19. Geriatrisk rehabilitering, teamarbete - SBU
19. Geriatrisk rehabilitering, teamarbete - SBU
19. Geriatrisk rehabilitering, teamarbete - SBU
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Målsättning med behandling<br />
Diagnostik och behandling inriktas såväl på patofysiologiska mekanismer<br />
på cell/organnivå som på sammansatta funktioner på individnivå. Rutinmässigt<br />
används därför sammansatta instrument som beskriver aktivitet<br />
innefattande flera olika funktioner på individnivå, exempelvis ADLförmåga<br />
eller kognitiv förmåga. Dessa instrument kan fånga upp patologiska<br />
tillstånd som kan utgå från flera olika organsystem. Detta har<br />
nämligen stor betydelse för val av terapi.<br />
Målsättning med behandling kan vara av olika, delvis överlappande slag:<br />
• kurativ, inriktad på organnivå<br />
• rehabiliterande, där funktionsträning och anpassning syftar till<br />
att patienten återfår eller anpassar sig till inskränkning<br />
• kompensatorisk där hjälpmedelsinsatser och anpassning av<br />
omgivningsfaktorer utgör instrument.<br />
Av detta följer att målgruppen inom geriatrisk <strong>rehabilitering</strong> ofta innefattar<br />
den multisjuke äldre där val av behandling och terapi anpassas<br />
utifrån personens kapacitet. Interdisciplinära arbetsformer är ett annat<br />
kännetecken med <strong>teamarbete</strong> som inkluderar ett flertal kompetenser för<br />
såväl diagnostik som behandling. Val av uppföljningsinstrument begränsas<br />
inte enbart till organnivå utan inkluderar även mer sammansatta funktioner<br />
på individnivå. En utgångspunkt för att definiera geriatrisk <strong>rehabilitering</strong><br />
är att minst två professioner är involverade i diagnostik och behandling<br />
eller att minst två organnivåer är föremål för rehabiliterande insatser.<br />
Sammanställning av publicerade behandlingsstudier<br />
Sökstrategi<br />
Sökningen har begränsats till tidsperioden 1990–2000 pga det stora<br />
antalet tillgängliga studier.<br />
Databaser som utnyttjats är PubMed i Medline, Cinahl (omvårdnadsforskning<br />
främst från USA) SweMed och Spriline.<br />
280<br />
EVIDENSBASERAD ÄLDREVÅRD