Arkeologisk förundersökning - Kungälv

26 Bohusläns museum Rapport 2013:12
tolkats som en boplats med lämningar från framför allt
bronsålder och eventuellt järnålder.
Kungälv 38 :3
Inom Kungälv 38 :3 är det framförallt det eventuella
golvlagret A1245 med tillhörande syllstensrader som
är av störst intresse vid en eventuell undersökning. Att
A1245 vid en 14C-datering har daterats till romersk
järnålder är förstås problematiskt, och det finns därmed
en osäkerhet om hur denna anläggning bör tolkas.
Eventuellt ska golvlagret kopplas till en huskonstruktion
från äldre järnålder snarare än till en betydligt senare,
medeltida fas. Samtidigt pekar fyndmaterialet
på att det mycket väl kan tillhöra just den yngre fasen.
Denna problematik har emellertid inte kunnat lösas i
samband med förundersökningen, eventuellt kan denna
härröra från kontextuella problem i samband med
provtagningen.
Utifrån påträffade anläggningar, fynd och områdets
topografi har ett drygt 550 kvadratmeter stort undersökningsområde
kunnat avgränsas ( jfr figur 10 ). Eventuellt
kan kopplingar mellan detta område och den
omedelbart i söder belägna platån finnas i och med anläggningarna
A402 och A409 som påträffades i schakt
S11 ( jfr ovan ).
Kungälv 38 :4
Kungälv 38 :4 har med avseende på resultaten från förundersökningen
och utredningen tolkats som en fyndplats
för slagen flinta och kvarts. Den förmodade stenpackningen/stenansamlingen
med fynd av bland annat
flinta, lerklining och kvarts, som påträffades vid utredningen,
har inte kunnat sättas in i ett större sammanhang
bara genom de nu grävda schakten inom området.
Inga ytterligare anläggningar eller kontextbundna
fyndförekomster kunde konstateras.
Kommentar fyndmaterial
Tillvarataget fyndmaterial från anläggningar och provgropar
samt inmätta fynd har registrerats. Fyndmaterialet
från grävda schakt i övrigt har endast beskrivits
översiktligt för att sedan interrimförvaras som arbetsmaterial
på Bohusläns museum i avvaktan på fortsatt
undersökning eller kassering.
Resultat jämfört med
undersökningsplanen
Undersökningens målsättningar med får med hänvisning
till ovanstående rubriker Syfte, metod och genomförande
samt Resultat anses vara uppfyllda.
Materialets potential
Efter utförd förundersökning framgår att eventuella
relationer mellan de båda lämningarna Kungälv 38 :1
och Kungälv 38 :2 inte kan uteslutas. Fyndmaterial och,
till viss del, anläggningar pekar mot att de mycket väl
kan vara samtida med varandra. Inom både Kungälv
38 :1 och Kungälv 38 :2 kan såväl sakrala som profana
kopplingar från olika tidsperioder förekomma. Inom
den senare har dock inte någon förekomst av gravar
kunnat belysas. Sett till bland annat anläggningar, dateringsmaterial
och topografi är det emellertid troligt att
lämningarna, åtminstone delvis, kan kopplas samman
sett till boplatsmaterialet. Inom Kungälv 38 :1 har både
fynd och anläggningsmaterial visat att såväl boplatsaktiviteter
som gravnära och direkt sakrala aktiviteter
har förekommit på platsen. Eventuellt kan lämningarna
inom respektive område kopplas till sedan tidigare
undersökta gravar och gravfält belägna strax väster om
området ( Kungälv 4, 5, 29 ).
Det kan dock, på grund av exploateringsgraden både
inom och i anslutning till området, vara svårt att formulera
några större och övergripande frågeställningar. Vid
eventuella undersökningar är det framför allt viktigt att
utreda tidshorisonterna inom och mellan respektive
lämning. Vidare bör även aspekter som lokaliseringsorsaker
( varför valdes dessa platser ut, när var man där
och vad man gjorde där ? ) och kontinuitet respektive
diskontinuitet ( både inbördes, lokalt i närområdet och
regionalt ) kunna beröras. En ökad förståelse om hur och
varför vissa platser nyttjas skulle vara bra. Om möjligt
kan vissa frågor behandlas, som vilken roll kultaspekter
eller sakrala aspekter spelade i detta, vad lokalerna
egentligen representerar, samt huruvida de har haft flera
funktioner över tid. I detta är det viktigt att försöka
klarlägga respektive plats’ inre strukturer, deras formationsprocesser
över tid och eventuella kronologiska relationer
mellan respektive tidsfas.
För Kungälvs 38 :1 och 38 :2 kan ett antal frågeställningar
därefter formuleras utifrån dessa punkter :