Fritidsfiske och fritidsfiskebaserad verksamhet - Havs- och ...

More documents

Recommendations

Info

även i de stora sjöarna och i större insjöar och älvar. De flesta sådana företag i insjöar och älvar kan bedriva sitt fiske på enskilt vatten och kommer därför inte att behöva särskilda regler. Rätten till fiske får då grunda sig på äganderätt eller arrenderätt till fastighet eller på bildande av fiskevårds områden och då gäller inte redskapsbegränsningarna för fritidsfiske. Även trollingfiske och turbåtfiske på allmänt vatten kan bedrivas fritt. Det kan antas att det fiske där företagare i första hand kommer att efterfråga särskilda regler som ger möjlighet till ett utökat fiske, är fiske efter hummer och sötvattenskräfta. Fiskeriverket får, om det finns vetenskapliga skäl eller av andra särskilda skäl, medge dispens från redskapsbegränsningen. Denna dispensmöjlighet bör kompletteras med en möjlighet att genom tillståndsgivning medge undantag från redskapsbegränsning. Reglerna kan utformas som särskilda tillstånd till fiske med fler redskap än en fritidsfiskare får använda. Av tillståndet ska framgå hur många redskap som maximalt får användas. Tillståndet bör ges till person som driver eller på annat sätt är engagerad i ett företag som drivs i företagsform (enskild firma, handelsbolag, aktiebolag etc.), eftersom tillstånd och dispenser inom fisket i övervägande omfattning ges till enskilda personer. Tillståndet ska således ange att tillståndshavaren är knuten till ett visst företag. Tillståndet ska endast kunna nyttjas i direkt anslutning till denna verksamhet. Verket har i tidigare skrivelse hemställt hos regeringen om ändring av licensreglerna för yrkesfiske så att krav kan ställas på sökanden att denne har viss marinbiologisk och ekologisk utbildning. Samma krav bör kunna ställas på den person som erhåller det särskilda tillståndet och är den som genomför fisket med turisterna. Inför tillståndsgivningen bör sökanden redovisa företagets omsättning, verksamhetsberättelse och verksamhetsplan avseende turistfisket. Dessa redovisningar bör lämnas in årligen för verkets kontroll att det är en seriös, varaktig verksamhet av viss omfattning som bedrivs av företaget. Ett tillstånd bör kunna begränsas till den eller de fiskarter som verksamheten ska riktas emot. Dessutom bör villkor i tillståndet ange totala tillåtna fångstmängd, exakt geografiskt område, tider på året då fisket får bedrivas, m.m. Även möjligheterna att försälja fångsten bör kunna begränsas. Regelverket bör ange hur redovisning av fisket ska ske. Tillståndet bör förnyas vart tredje år. Möjlighet till återkallelse av tillståndet bör finnas för det fall att sökanden inte längre är knuten till bolaget eller om bolagets verksamhet förändras. Det fartyg som verksamheten företas med bör inte ingå i fiskeflottan. 12. Fiskeriverket avser att utarbeta och börja tillämpa individuella förvaltningsmål och åtgärdsplaner för utvalda älvar och att i utökad utsträckning involvera lokala intressenter i detta arbete. Fiskeriverket bör, som beskrivits tidigare i detta kapitel, kunna fastställa nationella förvaltningsmål med en högre ambitionsnivå än vad som föreskrivs av gemenskapen. Genom en mer, för varje älv, individuellt utformad förvaltning där åtgärder för att förbättra de naturliga uppväxtområdena prioriteras och genomförs på en lokal nivå bedöms förutsättningar för en ökning av mängden fisk för fritids fisket i sin hela förbättras. I detta sammanhang bör, förutom det hittills använda produktionsmåttet antal utvandrande smolt per år och älv i förhållande till den uppskattade potentiella produktionen i den aktuella älven, även fastställas mål för antalet uppvandrande laxar i älvarna, vilket bättre kan användas för att styra tillgången på fisk för fiske turistisk verksamhet i älvarna. Individuella förvaltningsmål bör om möjligt tillämpas för alla laxproducerande älvarna och Fiskeriverket kommer att sträva efter att ett tillräckligt kunskapsunderlag tas fram för att möjliggöra att individuella mål kan fastläggas. I ett första skede bör de fyra stora orörda nationalälvarna (Torne älv, Kalix älv, Pite älv och Vindelälven) prioriteras. I mån av tillgängliga resurser bör även förutsättningarna i älvar som Råne älv, Byske älv, Åby älv, Lögde älv, Öre älv, Ljungan, Mörrumsån samt Ätran och Örekilsälven, där redan lokala initiativ 137
har tagits för att bygga upp en ekologiskt hållbar turistnäring, kartläggas närmare. En mer lokalt anpassad nationell reglering av fisket , där relevanta lokala intressegrupper i samråd med berörda länsstyrelser, bör få större möjlighet att medverka i utformning av regler för hur fisket ska bedrivas. Lokala och regionala fiskeregler bör utformas inom ramen för vilka typer av regler som Fiskeriverkets nationella föreskrifter medger. Den lokala förvaltningen bör kunna tas fram inom ett samarbete med Fiskeriverket utifrån lokalt förankrade förslag. Dessa bör förhandlas fram av berörda parter, framför allt berörda fiskevattenägare både i älvdalen och runt mynningsområdet samt de som yrkesfiskar i området involveras i den lokala förankringsprocessen. Målsättningen bör vara att samarbetsråd enligt den modell som redan tillämpats beträffande Vindelälven på frivillig basis bör inrättas för i första hand de fyra nationalälvarna och därefter för övriga älvar där det finns intresse för att medverka vid framtagande av individuella förvaltningsplaner. Syftet är framför allt att underlätta arbetet med den nationella regleringen av fisket i älvarna och vid kusten samt att öka förutsättningarna att Fiskeriverkets beslut ska accepteras på en lokal nivå. En samordnande grupp med representanter från berörda länsstyrelser och Fiskeriverket bör inrättas för att organisera och samordna arbetet. Inom ramen för en sådan samarbetsmodell bör förslag till lämpliga åtgärder tas fram avseende bl.a. hur de naturliga uppväxtområdena ska kunna förbättras, ev. återställning av gamla flottnings leder, förbättring av fiskvägar och förebyggande av försurning genom kalkning. Även frivillig inlösen eller arrende av enskilda fiskerätter och fasta fisken i de områden där redskapen innebär ett allvarligt hot mot en återuppbyggnad av de lokala stammar av lax och havsöring i de vattendrag som mynnar ut i Östersjön framförallt inom Västerbottens och Norrbottens län bör stödjas. Vidare bör Sverige verka för att utöka det bilaterala samarbetet med Finland med målet att vidareutveckla ett terminalfiske på odlad lax i norra Östersjön. Eftersom Sverige och Finland har relativt jämförbara förhållanden beträffande förvaltningen av laxen i Bottniska viken och Bottenhavet bör det vara möjligt att formulera gemensamma mål och strategier för den framtida förvaltningen av både den vilda och den odlade laxen. En utökad samordning och utarbetande av gemensamma ståndpunkter inför den kommande revideringen av den internationella aktionsplanen för östersjölaxen (SAP) kan leda till en möjlighet att förändra det nuvarande fisket efter lax i enlighet med målet att fasa ut fisket på blandade bestånd i södra Östersjön till förmån för ett fiske som huvudsakligen bedrivs vid kusterna på separata bestånd av odlad och vild lax. 138
Page 1 and 2:
Fritidsfiske och fritidsfiskebasera
Page 3 and 4:
Innehåll Sammanfattning...........
Page 5 and 6:
5 Förvaltningen...................
Page 7 and 8:
Sammanfattning Fiskeriverket redovi
Page 9 and 10:
Torsk och makrill Både torsk och m
Page 11 and 12:
Bestånden av laxfiskar är svaga i
Page 13 and 14:
Samhällsekonomiskt värde De samh
Page 15 and 16:
Huvuddelen av de hinder som begrän
Page 17 and 18:
1.2 Uppdraget 1.2.1 Regeringens skr
Page 19 and 20:
2 Fritidsfiskets utövare 2.1 Inled
Page 21 and 22:
2.2.2 Hur ofta och när fiskar man
Page 23 and 24:
2.2.5 Var fiskar man Det mesta frit
Page 25 and 26:
Kvinnor lägger för lokalt fiske b
Page 27 and 28:
2.3.2 Fritidsfiske i Öresund Öres
Page 29 and 30:
2.3.4 Fritidsfisket i mellersta Ös
Page 31 and 32:
Tabell 2.23 Fritidsfisket i Bottenv
Page 33 and 34:
Tabell 2.29 Fritidsfiskets fångste
Page 35 and 36:
2.5 Laxfiske i Östersjön 2.5.1 Tr
Page 37 and 38:
2.6 Fiske i storstan Fiskeriverkets
Page 40 and 41:
3 Fritidsfiskebaserad verksamhet 3.
Page 42 and 43:
anställda. Det är vanligare att f
Page 44 and 45:
förs är motstånd bland lokalbefo
Page 46 and 47:
Omsättningen från den fritidsfisk
Page 48 and 49:
Mest positiva är företagen i Upps
Page 50 and 51:
Hjälp med marknadsföring och för
Page 52 and 53:
Lax och havsöring i insjöar och r
Page 54 and 55:
kommande tre åren, medan knappt va
Page 56 and 57:
23 procent av företagen har angett
Page 58 and 59:
endast sju procent tror att den kom
Page 60 and 61:
efter sjunkit, bl.a. som en följd
Page 62 and 63:
3.8 Branschorganisationer I Sverige
Page 64 and 65:
Hushållningssällskapet i Västerb
Page 66 and 67:
4 Fiskerättsägarna 4.1 Inledning
Page 68 and 69:
års lag om fiskevårdsområden. De
Page 70 and 71:
4.4 Statens vatten ovan odlingsgrä
Page 72 and 73:
5 Förvaltningen 5.1 Inledning Fisk
Page 74 and 75:
storlekar och redskapsutformning i
Page 76 and 77:
Som ett villkor för tilldelningen
Page 78 and 79:
Programmet för landsbygdsutvecklin
Page 80 and 81:
Vattenmyndigheterna Riksdagen beslu
Page 82 and 83:
som gör det möjligt att fördela
Page 84 and 85:
ägda av staten. Vid utarrendering
Page 86 and 87:
De som äger vissa vattenområden i
Page 88 and 89: av vattenägare och sportfiskeorgan
Page 90 and 91: Östkusten: New Foundland och Labra
Page 92 and 93: Alaska I Alaska förvaltar The Alas
Page 94 and 95: lax i och utanför vissa vattendrag
Page 96 and 97: ästa fångsterna åren 1998 och 20
Page 98 and 99: klara utsättningsåläggandet. Vä
Page 100 and 101: Yngeldödlighet i M 74 Orsaken till
Page 102 and 103: Hummerfisket regleras med: • för
Page 104 and 105: Dalälven. Inte heller på Öland,
Page 106 and 107: ligen större gösar, gärna med vi
Page 108 and 109: fisketurismföretagande. Införande
Page 110 and 111: Makrillfiske med häckla, pirk elle
Page 112 and 113: Vid sidan av den vanliga balansen m
Page 114 and 115: Bestånden av laxfiskar är svaga i
Page 116 and 117: havsområden. Intransport av fiskyn
Page 118 and 119: I laxfisket finns konkurrens mellan
Page 120 and 121: Åtgärderna ledde till att malen f
Page 122 and 123: ande redskap förekommer vissa hugg
Page 124 and 125: En viktig aspekt är att värdet av
Page 126 and 127: föra sitt nuvarande fiske om kostn
Page 128 and 129: Laxfisket i Byskeälven värderades
Page 130 and 131: 9.5 Värdet av den fritidsfiskebase
Page 132 and 133: 10 Förslag Inledning och sammanfat
Page 134 and 135: 3. Fiskeriverket ska kunna faststä
Page 136 and 137: och Fiskeriverket bör därför ges
Page 140 and 141: Definitioner Bilaga Fiskedag Det an
Page 142 and 143: Mängdfångande redskap Nät eller
Page 144 and 145: 143
Page 146: Fiskeriverket, Box 423, 401 26 Göt
show all

Fritidsfiske och fritidsfiskebaserad verksamhet - Havs- och ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?