12.07.2015 Views

Kungälv Energi Årsredov [1].indd

Kungälv Energi Årsredov [1].indd

Kungälv Energi Årsredov [1].indd

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

2007 har varit ett händelserikt år!Vi kommer att minnas 2007 som året då stormen Per ven utanför våra husknutar redan i januari och då vi inomKungälv <strong>Energi</strong> AB påbörjade flera projekt och processer som kommer att löpa under många år framöver.Hans Larsson-Ljungblad, VDVi har under året påbörjat detstora mätarbytesprojektet,som är vår största investeringpå många år. Det innebär att vibyter ut alla kunders elmätare till automatiskafjärravläsbara mätare. Vi räknar medatt detta kommer att sysselsätta tio heltidstjänsterunder drygt ett års tid. Som ettresultat av projektet kommer fakturornaframöver att baseras på förbrukad el ochinte på förväntad förbrukning. Totalt kommervi att investera 41 miljoner kronor idetta projekt och det beräknas vara klartårsskiftet 2008/2009.Elnäten säkrasUnder stormen Per märkte vi återigenhur sårbart vårt nät är, då många av vårakunder drabbades av långa avbrott. För attingen ska behöva utsättas för detta i framtidensäkrar vi våra elnät. Under 2007 investeradevi cirka 25 miljoner kronor föratt säkra näten och därmed se till att elavbrottenblir allt färre. Detta är också ettarbete som kommer att fortsätta. Vi har nucirka 80 km mellanspänningsledning kvaratt säkra och det arbetet beräknas varaklart 2011.Fjärrvärmen växerVår värmeverksamhet växer så det knakar.Fjärrvärme ligger helt rätt i tiden.För den pris- och miljömedvetne konsumentenär fjärrvärmen det självklara valet,då andra uppvärmningsformer stigeri pris och fjärrvärme dessutom är ett klimatsmartuppvärmningsalternativ. För attkonsumenterna i Kungälv ska kunna väljafjärrvärme även i framtiden har vi startatett samarbete med Göteborg <strong>Energi</strong>. Under2008 kommer vi att koppla sammanKungälvs och Göteborgs fjärrvärmenät.Bredbandsnätet byggs utDet kommunala bredbandsnätet byggsut i samarbete med bredbandsföreningaroch täcker snart hela kommunen. Eftersombredbandsnätet byggs med optisk fiberinnebär det att vi får tillgång till ettframtidssäkert kommunikationsnät. Bredbandsnätethar ökat med 36 procent privatkunderoch 25 procent företagskunderunder 2007.Elnätspriser<strong>Energi</strong>marknadsinspektionen granskarvarje år om den avgift som tas ut av nätföretageni Sverige är skälig eller ej. Föratt anses vara skälig ska debiteringsgraden”Under höstenanordnade viÖppet Hus somvar mycketuppskattat ochvälbesökt”hamna under 1,0 på en skala som beräknasenligt den så kallade Nätnyttomodellen.Enligt våra beräkningar kommer debiteringsgradenför 2007 att hamna under 1,0.Detta bör betyda att ytterligare granskninginte kommer att ske.Våra priser består av både en fast del ochen rörlig del. Den rörliga kan kunden själv4


påverka genom sin konsumtion. Under2007 genomförde vi en förenkling ochmiljöanpassning av våra priser för överföringav el. Förändringen innebär enminskning av priset för den som förbrukarlite el, medan priset höjdes för storförbrukare.Som ett resultat av förändringen ficken majoritet av Kungälvs hushåll minskadekostnader för eldistributionen. För 15procent av våra kunder innebar det nyaprissystemet dock en ökning.Förändringar och nyheterVid bolagsstämman 27 april fick bolageten ny styrelse. Läs gärna mer om styrelsenoch ledande befattningshavare på sidorna30 och 31.Uppmärksamheten i media har varit förhållandevisstor under året. Vi kan konstateraatt vi har lyckats föra en saklig debatt.Öppenhet gentemot media är en självklarhetför oss.För oss är det viktigt att träffa våra kunder.Under året fick vi bland annat möjlighetatt informera om bolagets verksamhetervid åtta kommundelsstämmor. Under höstenanordnade vi också ett Öppet Hus somvar mycket uppskattat och välbesökt.För en VD är det svårt att genomföra förändringaroch införa nya processer om intemedarbetarna är med. Jag har under mittförsta år känt ett stort engagemang frånmedarbetarna. Men det räcker inte attbara genomföra förändringar – de måstege resultat också. En del av resultaten kanvi se redan i år, en del kommer vi att seframöver. De interna processer vi arbetatmed omfattar både strategi, arbetssätt ochorganisation. Detta är en viktig del i vårtframtida arbete och har därför fått ett egetkapitel i årsredovisningen.Nu ser vi fram mot 2008Under 2008 kommer vi att fortsätta arbetamed flera av de processer och projektsom har påbörjats under det här året; inteminst de interna som omfattar utvecklingav arbetssätt, medarbetarskap och ledarskapi vår organisation.Jag vill avsluta med att tacka personalenoch styrelsen för 2007. Jag har verkligenkänt mig välkommen till Kungälv <strong>Energi</strong>.Det är spännande att arbeta i en kommunsom är expansiv och där det händermycket.Hans Larsson-Ljungblad, VD”Jag har undermitt förstaår känt ettstort engagemangfrånmedarbetarna”5


Visionen och framgångsfaktorerna kompletterades senare av VD Hans Larsson-Ljungblad när han på ett medarbetarmötepresenterade begreppen Förståelse, Tydlighet och Vilja – och förklarade varför han tycker att dessa ord är så viktiga.FörståelseDet är viktigt att först försöka förstå föratt sedan göra sig förstådd. Vår verksamhetär komplex och för oss som experter ärdet viktigt att vi kan förklara vårt arbete såatt våra kunder förstår vad vi menar. Sommedarbetare är vi alla olika. Det gäller attvi kan förstå och acceptera det. Först dåkan vi ta fram det bästa hos varandra. Vimåste som anställda vid Kungälv <strong>Energi</strong>förstå att vi representerar vårt företag ochatt vi alla är med och skapar bilden av företaget.TydlighetVi ska alltid uppträda tydligt och korrektgentemot våra kunder. Vi ska ha en tydligorganisation som leds av tydliga chefer.Det innebär inte att de pekar med helahanden, utan att de som goda föredömenvisar vad som gäller för alla anställda hosKungälv <strong>Energi</strong>. Alla medarbetare ska vetavad som händer framöver, hur saker hängerihop och hur var och en av oss bidrar tilldet gemensamma resultatet. Vi kan sägaifrån om vi tycker att något inte stämmeroch vi vet vilka förväntningarna på oss ärså att vi kan skilja viktigt från oviktigt.ViljaViljan måste finnas, annars hjälper det intehur stark eller smart man än är. Alla medarbetaremåste ha viljan att göra det bästa förkunden, att själva utvecklas och även viljabidra till att Kungälv <strong>Energi</strong> blir bättre.Visionsdagar på Nordiska folkhögskolanUnder våren genomfördes två heldagar på Nordiska folkhögskolan, en med ledningsgruppenoch en för hela personalen. Syftet med de här dagarna var att ta till vara allkunskap som finns i företaget och låta alla vara med och påverka det framtida Kungälv<strong>Energi</strong>. Vi använde oss av en visionssnurra för att analysera vårt företag ur fyra olikaperspektiv: Våra tre affärsområden och stödfunktionen, våra medarbetare, våra kundersamt vår omvärld.•Kunder •Medarbetare •Våra affärsområden • Vår omvärldUtifrån dessa analyser arbetades det fram visioner för varje perspektiv. Dessa bröts sedanner i mål och aktiviteter. En del av de aktiviteter som föreslogs av medarbetarna har redangenomförts under 2007 och en del är inplanerade under 2008.Exempel på aktiviteterVåra kunder- Öppet Hus, genomfördes 1 september 2007- Medverkat aktivt vid åtta kommundelsstämmor- Skickat med informationsblad med fakturanVår omvärld- Ny hemsida under 2008- Satsning på marknadskommunikation.Marknadsassistent anställd från 2 januari 2008Våra affärsområden och stödfunktion- Utvecklingsprogram för Ledningsgruppen under 2007 - 2009Våra medarbetare- Läkarbesök för all personal under 2008 - 2009- Satsning på internkommunikation, vilket kommer att utgöra endel av marknadsassistentens arbetsuppgifter.7


Kungälv <strong>Energi</strong>s verksamhetKungälv <strong>Energi</strong> producerar och distribuerar energi samt kommunikations- och energirelaterade tjänster.För oss är det viktigt med driftsäkerhet och service.Vår organisation – tre affärsområden och en stödfunktionEn organisationsöversyn genomfördes under våren 2007, då det framkommit i Kungälv <strong>Energi</strong>s medarbetarundersökning attorganisationen var otydlig och ineffektiv. En ny organisation infördes därför i april 2007 med en tydlig ansvarsuppdelning mellan treaffärsområden och en stödfunktion.Våra tre affärsområden Elnät, Värme och Bredband kompletteras av stödfunktionen Administration. Dessa områden utgör också grundenför vår nya organisation.Elnät: Stora investeringar påbörjade under 2007Under 2007 gjorde Kungälv <strong>Energi</strong> AB flera stora investeringar. Dessa investeringar gjordes i både elnätet och byte av mätare.Cirka 25 miljoner kronor har investerats i elnätet för att säkra framtida elleveranser, samtidigt som 14 miljoner investerats ielmätare. Båda dessa är del av investeringar som kommer att pågå under flera år.Elanvändningen per person har vuxit snabbt under större delen av 1900-talet. Idag förbrukar vi cirka 15 000 kWh per invånare och år,vilket gör Sverige till den femte största elanvändaren i världen (efter Island, Norge, Kanada och Finland). Elen spelar en allt större rolli vår vardag. Vi tar för givet att den ska fungera när vi behöver den. Oftast gör den det också – elavbrott tillhör ovanligheten, både förde flesta kungälvsbor och svenskarna i allmänhet. Men vår sårbarhet blir tydlig varje gång storm eller snöoväder, tekniskt haveri ellerannat slår ut elen.Förra året drabbades vår kommun av stormen Per - en storm som orsakade stora störningar på vårt luftledningsnät. Reparationskostnadernaför stormen Per uppgick till 1,5 miljoner kronor och drygt 6 miljoner kronor betalades ut i avbrottsersättningar till vårakunder.InvesteringarFlest elavbrott sker på landsbygden, där nätet till stor del består av oisolerade luftledningar. Avbrotten orsakas oftast av fel och skadorsom beror på stormar eller annat oväder. Ett sätt att säkra näten på landsbygden är att ersätta luftledningarna med jordkabel.Under 2007 har Kungälv <strong>Energi</strong> ersatt totalt 18 kilometer luftledning på mellanspänningsnivå med jordkabel. En plan, som sträckersig ända till 2011, har tagits fram för att säkra cirka 80 kilometer av vårt nät mot väderstörningar. För att uppnå största möjliga nyttabyter vi först ut kablarna i de områden där flest drabbas. Hela projektet för att säkerställa elleveranserna fram till 2011 beräknas kosta100 miljoner kronor.I Romelanda och centrala Kungälv har under 2007 totalt 6 000 av våra gamla mätare bytts ut till nya som kan fjärravläsas. Denna investeringpå sammanlagt 41 miljoner kronor görs för att varje faktura ska innehålla den exakta elförbrukningen. Det kommer också att blienklare för kunden att själv beräkna elförbrukningen. Vid årsskiftet 2008/2009 kommer alla våra kunder att ha nya elmätare.8


Robert Andréasson arbetar som projektledareför mätarbytesprojektet.Hur fungerar de nyafjärravlästa elmätarna?Elmätaren skickar en trådlös signaltill en central uppsamlingsenhet.Den centrala enheten kommunicerarvia fiber eller GPRS med ett insamlingssystemsom sedan skickar informationenvidare till Kungälv <strong>Energi</strong>skundsystem där alla elmätningar läsesin automatiskt.Värme: Fjärrvärme– det miljövänliga alternativet2007 var året då fjärrvärmeverksamheten växte ur sin kostym. För att våra pris- ochmiljömedvetna kunder ska kunna välja fjärrvärme även i framtiden bestämde vi oss därförför att samarbeta med Göteborg <strong>Energi</strong>.Fjärrvärmeverksamheten omfattar fyra produktionsanläggningar. Munkegärdeverket ärdet största av dessa fyra. Alla fjärrvärmekunder delar på både kostnader och koldioxidutsläpp,vilket innebär att dessa minimeras per hushåll. Ett exempel är att förbränningenligger långt under de gränsvärden anläggningarna har tillstånd för. Askan från anläggningen,med alla dess mineraler och näringsämnen, återförs till skogen. I dagens produktionanvänder Kungälv <strong>Energi</strong> nära 100 procent biobränslen. Det betyder att vi i stort sett intelängre orsakar några koldioxidutsläpp. Vi producerade under 2007 totalt 123 770 MWhvärme. Det innebär att vi har sparat in koldioxidutsläpp motsvarande ca 4 000 villor.(4 000 normalstora oljeeldade villor ger ett utsläpp på 36 520 ton koldioxid).Fler får fjärrvärmeUnder 2007 anslöts 88 nya kunder till fjärrvärmenätet. Utbyggnaden skedde främst iområdet Kungälv – Ytterby. Dessutom har flera nya kunder anslutit sig till vårt befintliganät. I slutet av 2007 hade Kungälv <strong>Energi</strong> 708 fjärrvärmeabonnenter. Vi börjar närma ossvårt produktionstak och har därför analyserat olika lösningar för att kunna fortsätta byggaut vårt fjärrvärmenät. Den lösning vi har valt är att samarbeta med Göteborg <strong>Energi</strong>. Vikommer under hösten 2008 att koppla samman vårt nät med Göteborgs fjärrvärmenät.Villor (4,5)Villor (405)Vem gäller mätarbytet?Alla kunder hos Kungälv <strong>Energi</strong> kommeratt få nya elmätare. Det rör sigtotalt om cirka 20 500 elmätare.Industrier (8)Flerbostadshus (65)Offentlig förvaltning (22,5)Industrier (13)Flerbostadshus (236)Offentlig förvaltning (54)Varför byts elmätarna ut?Kungälv <strong>Energi</strong> gör denna investeringför att varje faktura ska innehålla denexakta elförbrukningen och därmeduppfyller vi det nya lagkravet om månadsvismätning.Hur lång tid tar ett mätarbyte?Det tar cirka 30 minuter, med ettelavbrott på cirka 15 minuter.Har du något roligt minne frånarbetet med mätarbytet?Det var en äldre dam som ringde ochundrade om det var fel på henneselmätare eftersom det blinkade enorange lampa när hon fönade håret.Jag svarade att det var helt ok och attlampan blinkade i takt med förbrukningen,1000 blinkningar per kWh.Å herregud, då måste jag sluta fönahåret sa damen. Nä, du måste ju varafin också, svarade jag. Jo det är klart,sa hon och tackade för upplysningen.<strong>Energi</strong>förbrukning inom varje kategori iprocentAntal kunder inom varje kategoriMiljövänlig värmeproduktionDen totala värmeproduktionen (inklusive närvärmenät) uppgick till 123 770 MWh under2007. Som bränsle användes till exempel grot, bark, pellets och bioolja. Dessutomproducerades 9 000 MWh miljövänlig el, vilket motsvarar förbrukningen hos 450 normalvillormed eluppvärmning.Tillsammans med andra växthusgaser bidrar utsläpp av koldioxid från förbränning avfossila bränslen till klimatförändringar. Våra kunder, som bytt från elvärme eller kanskeskrotat sin oljepanna till förmån för fjärrvärme, minskar sina koldioxidutsläpp och bidrardärför till kampen mot de globala klimatförändringarna. Samtidigt förbättras miljönlokalt - fjärrvärmen ger också bättre luft i Kungälv. Fjärrvärme är ett miljövänligt alternativtill annan uppvärmning och vi har inte behövt använda de utsläppsrätter vi tilldelats.Den förnybara fjärrvärme som Kungälv <strong>Energi</strong> distribuerar till sina kunder kommer till89 procent från biobränslen, 8 procent från bioolja och 3 procent från solvärme. Enfortsatt fjärrvärmeutbyggnad innebär också ytterligare minskningar av koldioxidutsläpp.Utbyggnaden är också viktig eftersom tillgången på fossila bränslen kommer att minskai framtiden.Kungälv <strong>Energi</strong> har producerat fjärrvärme sedan 1997. Mellan 1995 och 2005 minskadei Kungälvs kommun förbrukningen av eldningsolja med 71 procent, att jämföras med 50procents minskning för hela Sverige.En del av vår fjärrvärmeproduktion kommer från solvärme. Vi är stolta över att varanågot av föregångare på området - redan år 2000 byggdes vår solvärmeanläggning, sommed sina 10 000 m 2 är ett av Europas största solfångarfält.9


Bredband:Stora ökningar både i antal kunder och omsättningAntalet anslutningar till vårt bredbandsnät har ökat kraftigt under året. Vi har fått 36 procent fler privatkunder och25 procent fler företagskunder. Det är en ökning vi är mycket nöjda med. Detta har också gjort att omsättningen har ökat med54 procent under året.Begreppet bredband används i vardagligt tal för att beskriva en fast anslutning till Internet. Det innebär att konsumenten har möjlighettill digital överföring av information, exempelvis telefoni, radio, bilder eller musik.Det vanligaste användningsområdet för Internet är fortfarande att surfa eller skicka e-post, men många använder det också till så kalladenyttotjänster, till exempel att betala räkningar, deklarera eller shoppa. Bredbandskunder kan också göra sådant som kräver högöverföringskapacitet, till exempel ladda ner musik, skicka bilder och se på TV. När Kungälv <strong>Energi</strong> hade Öppet Hus hösten 2007 kundebesökarna bland annat titta på bredbands-TV.3 500 bredbandskunderUnder 2007 har projektet Fiber från Hemmet(FFH) avlutats. Antalet anslutna kundertill FFH-nätet är drygt 3 400. Nätetdrivs i samarbete med de lokala bredbandsföreningarnai kommunen samt enförening i Lilla Edets kommun. Idag har viett ramavtal avseende drift och underhållmed Bredband i Kungälv (BiK), en paraplyorganisationför alla bredbandsföreningarna.Alla 27 medlemsföreningar harmöjlighet att teckna egna avtal med ossinom detta ramavtal. Dessutom har cirka100 företagskunder anslutit sig till Kungälv<strong>Energi</strong>s bredbandsnät.Framöver kommer det främst att ske enutbyggnad av bredbandsnätet i Kungälvscentrala delar. Dessutom finns det alltidmöjlighet för nya kunder att ansluta sig tilldet redan befintliga nätet, både i tätortenoch på landsbygden.Framtidssäkrat nätKungälv <strong>Energi</strong>s nät består av optisk fiber.Denna typ av bredbandsanslutning ansesvara den mest framtidssäkra eftersom denklarar av mycket höga överföringshastigheter.Det är en form av bredbandsöverföringsom kräver egen kabel och alltså intekan utnyttja befintliga nät. Detta kräver endel investeringar.Investeringskostnaden har blivit betydligtlägre än budgeterat till följd av att ettinvesteringsbidrag från kommunen ochVästra Götalandsregionen på sammanlagt4,5 Mkr har utbetalats, vilket redovisats år2007.10


Administration:Spindeln som får resten avverksamheten att snurraTelefonväxel, kundavläsning, förfrågningar från kunder, elhandelsbyten, bokföring,lönehantering, budget och personalärenden – det är bara några av de områden somsköts av stödfunktionen Administration.Stödfunktionen Administration är indelad i två delar: kundtjänst och ekonomihandläggning.Det är en medarbetare vid kundtjänst som kunderna först möter vid en kontaktmed Kungälv <strong>Energi</strong>, antingen det handlar om ett besök på Byggmästaregatan 5 eller ettsamtal till vår växel på 0303-238 000.Vi har öppet varje måndag-fredag 07.00-16.00 (lunchstängt 12.00-13.00). Våra kunder kanockså få information på www.kungalvenergi.se och via e-post: info@kungalvenergi.se.För oss på Kungälv <strong>Energi</strong> är kontakten med kunderna viktig. Genom kundkontakter kanvi skapa större förståelse för det arbete vi utför, dessutom får vi tips och idéer om hur vikan förbättra vår service. Alla kungälvsbor är både våra kunder och våra ägare.Våra kunder:Överlag har Kungälv <strong>Energi</strong> nöjdakunder – ändå vill vi bli bättre!Högst betyg fick bemötandet, tillgängligheten, medarbetarnas kompetens och informationvid senaste kundundersökningen. Överlag är Kungälv <strong>Energi</strong>s kunder alltsåväldigt nöjda.Vi vill ändå bli bättre och har därför under året fokuserat på hur vi kan ge våra kunderännu bättre service och tjänster. Det vi bland annat har gjort under 2007 är:Öppet Hus – en succé1 september 2007 genomfördes Öppet Hus hos Kungälv <strong>Energi</strong>. 700 personer kom föratt lära sig mer om de nya elmätarna, fika eller gå guidade turer på våra anläggningar. Vifick möjlighet att svara på flera av våra kunders frågor om både mätaravläsning, bredbands-TVoch produktion av fjärrvärme.Jeanette Martinsson arbetar medkundfrågor och ekonomiskadministration hos Kungälv <strong>Energi</strong>.Hur länge har du varit anställd hosKungälv <strong>Energi</strong>?Jag började här 2002 och har sedandess arbetat med kundfrågor ochmed att ta fram ekonomiska underlag,bland annat inför fakturering.Vad är det roligaste med ditt arbete?Det roligaste är att det händer såmycket och att det är så omväxlande.Det är många kunder som ringer ochhar frågor, vill ge oss beröm eller kritik.Det gäller att lära sig att prata medmänniskor. En del vill bara få ur sig allilska över något som inte fungerar.Hur många kunder är det som hörav sig?Det beror på. Det är alltid fler precisefter vi har skickat ut fakturor. Denärmaste fjorton dagarna efter att viskickat ut en faktura har vi allihop ikundtjänst fullt upp med att svara itelefon. Under ett vanligt pass brukarvi vara fyra personer. Sedan får vi endel frågor via e-post också och fortfarandeen del vanliga brev.Vad är de vanligaste frågorna somni får av kunderna?Många frågor handlar om att förståfakturorna. När vi får sådana frågorgår vi igenom fakturan med kundenoch hjälper till att hitta den informationde söker och tolka den.”När var det senast mätaravläsning hosmig?” är också en vanlig fråga.Vid varje månadsskifte får vi också infrågor om uppskov. Vi har som policyatt ge uppskov max en gång per år.11


Utskick med fakturanUnder 2007 har två foldrar skickats ut tillsammansmed fakturan.Dessa foldrar innehöll viktig informationtill våra kunder.Fler kundsatsningarunder 2008Under 2008 fortsätter satsningen på informationoch service till våra kunder. Vihar bland annat anställt en marknadsassistentsom ska ansvara för detta. Vi kommerockså att bygga om vår hemsida för att geden ett mer kundanpassat utseende ochinnehåll.Antal kunderVåra elnätskunder är totalt 20 700 till antaletoch finns i Kungälvs kommun (medundantag av Marstrand), i Torskog, LillaEdets kommun (ca 270 kunder) samt iJörlanda, Stenungsunds kommun (ca 1 300kunder).Kungälvs Posten, 4 september 2007Antalet debiterade fjärrvärmeanläggningarär drygt 700. De flesta finns i områdetKungälv – Ytterby. Ökningen under 2007var 88 nya anläggningar.I december 2007 debiterade vi 3 400kunder för bredbandsanslutning till detstamnät som färdigställdes helt under2007. Dessa kunder är medlemmar inågon av de 27 bredbandsföreningar somhar bildats för de lokala nät som byggts iFiber Från Hemmet-projektet. Våra direktanknutnaföretagskunder är nu ca 100 tillantalet.Kundkontakter i siffrorSamtal: ca 9 000-10 000/år.Mail per månad: ca 200 st i vår gemensamma inkorg (lokal info) från allmänheten.Utöver detta får vi mail i våra personliga inkorgar.Avläsningskort: ca 300 st/månad.Brev: ca 25 st/månad.12


Våra medarbetare:Ger mer när den samlade kompetensen tas tillvaraUnder året som gått har alla medarbetare fått flera chanser att tycka till om Kungälv <strong>Energi</strong> och lämna förslag på hur företagetska bli en ännu bättre arbetsplats. En chans som många har tagit.Redan i januari genomfördes en medarbetarundersökning för att ta reda på medarbetarnas positiva och negativa synpunkter inför arbetetmed den nya organisationen. Det gav en möjlighet att ta till vara alla medarbetares kunskap och synpunkter. Undersökningen kompletteradesmed att Hans Larsson-Ljungblad i egenskap av nytillträdd VD hade ett personligt samtal med alla medarbetare. Av Kungälv<strong>Energi</strong>s 63 anställda svarade 61 personer på enkäten. I stort sett kom därmed alla till tals,vilket ger siffrorna hög trovärdighet.Kungälv <strong>Energi</strong>s medarbetare tycker tillDe flesta medarbetare trivs bra med sina nuvarande arbetsuppgifter, tycker att de utvecklas på sitt arbete, trivs med sina arbetskamrateroch sin arbetsmiljö. Det som upplevs som sämre är att företagets organistion upplevs som oklar och att man som medarbetare får förlite information om vad som händer i företaget.Trots att vissa områden bedöms lågt är den totala trivseln mycket hög. Det visar på att god kamratanda och bra arbetsförhållanden kompenserarvissa problem i organisationen.Aktiviteter för ökad delaktighet och ökad informationUnder året har flera aktiviteter gjorts för att medarbetarna ska få mer information och ha större möjligheter att vara delaktiga i Kungälv<strong>Energi</strong>s framtid. Parallellt har det också arbetats med att få en tydligare organisation och klara arbetsinstruktioner för var och en.Mycket av detta har beskrivits på annan plats i årsredovisningen. Det som kan tilläggas är att VD-information har genomförts vid ettantal tillfällen. I juni 2007 arrangerades en studie- och aktivitetsdag med alla medarbetare där erfarenheter från första halvåret ventilerades.Aktiviteten bestod bland annat av en sjöresa i Kungälvs och Tjörns skärgård (se omslag).Influensaepidemi höjde sjuktalenDen mycket positiva trenden vad gäller den totala sjukfrånvaron har brutits år 2007.Med få anställda (63) kan det bli stora svängningar i sjukfrånvaron procentuellt sett. En anställd sjuk under året utgör 1,5 procent. Vihar under året drabbats hårdare av influensaepidemier och liknande än föregående år. Siffran för långtidssjukskrivningar är fortfarandelåg: mindre än 0,5 procent.%15122003Diagrammet visar förändringari sjukfrånvaro mellan åren2003 och 200796302007200620052004Medarbetarna i siffrorI december 2007 hade Kungälv <strong>Energi</strong> 63 anställda, varav 5 visstidsanställda.Av det totala antalet anställda hade 16 akademisk utbildning. Den genomsnittliga anställningstiden för den nuvarande personalenär i dagsläget 15 år och medelåldern är 47 år.Antalet kvinnor var 13 vid 2007 års utgång. Antalet årsarbetare (inklusive timanställda) är 67,1. Att antalet årsarbetare blev högreän antalet anställda beror på all den övertid som utfördes i samband med stormen Per.Sjukfrånvaron under 2007 var 5,0 procent av arbetad tid.13


Jag kommer nog att flytta till Kungälv snart!Ann Helen Berkestedt började sin anställning på Kungälv <strong>Energi</strong> för sex månader sedan.Vad arbetar du med på Kungälv <strong>Energi</strong>?Jag arbetar i huvudsak med vårt stora mätarbytesprojekt. Jag kommer att driva dettaprojekt när Robert Andréasson går på föräldraledighet.Vad är det bästa med att arbeta på Kungälv <strong>Energi</strong>?Att få arbeta med det jag har utbildat mig till. Jag blev färdig civilingenjör med inriktningpå elkraft för ett år sedan. I början fick jag inte arbete inom elkraftsområdet,så det är kul nu när jag har det. Sedan är det alla trevliga människor här på företaget.Det har inte varit några problem att lära känna sina arbetskamrater. Jag blev tidigtinbjuden att vara med på våra innebandyträningar.Har Kungälv <strong>Energi</strong> några förmåner för sina anställda?Ja, vi får träna innebandy en gång i veckan på arbetstid, dessutom får vi bidrag till exempelvis gymkort. Och så har vi en arbetstidsförkortningpå 54 timmar per år, vilket innebär kortare arbetsdagar.Vad gör du under en typisk arbetsdag?Det finns många olika arbetsuppgifter, men idag till exempel gick jag först igenom gårdagens arbete med våra konsulter somlägger in mätarbyten. Jag håller också på att lära mig det system vi köpt in för mätarbyten och så gjorde jag en risk- och sårbarhetsanalys.Skulle du rekommendera en kompis/vän att börja arbeta på Kungälv <strong>Energi</strong>?Ja jag säger till alla mina vänner i Göteborg att flytta hit till Kungälv och börja arbeta här. Jag och min kille kommer nog attflytta hit. Jag vill fortsätta arbeta här. Jag får prova på flera olika arbetsuppgifter, det känns inte begränsat alls utan det finns storamöjligheter att fortsätta ta sig vidare och utvecklas. Ett skitbra företag helt enkelt!Efter 50 år på Kungälv <strong>Energi</strong> trivs Bo fortfarande!Den 12 augusti 2007 hade Bo Ericsson varit anställd vid Kungälv <strong>Energi</strong> i 50 år.Vad arbetar du med på Kungälv <strong>Energi</strong>?Just nu sammanställer och dokumenterar jag fibernätet och därtill hörande kanalisation,jag ritar alltså ett schema över rör och fiberkablar som är nedlagda i marken.Har du haft samma arbetsuppgifter hela tiden?Nej, jag började som ”hjälpare” och sedan har jag varit montör, beredare, arbetsledareoch chef, först för anläggningsavdelningen och sedan för planeringsavdelningen.Vad är det bästa med att arbeta på Kungälv <strong>Energi</strong>?Det är en lagom stor arbetsplats där den som är engagerad har möjlighet att utvecklas.Alla är så hjälpsamma.Vad gör du under en typisk arbetsdag?Det finns inga typiska arbetsdagar utan varje dag är det en ny annorlunda arbetssituationsom ska få en lösning.Skulle du rekommendera en vän att börja arbeta på Kungälv <strong>Energi</strong>?Utan tvekan!14


Kungälv <strong>Energi</strong> ABOrg.nr. 556083-2064FörvaltningsberättelseStyrelsen och verkställande direktören för Kungälv <strong>Energi</strong> AB (KEAB), 556083-2064, får härmed avge årsredovisning förräkenskapsåret 2007-01-01 - 2007-12-31, vilket är bolagets sextonde räkenskapsår sedan bolagiseringen år 1992.Bolaget är helägt av Kungälvs kommun.Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i tusentals kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år.VerksamhetKEAB:s verksamhetsidé är att producera och distribuera energi samt kommunikations- och energirelaterade tjänster, medsärskilt beaktande av driftsäkerhet och service.Verksamheten är organiserad i tre affärsområden; Elnät, Värme, Bredband och en stödfunktion; Administration.ElnätNätverksamheten omfattar eldistribution i kommunen, exklusive Marstrand, men inklusive Jörlanda i Stenungsunds kommunoch Torskog i Lilla Edets kommun. <strong>Energi</strong> som överförs på elnätet har minskat från 367 GWh år 2006 till 364 GWh år2007. Under året har investeringar för 25 miljoner gjorts i elnätet, samtidigt som 14 miljoner har investerats i elmätare.VärmeVärme omfattar fjärrvärmenäten i Kungälvs kommun. Affärsområdet Värme ansvarar också för den el och värme somproduceras av Kungälv <strong>Energi</strong> AB. Under 2007 uppgick den totala värmeproduktionen till 123 770 MWh. Kungälv <strong>Energi</strong>AB har startat ett samarbete med Göteborg <strong>Energi</strong> AB för att kunna fortsätta expansionen av fjärrvärmenätet då det egnaproduktionstaket är nått inom en snar framtid.Tillstånd enligt miljöbalken för att bedriva fjärrvärmeverksamhet föreligger. Fossilt koldioxidutsläpp har endast skett imycket liten omfattning.BredbandKungälv <strong>Energi</strong> AB bygger ut sitt bredband i samarbete med bredbandsföreningar. Under 2007 har kundantalet ökat med36 procent på den privata kundsidan till drygt 3 400 kunder och med 25 procent på företagssidan till 100 företagskunder.Kungälv <strong>Energi</strong>s nät består av optisk fiber, vilket anses vara den mest framtidssäkra lösningen då den klarar av mycket högaöverföringshastigheter.AdministrationStödområdet Administration är indelat i en kundtjänstavdelning och en avdelning för ekonomihandläggning med personaladministrationoch lönehantering. Kundtjänsten, med debitering och kundkontakter, handläggs av drygt åtta heltidstjänster varaven avser reception och tre mätaravläsningar. Ekonomi- och personalfrågor sköts med fem heltidstjänster (inklusive VD).MiljöVår utbyggnad av fjärrvärmen har haft en positiv inverkan på miljön i Kungälv. Genom att oljeeldningen minskar gör ävenkoldioxidutsläppen det väsentligt. Vi har inte behövt använda de utsläppsrätter vi tilldelats. Den fortsatta utbyggnaden avfjärrvärmenätet kommer att göra vår kommun än mer attraktiv.16


ResultatBolagets resultat före skatt och dispositioner för räkenskapsåret är ett överskott på 12,3 Mkr, vilket är lägre än budgeterat.Orsaken är främst sämre väderförhållanden än beräknat, inte minst i form av stormen Per.InvesteringarUnder året har investeringar gjorts i storleksordningen 60 Mkr. Fördelningen mellan affärsområde är Elnät 43 Mkr, Fjärrvärme14 Mkr och Bredband 2 Mkr. De största enskilda investeringarna avser mätvärdesinsamling (14 Mkr) och förstärkningav elnät (ca 25 Mkr).Finansiell ställning och likviditetFinansieringen av bolagets verksamhet har till 98 procent skett genom upplåning via Kungälvs kommun. Skuldsättningsgradenär 84 procent. Likviditeten i bolaget skapas via ett koncernkonto tillsammans med Kungälvs kommun med en kreditpå 100 Mkr. Stora investeringar för framför allt mätvärdesinsamling och förstärkning av elnät har inneburit att kreditenutnyttjats i hög grad under 2007. En långfristig upplåning hos kommunen planeras under första kvartalet 2008.RiskerFinansiellaVåra tillgångar är endast till 20 procent finansierade med eget kapital, vilket innebär att stora ränteförändringar utgör enriskfaktor för bolaget. För att försäkra oss mot stora framtida räntehöjningar har en CAP (räntetak) om 200 Mkr i 3 år medmaximal ränta på 5,5 procent avtalats, med giltighet från 2008.VädermässigaTvå stormar med omfattande konsekvenser för bolaget har inträffat under perioden 2005 - 2007. Omfattande investeringarför att vädersäkra vårt elnät pågår och investeringar om drygt 100 Mkr i framför allt mellanspänningsnätet är planerade förperioden 2008 - 2011. Vi är även temperaturkänsliga då våra taxor har hög andel rörligt pris.NätnyttomodellenVi är tillsammans med flera andra nätföretag föremål för <strong>Energi</strong>marknadsinspektionens (EMI) granskning.Med den fiktiva granskningsmodellen Nätnyttomodellen har EMI kommit fram till att vi tagit ut för hög nättaxa och krävtatt vi ska återbetala 7,8 Mkr till våra kunder för år 2003. EMI:s ursprungliga återbetalningskrav, 18,2 Mkr, har i den pågåenderättsprocessen vid två tillfällen minskats till nuvarande nivå.Motsvarande granskning har skett för åren 2004, 2005 och 2006. Kungälv <strong>Energi</strong> är ett av de bolag som ska granskas ytterligare.Några beslut om återbetalningskrav har inte erhållits för dessa år. Vi bedömer att vi inte kommer att bli utsatta förgranskning för 2007. Om samma beräkningsmodell används för åren 2004 - 2007 uppskattar vi att <strong>Energi</strong>marknadsinspektionenskrav kan komma att uppgå till ytterligare ett belopp i storleksordningen om sammanlagt 20 Mkr för dessa år.Styrelsen har, liksom för föregående år, valt att upplysa om <strong>Energi</strong>marknadsinspektionens beslutade återbetalningskrav förår 2003 som en ansvarsförbindelse.17


Organisation och personalAntalet anställda uppgick 31 december 2007 till 63 personer, varav 13 är kvinnor och 50 män. Antalet årsarbetare (inklusivetimanställda) är 67,1 (64,7 under år 2006). Sjukfrånvaron av arbetad tid har ökat till 5,0 procent från 2,1 procent år 2006.Under året har en organisationsförändring skett med en renodling av tre affärsområden: Elnät, Fjärrvärme, Bredband samtstödfunktionen Administration.Den 1 januari 2007 tillträdde bolagets nye VD, Hans Larsson-Ljungblad, sin befattning.Viktiga händelser under räkenskapsåretLördagen 13 januari 2007 drabbades södra Sverige av stormen Per. Vindstyrkor uppmättes till över 30 m/s i medel, medöver 40 m/s i byarna. På söndagsmorgonen var cirka 7 500 av våra 20 700 kunder strömlösa.Måndag morgon 15 januari var cirka 1 400 kunder utan ström, på kvällen var antalet cirka 500. Den sista kunden fick sinström tillbaka efter sju dygn. Kostnaden för avbrottsersättningen blev 6 Mkr.I december 2007 träffades ett avtal med Göteborg <strong>Energi</strong> AB om värmeutbyte. Sammankopplingen med Göteborg <strong>Energi</strong>AB:s nät beräknas bli klar hösten 2008. Den reserv- och spetskraft som krävs i fjärrvärmenätet blir tillgodosedd genomavtalet. En ökning av antalet fjärrvärmekunder är också kalkylerad.Avskrivningstiden för fjärrvärmekulvert har ändrats från 20 till 30 år, vilket har inneburit en minskning av avskrivningar med3,7 Mkr år 2007. En jämförelse med branschpraxis och vår bedömning av verklig livslängd för dessa anläggningar ligger tillgrund för förändringen.Bredbandsutbyggnaden på landsbygden tillsammans med föreningen BiK (Bredband i Kungälv) slutfördes under år 2007.Nätet är nu tillgängligt för 27 bredbandsföreningar.Lördagen 1 september klockan 10-15 hölls Öppet Hus på Byggmästaregatan, dit allmänheten hade bjudits in för en visningav bolagets verksamhet. Arrangemanget var mycket uppskattat med nästan 700 besökare.Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgångNågra händelser av väsentlig betydelse efter räkenskapsårets ugång har ej inträffat.Framtida utvecklingAv störst betydelse för vår framtida utveckling är kraven på säkrare elförsörjning. Det innebär bland annat att vi måstefortsätta isolera våra luftledningar.Kravet på ett förändrat system för mätvärdesinsamling innebär stora åtaganden de närmaste två åren, såväl ekonomiskt somarbetsmässigt. I investeringsbudgeten är 23 Mkr avsatta år 2008 och 3 Mkr 2009, då projektet ska vara klart.Det ökade antalet fjärrvärmekunder innebär att vi måste se över den framtida produktionskapaciteten. Det nya avtalet medGöteborg <strong>Energi</strong> AB som träder i kraft säsongen 2008/2009 är ett steg mot att säkra det framtida behovet.Serviceavtal med de nybildade lokala bredbandsföreningarna i kommunen förväntas komma till stånd under den närmastetiden.Förslag till vinstdispositionNågon vinst att disponera föreligger inte i förevarande bokslut.18


FLERÅRSÖVERSIKT 2007 2006 2005 2004 2003ResultaträkningOmsättning 175 223 162 456 152 304 145 090 135 354Avskrivningar -37 020 -37 752 -32 900 -31 291 -30 820Rörelseresultat 31 667 26 589 29 926 30 579 21 313Resultat från finansiella poster -19 352 -17 628 -16 345 -17 418 -19 356Årets resultat efter finansiella poster 12 315 8 961 13 581 13 161 1 957BalansräkningAnläggningstillgångar 646 150 623 634 581 971 518 715 516 680Omsättningstillgångar 58 390 61 954 61 117 42 584 58 399Eget kapital 95 066 95 066 95 066 99 819 99 819Obeskattade reserver 68 772 56 457 47 832 34 264 27 702-latent skatteskuld 19 256 15 808 13 393 9 594 7 757Avsättningar 14 454 11 917 10 238 8 357 7 264Långfristiga skulder 405 923 406 937 407 950 352 962 353 973Kortfristiga skulder 120 325 115 211 82 002 65 897 86 321Summa Eget kapital och skulder 704 540 685 588 643 088 561 299 575 079NyckeltalTotal investering 60 79 96 33 26Antal anställda 63 63 63 62 62Omsättning per anställd 2 781 2 579 2 418 2 340 2 183Omsättningsökning % 8 7 5 7 5Soliditet 20,5 19,8 20,1 22,2 20,7Avkastning på totalt kapital 4,6 4,0 5,0 5,4 3,6Soliditet: Eget kapital, justerat med obeskattade reserver ochlatent skatt, i förhållande till balansomslutningen.Avkastningpå totalt kapital: Resultat före finansiella kostnader i förhållandetill genomsnittlig balansomslutning.FAKTARUTA - Bredband 2007 2006 2005 2004 2003Antal Företagskunder 100 80 70 60 52Antal kunder FFH 3 400 2 500 1 000 0 0Omsättning 8,6 5,6 3,5 3 2,6 MkrÅrets investeringar 1,9 14,7 11,0 4,9 3,6 MkrÅRETS RESULTAT FÖRE SKATT o DISP. 1,2 -0,1 -0,2 0,0 0,2 Mkr19


RESULTATRÄKNING Not 1 2007 2006RÖRELSENS INTÄKTERNettoomsättning Not 2 162 505 152 272Aktiverat arbete för egen räkning 8 227 8 536Anslutningsavgifter 8 721 6 180Övriga rörelseintäkter 3 997 4 004Summa rörelsens intäkter 183 450 170 992RÖRELSENS KOSTNADERTransiteringskostnader -15 556 -15 356Inköp förlustenergi -7 009 -7 863Flis och oljeinköp -21 328 -19 193Övriga externa kostnader Not 3 -27 881 -23 302Personalkostnader Not 4 -42 989 -40 937Avskrivningar på materiella anläggn.tillgångar Not 6 -37 020 -37 752Summa rörelsens kostnader -151 783 -144 403RÖRELSERESULTAT Not 2 31 667 26 589RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGARFinansiella intäkterUtdelning aktierRänteintäkter Kungälvs Kommun kortfristiga 0 73Övriga ränteintäkter 271 207271 280Finansiella kostnaderRäntekostnader Kungälvs Kommun långfr utlåning -17 248 -16 546Räntekostnader Kungälvs Kommun kortfr utlåning -2 317 -1 097Övriga räntekostnader -58 -265-19 623 -17 908Summa resultat från finansiella investeringar -19 352 -17 628RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER 12 315 8 961Bokslutsdispositioner Not 7 -12 315 -8 624Årets skatt 0 -337ÅRETS RESULTAT 0 021


BALANSRÄKNING Not 1 2007-12-31 2006-12-31TILLGÅNGARANLÄGGNINGSTILLGÅNGARMateriella anläggningstillgångarByggnader Not 8 36 572 39 102Mark Not 9 2 270 2 270Distributionsanläggningar Not 10 260 903 246 287Inventarier, verktyg och installationer Not 11 12 561 11 294Fjärrvärmeanläggningar Not 12 276 290 279 816Bredbandsanläggningar Not 13 39 825 41 331Pågående nyanläggningar Not 14 17 719 3 251646 140 623 351Immateriella anläggningstillgångarUtsläppsrätter Not 15 0 273Finansiella anläggningstillgångarAktier och andelar i intresseföretag Not 15 10 10SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 646 150 623 634OMSÄTTNINGSTILLGÅNGARVarulager 6 781 7 074Kortfristiga fordringarKundfordringar 30 071 25 976Varav fordran Kungälvs kommun 3 955 4 772Bolagets skattefordran 1 516 902Övriga fordringar 2 799 1 655Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 16 15 033 15 518Varav avseende Kungälvs kommun 1 895 1 47249 419 44 051Likvida medel 2 190 10 829SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 58 390 61 954SUMMA TILLGÅNGAR 704 540 685 58822


BALANSRÄKNING Not 1 2007-12-31 2006-12-31EGET KAPITALAVSÄTTNINGAR & SKULDERMateriella anläggningstillgångarEGET KAPITALBundet eget kapitalAktiekapital250 000 aktier à nominellt 100 kr 25 000 25 000Reservfond 70 066 70 066Summa bundet eget kapital 95 066 95 066Fritt eget kapitalBalanserad vinst 0 0Årets resultat 0 0Summa fritt eget kapital 0 0SUMMA EGET KAPITAL 95 066 95 066OBESKATTADE RESERVER Not 17Avskrivning utöver plan, beskattningvärde 68 772 56 457SUMMA OBESKATTADE RESERVER 68 772 56 457AVSÄTTNINGARAvsatt till pensioner Not 18 14 454 11 917SUMMA AVSÄTTNINGAR 14 454 11 917LÅNGFRISTIGA SKULDER Not 19Långfristiga lån Kungälvs Kommun 399 600 400 600Långfristigt lån övrigt 6 323 6 337SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER 405 923 406 937KORTFRISTIGA SKULDERLeverantörsskulder 28 522 19 427Skuld till Kungälvs Kommun Not 20 82 659 78 673Övriga kortfristiga skulder 2 119 8 237Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 21 7 025 8 874SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 120 325 115 211SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER 704 540 685 588Ställda säkerheter: - -Ansvarsförbindelser: Not 23 7 839 10 60023


KASSAFLÖDESANALYS 2007 2006DEN LÖPANDE VERKSAMHETENRörelseresultat före finansiella poster 31 667 26 589Avskrivningar 37 020 37 752Nedskrivning 0 0Förändring avsättning pensioner 2 537 1 679Övriga ej likviditetspåverkande poster 272 -26671 496 65 754Erhållen ränta 271 280Erhållna utdelningar 0 0Erlagd ränta -19 623 -17 908Inkomstskatt 0 -337-19 352 -17 96552 144 47 789Ökning/minskning varulager 293 -1 137Ökning/minskning kundfordringar -4 095 -824Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar -1 273 881Ökning/minskning leverantörsskulder 9 095 -1 451Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder -3 981 34 66039 32 129Kassaflöde från den löpande verksamheten 52 183 79 918INVESTERINGSVERKSAMHETENInvesteringar i materiella anläggningstillgångar Not 5 -59 808 -79 148Avyttring materiella anläggningstillgångar - -Avyttring av övriga finansiella anläggningstillgångar - -Kassaflöde från investeringsverksamheten -59 808 -79 148FINANSIERINGSVERKSAMHETENUpptagna lån 0 0Amortering av skuld -1 014 -1 013Utdelning 0 0Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1 014 -1 013Årets kassaflöde -8 639 -243Likvida medel vid årets början 10 829 11 072Likvida medel vid årets slut 2 190 10 82924


NOTERNot 1 Redovisnings- och värderingsprinciperKungälv <strong>Energi</strong> AB:s redovisnings-och värderingsprinciper överensstämmermed årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmännaråd. Om inte annat framgår är principerna oförändrade i jämförelsemed föregående år.Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknasbli betalt.Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inteannat anges.Varulagret har värderas till anskaffningsvärdet med avdrag för inkuransmed 2,5 procent.AnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över den bedömdaekonomiska livslängden.Härvid tillämpas följande avskrivningstider:ByggnaderDistributionsanläggningarInventarier, verktyg och installationerFjärrvärmeanläggningar, kulvertFjärrvärmeanläggningar, övrigtBredbandsanläggningar20 - 30 år30 - 35 år3 - 15 år30 år20 år5 - 20 årUnder året har redovisningsprincipen avseende avskrivningstid förfjärrvärmekulvert ändrats från 20 till 30 års avskrivning. En jämförelsemed branchpraxis och vår bedömning av verklig livslängd av dessaanläggningar ligger till grund för förändringen. Åtgärden resulterar i enminskad årlig avskrivning med 3,7 Mkr.I anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar ingårförutom material och externa kostnader även direkt lön och socialaavgifter, samt skälig andel av indirekta kostnader.ÄgarförhållandenKungälv <strong>Energi</strong> AB är ett av Kungälvs Kommun, org nr 212000-1371,helägt bolag.KassaflödesanalysKassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisadekassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden,kortfristiga finansiella placeringar som dels är utsatta för endast enobetydlig risk för värdefluktuationer, dels- handlas på en öppen marknad till kända belopp eller- har kortare återstående löptid än tre mån. från anskaffn.tidpunkten.Not 2 NettoomsättningNettoomsättningen fördelar sig pårörelsegrenar enligt följande:2007 2006Transiteringsintäkter elenergi 84 602 83 096Intäkter Elproduktion 4 468 2 436Intäkter Värmeleveranser 64 850 61 102Intäkter Bredbandsverksamhet 8 585 5 638Totalt 162 505 152 272Rörelseresultatet fördelar sig på rörelsegrenar enligt följande2007 2006Transitering el 12 664 16 151Fjärrvärmeleveranser 16 489 9 324Bredbandsverksamhet 2 514 1 114Totalt 31 667 26 589Not 3 Övriga externa kostnaderI övriga externa kostnader ingår ersättningar till revisionsföretagenligt följande:2007 2006Revision 85 52Övrigt 15 299Totalt 100 351Not 4 PersonalAntal anställda, med fördelningpå kvinnor och män uppgår till 2007 2006- Kvinnor 13 12- Män 50 51Totalt 63 63Löner och ersättningar uppgår till- Styrelse och VD 1 009 886- Övriga anställda 26 490 24 125Totala löner och ersättningar 27 499 25 011Sociala avgifter enligt lag och avtal 8 538 8 107Pensionskostnader 3 879 5 088Varav styrelse och VD 270 2 588Löne- o avkastn.skatt samt personalförsäkringar 2 203 1 869Utbildning, hälsovård mm 870 862Summa personalkostnader 42 989 40 937ResultatlönNågon resultatlön avseende 2007 har ej utgått (2006: 0 Tkr).Sjukfrånvaro 2007 2006Ordinarie arbetstid, totalt antal timmar 133 097 130 109Varav kvinnor 22 004 22 271Varav män 111 093 107 838Sjukfrånv i tim, totalt 5,0 % 6 655 2,7 % 2 792Varav kvinnor 10,0 % 2 194 3,5 % 788Varav män 3,8 % 4 461 1,9 % 2 004Sjukfrånvaro 60 dgr eller mer iprocent av total sjukfrånvaro: 4% 0%25


Noter fortsAvtal om avgångsvederlagFör avtal med VD gäller en uppsägningstid om 12 månader för bolagetsdel med rätt att skilja VD från hans befattning med oförändrade anställningsförmånerunder uppsägningstiden. Avgångsvederlag utgår om VDsägs upp av annan anledning än grovt avtalsbrott med 8 månader frånuppsägningstidens utgång. Ersättning under uppsägningstiden eller tidför avgångsvederlag ska jämkas om VD erhåller annan anställning.Not 5 Förvärv av materiella anläggningstillgångarÅrets investeringar 2007 2006Byggnader 0 1 024Mark 0 0Distributionsanläggningar 27 012 27 212Inventarier, verktyg och installationer 3 959 3 967Fjärrvärmeanläggningar 12 391 29 895Bredbandsanläggningar 1 857 14 942Pågående arbeten 14 589 2 108Totalt 59 808 79 148Not 6 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångarÅrets avskrivningar enligt plan 2007 2006Byggnader 2 530 2 504Distributionsanläggningar 12 396 11 621Invent, verktyg och installationer 2 692 2 754Fjärrvärmeanläggningar 16 039 18 272Bredbandsanläggningar 3 363 2 601Totalt 37 020 37 752Not 7 Bokslutsdispositioner2007 2006Avskrivningar utöver plan,distributionsanläggningar:-avsättning 12 315 8 624Totalt 12 315 8 624Not 8 Byggnader2007 2006Ingående anskaffningsvärde 56 345 55 321Årets anskaffning 0 1 024Drifttagna pågående arbeten - -Utgående ack. anskaffningar 56 345 56 345Ingående ack. avskrivningar -17 243 -14 739Årets avskrivningar -2 530 -2 504Utgående ack. avskrivningar -19 773 -17 243Utgående planenligt restvärde 36 572 39 102Taxeringsvärde byggnad 0 0Not 9 Mark2007 2006Ingående anskaffningsvärde 2 270 2 270Årets försäljning - -OmklassificeringUtgående ack. anskaffningar 2 270 2 270Utgående planenligt restvärde 2 270 2 270Taxeringsvärde mark 0 0Not 10 Distributionsanläggningar2007 2006Ingående anskaffningsvärde 377 739 352 002Årets anskaffningar 27 012 27 212Försäljningar och utrangeringar -2 291 -1 475Utgående ack. anskaffningar 402 460 377 739Ingående ack. avskrivningar -131 452 -121 306Försäljningar och utrangeringar 2 291 1 475Årets avskrivningar -12 396 -11 621Utgående ack. avskrivningar -141 557 -131 452Utgående planenligt restvärde 260 903 246 287Not 11 Inventarier, verktyg och installationer2007 2006Ingående anskaffningsvärde 29 734 29 168Årets anskaffningar 3 959 3 967Försäljningar och utrangeringar -2 369 -3 401Utgående ack. anskaffningar 31 324 29 734Ingående ack. avskrivningar -18 440 -19 086Försäljningar och utrangeringar 2 369 3 400Årets avskrivningar -2 692 -2 754Utgående ack. avskrivningar -18 763 -18 440Utgående planenligt restvärde 12 561 11 294Not 12 Värmeanläggningar2007 2006Ingående anskaffningsvärde 390 421 339 443Årets anskaffningar 12 391 29 895Drifttagna pågående anläggningar 122 21 083Utgående ack. anskaffningar 402 934 390 421Ingående ack. avskrivningar -110 605 -92 332Årets avskrivningar -16 039 -18 272Utgående ack. avskrivningar -126 644 -110 605Utgående planenligt restvärde 276 290 279 81626


Noter fortsNot 13 Bredband2007 2006Ingående anskaffningsvärde 49 851 34 909Årets anskaffningar 1 857 14 942Utgående ack. anskaffningar 51 708 49 851Ingående ack. avskrivningar -8 520 -5 919Årets avskrivningar -3 363 -2 601Utgående ack. avskrivningar -11 883 -8 520Utgående planenligt restvärde 39 825 41 331Not 14 Pågående nyanläggningar2007 2006Ingående värde 3 251 22 226Avgår drifttagna anläggningar -122 -21 083Tillkommande nyanläggningar 14 589 2 108Utgående värde 17 719 3 251Avseende fjärrvärmeanläggningar 429 122Avseende mätvärdesinsamling 17 290 3 129Härav aktiverad räntekostnad 0 0Not 15 Övriga anläggningstillgångar2007 2006Immateriella anläggningstillgångar:Utsläppsrätter 0 273Finansiella anläggningstillgångar:Direktägt avseende intresseorg -Värmek 10 10Not 16 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter2007 2006Periodisering nätförluster 0 776Upplupna värmeavgifter 9 289 9 903Upplupen intäkt certifikat elproduktion 885 0Upplupen elnätsdebitering 3 410 3 009EU-bidrag Fiber Från Hemmet 466 0Driftbidr. Vattenfall-06/Förskottsbet försäkring 400 678Övriga poster 583 1 152Summa 15 033 15 518Not 17 Obeskattade reserverAckumulerad skillnad mellan 2007 2006bokförda avskrivningar ochavskrivningar utöver plan,distributionsanläggningar 68 772 56 457Den latenta skatteskulden i obeskattadereserver uppgår till 19 256 (15 808).Not 18 Avsatt till pensionerAvser intjänade KPA-pensioner under åren 1992 - 1997. Den individuelladelen avseende år 2007, 950 000 kr, utbetalas under år 2008 ochhar bokförts som kortfristig skuld.Fr o m 1998 betalas den årliga pensionskostnaden till KPA. KPA-pensionerföre år 1992 är skuldförda hos Kungälvs Kommun som också hargått i borgen för bolagets pensionsutfästelse.Not 19 Långfristiga skulderNedan anges del av långfristig skuld som förfaller till betalning senare änfem år efter balansdagen.2007 2006Efter 5 år Totalt TotaltLångfristigt lån KungälvsKommun från 1992 75 600 75 600 75 600Långfristigt lån KungälvsKommun övrigt 159 000 324 000 325 000Långfristigt lån fjärrvärme 6 250 6 323 6 337Totalt 240 850 405 923 406 937Not 20 Skuld Kungälvs Kommun2007 2006Kortfristig del långfristig skuld 1 000 1 000Leverantörsskuld koncern inkl VA 15 417 15 467Koncernkonto 67 242 62 206Totalt 83 659 78 673Kungälvs Kommun har med bank avtalat om ett s.k. Koncernkontosystem.I detta system ingår samtliga helägda dotterbolag. Mellankommunen och dess dotterbolag har interna kreditvolymer avtalats.Skulden på koncern-kontot per 2007-12-31 redovisas som kortfristigskuld till Kungälvs kommun. Den koncerninterna kreditlimiten uppgårtill 100 Mkr.Not 21 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter2007 2006Upplupen lön 269 209Semesterlöneskuld 1 909 1 526Sociala avgifter 641 640Upplupen räntekostnad 1 351 1 225Förskottsdebiterad elnätsavgift 1 571 2 328Flisleveranser 65 1 677Avräkning el Bergen <strong>Energi</strong> A/S 546 843Övriga poster 673 426Totalt 7 025 8 87427


Noter fortsNot 22 Styrelseledamöter och ledande befattningshavareden 31/12: 2007 2006Ordinarie styrelseledamöter 7 10Varav kvinnor 1 3Arbetstagarrepresentanter inkl. suppleanter 4 4Antalet ledande befattningshavare(VD o affärsområdeschefer från 2007) 5 3Varav kvinnor 0 0Antalet styrelsemöten har varit 10.Not 23 AnsvarsförbindelserI juni 2005 förelade <strong>Energi</strong>marknadsinspektionen vid Statens <strong>Energi</strong>myndighet,efter granskning av 2003 års uttagna nättariffer, Kungälv<strong>Energi</strong> AB att till sina nätkunder återbetala 18,2 Mkr. I samband medpå gående rättsprocess har detta krav sänkts vid två tillfällen och uppgåridag till 7,8 Mkr. Granskning har även skett för år 2004, 2005 och förår 2006. Några beslut om återbetaln.krav för dessa år föreligger ej. Omsamma beräkningsmodell används för åren 2004-2006 och för år 2007kan <strong>Energi</strong>myndighetens krav komma att uppgå till ytterligare belopp istorleksordningen 20 Mkr.Samtliga företag som ålagts återbetala delar av nättarifferna för år2003 har överklagat besluten till länsrätten. Återbetalningskravet förår 2003 redovisas som en ansvarsförbindelse. Förväntade krav omsamma beräkningsmodell används av <strong>Energi</strong>myndigheten har lämnatsupplysning om.Kungälv den 29 februari 2008Jane Johansson Bredin(Styrelsens ordförande)Åke Sparringsjö(Styrelsens vice ordförande)Ingemar AlfBengt Åke Andersson Kent Börjesson Christian ErlandssonStefan GranathLars-Åke Larsson(Arbetstagarrepresentant)Lars Berntsson(Arbetstagarrepresentant)Hans Larsson-Ljungblad(VD)Min revisionsberättelse har lämnats 2008-02-29Michael Lindengren(Auktoriserad revisor)Vår granskningsrapport har lämnats 2008-02-29Olle BjörnströmSven-Arne Rasmussen28


REVISIONSBERÄTTELSERRevisionsberättelseTill årsstämman i Kungälv <strong>Energi</strong> ABJag har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Kungälv <strong>Energi</strong> AB förår 2007. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 16-28. Det är styrelsen och verkställandedirektören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandetav årsredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision.Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med högmen inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granskaett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprincipernaoch styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar somstyrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen.Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget föratt kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat omnågon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen ellerbolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan.Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighetmed god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.Jag tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, bolaget redovisar varken vinst eller förlust och beviljarstyrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.Kungälv den 29 februari 2008Michael LindengrenAuktoriserad revisorÖhrlings PricewaterhouseCoopersLekmannarevisorernas granskningsrapport enligt 11 kapitlet 14 § aktiebolagslagenGranskningsrapportTill årsstämman i Kungälv <strong>Energi</strong> AB (KEAB)Undertecknade av kommunfullmäktige i Kungälvs kommun utsedda lekmannarevisorer i Kungälvs <strong>Energi</strong> AB vill avge följande granskningsrapport.Vi har granskat bolagets verksamhet under räkenskapsåret 2007. Granskningen har genomförts enligt god sed. Särskild granskning hargjorts beträffande styrelsens arbete föranlett av energimyndighetens krav på återbetalning av nätavgifter utifrån nätnyttomodellen. Vihar inte funnit någon anledning att rikta anmärkning mot det sätt som styrelsen handlagt denna fråga.Vi har vid vår granskning i övrigt funnit att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt på ett tillfredsställandesätt.Kungälv den 29 februari 2008Olle BjörnströmLekmannarevisorSven-Arne RasmussenLekmannarevisor29


StyrelsenJane Johansson BredinÅke SparringsjöStefan GranathChristian ErlandssonIngemar AlfBengt Åke Andersson Kent BörjessonLars-Åke Larsson Lars BerntssonJane Johansson Bredin (m)Född 1945Styrelseordförande sedan april 2007,dessförinnan styrelsesuppleant från 2006.Fil kand i ekonomi, arbets- och organisationspsykologi,företagsledarutbildningGMI. Chefsbefattning sedan 1978 iutbildningsföretag.Övriga uppdrag: Styrelseledamot i StiftelsenKungälvsbostäder, Kungälvs sjukhus/Frölunda Specialistsjukhus, regionfullmäktigeVästra Götalandsregionen.Åke Sparringsjö (s)Född 1943Vice styrelseordförande sedan april 2007,dessförinnan styrelseledamot från 2006.Chefsbefattningar i NCC AB sedan 1984.Styrelseordförande i moderbolag CentralGalaxenBygg AB med sju dotterbolag.Tidigare erfarenhet från olika bolagsstyrelseuppdragoch ledningsgrupper.Stefan Granath (kd)Född 1961Styrelseledamot sedan april 2007.Civilingenjör, Projektledare Eka ChemicalAB.Övriga uppdrag: Styrelseordförande iNordiska Listan AB.Christian Erlandsson (c)Född 1974Styrelseledamot sedan 2007.Affärsekonom.Övriga uppdrag: Ersättare i kommunstyrelsen,ledamot i främjandedelegationen.Ingemar Alf (s)Född 1949Styrelseledamot sedan 2003.Gymnasieingenjör Elkraft.Anställd på Ångpanneföreningen sedan1976 som konsult inom Elkraftområdet.Bengt Åke Andersson (s)Född 1942Styrelseledamot sedan april 2007.Fil dr kemi, docent, GU.Olika chefsbefattningar inom Nobel Industrieroch Bureau Veritas sedan 1980.Konsult, miljökemi samt verksamhetsledningssystem.Övriga uppdrag: styreleseledamot iRiksförbundet Enskilda Vägar (REV) samtAskengren Education.Kent Börjesson (fp)Född 1946Styrelseledamot sedan 2006.Maskiningenjör, ägare av företaget KentBörjesson Teknik AB.Övriga uppdrag: Ledamot i Framtids ochUtvecklingsberedningen.Lars-Åke LarssonFödd 1946Arbetstagarrepresentant i styrelsen frånSKTF.Driftledare elnät, anställd 1977.Lars BerntssonFödd 1956Arbetstagarrepresentant i styrelsen frånSEKO.Montör, anställd 1987.30


Ledningsgrupp & VDHans Larsson-LjungbladGert RisbergLars NilssonBilly KarlssonBo LöfdahlHans Larsson-Ljungblad (VD)Född 1957VD sedan 1 januari 2007.Civilingenjör,Chalmers Tekniska Högskola.Tidigare anställningar: Fortum DistributionAB lokalnätschef Västkusten, VD förGislaved <strong>Energi</strong> AB, VD för Gislaved <strong>Energi</strong>ringAB, VD för Bredband i GislavedGnosjö AB, administrativ chef Varberg<strong>Energi</strong> AB.Övriga uppdrag: Delägare i LjungbladPedagogik HB.Gert RisbergFödd 1950Affärsområdesansvarig Elnät.Anställd 1984.Civilingenjör.Lars NilssonFödd 1963Affärsområdesansvarig Värme.Anställd 1997, chefsbefattning sedan 1998.Driftingenjör,Chalmers Tekniska Högskola.Tidigare anställningar: Riksbyggen, BPraffinaderi, SOAB, Mölndal <strong>Energi</strong> AB.Billy KarlssonFödd 1953Affärsområdesansvarig Bredband.Anställd 1974.Gymnasieingenjör elektronik.Allmän behörighet GTI.Har tidigare arbetat inom företaget medbland annat projektering/beredning elnätoch som marknadschef.Bo LöfdahlFödd 1944Chef för stödfunktion Administration.Anställd 2001.Civilekonom.Tidigare anställningar: revisionsbyrå 1969-1974, Kungälvs kommun 1975-2001.RevisorerOrdinarieMichael LindengrenAuktoriserad revisorÖhrlings Pricewaterhouse Coopers ABErsättareFredrik HeymanAuktoriserad revisorÖhrlings Pricewaterhouse Coopers ABLekmannarevisorerUtsedda av Kungälvs kommun.OrdinarieOlle BjörnströmSven-Arne RasmussenErsättareLisbeth SernvikYwonne Nordin31


KUNGÄLV ENERGI ABBesöksadress Byggmästaregatan 5Postadress 442 81 KUNGÄLVTel (växel) 0303-23 80 00Tel kundtjänst 0303-23 99 60 (telefontid 9-12, 13-16)Fax 0303-132 70E-post info@kungalvenergi.seInternet www.kungalvenergi.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!