magasinrepo2014

Manifestation mot rasism i Stockholm. Foto: Kristina Wicksell.
fientligt parti, men som nu har slutat med
den beteckningen.
– Det vi ser är en normaliseringsprocess,
när SD varit några år i riksdagen vänjer sig
media vid deras extrema åsikter och reagerar
inte på det.
”Det vi ser är en
normaliserings-
‌process”
En skillnad mellan det politiska läget nu
och under 90-talet, menar Gellert Tamas, är
att riksdagspartierna inte är lika benägna att
överta de främlingsfientliga partiernas politik
för att locka väljare.
– Varken Moderaterna eller Socialdemokraterna
är villiga att spela Sverigedemokraternas
spel i dag, säger han.
gellert tamas håller med Foujan Rouzbeh
om att motståndsrörelserna och det
antifascistiska engagemanget ökar nu, precis
som det gjorde under 90-talet. Även
medias rapportering kring det antifascistiska
engagemanget liknar hur det såg ut
då. Han pratar om ”kålsuparteorin”, vilket
i det här fallet innebär att media väljer att
prata om både vänsteraktivister och nazister
som ”lika goda kålsupare”. Attacken
den åttonde mars rubricerades till exempel
länge som ”ett bråk mellan vänster- och
högergrupper”.
Foujan Rouzbeh är medveten om att de
som engagerar sig antifascistiskt kan få det
tufft, men beskriver samtidigt en gemenskap
och värme i kollektivet som gör kampen
uthärdlig.
– Även om det känns jobbigt just den
där kvällen när du går ensam hem och kan
bli överfallen så finns den fortfarande där,
basen av människor som delar dina värderingar
och erfarenheter.
för foujan är det tanken på att hon utgör
en del av någonting mycket större än henne
själv, men som samtidigt är beroende av alla
människor som ingår i det, som utgör grunden
i hennes antifascism. Hon har svårt för
politik som bara utgår ifrån individers frihet
att tänka och göra som den vill.
– Antifascism handlar om att sätta sig
själv i ett sammanhang av någonting större.
Det handlar om att leva som man lär. Och
det handlar om mod.
Magasin Repo 2014 29