DS (pdf 3 510 kB, ÃƒÂ¶ppnar nytt fÃƒÂ¶nster) - FÃƒÂ¶rsÃƒÂ¤kringskassan

DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING 

# 7 24 AUGUSTI 2005 TIDNINGEN FÖR DIG I FÖRSÄKRINGSKASSAN 

NYTT 

VERKTYG 

GÖR RÄTT 

PROGNOS 

Till kamp mot 

BIDRAGS- 

FUSKET 

Värda att vårdas: 

MOTARBETARNA

Rygginstitutet - Luleå 

Håkan Blom 

Tel: 0920-26 85 50, Fax: 0920-26 76 35 

E-mail: lulea@rygginstitutet.se 

Rygginstitutet - Sundsvall 

Helmut Kerschbaumer 

Tel: 060-64 73 00, Fax: 060-64 73 01 

E-mail: sundsvall@rygginstitutet.se 

Rygginstitutet samarbetar med Stiftelsen Centralfonden (CFS) 

Rygginstitutet - Stockholm 

Kjell Hedenus 

Tel: 08-54 43 11 10, Fax: 08-54 43 11 11 

E-mail: vaxholm@rygginstitutet.se 

Rygginstitutet - Växjö 

Kerstin Karlsson 

Tel: 0470-70 74 40, Fax: 0470-70 74 30 

E-mail: vaxjo@rygginstitutet.se 

Rygginstituet har 

kvalitetsäkrat sin 

verksamhet enligt 

ISO 9001:2000 

sedan flera år. 

• rygg- och nackbesvär 

• stressrelaterade besvär 

• whiplashskador 

• försäkringsmedicinska 

utredningar 

• arbetslivsinriktade 

utredningar 

Rygginstitutet/CFS - Marbella, Spanien 

Inga-Lill Åström 

Tel: 060-64 73 13, Fax: 060-64 73 01 

E-mail: inga-lill.astrom@rygginstitutet.se 

Apartado 192, ES-29600 Marbella 

Tel: 0034-952 77 05 83 

Fax: 0034-952 82 75 40 

E-mail: centroforestal@telefonica.net. 

www rygginstitutet se 

www.norrlandsreklam.se

# 7 

Stuga i surströmmingsbygden 

är inte 

mitt fokusområde 

DET ÄR MYCKET med förändringsarbetet 

nu. Jag är väldigt förändringsbenägen 

om jag får säga det själv. Jag växlar om, 

inga problem. Det är till och med spännande. 

Varför ska det förbli som det 

var om det går att göra bättre? Man 

måste våga ta ett steg för att utvecklas. 

Jag försöker intala mig allt detta när jag 

står inför ett strategiskt vägval i livet: 

tiden har kommit att bestämma hur vi 

tre systrar ska lösa ägandet med föräldrarnas 

sommarhus där vi tillbringat 

underbara barndomssomrar. Där lärde 

jag mig cykla och simma, träffade mitt 

livs bästis och drabbades av första kärleken 

och av vattkoppor 

– dock ej 

samtidigt. 

Gemensamt 

ägande går inte 

våra makar med 

på. Och hur jag 

än vrider och 

vänder på det 

finns det inget logiskt argument som 

talar för att jag är den som är mest 

lämpad ta över. 55 mil att köra är väl 

inte hela världen, det finns de som 

har hus i Spanien. Det faktum att min 

oäkta hälft tillika barnens far är från 

Frankrike och helst tillbringar mesta 

möjliga tid utanför Sverige gränser är 

väl inte avgörande? Jag borde väl kunna 

smäcka upp några nya vindskivor 

själv. Eller lägga i båten och bryggorna 

i juni, olja in verandan i juli, klippa 

häcken och köra röjsågen i augusti och 

plocka in äpplena i september. Nej, det 

är ju bara att inse fakta. Inte 

ens en omfattande SWOTanalys 

talar för mig. Fast 

mitt hjärta säger ja, ja, 

ja, säger hjärnan nej. 

Jag måste bara begripa 

att stuga i surströmmingsbygden 

inte är mitt fokusområde 

just nu. Jag 

får skaffa mig en 

annan vision. 

CATHARINA 

BYSTRÖM, 

CHEFREDAKTÖR 

10 

16 

26 

22 

AKTUELLT 

Så fungerar omställningen i praktiken. 4 

Godkänt för styrkortet. 6 

Fler måste ut i arbetslivet om ohälsotalet ska sänkas. 8 

SÅ GJORDE VI 

Nu går Lena Andersson och andra skrivbordsdetektiver 

till kamp mot fusket. 10–14 

Ett nytt verktyg ska kunna förutsäga vilka sjukskrivna 

som återgår till arbetet inom 180 dagar. 16–19 

PROBLEMLÖSARNA 

Är det okej att mejla privat? 20 

INTERVJU 

Elisabeth Hamilton, ny länsdirektör i Kalmar, skapar ett 

gott arbetsklimat där hon är. 22-25 

FOKUS 

Aktivitetsersättningsreformen kräver mer. 26 

Välfärdens utveckling i Norge och Sverige i ny bok. 28 

Inte lätt vara portvakt för socialförsäkringen. 29 

ÅSIKTER. 

Det skulle jag göra om jag vore Generaldirektör. 30 

Problematiskt att gå från rehabilitering till jobb. 31 

Svårt för jurist att hitta kvalificerat arbete. 32 

NÄST SIST 

Språkspalten har läst nya Språkriktighetsboken. 34 

Krönikan: kulturspaning i kassan. 35 

PS 

Generaldirektör Curt Malmborg får sista ordet. 36 

DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING • AUGUSTI 2005 3

5MINUTER MED: 

Erik Kärnekull, 

avdelningschef för 

Kund och 

kanaler i 

Försäkringskassan 

AKTUELLT 

Riktlinjerna klara 

Nu har han sålt huset i Kalmar 

och flyttat tillbaka till Stockholm 

och huvudkontoret. I augusti 

tillträdde Erik Kärnekull som chef 

för den nya avdelningen Kund och 

kanaler. 

Vilken uppgift kommer avdelningen 

att ha? 

– Vi ska jobba i fronten för arbetet 

med kundorientering inom 

Försäkringskassan. 

Vad innebär det i praktiken? 

Nämn några konkreta uppgifter 

du ska du hugga tag i? 

– Vi ska titta på hur vi får kundmöten 

som är resultateffektiva. 

Det innebär till exempel att vi ska 

organisera landets telefonkundtjänster 

på bästa sätt. Vi kanske 

inte ska ha en mängd olika lösningar 

och inte lika stor betoning 

på det fysiska mötet. 

Internetanvändningen har inte 

slagit som vi hoppats på. Här behövs 

nya grepp på hur vi kan stimulera 

användningen av dessa 

tjänster och att de kanske även 

innefattar fler ärendeslag. 

Du rekryterades som förändringsledare 

till Kalmar och för 

att röra om i grytan? 

Kommer du att röra om i grytan 

nu också? 

– Självklart, det var nog delvis 

därför jag fick uppdraget. Men för 

mig är det viktigt att ha hela organisationen 

med sig i förändringsarbetet, 

och därför måste det ta tid. 

Utveckling bygger på delaktighet, 

det är då strategier realiseras. 

Du har deklarerat att du ämnar 

vika tjänster för medarbetare i 

länsorganisationerna? 

– Det är min ambition att fler 

från länsorganisationerna kommer 

in till huvudkontoret för en period. 

Förebilden är läkarna som under 

sin utbildning får praktisera på olika 

specialistavdelningar. Det kan 

vara ett sätt att utveckla specialistrollen 

eller som en del i chefsutvecklingen. 

Jag har redan fått förfrågningar 

om detta från länen. 

CHRISTER JÄRILD 

Nu har Försäkringskassan tagit fram riktlinjer 

för hur personalomställningen ska hanteras 

i samband med kommande omfattande 

förändringar i verksamheten. Ett viktigt 

inslag blir att pröva om de som berörs kan 

omplaceras. 

Försäkringskassans 

riktlinjer för 

personalomställning 

finns på intranätet 

Fia under 

Ledning och styrning/Interna 

styrdokument. 

Information 

om Trygghetsstiftelsen 

finns 

på www.tsn.se. 

Flera stora förändringar väntar de närmaste 

åren. Tjänster ska omlokaliseras 

och verksamhet koncentreras samtidigt 

som administrationen på huvudkontor 

och länskontor har ett sparbeting på 

20 procent. Dessutom finns ett löpande 

behov av att anpassa verksamheten 

till de prioriteringar som görs inom den 

nya Försäkringskassan. 

Målet med omställningsarbetet är enligt 

riktlinjerna att verksamhetens krav 

tillgodoses och att berörda medarbetare 

får nytt arbete inom eller utom Försäkringskassan. 

Lars-Bertil Mörk på personalstaben vid 

Försäkringskassans huvudkontor betonar 

vikten av samverkan med facken i 

varje steg och att berörda medarbetare 

informeras om kommande förändringar 

och Trygghetsstiftelsens stödformer. 

– Även de berörda medarbetarnas 

chefer, personalfunktionen och företagshälsovården 

är viktiga resurser i 

omställningsarbetet. 

Mjukt anställningsstopp 

Lars-Bertil Mörk pekar också på att Försäkringskassan 

– för att undvika framtida 

uppsägningar – redan infört ett så 

kallat mjukt anställningsstopp, där länet 

vid behov av rekrytering i första hand 

vänder sig till den personal som finns 

inom myndigheten. 

– Det finns även riktlinjer för frivillig 

omplacering inom hela Försäkringskassan 

för att redan nu kunna öka personalrörligheten. 

Som ett första steg i omställningen 

ska arbetsgivaren ta fram en omställningsplan. 

När det finns gott om tid 

Unik dag för kompetensu 

DEN 30 SEPTEMBER blir en unik dag i Försäkringskassans 

historia. Förutom att 

ett helt nytt ärendehanteringssystem 

ska sjösättas kommer alla medarbetare 

att få möjlighet att använda dagen till 

kompetensutveckling och dialog kring 

förnyelsearbetet i Försäkringskassan. 

Just nu råder febril aktivitet för att få 

alla praktiska detaljer på plats. 

— Vi har ett unikt tillfälle att tillsammans 

göra ett gemensamt avstamp i 

förändringarbetet och det ska vi ta tillvara, 

säger Curt Malmborg. Men vi ska 

komma ihåg att detta bara är ett första 

steg på vägen. 

Strategidiskussion 

Dagen blir en naturlig förlängning på 

chefskonferensen den 31 augusti då ledarna 

får möjlighet till dialog och diskussion 

om förnyelsearbetet. Sedan involveras 

alla medarbetare i processen 

och dialogen och diskussionen fortsätter 

på hemmaplan. 

Hur dagen ska läggas upp i detalj är 

upp till varje enhet. Men klart är att alla 

kommer arbeta kring en strategidiskussion 

om ledstjärnans fem effekter: bättre 

image, snabbare handläggning, sänkt 

ohälsotal, motiverade medarbetare och 

effektivare resursutnyttjande. 

Inspiration till upplägg 

Alla kommer också att var med i en dialog 

kring medarbetarperspektivet där 

bland annat professionalisering och rollen 

som statstjänstemän ingår. Den 30 

september blir också något av ett startskott 

för verksamhetsplaneringen. 

Informationsstaben kommer att bi- 

4 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING • AUGUSTI 2005

för omställningen 

kan det bli aktuellt med naturlig avgång, 

som kan stimuleras med möjligheter 

till tjänstledighet, eller tidig omställning 

i form av omplacering, kompetensutveckling 

eller frivillig uppsägning. 

När tidsperspektivet är kortare 

ska möjligheterna till omplacering undersökas 

direkt. 

Vid omplacering är tillsvidareanställningar 

som är lediga inom den egna 

länsorganisationen, divisionen eller staben 

i första hand aktuella. Även anställningar 

i andra delar av organisationen 

kan komma i fråga om medarbetaren 

önskar det. 

tveckling 

Kompetensbehovet ska prövas 

Inför varje enskild situation kan Försäkringskassan 

pröva vad som är möjligt 

och rimligt att genomföra som särskild 

kompetensutvecklingsinsats för att ge 

fortsatt möjlighet till anställning inom 

myndigheten. 

Om omplaceringen inte lyckas blir 

medarbetaren uppsagd på grund av arbetsbrist. 

I samband med det kontaktas 

Trygghetsstiftelsen. Är antalet medarbetare 

som berörs fler än fem varslas 

länsarbetsnämnden. 

Vid konstaterad arbetsbrist upprättar 

arbetsgivaren en turordningslista och 

förhandlar med facken. 

Så likvärdigt som möjligt 

Innan det slutliga beslutet om uppsägning 

ska arbetsgivaren än en gång pröva 

möjligheterna till omplacering. Den här 

gången mot samtliga lediga tillsvidareanställningar 

om inte medarbetaren vill 

begränsa sig till delar av Försäkringskassan. 

Det arbete som erbjuds bör vara så 

likvärdigt som möjligt och medarbetaren 

måste ha tillräckliga kvalifikationer 

för arbetet. Normalt erbjuds ett omplaceringsalternativ. 

Även tidsbegränsade anställningar 

kan erbjudas om de varar längre än den 

berörda medarbetarens uppsägningstid. 

SVEN-ERIK JOHANSSON 

Arbetsgången vid personalomställning... 

Arbetsgivaren bedömer 

att det finns behov av 

personalomställning. 

Arbetsgivaren gör 

en omställningsplan. 

Omplaceringsmöjligheterna 

utreds. 

Om omplacering inte 

lyckas = arbetsbrist. 

MBL-förhandling. 

Anmälan till trygghetsstiftelsen. 

Förhandling om turordningslista. 

...och vid omlokalisering 

Vid omlokalisering, när verksamhet 

flyttas till en annan 

ort, ska medarbetarna erbjudas 

möjlighet att följa med. De 

som tidigare arbetat på RFV eller 

FKF eller fått ny anställning 

i nya Försäkringskassan har arbetsskyldighet 

på den nya orten. 

För den som väljer att inte 

följa med prövas möjligheten 

till omplacering. Om det inte 

går kan medarbetaren säga upp 

sig själv och få del av trygghetsavtalet. 

För de som varit anställda 

vid de allmänna försäkringskassorna 

begränsas arbetsskyldigheten 

övergångsvis till det 

egna länet vid en omlokalisering. 

Den som inte kan omplaceras 

blir uppsagd på grund av 

arbetsbrist. 

– Vi har i riktlinjerna försökt 

utjämna skillnaderna mellan de 

båda grupperna, säger Lars-Bertil 

Mörk på personalstaben. 

– Det viktiga budskapet är 

att den som säger nej till att 

flytta med vid en omlokalisering 

omfattas av trygghetsavtalet. 

Alltså även den som säger 

upp sig själv. 

dra med underlag och tips på upplägg. Bland 

annat kommer en inspirationsvideo och en 

handledning för dagen att skickas ut. Varje län 

och huvudkontoret svarar själva för detaljplaneringen 

av dagen och upplägget kommer säkert 

att se olika ut – det viktiga är att cheferna 

tar ett stort ansvar för dialogen och informationen 

med sina medarbetare. Varje län ansvarar 

för att samla ihop utfallet av dagen och ta 

hand om resultatet. 

I slutet av nästa vecka kommer ett brev att 

gå med lite mer information om innehållet i 

materialet och lite mer detaljer kring det praktiska 

genomförandet. Eftersom Försäkringskassan 

för första gången kommer att hålla 

stängt en hel dag på alla kontor runt om i landet 

är det många praktiska detaljer som ska 

falla på plats. Bland annat hur diariet ska hanteras, 

telefonsvar, annonsering med mera. 

CATHARINA BYSTRÖM 

Omplacering 

finns som 

medarbetaren 

accepterar. 

Omplaceringsutredningar 

för samtliga. 

Omplaceringsmöjlighet 

till likvärdiga arbetsuppgifter 

finns 

men medarbetaren 

accepterar inte. 

Medarbetaren informerars 

om uppsägning 

pga personliga skäl. 

Omplaceringsmöjlighet 

saknas helt eller ej likvärdiga 

arbetsuppgifter 

finns som medarbetaren 

inte accepterar. 

Medarbetaren sägs upp 

pga arbetsbrist. Uppsägningsbeslutet 

fattas av 

produktions/personaldirektören. 


AKTUELLT 

Förslaget om bilstöd 

talar för kommunalt ansvar 

Flera av förslagen i bilstödsutredningen talar för en 

kommunalisering av bilstödet. Det påpekar Försäkringskassan 

i sitt remissvar. 

Försäkringskassan vänder sig mot förslaget 

om att införa en rättighet för den 

enskilde att få sitt fordon anpassat på 

det allmännas bekostnad. Utredarens 

förslag innebär att Försäkringskassan 

även får ansvaret för att fordonet anpassas, 

vilket skulle bli en udda verksamhet 

eftersom det inte rör sig om försäkringshantering. 

I stället bör anpassningsbidraget 

finnas kvar. 

I kombination med att utredaren 

även föreslagit ett kommunalt mobilitetsstöd 

vid sidan av det statliga stödet 

tycker Försäkringskassan att det talar 

för en kommunalisering av bilstödet. 

tjänsteman medan omprövningsbeslut 

bör fattas av socialförsäkringsnämnd. 

Försäkringskassan har tidigare beslutat 

att koncentrera handläggningen av 

bilstöd till Västervik i Kalmar län. Det 

rör sig om ett trettiotal tjänster. Omflyttningen 

beräknas vara klar i början 

av 2007. Även om det skulle bli en kommunalisering 

av bilstödet kommer Försäkringskassan 

att placera 30 arbetstillfällen 

i Kalmar län. 


Så fungerar bilstödet 

Förslaget om bilstöd talar för att ansvaret 

förs över till kommunerna. 

Koncentrera handläggningen till Västervik 

Försäkringskassan avstyrker också förslaget 

att inkludera den försäkrades sociala 

situation vid bedömningen av rättten 

till bilstöd. Endast omständigheter 

som hänger samman med den enskildes 

funktionshinder bör beaktas. 

Däremot tillstyrker Försäkringskassan 

förslagen om att samla kompetens 

i anpassningsfrågor i mobilitetscentrum 

och om obligatorisk medverkan av trafikinspektör 

från Vägverket i anpassningsärenden. 

Även medverkan av ergonom 

eller arbetsterapeut bör vara 

obligatorisk. 

Beslut om rätt till bilstöd bör enligt 

Försäkringskassan kunna fattas av 

Den som på grund av varaktigt funktionshinder 

har stora svårigheter att 

förflytta sig på egen hand eller anlita 

allmänna kommunikationer kan få bilstöd. 

Även föräldrar som har ett funktionshindrat 

barn kan i vissa fall ha 

rätt till bilstöd. 

Bilstödet administreras av Försäkringskassan 

och består av fyra olika bidrag: 

grundbidrag, anskaffningsbidrag 

(inkomstprövat), anpassningsbidrag 

och körkortsutbildning. 

Kampanj för självbetjäning på internet 

Otydligt om merutgifter 

I BÖRJAN PÅ september startar den externa 

kampanjen för självbetjäning på 

nätet som vänder sig till Sveriges föräldrar. 

Via anslagstavlan i Sveriges Television 

och nätannonser på bankernas 

webbplatser ska de påverkas att använda 

självbetjäningstjänsten. Sedan flera 

månader pågår ett internt arbete för 

att utbilda medarbetarna för att de ska 

kunna berätta om självbetjäning och e- 

legitimation till kunderna. Med 

självbetjäningstjänsten kan 

föräldrar själv sköta de flesta 

av sina ärenden. Förutom 

att begära ersättning för föräldrapenning 

och tillfällig föräldrapenning 

utan att använda blanketter kan de se 

hur många dagar som finns 

kvar och få besked om den 

preliminära ersättningen, 

förutsatt att de har en e-legitimation. 

Emma peppar föräldrar 

att använda nätet. 

BEGREPPET MERUTGIFTER I handikappersättningen 

är otydligt. Det är svårt att 

fastställa vad som går utöver normal 

konsumtion. Det framgår av en kartläggning 

som Försäkringskassan har 

gjort av drygt 600 föredragningspromemorior. 

Det finns en osäkerhet om vad merutgifterna 

ska kompensera. Därför finns 

ett behov av dels tydligare riktlinjer, dels 

tydligare information till den försäkrade 

om vad handikappersättningen är och 

om vad som kan ersättas. Det visar sig 

också att män beviljas mer hjälp för hushållsnära 

tjänster än kvinnor 


TVÅ ÅR MED STYRKORT 

Godkänt, men delaktighet saknas 

I snart två år har styrkort använts som gemensam modell för styrning och uppföljning av 

Försäkringskassans verksamhet. Betyget är övervägande positivt men mycket kan bli bättre. 

Framförallt måste medarbetarna bli mer involverade i arbetet med styrkorten. 

– För första gången har vi en gemensam 

modell för styrning som tar hänsyn 

till alla delar i verksamheten, som 

binder ihop våra övergripande mål med 

det som produceras av medarbetarna, 

säger Ola Hägglund, chef för produktionsdivisionens 

avdelning för resultatoch 

produktionsstyrning. 

- Andra fördelar är att styrkort redan 

använts inom Försäkringskassan, att vi 

har ett IT-system som stöder styrkorten 

och att styrkort ger en enhetlig syn på 

styrning och uppföljning, 

Större förståelse 

För knappt två år sedan infördes ett gemensamt 

balanserat styrkort i hela Försäkringskassan. 

Innan dess hade ett flertal 

län redan arbetat med styrkort, dock 

med olika utformning och innehåll. Så 

här långt tycker Ola Hägglund att styrkorten 

fungerar bra och att de viktigaste 

syftena med styrkortet har nåtts. Av 

de handläggare som arbetat aktivt med 

styrkorten finns i dag en större förståelse 

för verksamhetens resultat och mål 

och det har i sin tur ökat känslan av delaktighet. 

Men kopplingen till medarbetarna 

måste bli bättre för att styrkorten 

ska fungera optimalt, menar Ola Hägglund. 

– Det har varit lite för mycket uppifrån-ner-perspektiv, 

vilket det lätt blir 

när något nytt införs. Men det måste 

finnas en återkoppling från ledning till 

medarbetare och vice versa. Vi behöver 

utveckla en process där ledningen 

kan skapa förståelse för de övergripande 

målen samtidigt som det också behövs 

en bättre återkoppling till ledningen 

från arbetslagen om resultaten. Där 

fungerar det inte riktigt bra i dag. 

Forskaren Jan-Olof Müller har skrivit 

en licentiatavhandling om hur balanserat 

styrkort använts på läns- och kontorsnivå 

i Kalmar och Skåne län (innan 

det infördes i hela Försäkringskassan). 

Hans egen och annan forskning ger inget 

entydigt svar på om företag eller offentliga 

organisationer som använder 

styrkort fungerar bättre totalt sett. I privata 

företag har man i några fall funnit 

en förbättrad lönsamhet men det finns 

också exempel på misslyckade införanden 

av styrkort. 

Positiva effekter 

– Ett lyckat styrkort kräver flexibilitet, 

att man känner av vilken situation organisationen 

befinner sig i, och prioriterar 

målen utifrån situationen, menar 

Jan-Olof Müller. 

– Om man lyckas kan styrkortet leda 

till positiva effekter. Långsiktighet och 

delaktighet är betydelsefulla komponenter 

i ett sådant arbete 

1) Hur har styrkort påverkat ditt arbete? 

2) Vad kan bli bättre? 

CHRISTER JÄRILD 

Styrkortet är här 

för att stanna, anser 

Ola Hägglund. 

Personligt ombud 

en trumf i bakfickan 

SOCIALSTYRELSEN HAR LÅTIT utvärdera 

verksamheten med personliga ombud 

för psykiskt funktionshindrade ur kundens 

perspektiv. Även om de individuella 

erfarenheterna varierar starkt får 

verksamheten på det hela taget gott betyg. 

Inte minst vid myndighetskontakter 

är det bra att ha ett personligt ombud. 

För att klienterna ska känna förtroende 

är det viktigt att det personliga ombudet 

är fristående och inte företräder en 

myndighet. 

Men klientperspektivet behöver ändå 

stärkas. Utvärderingen pekar på ett 

smygande perspektivskifte från klienter 

som behöver hjälp med myndighetskontakter 

till myndigheter som behöver 

hjälp med klientkontakter. 

Rapporten Personligt ombud – trumf 

i bakfickan? finns publicerad 

på www.socialstyrelsen.se 

Ny länsdirektör i Värmland 

ELISABETH HULTENGREN är ny länsdirektör 

i Värmland sedan 

1 juli. Hon har 

närmast varit chef 

för Försäkringskassans 

kundcenter 

för arbetsgivare. 

Dessförinnan 

var hon kontorschef 

i Trollhättan i Västra Götaland. 

Elisabeth Hultengren efterträder 

Lars Arvidsson som sedan mars i år är 

chef för Förändringssekretariatet inom 


Utredare ifrågasätter 

sjukskrivning på deltid 

1) Det är mer struktur och mer fokus 

på det som är viktigt nu. Vi har en bättre 

överskådlighet och vi följer upp våra 

resultat bättre. 

– Tidigare var det väldigt mycket fokus 

på siffror och ekonomi, nu har vi 

1) Utifrån styrkorten har vi skapat ett 

eget statistikverktyg där alla lätt kan 

följa våra resultat och hur vi ligger i förhållande 

till våra mål. Styrkorten innebär 

bland annat att jag som chef vet 

vad jag har för krav på mig och teamet 

vet vilka mål de ska nå. 

en modell med mål som även rör förnyelse 

och medarbetare. Alla mål är ju inte 

mätbara men väl märkbara. 

2) Det är fortfarande för många mål 

och det behövs bättre återkoppling från 

ledningen om vad vi bör prioritera. 

2) Det gäller att bryta ner styrkortet 

till ett arbetsverktyg som också används 

i praktiken. Sedan tror jag att vi 

får mer driv om styrkorten behandlas på 

samma sätt inom Skåne, med gemensam 

uppföljning. Tidigare var det lite upp till 

varje enhet hur resultaten hanteras. 

Wivianne Oskarsson, 

sektionsledare 

Kalmar. 

Bengt Nordén, sektionschef 

sjukförmåner 

i Helsingborg. 

SJUKSKRIVNING PÅ DELTID missgynnar 

kvinnorna och kan få motsatt effekt: 

längre sjukskrivning istället för kortare. 

Det menar Gertrud Åström, utredare i 

den nya statliga Jämställdhetsutredningen. 

En av slutsatserna i ”Makt att forma 

samhället och sitt eget liv” är att regeringens 

strävande att så många som 

möjligt ska vara deltidsjukskrivna missgynnar 

kvinnorna som får mindre tid 

till återhämtning. Utredaren menar att 

det inte finns några empiriska belägg 

för att halvtidssjukskrivning faktiskt 

minskar sjukskrivningarna. 

Hela utredningen, SOU 2005:66 finns 

att läsa på regeringens hemsida. 


AKTUELLT 

PÅ GÅNG... 

RIKSDAG OCH 

DEPARTEMENT 

31/8 Delbetänkande 

från Assistanskommittén. 

Om tillsyn och tillstånd för enskilda 

verksamheter med personlig assistans. 

1/9 Föräldraförsäkringsutredningens 

slutbetänkande. 

FÖRSÄKRINGSKASSANS UPPDRAG 

1/9 Ersättning för vårdkostnader 

med stöd av EG-fördragets regler om 

fri rörlighet för tjänster. 

Redovisning av antal ärenden samt 

analys av effekterna av det ändrade 

rättsläget med anledning av domar 

från Regeringsrätten. 

1/9 Redovisning av arbetet med lokal 

servicesamverkan tillsammans 

med Skatteverket, Tullverket, CSN 

och AMS. 

15/9 Omvärldsanalys av hinder och 

möjligheter för socialförsäkringen att 

nå de handikappolitiska målen. 

15/9 Konsekvenserna av Försäkringskassans 

nya organisation för rollen 

som sektorsansvarsansvarig myndighet 

för handikappolitiken. 

I FÖRSÄKRINGSKASSAN 

30/8-1/9 14th Baltic Conference i 

Visby. 

Temat är Recent Experience with Funded 

Pensions in the Nordic and Baltic 

Countries. 

31/8 Chefsmöte i Försäkringskassan. 

Heldagskonferens i Stockholm om förändringsprocessen. 

13-14/9 Seminarium om Familjeförmåner 

i Finland och i Sverige. 

14/9 Försäkringskassans styrelse sammanträder. 

15-16/9 Konferens om kundsynpunkter. 

18-21/9 Nordisk socialförsäkringskurs 

på Färöarna. 

22/9 Seminarium om hjälpmedel, 

samverkan och delaktighet. 

– Vi vill jobba lite 

annorlunda, säger 

Johan Johqvist. 

Han driver samverkan kring personliga ombud 

Eric Winbladh 

IT-utvecklingen 

ska gå smidigare 

IT-stödet ska nu utvecklas i nära samarbete med 

verksamheten ute i länen. Idag är avståndet ofta stort mellan 

IT-utveckling och det dagliga arbetet med försäkringen. 

Utvecklingen av IT-stödet behöver ske 

både snabbare och i närmare samarbete 

med de som ska använda det, det vill 

säga handläggarna ute i länen. Dagens 

struktur för IT-stöd utgår från gårdagens 

situation med en central dataavdelning 

som jobbade på lång sikt med 

tunga projekt, och försäkringskassor 

som hade till uppgift att utveckla det 

lokala IT-stödet. 

Det är bakgrunden till att en ny verksamhet 

nu håller på att formas. Den kallas 

VITS (Verksamhetsnära IT-stöd) och 

är ett komplement till IT-avdelningen. 

Till en början kommer arton systemutvecklare 

att arbeta inom VITS och finnas 

i Stockholm, Göteborg, Malmö och 

Linköping. 

Ta vara på signaler 

– Vi vill snabbt ta vara på signaler från 

verksamheten och göra förbättringar i 

vardagen, säger Johan Johqvist, som är 

områdeschef. Vi kommer att diskutera 

med handläggarna vilket innebär att vi 

också kommer att ställa motfrågor. Är 

det verkligen en förändring i IT-stödet 

som behövs? Kanske är det organisationen 

eller något annat som behöver förändras 

i stället. 

– Anledningen till att vi startar verk- 

FÖRSÄKRINGSKASSAN HAR UTSETT en nationell 

samordnare för de kontaktpersoner 

som finns vid respektive länsorganisation 

för samverkan med andra myndigheter 

kring personliga ombud för 

psykiskt funktionshindrade. Uppdraget 

har gått till Försäkringskassan i Jönköpings 

län och försäkringschefen där, 

Eric Winbladh. 

– Min roll blir att vara pådrivare så att 

Försäkringskassan blir aktivare och en 

god medaktör i samverkan kring de personliga 

ombuden, säger Eric Winbladh. 

samheten på de här fyra orterna är att 

vi till en början kommer att koncentrera 

oss på att hantera de över hundra lokalt 

utvecklade IT-stöden som i varierande 

grad används i länen. Under hösten 

ska vi också hitta en ingång till alla 

länsorganisationer. Vi vill vara en resurs 

för hela Försäkringskassan. 

Bli duktika kravställare 

Det nya området ska inte vara en mellanhand 

mellan verksamhet och IT-avdelningen. 

Den ska hjälpa länen att bli 

duktiga kravställare. Därefter ska de 

själva göra utvecklingsjobbet. 

Hur ska det hänga ihop med övrig ITutveckling? 

– Vi kommer självklart att se till att 

det vi gör ligger i linje med annat som 

sker, säger Johan Johqvist. Men några 

måste få pröva nytt och spänna bågen. 

Och det vill vi göra, vi vill jobba 

lite annorlunda helt enkelt. Men det är 

naturligtvis oerhört viktigt att det inte 

blir dubbelarbete och att inte säkerheten 

äventyras. 

VITS kommer att dra igång på allvar 

efter nyår. 50 personer har sökt jobbet 

som systemutvecklare. Rekryteringen, 

som enbart sker internt, pågår som 

bäst. 

EVA LINDÉN 

På dagordningen närmast står en 

träff i mitten av september med representanter 

för Socialstyrelsen, bland annat 

för att klara ut vad som förväntas 

av Försäkringskassan när det gäller samverkan 

kring de personliga ombuden. 

Den 19 september samlar sedan Eric 

Winbladh Försäkringskassans kontaktpersoner 

till en konferens i Jönköping 

för att stämma av läget runt om i landet. 



Fler måste åter till arbetslivet 

– En försiktig slutsats 

är att vi har 

fått bättre kontroll 

över inflödet till 

försäkringen, säger 

Erik Luthander. 

Sjukpenning 

handläggs 

snabbare 

De långa handläggningstiderna 

för utbetalning 

av sjukpenning 

har blivit något 

kortare. I juli fick 

68 procent av de 

försäkrade sina 

pengar inom 30 

dagar vilket är 

en ökning med 

sex procentenheter 

jämfört 

med samma månad 

förra året. I 

vissa län är förbättringen 

betydligt 

större än 

så, men i andra 

är andelen utbetalningar 

inom 

30 dagar lägre än 

förra året. 

Utvecklingen av sjukfrånvaron går åt rätt håll. Men om den totala sjukfrånvaron 

i form av ohälsotalet ska minska som tänkt till 2008 räcker det inte att de nya 

sjukfallen blir färre. Betydligt fler än idag måste också lämna sjukförsäkringen. 

En annan förutsättning är att Försäkringskassan får behålla sina resurser på 

ohälsoområdet. 

Antalet sjukpenningdagar minskar nu 

i en takt som gör att regeringens mål 

att halvera dagarna till 2008 kan nås. 

Men om Försäkringskassans eget mål, 

att minska den totala sjukfrånvaron i 

form av ohälsotalet från 42 dagar till 

37 dagar, räcker det inte. Betydligt fler 

som redan har ersättning, inte minst 

sjukersättning, måste återgå till arbetslivet. 

Detta konstateras i en rapport 

till regeringen för några veckor 

sedan om läget på ohälsoområdet. 

Bättre kontroll 

Enligt rapporten bedrivs ett omfattande 

arbete för att införa nya metoder 

och gemensamma handläggningsprocesser. 

FÖRSÄKRINGSKASSAN SAMVERKAR ALLTMER 

med andra inom rehabiliteringsområdet. 

Det framgår av en lägesrapport till 

regeringen. Fortfarande samverkar man 

mest med Arbetsförmedlingen, men 

det är samverkan med hälso- och sjukvården 

som ökar kraftigast. Alla län har, 

eller håller på att upprätta, avtal med 

landstinget, bland annat bildas så kallade 

sjukskrivningskommittéer som nu 

finns i fler än hälften av länen. 

Samordningsförbunden blir fler 

Även antal samordningsförbund för finansiell 

samordning ökar stadigt. 23 förbund 

har nu startat eller planerar att 

starta i höst. Hittills omfattas 45 kommuner. 

Försäkringskassan har samverkat 

med andra aktörer i många år, men 

– Men vi konstaterar också att det är 

ett svårt och komplext arbete, och det 

går inte att peka ut exakta effekter av 

enskilda åtgärder, säger Erik Luthander 

på Försäkringskassans huvudkontor. 

– En försiktig slutsats är att vi har fått 

bättre kontroll över inflödet till försäkringen. 

Handläggarna arbetar mer aktivt 

tidigare i sjukfallen. Men opionsarbete 

och konjunkturläge har troligen 

också haft betydelse för resultatutvecklingen. 

Utflödet ur försäkringen är dock svårare 

att påverka. De som har haft sjukpenning 

och sjukersättning länge blir 

oftast kvar i systemet. Här krävs att 

Försäkringskassan jobbar betydligt mer 

aktivt. 

Samverkan med vården ökar mest 

För få avstämningsmöten sker 

Försäkringskassan har åtagit sig att genomföra 

90 000 avstämningsmöten varje 

år. Mötena är ett av de viktigaste verktygen 

i arbetet med att planera för sjukskrivnas 

återgång i arbete. 

Enligt senaste mätningen genomförs 

bara cirka 30 000 möten på årsbasis. Enligt 

länen sker dock betydligt fler möten 

nu regleras den så gott som alltid med 

skriftliga överenskommelser. Det har 

blivit tydligare vad samverkan syftar till 

och vad den egentligen kostar. 

Nära en miljard 

Det är Försäkringskassan som lägger 

ner mest pengar på samverkan. I år räknar 

man med nära en miljard kronor. 

Det är ungefär 60 procent av tillgängliga 

medel (som är fem procent av sjukpenninganslaget) 

och mer än en fördubbling 

jämfört med 2003. Den största 

delen, upp mot 90 procent, går till till 

projekt och insatser för enskilda. Övriga 

aktörer, framför allt kommuner, landsting 

och Arbetsförmedlingen, bidrar 

med totalt 762 miljoner. 

EVA LINDÉN 

i olika former, men de registreras inte alltid 

som avstämningsmöten. Insatser för 

att registreringen ska bli bättre pågår. Den 

gemensamma arbetsprocess som nu införs 

gör också att avstämningsmöten och 

andra metoder lättare etableras. Nivån 

90 000 möten per år ska nås senaste i slutet 

av 2006. 

– Vi måste också fortsätta att vara 

mer strikta i bedömningen av vem som 

har rätt till ersättning, säger Erik Luthander. 

Och då är det viktigt att handläggarna 

känner att de hela tiden har 

stöd både från chefer och uppdragsgivare. 

Minskade utgifter 

En förutsättning för att Försäkringskassan 

ska kunna fortsatta att jobba enligt 

planerna är att anslaget inte minskar. 

Om Försäkringskassan når målen 

i det egna handlingsprogrammet –som 

går längre än regeringens – innebär det 

minskade utgifter för sjukpenning med 

16 miljarder kr för 2003-2008 och en 

uppbromsning av utgifterna för sjukersättning. 

Det kan jämföras med de tre 

miljarder det skulle kosta om Försäkringskassan 

får behålla sina anslag under 

hela perioden. 

Förebyggare får 

metodstöd 

EVA LINDÉN 

Om man inom Försäkringskassan vill 

arbeta förebyggande gentemot arbetsgivare 

finns en rad saker att fundera 

över. Vilka arbetsgivare bör prioriteras? 

Hur säljer man in sitt budskap? 

Hur genomför man mötet med arbetsgivaren? 

Nu finns svar på de här 

frågorna och mycket annat i Riga – en 

metod för förebyggande arbete som 

ingår i metodsamlingen på ohälsoområdet. 

Försäkringskassan har till och från 

arbetat förebyggande i många år men 

det har inte funnits någon uttalad 

konsensus mellan länen annat än i vissa 

projekt. Det har heller inte funnits 

något tydligt uppdrag från statsmakterna, 

och gör fortfarande inte. Riga 

kan sägas vara ett första steg för att 

göra förebyggande arbete mer enhetligt 

i landet. 

– För de som vill arbeta förebyggande 

gentemot arbetsgivare är ett 

metodstöd viktigt, säger Håkan Sörberg 

som lett projektet. Det är mycket 

man behöver tänka på för att arbetet 

ska bli framgångsrikt. 


Lena Andersson har haft många olika uppgifter inom Försäkringskassan. 

Arbetet mot bedrägerier är det roligaste och mest intressanta hittills. 


Lena 

Andersson 

jagar 

fuskarna 

I takt med att skattebetalarna och politikerna kräver 

hårdare tag mot fusket drar Försäkringskassan åt 

tumskruvarna på försäkringsbedragarna. Nu införs 

bland annat slumpvisa systematiska kontroller av fusk i 

hela landet. Lena Andersson är en av Försäkringskassans 

skrivbordsdetektiver som arbetar heltid med 

fuskbekämpning. 

TE XT: ANDERS LJUNGBERG FOTO: PETER NORDAHL 

Lika länge som det funnits 

socialförsäkringar har det 

funnits individer som försökt 

få ut mer än de har 

rätt till, som fuskat. Fuskbekämpningen 

är därför 

jämngammal med försäkringen. 

Inom länsorganisationen i Stockholm 

arbetar 16,5 årsarbetare, alltså 

minst en per försäkringskontorsområde, 

som fuskkontrollanter. De finns inte 

inom en egen ”fuskenhet” utan ryms på 

skilda håll i organisationen. I ett nätverk 

med träffar varannan eller var tredje 

månad finns utrymme att dela med sig 

av erfarenheter och diskutera gemensamma 

frågor. Dessutom har länets 

fuskkontrollanter kvartalsvisa träffar 

med enhetschef på juristenheten. 

Lena Andersson har sin arbetsplats 

på försäkringskontoret i Nacka. Hon 

har arbetat med fuskkontroller sedan 

1994. 

– På heltid bara sedan april 2003. 

Kanske är det en illustration till det 

ökade intresse som fusket inom socialförsäkringarna 

nu tilldrar sig. 

Fortsättning på nästa sida ➜ 


PÅ GÅNG... 

DEN 11 JULI startade 

arbetet med månatliga 

slumpvisa 

systematiska kontroller 

av misstänkt 

fusk över hela landet. 

– Kontrollerna kommer, förutom att 

vi upptäcker fusk, att ge oss bättre 

kunskaper om fuskets omfattning 

och var det finns så att vi kan sätta 

in våra resurser på rätt ställe, säger 

Merja Westermark, försäkringsansvarig 

för fusk- och återkravsfrågor inom 

enheten för gemensamma försäkringsfrågor. 

Kontrollerna omfattar endast utbetalningsärenden. 

Fyrtio ärenden, fyra 

ärenden inom tio olika förmåner, ska 

granskas varje månad i samtliga län. 

Granskaren har 90 dagar på sig. 

FÖLJANDE FÖRMÅNER omfattas: 

• Sjukpenning 

• Föräldrapenning 

• Tillfällig föräldrapenning 

• Sjukersättning 

• Aktivitetsstöd 

• Tandvård 

• Assistansersättning 

• Underhållsstöd 

• Bostadsbidrag 

• Bostadstillägg till pensionärer 

UNDER HÖSTEN drar en rad olika projekt 

och aktiviteter inom fuskområdet 

igång. Bland annat följande. 

• 1 juli startade en granskning av returer 

av röstkort till EU-valet till 

svenska medborgare. 

– Vi tittar på dem som haft en utbetalning 

i maj 2005 som har förmåner 

för att se om det förekommer fusk. 

Tidigast i oktober vet vi vad granskningen 

givit, säger Merja Westermark. 

• Skenseparationer granskas i ett 

projekt hos enheten för barn och familj 

vid huvudkontoret. 

• Kontroller av tillfällig föräldrapenning 

och aktivitetsstöd. 

• Fuskstatistiken ska ses över och 

förbättras. 

• Definitionen av fusk ska ses över 

och vad som ska polisanmälas. 

• Informationsutbytet med de nordiska 

länderna fortsätter. 

• Diskussioner med Försäkringsförbundet 

(de privata försäkringsbolagens 

organisation) om eventuella seminarier 

för handläggare. 

Man har fått upp ögonen 

för att det är skattemedel. 

Tidigare har vi ibland 

jobbat i motvind. 

De vanligaste 

fusken 

• Vanligast är att 

man begär tillfällig 

föräldrapenning 

vid vård 

av sjukt barn 

och samtidigt 

går till jobbet 

och får lön. 

• Andra former av 

fusk är att få underhållsbidrag 

fast man inte är 

ensamstående 

eller 

• att jobba svart 

samtidigt som 

man uppbär 

sjukpenning eller 

sjukersättning. 

Så går processen till: 

– Jag tror att det beror på att man fått 

upp ögonen för att det är skattemedel. 

Tidigare har vi ibland jobbat i motvind. 

När vi visat på hur omfattande fusket 

är har vi inte blivit riktigt trodda. 

Fuskbekämparna talar om impulsen. 

Det är den som gör att man börjar titta 

närmare på ett ärende. Ursprunget 

varierar. Att en handläggare börjar ana 

oråd i ett ärende och tar kontakt är vanligt. 

Anmälningar, ofta från privatpersoner, 

är också vanliga. Ibland innehåller 

de något, i andra fall kan det vara ren 

illvilja som ligger bakom. Eller så är det 

ett missförstånd, en långtidssjukskriven 

som går iväg ett par timmar om dagen 

kan ju ha en rehabiliteringsplan och 

vara på väg till arbetsträning. 

Impulser kommer också från andra 

myndigheter med Skatteverket högst 

på listan. 

Hur går det då till att avslöja en fuskare 

eller fria en misstänkt? 

Det handlar om att kontrollera uppgifter 

och lägga pussel med den information 

som samlas ihop. Datorn och telefonen 

är de överlägset viktigaste hjälpmedlen. 

Spaning ute på fältet, i trappuppgångar 

och på arbetsplatser, är tidsödande 

och inte tillräckligt effektivt. 

1 

Impuls, fusk misstänks eller 

Försäkringskassan får 

ett tips 

Dessutom är det en metod som är kringgärdad 

av regler som minskar effektiviteten. 

Stockholms fuskbekämpare tycker 

att spaning är något som polisen ska 

syssla med. Trots det blir det ändå vissa 

hembesök och arbetsplatsbesök. 

– Men vi jobbar i huvudsak inte så, 

säger Lena Andersson. Det kan ge något 

i de fall man är väldigt osäker men 

säger mest något om situationen i just 

det ögonblicket. Jag vill samla så mycket 

bevis som möjligt på att man gjort något 

felaktigt. 

– Vi svarar för första ledet i bevisbördan 

och vi måste presentera bra underlag. 

– Jag kan lätt se om den uppgivne 

Fuskhandläggarnas önskelista 

• Bättre samverkan mellan myndigheter 

• Överför fusk och bedrägerifall från vanliga brottmål till skattelagstiftningen. 

• Ge riktade medel till fuskbekämpningen och se det som ett ärendeslag inom 

Försäkringskassan. Jämför med sjukfallen: ökar antalet fall så ökar resurserna. 

• Inför en bra process för fuskarbetet. 

• Mer utbildning och fortbildning. I fuskarbetet krävs såväl juridiska kunskaper 

som ett särskilt förhållningssätt. 

• Inför socialförsäkringskunskap som en del av juristutbildningen. 

• Förbättra samarbetet med polis och åklagare. 

• Hjälp polis och åklagare att få mer kunskap om socialförsäkringen. 

• Skaffa mer kunskap. Den uppmärksammade Brå-rapporten från i våras är ett 

exempel på ny kunskap som Försäkringskassan varit med och tagit fram. 

2 Handläggaren 

gör en utredning 


Så ska regeringen komma åt bidragsbedrägerierna 

I maj presenterade regeringen ett åtgärdspaket 

inom fyra områden mot 

fusk med bidrag och förmåner. 

felaktigt utbetalda ersättningar och 

bidrag. Arbetsgruppen ska också behandla 

frågan om ränta och återkrav. 

• Överåklagare Nils Rekke leder en utredning 

som ska se över det straffrättsliga 

området. Syftet är att fler 

som fuskar ska fällas i domstol. Utredningen 

ska se över om det är 

lämpligt med samma modell som 

finns vid bedrägerier riktade mot 

skattesystemet där även grov oaktsamhet 

kan räcka för en fällande 

dom. Utredningen ska vara klar 28 

april 2006. 

• En arbetsgrupp inom regeringskansliet 

ska se över frågor om återkrav av 

• En myndighetsgemensam delegation 

ska till sommaren 2008 arbeta fram 

förslag till enhetliga metoder för att 

mäta omfattningen av oegentligheter 

samt sätta upp mål för hur mycket 

fusket ska minskas. Delegationen 

ska också underlätta samverkan mellan 

myndigheter och föreslå regeländringar 

som kan försvåra fusket. 

• Statskontoret ska granska hur myndigheterna 

sköter kontrollerna av utbetalningar 

samt lämna förslag på 

förbättringar av kontrollsystemen. 

arbetsgivaren över huvud taget finns. 

Trots att ett företag gått i konkurs möter 

jag försäkrade som uppvisar lönespecifikationer. 

Försäkringskassans mål med fuskbekämpningen 

är inte att få så många fuskare 

som möjligt fällda i domstol. Målet 

är att de försäkrade ska få den ersättning 

de har rätt till, varken mer eller 

mindre. Men fusk, eller bedrägeri som 

det ju är frågan om, är ett brott och det 

ska polisanmälas. 

Hälften avskrivs direkt 

I den nyligen publicerade Brå-rapporten 

”När olyckan inte är framme” visar 

forskare från Lunds universitet att Försäkringskassans 

polisanmälningar genomgående 

håller god kvalitet. Trots 

det avskrivs hälften direkt. 

Lundaforskarna framhåller vikten 

av att Försäkringskassans handläggare 

har god kontakt med den lokala polisen 

och åklagaren. Lena Andersson har de 

goda kontakter med polisen, förundersökningsledarna 

och andra myndigheter 

som forskarna lyfter fram som avgörande 

för om en anmälan ska gå vidare 

till åtal eller inte. Trots det är det långt 

mellan de fällande domarna. 

– I början av juni träffade jag min nya 

kontakt här vid Nackapolisen. Det är 

viktigt att jag får veta hur de vill att an- 

Det mesta av Lena 

Anderssons arbete 

sker vid skrivbordet. 

Men ibland 

lämnar hon kontoret 

och gör arbetsplatsbesök. 

mälningarna ska se ut så att de i sin tur 

kan skriva bra promemorior till åklagaren. 

– Jag tycker att våra mål borde sortera 

under skattelagstiftningen i stället. 

Då skulle våra fall slippa konkurrera 

med grova våldsbrott och annan mer 

spektakulär kriminalitet. I dag tycker 

polis och åklagare att reglerna inom socialförsäkringen 

är krångliga. Jag tycker 

att det är ett märkligt argument. 

Hon låter ana en viss frustration men 

tröstar sig en smula med att även om 

det inte blir fällande domar får de som 

försöker fuska ändå betala tillbaka. Och 

för varje gång det sker sprider sig ryktet 

att det inte är så lätt att fuska. 

Det börjar hända saker 

– Därför blev jag jätteglad över förslagen 

i vårpropositionen. Jag tror det börjar 

hända saker nu! 

Lena Andersson kan sitt jobb. Hon 

plockar fram ett ärende ur hyllan som 

varit uppe till länsrätten som gick på 

hennes linje och sa nej till vidare prövning. 

De tillfuskade beloppen ska betalas 

tillbaka. Det handlar om ett par som 

driver en rörelse som för några år sedan 

hade en omsättning på ett par miljoner 

trots att de uppgav att de på grund av 

sjukdom bara klarade att arbeta 25 procent 

och samtidigt hade låga personalkostnader. 

För en utomstående låter det kanske 

enkelt men det handlar om ett par 

månaders jobb innan all bevisning som 

krävs är samlad. 

Lena Andersson har för tillfället ett 

åttiotal pågående ärenden. Hon tycker 

att det är en hanterbar arbetsbörda. 

Visst är det mycket men ärenden kan 

bli liggande länge utan att hon kan göra 

så mycket. När vi träffas har hon just 

fått svar på en fråga ställd till ambassaden 

i Bangkok. Ambassaderna är hjälpsamma 

men det går inte alltid så fort. 

Från Thailand behöver hon kompletteringar 

och det kan ta ytterligare någon 

månad. 

Arbetssituationen kan komma att 

ändras nu när de slumpvisa kontrollerna 

börjar, tror hon. Visserligen är det 

bara ett fåtal ärenden i varje län, åtminstone 

till att börja med. Men för de 

nya kontrollerna har man bara en tidsfrist 

på 90 dagar. Hur blir det då? Ska annat 

läggas åt sidan? Hon tror dessutom 

att kontrollerna blir fler. 

Jobbet som fuskkontrollant är det roligaste 

Lena Andersson haft under ett 

Fortsättning på nästa sida ➜ 

3 

Finns misstanke om 

bedrägeri gör Fk en 

anmälan till polisen 

4 

Polis och åklagare tar 

ställning till fallet 

5 

5 

Åklagaren går vidare 

och väcker åtal eller 

Åklagaren lägger ned 

fallet 

6 

Den misstänkte frias 

eller döms i domstol 


Stig Orustfjord: 

Det ska bli rätt från början 

Fortsättning från föregående sida 

långt omväxlande arbetsliv inom Försäkringskassan. 

– Jag lär mig hela tiden något nytt. Till 

exempel att den thailändska tullen alltid 

stämplar in passnumren vid in- och utresa 

för att ha koll på att ingen stannar 

längre än visumtiden. Det är information 

vi kan ha nytta av. Eller att det inte 

går att bli av med medborgarskapet i vissa 

länder. Att då visa upp ett ostämplat 

svenskt pass som bevis på att man inte 

varit ute och rest i strid med bestämmelserna 

i försäkringen lurar inte mig. Jag 

ber att få se det andra passet. 

– Sen är det också lite märkligt att 

personer som kanske har sjukersättning 

har hemsidor på nätet där de lägger ut 

uppgifter om vilka tjänster de säljer. De 

tror nog inte att vi hänger med i utvecklingen. 

Att vara fuskkontrollant kan tyckas 

vara ett utsatt arbete. Folk som ertappas 

som fuskare och bedragare kan ju 

tänkas bli förbannade. 

Har du drabbats av några hot? 

– Nej. Peppar, peppar, säger hon och 

knackar lätt i skrivbordsskivan. Jag försöker 

att tala om vilken roll jag har. Att 

jag i min tjänstemannaroll har att hantera 

lagen. Det har faktiskt kommit tack 

både från försäkrade och från en advokat 

som upplevt att mötena varit positiva 

trots det tuffa budskapet. 

– Vi ska inte ställa upp, men vi kan 

hjälpa till att försöka hitta lösningar 

som till exempel avbetalningsplaner. 

Den egna attityden mot kunden är viktig 

också i detta jobb.• 

Det är inte åtal och fällande 

domar som är målet med 

arbetet mot fusket. Målet är, 

precis som i verksamheten 

i övrigt, att det ska bli rätt 

från början. 

Så arbetar skrivbordsdetektiverna 

• Handläggaren får en så kallad impuls 

att göra en extra kontroll av ett ärende. 

Det kan vara uppgifter som handläggaren 

inte tycker stämmer eller att man får 

ett tips från exempelvis Länsstyrelsen i 

Stockholms granskningar som ”Operation 

krogsanering” och granskningar av yrkestrafiken, 

inte minst taxibranschen. 

• Den information som behövs i en fuskutredning 

hämtas in från många håll. I 

Försäkringskassans egna register finns 

personens historik, uppgifter om den 

– Vi är inte poliser, säger Stig Orustfjord, 

försäkringsdirektör vid Försäkringskassans 

huvudkontor. Vi har inget 

intresse av att göra medborgarna till 

brottslingar. Det väsentliga är att öka 

risken för upptäckt och alltså förhindra 

att brott uppstår. 

Något ”Ensa-Fusk” finns ännu inte 

för fuskarbetet. Men frågan har hög 

prioritet. 

– Vi i ledningen måste bestämma oss 

om vi ska ha specialgrupper eller om 

vi ska hantera det i den ordinarie handläggningen. 

Vi måste också ha en linje 

i hur vi ska arbeta över länsgränserna 

mot den mer avancerade ekonomiska 

brottsligheten. 

Stig Orustfjord delar den tveksamhet 

som finns bland fuskkontrollanterna i 

Stockholm mot spaning på fältet. 

– Vi är skrivbordsdetektiver. Men 

tips från allmänheten tar vi gärna emot. 

Men jag är mycket tveksam till inrättandet 

av tipstelefoner och angiveri. Sånt 

hör hemma inom narkotikaspaningen. 

Arbetar på flera fronter 

Stig Orustfjord arbetar på flera fronter 

mot fusk. Bland annat är han med och 

sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) 

med mera. Via den avgiftsbelagda tjänsten 

InfoTorg nås mängder av information 

från källor som fastighetsregistret, bilregistret, 

bolagsregistret och många andra. 

• Skatteverket och deklarationsblanketten 

är en av de viktigaste källorna men 

även polisen, Migrationsverket, de privata 

försäkringsbolagen, konkursförvaltare, 

posten, skolor, hyresvärdar, Telia och arbetsgivare 

kan bidra med värdefull information. 

Stig Orustfjord 

Fusket 

i siffror 


polisanmäler allt 

fler misstänka fall 

av fusk: 

2000 270 

2001 212 

2002 398 

2003 410 

2004 930 

2005, 

första halvåret 

730 

Cirka 20 procent 

av anmälningarna 

går vidare till åtal. 

för diskussioner med polis och åklagare. 

Man kan hos försäkringsdirektören märka 

en viss irritation över dagens tillstånd 

där brott avskrivs utan att de polisanmälda 

hörs eller när dussintals ärenden 

skrivs av under en och samma dag. 

– Det kan inte vara något annat än 

att någon städat sitt skrivbord. Polisens 

insatser i dag riskerar bristande rättssäkerhet, 

säger Stig Orustfjord som 

anser att Försäkringskassan i fortsättningen 

ska kräva in beslutsunderlag när 

ärenden avskrivs. 

– Det är ju viktigt för oss att förstå 

skälen, vi ska ju inte anmäla i onödan. 

Ett problem är också att polis och 

åklagare inte har tillräcklig kunskap om 

socialförsäkringen. Här har Försäkringskassan 

ett viktigt uppdrag att överföra 

sin egen kompetens om försäkringarna 

och hur de felaktigt kan utnyttjas till polis 

och åklagare, anser Stig Orustfjord. 

Försäkringsdirektören finns också med 

i överåklagare Nils Rekkes utredning där 

han bland annat vill diskutera frågan om 

att klassa bedrägerierna som ekobrott. 

De som fuskar mer systematiskt med de 

allmänna försäkringarna är ju ofta inblandade 

också i annan brottslighet. 

I samband med att Brå-rapporten 

presenterades i juni uttryckte Stig 

Orustfjord det som att ”den organiserade 

brottsligheten knackar på Försäkringskassans 

dörr”. 

– Ja, jag har nog varit lite aningslös 

tidigare och bara sett ”vardagsfusket”. 

Men när man som vi betalar ut en miljard 

om dagen så är det klart att vi blir 

intressant som brottsplats. 

Dumhetens gräns 

En annan fråga som behandlas i Rekkes 

utredning är att det i dag är svårt att påvisa 

uppsåt, något som kan vara ett krav 

för att man ska bli fälld för bedrägeri. 

– Lagen skulle kunna ändras så att 

det införs en gräns för hur ”dum” eller 

vårdslös man får lov att vara, säger Stig 

Orustfjord. 

Samtidigt som regeringen gav utredningsuppdraget 

till Nils Rekke så gavs 

också en rad myndigheter i uppdrag att 

fram till 2008 enas om ett förslag om 

hur fuskets omfattning ska mätas samt 

sätta upp ett mål för hur mycket fusket 

ska minskas. Stig Orustfjord kommer 

att ingå i denna kommission. 

ANDERS LJUNGBERG 


på gång igen 

www.alftarehab.se

Nytt sätt 

att pricka rätt 

TE XT: IVAN MARKOWICZ FOTO: L ARS ARDARVE 

Prognosprojektet i Västra Götaland ska ge handläggare ett verktyg för att bättre förutse 

vilka sjukskrivna som återgår till arbetet inom 180 dagar. 

– Dagens arbetssätt ger inte särskilt hög träffsäkerhet. I höst vet vi om Prognosverktyget ger 

bättre resultat, säger Malin Nilsson, projektledare. 


När ett sjukfall pågått 

en tid ska en handläggare 

på Försäkringskassan 

göra ett 

första vägval, det vill 

säga bedöma om den 

sjukskrivne kommer att återgå till arbetet 

efter medicinsk behandling och 

rehabilitering, eller om ärendet kräver 

mer aktiva insatser från Försäkringskassans 

sida. 

– Att förutse hur sjukfall utvecklas i 

framtiden är väldigt svårt. Träffsäkerheten 

i dag är inte så hög som man skulle 

önska. Därför har vår utgångspunkt varit 

frågan: Vad är det för faktorer som 

påverkar utvecklingen i ett sjukfall? 

Vi valde friskperspektivet 

Under förra våren gjordes en enkät med 

2 500 personer kring sextionde sjukskrivningsdagen. 

Samtidigt togs registerdata 

fram för samma personer. 

– Vi valde att ha friskperspektivet och 

utgick från frågan ”Vad är det för faktorer 

som gör att en person återgår till arbetet 

av sig själv?” Vi kom fram till cirka 

40 variabler som vi ville undersöka. 

Enkäten som ger bättre träffsäkerhet 

Frågor till kvinnor 

1. 

2. 

Hur bedömer du att ditt allmänna 

hälsotillstånd är nu? 

Hur bedömer du att din nuvarande 

arbetsförmåga är i förhållande 

till de fysiska kraven i ditt arbete? 

3. 

4. 

När tror du att du kan börja arbeta 

din normala arbetstid? 

Anser du att sjukskrivningen är 

orsakad av förhållanden på arbetsplatsen? 

5. 

6. 

Vilken diagnos har du i ditt läkarintyg? 

Är du sjukskriven på hel- eller 

deltid? 

(Svaren på de två sista frågorna finns 

att tillgå som registeruppgifter.) 

Dels handlar det om omständigheter 

kring den försäkrade; ålder, medborgarskap, 

inkomst, diagnos, sjukskrivningsnivå, 

sjukskrivningshistorik, typ av arbetsgivare, 

civilstånd. 

Den andra typen av variabler handlar, 

fortsätter Malin Nilsson, om hur 

den sjukskrivne 

själv uppfattar sitt 

allmänna hälsotillstånd 

och sin arbetsförmåga. 

– Till exempel 

om man tycker att 

sjukskrivningen 

påverkats av förhållanden på arbetsplatsen, 

om man har en positiv eller negativ 

syn på att gå tillbaka till arbetet, när 

man tror att man kan återgå till arbetet 

och om man känner sig välkommen 

tillbaka. 

Robert Jonsson, statistiker och forskare 

vid Göteborgs Universitet, har 

analyserat svaren och jämfört dem med 

”facit” – det vill säga sett vilka personer 

som återgått till arbetet innan hundraåttionde 

sjukdagen. 

– Det visade sig då att den variabel 

Frågor till män 

1. 

2. 

Anledningen till att män och kvinnor får 

olika frågor är att de bakgrundsfaktorer 

som avgör träffsäkerheten i enkäten skiljer 

sig åt för män och kvinnor. Det har visat sig 

att en fråga till en man inte alls behöver ha 

någon relevans för en kvinna. Varför det är 

olika vet man inte idag. 

som enskilt fungerar bäst för att göra 

prognosen om återgång till arbetet är 

frågan: ”När tror du att du kan börja arbeta 

din normala arbetstid igen?” Den 

frågan var mycket bättre än att bedöma 

efter en diagnos. 

 

Att fråga när personen själv tror att han kan 

gå tillbaka till arbetet är mycket bättre än att 

bedöma efter diagnosen. 

Hur bedömer du att ditt allmänna 

hälsotillstånd är nu? 



till de fysiska kraven i ditt 

arbete? 

3. 



till de psykiska och mentala 

kraven i ditt arbete? 

4. 

När tror du att du kan börja arbeta 

din normala arbetstid? 

Under senhösten tittade Robert Jonsson 

på en kombination av de viktigaste 

variablerna för återgång till a r b e t e 

och tog fram en statistisk 

modell för män och en för 

kvinnor. 

För kvinnor handlar 

det om sex tungt vägande 

uppgifter och för 

män om fyra. 

De viktiga faktorerna 

har använts 

för att ta fram ett 

enkelt webbaserat 

datorprogram, 

”Prognosverktyget”, 

vilket 

använts i ett 

pilottest på 

tio försäkringskon- 

tor runtom i lan- 

det. 

Handläggarna tar personlig 

kontakt med sjukskrivna som är ak- 

tuella för första vägvalet – en skillnad är 

att vägvalet nu ska ske tidigare; efter 30 i 

stället för 60 sjukskrivningsdagar. 

Undersöka träffsäkerheten 

Den uppföljning som pågår av projektet 

ska nu kontrollera träffsäkerheten i den 

statistiska modellen, undersöka träffsäkerheten 

i handläggarnas första vägval 

och ta reda på vad handläggarna tycker 

om verktyget. 

Hittills är utvärderingen klar vad gäller 

användarnas betyg på prognosverktyget 

– det är högt: 

– Omdömena är positiva och man 

ser prognosverktyget som ett bra stöd 

i arbetet. Det spännande svaret på om 

prognosverktyget ger bättre prognoser 

får vi i december, säger Malin Nilsson.• 


HANDLÄGGARNA NÖJDA 

Nu får vi inspiration 

till nya arbetssätt 

Birgitta Utbult och Gisela Nordling, vägväljare på Försäkringskassan, menar att 

Prognosverktyget redan inspirerat till ett ändrat arbetssätt. 

– Jag kommer från ett mindre lokalkontor på Öckerö. Där har inriktningen 

varit tidig kontakt med de sjukskrivna, så en tidig telefonkontakt som i 

prognosverktyget känns helt naturligt, säger Birgitta Utbult. 

Gisela Nordling tycker att det är viktigt att 

första vägvalet nu tidigarelagts till trettionde 

sjukskrivningsdagen. 

I strålande sommarväder möter jag de 

två handläggarna på kontoret på Hisingen. 

Vi lämnar snart kontoret för att 

fortsätta samtalet och ta bilder vid den 

idylliska Kvilleån. 

Birgitta Utbult känner nu att hon arbetar 

likadant som under projektfasen, 

fast inte med verktyget, fortsätter hon. 

– Vi har ju ett metodstöd där man 

gör en tidig bedömning och sedan gör 

en plan för återgång till arbetet. Då är 

det bra att följa samma tankegångar, 

som med frågorna i verktyget. 

Men det handlar inte om att handläggarna 

slaviskt anammat en metod, förtydligar 

Gisela Nordling. 

– Vi tycker att frågorna är lite stelt 

formulerade, så vi ställer dem inte ordagrant. 

Det viktiga är ju att få svaren. 

Ett exempel på den saken är första 

frågan; Hur bedömer du ditt allmänna 

hälsotillstånd? 

– Den är svår! Den sjukskrivne talar 

helst bara om sjukdomen, då gäller det 

att föra in samtalet på hur han mår över 

huvud taget, säger Birgitta Utbult. 

Att just frågan om den egna uppfattningen 

väger så tungt kan måhända, 

antyder jag lite provokativt, tyda på 

att den sjukskrivne inte fullt ut tagits 

på allvar förut. Har kanske till och med 

handläggarna haft en för optimistisk 

syn på möjligheten att återgå till arbetet 

vid längre sjukskrivningar? 

Birgitta Utbult medger att en viss 

självkritik kan vara berättigad. 

– Det är en svår fråga… Även om vi 

inte varit för optimistiska kanske vi har 

varit för lite ifrågasättande. Men, det är 

ju ändå så att de medicinska underlagen 

styr våra bedömningar. Oavsett vad den 

sjukskrivne säger. 

Är Prognosverktyget ett första steg 

för att ändra det förhållningssättet? 

– Kanske det. Men det mest betydelsefulla 

med prognosverktyget är att vi 

i ett tidigt skede kan sortera ut vilka 

ärenden vi ska arbeta aktivt i.• 

Birgitta Utbult menar att de följer samma 

tankegångar som i metodstödet. 

Röster om Prognosverktyget 

Det här är några av de synpunkter 

som kom fram vid ett seminarium 

för användare av prognosverktyget: 

• 

Oron över att behöva ringa varje 

försäkrad var obefogad – pratstunderna 

ger så mycket att den tid det tar 

är väl motiverad. 

• 

Farhågor finns att man ska tvingas 

använda prognosverktyget i alla 

ärenden – att man som i projektskedet 

inte tvingas följa dess bedömning är viktigt. 

I flera fall upplever handläggarna att 

• samtalet startar en tankeprocess hos 

den sjukskrivne. 

Prognosverktyget är lätt att använda 

och tolka. • 

Många som får samtalet blir glada 

• över att Försäkringskassan ringer 

och frågar hur man mår. 

För att prognosverktyget ska fungera 

bra är det viktigt att det • hänger 

ihop med den ordinarie arbetsmetoden 

– och är integrerat i ÄHS. 

• 

Det finns också de som tycker att 

”magkänslan” och erfarenheten är 

viktig och inte kan ersättas av några enkätfrågor. 


Ett telefonsamtal gör skillnad 

Förhoppningsvis kan prognosprojektet leda till att myten att man inte hinner 

tala med de sjukskrivna krossas. Det hoppas i alla fall Ulf Gabrielii, som är 

ansvarig för utvärdering på Försäkringskassan i Västra Götaland. 

Ett samtal betyder så mycket. Att 

ringa ett personligt samtal till den 

sjukskrivna sparar tid på lång sikt. 

– Det var en aha-upplevelse när handläggarna 

vid ett seminarium så samfällt 

sa att det var positivt att ringa till de 

sjukskrivna. 

Innan projektet var det många som 

sa just det – att ”vi hinner inte ringa upp 

och prata med folk”, fortsätter han. 

– Men sedan visar det sig att vi får så 

mycket information. Man sparar på sikt 

mer tid än vad man behöver lägga ner 

på samtalet! 

Visst har många handläggare en 

stressig och knepig situation, förtydligar 

han. 

– Men det är också en myt att bara 

tala om merarbete när det handlar om 

– Jag tror att alla i dag är medvetna om att 

det är bra och positivt att prata med de sjukskrivna, 

säger Ulf Gabrielii. 

mänskliga kontakter. Jag tror också att 

alla i dag är medvetna om att det är bra 

och positivt att prata med de sjukskrivna. 

En puff i rätt riktning 

Vad som tycks behövas är alltså en puff i 

rätt riktning – och det är också så prognosprojektet 

tycks ha fungerat. 

– Jag hade inte väntat mig den entusiasmen. 

Jag tror att det här mynnar ut 

i en strävan att arbeta effektivare – och 

jag tror absolut på en fortsättning för 

Prognosverktyget efter jul. I hela landet! 

• 


Under 

vinjetten 

PROBLEM- 

LÖSARNA 

publicerar vi 

varje månad 

frågor som vi 

fått från personal 

i Försäkringskassan. 

Frågorna kan 

komma från 

en person 

men de kan 

också vara 

flera personers 

berättelser 

som vävts 

samman till 

en frågeställning. 

Oavsett 

bakgrunden 

så ändrar redaktionen 

alltid 

detaljer 

för att det 

inte ska vara 

möjligt att 

identifiera de 

inblandade 

personerna. 

Varje fråga 

besvaras av 

två olika 

experter på 

området. 

SKRIV 

TILL 

OSS 

om ditt 

problem! 

Ta kontakt 

med oss på 

redaktionen 

om du har ett 

problem du 

tycker vi ska 

ta upp. 

Redaktionen 

Dagens 

Socialförsäkring 

103 51 

Stockholm 

ds@forsak - 

ringskassan.se 

PROBLEMLÖSARNA 

Får jag mejla privat? 

Vad är tillåtet och inte tillåtet när 

det gäller e-postanvändning inom 

Försäkringskassan? 

Lennart tycker att det är lite svårt 

att tolka de riktlinjer som 

finns. 

SAMMANSTÄLLT AV CHRISTER JÄRILD 

Torsten Regenholz 

Informationssäkerhetschef 

på 


Jag är relativt nyanställd på Försäkringskassan 

som handläggare. Från min tidigare 

arbetsplats, också en myndighet, 

använde jag mejlen i privat syfte 

ganska ofta. Jag är aktiv i flera 

föreningar, bland annat ordförande 

i en bostadsförening. Trots vissa 

restriktioner för e-postandet var detta 

aldrig något problem så länge jobbet 

blev gjort. Jag såg alltid till att det inte 

inkräktade på jobbet. De flesta mejlkontakter 

försökte jag självklart klara hemma, 

men det var inte alltid möjligt. 

Här på Försäkringskassan känns det 

inte lika självklart att använda mejlen 

på detta sätt. Kulturen är inte sådan och 

internetpolicyn är mycket restriktiv. 

Men när det gäller e-postpolicyn är det 

lite luddigt. Det står att mejlen är avsedd 

att användas som ett led i tjänsten, 

men att detta inte innebär att privat användning 

är förbjuden. Och att det accepteras 

att anställda vid enstaka tillfällen 

använder arbetsgivarens utrustning 

för kortare privata ändamål, för att citera 

riktlinjerna. 

Men vad innebär det? Är det någon 

skillnad att skicka ett mejl till frugan el- 

ler till Ikea eller till sin bank? Och enstaka 

tillfällen, är det två gånger per 

dag eller tio? 

Och i mitt fall, är det ok att jag fortsätter 

skicka mina mejl till bostadsrättsföreningen? 

Säkerhetsexperten: Skicka privatmejl alltid en fråga om omdöme 

Det finns inget förbud för privat användning 

av e-post på Försäkringskassan. 

Däremot står det i riktlinjerna 

att e-post för privat bruk endast kan 

ske i mindre omfattning. E-posten ska 

främst användas i tjänsten. 

Använd omdömet! Missbruk gagnar varken säkerheten eller Försäkringskassans 

anseende, menar informationssäkerhetschefen. 

Grundorsak är att det finns allvarliga hot 

och risker runt e-post som kan skada Försäkringskassan, 

till exempel skräppost, så 

kallad spam och e-post smittad med virus. 

När man skickar e-post från Försäkringskassan 

exponeras e-postadressen och ofta 

samlas dessa upp på diverse oönskade 

ställen. Det finns en stor affärsverksamhet 

på Internet som säljer e-postadresser till 

mindre nogräknade och illvilliga individer, 

till exempel spam- och virusmakare. 

Det är detta hot vi vill försöka begränsa. 

Även om vi har ordentliga virus- och 

spam-skydd utgör de i allra högsta grad relevanta 

risker, något vi bittert fick erfara 

förra sommaren då de flesta arbetsplatser 

stod stilla i två dagar 

Säkerheten står i centrum. Det handlar 

alltså inte om antal privata e-postmeddelande 

eller med vem man konverserar, 

utan om att minska säkerhetsriskerna för 

Försäkringskassan. Frågan om två eller tio 

gånger per dag är att betrakta som enstaka 

användning, tycker jag är oväsentlig och 

inte möjlig att besvara. Man måste använda 

omdömet. 

Det är viktigt att ha i åtanke att det 

är Försäkringskassans namn som exponeras 

när vi skickar e-post. Det som i sådana 

sammanhang uttrycks, kan därmed uppfattas 

som organisationens officiella synpunkt. 

Det kan alltså uppfattas som Försäkringskassans 

uppfattning. 

Det kan inte heller uteslutas att allmänhet 

eller press ber att få ta del av innehållet 

i någons inkorg – e-post räknas som allmänna 

handlingar. 

Arbetsgivaren får följa upp misstankar 

om otillåten användning av e-post, enligt 

riktlinjerna för informationssäkerhet. 

Personalstaben i Försäkringskassan utreder 

just nu frågan om enhetlig hantering 

av brott mot interna regelverk, till exempel 

om varningar övervägs och när anmälan 

ska ske till Personalansvarsnämnden. 

ILLUSTRATION: MAGDALENA WENNBERG LAVEBRATT 


Allra bäst är förstås 

att slippa ohälsan… 

Loka Medical SPA arbetar med förebyggande program 

för att människor ska hålla sig friska, och att kostnaderna för 

sjukfrånvaro därigenom minskar. För människor som drabbats av 

långtidssjukskrivning erbjuder vi olika rehabiliteringsprogram 

(vi har ramavtal med flera försäkringskassor). 

Här är ett urval: 

• Förbättra din fysik – och ditt 

ledarskap 

• Livsstilsförändring med 

kostteori 

• Lärande friskvårdsdag 

• Coach-program (inslussning 

efter sjukfrånvaro) 

• Yrkesinriktad rehabilitering 

efter problem med smärtor 

i rörelse- och stödjeorganen 

• Yrkesinriktad rehabilitering 

efter långvarig överansträngning/utbrändhet 

• Aktiv smärthantering 

• Utredningar 

Loka Medical SPA AB, 712 94 Gr ythyttan 

Telefon 0591-631 00. E-post: lokamedical@lokabrunn.se 

www.lokabrunn.se

Elisabeth Hamilton, länsdirektör i Försäkringskassan 

Har koll på läget 

Elisabeth Hamilton är direktören som varken har strävat 

efter genomgripande förändringar eller efter att sätta 

sin egen prägel på verksamheten, men som i praktiken 

har åstadkommit just detta. 

Efter tre år som direktör i Jönköpings län har hon 

just blivit länsdirektör i Kalmar län. 

TE XT: EVA LINDÉN FOTO: OL A ANDERSSON 

22 

DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING • AUGUSTI 2005

När Elisabeth Hamilton 

i början av juni 

fick frågan om hon 

kunde tänka sig att 

bli länsdirektör för 

Försäkringskassan i 

Kalmar var hennes spontana reaktion: 

Varför? Hon hade varit direktör i Jönköpings 

län i tre och ett halvt år. Det gick 

bra, hon trivdes och såg fram mot vidare 

utveckling. Varför skulle hon byta län? 

Maivor Isaksson, Försäkringskassans 

produktionsdirektör, som var den 

som ställde frågan till henne, förklarade 

på intranätet i mitten av juni att det 

handlade om att Elisabeth Hamilton på 

ett mycket förtjänstfullt sätt skapat ett 

bra resultat och står för ett stabilt och 

gott ledarskap. ”Detta sammantaget 

har gjort att jag bett Elisabeth ta över 

Kalmar”. Försäkringskassan i Kalmar 

har haft flera byten på direktörsposten 

under senare år, och säkerligen var det 

extra viktigt att nu välja rätt person. 

Elisabeth Hamilton övervägde saken 

snabbt men noga. Efter en vecka hade 

hon bestämt sig, och hon svarade ja. 

– Som man brukar säga är det ju en 

utmaning, men jag litar också på ledningen 

när man säger att det är en bra 

lösning, säger hon och erkänner samtidigt 

att visst, lite smickrad kände hon 

sig också – konstigt vore det ju annars. 

Närmare till jobbet 

Många har trott att hennes ja beror på 

att hon nu får närmare till jobbet, 8 mil 

i stället för 23. Hon bor i ett vackert 

1700-tals hus inne i Karlskrona tillsammans 

med man och en tonårig dotter, 

och har veckopendlat till Jönköping. Att 

flytta har aldrig varit aktuellt. Men att 

resvägen nu skulle ha varit det avgörande 

förnekar hon bestämt. Det har fungerat 

bra att pendla. 

– Men visst är det ett extra plus, nu 

när jag väl har bestämt mig. 

Att Försäkringskassan i Jönköping 

har framhållits i olika sammanhang 

under senare tid betyder inte att Elisabeth 

Hamilton har gjort någon genomgripande 

förändring av organisationen. 

Hennes uppfattning är att man inte ska 

överdriva betydelsen av organisation. 

– Lite tillspetsat kan man säga att organisationen 

egentligen inte spelar någon 

roll, bara den inte stör verksamheten. 

Organisationen är aldrig bättre än 

människorna i den. Det som betyder 

mest är hur de fungerar tillsammans. 

Men det är klart att Elisabeth Hamilton 

har förändrat saker och ting under 

sin tid som direktör, både organisation 

och annat. Men det tycks ha skett med 

varsamhet och utifrån behov som hon 


tillsammans med sina medarbetare har 

identifierat, inte utifrån några allmänna 

idéer eller en vilja att sätta sin prägel på 

verksamheten. 

En del rör olika delar av försäkringen. 

Ett exempel på det är den så kallade 

Primogruppen, det vill säga en grupp 

erfarna handläggare som bedömer hela 

länets inkommande sjukfall. Ett annat 

är sjukersättningsgruppen som handlägger 

samtliga ansökningar. 

Men någon processorganisation har 

det inte blivit. Verksamheten är sedan 

många år indelad i kundtjänst och kontor 

ute i länet, så kallade resurscentra, med 

egna chefer. Och så har det fått förbli. 

– Jag är inte så säker på att man fullt 

ut har förstått vad en processorganisation 

innebär. Hur kan Försäkringskassan 

tillgodose kundens behov på ett bra 

sätt om vi har verksamheten indelad i 

separata rör? Många behöver vår hjälp 

inom flera områden. 

Men är det inte viktigt att ha koll på 

hela handläggningsprocessen, det man 

nu brukar kalla för flöden? 

– Jovisst, vi ska ha jättekoll här. Men 

den optimala organisationen för det har 

jag inte sett ännu. Försäkringskassans 

verksamhet är så pass komplicerad och 

omfattande. 

Annat som Elisabeth Hamilton prioriterar 

rör verksamheten som helhet. Det 

handlar om tydlig delegering, inte för 

många medarbetare per chef, öppenhet 

Man ska vara rädd om 

sina motarbetare. Då 

händer det något. 

där medarbetarna både får mycket information 

och själva söker den, liksom 

struktur och kontinuitet i diskussionerna 

om verksamheten. Med öppenhet 

menar hon bland annat att människor 

ska våga säga vad de tycker. 

– Jag brukar säga att man ska vara 

rädd även om sina motarbetare, då händer 

det något. Åtminstone om det är 

konstruktiv kritik och inte bara gnäll, 

och det är det sällan. Min absoluta utgångspunkt 

är att människor vill se förbättringar. 

Läser: Det 

mesta, just nu 

Knutby av Jan 

Nordling 

Fritid: 

Gillar att röra 

på mig, för 

närvarande 

helst kickboxning. 

Oanad 

talang: 

Spelade 

vänsterytter i 

Lerkils IF, men 

det var ju rätt 

länge sedan 

förstås. Annars 

är jag en 

hejare på att 

ro och såga 

ved. 

Direktkontakt 

Öppenhet handlar också om tillgänglighet. 

På frågan om hur pass tillgänglig 

hon själv är svarar hon att både medarbetare 

och medborgare kan kontakta 

henne direkt – det är inga problem. 

Men kanske viktigaste av allt är hennes 

tydliga fokus på resultat och uppföljning. 

I Jönköping har det bland annat 

tagit sig uttryck i att chefer och 

verksamhetsansvariga, cirka 30 personer, 

träffats en heldag varje månad för 

att gå igenom olika resultat – alltid utifrån 

den färskaste statistiken. Hur ligger 

man till? Hur har utvecklingen varit 

sedan sist? Vad behöver göras? Man 

jämför inom länet och med andra län. 

Man tittar också på de äldsta ärendena 

inom viktiga ärendeslag. 

Är det inte en självklarhet att följa upp 

resultaten? 

– Jovisst, men kanske inte att göra det 

så metodiskt som vi har gjort i Jönköping. 

Det behöver inte gå till exakt på 

det sättet, men det som är viktigt är att 

om möjligt alla chefer och verksamhetsansvariga 

deltar, och att man kontinuerligt 

sätter av tillräckligt med tid. 

– Fler blir direkt engagerade och det 

blir lättare att föra saker vidare ut i organisationen. 

Man skaffar sig bra koll på 

läget och kan lättare göra förbättringar. 

Blir det resultatmöten även i Kalmar? 

– Vad som kommer att hända i Kalmar 

får vi se. Det beror helt på situationen 

där och vad den kräver. Men självklart 

gäller fokus på resultat. 

Länsdirektören Erik Kärnekull, som 

nu lämnar Kalmar för huvudkontoret, 

skriver i sitt sista brev till medarbetarna 

att det finns en god framförhållning 

24 

DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING • AUGUSTI 2005

i planeringen när du kommer. Därmed 

hoppas han att du kommer att få tillräcklig 

tid att, utan stress, ta över ledarskapet. 

– Det låter bra. Precis som i Jönköping 

kommer jag att lyssna noga på medarbetarna. 

Det gäller att vara ödmjuk inför 

den historia som finns. När man har 

lärt känna varandra och fått en bild av 

hur det fungerar kan man tillsammans 

börja fundera över om något behöver 

förändras. 

Ingen jätteförändring 

När det gäller länsdirektörernas roll i 

nya Försäkringskassan är Elisabeth Hamilton 

klart positiv. 

– Jag kan inte se att det är någon jätteförändring 

jämfört med tidigare. Jag 

har den erfarenhet jag har, och jag ska 

se till att det fungerar bra i länet. Skillnaden 

är att vi nu inte har någon egen 

styrelse utan de strategiska besluten fattas 

centralt. Å andra sidan är länsdirektörerna 

med och diskuterar och förbereder 

dem. Här är det en jätteskillnad 

mot tidigare. Äntligen kan vi diskutera 

verksamhetsfrågor på ett bra sätt! Det 

handlar till exempel om hur vi ska klara 

ohälsomålet. Vad är viktigast? Vad klarar 

vi av? Vi har ett helt annat gemensamt 

grepp nu. 

Samtidigt tycker hon att det är en 

myt att direktörerna tidigare inte gjorde 

det som man hade kommit överens 

om i direktionen. 

Tre personer om 

Elisabeth Hamilton 

Eric Winbladh, 

försäkringschef, 

Jönköpings län 

– Det jag tycker utmärker 

Elisabeth är att 

hon är så resultatinriktad – och då 

både vad det gäller produktion och 

kvalitet – samtidigt som hon bryr sig 

om medarbetarna. Hon har alltid tid. 

– Hon är över huvud taget en mycket 

engagerad och inspirerande person. 

Det tillsammans med vad vi kallar 

för resultatmöten har skapat ett 

annat intresse för de frågorna i organisationen. 

Med mycket bra resultat 

som följd. 

– Det som hände var att vi gjorde på lite 

olika sätt eftersom vi inte hade diskuterat 

igenom saker lika ordentligt som nu. 

Mer lika över landet 

En annan fördel tror hon kan vara att 

länsdirektörerna nu bör kunna ställa 

tydligare krav på sådant de behöver för 

att kunna uppfylla sina åligganden, till 

exempel bra teknikstöd med bland annat 

återkoppling av resultat. 

Ett viktigt skäl för att slå samman försäkringskassorna 

till en myndighet var 

att göra verksamheten mer lika över 

landet. Och visst är det viktigt, tycker 

Elisabeth Hamilton. Inte minst när det 

gäller försäkringen. Samtidigt är hon 

inte säker på att det spretar så mycket i 

länen som det ibland sägs. 

– Men visst har vi olika handläggningstider. 

Vill man verkligen veta varför 

så får man titta på hela handläggningskedjan 

men också gå in i enskilda 

ärenden. Men en fråga är om vi gör 

så olika bedömningar av likartade ärenden. 

Ska man undersöka detta är det 

viktigt att titta på vilka som får ersättning, 

inte bara vilka som inte får. 

Att länsorganisationerna kommer 

att ”ensas”, det vill säga göras mer lika, 

är Elisabeth Hamilton helt införstådd 

med. 

– Men det måste göras tydligt vilka 

motiven är för den lösning man väljer. 

Och de motiven hoppas jag är goda och 

väl genomdiskuterade. 

Pia Gustavsson, 

länsarbetsdirektör i 

Jönköpings län 

– Vi har inte känt varandra 

så länge eftersom jag tillträdde i november. 

Men jag träffade Elisabeth på 

ett möte redan i oktober, och vi bokade 

genast in ett möte, framför allt för 

att diskutera vårt gemensamma uppdrag 

om arbetslösa sjukskrivna. 

Lars Engqvist, landshövding 

i Jönköpings län, 

tidigare socialminister. 

– Elisabeth Hamilton var den första som 

tog kontakt med mig när jag kom hit 

som landshövding. Hon bjöd in mig till 

Försäkringskassan, och sedan dess har vi 

träffats regelbundet för att utbyta in- 

– Men helt lika kan det förstås aldrig 

bli, inte minst beroende på att länen 

är så olika stora. Det gäller att ha ramar 

som man kan vara kreativ inom. 

Blir det för mycket detaljstyrning minskar 

kreativiteten. Men jag tror också att 

det är viktigt att vi har tillit till varandra 

och tror på att andras uppfattningar 

inte behöver vara sämre än mina egna. 

Man behöver inte uppfinna hjulet själv 

så att säga. 

Inget hokus pokus 

Det är lätt att uppfatta Elisabeth Hamilton 

som pragmatisk och jordnära i sitt 

ledarskap. Hon pratar om samma sak 

som många andra, men hennes styrka 

verkar vara att hon faktiskt lyckas genomföra 

mycket av det i vardagen. Som 

hon själv säger är det inget hokus pokus 

utan egentligen ganska självklara saker. 

Men bakom hennes starka övertygelse 

om vad som är viktigt finns mer än erfarenhet 

och sunt förnuft, bland annat 

akademiska examina i juridik, administration 

och ledarskap. 

Att byta bana och lämna Försäkringskassan 

har hon aldrig funderat över på 

allvar. Hon gillar Försäkringskassan och 

säger att hon nog är lite besjälad av socialförsäkringen. 

Men hon tycker att det 

är viktigt att den går till rätt ändamål. 

– Om vi fallerar och politikerna tar 

till enkla grepp som att sänka ersättningen 

får vi skämmas.• 

– Vi har haft lätt att prata ihop oss, och 

det har känts tryggt att samarbeta med 

Elisabeth. När vi till exempel haft gemensamma 

träffar med cheferna ute i 

länet har vi inte behövt förbereda oss. 

Till en början fanns en del problem från 

länsarbetsnämndens sida i vår samverkan. 

Men Elisabeth hade stor förmåga 

att stanna upp och se att vi behövde 

mer tid. 

formation om vad som händer i länet. 

– Hon har sett till att andra offentliga 

aktörer är väl informerade om arbetet 

på Försäkringskassan och de utmaningar 

man står inför där, och verkligen 

jobbat systematiskt med att etablera 

goda relationer i länet. Något jag uppskattar 

oerhört. 

Elisabeth 

Hamilton… 

… är uppvuxen 

på Särö norr om 

Kungsbacka i Västra 

Götaland. Hon 

har pluggat bland 

annat i Stockholm 

och USA. 

Har jurist- och beteendevetarexamen 

m m. Är bosatt 

i Karlskrona 

sedan många år. 

Hon är 53 år, gift 

och har fyra barn, 

varav ett bor 

hemma. Har arbetat 

inom försvaret, 

men det är 

socialförsäkringen 

som hon ägnat 

den största delen 

av sitt yrkesverksamma 

liv åt. 1977 

började hon som 

amanuens på RFV. 

– Jag hade hand 

om yrkessjukdomar 

dag 25-27 för 

hela landet, minns 

hon. Här kan man 

tala om likabedömning 

– beroende 

på min dagsform 

förstås. 

1981 kom hon till 

Blekingekassan 

och började med 

att skriva utredningspromemorior 

i nämndärenden. 

Sedan har hon 

gjort det mesta 

inom Försäkringskassan. 

Varit föredragande, 

konsult, 

sakkunnig, projektledare, 

verksamhetschef 

och 

försäkringschef. 

Och direktör sedan 

hösten 2001. 


FOKUS 

Arbetet med aktiviteter inom aktivitetsersättningen utvärderad 

Reformen en utmaning för handläggarna 

Att unga personer med 

nedsatt arbetsförmåga 

erbjuds aktiviteter och inte 

bara ersättning är en viktig 

reform. Det är försäkrade 

och handläggare överens om. 

Men handläggarna anser att 

arbetet är lågprioriterat och 

att stödet från ledningen 

ofta brister. 

Men nu ska yrkesrollen bli 

tydligare och arbetet mer 

enhetligt. 

Så ska arbetet utvecklas 

• Tydligare yrkesroll 

• Riktlinjer, metodstöd och enhetlig 

handläggningsprocess 

• Bättre information till den försäkrade 

• Gemensam målsättning kopplad till 

ohälsomålet 

• Aktiviteter diskuteras i länens samverkansgrupper 

Aktivitet i stället för passivitet. Det är 

grundtanken i den reform som genomfördes 

för två och ett halvt år sedan. 

Innan dess hade Försäkringskassan, om 

det inte var aktuellt med rehabilitering, 

ingenting annat än förtidspension att 

erbjuda unga människor med nedsatt 

arbetsförmåga. Nu erbjuds alla möjlighet 

att delta i aktiviteter. Det är inte frågan 

om särskilda aktiviteter, utan handlar 

till exempel om kurser och idrott. 

Ersättningen är inte längre en form av 

pension utan hör hemma inom sjukförsäkringen 

och kallas aktivitetsersättning. 

Helt ny yrkesroll 

Den nya reformen innebär en helt ny 

yrkesroll för Försäkringskassan. Det 

handlar om att underlätta för personerna 

att delta i aktiviteter och samordna 

de insatser som behövs, men också 

om att stödja och hjälpa personerna att 

komma igång. 

• Samverkan förstärks och ansvar förtydligas 

• Försäkringsdelegationer och samordningsförbund 

bör se personer med aktivitetsersättning 

som en prioriterad 

grupp 

Vanligaste 

aktiviteten 

är en kurs 

• Personer 19-29 år 

som beviljas aktivitetsersättning 

har 

rätt till aktivitet 

som Försäkringskassan 

bekostar. 

Syftet är att stimulera 

till ett aktivt 

liv och öka förutsättningarna 

att 

förbättra arbetsförmågan. 

• Vanligaste aktiviteten 

är någon 

form av kurs, därefter 

idrott, daglig 

verksamhet och 

pryo/praktik. 

• Deltagande i aktiviteter 

är vanligast 

bland personer 

med en psykisk 

diagnos till exempel 

utvecklingsstörning. 

Nu har Försäkringskassan, på uppdrag 

av av regeringen, utvärderat arbetet. 

I oktober 2004 hade 40 procent av 

de 7 400 personer som fick aktivitetsersättning 

under 2003 deltagit i en eller 

flera aktiviteter. Varför det inte är 

fler går inte att säga säkert, enligt Karin 

Bäckbro som ansvarar för rapporten. 

Steg i rätt riktning 

– Orsakerna är nog flera. Bland annat 

finns en grupp som ordnar meningsfulla 

aktiviteter på annat sätt, andra har 

inte uppfattat att den här möjligheten 

finns. Det finns också de som är för dåliga 

för att göra något. 

Men hon tycker att arbetet i länen är 

ett steg i rätt riktning. 

– Både handläggare och försäkrade är 

i princip positiva, men många tycker att 

aktiviteter som tydligare kan leda fram 

mot arbetsmarknaden saknas. Det finns 

också mycket i Försäkringskassans arbete 

som behöver vidareutvecklas. 

Inte minst handlar det om att arbetet 

organiseras och prioriteras olika i landet. 

Många handläggare upplever att det brister 

i stödet från ledningen. Man efterlyser 

också tydligare riktlinjer och utbildning. 

Handläggarna tycker att de utför ett viktigt 

men osynligt arbete för en osynlig 

och bortglömd grupp människor. 

16-53 procent deltar 

Andelen som deltar i aktiviteter varierar 

i länen mellan 16 och 53 procent. Något 

som troligen beror både på skillna- 

Resultaten talar för Mösseberg! 

Vill du se resultat – förbättrad arbetsförmåga, kompletta utredningar och fullständig 

dokumentation – räcker det att du lägger Mösseberg RehabCenter på minnet. 

Våra kvalitetssäkrade program följer sjustegsmodellen och SASSAM och ger bästa 

tänkbara förutsättningar för framgång, med kundbetyget 9,8 av 10 möjliga. 

• FMU 

• ARU med neuropsykologisk testning 

• Arbetslivsinriktad rehabilitering – stress, smärta... 

VI SER TILL HELA MÄNNISKAN! 

Från och med 31 januari 2005 har Mösseberg avtal med 

samtliga försäkringskassor i Sverige med avseende på AIR! 

Mösseberg RehabCenter • Box 733, 521 22 Falköping • Telefon 0515–856 05 • www.mosseberg.se • För bokning/mer info – ring 0515–856 05! 


der i Försäkringskassans arbetssätt och 

på intresse och möjligheter i omvärlden, 

men som oavsett orsak inte är acceptabelt, 

enligt rapporten. Samverkan 

fungerar i stort sett bra, men behöver 

förstärkas i vissa fall, och ansvar göras 

tydligare. Exempelvis har kommunerna 

olika ambitionsnivå när det gäller att 

genomföra insatser, och Arbetsförmedlingens 

ansvar för att anordna pryo/ 

praktik är oklart. 

Ett annat område som behöver förbättras 

är informationen. Enligt rapporten 

är det otydligt för de försäkrade vilket 

stöd de kan få. Särskilt skriftlig information 

är svår för många. Därför är 

personliga möten viktiga, men det varierar 

i vilken utsträckning de sker. 

Svårbedömda resultat 

Resultaten är svåra att bedöma. För 

drygt en femtedel av dem som deltagit 

i minst en aktivitet bedömer handläggarna 

att förutsättningarna att förbättra 

arbetsförmågan har ökat. För var tionde 

har aktiviteten lett till arbetslivsinriktad 

rehabilitering. Graden av ersättning 

har inte förändrats. 99 procent av dem 

som hade hel ersättning 2003 hade det 

också 2004. 

– Man måste ha klart för sig att utveckling 

tar tid och ofta sker i små steg, 

säger Karin Bäckbro. För att se förändring 

krävs längre tid. 

EVA LINDÉN 

Den nya aktivitetsersättningen kräver helt andra saker av handläggarna. Det framgår tydligt av de intervjuer som 

gjorts med handläggare runt om i landet i rapporten ”Aktiviteter inom aktivitetsersättningen”. Intervjuerna finns 

i en av de fem delstudierna. 


Du kan få 8 av 10 att bryta sin sjukskrivning. 

Och veta att de gör det för överskådlig framtid. 

Genom arbetslivsinriktad rehabilitering får vi 8 av 10 att bryta sin sjukskrivning. De flesta återgår till 

arbete på befintlig eller ny arbetsplats. Andra väljer att studera. Uppföljning efter ett halvår visar att 

resultatet består – 8 av 10 har verkligen brutit sin sjukskrivning. Kontakta oss för en förutsättningslös 

diskussion om hur du kan minska sjukskrivningarna. 

ALT (Arbetslivstjänster) erbjuder tjänster inom arbetslivsinriktad rehabilitering, omställning, 

personal- och organisationsutveckling samt urval. Vi finns på 50 orter och har 275 medarbetare. 


FOKUS 

NY BOK OM VÄLFÄRDSUTVECKLINGEN I SVERIGE OCH NORGE 

Politik är både att vilja och att välja 

POLITIK ÄR ATT vilja, sa Olof Palme. Och 

visst är det så. Men det räcker inte. Politik 

är också att välja. Det konstaterar 

Klas Åmark, professor i historia vid 

Stockholms universitet, i Hundra år av 

välfärdspolitik. Välfärdsstatens framväxt 

i Norge och Sverige (Borea 2005). 

Makt utövas i ett politiskt spel där 

stundens möjligheter ofta blir lika viktiga 

som tydliga program. Välfärdssverige, 

tillkommet under ett socialdemokratiskt 

regeringsinnehav, har blivit 

vad omgivningen tillåtit och vad sammanhanget 

gjort möjligt, skriver Klas 

Åmark. 

Ingen hade till exempel kunnat förutse 

att folkpartisten Ture Königson 

skulle lägga ner sin röst i omröstningen 

om ATP 1959. Hade han följt partilinjen 

hade förmodligen vare sig Sverige 

eller Norge fått ett ATP-system utan det 

hade blivit som i Danmark hög folkpension 

och olika tilläggsförsäkringar. 

Varje morgon beslutar vi oss om vi 

ska gå till jobbet eller stanna hemma. 

Beslutet påverkas av hur vi mår, vilka 

arbetsuppgifter vi har och av vår 

motivation till att närvara på jobbet. 

Denna och några andra grundläggande 

mekanismer bakom sjukfrånvaron undersöks 

i en avhandling av nationalekonomen 

Maria Nilsson, Växjö universitet. 

Det finns, är hennes slutsats, många 

fler faktorer som påverkar sjukfrånvaron 

än rena hälsoaspekter. 

Att politik är att välja det möjliga 

framgår också av att arbetarrörelsen 

inte rört sig framåt i en tydlig riktning 

bestämd av ideologi och klassintressen. 

Det skiljer till exempel bara sju år mellan 

Möllers enhetliga sjukförsäkring och 

Strängs inkomsttrygghetsmodell. Båda 

varianterna accepterades för övrigt av 

de borgerliga partierna. 

Klas Åmark har gjort en jämförande 

studier av två länder som är väldigt lika. 

Historikern Åmark hittar trots de stora 

likheterna i politikens resultat stora 

skillnader. 

Tidigare industrialisering i Sverige 

Norge var, när resan började under 

slutet av 1800-talet, ett småbrukarland 

där industriarbetarklassen var liten. I 

Sverige var gårdarna större, storbönder 

och adel hade länge varit viktiga i politiken, 

och industrialiseringen kom tidigare 

och blev mer omfattande. I Sverige 

Ett avsnitt fokuserar på skillnader i 

sjukfrånvaro mellan inrikes och utrikes 

födda. Utrikes födda har högre sjukfrånvaro 

än inrikes födda, speciellt är 

andelen långtidssjukskrivna större. 

Trots att riklig information finns att 

hämta går det bara att förklara en liten 

del av skillnaden. Det måste därför 

finnas andra orsaker som är svåra 

att mäta. 

Min slutsats är att själva integrationsprocessen 

påverkar sjukfrånvaron, 

säger Maria Nilsson. 

IVAN MARKOWICZ 

fördes under efterkrigstiden 

stora politiska strider om välfärdens 

utformning såväl 

mellan de politiska blocken 

som inom arbetarrörelsen. 

I Norge firade konsensuspolitiken 

triumfer. 

Men till slut blev det 

rätt lika. 

Klas Åmark ägnar ett betydande 

utrymme åt genusperspektivet. Han 

menar att likheterna då blir ännu mer 

markanta. Alla nordiska länder utgick 

från ett husmorsideal och ett manligt 

försörjarideal som senare övergavs för 

en tvåförsörjarmodell. 

En möjligen mer udda skillnad som 

Klas Åmark noterat är att svenskarna, 

politiker såväl som diverse utredare, är 

betydligt mångordigare än sina norska 

motsvarigheter. 

Många faktorer styr sjukskrivningsbeslut 

RAPPORT 


Titel: Differences and 

similarities in work 

absence behavior. Empirical 

evidence from 

micro data. 

Författare: Maria 

Nilsson, nationalekonom, 

Växjö universitet. 

Publicerad: Ekonomihögskolan, 

Växjö universitet. 

Välfärd ger ökad arbetsmotivation 

Mer generösa socialförsäkringsersättningar och bättre anställningsvillkor ökar 

arbetsmotivationen, inte tvärtom, visar en doktorsavhandling på Stockholms 

Universitet. 

RAPPORT 

Titel: Why Work? 

Comparative Studies 

on Welfare Regimes 

and Individuals’ Work Orientations. 

Författare: Ingrid Esser, Sociolog, 

Stockholms universitet. 

Publicerad: Sociologiska institutionen, 

Stockholms universitet. 

Sociologen Ingrid Esser har sökt svaret 

på frågan om generösa välfärdssystem 

och reglerade arbetsmarknader försvagar 

människors arbetsmotivation. 

Då hon jämför attityder hos individer 

i Sverige och andra utvecklade länder 

visar det sig att människors arbetsmotivation 

inte är svagare i välfärdsstater 

med mer generösa ersättningsnivåer 

i socialförsäkringssystemen. Istället är 

sambandet genomgående det omvända 

– starkare sociala skyddsnät är förknippade 

med starkare arbetsmotivation. 

Dessutom finns ett annat tydligt samband: 

arbetsmotivation är starkare i länder 

där arbetsmarknaden är mer reglerad 

med hög grad av facklig organisering, 

kollektiva löneförhandlingar, 

strängare arbetslagstiftning och större 

satsningar på aktiva arbetsmarknadsåtgärder 

IVAN MARKOWICZ 


Knepig roll agera portvakt 

Har portvakterna - Försäkringskassans personal - en för 

svår uppgift? Den frågan ställs i Port och Portvakt, den 

tredje rapporten i serien Samtal om socialförsäkring 

från Socialförsäkringsutredningen. Frågan syftar 

på den inbyggda konflikt mellan att hjälpa och 

kontrollera, rapportera och straffa, som är inbyggd i 

Försäkringskassans roll. 

Med porten avses regelverket och portvakterna 

är de som har att hantera reglerna. 

Det vill säga Försäkringskassans 

personal, försäkringsläkarna, socialförsäkringsnämndernas 

ledamöter men 

också läkare, förvaltningsdomstolarnas 

domare, arbetsgivare, arbetsförmedlare 

och arbetslöshetskassornas handläggare. 

Författarna väljer att diskutera arbetslöshetsförsäkringen 

tillsammans 

med sjukförsäkringen trots att man i 

Sverige inte räknar den som en socialförsäkring. 

Att försäkringarna diskuteras 

tillsammans beror på att ett av de 

problem som identifieras med sjukförsäkringen 

är att många, också bland 

Försäkringskassans handläggare, i praktiken 

ser på sjukförsäkringen som en yrkesförsäkring. 

Informationskampanjer 

och utbildning behövs för att komma 

till rätta med detta. 

Port och portvakt vill ha åtgärder 

som stärker socialförsäkringarnas legitimitet 

och gör det möjligt att ha höga 

ersättningar. Hellre skärpt regeltillämning 

än en urholkad sämre försäkring. 

Hellre tuffa tidsgränser än fler karensdagar. 

Rivstart, där flera aktörer agerar 

samordnat och samtidigt i början 

av sjukfallen lyfts fram som viktigt, det 

gäller att komma ifrån den alltför vanliga 

situationen där olika aktörer sätter 

in insatser i tur och ordning. 

Socialförsäkringsnämnderna har ifrågasatts 

i flera utredningar de senaste 

åren. I Port och portvakt efterlyses mer 

kunskap om vilken eventuell inverkan 

nämnderna har på till exempel beslut 

om sjukersättning. I väntan på den kunskapen 

anser författarna att argumenten 

för nämnderna kan ifrågasättas. 



Socialförsäkringsutredningens 

skrifter 

kan läsas på 

www.sou.gov.se/ 

socialforsakring/ 

skriftserie.htm 

Kartläggning av forskning 

om personlig assistans 

SOCIALSTYRELSEN HAR GJORT en inventering 

av forskningsläget om personlig assistans. 

Den omfattar vetenskapliga publikationer 

samt utredningar och rapporter 

från myndigheter och FoU-verksamheter. 

Men också uppsatser på C- 

och D-nivå liksom kommande avhandlingar 

inom området. 

Till exempel visar studier av kommunernas 

och försäkringskassans hantering 

av assistansärenden att det finns en 

konflikt mellan att stödja dem som behöver 

hjälp och att se till den egna verksamhetens 

ofta begränsade ekonomi. 

Bland angelägna men mindre uppmärksammade 

forskningsområden 

nämns finansiering, rekrytering och 

spänningar mellan rivaliserande verksamheter. 

Inventeringen finns publicerad på 

www.socialstyrelsen.se. 

Tro på egen förmåga viktig 

för lyckad rehabilitering 

ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING GER 

bäst resultat för personer som tror att 

de själva kan påverka skeenden. Det visar 

Patrick Millet på Arbetslivsinstitutet 

i avhandlingen Locus of control and its 

relation to working life: Studies from 

the fields of vocational rehabilitation 

and small firms in Sweden. 

Därför bör tron på den egna förmågan 

stärkas genom att en del av rehabiliteringen 

inriktas på det, menar Millet. 

Millet kommer också fram till att de 

bästa åtgärderna är de som använder 

sig av arbetsträning på reella arbetsplatser 

med begränsad inblandning av experter. 

Svårt för läkare att bedöma arbetsförmåga 

Effektivare hantering av sjukskrivningar skulle kunna minska 

antalet sjukskrivningsdagar rejält. Det visar världens hittills 

största läkarstudie. 

Sammantaget fick drygt 7 665 sjukskrivande 

läkare enkäten och 71 procent besvarade 

den. Slutsatsen är att en effektivare 

hantering av sjukskrivningar skulle 

kunna minska antalet sjukskrivningsdagar 

grundar sig bland annat på att: 

● En majoritet av läkarna ansåg att 

det var svårt att bedöma arbetsförmåga 

och lämplig sjukskrivningstid. Oftast 

saknas en väl förankrad linje på arbetsplatsen 

för hantering av sjukskrivningar. 

● Hälften sjukskrev ibland utan att 

träffa patienten. 

● Lika många hänvisade i stort sett 

aldrig till företagshälsovården. 

● På grund av väntetider på olika håll 

sjukskrev många längre än nödvändigt. 

Många läkare ansåg att arbetet med 

sjukskrivningar är problematiskt. Det 

gäller framför allt när patienten har 

en annan åsikt än de själva, och när 

de måste hantera en förlängning av en 

sjukskrivning som gjorts av annan läkare. 

Inte sällan leder det till konflikter 

med patienterna. 

Två tredjedelar av läkarna hade regelbunden 

kontakt med Försäkringskassan. 

Allmänläkarna hade flest kontakter 

och ville ha ännu fler. En kontaktperson 

som snabbt kunde nås per 

telefon var ett starkt önskemål. 

Studien ”Läkares arbete med sjukskrivning” 

är ett samarbete mellan Försäkringskassan 

och landstingen i Stockholms 

och Östergötlands län samt Karolinska 

Institutet. Ansvarig är professor 

Kristina Alexanderson med flera. 

EVA LINDÉN 


GÖR 

DIN 

RÖST 

HÖRD! 

Skriv till DS 

och delta i debatten. 

Vi tar 

gärna emot 

både korta 

och långa inlägg 

(men inte 

längre än 3000 

tecken!). 

Du kan vara 

anonym som 

skribent men 

redaktionen 

måste veta 

ditt namn. 

Redaktionen 

förbehåller sig 

rätten att korta 

ned och redigera 

de inlägg 

som införs. 

Skicka ditt 

debat t inlägg 

eller din insändare 

till: 

debatt@ 

forsakringskassan.se 

eller med post 

till: 

Dagens 

Socialförsäkring 

Åsikter 

103 51 

Stockholm 

ÅSIKTER 

16 steg för att Generaldirektören ska komma i mål 

Dra in ersättning för dem som inte aktivt 

arbetar med sin rehabilitering 

Det behövs en tydligare målsättning för att Försäkringskassan ska komma till 

rätta med de höga kostaderna för sjukskrivningarna. Om jag vore minister eller 

generaldirektör skulle jag ta följande 16 steg för att komma i mål: 

● Gör en skattetransferering gentemot 

landstinget och låt dem finansiera 25 

procent av sjukskrivningskostnaderna 

rakt av. Sjukvården kommer då att mer 

aktivt minska felaktig sjukskrivning. 

Sjukskrivning i väntan på medicinsk åtgärd 

ska finansieras av sjukvården. 

● Riv barriärerna mellan de olika 

myndigheterna. De regler som riksdagen 

har beslutat för Försäkringskassan 

ska implementeras även hos förvaltningsdomstolarna 

och Arbetsförmedlingen. 

● Se till att samverka i rehabilitering i 

ett mycket tidigt skede, helst innan fyra 

veckor och allra helst innan sjukskrivning. 

Rehabiliteringsåtgärder efter längre 

sjukskrivning ger sämre resultat om 

ens något. 

● Reformera sjukskrivningsprocessen. 

Vid akut behov av sjukskrivning, 

som exempelvis halsböld, ska läkaren 

kunna sjukskriva för det akuta skedet. 

Vid andra fall ska Försäkringskassan 

och arbetsgivaren göra ett underlag 

för om sjukskrivning verkligen behövs. 

Med hjälp av dessa bedömningar ska läkaren 

ta ställning till sjukskrivning. Det 

är fortfarande Försäkringskassan som 

avgör om sjukpenning ska betalas ut. 

● Låt finansiering vid deltidssjuk- 

MÅNGA AV MARIE-LOUISE Ekholms 16 

steg kan med all säkerhet bidra till att 

vi snabbare når målet om halvering av 

sjukskrivningarna och sänkt ohälsotal. 

De omfattar flera olika områden. Och 

så är det: det finns inget sjumilakliv som 

direkt tar oss till målet. 

Några av stegen är viktigare än andra. 

Jag tänker särskilt på attitydförändringar 

hos alla inblandade; 

skrivning ha lika regler som heltidssjukskrivning. 

● Ändra regelverket för finansiering 

så att personer med sjukdomar, handikapp 

eller före detta sjukskrivna inte 

gallras ut vid anställning. 

● Se till att förutsättning för att få 

sjukpenning är att den försäkrade själv 

aktivt arbetar för sin rehabilitering. 

● Dra in försäkringsersättning eller 

bidrag för den som inte bidrar med sin 

arbetskraft efter förmåga. 

● Öka kontrollen av att sjukskrivna eller 

”förtidspensionerade” verkligen är sjuka. 

● Jobba flitigare med de verktyg som 

finns för att minska ohälsotalen. 

● Använd avstämningsmöten i ett tidigt 

skede. 

● Inför obligatoriska sjukskrivningskommittéer 

hos landstingen som även 

ska fungera som rådgivningsorgan för 

läkarna. 

● Låt Arbetsförmedlingen vara till 

hjälp när en person som inte mäktar 

med sitt arbete behöver byta arbete 

utan att behöva gå omvägen genom 

sjukskrivning eller arbetslöshet. 

● Inför tydligare regler så att de som 

skriver intyg med diagnosglidning eller 

medveten överdrivning av sjukdomsbilden 

förstår att det är en form av försäkringsbedrägeri 

eller medhjälp till försäkringsbedrägeri. 

● Ta tillvara andra yrkesgruppers 

kompetens. Sjukgymnasters, arbetsterapeuters 

och psykologers yrkeskunskaper 

kan vara till nytta för att bedöma 

om sjukskrivning verkligen är den 

rätta behandlingen. 

● Ministrar och generaldirektören 

måste vara de som tar stöten när Försäkringskassans 

personal hängs ut i media 

när de gör sitt arbete genom att följa 

givna regler. Om Försäkringskassans 

personal även i fortsättningen får massmedial 

kritik när de följer mer strama 

regler kommer Försäkringskassans möjlighet 

minska sjuktalen att påverkas. 

Massmedias starka kritik mot personalen 

när de faktiskt gör sitt arbete har blivit 

ett arbetsmiljöproblem på Försäkringskassan. 

MARIE-LOUISE 

EKHOLM 

Överläkare, 

Landstingspolitiker 

(m) 

Ledamot i 

försäkringsdelegationen 

i Jönköpings län 

Ändrad attityd till sjukförsäkringen är en 

Om vi ska lyckas med förändringen måste både vården, arbetsgivarna, vi 

själva och individen ändra attityd till försäkringen. Men först krävs en rejäl 

omprioritering av resurser. 

CURT 

MALMBORG 

Generaldirektör, 


vården, arbetsgivarna, oss själva 

och inte minst individen. Det 

finns också all anledning att se 

över hur sjukskrivningar görs och 

vilka alternativ som finns inom 

vården. Men för att vi ska kunna 

få en sådan förändring behövs omprioriteringar 

av resurser. Vi har 

själva föreslagit att vården ska få 

del av de pengar som kan frigöras 

genom deras bidrag till att kostnaderna 

för sjukpenning minskar. 

ETT ANNAT VIKTIGT steg är att utöka samarbetet 

med Arbetsförmedlingen. 


Svårt gå från rehabilitering till arbete 

Arbetsförmedlingens handläggare fokuserar på individens problem medan 

arbetsgivaren intresserar sig mer för individens kompetens och intresse. Det är 

en av de faktorer som idag försvårar vägen från arbetslivsinriktad rehabilitering 

till arbete. 

Vägen från arbetslivsinriktad rehabilitering 

till arbete är ofta komplicerad och 

tar tid. Trots detta är kunskapen begränsad 

om hur processen egentligen ser ut 

och vilka faktorer som underlättar eller 

försvårar. 

VI HAR VELAT bidra till ökad kunskap genom 

en kvalitativ studie i Jämtlands län. 

Det är ett EU-projekt med Länsarbetsnämnden 

i Jämtlands län som projektägare. 

Arbetsgivare, anställda som genomgått 

rehabilitering, anhöriga och 

myndighetsrepresentanter har djupintervjuats, 

totalt 24 personer. Studien 

har nu resulterat i boken ”Vad händer 

efter arbetslivsinriktad rehabilitering?”. 

Det är en fortsättning på ”Arbetslivsinriktad 

rehabilitering inom Arbetsmarknadsverket,” 

som utkom 2002. Studien 

belyser Arbetsförmedlingens och handläggarnas 

bedömning samt de regler de 

har att tillämpa. 

MARGARETA G. 

ASPLUND 

Aukt. socionom, 

Länsarbetsnämnden i 

Östersund 

Vi har funnit en rad hindrande 

faktorer på vägen från arbetslivsinriktad 

rehabilitering till arbete. En 

av de viktigaste är det problemfokus 

som finns inom Arbetsmarknadsverket. 

Det är en följd av en 

kategorisering i form av olika handikappkoder 

av de funktionshindrade. 

Den leder till en sortering 

exempelvis till öppna arbetsmarknaden 

eller till den så kallade övergångsarbetsmarknaden, 

det vill 

säga Samhall och kommunala arbetsmarknadsenheter. 

ARBETSFÖRMEDLINGEN LETAR arbetsuppgifter 

och arbetsplatser utifrån den 

funktionshindrades tänkta problem eller 

hinder och försöker få dessa åtgärdade 

i förhållande till ett arbete. Företagarna 

däremot söker arbetskraft utifrån 

kompetens och intresse. 

PROBLEMFOKUSERINGEN LEDER 

OCKSÅ till svårigheter för den 

enskilde att komma ur sin rehabiliteringsroll 

vilket kan 

göra att det dröjer längre innan 

hon får ett arbete. Man kan 

även konstatera att de personer 

som genomgått rehabilitering 

och ska hitta ett lämpligt arbete, 

vare sig de redan är anställda 

och i behov av nya arbetsuppgifter 

eller saknar anställning, 

har begränsade 

möjligheter att 

påverka processen 

mot arbete. 

KARIN I. 

VIKSTEN 

Leg. psykolog, 

Länsarbetsnämnden i 

Östersund 

DE SLUTSATSER VI 

KAN dra är att den 

individuella processen 

för utslussning 

från rehabilitering mot arbete på den reguljära 

arbetsmarknaden måste prioriteras 

högre, och den funktionshindrade 

själv bli mer delaktig och ta större eget 

ansvar. Arbetsmarknadsverket behöver 

i större utsträckning hitta former och 

rutiner att arbeta bättre ”länkade” till 

arbetsmarknaden /arbetsgivaren. 

Något som också bör diskuteras är 

handläggarnas dilemma att uppfylla 

kvantitativa mål och samtidigt 

brukarnas krav på god service. Att 

”sortera” de arbetssökande snabbt 

och säkert så att de kvantitativa 

målen uppnås är något som premieras 

idag. 

nyckelfråga för att lyckas 

FÖRBÄTTRAD KONTAKT mellan vården och 

Försäkringskassan tar jag också gärna 

upp. Här handlar det om att ge tid 

för detta. Jag vet att det kan vara svårt 

när man är pressad av annat, men kontakten 

kan lösa andra problem som tar 

tid. Det handlar om avstämningsmöten 

men också annan direktkontakt. 

Försäkringskassans medarbetare 

har gjort ett gott arbete och aktivt 

bidragit till att sjukskrivningarna 

nu minskar. 

JAG HÅLLER MED Marie-Louise Ekholm i 

att den kritik som riktas mot 

Försäkringskassans medarbetare 

i medierna är helt orättfärdig. 

De regler som vi arbetar 

efter har beslutats av 

regering och riksdag och till 

viss del genom den regeltolkning 

och vägledning som 

sker från huvudkontoret. Då 

bör den som kritiserar Försäkringskassan 

också vända 

sig åt det hållet och inte mot 

medarbetare runt om i landet 

som gör en bra insats. 


ÅSIKTER 

Allt färre kvalificerade uppgifter för jurister 

Försäkringskassan eftersöker kvalificerad personal men som jurist blir det allt 

svårare att hitta ett jobb inom myndigheten där kunskaperna kommer till 

användning när vissa förmånslag ska koncentreras till vissa orter. 

erbjuda sysselsättning där juridikkunskaper 

kommer till användning. 

Eftersom jag handlägger ärenden som 

rör familjebidrag är det med stor förtvivlan 

jag läser att den förmånen, som 

kräver mycket utredning och bedömningar 

av ”särskilda skäl” skall tas ifrån 

mig och min kollega här på Försäkringskassan 

Göteborg. 

Det förvånar mig att Försäkringskassan 

prioriterar utlokaliseringsplats 

istället för kompetens. 

EFTER ETT MÖTE i Stockholm för något 

år sedan framkom det tydligt att ”vår” 

kassa på Masthugget hade mycket stora 

kunskaper inom området. Kunskaper, 

som till och med gamla RFV hade svårt 

att behärska. Vi har fått stort beröm av 

dem som arbetar inom försvaret i Västra 

Götaland och vad jag kan erinra mig 

har Länsrätten aldrig framfört klagomål 

på vår handläggning, snarare tvärtom. 



istället för kompetens, som 

redan finns på plats. 

EFTERSOM FÖRMÅNEN ÄR förhållandevis 

liten har troligen vår kontorschef inte 

engagerat sig tillräckligt 

för att 

försöka behålla familjebidraget 

hos 

oss. Vi är trots allt 

”bara” två personer, 

som handlägger 

dessa ärenden 

inom hela Västra Götaland och det 

tycks inte vara en alltför stor förlust. 

Tyvärr betyder det katastrof för 

mig. Som jurist börjar det finnas 

allt mindre ”kvalificerade” arbetsuppgifter 

för mig här. Jag har därför 

svårt att förstå varför Försäkringskassan 

eftersöker högskoleutbildad 

personal, men inte kan 

SOM ENSAMSTÅENDE MAMMA till en 15 

åring (trots att jag endast är 33 år) har 

jag absolut ingen möjlighet att flytta på 

mig. 

Jag förväntar mig inte att någon tar 

hänsyn till mina åsikter, men jag har 

svårt att låta bli att uttrycka min besvikelse 

över beslutet. Vi har verkligen utvecklat 

en bra praxis vid bedömning av 

de ”särskilda skälen” som dominerar familjebidraget. 

Även då RFV har kliat sig 

i huvudet har vi kommit fram till lösningar, 

som har hållit både vid omprövning 

och i Länsrätten. 

Besviken och ledsen anställd. 

NICOLE 

BOUACHOUR 


Masthugget, 

Göteborg 

FÖRSÄKRINGSKASSAN FRÅN UTSIDAN 

Vem minns Arbetslivsfonderna idag? 

Läser man tidningarna noga finner 

man då och då märkligheter. Så till 

exempel kan man inhämta att socialminister 

Berit Andnor fortfarande 

håller kontakten med Försäkringskasseförbundet. 

Den 5 augusti skrev Dagens 

Nyheter att ministern diskuterat 

riskfyllda försäkringsmäklarråd med 

bland annat det som vi trodde avsomnade 

förbundet. Undrar vad hon fick 

för svar? 

En märklighet av annat slag stod 

att finna två dagar senare i ett reportage 

om Mona och Ivar och deras barn 

som lever på den magra avkastningen 

från en liten gård och fiske i Mälaren. 

De är inte ens med i försäkringskassan, 

skriver Dagens Nyheter. Fick 

de inte barnbidrag och kommer de bli 

utan folkpension? 

Statistik från Försäkringskassan i 

Västra Götaland som redovisas i Trollhättans 

tidnings nätupplaga 1 augusti 

visar vad många misstänker. Betydligt 

fler män tar ut föräldraledighet på 

sommaren än under resten av året. 

– Det mest naturliga är väl att de vill 

förlänga sin ledighet eller att det passar 

bättre för arbetsgivaren, säger Junis Johansson, 

utvecklingsansvarig för föräldraförsäkringen 

i länet. 

Tur att inte mammorna behöver ta 

hänsyn till sina arbetsgivare. 

Och så är ju sommaren en väldigt 

skön period att vara hemma med familjen, 

säger en pappa som tog några veckor 

även förra sommaren. 

En helt ny typ av försäkring har dykt 

upp under sommaren. Försäkringskassan 

är dock inte inblandad. Det handlar 

om ett företag som för en avgift på cirka 

850 kronor om året erbjuder sig att betala 

tre fortkörningsböter. 

– Omoraliskt, säger Bill Dufwa, professor 

i försäkringsrätt till Expressen 

den 10 augusti. Jag har aldrig varit med 

om något liknande. 

Hans Olof Wiklund, chefredaktör 

för Arbetarskydd, skriver i nummer 

7 om alla lyckade projekt som lovar 

besparingar och bättre hälsa och vad 

det nu kan vara. Problemet är ofta att 

det inte blir några spridningseffekter 

och att ingen, när det gått några år, 

kommer ihåg projektet. Vem kan idag 

peka på vinsterna från de 10 miljarder 

som satsades i Arbetslivsfonderna? 

Jag vill se ett projekt som förklarar 

varför de goda exemplen inte fungerar, 

skriver redaktör Wiklund. 

Vi med. 

Försäkringskassans fuskarbete uppmärksammas 

i många tidningar. Anmälningarna 

har tredubblats det senaste 

året, skriver Sundsvalls tidning. 

26 polisanmälningar hittills i år mot 10 

under hela 2004, rapporterar Folket. 

Och i Blekinge skriver Sydöstran om 

att allmänhetens tipsande ökar i takt 

med publiciteten kring bidragsfusk. 



ÅSIKTER 

Allt färre kvalificerade uppgifter för jurister 

Försäkringskassan eftersöker kvalificerad personal men som jurist blir det allt 

svårare att hitta ett jobb inom myndigheten där kunskaperna kommer till 

användning när vissa förmånslag ska koncentreras till vissa orter. 

erbjuda sysselsättning där juridikkunskaper 

kommer till användning. 

Eftersom jag handlägger ärenden som 

rör familjebidrag är det med stor förtvivlan 

jag läser att den förmånen, som 

kräver mycket utredning och bedömningar 

av ”särskilda skäl” skall tas ifrån 

mig och min kollega här på Försäkringskassan 

Göteborg. 



istället för kompetens. 

EFTER ETT MÖTE i Stockholm för något 

år sedan framkom det tydligt att ”vår” 

kassa på Masthugget hade mycket stora 

kunskaper inom området. Kunskaper, 

som till och med gamla RFV hade svårt 

att behärska. Vi har fått stort beröm av 

dem som arbetar inom försvaret i Västra 

Götaland och vad jag kan erinra mig 

har Länsrätten aldrig framfört klagomål 

på vår handläggning, snarare tvärtom. 



istället för kompetens, som 

redan finns på plats. 

EFTERSOM FÖRMÅNEN ÄR förhållandevis 

liten har troligen vår kontorschef inte 

engagerat sig tillräckligt 

för att 

försöka behålla familjebidraget 

hos 

oss. Vi är trots allt 

”bara” två personer, 

som handlägger 

dessa ärenden 

inom hela Västra Götaland och det 

tycks inte vara en alltför stor förlust. 

Tyvärr betyder det katastrof för 

mig. Som jurist börjar det finnas 

allt mindre ”kvalificerade” arbetsuppgifter 

för mig här. Jag har därför 

svårt att förstå varför Försäkringskassan 

eftersöker högskoleutbildad 

personal, men inte kan 

SOM ENSAMSTÅENDE MAMMA till en 15 

åring (trots att jag endast är 33 år) har 

jag absolut ingen möjlighet att flytta på 

mig. 

Jag förväntar mig inte att någon tar 

hänsyn till mina åsikter, men jag har 

svårt att låta bli att uttrycka min besvikelse 

över beslutet. Vi har verkligen utvecklat 

en bra praxis vid bedömning av 

de ”särskilda skälen” som dominerar familjebidraget. 

Även då RFV har kliat sig 

i huvudet har vi kommit fram till lösningar, 

som har hållit både vid omprövning 

och i Länsrätten. 

Besviken och ledsen anställd. 

NICOLE 

BOUACHOUR 


Masthugget, 

Göteborg 

FÖRSÄKRINGSKASSAN FRÅN UTSIDAN 

Vem minns Arbetslivsfonderna idag? 

Läser man tidningarna noga finner 

man då och då märkligheter. Så till 

exempel kan man inhämta att socialminister 

Berit Andnor fortfarande 

håller kontakten med Försäkringskasseförbundet. 

Den 5 augusti skrev Dagens 

Nyheter att ministern diskuterat 

riskfyllda försäkringsmäklarråd med 

bland annat det som vi trodde avsomnade 

förbundet. Undrar vad hon fick 

för svar? 

En märklighet av annat slag stod 

att finna två dagar senare i ett reportage 

om Mona och Ivar och deras barn 

som lever på den magra avkastningen 

från en liten gård och fiske i Mälaren. 

De är inte ens med i försäkringskassan, 

skriver Dagens Nyheter. Fick 

de inte barnbidrag och kommer de bli 

utan folkpension? 

Statistik från Försäkringskassan i 

Västra Götaland som redovisas i Trollhättans 

tidnings nätupplaga 1 augusti 

visar vad många misstänker. Betydligt 

fler män tar ut föräldraledighet på 

sommaren än under resten av året. 

– Det mest naturliga är väl att de vill 

förlänga sin ledighet eller att det passar 

bättre för arbetsgivaren, säger Junis Johansson, 

utvecklingsansvarig för föräldraförsäkringen 

i länet. 

Tur att inte mammorna behöver ta 

hänsyn till sina arbetsgivare. 

Och så är ju sommaren en väldigt 

skön period att vara hemma med familjen, 

säger en pappa som tog några veckor 

även förra sommaren. 

En helt ny typ av försäkring har dykt 

upp under sommaren. Försäkringskassan 

är dock inte inblandad. Det handlar 

om ett företag som för en avgift på cirka 

850 kronor om året erbjuder sig att betala 

tre fortkörningsböter. 

– Omoraliskt, säger Bill Dufwa, professor 

i försäkringsrätt till Expressen 

den 10 augusti. Jag har aldrig varit med 

om något liknande. 

Hans Olof Wiklund, chefredaktör 

för Arbetarskydd, skriver i nummer 

7 om alla lyckade projekt som lovar 

besparingar och bättre hälsa och vad 

det nu kan vara. Problemet är ofta att 

det inte blir några spridningseffekter 

och att ingen, när det gått några år, 

kommer ihåg projektet. Vem kan idag 

peka på vinsterna från de 10 miljarder 

som satsades i Arbetslivsfonderna? 

Jag vill se ett projekt som förklarar 

varför de goda exemplen inte fungerar, 

skriver redaktör Wiklund. 

Vi med. 

Försäkringskassans fuskarbete uppmärksammas 

i många tidningar. Anmälningarna 

har tredubblats det senaste 

året, skriver Sundsvalls tidning. 

26 polisanmälningar hittills i år mot 10 

under hela 2004, rapporterar Folket. 

Och i Blekinge skriver Sydöstran om 

att allmänhetens tipsande ökar i takt 

med publiciteten kring bidragsfusk. 



SPRÅKSPALTEN 

NÄST SIST 

Den i stället för 

han eller hon 

Att införa den som könsneutralt pronomen i stället 

för han eller hon, eller det ännu mer otympliga han 

eller hon, är en av de mer radikala rekommendationerna 

som lanseras i den nya Språkriktighetsboken 

(Norstedts akademiska förlag), som utarbetats av 

Svenska språknämnden. 

I jämförelse med andra alternativ har 

den klara fördelar. Det är kort och 

lätthanterligt och sedan länge förankrat 

i både tal- och skriftspråket. 

Framför allt när man syftar 

tillbaka på en person är den en 

bra lösning, till exempel: Om 

någon vill röka får den göra 

det på balkongen, eller, Om 

en anställd vill ha semester i 

juli måste den anmäla det ett 

halvår i förväg. 

Genom att använda den 

slipper man också riskera 

att beskyllas för könsdiskriminerande 

språk (ofta används 

idag han som könsneutralt pronomen) 

liksom att falla för frestelsen att ta till vederbörande, 

som för många uttrycker krånglig byråkratsvenska. 

På motsvarande sätt behandlas en lång rad mer eller 

mindre omdiskuterade språkriktighetsfrågor. Frågor 

som ständigt återkommer bland de 10 000 samtal 

som Svenska språknämnden får varje år. Merparten 

rör grammatik och meningsbyggnad. Vill man ha besked 

om stavning, böjning, skiljetecken, interpunktion 

med mera får man gå till vanliga ordböcker eller 

skrivregelsamlingar. 

Varje avsnitt inleds med en problembeskrivning, 

därefter analyseras argument för och emot olika lösningar, 

och sedan följer en resonerande rekommendation. 

Men pekpinnarna är få. Tanken är att läsaren 

ska förstå varför ett problem upplevs som ett problem 

och sedan själv kunna ta ställning till vad som 

är att föredra i vissa sammanhang, om än inte i alla. 

Språkriktighetsboken vänder sig till alla som arbetar 

aktivt med det svenska skriftspråket. Men man 

plöjer knappast igenom de 400 sidorna i ett svep. Snarare 

läser man litet här och där allt eftersom problemen 

dyker upp. 

Till exempel om moderna klassiker som valet mellan 

större än mig eller större än jag, före eller innan, sin 

eller hans. Men även nyare problem 

som ofullständiga meningar, särskrivningar, 

infinitivmärkets borttynande 

så att det går lika bra att skriva kommer 

som kommer att, eller när man ska 

skriva de som alternativt dem som. 

SVEN-ERIK JOHANSSON, 

redaktör i Dagens Socialförsäkring 

TIPSSEXAN 

Läser du DS noga så håller du dig uppdaterad 

om vad som händer inom Försäkringskassan 

och informerad om vad 

som är på gång på socialförsäkringsområdet. 

Löser du dessutom Tipssexan 

så har du chansen att vinna trisslotter. 

De tre först öppnade rätta lösningarna 

belönas med tre trisslotter 

vardera. 

Lösningen vill vi ha med e-post till 

ds@forsakringskassan senast 19 september. 

1. 

Vad har Elisabeth Hamilton gemensamt 

med Fredrik Ljungberg? 

1. De är vänsteryttrar. 

X. De kommer från Halmstad. 

2. Båda har studerat i USA. 

2. 

Regeringen har tillsatt en utredning 

med uppdrag att se över 

straffrättsliga frågor kring bidragsbedrägerier. 

Vem leder utredningen. 

1. Utredningsproffset Jan Rydh 

X. Överåklagare Nils Rekke 

2. Försäkringsdirektör 

Stig Orustfjord 

3. 

Svenskar är betydligt mångordigare 

än norrmän enligt 

1. historikern Klas Åmark 

X. förre ministern Björn Rosengren 

2. socialförsäkringsutredaren Anna 

Hedborg 

4. 

I augusti blir Erik Kärnekull chef 

för den nya avdelningen 

1. Kund och återkrav 

X. Kund och kanaler 

2.. Kund och kontakter 

5. 

Port och Portvakt är den tredje 

rapporten i serien Samtal om socialförsäkring 

från 

1. Utredningen Välfärdsbokslut 

X. Försäkringskassan anser 

2. Socialförsäkringsutredningen 

6. 

En stor studie om läkares sjukskrivningsvanor 

visar att 

1. hälften sjukskrev överhuvudtaget 

inte 

X. hälften sjukskrev mot bättre vetande 

2. hälften sjukskrev ibland utan att 

träffa patienten. 

Försäkringskassan öppnar kontor i Alicante 

SOM ETT LED i regeringens satsning mot 

fusk och bedrägerier planerar Försäkringskassan 

öppna ett kontor i Alicante 

på den spanska kusten. I området bor 

många av de cirka 8 000 utlandsboende 

som har förtidspension. 

Kontoret ska ge både service och 

utöva kontroll. Det är ett viktigt arbete 

för att behålla tilliten till vårt välfärdssystem, 

säger den ansvarige ministern. 

Det är dock ingen idé att börja leta 

efter ansökningsblanketter på intranätet 

Fia eftersom det inte är socialminister 

Berit Andnor som uttalar sig utan 

hennes norska kollega, arbeids- och sosialminister 

Dagfinn Høybråten. 

I årets budget anslog den norska regeringen 

10 extra miljoner till kontrollverksamhet. 

En del av de pengarna 

ska finansiera Alicantekontoret, enligt 

norska medier. 

Velferd korad till bästa facktidning i Norge 

Grattis säger DS till sin norska kollega 

Velferd, som nyligen utsågs till Norges 

bästa facktidning. I juryns motivering 

heter det bland annat: 

”I vårt lands kanskje mest dominerende 

sektor – sosial trygd och helse 

– har bladet hatt mot og egenart til å 

være et stort uromoment. På tross av 

forsøk på struping og undergraving fra 

sterke samfunnskrafter, fremstår bladet 

som seriøst, nyhetsskapande og setter 

dagsorden innen sitt felt.” 

Juryn anser att det behövs en vakthund 

som Velferd, inte 

minst med tanke på den 

kommande sammanslagningen 

av de norska socialförsäkrings- 

och arbetsmarknadsmyndigheterna. 

Velferd vänder sig 

till alla som är verksamma 

inom välfärdsstaten. 

Bland annat går 

den ut till de anställda inom den norska 

försäkringskassan. 


Jag vet att du vet 

att jag vet 

JJag gillar socialantropologen Ulf Hannerz 

definition av kultur. Försök att precisera 

begreppet kultur slutar ofta med 

en uppgiven suck, ”… jamen allt är ju 

kultur”. Och så är det nog, allt från Lars 

Norénpjäser till marmeladen på frukostfrallan. 

Hannerts jag-vet-att-du-vet-att-jagvet-definition 

beskriver kultur som ett 

kollektivt medvetande. Trots att människor 

är olika, har olika jobb och skilda 

politiska uppfattningar finns det ett gemensamt 

sätt att tänka som bygger på 

att man vet vad den andre tänker. 

Här på Försäkringskassan pågår ett 

stort kulturprojekt där medarbetare 

fungerat som ”kulturspanare”. Deras 

uppgift har varit att få en bild av hur 

kulturen, eller snarare hur kulturerna 

ser ut i kassavärlden. Låter jättespännande, 

men tillåt mig vara skeptisk. Ett 

liknande, och kanske än mer ambitiöst 

projekt genomfördes på min tidigare arbetsplats. 

Organisationens 

gräsrötter 

fick intervjua 

allt från vaktmästare 

till chefer och 

det sammanställda 

resultatet hamnade 

i en fin pärm. Vad kom man då fram 

till? Jo, till saker de flesta redan visste. 

Till exempel att hierarkierna var starka 

och lönerna låga. Och vad hände? Inte 

särskilt mycket. 

Kanske är förutsättningarna bättre på 

Försäkringskassan med ett förändringssekretariat 

som driver på utvecklingen. 

Men jag kommer inte från känslan att 

kulturspanarprojektet är ett kamikazeuppdrag. 

Förändra rutiner är lätt men 

att förändra kulturen är en annan femma. 

Och här är det 22 kulturer som ska 

bli …? Ja, vad ska det bli, en gemensam 

rikskultur som processats fram genom 

Ensa-K? Försäkringskassans husetnologer 

Frykman och Hansen har redan 

konstaterat att handläggarna i Jämtland 

har en delvis annan syn på sjukförsäkringen 

än handläggarna i Gislaved. Och 

vem vinner den dragkampen, Försäkringskassan 

eller lokalkulturen? 

Kulturskapande är komplext och 

bångstyrigt och svårt att styra med interna 

riktlinjer. 

Hur som helst ska det bli spännande 

att se vad våra kulturspanare kommer 

fram till. Vi återkommer med mer info 

om projektet på Fia eller i DS. 

CHRISTER JÄRILD, REDAKTÖR DS. FRÅN 1 SEPTEMBER KOM- 

MER CHRISTER ATT VIKARIERA SOM WEBBREDAKTÖR FÖR FIA. 

Dagens Socialförsäkring 

ges ut av Försäkringskassan. Tidningen 

distribueras till alla anställda och förtroendevalda 

inom myndigheten. 

Prenumerationer, 190 kr inklusive moms 

för 10 utgåvor 

Dagens Socialförsäkring 

103 51 Stockholm 

e-post: ds@forsakringskassan.se 

tel: 08–786 90 00 

fax: 08–786 97 97 

e-post till enskilda medarbetare: 

fornamn.efternamn@forsakringskassan.se 

Chefredaktör: 

Catharina Byström 08-786 94 11 

catharina.bystrom@forsakringskassan.se 

Ansvarig utgivare: 

Inger Dunér 

inger.dunér@forsakringskassan.se 

Redaktörer: 

Sven-Erik Johansson 08–786 97 13 

sven-erik.a.johansson@forsakringskassan.se 

Christer Järild 08–786 97 41 

Anders Ljungberg 08–786 97 55 

Eva Lindén 08–786 97 64 

Ivan Markowicz 08–786 97 47 

Layout: 

Margot Rydén 08–786 91 99 

Helene Åberg 

Annonser: 

Urban Hedborg 08–732 48 50 

urban@uhmarketing.se 

www.uhmarkering.se 

Tryckeri: 

Intellecta, Solna, 2005 

Omslagsfoto: 

Peter Nordahl 


POSTTIDNING B 

Returadress: 


103 51 Stockholm 

Unik dag för förändringsarbete 

jJust nu pågår finansdepartementets budgetförhandlingar 

och jag är för första gången på 

många år inte en aktiv deltagare. Det är en befrielse, 

det måste jag erkänna. Samtidigt kan 

jag, i min nya roll, istället känna en oro över 

vad förhandlingarna kommer att få för konsekvenser. 

En hel del av förutsättningarna för vår 

verksamhet avgörs där. 

EN ANNAN FÖRHANDLING som är på väg att avslutas 

är den om det interna löneavtalet. Idag är 

löneskillnaden mellan grupper med olika svårighetsgrad 

i arbetet liten inom Försäkringskassan. 

Arbetsuppgifter med högre svårighetsnivå 

ligger därför lägre lönemässigt än likvärdiga 

arbeten inom staten i övrigt. För att vi ska nå 

målet med konkurrenskraftiga löner måste vi 

nu göra riktade insatser för bland annat medarbetare 

med kvalificerade arbetsuppgifter inom 

försäkringsverksamheten. 

Tillräckliga resurser för våra prioriterade 

områden är en viktig del i det interna förändringsarbetet. 

Det vi kan ”spara” genom att arbeta 

med rätt saker på 

rätt sätt, ska vi föra 

över till de områden 

som behöver förstärkning. 

Vi behöver till 

exempel satsa mer 

inom ohälsoområdet 

och i arbetet med 

att skapa effektivare 

kundmöten. Vi behöver 

också mer 

resurser till kompetensutveckling 

liksom till kompetensförsörjningen 

på lång 

sikt. 

En första 

satsning på 

kompetensutveckling 

för hela organisationen blir det 

fredagen den 30 september. Som du säkert redan 

vet kommer vi den dagen att inleda installationen 

av den nya versionen av ärendehanteringssystemet, 

ÄHS. Arbetet kommer att kräva 

att en stor del av IT-systemen är avstängda. 

Det blir därmed svårt att ge de försäkrade service 

i normal utsträckning via telefon eller vid 

besök. Vi har därför fattat beslut om att hålla 

stängt för kunder den dagen. 

Den 30 september kan alla chefer ha 

en dialog med sina medarbetare. Ta 

vara på den möjligheten. 

DAGEN SKA VI använda klokt. Vi får ett unikt tillfälle 

att göra ett gemensamt avstamp i förändringsarbetet. 

Åttahundra chefer diskuterar den 

31 augusti Försäkringskassans förändringsplan. 

Den 30 september går vi vidare, då chefer kan 

ha dialog med alla medarbetare. Ta vara på den 

möjligheten. 

Inom vår avdelning för Gemensam service 

har organisationen börjat ta form. Intresset för 

de chefstjänster som utlystes på försommaren 

var mycket stort och två nya chefer är snart på 

plats i Östersund. Det är Hans Tynelius, som 

blir chef för enheten för personaladministration, 

respektive Elisabet Persson, som blir chef 

för enheten för kontorsservice. 

Nu börjar planeringen för att bemanna övriga 

tjänster inom Gemensam service. Först 

på plats kommer löneadministratörerna och 

handläggarna av leverantörsfakturor att bli. 

Dessa tjänster är placerade i Östersund. Rekryteringsarbetet 

till tjänsterna i Arvidsjaur 

kommer att inledas senare. 

Jag är övertygad om att vi med avdelningen 

för Gemensam service kommer att få en riktigt 

bra organisation för vår interna administration. 

CURT MALMBORG, FÖRSÄKRINGSKASSANS GENERALDIREKTÖR

DS (pdf 3 510 kB, ÃƒÂ¶ppnar nytt fÃƒÂ¶nster) - FÃƒÂ¶rsÃƒÂ¤kringskassan

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?