar i skolan också, men mest är<br />

det simkompisarna jag umgås med, säger Elin.<br />

Skulle Lugnet kunna bli bättre på något sätt?<br />

– Ett äventyrsbad vore ju inte helt fel, säger<br />

Niklas.<br />

– Men det har vi på sommaren utomhus,<br />

invänder Elin som ändå håller med om att fler<br />

kanor vore skoj.<br />

Styrketräning för alla<br />

I atlethallen tränar en grupp judo och en annan<br />

grupp brottning. De flesta är barn och ungdomar,<br />

men på mattorna syns även en del vuxna.<br />

Nils-Gunnar Belin är tränare för judogruppen<br />

och han berättar att <strong>Falu</strong> judoklubb fått ett rejält<br />

uppsving det senaste året.<br />

– Vi har varit ute och visat upp sporten i<br />

olika sammanhang och det har gett resultat,<br />

säger han och tillägger att Lugnet är en bra<br />

plats för sporten.<br />

– Den nya mattan här är riktigt bra.<br />

Vi lämnar atlethallen och tittar in på Nautilus<br />

gym där lokalen är fylld av motionärer som<br />

tränar styrka och kondition. Här finns människor<br />

i alla åldrar och storlekar. På senare tid har<br />

alltfler seniorer i åldern 65+ hittat hit. Ett tjugotal<br />

av dem deltar i ett hälsovägledningsprojekt<br />

som fokuserar på styrketräning, goda matvanor<br />

och social gemenskap, samtidigt som de lär<br />

känna Lugnet sportarena. Projektet får stöd<br />

av Folkhäsorådet och drivs av Friluftsfrämjandet,<br />

Nautilus och Lugnet. Initiativtagare<br />

är Catha rina Dicander, Frilftsfrämjandet.<br />

– Det är härligt att se deltagarnas glädje och<br />

Fakta<br />

Lugnet är ett av<br />

norra Europas<br />

största idrotts- och<br />

friluftsområde. Ett<br />

75-tal idrotter kan<br />

utövas på Lugnet.<br />

Av Riksidrottsförbundets<br />

70 specialförbund<br />

kan 60 ha sin verksamhet<br />

på Lugnet.<br />

Lugnet är till för alla<br />

– från elitidrottare till<br />

den vanliga vardagsmotionären.<br />

Totalt har<br />

Lugnet över 1,5 miljoner<br />

besök/år. Den årliga<br />

nettokostnaden för<br />

<strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong> är cirka<br />

40 miljoner kronor,<br />

motsvarande 1,5 procent<br />

av kommunens<br />

totala budget.<br />

motivation! Av egen erfarenhet vet jag hur viktigt<br />

det är för hälsan med styrketräning och<br />

kondition, till exempel om du skulle skada dig.<br />

Jag har tränat på Lugnet i många år och är glad<br />

över att anläggningen finns, säger Catharina Dicander.<br />

Naturskönt<br />

Lugnet är inte bara inomhussport – utanför hallarnas<br />

väggar finns ett ett nära åtta kvadratkilometer<br />

stort friluftsområde och naturreservat.<br />

Just nu pågår ett arbete med att se över<br />

skyltningen av motionsspåren i friluftsområdet.<br />

Målet är att inför nästa vinter skapa en tydlig<br />

spårcentral med utförlig information om området.<br />

– När du kommer till Lugnet ska du lätt<br />

kunna se vilka typer av spår och leder det finns,<br />

hur lång tid en vandring tar, var det finns rastplatser,<br />

vilka leder som passar barnfamiljen och<br />

så vidare. Det ska helt enkelt bli lättare att orientera<br />

sig i det stora friluftsområdet. <strong>Kommun</strong>en<br />

gör ett fantastiskt arbete med leder, rastplaster<br />

och vindskydd, men det är många som inte känner<br />

till det, säger Per Hagdahl som jobbar med<br />

informationsfrågor på Lugnet.<br />

Lars-Erik Måg (FP) är ordförande i trafikoch<br />

fritidsnämnden, en nämnd som varje år<br />

behandlar många frågor som rör Lugnet.<br />

– Människor som kommer på besök från<br />

andra håll av vårt land eller andra delar av världen<br />

är mäkta imponerade och ofta avundsjuka<br />

på oss, som har en sådan fin anläggning. Och<br />

beökarna är många. Stugbyn och campingen på<br />

Lugnet är ofta i det närmaste fullbelagda och<br />

populära utflyktsmål för många turister. n<br />

20 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>

”<strong>Falu</strong> Judoklubb<br />

har fått ett rejält<br />

uppsving.”<br />

# 1, Mars <strong>2010</strong> 21

falun.se/<br />

Ekonomiskt stöd<br />

för radonsanering<br />

Under våren kommer cirka 1 400 fastighetsägare<br />

runt om i kommunen att få svar på vinterns<br />

radonmätning. De som har mer än 200 becquerel<br />

per kubikmeter luft måste se till att sänka halten.<br />

Miljöinspektör Ann-Catrin Gustavsson berättar<br />

hur man går till väga.<br />

Text och foto: Solveig Gezelius<br />

kan man sänka halten under gränsvärdet.<br />

Vilken åtgärd man än behöver göra kostar<br />

det pengar. Men nu kan man kombinera<br />

radonbidrag med rotavdrag, berättar Ann-<br />

Catrin Gustavsson.<br />

Ann-Catrin Gustavsson, miljöinspektör.<br />

n Miljö/ Radon är en hälsofarlig, osynlig<br />

och luktfri gas som finns i marken och i blå<br />

lättbetong.<br />

I höstas gick kommunen ut och erbjöd<br />

8 000 fastighetsägare radonmätning. Cirka<br />

1 400 nappade på erbjudandet. De som har<br />

mer än 200 becquerel per kubikmeter luft<br />

kan ta kontakt med en radonkonsult som<br />

kollar vad den högre halten beror på. Gasen<br />

kan bland annat komma in genom sprickor i<br />

betongplattan, genom jordkällare eller invid<br />

vatte<strong>nr</strong>ör. Det kan även bero på att huset är<br />

byggt med blå lättbetong. Konsulten identifierar<br />

problemet och gör en åtgärdsplan där man<br />

får veta vad man bör göra.<br />

– Det finns flera sätt att sänka halten av radon.<br />

Med hjälp av radonsug, ventilation och<br />

tätning av sprickor eller otätheter i grunden<br />

Pengar från länsstyrelsen<br />

– Det innebär mycket bättre ekonomisk hjälp<br />

då man kan få upp till 50 procent av det man<br />

lagt ut i bidrag, dock högst 15 000 kronor.<br />

Själva arbetskostnaden kan finansieras med<br />

hjälp av rotavdrag. För att få pengar måste<br />

man först ha anlitat en radonkonsult, som gör<br />

en utredning på plats. Därefter skickar man<br />

in ansökningspapper till länsstyrelsen, berättar<br />

Ann-Catrin.<br />

I kommunen finns många platser med<br />

mycket höga halter av markradon, värst är det<br />

i Enviken, Linghed, Svärdsjö, Boda, Danholn,<br />

Vika och Bjursås, men även på flera platser<br />

inne i centrala <strong><strong>Falu</strong>n</strong>. De som inte har mätt<br />

radonhalten i sitt hus kan kontakta kommunen<br />

i oktober då nästa mätperiod börjar.<br />

– För att få en tillförlitlig mätning av<br />

radonhalten i sitt hus måste mätningen ske<br />

under minst två månader vintertid. Mätperioden<br />

är från den 1 oktober till den sista april.<br />

Det är bäst att mäta under vintern då man har<br />

värmesystemet igång och inte vädrar så mycket,<br />

säger Ann-Catrin Gustavsson. n<br />

Fakta<br />

Radon är en ädelgas som ger upphov till joniserande strålning<br />

och kan bara upptäckas genom mätning.<br />

Radon finns naturligt i marken och även i blå lättbetong<br />

som användes i husbyggen främst på 1960- och 1970-talet.<br />

2001 sänktes gränsvärdet från 400 till 200 becquerel per<br />

kubikmeter luft i både nybyggda hus och befintliga bostäder.<br />

Radon är näst efter rökning den främsta orsaken till<br />

lungcancer.<br />

Saneringsbidrag söks hos länsstyrelsen.<br />

Ansökningsblankett och broschyr finns på Boverkets<br />

hemsida: www.boverket.se<br />

På www.radonguiden.se kan man läsa mer om radon.<br />

Radonsanering i byggnaden, till exempel installation av<br />

fläktar, ger rätt till skattereduktion för arbetskostnaden.<br />

Mer information finns på www.skatteverket.se<br />

Många vill<br />

vintercykla<br />

Kampanjen Vintercyklisten ser ut<br />

att bli en hit. Av de 200 som valdes<br />

ut är det fortfarande över 190<br />

som trampar vidare i kyla och snö.<br />

För att underlätta kontakten mellan<br />

deltagarna och projektledningen<br />

finns en blogg och deltagarna själva<br />

har startat en grupp på Facebook.<br />

Text och foto: Solveig Gezelius<br />

22 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>

Holländare<br />

gillar<br />

Dalarna<br />

I mitten av februari deltog<br />

kommunförbundet Region<br />

Dalarna på en stor emigrantmässa<br />

i Utrecht i Holland.<br />

<strong><strong>Falu</strong>n</strong> var en av kommunerna<br />

som hade representanter<br />

på plats.<br />

n Vintercyklisten/ Projektet startade i<br />

mitten på november med en kick off där cyklisterna<br />

fick hjälp med att sätta på dubbdäcken<br />

på cyk larna. Förutom dubbdäck fick de varsin<br />

cykel hjälm, reflexväst och cykeldator.<br />

– Vad jag vet så är det bara några stycken<br />

som har hoppat av, säger projektledaren Andreas<br />

Jansson.<br />

Deltagarna ska cykla minst tre kilometer,<br />

tre dagar i veckan, från november till mars.<br />

Dessutom ska de svara på ett par enkäter och<br />

rapportera hur långt de cyklat. Genom enkäterna<br />

hoppas kommunen få reda på hur deltagarna<br />

upplevt hur det är att cykla på vintern och även<br />

få en uppfattning om hur de upplever <strong><strong>Falu</strong>n</strong><br />

som cykelstad.<br />

Inspiration via blogg<br />

– Det finns många fördelar med att cykla även<br />

på vintern. I regel går det fortare att cykla än att<br />

ta bilen till jobbet om man har upp till fem kilometer<br />

att åka. Man slipper tänka på parkeringsplats,<br />

sparar pengar, får bra kondition och bidrar<br />

till renare luft i stan, säger Andreas.<br />

– Via vår blogg på internet lägger vi ut in­<br />

Jesper Wallerborg, en av de 200 som deltar i kampanjen Vintercyklisten, tycker <strong><strong>Falu</strong>n</strong> är en bra<br />

cykelstad med bra snöröjning. Fler cykelvägar inne i stan är hans önskan.<br />

Andreas Jansson, projektledare<br />

för Vintercyklisten<br />

Vintercyklilsten<br />

Deltagare i Vintercyklisten:<br />

200 personer<br />

plus en referensgrupp<br />

på cirka 100 erfarna<br />

vintercyklister.<br />

Medelålder: 43 år. Ett<br />

par är tonåringar och<br />

ett par är över 70 år.<br />

Läs mer på: http://<br />

vintercyklisten.blogg.<br />

se/ eller sök gruppen<br />

Vintercyklisten på<br />

www.facebook.com<br />

formation och cyklisterna kan komma med tips<br />

och idéer och inspirera varandra, säger Andreas<br />

som hoppas att många kommer att fortsätta<br />

cykla i framtiden.<br />

– Erfarenheten från projektet Testresenären,<br />

där man fick prova på att åka buss, visade att<br />

67 procent av deltagarna fortsatte att åka buss,<br />

berättar Andreas som ser fram emot att så småningom<br />

få sammanställa cyklisternas enkätsvar.<br />

Vintercyklist<br />

En av vintercyklisterna är Jesper Wallerborg.<br />

– Jag har tidigare tyckt att <strong><strong>Falu</strong>n</strong> varit en dålig<br />

cykelstad, men nu har min bild helt förändrats,<br />

säger han.<br />

– Jag tycker det här är en rolig grej och ett<br />

bra initiativ av kommunen. Det är stor skillnad<br />

att cykla med dubbdäck. Jag köpte ny cykel och<br />

har en rutt på åtta kilometer som jag cyklar några<br />

gånger per vecka, då det inte är för kallt. Cykelvägarna<br />

har varit bra plogade, men jag önskar<br />

att det skulle finnas fler utmärkta cykelvägar<br />

mitt inne i stan. När man ska över Nybron måste<br />

man cykla bland bilarna och där är det lite<br />

trångt, annars är <strong><strong>Falu</strong>n</strong> en bra cykelstad. n<br />

n Mässa/ – Holland är ett<br />

tät befolkat land och många vill<br />

flytta därifrån. Vi behöver arbetskraft<br />

i Dalarna då vi har stora pensionsavgångar<br />

att vänta de närmaste<br />

åren, berättar Lena Säfström,<br />

<strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong>s informationschef.<br />

På en yta lika stor som Dalarna<br />

bor över 16 miljoner holländare, att<br />

jämföra med Dalarnas befolkning på<br />

cirka 600 000 invånare. De som vill<br />

lämna Holland söker framförallt<br />

högre livskvalitet och mindre stress.<br />

Natur och friluftsliv är andra faktorer<br />

som står högt i kurs – i hemlandet<br />

finns det knappt några<br />

skogar och sjöar.<br />

Sedan Region Dalarna började<br />

delta i emigrantmässan för tre år<br />

sedan har cirka 30 familjer flyttat<br />

till länet.<br />

– Det har visat sig att hollän dare<br />

och svenskar har en snarlik mentalitet<br />

och att steget att flytta hit<br />

för gott faktiskt inte är så långt,<br />

säger Lena Säfström och tillägger<br />

att det är samarbetet över kommungränserna<br />

som gör mässdeltagandet<br />

möjligt.<br />

– I Utrecht handlar det om att<br />

presentera en attraktiv region, det<br />

gör vi bäst tillsammans. n<br />

Foto: Helene Persson Grafman<br />

# 1, Mars <strong>2010</strong> 23

Kalendariet april–maj<br />

Känner du<br />

din kommun?<br />

Peter Fischer/Bildarkivet.se Arash Atri/Bildarkivet.se<br />

April<br />

T. Andersson/Bildarkivet.se<br />

1 Färg- och formlek för barn<br />

3–6 år. Gruvbäcken, Folkets<br />

hus. Även 15, 22 och 29 april.<br />

1 <strong>Falu</strong> Jazzklubb påskjam.<br />

Marianns Saloon.<br />

3 Loppmarknad. Timmervägen<br />

14. Även 10, 17 och 24 april<br />

3–4 Antikmässa. Lugnet.<br />

3–11 Påsklov vid <strong>Falu</strong> gruva.<br />

Aktiviteter för barn och unga.<br />

6 Samtal bakom scenen – i<br />

väntan på vadå? Dalateatern.<br />

7 Form Café. Dalarnas Museum.<br />

7 Nostalgisk musikunderhållning<br />

och pensionärsdans.<br />

Dribblers.<br />

8 Salsakväll. Marianns Saloon.<br />

8–10 Den goda människan<br />

från Sezuan. Dalateatern.<br />

9 De lyckliga kompisarna.<br />

Arenan.<br />

10 DAK-marknad. Lugnet.<br />

Maj<br />

1 Loppmarknad. Timmervägen<br />

14. Även 8, 15, 22 och<br />

29 maj.<br />

1 Vårkonsert. <strong>Falu</strong> Kvartettsångare,<br />

Östen med Resten.<br />

Kristinehallen.<br />

1 Armida. direktsänd opera<br />

från Metropolitan i New York,<br />

Stadsteatern.<br />

5 Form Café. Dalarnas Museum.<br />

5–6 Den goda människan från<br />

Sezuan. Dalateatern.<br />

6 Färg- och formlek för barn<br />

3–6 år. Gruvbäcken, Folkets<br />

hus. Även 20 och 27 maj.<br />

Göran Strand/Bildarkivet.se<br />

Birger Lallo/Bildarkivet.se<br />

11 Livskvalitet på naturligt vis.<br />

Seminarium med Arne Stålberg,<br />

Vika strands bystuga.<br />

13 <strong>Falu</strong> Jazzklubb – ung jazz.<br />

Marianns Saloon.<br />

14 Christopher Polhem,<br />

maskinmannen. Docent<br />

David Dunér föreläser.<br />

Dalarnas Museum.<br />

15 DalaSinfoniettan – Tobias<br />

Ringborg. Kristinehallen.<br />

15 <strong>Falu</strong> Jazzklubb – Trinity.<br />

Marianns Saloon.<br />

16 Kultursoppa. Stadsteatern.<br />

Även 23 april.<br />

16 Norrare Comedy club. Arenan.<br />

16 Poängboule för seniorer.<br />

YA Arena. Även 23 och<br />

30 april.<br />

17 Vårkryss med Dalarnas<br />

orkesterförening och<br />

Mats Åberg. Kristinehallen.<br />

7 Sånger du minns.<br />

Kristinehallen.<br />

7 DalaSinfoniettan –<br />

Tan Duns The Map. Magasinet.<br />

10 African Cinderella.<br />

Stadsteatern, Folkets hus.<br />

10–15 Stora daldansen. olika<br />

platser i <strong><strong>Falu</strong>n</strong>. Läs mer på<br />

www.storadaldansen.se<br />

11 <strong>Falu</strong> Jazzklubb.Säsongsavslutning,<br />

Marianns Saloon.<br />

13–16 Dalahoppet. Hästhoppningstävling,<br />

Lugnet.<br />

13–16 Viking Line Cup.<br />

Innebandy, Lugnet.<br />

17–18 Hem Familj Energi Mässa.<br />

Lugnet.<br />

19 Författarmöte. Steve<br />

Sem-Sandberg, 2009 års<br />

Augustpris-vinnare, Stadsbiblioteket.<br />

20 Euskefeurat och Ronny<br />

Eriksson. Folkets hus.<br />

22 The Habit of Art. Direktsänd<br />

teater från National Theater<br />

London, Stadsteatern.<br />

23 Möllers turné. Måns Möller,<br />

Stadsteatern.<br />

24 <strong>Falu</strong> Storband med<br />

sångsolist. Stadsbiblioteket.<br />

24 Orgelkonsert med Gunnar<br />

Enlund. Grycksbo kyrka.<br />

27 Konsert med Claes<br />

Gunnarsson och Francisca<br />

Skoogh. Dalarnas museum.<br />

30 Valborgsfirande. <strong>Falu</strong> gruva.<br />

14 Norrare Comedy club. Arenan.<br />

18 Cirkus Brazil Jack. Lugnet.<br />

20 Tjejruset, 5 km. Lugnet.<br />

22 Seasidefestival. Kålgårdsparken,<br />

Östanfors.<br />

26 Magnus Betnér – livets ord.<br />

Stadsteatern.<br />

27 Lunchkonsert med<br />

Dans- och Musikskolan.<br />

Dalarnas museum.<br />

28–29 Rockstad <strong><strong>Falu</strong>n</strong>. Ingarvet<br />

29 Pianokonsert. Aisa Ijiri,<br />

Grycksbo Kyrkokör.<br />

Grycksbo kyrka.<br />

Kalendariet visar ett axplock av allt som händer runt om i kommunen april–maj.<br />

Detaljer och tider hittar du hos Visit <strong><strong>Falu</strong>n</strong> Borlänge på Trotzgatan 10–12 eller www.visitfalunborlange.se<br />

n Tävling/ Runt om i vår kommun finns<br />

många kulturminnen, konstverk och speciella<br />

platser. På den här bilden ser du en liten del<br />

av en känd skapelse. Vet du vilken den är och<br />

var den finns?<br />

Skicka svaret till redaktionen@falun.se eller<br />

ett vykort till <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>, Informationsavdelningen,<br />

791 83 <strong><strong>Falu</strong>n</strong> senast 15 april. Fem<br />

vinnare belönas med två biobiljetter vardera –<br />

vinsten kommer med posten.<br />

Rätt svar och namn på vinnarna presenteras<br />

i nästa nummer av <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>.<br />

Rätt svar på förra<br />

numrets fråga är<br />

bävern i Korsvägen<br />

i Bjursås. Skulpturen<br />

är gjord av<br />

Lennart Sand.<br />

Det visste bland<br />

andra Anders Jansson<br />

i Svärdsjö,<br />

Stig och Inger Öst i <strong><strong>Falu</strong>n</strong>, Birger Mård i<br />

Sundborn, Bengt Calles i Bjursås och Karin<br />

Hedberg i Grycksbo.<br />

Grattis! Ni får två biobiljetter vardera.<br />

Vinsterna kommer med posten.<br />

Välkommen<br />

till vår monter<br />

n Mässa/ Helgen 17–18 april är det dags<br />

för mässan Hem Familj Energi på Lugnet. I<br />

<strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong>s monter kan du bland annat ställa<br />

frågor om enskilda avlopp och få kloka tips av<br />

våra klimat- och energirådgivare. Mässan har<br />

öppet lördag kl 10–17 och söndag kl 10–16.<br />

För underhållningen svarar bland andra Matte och<br />

Willy från TV4:s Bygglov och barnidolen Mojje.<br />

Gratis entré för barn under 15 år, övriga 80 kr.<br />

Nästa nummer kommer i maj. Ur inneållet:<br />

Naturvård för framtiden / Svenska – ett knepigt språk / Fler faddrar välkomna / Plus mycket annat!

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!