24.11.2014 Views

Psykisk ohälsa och funktionshinder lsa och ... - Sundsvall

Psykisk ohälsa och funktionshinder lsa och ... - Sundsvall

Psykisk ohälsa och funktionshinder lsa och ... - Sundsvall

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Psykisk</strong> ohä<strong>lsa</strong> <strong>och</strong> <strong>funktionshinder</strong><br />

- från n utanförskap till delaktighet<br />

David Rosenberg<br />

FoU VästernorrlandV<br />

9 februari


2011-02-07<br />

De senaste årens utveckling innebär att personalen möter<br />

deltagare med en problematik som är allt tuffare att bistå.<br />

Kompetensutvecklingen fokuserar på bemötandefrågor…<br />

Dels motiverande samtal, dels pedagogiska verktyg för<br />

möten med deltagare …<br />

Kan man, hur kan man, minska utanförskap?


‣ Funktionsnedsättning/<strong>funktionshinder</strong><br />

ttning/<strong>funktionshinder</strong><br />

‣ Utanförskap<br />

<strong>och</strong> psykiska <strong>funktionshinder</strong> i<br />

samhället<br />

‣ Paus<br />

‣ Egen erfarenhet som kunskapsområde<br />

‣ Rehabilitering <strong>och</strong> återhämtning<br />

‣ Kan man minska utanförskap<br />

genom ökad<br />

delaktighet?


Funktionshinder <strong>och</strong> Delaktighet<br />

• 5 kap 7 § Socialnämnden skall verka för f<br />

att människor m<br />

som av fysiska, psykiska<br />

eller andra skäl l möter m<br />

betydande<br />

svårigheter i sin livsföring får f r möjlighet m<br />

att<br />

delta i samhällets gemenskap <strong>och</strong> att<br />

leva som andra<br />

• Delaktighet är r en persons engagemang i<br />

en livssituation (ICF)


Socialstyrelsen – “Termbank”<br />

Funktionsnedsättning<br />

Status: Rekommenderad<br />

Definition: nedsättning av fysisk, psykisk eller<br />

intellektuell funktionsförmåga<br />

Kommentar <strong>och</strong> användningsområde:<br />

En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av<br />

sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en<br />

medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar,<br />

tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av<br />

övergående natur.


Funktionshinder<br />

Status: Rekommenderad<br />

Synonym(er): - handikapp (avrådd term, kommentar: Termen handikapp<br />

kan upplevas som stigmatiserande <strong>och</strong> bör undvikas.)<br />

Definition: begränsning som en funktionsnedsättning<br />

innebär för en person i relation till omgivningen<br />

Kommentar <strong>och</strong> användningsområde: Exempel på<br />

begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga<br />

livet <strong>och</strong> bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala<br />

relationer, i fritids- <strong>och</strong> kulturaktiviteter, i utbildning <strong>och</strong> i<br />

demokratiska processer. Det handlar framförallt om<br />

bristande tillgänglighet i omgivningen.


Ett <strong>funktionshinder</strong> är miljörelaterad…<br />

• Omgivningsfaktorer omfattar den fysiska,<br />

sociala <strong>och</strong> attitydmässiga omgivning i<br />

vilken personer lever sina liv. Faktorerna<br />

finns ”utanför” personen <strong>och</strong> kan ha positivt<br />

eller negativt inflytande påp<br />

personens<br />

genomförande som samhällsmedlem<br />

llsmedlem…<br />

(Socialstyrelsen 2003a: 20)


Den medicinska (individuell) modellen…<br />

…ser <strong>funktionshinder</strong> som ett problem hos en<br />

person, direkt orsakat av sjukdom, skada<br />

eller annan hälsobetingelse som kräver<br />

medicinsk vård. Vården erbjuds i form av<br />

individuell behandling av professionella<br />

yrkesutövare. Behandling av <strong>funktionshinder</strong><br />

syftar till bot eller till anpassning <strong>och</strong><br />

beteendeförändring hos en person.(ICF)


Den sociala modellen…<br />

• …ser <strong>funktionshinder</strong> huvudsakligen som ett socialt<br />

skapat problem <strong>och</strong> principiellt som en fråga om<br />

individers fullständiga integrering i samhället.<br />

…ett paraplybegrepp för de strukturer <strong>och</strong> processer i<br />

samhället som gör att vissa personer inte ges tillträde<br />

till olika samhäl<strong>lsa</strong>renor, exempelvis arbetsmarknaden,<br />

utbildningar, osv. (Söder <strong>och</strong> Grönvik)


• Det relativa handikappbegreppet<br />

innebär att begreppet handikapp är<br />

relativt. Det är förutsättningarna i miljön<br />

som är avgörande för om ett<br />

<strong>funktionshinder</strong> (funktionsnedsättning) blir<br />

handikappande (ett <strong>funktionshinder</strong>) eller<br />

inte


Functioning &<br />

Context<br />

Environment<br />

Person<br />

ICF (WHO)


Individinriktade<br />

åtgärder<br />

samhällsinriktade<br />

åtgärder<br />

Ändring<br />

av livsmönster<br />

(sänkt<br />

anspråksniv<br />

ksnivå)<br />

Speciella /<br />

särlösningar<br />

Social exklusion -<br />

utanförskap<br />

Rehabilitering inriktad<br />

på färdighetsträning<br />

Anpassning av<br />

samhället<br />

(fysiskt/attityder)<br />

Social inklusion -<br />

delaktighet<br />

Sköld 2006, Handikkappolitiken i praktiken


Utanförskap<br />

rskap…<br />

•Vi är just nu i ett postindustriellt samhälle, ett tjänstesamhälle<br />

<strong>och</strong> kunskapssamhälle är på snabb frammarsch där alltfler<br />

människor lämnas utanför <strong>och</strong> blir arbetslösa pga att antalet<br />

arbeten inte kommer räcka till samt att kompetensen inte<br />

räcker hos många för de arbeten som finns.<br />

• Lågstatusyrken som industriarbeten etc. flyttas bort från<br />

landet (ex. verkstadsindustri <strong>och</strong> tidigare textilindustrin),<br />

lämnar många människor utanför …, alla kan inte vara<br />

akademiker.


Utanförskap<br />

rskap…<br />

‣ Många människor kommer från miljöer som gör<br />

att de inte passar in i dagens samhälle<br />

‣ …välfärden monteras ned i snabb takt <strong>och</strong> det<br />

gäller att kunna tala för sig <strong>och</strong> armbåga sig<br />

fram i ett allt hårdare klimat.<br />

‣ Människor lämnas i sjukdom eller<br />

arbetslöshet eller annat socialt relaterat<br />

utanförskap. (Arbetslöshet/psykisk ohä<strong>lsa</strong>)<br />

‣ (Forum om utanförskap)


Personer med psykiska <strong>funktionshinder</strong><br />

En ”grupp” som har hamnat utanför….<br />

Målgrupp<br />

Alla andra


Metod – 7 kommuner / 3 studier<br />

‣ Enkätunders<br />

tundersökning (till personal)<br />

* Socialtjänsten ( IFO, hemtj<br />

* Psykiatri<br />

* Arbetsförmedlingen<br />

rmedlingen<br />

* FörsF<br />

rsäkringskassa<br />

* Primärv<br />

rvårdrd<br />

IFO, hemtjänsten, Integrationsenheten, osv.)<br />

‣ Fokusgrupper – En blandning (5 temagrupper)<br />

av ”traditionella” <strong>och</strong> andra aktörer<br />

‣ Intervjuar med brukare – Individuella <strong>och</strong> grupp


Kartläggning – 7 kommuner<br />

Enkätundersökning, fokusgrupper,<br />

intervjuar med brukare<br />

Prevalens; (enligt WHO 2004)<br />

Psykoser – 2% (0,2-0,5% Schizofreni)<br />

Depressioner – 5%<br />

Ångestsyndrom – 3,5%<br />

NAMHC/US; 2-3% w/ Serious MI (1.7%<br />

in treatment)<br />

194,704 ( över 18)<br />

1,2%<br />

(2385)<br />

Personer - 2385<br />

Psykiatrireformen(1995)<br />

0,46% (895)


Kontakt med ”psykiatri”<br />

Kommun (n) Psykiatri Socialpsykiatri Total Other Contacts<br />

Ånge (132) 15,9 29,5 45,4 54,6<br />

Örnsköldsvik (830) 26,6 9,2 35,8 64,2<br />

Härnösand (215) 27,4 13,7 41,1 58,9<br />

Timrå (157) 14,6 42,7 57,3 42,7<br />

Kramfors (208) 19,2 50,0 69,2 30,8<br />

Sollefteå (191) 32,5 9,4 41,9 58,1<br />

<strong>Sundsvall</strong> (652) 18,3 51,7 70,0 30,0


Ett behovsperspektiv…<br />

‣ Ett annat sätt s<br />

att betrakta<br />

Psykiatrireformens målgrupp m<br />

är r att utgå<br />

från n de problemområden som gäller g<br />

de<br />

psykiskt funktionshindrade personerna <strong>och</strong><br />

som generera behov som kräver olika<br />

insatser.<br />

‣ Kännetecknande för f r de psykiskt<br />

funktionshindrade personerna är r att de<br />

vandra mellan de olika fälten f<br />

över tiden.<br />

Socialstyrelsen (1998 Årsrapport, VälfV<br />

lfärd <strong>och</strong> valfrihet1999)


Riskgrupper t.ex.<br />

‣ Ungdomar – ”vilsna”,, vill tillbaka till samhället<br />

‣ Dubbeldiagnos<br />

‣ Långtidsarbetslösa<br />

‣ ”Unga” förtidspensionerade<br />

‣ Isolerade – utan kontakt/glesbygd/boende hos<br />

föräldrar<br />

‣ Flyktingar/Invandrare – svårt att fåf<br />

kontakt<br />

‣ ”Nya diagnoser” – bokstavsdiagnoser i vuxen<br />

ålder


Var träffar vi personer med psykiska <strong>funktionshinder</strong> i samhället idag?<br />

Exklusion<br />

Inklusion<br />

Riskgrupp<br />

Gråzonen<br />

Återhämtnings<br />

grupp<br />

Ett delaktigt liv i<br />

samhället<br />

Var jobbar ni i bilden? Hur långt från arbetsmarknaden är klienterna?


”Det räcker r<br />

inte med att<br />

vara respektfull <strong>och</strong><br />

professionell, man<br />

måste också vara<br />

känslig, uppmärksam<br />

<strong>och</strong> uppmuntrande”<br />

Joel Slack, före f<br />

detta<br />

patient


”Under tiden som patient fick<br />

jag veta att mina känslor k<br />

var<br />

en del av min psykiska<br />

sjukdom. Det var hemskt att<br />

höra att det väsentligaste v<br />

i<br />

mig var psykiskt sjukt”<br />

Judi Chamberlain, före f<br />

detta patient


”En vårdtagare v<br />

har även annan<br />

livserfarenhet än n sin psykiska<br />

sjukdom. DärfD<br />

rför är r det inte<br />

rättvist att betrakta honom<br />

eller henne som bara psykiskt<br />

sjuk”<br />

Helen Glover, , före f<br />

detta patient


”Det<br />

är r viktigt att hålla h<br />

i minnet att<br />

det inte rör r r sig om några n<br />

kvalitativa<br />

skillnader mellan psykiskt sjuka<br />

<strong>och</strong> psykiskt friska. Alla människor m<br />

fungerar psykiskt <strong>och</strong> socialt på p<br />

ungefär r samma sätts<br />

tt”<br />

Karl Grunewald, , författare f<br />

till boken <strong>Psykisk</strong>a <strong>funktionshinder</strong>


”Det som betraktas som<br />

centrala symtom hänger h<br />

ofta<br />

inte ihop med den psykiska<br />

sjukdomen utan med det<br />

bemötande som man utsätts<br />

tts<br />

för”<br />

Alain Topor, psykolog <strong>och</strong> forskare


”Med hjälp av fantasin kom jag<br />

bort från n verkligheten, mig<br />

själv <strong>och</strong> mina känslor. k<br />

Det<br />

var det som höll h<br />

ihop mig.<br />

Problemet var att komma<br />

tillbaka till verkligheten”<br />

Jeanette Wooltkins, , före f<br />

detta<br />

patient


”Alla har vi behov av att bli<br />

bekräftade av omgivningen<br />

<strong>och</strong> hitta en plats i tillvaron.<br />

Blir vi inte det är r det lätt l<br />

att<br />

hamna utanför”<br />

Lennart Hennix, Psykoterapeut


”När r jag var ung förstod f<br />

jag allt. Nu<br />

när r jag blivit äldre förstf<br />

rstår r jag<br />

nästan ingenting. Men det jag inte<br />

förstår r tycker jag mig på p samma<br />

gång numera förstf<br />

rstå bättre<br />

än<br />

tidigare.”<br />

John Strauss-Konferens<br />

om återhämtning i Stockholm (2002)


Utanförskap <strong>och</strong> psykiska<br />

<strong>funktionshinder</strong>…<br />

”Väggen”<br />

(Byggt av attityder <strong>och</strong><br />

brister)<br />

Psykiatri Socialpsykiatri Samhällsliv<br />

• Arbetsliv<br />

• Studier<br />

• Kompisar<br />

• Föreningsliv<br />

• ”Roller”<br />

• Gemenskap<br />

‣ ökad symtom<br />

‣ lidande<br />

‣ Sociala<br />

komplikationer<br />

‣ ökad vård<br />

‣ institutionalisering<br />

Hur ska man öppna dörrar?<br />

Brist om;<br />

• Resurser<br />

• Kunskap<br />

• Metoder<br />

Brist om;<br />

• Välkommande<br />

• Positiva attityder<br />

• Friska arbetsplatser<br />

• Social gemenskap


”Rehabilitering försf<br />

rsöker<br />

öppna dörrarna d<br />

till<br />

samhället <strong>och</strong> hjälpa<br />

människor att utveckla ett<br />

livskoncept.”(Anthony<br />

(Anthony,, Cohen, Farkas)


Källorna till kunskapen om<br />

Återhämtning<br />

‣ Personliga vittnesmål<br />

‣ Kvalitativa studier via t.ex djupintervjuer<br />

‣ Studier över långsiktiga l<br />

resultat<br />

‣ Interventions studier


Longitudinal Outcome Studies


Återhämtning<br />

• ”Återh<br />

terhämtning beskrivs som en djupt<br />

personlig, unik process av att ändra sina<br />

attityder, värderingar, v<br />

känslor, k<br />

mål, m<br />

förmågor eller roller. Det är r ett sätt s<br />

att<br />

leva ett tillfredställande, llande, hoppfullt <strong>och</strong><br />

bidragande liv även med de begränsningar<br />

som orsakats av sjukdom. Återhämtningen<br />

involverar utvecklandet av en ny mening<br />

när r man växer v<br />

bortom det psykiska<br />

lidandets katastrof.”


Resultat av återhämtning<br />

• Symtomen är r mer hanterbara<br />

• Personen känner k<br />

sig mer i förbindelse f<br />

med sig själv, andra, roller, syfte <strong>och</strong><br />

mening<br />

• Personen har flera värderade v<br />

roller<br />

• Personen har mer tillfredsställelse llelse med<br />

livet<br />

• Personen känner k<br />

mer hopp om<br />

framtiden<br />

• Personen känner k<br />

sig bättre b<br />

fysiskt,<br />

mentalt, känslomk<br />

nslomässigt ssigt <strong>och</strong> andligt


Vad är r det människor m<br />

återhämta sig från?<br />

• Förlust av jaget, anknytning <strong>och</strong> hopp<br />

• Förlust av roller <strong>och</strong> möjligheterm<br />

• Stora <strong>och</strong> återkommande trauman<br />

• Program, praktiker <strong>och</strong> miljöer som<br />

nervärdera rdera <strong>och</strong> leda till ett förlust f<br />

av<br />

egenmakt<br />

• Fördomar <strong>och</strong> diskriminering i samhället<br />

• Internaliserat förtryck f<br />

<strong>och</strong> skam<br />

Cheryl Gagne, Center for Psychiatric Rehabilitation, Boston University


Återhämtningsprocessen: Vad hjälper?<br />

• Hjälp från n någon n<br />

som är r kompetent <strong>och</strong><br />

bryr sig om<br />

• Bli expert påp<br />

omsorgen om sig själv<br />

• Anknytning till andra<br />

• Lära sig <strong>och</strong> växav<br />

• Möjligheter till värderade v<br />

roller<br />

• Anknyta till högre h<br />

värden/syfte v<br />

<strong>och</strong><br />

mening


Färdigheter för f r personal som kan<br />

underlätta/stimulera den<br />

återhämtningsprocessen<br />

• Utveckla förhf<br />

rhållande där d r ett ömsesidigt<br />

samarbete finns<br />

• Bekräfta individens perspektiv<br />

• Erkänna personens erfarenhet, kunskap,<br />

styrkor <strong>och</strong> visdom<br />

• Kommunicera förtroende f<br />

i personens<br />

potentiell för f r utveckling, förändring f<br />

<strong>och</strong><br />

tillfrisknande/återh<br />

terhämtning<br />

• Inspirera hoppfullhet<br />

Cheryl Gagne, Center for Psychiatric Rehabilitation, Boston University


Återhämtning <strong>och</strong> Rehabilitering<br />

• Återhämtning innebäras ofta den<br />

återupptagningen av värderade v<br />

roller<br />

• Återhämtning innebäras ofta lärande, l<br />

med nya<br />

attityder, kunskap <strong>och</strong> färdigheterf<br />

• Rehabilitering assisterar folk för f r att skaffa de<br />

färdigheterna <strong>och</strong> stöd d de behöver sås<br />

att de kan<br />

bli framgångsrik <strong>och</strong> tillfredställda llda i rollerna de<br />

högt värderar. v<br />

Cheryl Gagne, Center for Psychiatric Rehabilitation, Boston University


Psykiatrisk rehabilitering<br />

• ”Psykiatrisk rehabilitering hjälper<br />

människor med långvariga<br />

l<br />

psykiska <strong>funktionshinder</strong> att<br />

förbättra sin förmf<br />

rmåga att bli<br />

framgångsrika <strong>och</strong> tillfredsställde<br />

llde<br />

i de miljöer de väljer v<br />

med minsta<br />

möjliga professionella insatser.”


Hinder till Återhämtning<br />

Extern <strong>och</strong> Intern<br />

• Brist av information, tillgängliga<br />

resurser<br />

• Fattigdom, isolerade, segregerade<br />

• Läkemedel<br />

– biverkningar<br />

• Trauma <strong>och</strong> misshandel<br />

• Inga positiva rollmodell<br />

• Fördomar i samhället<br />

– Arbetsplats,<br />

osv.<br />

• Ekonomiska hinder<br />

• Brist av alternativ – Valfrihet<br />

• Rättigheter som medborgare<br />

• Brist av inflytande - planering <strong>och</strong><br />

verksamhetsutveckling<br />

• Medicinsk modell<br />

•Negativa tro<br />

•Rädsla – vi<br />

förlorar stöd då vi<br />

blir ”bättre”<br />

•Expert bara på<br />

våra svagheter<br />

•Inlärd hjälplöshet


Att minska utanförskap …<br />

Exklusion<br />

Inklusion<br />

Riskgrupp<br />

Gråzonen<br />

Återhämtnings<br />

grupp<br />

Ett delaktigt liv i<br />

samhället


Regel nummer ett för alla som i sin yrkesroll möter<br />

personer<br />

med funktionsnedsättning<br />

ttning; Allt är möjligt!<br />

(Handikappolitiken<br />

i praktiken)<br />

…känslan av utanför- <strong>och</strong> annorlundaskap, , ojämlika<br />

maktförh<br />

rhållanden, omgivningens kollektivistiska synsätt<br />

samt bräcklig självbild hindrar upplevelsen av delaktighet.<br />

Känslan av tillhörighet, möjligheten m<br />

att dela gemensamma<br />

levnadsvillkor samt tillgänglighet underlättar däremot d<br />

upplevelsen av delaktighet. Så S gör även flexibilitet <strong>och</strong><br />

lyhördhet hos yrkesgrupper <strong>och</strong> arbetsorganisationer. Gott<br />

bemötande underlättar också delaktighet, , men<br />

förutsätter tter individens möjlighet m<br />

att få f göra egna val.<br />

(Delaktighet eller utanförskap<br />

- Upplevd delaktighet i olika livssituationer bland<br />

unga vuxna med <strong>funktionshinder</strong>)


‣ Utveckla<br />

verksamheten<br />

utifrån n en vision<br />

för återhämtning<br />

där r individens<br />

livskoncept är<br />

centralt


Skapa ett kontinuum eller<br />

”smörgåsbord” av olika<br />

stödinsatser i olika miljöer


Utveckla <strong>och</strong> anpassa<br />

samhällsresurser


‣ Rehabiliteringsinriktade planering<br />

Oftast planera jag inte längre än för dagen. Jag<br />

har svårt att planera…<br />

”Att inte uppnå sitt mål i livet, det är inte<br />

det tragiska. Det tragiska är om man inte<br />

har något mål att uppnå.”<br />

(Benjamin E. Mayes)


Tack!<br />

David.rosenberg@y.komforb.se<br />

‣ FoU VästernorrlandV<br />

http://www.fouvasternorrland.se<br />

Socialpsykiatriskt forum<br />

http://www.socialpsykiatrisktforum.nu<br />

www.socialpsykiatrisktforum.nu/

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!