Rapport - Teknisk Design
Rapport - Teknisk Design
Rapport - Teknisk Design
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
esistenta bakterier, på 10 procent av enheterna. Studien visade även att mellan<br />
38‐58 procent av vårdpersonalen använde sina telefoner under själva<br />
patientkontakten. (Goldblatt, et al. 2007)<br />
Det finns inga generella riktlinjer angående tvätt av telefoner på sjukhus. Men<br />
vad gäller handtvätt säger socialstyrelsens författning bl.a. att händer ska tvättas<br />
med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel eller medel med motsvarande<br />
effekt, direkt före och efter patientkontakt. Skyddshandskar ska användas när<br />
det finns risk för kontakt med kroppsvätskor eller biologiskt material.<br />
(Socialstyrelsens föreskrifter. Basal hygien inom hälso‐ och sjukvården m.m.<br />
2007) Enkäten som skickades ut visade att sjukhus idag använder ett antal skilda<br />
desinfektions‐ och rengöringsmetoder för telefonerna. Detta bekräftades även av<br />
Ascom som får många förfrågningar från sina kunder över vilka<br />
desinfektionsmedel telefonerna tål (Holmberg, 2010).<br />
Effekten av vårdrelaterade sjukdomar blir både ökade kostnader för samhället<br />
samt personligt lidande för patienter. Vårdtiden ökas med i genomsnitt 4 dygn<br />
för varje fall av vårdrelaterad infektion och sammanlagt genererar dessa<br />
infektioner extra kostnader på 4,3 miljarder kronor per år i Sverige. (Öppna<br />
jämförelser av hälso‐ och sjukvårdens kvalitet och effektivitet: jämförelser<br />
mellan landsting 2009:50)<br />
4.1.2 Desinfektion med ultraviolett strålning<br />
Ultraviolett strålning är ljus med en våglängd mellan 100 och 400nm, vilket är<br />
osynligt för det mänskliga ögat. Inom detta spektrum finns ett flertal teoretiska<br />
indelningar, men de som är intressanta för desinfektion är främst UVC (200‐<br />
280nm) och UVB (280‐320nm). Både UVC och UVB‐strålning förekommer<br />
naturligt, men UVC‐strålningen endast i mycket begränsad omfattning. På grund<br />
av dess ovanlighet har levande organismer, såsom bakterier, inte byggt upp<br />
något naturligt skydd mot den och därför är den mycket skadlig för dessa. För<br />
UV‐desinfektion är det således UVC‐ och UVB‐strålning inom den lägre delen av<br />
spektret som är intressant. (Kowalski 2009:17‐28)<br />
Desinfektion med UV‐strålning fungerar genom att strålningen bryter sönder<br />
mikroorganismernas DNA och RNA, vilket förhindrar att bakterierna kan föröka<br />
sig, men också leder till direkt celldöd hos en viss andel.<br />
Känsligheten hos olika virus och bakterier varierar emellertid kraftigt. Dels finns<br />
en variation kring vilken del av UV‐spektret där mikroorganismen uppvisar den<br />
största känsligheten och dels finns det variationer i den generella härdigheten<br />
gentemot UV‐ljus. Detta beror dels på att cellkärnorna omges i varierande grad<br />
av mörka proteiner, dvs. mörkt pigment, som absorberar UV‐ljuset och<br />
förhindrar det att nå den känsliga kärnan och dels blanka cellytor som<br />
reflekterar UV‐ljuset. (Kowalski 2009:28‐42) Även fett från exempelvis<br />
fingeravtryck innehåller proteiner som absorberas UV‐ljuset. Därför är det<br />
viktigt att skydda UV‐lampor från vidröring om dessa ska användas till<br />
desinficering, annars minskar effekten.<br />
22