Ãrsredovisning 2003 (PDF 1048kB - Nytt fÃ¶nster) - Lunds universitet

ÅRSREDOVISNING 

LUNDS UNIVERSITET 

2003

INNEHÅLL 

RESULTATREDOVISNING 

1 Viktiga förändringar under året..........................................................3 

1.1 Inledning ........................................................................................3 

1.2 Grundutbildning .............................................................................3 

1.3 Forskning och forskarutbildning......................................................4 

1.4 Övrigt .............................................................................................5 

2 Ekonomiskt resultat .............................................................................7 

2.1 Ekonomisk utveckling .....................................................................7 

2.2 Intäkter...........................................................................................9 

2.3 Kostnader .....................................................................................10 

2.4 Grundläggande högskoleutbildning..............................................11 

2.5 Forskning och forskarutbildning....................................................12 

2.6 Avgiftsfinansierad verksamhet ......................................................15 

2.7 Myndighetskapital ........................................................................16 

3 Grundläggande utbildning ................................................................18 

3.1 Grundutbildningens omfattning....................................................18 

3.2 Helårsstudenter inom grundutbildningen......................................19 

3.2.1 Utbildningsuppdrag helårsstudenter .........................................19 

3.2.2 Läkarutbildningen.....................................................................20 

3.3 Efterfrågan på grundutbildning.....................................................21 

3.3.1 Sökande till program ................................................................21 

3.3.2 Sökande till fristående kurser....................................................23 

3.4 Grundutbildningens inriktning och resultat ...................................24 

3.4.1 Förändringar i utbildningsutbudet ............................................24 

3.4.2 Fördelning av studenter på områden ........................................25 

3.4.3 Fördelning av studenter på program respektive fristående 

kurser.......................................................................................26 

3.5 Nätbaserad distansutbildning........................................................27 

3.5.1 Helårsprestationer i IT-stödd distansutbildning..........................28 

3.5.2 Nyutveckling och anpassning av nätuniversitetskurser ..............29 

3.5.3 Gemensamma åtgärder för nätuniversitetskurser......................30 

3.6 Examina inom grundutbildningen .................................................30 

3.7 Könsfördelningen i grundutbildningen..........................................32 

3.8 Åtgärder för att främja jämställdhet i grundutbildningen ..............34 

3.9 Återrapportering av särskilda åtaganden.......................................35 

3.9.1 Utbildning i småämnen.............................................................35 

3.9.2 Trafikflygarutbildningen............................................................36 

3.10 Rekrytering ...................................................................................37 

3.10.1 Åtgärder för att främja och bredda rekrytering.........................37 

3.10.2 Åtgärder för att stimulera ungdomar att välja högre 

utbildning.................................................................................38 

3.10.3 Basår........................................................................................39 

3.10.4 Högskoleintroducerande utbildningar.......................................39 

3.10.5 Reell kompetens och alternativt urval .......................................40 

3.11 Regionalt centrum för lärarutbildning ...........................................40 

3.12 Uppdragsutbildning ......................................................................40 

4 Forskning och forskarutbildning.......................................................42 

4.1 Universitetets internationella kontakter .........................................42 

4.1.1 Former för utbyte av lärare, doktorander och forskare..............43 

4.2 EU- forskning................................................................................44 

1

4.3 Forskarutbildning..........................................................................45 

4.3.1 Antagning till forskarutbildning ................................................45 

4.3.2 Studiefinansiering inom forskarutbildningen.............................46 

4.3.3 Utbildningsbidrag fördelade på finansiär ..................................49 

4.3.4 Examina inom forskarutbildningen ...........................................50 

4.3.5 Examinationsmål inom forskarutbildningen ..............................51 

4.3.6 Nettostudietider inom forskarutbildningen ...............................52 

4.3.7 Forskarstuderandes undervisning inom grundutbildningen .......54 

4.3.8 Jämställdhet i forskarutbildningen ............................................54 

4.4 Samarbete inom forskning och forskarutbildning..........................56 

4.4.1 Forskarskolor ............................................................................58 

4.5 Forskning i anslutning till lärarutbildning och pedagogisk 

yrkesverksamhet ...........................................................................60 

4.6 Övertagande av verksamhet avseende klimatforskning från 

arbetslivsinstitutet.........................................................................60 

5 Gemensamt för verksamhetsgrenarna .............................................61 

5.1 Pedagogisk utbildning för lärare och handledare ..........................61 

5.1.1 Pilotprojekt för högskolepedagogisk utbildning av lärare ..........63 

5.2 Personal........................................................................................64 

5.2.1 Könsfördelning i alla anställningskategorier..............................64 

5.2.2 Rekryteringsmål för personal ....................................................65 

5.2.3 Rekryteringsmål för professorer ................................................67 

5.2.4 Åtgärder för jämställdhet..........................................................69 

5.2.5 Kompetensförsörjning ..............................................................70 

6 Särskilda frågor och redovisningar...................................................75 

6.1 Genusvetenskap ...........................................................................75 

6.2 Bibliotekskostnader.......................................................................76 

6.3 Internationella Institutet för industriell miljöekonomi.....................76 

6.4 Likabehandling av studenter .........................................................77 

6.5 Studenternas deltagande och inflytande .......................................78 

Finansiell redovisning 

7 Resultaträkning ..................................................................................80 

8 Balansräkning .....................................................................................81 

9 Anslagsredovisning ............................................................................83 

10 Finansieringsanalys ............................................................................85 

11 Tilläggsupplysningar och noter.........................................................87 

12 Sammanställning av väsentliga uppgifter .......................................98 

13 Stiftelser med anknuten förvaltning ................................................99 

14 Donationsmedel ...............................................................................100 

15 Underskrifter.....................................................................................101 

Bilaga…………………………………………………………………………….103 

Årsredovisningen finns även tillgänglig på www.plan.lu.se. 

2

Resultatredovisning 

1 Viktiga förändringar under året 

1.1 Inledning 

Verksamheten vid Lunds universitet har under 2003 utvecklats positivt. Utifrån 

universitetets strategiska plan har universitetet arbetat med en stark ambition att 

utveckla kvaliteten i såväl grundutbildning som forskning/forskarutbildning, 

och att samtidigt tillgodose samhällets förväntningar på universitetet som en 

viktig utvecklingskraft nationellt och regionalt. 

En viktig förutsättning för denna utveckling är att den centrala 

ledningsorganisationen för universitetet under året har förstärkts och utvecklats 

så att universitetsledningen nu består av rektor, prorektor, två vicerektorer och 

förvaltningschefen samt två studenter som representerar Lunds universitets 

studentkårer (LUS). 

Inom universitetsledningen har prorektor och vicerektorer ansvar för särskilda 

linjefrågor inom olika verksamhetsområden. Exempel på sådana områden är 

frågor som rör jämställdhet, rekrytering, mångfald, forskarutbildning, 

kvalitetsutveckling inom grundutbildningen samt forskningsfrågor. 

Universitetets organisation anpassas också i övrigt till förändringar i 

förutsättningarna för verksamheten. Ekonomihögskolan bildar ett eget 

fakultetsområde inom Lunds universitet fr.o.m. den 1 januari 2004. Beslutet 

innebär att den samhällsvetenskapliga fakulteten delas i två fakulteter med 

ungefär 4000 studenter i vardera. Ekonomihögskolan och den 

samhällsvetenskapliga fakulteten får varsin fakultetsstyrelse och fakultetsnämnd. 

Bakgrunden till beslutet är behovet av att skapa tydligare beslutsvägar och 

ansvarsområden. 

1.2 Grundutbildning 

Universitetet arbetar aktivt för att utforma utbildningar som svarar mot 

arbetsmarknadens behov och studenternas efterfrågan. Tillströmningen av 

studenter har under året varit fortsatt god och universitetets grundutbildning 

ökade i omfattning. 

Efterfrågan till universitetets utbildningar är således jämförelsevis relativt god 

och visar dessutom tecken på att öka även om ansökningstalen till vissa program 

har gått ned något. Läget är fortsatt bekymmersamt när det gäller rekrytering 

till naturvetenskap och moderna språk. Inom båda dessa områden fortsätter 

universitetet att göra särskilda rekryteringssatsningar. 

Universitetet har under året satsat på att öka tillgängligheten och flexibiliteten i 

universitetets kursutbud. Som ett led i detta har utbyggnaden av IT-stödd 

distansutbildning inom ramen för nätuniversitetet fortsatt. 

Flera nya utbildningar har startat, till exempel tvärvetenskaplig utbildning i 

mänskliga rättigheter (1-20 p) som är ett samarbete mellan statsvetenskap, 

historia, etik och juridik och som fått mycket höga sökandetal. Andra exempel 

3

är en ny civilingenjörsutbildning i Teknisk nanovetenskap och magisterprogram 

(Masters Programmes) i Asian Studies. 

Utbyggnaden av Campus Helsingborg fortsätter, främst med 

programutbildningarna i Service Management respektive till socionom. 

Universitetet har också satsat på kvalitetsutveckling för grundutbildningen 

genom bl.a. beslut om att krav på högskolepedagogisk utbildning för lärare 

gäller både vid nyanställning av lärare och för befintlig lärarpersonal. Ett mål är 

minst tio veckors utbildning för alla lärare. 

Vid universitetet finns också en särskild centrumbildning, Utvecklingscentrum 

för lärande och undervisning (UCLU), vars huvuduppgift är att stödja den 

pedagogiska utvecklingen av undervisningen vid Lunds universitet. UCLU 

bedriver pedagogisk fortbildning för universitetslärare samt medverkar i 

pedagogisk utbildning och utveckling av undervisningen. Parallellt med UCLU 

finns också en centrumbildning, Lärande Lund, för forskning kring 

lärandeprocesser. 

Lunds universitet, högskolorna i Malmö och Kristianstad samt tretton skånska 

folkhögskolor har börjat ett nytt samarbete som ett led i arbetet på att bredda 

rekryteringen. Detta program omfattar f.n. 200 studerande och ambitionen är 

att underlätta inträde till högskolestudier för studerande från studieovana 

miljöer. 

1.3 Forskning och forskarutbildning 

Forskningen vid universitetet har i många avseenden utvecklats positivt. Flera 

nya stora program och centra har startat och fått betydande extern finansiering. 

En oroande tendens är dock att det finns tecken på att externa 

forskningsintäkter har börjat minska. Om denna tendens fortsätter, vilket flera 

finansiärer aviserat, kommer det att skapa betydande påfrestningar på hela 

forskningsorganisationen. 

Universitetsstyrelsen har beslutat om en forskningsstrategi för universitetet som 

är ett underlag till regeringen för den kommande forskningspropositionen, men 

som också utgör ett styrinstrument för universitetets egna prioriteringar. Den 

innebär att universitetet lägger fast en ambition att slå vakt om och förstärka 

spetsforskningen vid universitetet samtidigt som Lunds universitet skall fortsätta 

att ha en stor forskningsbredd för att kunna tillgodose möjlighet till nyskapande 

och flervetenskapliga möten. Universitetet vill särskilt satsa på att utveckla 

forskning inom ett antal breda och för samhället viktiga forskningsinriktningar 

som medicin och läkemedel, globalt hållbar samhällsutveckling och 

livsvetenskaper. 

Universitetet har också påbörjat en stor satsning på innovationsverksamhet 

under namnet LU Innovation, i samarbete med regionala aktörer och Vinnova. 

Under året har flera stora forskningssatsningar tillkommit med betydande 

extern finansiering. Det gäller bl.a. Stamcellscentrum som är ett strategiskt 

forskningscentrum för stamcellsbiologi och cellterapi i Lund. Stamcellscentrum 

är ett av sex nationella strategiska forskningscentra inom livsvetenskapernas 

4

område som får särskilt stöd av Strategiska stiftelsen, och det enda inom sitt fält 

i landet. 

Inom Stamcellscentrum finns för närvarande tio forskargrupper med nära 150 

forskare. Forskningens huvudinriktningar är neurobiologi och hematologi. 

Inom båda områdena arbetar man med både grundforskning och klinisk 

tillämpning - nervcellstransplantationer respektive benmärgstransplantationer. 

Stiftelsen för strategisk forskning har som huvudfinansiär satsat 54 miljoner 

kronor under en sexårsperiod på Stamcellscentrum. Universitetet samt 

Universitetssjukhuset bidrar med ytterligare cirka 30 miljoner kr. 

Nanometerkonsortiet är ett annat starkt forskningscentrum som fått betydande 

extern finansiering, senast från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. 

Nanometerkonsortiet arbetar med tvärvetenskaplig forskning kring 

grundläggande nanofysik med tillämpningar inom materialteknik, elektronik, 

fotonik och biofysik. 

Flera av universitetets fakulteter arbetar med betydande omstruktureringar av 

forskningen. Det gäller t.ex. den naturvetenskapliga fakulteten som sedan ett 

par år systematiskt går igenom och prioriterar samt förnyar forskningen vid 

fakulteten. Ett annat exempel är den medicinska fakulteten som grundat på en 

internationell utvärdering omstrukturerar forskningen inom fakulteten för att 

samla den i program som utsätts för intern prioritering med hjälp av extern 

utvärdering. 

Universitetet arbetar aktivt med ansökningar om deltagande i EU:s sjätte 

ramprogram. De första besluten om beviljade ansökningar tyder på att 

universitetet kan ha förhoppningar om att klara sig väl i konkurrensen om 

projektbidrag. 

När det gäller forskarutbildningen har universitetet sedan tidigare ett ambitiöst 

kvalitetsutvecklingsprogram. Det har också följts upp med en s.k. rättighetslista 

för doktorander som utgör riktlinjer för relationen mellan universitetet och 

doktoranderna. Under året har universitetet beslutat att fr.o.m. år 2005 skall 

genomgången introducerande utbildning för handledare inom 

forskarutbildningen vara ett behörighetskrav för att utses till huvudhandledare 

eller biträdande handledare i forskarutbildningen. 

1.4 Övrigt 

Universitetet genomför sedan flera år ett omfattande program för förnyelse av 

universitetets lokaler för att anpassa detta till forskningens och 

grundutbildningens krav. 

Under 2003 har flera byggprojekt färdigställts respektive påbörjats. Det gäller 

bl.a. Geocentrum där geologer, naturgeografer och kulturgeografer samlas i nyoch 

ombyggda hus. 

Sista etappen av Biomedicinskt centrum - hus D - har påbörjats. 

BMC har byggts i omgångar med start med A-huset som stod klart i mitten av 

90-talet. Med bygget av det kommande D-huset blir hela projektet fullföljt. 

5

Den kommande byggnaden kommer liksom BMC i övrigt att innehålla både 

grundforskning och tillämpad forskning, men också – vilket är nytt – ge plats åt 

avknoppningsföretag på det biomedicinska området. Inom Biomedicinskt 

Centrum finns idag bland annat neurobiologer, cellbiologer, immunbiologer 

och fysiologer från universitetets s.k. prekliniska (grundforskningsinriktade) 

institutioner. De arbetar nära samman med kliniskt verksamma forskare från 

Universitetssjukhuset, som också har lokaler i BMC. Huset beräknas vara 

inflyttningsklart i april 2006. 

Byggandet av Clinical Research Center, CRC, vid Universitetssjukhuset MAS i 

Malmö har påbörjats. Projektet som omfattar tre nya byggnader, skall vara klart 

år 2005. 

Språk- och litteraturcentrum har påbörjats och kommer att stå färdigt i mitten 

av 2004. Härigenom skapas mycket goda förutsättningar för grundutbildning 

och forskning inom språkområdet i vid mening. 

En extern rådgivande kommitté har tillsatts för att särskilt biträda universitetet 

med att bygga upp en ”fundraisingverksamhet”. Den består av ledande 

företrädare för näringsliv, kulturliv och samhället i övrigt. I kommitténs 

uppgifter ingår att aktivt verka för att stärka Lunds universitet som en attraktiv 

samarbetspartner för omvärlden. 

Rektor har också beslutat om att tillsätta två särskilda grupper – Politikerforum 

och Kulturforum – för att stärka universitetets samverkan med det omgivande 

samhället på nationell och regional nivå. I dessa båda forum ingår ledande 

politiker på olika nivåer liksom personer inom kulturlivet. 

6

2 Ekonomiskt resultat 

2.1 Ekonomisk utveckling 

Resultatet för Lunds universitet avseende budgetåret 2003 uppgår till –84 Mkr. 

Detta är sämre än den prognos på –59 Mkr som universitetet lämnade i sin 

delårsrapport. Resultatförsämringen beror framför allt på att bidragsintäkterna 

blev lägre än vad som prognostiserades. 

Ekonomisk utveckling, totalt (Mkr, löpande priser) 

2001 2002 2003 

Prognos 

2003 

Verksamhetens intäkter 

Anslag 2 557 2 788 2 904 2 905 

Avgifter 457 398 433 431 

Bidrag 1 352 1 464 1 491 1 540 

Finansiella intäkter 51 61 46 57 

Summa 

4 417 4 711 4 874 4 933 

Verksamhetens kostnader 

Personal 2 630 2 806 2 987 2 998 

Lokaler 575 603 660 665 

Övriga driftkostnader 966 1 001 1 039 1 056 

Finansiella kostnader 24 26 17 20 

Avskrivningar 238 246 254 253 

Summa 

4 433 4 682 4 957 4 992 

Resultat från andelar i dotter- och 

intresseföretag 3 7 -1 0 

Transfereringar m.m, intäkter 139 186 173 185 

Transfereringar m.m, kostnader 139 186 173 185 

Kapitalförändring -13 36 -84 -59 

Kommentar 

Kapitalförändringen har år 2003 påverkats med -13 Mkr (-18 Mkr år 2002 och -42 Mkr år 2001) 

till följd av ändrad redovisningsprincip för intäkter avseende bidragsfinansierade investeringar. 

Investeringskostnader för nyoch ombyggda lokaler för Biomedicinskt centrum som finansierats 

med statsbudgetmedel har påverkat kapitalförändringen med - 11 Mkr (-8 Mkr år 2002 

och -8 Mkr år 2001). 

Fr o m 2003 hänförs kostnader avseende renhållning och städning samt bevakningsuppdrag 

till lokalkostnader. Tidigare har dessa kostnader rubricerats som övriga driftskostnader. I tabellen 

ovan har jämförelsetalen för 2001 och 2002 korrigerats. 

Av tabellen ovan framgår den ekonomiska utvecklingen under perioden 2001 – 

2003. Underskottet för 2003 innebär att den trend med stadigt förbättrade 

resultat som har kunnat ses de senaste åren nu är bruten. Som framgår av 

avsnitt 2.7 har dock Lunds universitet ett relativt högt ackumulerat överskott. 

Den balanserade kapitalförändringen uppgår till 628 582 tkr. Efter beaktande 

av årets kapitalförändring uppgår det ackumulerade överskottet till 544 958 tkr. 

En närmare analys av utvecklingen av intäkter och kostnader finns i avsnitt 2.2 

och 2.3. 

7

Av universitetens områden är det Lunds tekniska högskola (LTH), det 

naturvetenskapliga området samt det medicinska området som redovisar 

väsentligt försämrade resultat. Som framgår av avsnitt 2.2 har dessa områden en 

relativt hög andel externa intäkter. Den svaga tillväxten av bidragsintäkterna 

under 2003 är en viktig förklaring till områdenas resultat. 

Redovisat resultat per verksamhetsgren framgår av följande tabell. 

Intäkter, kostnader och kapitalförändring per verksamhetsgren 

(Mkr, löpande priser) 

Båda verksamhetsgrenarna visar försämrade resultat jämfört med 2002. 

Tydligast är detta för verksamhetsgrenen grundläggande högskoleutbildning där 

utvecklingen är negativ även i förhållande till delårsrapportens prognos. 

Verksamhetsgrenen forskning och forskarutbildning redovisar ett underskott på 

53 Mkr. Detta är något bättre än vad som prognostiserades. Beaktas de negativa 

effekterna på totalt 24 Mkr till följd av ändrad redovisningsprincip för intäkter 

avseende bidragsfinansierade investeringar samt investeringskostnader för 

Biomedicinskt centrum blir det justerade underskottet 29 Mkr. 

I avsnitt 2.4 och 2.5 kommenteras de båda verksamhetsgrenarna närmare. 

Prognos 


2001 2002 2003 

Grundutbildning 

Intäkter 1 520 1 680 1 732 1 754 

Kostnader 1 506 1 639 1 763 1 754 

Kapitalförändring 14 41 -31 0 

Forskning/forskar 

utbildning 

Intäkter 3 038 3 224 3 315 3 364 

Kostnader 3 065 3 229 3 368 3 423 

Kapitalförändring -27 -5 -53 -59 

Total kapitalförändring -13 36 -84 -59 

Kommentar 

Samtliga belopp redovisas inklusive transfereringar. 



Investeringskostnader för nyoch ombyggda lokaler för Biomedicinskt centrum som finansierats 

med statsbudgetmedel har påverkat kapitalförändringen med - 11 Mkr (-8 Mkr år 2002 

och -8 Mkr år 2001). 

Universitetet har medgivande från regeringen att placera donationsmedel i 

enlighet med 12 § donationsförordningen. I avsnitt 14 finns en redogörelse för 

denna förvaltning. Totala ränteintäkter uppgår till 1,8 Mkr och förvaltningskostnader 

till 54 tkr under 2003. Utdelning har skett till institutioner inom 

Lunds universitet med 2,2 Mkr, varav 0,6 Mkr från kapitalet. Redovisat 

överskott uppgår till 233 tkr. Resultatet har påverkat verksamhetsgrenen 

forskning och forskarutbildning. 

8

2.2 Intäkter 

Intäkterna för 2003 uppgår till 4 874 Mkr exklusive transfereringar, vilket är en 

ökning med 3,5 procent jämfört med 2002. Som framgår av tabellen nedan har 

intäkter av anslag ökat med drygt 4 procent (116 Mkr) i förhållande till 2002. 

Bidragsintäkterna som tidigare år vuxit kraftigt har för samma tid enbart ökat 

med knappt 2 procent (27 Mkr). Avgiftsintäkterna har den största procentuella 

ökningen, cirka 9 procent (35 Mkr). 

Intäktsutveckling, (Mkr, löpande priser) 

2001 2002 2003 


Anslag 2 557 2 788 2 904 

Avgifter 457 398 433 

Bidrag 1 352 1 464 1 491 

Finansiella intäkter 51 61 46 

Summa 

4 417 4 711 4 874 

Den låga tillväxten av bidragsintäkterna under 2003 är en av flera förklaringar 

till det försämrade resultatet för universitetet. En annan förklaring är 

kostnadsutvecklingen, se avsnitt 2.3. 

Intäktsutveckling (Mkr, löpande priser) 

3 500 

3 000 

2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

0 

1998 1999 2000 2001 2002 2003 

Anslag 

Externa 

medel 

Kommentar 

Ersättning för klinisk utbildning och forskning (ALF-medel) ingår i anslag. För 2003 uppgår 

ersättningen till 326 Mkr. 

Diagrammet visar utvecklingen av intäkter inklusive transfereringar för 

perioden 1998 – 2003 fördelade på anslag och externa medel. Med externa 

medel avses samtliga intäkter exklusive anslag. 

De externa medlen inklusive transfereringar uppgår för 2003 till 2 143 Mkr och 

anslagen till 2 904 Mkr. Som framgår av diagrammet har intäkter av anslag ökat 

9

väsentligt under 2000-talet, delvis på grund av de statliga avtalsförsäkringarna. 

En annan viktig orsak är att vårdutbildningarna från och med 2002 finansieras 

via anslag. Denna förändring av finansieringsformen har inneburit att anslagsintäkterna 

har ökat medan de externa intäkterna i motsvarande mån har 

minskat. Totalt sett har dock även de externa intäkterna ökat kraftigt under 

åren 2000 - 2002. 

De externa medlens andel av de totala intäkterna har sjunkit med 1 procent 

jämfört med 2002. Av universitetets områden är det de juridiska och 

konstnärliga områdena samt universitetets särskilda verksamheter som visar en 

ökad andel externa medel. Campus Helsingborg visar en minskad andel efter 

flera års uppgång. Minskningen beror främst på den kraftiga expansionen inom 

grundutbildningen vilken inneburit ökade anslagsintäkter. Området för 

humaniora och teologi visar en fortsatt nedgång. 

Andel extern finansiering per område, totalt (löpande priser) 

2001 2002 2003 

Lunds tekniska högskola 52% 52% 52% 

Naturvetenskap 42% 43% 43% 

Juridik 23% 23% 24% 

Samhällsvetenskap 34% 31% 31% 

Medicin 

52% 45% 45% 

Konstnärliga högskolorna 6% 4% 5% 

Humaniora/teologi 32% 31% 28% 

Campus Helsingborg 22% 26% 15% 

Universitetets särskilda verksamheter 59% 59% 62% 

Totalt LU 44% 43% 42% 

2.3 Kostnader 

Verksamhetens kostnader (exklusive transfereringar) uppgår till 4 957 Mkr 

vilket är en ökning med knappt 6 procent jämfört med 2002. Den största 

procentuella ökningen avser lokalkostnader som har ökat med drygt 9 procent 

(57 Mkr). Den kraftiga ökningen beror på att flera stora byggprojekt nu är 

klara. Detta har lett till hyreshöjningar men också ökade kostnader för tomma 

lokaler i samband med omflyttningar. Lokalkostnadernas andel av 

verksamhetens totala kostnader utgör drygt 13 procent vilket är något högre än 

för 2002 och 2001. 

Personalkostnader har ökat med drygt 6 procent (181 Mkr). 11 Mkr avser en 

förändring av semesterlöneskulden jämfört med den 31 december 2002. 

Personalkostnadernas andel av verksamhetens totala kostnader utgör drygt 60 

procent vilket är en viss ökning. 

10

Kostnadsutveckling, (Mkr, löpande priser) 

2001 2002 2003 


Personal 2 630 2 806 2 987 

Lokaler 575 603 660 

Övriga driftkostnader 966 1 001 1 039 

Finansiella kostnader 24 26 17 

Avskrivningar 238 246 254 

Summa 

Kommentar 

4 433 4 682 4 957 




2.4 Grundläggande högskoleutbildning 

Resultatet för verksamhetsgrenen grundläggande högskoleutbildning har under 

flera år utvecklats i positivt riktning. Besparingar i kombination med ökade 

anslag ledde till ett överskott för 2002 på 41 Mkr. Under 2003 har dock 

kostnaderna ökat väsentligt till följd av den kraftiga expansionen av grundutbildningen 

under de två senaste åren. Samtidigt har intäkterna under 2003 

inte ökat i motsvarande omfattning. 

Resultatet för grundutbildningen uppgår till –31 Mkr för 2003. Intäkter av 

anslag har ökat med 6 procent (87 Mkr) jämfört med 2002, medan de externa 

intäkterna har minskat. Verksamhetens kostnader har ökat med nästan 

8 procent (124 Mkr) vilket kan jämföras med hela universitetet där ökningen 

uppgår till 6 procent. 

Universitetet har för 2003 en överproduktion av antalet prestationer inom 

grundutbildningen till ett värde av 16 Mkr, vilket innebär att 2002 års 

anslagssparande på 6,9 Mkr har kunnat tas i anspråk. Detta har resulterat i en 

viss resultatförbättring för verksamheten. Grundutbildningens omfattning 

redovisas i kapitel 3. 

Utvecklingen av intäkter, kostnader samt kapitalförändring för den grundläggande 

högskoleutbildningen framgår av följande tabell. Redovisningen sker 

uppdelat på uppdrag i regleringsbrev och uppdragsverksamhet. Med det senare 

avses beställd utbildning och uppdragsutbildning. Medan uppdragsverksamheten 

visar ett visst överskott redovisar den ordinarie grundutbildningen ett 

underskott. 

11

Grundläggande högskoleutbildning (Mkr, löpande priser) 

2001 2002 2003 

Uppdrag i 

regl.brev 


A 

A 

B 

Fi 

Summa in 

Uppdragsverksamhet 

Uppdrag i 

regl.brev 


Uppdrag i 

regl.brev 


nslag 1 190 7 1 424 0 1 511 0 

vgifter 104 144 122 56 92 65 

idrag 38 19 46 6 42 0 

nansiella intäkter 14 1 13 3 10 2 

täkter 1 346 171 1 605 65 1 655 67 


Personal 804 127 949 59 1 040 50 

Lokaler 228 22 264 5 285 5 

Övrig drift 239 16 293 0 311 4 

Finansiella kostnader 8 0 8 0 5 0 

Avskrivningar 54 4 49 2 50 3 

Summa 

1 333 169 1 563 66 1 691 62 

Transfereringar, erhållna 2 1 9 1 10 0 

Transfereringar, lämnade 3 1 9 1 9 1 

Kapitalförändring 12 2 42 -1 -35 4 

Kommentar 

Fr o m 2002 finansieras vårdutbildningarna via anslag och ingår i uppdrag i regl.brev. För 2001 

ingår vårdutbildningarna i uppdragsverksamhet. 




2.5 Forskning och forskarutbildning 

Resultatet för verksamhetsgrenen forskning och forskarutbildning är -53 Mkr. 

Detta är en försämring jämfört med 2002 då underskottet var 5 Mkr. 

Uppdragsforskningen visar dock även för 2003 ett visst överskott. 

Intäkterna har stigit med 3 procent. Den största procentuella ökningen avser 

intäkter av avgifter med 25 procent (56 Mkr) medan bidragsintäkterna endast 

har ökat med knappt 3 procent (37 Mkr). Motsvarande siffror för 2002 

avseende bidrag var 9 procent (117 Mkr). 

Verksamhetens kostnader har ökat med 5 procent. Personalkostnaderna har 

ökat med 5,5 procent medan lokalkostnaderna har stigit med nästan 11 

procent. Ökningen av driftskostnader är mera blygsam, drygt 2 procent. 

Utvecklingen för 2001 – 2003 uppdelat på övrig forskning och uppdragsforskning 

framgår av följande tabell. 

12

Forskning/forskarutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete 


forskning 

uppdragsforskning 

forskning 


forskning 



Anslag 1 356 4 1 363 1 1 393 0 

Avgifter 143 66 151 69 171 105 

Bidrag 1 282 13 1 392 20 1 449 0 

Finansiella intäkter 37 1 46 6 32 2 

Summa intäkter 2 818 84 2 952 96 3 045 107 


Personal 1 625 73 1 720 78 1 823 74 

Lokaler 318 7 329 5 362 8 

Övrig drift 709 2 704 4 714 10 

Finansiella kostnader 16 - 18 0 13 0 


Summa 

2 843 87 2 959 94 3 101 104 



Kapitalförändring -24 -3 -8 3 -56 3 

Kommentar 



Investeringskostnader för nyoch ombyggda lokaler för Biomedicinskt centrum som finansierats med 

statsbudgetmedel har påverkat kapitalförändringen med -11 Mkr (-8 Mkr år 2002 och -8 Mkr år 2001). 




2001 2002 2003 

Universitetet skall enligt regleringsbrevet för 2003 redovisa kostnaderna för 

verksamhetsgrenen forskning och forskarutbildning uppdelade på 

vetenskapsområden. I tabellerna nedan har dessutom de sammanlagda 

intäkterna medtagits. 

Från och med 2003 hänförs kostnader avseende renhållning och städning samt 

bevakningsuppdrag till lokalkostnader. Tidigare år har dessa kostnader 

rubricerats som övriga driftskostnader. I tabellerna nedan för 2001 och 2002 

har siffrorna justerats för denna ändring. 

13

2001 Forskning/forskarutbildning per vetenskapsområde m.m. 



Summa 759 627 979 529 8 2 902 


Personal 482 363 475 372 6 1 698 

Lokaler 101 102 75 46 1 325 

Övrig drift 145 111 372 81 2 711 



Summa 783 622 999 517 9 2 930 



Kapitalförändring -23 5 -20 12 -1 -27 

Kommentar 

Tekniskt 

Kapitalförändringen har påverkats med -39 Mkr till följd av ändrad redovisningsprincip för intäkter 

avseende bidragsfinansierade investeringar. 

Naturv. 

skapligt 

Medicinskt 


statsbudgetmedel har påverkat kapitalförändringen med -8 Mkr. 

Humsamhäll 

Konstn. 

utveckl. 

Totalt 

2002 Forskning/forskarutbildning per vetenskapsområde m.m. 


Tekniskt 

Naturv. 

skapligt 

Medicinskt 

Humsamhäll 

Konstn. 

utveckl. 

Totalt 


Summa 801 629 1089 521 8 3 048 


Personal 505 373 528 386 6 1 798 

Lokaler 101 107 79 47 0 334 

Övrig drift 142 102 394 69 1 708 



Summa 803 625 1101 517 7 3 053 



Kapitalförändring -13 7 -11 11 1 -5 

Kommentar 





14

2003 Forskning/forskarutbildning per vetenskapsområde m.m. 



Tekniskt 

Naturv. 

skapligt 

Medicinskt 

Humsamhäll 

Konstn. 

utveckl. 

Totalt 

Summa 816 665 1 105 555 11 3 152 


Personal 553 395 553 389 7 1 897 

Lokaler 111 130 77 51 1 370 

Övrig drift 129 98 410 86 1 724 



Summa 851 675 1 129 541 9 3 205 



Kapitalförändring -35 -10 -24 14 2 -53 

Kommentar 





2.6 Avgiftsfinansierad verksamhet 

Intäkter, kostnader samt över/underskott för den avgiftsfinansierade verksamheten 

framgår av följande tabell. Redovisningen följer den indelning och 

struktur som framgår av regleringsbrevet. 

Verksamhet där avgiftsintäkterna disponeras (tkr) 

Resultatområde 

Över/under 

skott t.o.m. 

2002 

Intäkter 


Kostnader 


Över/under 

skott 2003 


Beställd utbildning 

Uppdragsutbildning Uppdragsforskning Offentligrättslig verksamhet 

Övriga avgifter inom 

grundläggande 

högskoleutbildning Övriga avgifter inom 

forskning och 

forskarutbildning -500 

-190 

8 158 

0 

0 

24 750 

42 544 

110 414 

1 624 

0 

17 596 

46 049 

107 520 

1 865 

0 

7 154 

-3 505 

2 894 

-241 

0 

Summa 7 468 179 332 173 030 6 302 

15

I verksamheterna beställd utbildning, uppdragsutbildning samt uppdragsforskning 

ingår även intäkter av räntor samt vissa avgiftsintäkter enligt 4 § 

avgiftsförordningen. 

2.7 Myndighetskapital 

Myndighetskapitalet för universitetet uppgår till 599 Mkr. Av detta utgör drygt 

545 Mkr den ackumulerade kapitalförändringen (balanserad kapitalförändring 

och årets kapitalförändring). 531 Mkr avser den anslags- och bidragsfinansierade 

verksamheten och 14 Mkr den avgiftsfinansierade verksamheten. 

Redovisning av myndighetskapital m.m. 

( ej avgiftsfinansierad verksamhet) 

Belopp i tkr 

Belopp 

A. Ackumulerat över- eller underskott 

(årets och balanserad kapitalförändring) 530 946 

B. Årets totala kostnader 4 958 793 

A i procent av B: 10,7% 

Det ackumulerade överskottet uppgår till 10,7 procent av totala kostnader, 

vilket är en minskning jämfört med 2002 då siffran var 13,3 procent. Av det 

ackumulerade överskottet utgör 29 480 tkr intäktsförda bidrag för investeringar 

finansierade med externa medel, det så kallade restvärdet. Till och med 1998 

intäktsfördes dessa bidrag samma år som anläggningstillgångarna anskaffades. 

Dessa investeringar genererar nu kostnader i form av avskrivningar som inte 

balanseras av intäkter. Beaktas detta restvärde blir det ackumulerade överskottet 

501 466 tkr, vilket är 10,1 procent av årets kostnader. 

Delar av myndighetskapitalet avser en gemensam lokalförsörjningsreserv. 

Denna är tänkt att användas för att under en övergångstid sänka lokalkostnaderna 

för de institutioner som tar nybyggda eller ombyggda lokaler i 

anspråk. Flera större byggprojekt är nu avslutade vilket leder till att lokalförsörjningsreserven 

och det ackumulerade överskottet kommer att minska 

ytterligare. 

Under året har en kompletterande omföring skett av balanserad kapitalförändring 

från den tidigare verksamhetsgrenen annan verksamhet till 

verksamhetsgrenarna grundläggande högskoleutbildning och forskning och 

forskarutbildning. Denna omföring har påverkat såväl den icke 

avgiftsfinansierade verksamheten som den avgiftsfinansierade. Sluteffekterna av 

omföringen förväntas under 2004. 

Kapitalförändring per verksamhetsgren framgår av följande tabell. 

16

Redovisning av kapitalförändring per verksamhetsgren 

(all verksamhet) 

Balanserad kapital- Årets kapital- Summa 

Verksamhet förändring (A) förändring (B) (A+B) 

Grundläggande högskoleutbildning 

Icke avgiftsfinansierad verksamhet 232 864 -34 570 198 294 

Avgiftsfinansierad verksamhet -690 3 649 2 959 

Forskning/forskarutbildning/konst- 

närligt utvecklingsarbete 

Icke avgiftsfinansierad verksamhet 388 250 -55 597 332 653 

Avgiftsfinansierad verksamhet 8 158 2 894 11 052 

Kommentar 

För att uppnå en rättvisande redovisning har universitetet till och med år 1998 omfördelat medel mellan 

anslaget för grundläggande utbildning och anslaget för forskning och forskarutbildning avseende 

lokalkostnader. Balanserad kapitalförändring har därför minskat med 169 434 tkr för grundutbildning 

och ökats med motsvarande belopp för forskning/forskarutbildning. 

17

3 Grundläggande utbildning 

3.1 Grundutbildningens omfattning 

Grundutbildningen vid Lunds universitet fortsatte att öka i omfattning för 

tredje året i rad och det totala antalet helårsstudenter uppgick till 27 150. Det 

är en ökning av grundutbildningens volym med ca 1 300 helårsstudenter eller 

5 procent. Motsvarande ökning under 2002 var drygt 2 000 helårsstudenter 

(9 procent) och under 2001 ca 660 helårsstudenter (3 procent). Antalet 

individer som studerade vid Lunds universitet år 2003 var ca 41 000. 

Nedanstående tabell visar det totala antalet helårsstudenter vid Lunds 

universitet under åren 2000 – 2003. 

Antal helårsstudenter totalt 

2000 2001 2002 2003 

Enligt uppdrag i regleringsbrev 

Ordinarie uppdrag 21 412 22 026 25 465 26 776 

Särskilda åtaganden: NT-Svux 132 67 28 0 

trafikflygare 27 26 42 44 

Enligt avtal med Region Skåne 

Vårdutbildning 1 170 1 245 0 0 

Övrig utbildning 

Uppdragsutbildning 185 224 263 274 

Andra uppdrag 61 60 60 58 

Totalt 

22 987 23 646 25 858 27 150 

På uppdrag av annan högskola 715 605 587 542 

Universitetets grundutbildning var till 99 procent finansierad via anslaget för 

grundutbildning enligt regleringsbrevets utbildningsuppdrag och resterande del 

utgjordes av uppdragsutbildning och andra uppdrag. Under 2003 genomförde 

universitetet därutöver utbildning på uppdrag av andra högskolor, s.k. beställd 

utbildning till en omfattning av 542 helårsstudenter. Den beställda 

utbildningen bestod av kurser som ingick i lärarutbildningen vid Malmö 

högskola. Omläggningen av lärarutbildningen vid Malmö högskola har medfört 

att den beställda utbildningen minskat i omfattning under en följd av år. 

Antalet helårsstudenter i kurser som registrerats hos Myndigheten för Sveriges 

nätuniversitet fortsatte att expandera och andelen nätuniversitetskurser i 

grundutbildningen utgjorde drygt 5 procent (1 415 helårsstudenter). Vidare 

ökade det internationella studentutbytet i grundutbildningen inom 

utbytesprogram både för in– och utresande utbytesstudenter. Universitet tar 

dock fortfarande emot mer än dubbelt så många gäststudenter jämfört med hur 

många som reser ut. Omfattningen av helårsstudenter i sommarkurser 

halverades jämfört med 2002. 

Den genomsnittliga prestationsgraden försämrades en procentenhet under 2003 

och låg på 80 procent. Antalet helårsprestationer inom grundutbildningen 

uppgick under 2003 till 21 439. 

18

Nedanstående tabell visar det totala antalet helårsprestationer vid Lunds 

universitet under åren 2000 – 2003. 

Antal helårsprestationer totalt 

2000 2001 2002 2003 

Enligt uppdrag i regleringsbrev 

Ordinarie uppdrag 17 090 17 601 20 255 21 067 

Särskilda åtaganden: NT-Svux 128 82 34 0 

trafikflygare 26 9 50 36 

Enligt avtal med Region Skåne 

Vårdutbildning 1 045 1 086 0 0 

Övrig utbildning 


Andra uppdrag 60 57 63 56 

Totalt 

18 522 19 031 20 615 21 439 

På uppdrag av annan högskola 571 516 488 501 

3.2 Helårsstudenter inom grundutbildningen 

3.2.1 Utbildningsuppdrag helårsstudenter 

Antalet helårsstudenter finansierade via grundutbildningsanslaget uppgick till 

26 776 (exkl. trafikflygarutbildningen). Enligt regleringsbrevets 

utbildningsuppdrag skall det totala antalet helårsstudenter och specifikt antalet 

helårsstudenter inom de tekniska och naturvetenskapliga utbildningsområdena 

öka jämfört med föregående år. Av nedanstående tabell framgår att båda målen 

har uppfyllts. 

Antal helårsstudenter 

Mål 

Resultat 

Måluppfyllelse 

Totalt >25 465 26 776 ökning 1 311 hst 

Varav inom naturvetenskapligt 

>7 009 7 444 ökning 435 hst 

och tekniskt utbildningsområde 

Grundutbildningen inom ramen för universitetets utbildningsuppdrag ökade 

med 1 311 helårsstudenter och utbildningar inom de tekniskt och 

naturvetenskapliga utbildningsområdena ökade med 435 helårsstudenter under 

2003. 

Inom de konstnärliga utbildningsområdena design, konst, musik och teater kan 

universitetet enligt regleringsbrevet avräkna ett fastställt högsta antal 

helårsstudenter och helårsprestationer. Inom utbildningsområdena musik och 

design har de fastställda taken kraftigt överskridits vilket har samband med 

utbyggnaden av musiklärarutbildningen och industridesignutbildningen. De 

överskjutande helårsstudenterna och helårsprestationerna har avräknats mot 

utbildningsområdena humaniora, teologi, juridik och samhällsvetenskap enligt 

nedanstående tabell. 

19

Konstnärliga utbildningsområden, resultat 2003 

Tak 

Helårsstud 

prest över tak över tak 

Helårs- Helårsstud Helårsprest 

Design 

56 76 74 20 18 

Konst 74 82 78 8 4 

Musik 379 437 326 58 0 

Teater 55 55 55 0 0 

Det låga antalet helårsprestationer i musik beror på att det under höstterminen 

2003 genomfördes en omläggning av terminerna inom musiklärarutbildningen. 

Terminsslutet och därmed datum för kursernas slutförande flyttades från 

december 2003 till januari 2004 och konsekvensen har blivit att universitetet 

under 2003 inte kunnat avräkna högsta antalet ersättningsberättigade 

helårsprestationer i musik. Prestationerna kommer istället att registreras under 

budgetåret 2004 och kommer då att ersättas med lägsta ”prislapp”. 

Det beräknade värdet av genomförda helårsstudenter och helårsprestationer 

inom grundutbildningen uppgår till drygt 1 393 Mkr vilket är ett resultat som 

ligger ca 12,7 Mkr över regleringsbrevets takbelopp. Resultatet innebär att 

universitetet kan ta hela anslagssparandet från 2002 i anspråk, totalt 6,9 Mkr. 

Därutöver tillkommer ersättningen för helårsprestationer från december månad 

2002, som tidigare ej avräknats, till ett värde av 3,5 Mkr. Sammantaget ger det 

ett resultat där universitetet kan spara överskjutande prestationer till följande 

budgetår till ett värde av 9,2 Mkr. 

Anslagsbelastningen på grundutbildningsanslaget för budgetåret 2003 samt 

studenternas fördelning på utbildningsområden redovisas i bilagan. 

Utfallet för 2003 stämmer väl med den prognos som lämnades den 21 oktober 

2003 vad gäller både det ekonomiska utfallet och grundutbildningens 

fördelning på utbildningsområden. 

3.2.2 Läkarutbildningen 

Universitetet skall enligt regeringens uppdrag öka antalet examinerade inom 

läkarutbildningen år 2006-2007 till en nivå där antalet examinerade ökar med 

32 i förhållande till 1998 års nivå. Prognoser visar att målet kommer att nås 

med god marginal. Enligt uppdrag redovisas antalet nybörjare vid utbildningen 

hösten och våren 2003 samt planeringen för 2004. 

Nybörjare och helårsstudenter på läkarutbildningen 

2001 2002 2003 

Planering 2004 

Antal nybörjare vårtermin 81 96 96 96 

Antal nybörjare hösttermin 88 96 96 88 

Antal helårsstudenter 822 853 898 

20

3.3 Efterfrågan på grundutbildning 

En viktig faktor för helårsresultatet är efterfrågan till universitetets utbildningar. 

Söktrycket till utbildningar vid Lunds universitet är fortsatt högt även om den 

positiva tendensen med en ökad efterfrågan både till program och fristående 

kurser bröts då antalet sökande till programutbildningar minskade inför 

höstterminen 2003. Antalet erbjudna och tillsatta utbildningsplatser vid Lunds 

universitet fortsatte dock att öka både för program och fristående kurser under 


Nyckeltal för efterfrågan på program 1) - och kursutbudet 

ht 2001 ht 2002 ht 2003 

Behöriga förstahandssökande till program 1) 9 016 9 262 9 021 

Antal nybörjarplatser på program 1) 3 089 3 239 3 447 

Antal sökande per nybörjarplats på program 1) 2,9 2,9 2,6 

Antal behöriga sökande till fristående kurser 22 220 23 620 24 640 

Totalt antal sökande till fristående kurser 23 208 24 995 25 992 

Antal antagna till fristående kurser 12 939 14 670 15 300 

1) 

Gäller endast program med samordnad antagning via VHS 

3.3.1 Sökande till program 

Det totala antalet sökande till utbildningsprogram med samordnad antagning 

via Verket för högskoleservice minskade med ca 2 procent inför höstterminen 

2003, en minskning som också gällde Lunds universitet. Däremot ökade antalet 

erbjudna platser vid Lunds universitet med 6 procent vilket kan jämföras med 

statistik för samtliga lärosäten som visar en genomsnittlig nedgång i antalet 

erbjudna platser med 4 procent. Utvecklingen varierar emellertid för olika 

utbildningsprogram. Vissa utbildningar fick fler sökande medan andra fick 

färre. De tendenser till förändringar i efterfrågan på vissa utbildningar som 

funnits under de senaste åren fortsatte att förstärkas och efterfrågan till Lunds 

universitet uppvisade i stort samma mönster som övriga lärosäten. 

Det systemvetenskapliga utbildningsprogrammet, som för några år sedan var ett 

av de populäraste programmen, fortsätter att locka färre sökande. Antalet 

behöriga förstahandssökande som hade Lunds universitet som förstahandsval 

halverades jämfört med hösten 2002 och det fanns endast 1,2 förstahandssökande 

per plats. Det är fortfarande något bättre än riksgenomsnittet där det 

fanns färre sökande än antal erbjudna platser. 

Liksom i övriga landet fortsätter antalet behöriga förstahandssökande till 

tekniska och naturvetenskapliga utbildningar att minska. Antalet registrerade 

nybörjare i civilingenjörsutbildningen ökade dock med 5 procent, 59 individer, 

trots att antalet sökande till civilingenjörsutbildningarna minskade med knappt 

6 procent. Ingenjörsutbildningarna fick också färre sökande och flera av 

utbildningarna hade svårt att fylla sina platser. Höstterminen 2003 minskade 

antalet utbildningsalternativ för högskoleingenjörsutbildningarna och intaget 

stoppades till utbildningarna i Geomatik och Produktionsteknik i Helsingborg 

på grund av för få sökande. 

21

Nedanstående diagram visar uppgifter om behöriga förstahandssökande på 

program respektive grupper av program under perioden 1999 – 2003. 

2000 

1750 

1500 

1250 

1000 

750 

500 

250 

Behöriga förstahandssökande till program 1999 - 2003 

höstterminer 

0 

H99 H00 H01 H02 H03 

Ekonomiska o adm 

utbildningar 

Civilingenjörsutbildningar 

Vårdutbildningar 

Juris kandidat 

Mat-nat utbildningar 

Systemvetenskaplig 

utbildning 

Ingenjörsutbildningar 

Exempel på utbildningar som fick fler sökande är juridik och vård, t.ex. 

sjuksköterske- och sjukgymnastutbildningarna. Programmet för personal och 

arbetsliv fick också fler sökande. Däremot minskade antalet sökande till 

ekonom- och socionomutbildningarna. 

Antal behöriga förstahandssökande per plats på ett urval program 

ht 2001 ht 2002 ht 2003 

Arkitektutbildning 7,0 7,5 7,5 

Civilingenjörsutbildningarna 1) 1,7 1,6 1,4 

Brandingenjörsutbildning 8,4 7,5 6,8 

Högskoleingenjörsutbildningarna 1) 1,0 0,7 0,8 

Tekniskt basår 0,8 1,1 0,9 

Matematisk-naturvetenskaplig utb 1,1 1,0 0,9 

Juris kandidatprogrammet 6,0 6,5 7,0 

Socionomutbildningen 6,2 6,2 5,6 

Personal- och arbetslivsutbildning 8,7 5,3 6,2 

Psykologprogrammet 6,0 6,2 6,9 

Utbildningsprog f systemvetenskap 3,4 2,5 1,2 

Ekonomprogrammet 6,9 6,7 5,8 

Internationella ekonomprogrammet 1,4 1,6 0,9 

Programmet för pol mag 4,9 5,2 5,2 

Magisterprog i Service Management 2,0 1,5 1,5 

Läkarutbildning 6,2 6,1 6,3 

Biomedicinsk utbildning 2,3 2,7 2,0 

Sjukgymnastutbildning 6,0 10,9 8,4 

Arbetsterapeututbildning 2,0 2,1 1,9 

Biomed analytikerutbildning 1,0 0,7 1,5 

Sjuksköterskeprogrammet 4,5 4,9 4,3 

Röntgensjuksköteprogrammet 1,2 1,4 1,4 

Religionsvetenskapliga programmet 1,3 1,0 1,2 

Öst- och Sydöstasienkunskap 0,7 0,7 0,6 

Samtliga program 2,9 2,9 2,6 

1 

) Denna post är en summering av flera program 

22

Störst konkurrens om platserna var det på sjukgymnastutbildningen (8,4 

behöriga förstahandssökande per plats), arkitektutbildningen (7.5) och 

juristutbildningen (7,0). Det genomsnittliga antalet förstahandssökande per 

plats för höstterminen 2003 var 2,6. 

För utbildningar inom det konstnärliga området hanteras antagningen lokalt 

och utbildningarna finns inte med i statistiken som redovisats ovan. Urval sker 

efter bedömning av inträdesprov och arbetsprov m.m. Efterfrågan på 

utbildningar inom det konstnärliga området är fortsatt hög. Omkring 700 

personer sökte till teaterhögskolans 12 platser och 400 personer sökte till 

konsthögskolans 16 platser. Musikerutbildningen, 50 platser och 

musiklärarutbildningen, 60 platser, hade vardera ca 400 sökande höstterminen 


3.3.2 Sökande till fristående kurser 

Höstterminen 2003 ökade antalet sökande till fristående kurser med 4 procent 

jämfört med föregående hösttermin. En stor del av ökningen beror på den 

ökade efterfrågan på IT-stödd distansutbildning som ökade med 7 procent. 

Antalet sökande till nätbaserade distansutbildningar som hade dessa kurser som 

sitt förstahandsval var 5 349. Flest sökande lockade kursen Psykologi, 

introduktionskurs (1-10) som hade 570 förstahandssökande. Av de som sökte 

till kurser inom nätuniversitetet var det ca 40 procent som sökte enbart dessa 

kurser. 

I sökandeuppgifterna i nedanstående diagram inkluderas sökande till kurser 

inom ramen för Sveriges nätuniversitet. Sommarkurser som har anmälan på 

vårterminer finns däremot inte med. 

Sökande och antagna till fristående kurser ht 1993-2003 

35000 

30000 

25000 

20000 

15000 

10000 

5000 

0 

-93 -94 -95 -96 -97 -98 -99 -00 -01 -02 -03 

Obehöriga sökande 

Sökande som tackat Nej 

Ej antagna sökande 

Antagna 

Den största ökningen i antalet sökande fanns till kurser i juridik och 

humaniora. Inom det humanistisk-teologiska området har situationen märkbart 

förbättrats jämfört med 2001 och 2002. Kursutbudet har anpassats för att 

bättre svara mot studenternas efterfrågan och det var lättare att fylla erbjudna 

platser. Antalet sökande till A-kurser i moderna språk fortsatte dock att minska. 

23

3.4 Grundutbildningens inriktning och resultat 

3.4.1 Förändringar i utbildningsutbudet 

I universitetets utbildningsutbud finns cirka 1000 fristående kurser och ett 90- 

tal program med olika inriktningar. Det pågår ett ständigt förändringsarbete för 

att förbättra och anpassa kurs- och utbildningsplaner inom hela universitetet 

både avseende innehåll och pedagogisk förnyelse. Universitetet arbetar aktivt för 

att utforma utbildningar som svarar mot arbetsmarknadens behov och 

studenternas efterfrågan. Under 2003 fanns drygt 200 helt nya fristående kurser 

i kursutbudet och 6 nya utbildningsprogram. Lunds universitet har fullföljt 

satsningen på IT-stödd distansutbildning som ett led i att göra universitetets 

utbildningar mer flexibla och tillgängliga. Under 2003 tillkom ca 40 nya eller 

anpassade kurser inom ramen för Sveriges nätuniversitet. Utbudet av 

sommarkurser minskade under 2003. Totalt erbjöds 27 sommarkurser varav 5 

var nätbaserade. 

Inom det humanistisk-teologiska området görs en genomgripande satsning på 

att bygga upp nya utbildningsalternativ som även syftar till att utveckla 

yrkesinriktade utbildningar och profilprogram. Höstterminen 2003 startade en 

ny tvärvetenskaplig utbildning i mänskliga rättigheter där lärare från 

statsvetenskap, historia, etik och juridik ansvarar för undervisningen. Drygt 400 

personer sökte till 1-20-poängskursen och antalet planerade platser utökades 

från 30 till 50. Kurserna i mänskliga rättigheter kommer att byggas ut till att 

omfatta samtliga utbildningsnivåer upp till magisternivå. Ytterligare exempel på 

ny utbildning inom det humanistiska området är Översättarutbildningen på 60 

poäng och en 40-poängskurs i retorik. Under 2003 har också utbyggnaden av 

författarskolan som startade hösten 2002 fullföljts. 

Lunds universitet har en stark ställning när det gäller forskningen i 

nanovetenskap och hösten 2003 startade vid Lunds tekniska högskola landets 

första civilingenjörsutbildning i Teknisk nanovetenskap. Utbildningen har en 

tvärvetenskaplig prägel och studenterna kommer att välja inriktning mellan 

biologi/medicin, nanomaterial, nanoelektronik och nanofysik. 

Civilingenjörsutbildning i Maskinteknik finns nu också med en tydlig 

designinriktning och hösten 2003 antogs 30 studenter till denna inriktning. 

Inriktningen mot design har tillkommit för att tillgodose ett uttalat intresse 

bland teknologerna att läsa designkurser och var också den av universitetets 

civilingenjörsutbildningar som lockade flest sökande per plats. Vidare startade 

tre nya internationellt inriktade magisterutbildningar som leder till 

magisterexamen med ämnesbredd inom ämnesområdena livsmedels- och 

bioteknologier, vattenresurslära och system on chips. Fokus ligger på 

ämnesområden som internationellt har strategisk betydelse och där Lunds 

universitet/LTH kan bidra med unik kompetens. 

Även inom det naturvetenskapliga området har en stor satsning gjorts på att 

förnya och utveckla kursutbudet. Ett 40-tal nya kurser har tillkommit under 

året t.ex. kurser i beräkningsbiologi. Den marinbiologiska utbildningen vid 

Campus Helsingborg har byggts ut och marinbiologi har inrättats som ett nytt 

huvudämne vid fakulteten. Naturvetenskapligt introduktionsår, som riktar sig 

till studenter utan särskild behörighet för naturvetenskapliga studier startade 

höstterminen 2003 och ca 40 studenter antogs till utbildningens första termin. 

24

Inom det samhällsvetenskapliga området har pedagogiska institutionen 

utvecklat fyra nya 10-poängs magisterkurser som kan ingå i 

breddmagisterexamen i pedagogik med professionell inriktning. 

Forskningspolitiska institutet har åter startat viss grundutbildning och i utbudet 

fanns t.ex. kursen Forskningspolitik, underrättelseanalys 20 poäng. 

Inom det konstnärliga området fortsatte utbygganden av den nya 

musiklärarutbildningen som successivt håller på att föras över från Malmö 

högskola till Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö. Den nya 

utbildningsplanen ställer stora krav på pedagogiskt förnyelsearbete och en helt 

ny utbildnings- och kursstruktur arbetas kontinuerligt fram. En ny kurs i Music 

Management på 20 poäng, anordnas av Musikhögskolan i samarbete med 

Skånes Musikbransch fr.o.m. hösten 2003. Det är en utbildning som ger 

kunskap i musikekonomi, musikjuridik, musikens kontext, musikteknologi och 

musik/media samt marknadsföring. Kursen är ettårig och ges på halvfart. 

Höstterminen 2003 startade vid Centrum för öst- och sydöstasienstudier ett 

tvärvetenskapligt program, Masters Programme in Asian Studies, som rekryterar 

studenter från hela världen. Det nya programmet omfattar 60 poäng och är ett 

magisterprogram med bredd. Utbildningen har två inriktningar: sydasienstudier 

och öst- och sydöstasienstudier. 

Vid Campus Helsingborg har grundutbildningen i socialt arbete vid 

Socialhögskolan utvidgats med 35 programplatser, vilket medför att 

verksamheten är nästan lika stor i Helsingborg som i Lund. Inom 

Magisterprogrammet i Service Management ökade antalet helårsstudenter 

kraftigt och Service Management inrättades som ett eget nytt huvudämne. 

3.4.2 Fördelning av studenter på områden 

Följande diagram visar fördelningen av det totala antalet helårsstudenter på 

områden/fakulteter under perioden 2001-2003. 

Antal helårsstudenter per område 

6000 

5000 

4000 

3000 

2000 

2001 

1000 

2002 

0 


LTH 

Naturvet 

Juridiska 

Samh.vet 

Ekonomihsk 

Hum-Teol 

Medicin 

Konst 

Campus HBG 

25

Av diagrammet framgår att antalet helårsstudenter ökat inom flertalet av 

universitetets områden. Mätt i antalet helårsstudenter var ökningen störst vid 

Lunds tekniska högskola (+432) och inom det samhällsvetenskapliga området 

(+373). Endast det juridiska området visade en liten nedgång och då inom 

fristående kurser. 

Vid Campus Helsingborg fortsatte utbyggnaden av framför allt 

programutbildningarna och antalet helårsstudenter ökade med knappt 200 och 

uppgick under 2003 till ca 1 100 helårsstudenter. Utöver den verksamhet som 

bedrivs inom ramen för Campus Helsingborg fanns ca 600 helårsstudenter på 

högskoleingenjörsutbildningarna och tekniskt basår i Helsingborg. 

3.4.3 Fördelning av studenter på program respektive fristående kurser 

Helårsstudenternas fördelning på fristående kurser respektive program är totalt 

sett oförändrad jämfört med föregående år. Under 2003 bestod 

grundutbildningen till 56 procent av programutbildningar och till 44 procent 

av fristående kurser. Under 2003 var ökningen av antalet helårsstudenter i stort 

sett jämt fördelad mellan program och fristående kurser med en liten övervikt 

för program. Detta kan jämföras med utvecklingen föregående år då den 

kraftiga utbyggnaden av nätbaserade kurser och sommaruniversitetet medförde 

att expansionen till tre fjärdedelar utgjordes av fristående kurser. 

Helårsstudenter och prestationsgrader 1) på program resp. kurser 

2001 2002 2003 

Program 

Helårsstudenter 13 960 14 469 15 195 

Prestationsgrad (Hpr/Hst) 89% 91% 89% 

Fristående kurser 

Helårsstudenter 9 687 11 390 11 956 

Prestationsgrad (Hpr/Hst) 72% 68% 69% 

1) 

Prestationsgraden är beräknad exklusive utresande utbytesstudenter 

Genomströmningen på programutbildningar är generellt sett bättre än på 

fristående kurser. Detta gäller även för programutbildningar som ges inom 

ramen för Sveriges nätuniversitet. 

Fördelningen av studenter mellan fristående kurser respektive program varierar 

kraftigt mellan olika områden. Störst andel programstudenter finns alltjämt vid 

LTH, följt av det medicinska och juridiska området. Fristående kurser vid LTH 

riktar sig framför allt till yrkesverksamma, studerande vid andra fakulteter samt 

inresande utbytesstudenter. Kurser som ingår i de ordinarie yrkesexamina 

erbjuds normalt inte som fristående kurser. Detta kan jämföras med 

utbildningsutbudet inom det naturvetenskapliga området där så gott som 

samtliga kurser inom programutbildningarna också ges som fristående kurser. 

Inom den naturvetenskapliga utbildningen minskade andelen studerande på 

program med 2 procentenheter under 2003. 

26

Fördelning av studenter på program resp. kurser 

per område 2003 

LTH 

Naturvet 

Juridiska 

Samhällsvet 

Ekonomihsk 

Hum-teol 

Medicinska 

Konstnärlig 

Helsingborg 

Övriga 

Totalt 

7% 

34% 

45% 

59% 

83% 

92% 

87% 

72% 

78% 

56% 

56% 

Program 

Kurser 

0% 20% 40% 60% 80% 100% 

Vid den medicinska fakulteten utgör fristående kurser en liten del av fakultetens 

utbildningsverksamhet. Utbudet av fristående kurser domineras av kurser på 

magisternivå, ofta av forskningsförberedande karaktär, medan vidareutbildning 

och fortbildning normalt erbjuds i form av uppdragsutbildning. 

Det humanistiska området som har den lägsta andelen programstudenter satsar 

på att utveckla fler yrkesinriktade utbildningar och profilprogram. 

Vid Campus Helsingborg fanns den största förändringen i fördelningen mellan 

kurser och program under 2003. Utbyggnaden av programutbildningarna i 

Helsingborg fortsatte som planerat varvid magisterprogrammet Service 

Management ökade med 157 helårsstudenter och socionomutbildningen med 

57. Antalet helårsstudenter på fristående kurser minskade däremot med 39 

helårsstudenter. 

3.5 Nätbaserad distansutbildning 

Enligt regeringens uppdrag skall universitet och högskolor öka tillgängligheten 

och omfattningen av IT-stödd distansutbildning. Lunds universitet har under 

2003 fortsatt satsningen på att bygga ut den IT-stödda distansutbildningen, ett 

arbete som inleddes redan 1999. Universitetet strävar därvid efter att erbjuda 

helt nätbaserade utbildningar utan krav på studenternas deltagande i 

obligatorisk undervisning på campus. Under 2002 fördubblades antalet 

helårsstudenter i IT-stödd distansutbildning och under 2003 fortsatte 

verksamheten att expandera ytterligare om än inte i samma höga takt. Totalt 

fanns det 1 415 helårsstudenter i denna utbildningsform och det är en ökning 

med ca 200 helårsstudenter eller 16 procent jämfört med föregående år. 

Studenterna fördelning på utbildningsområden redovisas i bilaga. 

Hela anslaget 25:72 avseende den särskilda ersättningen för nätuniversitet under 

2003, för Lunds universitet 21 140 tkr, kan därmed tas i anspråk. 

Universitetet har inget anslagssparande att redovisa från anslaget 25:73 

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. anslagspost 16 

från 2002. 

27

Under 2003 ökade antalet studenter i IT-stödd distansutbildning framför allt 

inom det samhällsvetenskapliga och tekniska området. Vid LTH erbjöds en 

förberedande kurs i matematik på 5 poäng och över 800 studenter läste kursen 

under höstterminen 2003. Kursen har haft extremt låg genomströmning och 

den kommer därför att tas bort ur kursutbudet. 

Totalt svarar kurser inom utbildningsområdena samhällsvetenskap, humaniora 

och juridik för 76 procent av samtliga helårsstudenter i nätbaserad 

distansutbildning. Inom det juridiska området där omfattningen av nätbaserad 

utbildning tredubblades 2002 minskade antalet helårstudenter med 60 under 


Nätbaserade programutbildningar finns inom det medicinska området där den 

tidigare vårdhögskolan hade en lång tradition av att ge specialistutbildningar för 

sjuksköterskor på distans. Under 2003 fanns tre program i utbudet: 

specialistutbildning till distriktssköterska resp. psykiatrisjuksköterska och det 

nya programmet specialistutbildning inom hälso– och sjukvård för barn och 

ungdomar. Utbildningarna rekryterar studenter från hela landet. 

3.5.1 Helårsprestationer i IT-stödd distansutbildning 

Genomströmningen på nätbaserade kurser är betydligt lägre än för reguljär 

utbildning. Under 2002 var den genomsnittliga prestationsgraden på kurser 

registrerade vid Myndigheten för Sveriges nätuniversitet extremt låg vilket 

förklaras av den kraftiga ökningen i utbildningsvolymen som skedde under 

hösten 2002. Kurserna som startade hösten 2002 slutfördes i stor utsträckning 

först i januari 2003. 

För att få ett jämförelsemått på genomströmningen för IT-stödd 

distansutbildning mellan åren 2002 och 2003 inkluderas även nätkurser som 

startade våren 2002 i nedanstående beräkningar. 

Prestationsgrad (hst/hpr) i IT-stödd resp. reguljär utbildning 

2001 2002 2003 

Antal helårsstudenter i 

IT-stödd distansutbildning 1) 562 1 218 1 415 

Prestationsgrad (hst/hpr) 

IT-stödd distansutbildning 32% 35% 43% 

Prestationsgrad (hst/hpr) för kurser 

i reguljär utbildning 83% 83% 82% 

Prestationsgrad (hst/hpr) all 

grundutbildning 82% 81% 80% 

1) 

2002 var 695 av helårsstudenterna registrerade på kurser vid Sveriges nätuniversitet. 

Prestationsgraden för IT-stödd distansutbildning förbättrades mellan 2002 och 

2003 men den är fortfarande lägre än för reguljär utbildning. Den låga 

genomströmningen försämrar det totala resultatet för grundutbildningen. 

28

När resultaten delas upp i utbildningsområden framgår det att 

prestationsgraden för de nätbaserade kurserna varierar kraftigt mellan olika 

utbildningsområden. 

Antal helårsstudenter i IT-stödd distansutbildning 

2002 

Prestationsgrad 

Antal hst 1) (hpr/hst) 


Prestationsgrad 

(hpr/hst) 

Antal hst 

Utbildningsområde 

Humanistiskt 279 34% 281 47% 

Teologiskt 24 27% 12 61% 

Juridiskt 213 28% 152 65% 

Samhällsvetenskapligt 525 30% 637 39% 

Naturvetenskapligt 35 15% 53 26% 

Tekniskt 35 39% 156 18% 

Vård 95 85% 100 68% 

Medicinskt 13 96% 23 61% 

Totalt 

1218 35% 1 415 43% 

1) 

2002 var 695 av helårsstudenterna registrerade på kurser vid Sveriges nätuniversitet. 

Inom vårdområdet, där den nätbaserade utbildningen till två tredjedelar bestod 

av programutbildningar, låg prestationsgraden på 68 procent under 2003. För 

kurser inom det juridiska utbildningsområdet förbättrades prestationsgraden 

betydligt under 2003. 

3.5.2 Nyutveckling och anpassning av nätuniversitetskurser 

Lunds universitet hade 88 kurser och 4 utbildningsprogram registrerade hos 

Sveriges nätuniversitet året 2003. Under året utvecklades 21 nya kurser och 20 

kurser anpassades. Två program nyutvecklades och ett program anpassades. 

Av de 21 nya kurserna har åtta stycken nyutvecklats inom området för medicin 

och sex stycken inom området för humaniora och teologi. Merparten av de 20 

anpassade kurserna tillhör också dessa två områden, sex stycken vardera. Fyra 

kurser har anpassats inom det samhällsvetenskapliga området. 

Kurserna inom området för humaniora och teologi representerar flera olika 

ämnen, där språk och litteraturvetenskap är i majoritet. Hälften av nya 

respektive anpassade kurser vid Lunds tekniska högskola har utvecklats inom 

avdelningen för rehabiliteringsteknik, Certec. Utvecklingen av nya program har 

gjorts inom det medicinska området. Dessa program är specialistutbildningar 

för sjuksköterskor. 

Utvecklingskostnaderna var totalt 5 737 tkr, varav 4 012 tkr avser nya kurser 

och program och 1 725 tkr avser anpassade kurser och program. De 

genomsnittliga utvecklingskostnaderna per kurs redovisas i följande tabell. 

29

Kostnader för utveckling och anpassning 2003 

Antal 

Genomsnittliga utvecklingskostnader 

per kurs/program (uppskattade) (tkr) 

Nya kurser 21 178 

Anpassade kurser 20 86 

Nyutvecklade program 2 132 

Anpassade program 1 13 

3.5.3 Gemensamma åtgärder för nätuniversitetskurser 

Lunds nätuniversitet, www.fov.lu.se/netuniversity, är en sammanhållen 

verksamhet med en välutbyggd stödstruktur för studenter och lärare. Supporten 

består av en helpdesk för lärare och en helpdesk för studenter. Helpdesken för 

lärare hanterar frågor som rör infrastruktur, teknik och pedagogik. Studenternas 

helpdesk, studentdatorrådgivarna, svarar på frågor rörande bl.a. nät, modem, 

applikationer, pedagogik och biblioteksdatabaser. Vidare tillhandahåller 

biblioteksdirektionen tjänster för lärare och studenter: Mitt kursbibliotek ger 

studenterna tillgång till kursmaterial och bibliotekets tjänster på kursnivå och 

kurser i informationssökning förmedlar kunskap och skapar förståelse kring hur 

man finner olika typer av information via nätet. Universitetets 

utvecklingscentrum för lärande och undervisning, UCLU, erbjuder pedagogiska 

kurser speciellt riktade till nätuniversitetets lärare. LUVIT AB (Luvit, Lund 

University Virtual Interactive Tool) är ett av Lunds universitet delägt bolag som 

ansvarar för plattformen som används vid flertalet nätkurser. Plattformen är fritt 

tillgänglig för lärare och institutioner inom Lunds universitet. 

De gemensamma kostnaderna för verksamheten runt den IT-stödda 

distansutbildningen uppgick under 2003 till 3 500 tkr. 

Kostnader för gemensamma åtgärder 2003 (tkr) 

Gemensamma åtgärder 

för nätuniversitetskurser 

Kostnader (uppskattade) 

3 500 

3.6 Examina inom grundutbildningen 

Under 2003 utfärdades 3 775 examina inom grundutbildningen och det är en 

marginell ökning jämfört med föregående år. Förändringar som kan noteras 

mellan åren 2002 och 2003 är att ett större antal magister- och 

kandidatexamina utfärdades medan antalet yrkesexamina blev färre. I gruppen 

högskoleexamina ökade bl.a. antalet examinerade i trafikflygarutbildningen med 

11 personer och under 2003 examinerades totalt 23 piloter inom trafikflyget. 

Könsfördelningen bland de examinerade är i stort oförändrad jämfört med 

2002 och håller samma nivå som könsfördelningen i grundutbildningen totalt. 

30

Antal examina inom grundutbildningen 

Andel kvinnor 

2001 2002 2003 2001 2002 2003 

Högskoleexamen 1) 54 48 85 56% 35% 31% 

Kandidatexamen 1) 664 635 651 56% 52% 51% 

Magisterexamen 1 017 1 091 1 134 54% 56% 54% 

Yrkesexamen 1) 1 746 1 976 1 905 51% 53% 54% 

Totalt 3 481 3 750 3 775 53% 54% 53% 

1) 

Inkl motsvarande äldre examina 

Siffrorna för 2001 och 2002 i tabellen ovan är justerade vilket gör att de inte 

överensstämmer med föregående årsredovisning. Anledningen är att examina 

registreras i Ladok på utfärdandeår vilket innebär att det varje år kommer in fler 

examina i Ladok efter årsredovisningens färdigställande som hänförs till tidigare 

år. 

För fyraårsperioden 2001 – 2004 gäller enligt regleringsbrevet nedanstående 

examinationsmål (lägsta antal avlagda examina). 

Antal examina 

Mål 

2001-04 

Utfall 

2001 

Utfall 

2002 

Utfall 


Summa 

2001-03 

Andel av mål 

2001-03 

Magisterexamen 3 740 1 017 1 091 1 134 3 242 87% 

Civilingenjörs- och 

arkitektexamen 

2 510 582 641 639 1 862 74% 

Sjuksköterskeexamen 570 157 151 142 450 79% 

Lärarexamen med 

inriktning mot senare 

90 30 18 32 80 89% 

Bedömningen är att målen för perioden 2001 – 2004 kommer att uppnås för 

samtliga kategorier av examina. Civilingenjörs- och arkitektexamina ligger något 

i underkant i förhållande till de satta målen efter tre fjärdedelar av 

uppföljningsperioden. 

Enligt regleringsbrevet bör examinationen inom högskoleingenjörsutbildningen 

tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och 

magisterexamina med inriktning mot teknik sammantaget öka i förhållande till 

2002. Under 2003 utfärdades 104 högskoleingenjörsexamina och universitetet 

når därmed inte det satta målet. 

Antal examina inom högskoleingenjörsutbildningen 

2001 2002 2003 

Högskoleingenjörsexamen 90 108 104 

31

Under perioden 2001 – 2003 utfärdades inga högskole-, kandidat- eller 

magisterexamina med inriktning mot teknik vid Lunds universitet. 

Universitetet har valt att i allt väsentligt inrikta den tekniska utbildningen mot 

yrkesexamina. Detta innebär bland annat att kandidat- och magisterexamen 

inte utgör något alternativ till högskoleingenjörsexamen. 

3.7 Könsfördelningen i grundutbildningen 

Könsfördelningen i grundutbildningen beräknad på det totala antalet 

helårsstudenter är fortsatt oförändrad jämfört med tidigare år. Männens andel 

uppgår till 47 procent och kvinnornas till 53 procent. Av Högskoleverkets 

undersökning av könsfördelningen i högre utbildning från 2001 framgick att 

Lunds universitet hade den jämnaste könsfördelningen bland landets universitet 

och högskolor. Detta trots att 22 procent av studenterna enligt granskningen 

läste på kurser med mycket ojämn könsfördelning, dvs. där andelen män eller 

kvinnor uppgick till 80 procent eller mer. Förändringar i könsfördelningen 

mellan åren är som regel mycket små vid universitetet. 

En uppdelning av helårsstudenterna i grundutbildningen på område och kön 

visar att könsfördelningen varierar mellan universitetets olika områden. 

Könsfördelningen bedöms vara ojämn om den ligger utanför 

”jämställdhetsintervallet” 40/60 procent. Utbildningarna är kvinnodominerade 

inom det samhällsvetenskapliga och medicinska området samt vid Campus 

Helsingborg medan de tekniska utbildningarna vid LTH har störst andel män. 

Andel kvinnor av det totala antalet helårsstudenter 2001 - 2003 

2001 2002 2003 

Område 

LTH 31% 31% 31% 

Naturvetenskapliga 45% 46% 46% 

Juridiska 58% 58% 59% 

Samhällsvetenskapliga 69% 69% 69% 

Ekonomihögskolan 45% 44% 43% 

Humanistisk-teologiska 61% 60% 59% 

Medicinska 74% 74% 75% 

Konstnärliga 51% 50% 51% 

Campus Helsingborg 72% 74% 76% 

Övriga 65% 42% 40% 

Totalt 

53% 53% 53% 

Inom det naturvetenskapliga området har andelen kvinnliga studenter ökat 

under en följd av år och det råder i stort balans i könsfördelningen för områdets 

utbildningar. Det finns dock fortfarande vissa studieinriktningar med kraftig 

snedfördelning mellan könen. Ökningen av andelen kvinnor vid Campus 

Helsingborg förklaras av utbyggnaden av programmen för Service Management 

och socionomutbildningen som båda är kvinnodominerade utbildningar. 

32

Andel kvinnor inom vissa utbildningsprogram 

2000 2001 2002 2003 

Civilingenjörsutbildningarna 26% 28% 28% 30% 

Ingenjörsutbildningarna 29% 29% 30% 30% 

Tekniskt basår 34% 29% 33% 30% 

Matematisk-naturvet utb 47% 48% 52% 53% 

Ekonomprogrammet 41% 42% 43% 45% 

Intern ekonomprogrammet 62% 64% 64% 65% 

Systemvetenskaplig utb 41% 42% 40% 34% 

Juris kandidatprogrammet 57% 58% 59% 60% 

Personal- och arbetsliv 79% 79% 82% 82% 

Pol mag programmet 58% 58% 58% 61% 

Service management 77% 75% 77% 76% 

Socionomutbildning 82% 83% 84% 87% 

Läkarutbildning 51% 53% 55% 56% 

Arbetsterapeututbildning 92% 93% 93% 92% 

Sjuksköterskeutbildning 89% 88% 86% 89% 

Sjukgymnastutbildning 77% 80% 80% 78% 

Vårdutbildningarna har en mycket ojämn könsfördelning och de långsamma 

förändringar mot en jämnare könsfördelning som i vissa fall tidigare kunnat 

iakttas har inte fortsatt under 2003. Mellan åren 2000 och 2002 ökade t.ex. 

andelen män i sjuksköterskeutbildningarna med tre procentenheter för att 

under 2003 återgå till samma nivå som under år 2000. 

Systemvetenskaplig utbildning var det program som uppvisade den största 

förändringen vad gäller studenternas könsfördelning. Andelen kvinnor utgjorde 

under 2003 endast 34 procent efter att ha legat på 40-42 procent under de 

senaste tre åren. 

Inom juris kandidatprogrammet råder sedan lång tid tillbaka en övervikt för 

kvinnor. Sedan höstterminen 2001 har andelen kvinnliga nybörjare på 

programmet varit fler än 60 procent (ca 61-62 procent) för att åter under 

höstterminen 2003 minska till 59 procent. 

Inom civilingenjörsutbildningen ökade andelen kvinnor totalt men 

könsfördelningen varierar kraftigt mellan olika program. Utbildningar med få 

kvinnor har svårt att locka kvinnliga sökande vilket också får effekt på den 

totala efterfrågan. Som exempel kan nämnas civilingenjörsutbildningen i 

elektroteknik som med endast 6 procent kvinnor bland de nyantagna inte heller 

kunde fylla sina platser hösten 2003. 

33

Andel kvinnor av nyantagna i civil- och högskoleingenjörsutbildning 

ht 2000 ht 2001 ht 2002 ht 2003 

Civilingenjörsutbildningar 

Bioteknik 62% 62% 54% 

Datateknik 12% 11% 7% 7% 

Ekosystemtekn 67% 58% 59% 60% 

Elektroteknik 12% 8% 7% 6% 

Industriell ekonomi 38% 39% 38% 35% 

Information o kommunikation 19% 8% 14% 

Kemiteknik 49% 55% 50% 53% 

Lantmäteri 54% 49% 53% 40% 

Maskinteknik 17% 25% 23% 18% 

Maskinteknik/teknisk design 50% 

Teknisk fysik 26% 21% 25% 21% 

Teknisk matematik 23% 33% 

Teknisk nanovetenskap 21% 

Väg- o vatten 38% 27% 16% 26% 

Summa civilingenjörsutb 29% 28% 26% 27% 

Högskoleingenjörsutb, totalt 28% 31% 35% 29% 

Inom utbildningar som ges på andra tider och i andra distributionsformer är 

andelen kvinnor högre än i grundutbildningen totalt vilket framgår av 

nedanstående tabell. 

Andel kvinnor inom några olika utbildningstyper 

2001 2002 2003 

Kvälls-/helgkurser 62% 59% 59% 

Distansutbildning 66% 63% 62% 

Uppdragsutbildning 84% 79% 80% 

Fristående kurser 57% 56% 55% 

Program 50% 51% 51% 

Andel kvinnor totalt 53% 53% 53% 

Det finns också könsskillnader när det gäller prestationer. Kvinnor presterar i 

genomsnitt bättre än män. Under 2003 ökade skillnaderna åter till kvinnornas 

fördel. Kvinnornas genomsnittliga prestationsgrad var 82,6 procent och 

männens 77,3 procent. 

3.8 Åtgärder för att främja jämställdhet i grundutbildningen 

Universitetet strävar efter att genom aktiv rekrytering verka för att uppnå en 

jämn könsfördelning (intervallet 40/60) i all grundutbildning. Det finns en lång 

tradition inom universitet att i rekryteringsarbetet verka för en jämnare 

könsfördelning både för kvinno- och mansdominerande utbildningar. 

Vid all information till gymnasister som t.ex. i samband med universitetets 

informationsdagar och utbildningsmässor är målet att det ska finnas 

informatörer av båda könen och vid rekrytering till utbildningar med sned 

34

könsfördelning skall så långt det överhuvudtaget är möjligt finnas medverkande 

från det underrepresenterade könet. Under den senaste tiden har också 

uppmärksamhet riktats mot utbildningar som sakta är på väg mot en ojämn 

könsfördelning som t.ex. juristutbildningen. 

Erfarenheter av jämställdhetsarbete i utbildningar med ojämn könsfördelning, 

både inom grund- och forskarutbildningen, visar att en av förutsättningarna för 

att lyckas är att först skapa en utbildningsmiljö inom universitetet där 

underrepresenterade grupper inte stöts bort. Vid LTH har studenterna under 

året tagit egna initiativ till att skapa engagemang kring jämställdhetsfrågor bl.a. i 

samband med introduktionen av de nyantagna studenterna. Satsningen har fått 

ekonomiskt stöd från ledningen. På LTH finns vidare ett antal kvinnliga 

nätverk bland studenterna på de mansdominerade civilingenjörsutbildningarna 

i datateknik, elektroteknik, informations- och kommunikationsteknik och 

maskinteknik. De kvinnliga studenterna arbetar med nätverksbyggande med 

kvinnliga förebilder i näringslivet. Vid LTH bedriver man också sedan flera år 

rekryteringsprojektet Flickor på Teknis med engagemang från kvinnliga 

teknologer. Varje år inbjuds 130 flickor, som läser sista året på 

naturvetenskapligt eller tekniskt gymnasieprogram, att tillbringa tre dagar i 

Lund. 

Vid medicinska fakulteten, där vårdutbildningarna har stor ojämnhet i 

könsfördelningen, har man ytterligare intensifierat samarbete i olika slags 

rekryteringskampanjer organiserade av skolor, arbetsmarknadsmyndigheter samt 

hälso- och sjukvårdens arbetsgivare. Den skeva könsfördelningen i 

vårdutbildningarna bearbetas på alla nivåer inom högskolan och skolan, inte 

minst på de lägre stadierna. Ökad uppmärksamhet har under 2003 således 

ägnats elever i årskurs 8 och 9 i grundskolan. 

Genusperspektiv skall vara ett naturligt inslag i all utbildning och de 

utbildningar som idag helt eller delvis saknar genusperspektiv har i uppdrag att 

redovisa hur detta perspektiv skall tillföras i lärande, examinationssätt, litteratur 

etc. Centrum för genusvetenskap anordnar pedagogisk utbildning för lärare och 

undervisande doktorander i kursen Genusperspektiv i undervisning och lärande. 

3.9 Återrapportering av särskilda åtaganden 

3.9.1 Utbildning i småämnen 

Lunds universitet har i uppdrag att erbjuda utbildning i estniska, indonesiska, 

rumänska, thai, ungerska och rättssociologi. Följande tabell visar antal sökande, 

helårsstudenter och helårsprestationer 2001 – 2003. 

Småspråken har som regel svårt att rekrytera studenter och för att göra 

utbildningarna tillgängliga för sökande från övriga landet erbjuds delar av 

kursutbudet som IT-stödda distanskurser. I rumänska erbjöds våren 2003 för 

fösta gången kurser i språket upp till kandidatnivå som nätbaserad distans och i 

ungerska var flera kurser nätbaserade. I ungerska fanns dessutom studerande på 

språkkurser upp till magisternivå i reguljär undervisning. 

35

Småämnen 

2001 2002 2003 

Estniska Sökande (vt+ht) 33 70 43 

helårsstudenter 0 7 3 

helårsprestationer 0 0 2 

Indonesiska Sökande (vt+ht) 65 50 50 



Rumänska Sökande (vt+ht) 50 60 60 



Thai Sökande (vt+ht) 95 81 78 



Ungerska Sökande (vt+ht) 54 92 94 



Rättssociologi Sökande (vt+ht) 2 200 1 665 2 442 



I estniska genomfördes under hösten 2003 10-poängskursen Estniska, 

introduktionskurs med 14 deltagare. Kursen Estniska, allmän kurs (21-40) 

erbjöds våren 2003 men fick ställas in på grund av för få sökande. 

3.9.2 Trafikflygarutbildningen 

Sedan 1998 bedriver Lunds universitet trafikflygarutbildning vid 

Trafikflyghögskolan (TFHS) i Ljungbyhed. Utbildningen omfattar 80 poäng 

och är sedan hösten 2001 fullt utbyggd med tre kurser med 12 studenter 

vardera. 

I följande tabell redovisas antalet sökande och registrerade i 

trafikflygarutbildningen 2001-2003. 

Trafikflygarutbildning 

2001 2002 2003 

Antal sökande 477 397 407 

varav kvinnor 96 75 66 

Antal registrerade studenter 42 35 37 

varav kvinnor 4 5 5 

Under hösten 2003 fick Lunds universitet rätt att utfärda flyglärarexamen och 

under året har TFHS förberett och antagit studenter till den nya 

flyglärarutbildningen. Utbildningen omfattar 40 poäng och kommer att 

bedrivas av Trafikflyghögskolan i samarbete med pedagogiska institutionen och 

institutionen för psykologi. 

36

Efterfrågan på trafikflygarutbildningen låg på samma nivå som förra året och 

det fanns drygt 400 sökande. Bedömningen görs dock att de sökande är för få 

för att kunna göra ett bra urval, endast en av tio sökande klarar de tester som är 

uttagningsförfarande till utbildningen. Trots riktad information för att locka 

fler kvinnliga sökande var fortfarande antalet kvinnliga sökande lågt. Under 

2003 antogs 24 studenter till utbildningen varav 3 var kvinnor. 

Utöver trafikflygarutbildningen genomfördes under 2003 uppdragsutbildning 

till en omfattning av 6 helårsstudenter och 5 helårsprestationer. 

Intäkter och kostnader för Trafikflygarutbildningen framgår av följande tabell. 

Trafikflygarutbildning 

Intäkter, kostnader och kapitalförändring (tkr) 

2001 2002 2003 

Intäkter 21 680 41 432 36 745 

Kostnader 32 979 35 859 35 119 

Årets kapitalförändring -11 299 5 573 1 626 

Beloppen avseende 2001 och 2002 har justerats eftersom tidigare lämnad 

redovisning för dessa år innefattade hela Trafikflygarhögskolan. 

3.10 Rekrytering 

3.10.1 Åtgärder för att främja och bredda rekrytering 

Lunds universitet ser arbetet med att främja och bredda rekryteringen ur ett 

helhetsperspektiv, där det inte bara handlar om själva rekryteringsprocessen 

utan också om mottagandet av studenterna, stödinsatser under själva 

utbildningen och om arbetsmarknaden för studenterna. 

Universitetet har upprättat en handlingsplan för breddad och ökad mångfald i 

studentrekryteringen för perioden 2003-2005. Sedan tidigare finns en strategisk 

plan för perioden 2002-2006, en mångfaldsplan för perioden 2002-2004 samt 

en policy för samverkan med skolan (1995). Enligt handlingsplanen ska 

rekryteringsarbetet bedrivas utifrån tre huvudlinjer – generellt ökad synlighet, 

riktade åtgärder för särskilda grupper samt en förbättrad introduktion och 

uppföljning i utbildningen. 

Inriktningen mot ökad synlighet har inneburit större satsningar på deltagande i 

utbildningsmässor och förstärkt annonsering i dags- och fackpress. 

Bland de riktade projekten kan nämnas Folkhögskoleprojektet som är en ettårig 

högskoleförberedande utbildning där Lunds universitet, Malmö högskola och 

Högskolan Kristianstad, samt 13 skånska folkhögskolor samverkar. Projektet 

vänder sig till gymnasieelever eller vuxenstuderande som av olika skäl inte tänkt, 

eller givits möjlighet, att läsa vidare. Studenterna får ökade möjligheter till en 

utbildningsplats på vissa utbildningar vid universitetet. Inom ramen för det s.k. 

BJUniVersitetet, samverkar universitetet med en högstadieskola i Bjuvs 

kommun. Målet är att skapa ett samarbete, där högstadieelever varje år kan 

komma till Lunds universitet i samband med sina Prao-veckor. Verksamheten 

37

edrivs i första hand vid etnologiska institutionen men ska efter hand utökas till 

fler områden inom universitetet och i samarbete med fler kommuner/skolor. 

Ytterligare ett riktat projekt är 4U2choose. Projektet inriktar sig på att förbättra 

kontakterna mellan LTH och de yrkesförberedande programmen på 

gymnasieskolorna så att rekryteringsinsatserna når fram till eleverna och 

anpassas till deras utbildningssituation samt att nå en förståelse på 

gymnasieskolorna för att organisera undervisningen så att de ungdomar som vill 

kan få behörighet till teknisk högskoleutbildning. Ett urval av skolor med 

geografisk närhet och traditionellt lågt sökandetal till teknisk utbildning skall 

göras. De nämnda projekten finansieras alla av nationella 

rekryteringsdelegationen. 

Den tredje inriktningen på rekryteringsarbetet avser åtgärder för att underlätta 

för nya studenter att anpassa sig till universitetsmiljön och studierna. Exempel 

på projekt är Studieverkstad med språkservice, Early Warning System (EWS) 

och Supplemental Instruction (SI). 

Studieverkstaden startade under 2003 med medel från den centrala 

rekryteringsdelegationen. Studieverkstaden ger hjälp till nya studenter med bl.a. 

språkträning för uppsatsskrivning och stödundervisning i svenska. 

EWS är ett program som syftar till att öka andelen studenter som stannar kvar i 

studierna fram till examinationen. Programmet tar fram en demografisk profil 

över en aktuell studerandegrupp och identifierar individernas förutsättningar, 

attityder och syn på studiekapacitet. Informationen är användbar i rekryterings-, 

uppföljnings- och vid val av åtgärdsinsatser. 

SI är ett mentorprogram som identifierar högriskkurser istället för 

högriskstudenter och erbjuds som ett komplement till ordinarie undervisning 

på kurser som upplevs som svåra av studenterna. SI används sedan några år 

tillbaka framgångsrikt på LTH och nu också inom den humanistiska fakulteten. 

Avsikten är att programmet ska användas av samtliga fakulteter och områden. 

Universitetet samverkar också inom regionen med andra högskolor, Region 

Skåne, skånska kommuner och arbetsmarknadens parter i syfte att bredda och 

öka rekryteringen. Här kan nämnas Studieresan, ett samarbete med Region 

Skåne, Malmö högskola, Högskolan Kristianstad samt Skånes kommuner, 

Kommunförbundet, Företagarna i Skåne, LO och TCO. Målet är att öka 

utbildningsbenägenheten bland invånare i Skåne. 

3.10.2 Åtgärder för att stimulera ungdomar att välja högre utbildning 

Universitetet och högskolor har uppdraget att öka den totala 

studentrekryteringen i linje med regeringens mål att hälften av en årskull skall 

ha börjat läsa vid högskolan vid 25 års ålder. Inom Lunds universitet bedrivs ett 

omfattande arbete som syftar till att stimulera ungdomars intresse för att välja 

högre utbildning. I det följande redovisas exempel på stimuleringsåtgärder 

riktade mot ungdomar. 

Liksom tidigare år arrangerades Gymnasiedagarna vid universitetet 2003. Under 

dessa dagar bussas gymnasielever från Sydsverige till Lund för att få information 

om utbildningar vid Lunds universitet. 

38

Den särskilda satsningen på studentambassadörer har kraftigt ökat i omfattning. 

Den består i att studenter inom olika delar av universitetet, efter särskild 

utbildning, åker ut till gymnasieskolor och informerar om studier vid 

universitetet. Verksamheten är föremål för kontinuerlig utvärdering. 

Athena-projektet, som nu är inne på sitt fjärde år, är ett samarbete mellan 

universitetet och ett antal utvalda gymnasieskolor och kommunala 

vuxenutbildningar i regionen. Syftet är att få till stånd en dialog mellan elever 

och forskare/lärare inom universitetet för att överbrygga avståndet mellan de 

olika utbildningsformerna. 

3.10.3 Basår 

Lunds universitet anordnar basårsutbildning i form av tekniskt basår i 

Helsingborg. Utbildningen ger platsgaranti på ingenjörsutbildningarna. 

Från och med hösten 2002 erbjuds en nätbaserad variant av basåret. 

Totalt fanns det 61 helårsstudenter i basårsutbildning varav 15 helårsstudenter i 

den nätbaserade utbildningen. Genomströmningen för studenterna i de 

nätbaserade kurserna är lägre än i den vanliga utbildningen. 

Behörighetsgivande förutbildning (Basår) 

2001 2002 2003 


varav nätbaserad distans 6,5 15 

Andel kvinnor 29% 33% 30% 

Antal helårsprestationer 32 36 49 

3.10.4 Högskoleintroducerande utbildningar 

Lunds universitet genomförde under 2003 tillsammans med folkhögskolan i 

Eslöv en universitetsförberedande folkhögskoleutbildning med start hösten 

2002. 29 elever antogs till detta pilotprojekt och 27 slutförde utbildningen. Av 

dessa har sedan 20 påbörjat utbildning vid Lunds universitet. Därutöver har 

minst två personer antagits till utbildning vid andra högskolor. 

Höstterminen 2003 startade universitetsförberedande folkhögskoleutbildningar 

vid 13 olika skånska folkhögskolor, nu i ett samarbete som omfattar samtliga 

universitet och högskolor i Skåne. Ungefär 200 elever har antagits till dessa 

utbildningar. 

Från och med höstterminen 2003 erbjuds Naturvetenskapligt introduktionsår 

för studenter som saknar särskild behörighet till naturvetenskapliga studier. 

Introduktionsårets första termin ges helt i Komvux regi och innehåller 

Matematik C, Fysik A, Kemi A och Biologi A. De studerande ansvarar själva för 

att anmäla sig till Komvux kurser. Den andra terminen kommer att ges i 

universitetets regi, första gången vårterminen 2004. Denna termin utgörs av en 

20-poängskurs, Naturvetenskaplig introduktion, som ger behörighet till det 

naturvetenskapliga utbildningsprogrammet. Kursen innehåller matematik, 

fysik, kemi, biologi, astronomi, geologi, naturgeografi, datavetenskap och 

miljövetenskap samt träning i studieteknik och kommunikationsfärdighet. 

39

3.10.5 Reell kompetens och alternativt urval 

Lunds universitet behandlade i samband med antagningen till höstterminen 

2003 omkring 800 ansökningar om prövning av reell kompetens. Lite mer än 

hälften av dessa var behöriga till sökta utbildningar och hade missuppfattat vad 

reell kompetens innebär. Av de övriga var det slutligen ungefär 200 som inkom 

med skrivelser och intyg som gjorde att en bedömning av deras kunskaper och 

erfarenheter var möjlig. 

Ett stort antal sökande har alltså missuppfattat innebörden av reell kompetens 

och i första hand sett det som ett sätt att meritera sig för antagning till en 

utbildning de redan är behöriga till. Universitetet kommer att satsa på att bättre 

informera om de aktuella förändringarna i antagningsreglerna. Ett problem i 

sammanhanget är svårigheten att nå dem som i första hand skulle kunna 

åberopa reell kompetens och som vanligen befinner sig i yrkeslivet. 

Bedömningsarbetet resulterade i att 80 av de sökande bedömdes behöriga. I 

mycket få fall handlade det om bedömning av grundläggande behörighet. De 

flesta sökande, som inte har grundläggande behörighet på annat sätt, omfattas 

av 25/4-regeln. 

Drygt hälften av prövningarna har avsett gymnasiala förkunskaper och här 

främst matematik, samhällskunskap och svenska. Den mest frekvent sökta 

utbildningen där prövning av reell behörighet begärts var företagsekonomi på 

fortsättningsnivå. Bedömningen har till övervägande del skett genom att försöka 

värdera de skrivelser och intyg som inkommit. Tester har använts i mycket liten 

utsträckning, och då i första hand när det gäller antagning till kurser i 

främmande språk. 

Under 2003 har det inte tillkommit någon ny tillämpning av alternativt urval i 

samband med antagning till universitetets utbildningar. Alternativt urval 

förekommer sedan tidigare på arkitekt- och journalistutbildningarna m.fl. 

3.11 Regionalt centrum för lärarutbildning 

På Malmö högskola finns ett regionalt utvecklingscentrum för lärarutbildning 

(RUC). Lund universitet medverkar för närvarande inte i några 

samverkansprojekt/aktiviteter i anslutning till det regionala centrumet. 

3.12 Uppdragsutbildning 

Den poänggivande uppdragsutbildningen ökade med 7 procent under 2003 

och omfattade totalt 274 helårsstudenter. 

Uppdragsutbildning (endast poänggivande) 

2001 2002 2003 


Antal helårsprestationer 190 213 279 

Prestationsgrad (hpr/hst) 85% 83% 102% 

40

Under 2003 togs ett särskilt initiativ för att starta en Arbetsmiljöhögskola vid 

Lunds universitet. Arbetsmiljöhögskolan är en stor satsning på utbildning inom 

området för arbetsmiljöfrågor och syftet är att inom ramen för 

Arbetsmiljöhögskolan skapa den tvärvetenskapliga miljö som är nödvändig för 

att möta ett fält med arbetsmiljöområdets komplexa behov. 

Kurserna vid Arbetsmiljöhögskolan kommer i huvudsak att bedrivas i form av 

uppdragsutbildningar. Den beräknas på sikt kunna nå en total kapacitet om 

500 halvtidsstuderande per termin och undervisningen erbjuds nationellt 

genom interaktiva IT-resurser. Det finns ett behov av att kunna skräddarsy 

utbildningar till specifika grupper på arbetsmarknaden på ett sätt som är svårt 

inom ramen för det ordinarie utbildningssystemet. 

Utöver utbildningsverksamheten erbjuder Arbetsmiljöhögskolan resurser för 

uppdragsforskning. Därigenom öppnas möjlighet för externa intressenter att 

initiera och finansiera tvärvetenskapliga forskningsprojekt med inriktning mot 

arbetsmiljöfrågor. 

41

4 Forskning och forskarutbildning 

4.1 Universitetets internationella kontakter 

Universitetets verksamhet har en stark förankring i internationellt samarbete. I 

princip samtliga institutioner och andra enheter har betydande internationella 

kontakter. Samarbetet tar sig uttryck i formella avtal mellan universitetet och 

andra lärosäten och i form av mer informell samverkan på forskar- och 

forskargruppsnivå. Det senare sker i huvudsak med forskare inom Europa och i 

Nordamerika. Ett ökat intresse finns för samarbete med Asien och Sydamerika. 

Länken mellan forskning och utbildning inom befintliga samarbeten har blivit 

allt viktigare i de internationella kontakterna. Universitetsgemensamma nätverk 

och nätverk mellan systerfakulteter spelar en avgörande roll i fördjupningen och 

breddningen av partnerskap. Såväl inom som utom Europa blir lärar- och 

forskarutbytet en allt viktigare del av samarbetena och en betydelsefull 

kvalitetshöjande aspekt. 

En ständigt pågående översyn av universitetets internationella kontakter har 

som syfte att bredda och fördjupa partnerskapet i existerande avtal och 

samarbeten. Utbildningssamarbetet med Japan har fördjupats genom att Lunds 

universitet har slutit avtal om uppdragsutbildning för att ta emot studenter från 

partneruniversitetet Waseda. Även samarbetet med University of California har 

fördjupats i och med utarbetandet av en gemensam tvärvetenskaplig 

10-poängskurs som ges i Lund sommaren 2004. 

Nedanstående tabell redovisar universitetets bilaterala avtal. 

Samtliga bilaterala avtal 

2002 2003 

USA 40 42 

Kanda 28 28 

Australien 16 17 

Nya Zeeland 4 4 

Kina 14 15 

Japan 8 8 

Singapore 4 4 

Thailand 2 2 

Ryssland 15 15 

Sokrates 763 790 

Universitas 21 är ett nätverk bestående av ett tjugotal ledande universitet i 

Europa, Nordamerika och Kina, inom vilket man kommit överens om ett långt 

utvecklat samarbete både vad gäller forskning och utbildning. Lunds universitet 

är den enda svenska medlemmen. 

Nordic Centre vid Fudanuniversitetet är en gemensam plattform för nordiska 

universitets utbildnings- och forskningssamarbeten i Kina, som samordnas av 

Lunds universitet. Under året har ytterligare svenska och finska universitet 

anslutit sig. 

42

Genom TEMPUS-Medaprogrammet har nya utbildningssamarbeten med 

medelhavsländerna utanför EU kunnat inledas, framförallt med Jordanien och 

Egypten. 

Nedanstående tabell visar antal universitet som ingår i de 

universitetsgemensamma nätverk och program som Lunds universitet ingår i. 

Universitetsgemensamma nätverk och program 


Utrecht Network 26 27 

Santander gruppen 42 43 

Universitas 21 17 17 

CREPUQ 9 9 

Nordic Center Fudan 17 20 

North Carolina System 3 

MAUI 11 11 

Linnaeus-Palme 8 8 

Tempus 6 4 

TASSEP 15 

Nordplus 64 78 

Samverkan inom Öresundsregionen sker i stor utsträckning mellan 

forskargrupper och med näringslivet i regionen. Öresundsuniversitetet är ett 

regionalt samarbete mellan 14 universitet och högskolor i Öresundsregionen 

och syftar till att öka samarbetet mellan dessa - både avseende forskning och 

utbildning. 

4.1.1 Former för utbyte av lärare, doktorander och forskare 

Lärare/forskare och forskarstuderande samarbetar internationellt i mycket stor 

utsträckning. Utbytet sker inom ramen för avtal och etablerade utbytesprogram 

och i nätverk mellan universitetet och systerfakulteter världen över. Utbytet på 

forskarnivå bygger i första hand på enskilda forskares och lärares kontakter och 

initiativ och genom att externa handledare rekryteras till forskarutbildningen. 

En stor del av lärarnas internationella utbyte sker i samband med forskningsverksamhet. 

Den vanligaste formen för övergripande organiserat lärarutbyte sker inom 

ramen för Sokrates Erasmusprogrammet under benämningen Teaching Staff 

Assignment. Inom detta program medverkade ett ökat antal lärare (73 personer 

läsåret 2002/03) under en veckas tid i undervisning och/eller handledning vid 

något utländskt Erasmusuniversitet. Längre lärarutbyten med ansvar för en del 

av en kurs förekommer inom ramen för Erasmus Intensivprogram. Korta besök 

på 2-3 dagar inom Europa samt några veckor utanför Europa sker inom 

Erasmus Tematiska nätverk. Utomeuropeiska lärarutbyten stöds ofta av Svenska 

Institutet som även i mindre omfattning stöder lärarutbyte med Östeuropa. 

Det finns även en del andra lärarsamarbeten och utbytesavtal på institutionsnivå 

med universitetet bland annat i USA, Japan, Vietnam, Chile, Australien, 

Spanien, Uganda, Kanada, Nya Zeeland, Kina och Venezuela. 

43

Utbyte för doktorander och forskare sker, förutom inom ramen för de 

traditionella EU-forskningsprojekten, även i forskarmobilitetsprogrammet 

Improving Human Research Potential, (IHP). Lunds universitet deltar bland 

annat i: 

- Marie Curie Individual Fellowships, vilket möjliggör postdocvistelser mellan 

12 och 24 månader. 

- Research Training Networks, forskningsnätverk vars syfte är att befrämja 

mobilitet av i första hand postdocs, men även doktorander. 

- Marie Curie Training Sites, vilka ger europeiska doktorander möjlighet till 

kortare eller längre vistelser i en stark forskningsmiljö vid Lunds universitet. 

Universitetet är värd för sex MC Training Sites. 

- Transnational Access to Major Research Infrastructures. Denna projektform 

avser unik forskningsinfrastruktur, där enskilda seniora forskare och/eller 

forskargrupper ges möjlighet att utföra experiment eller studier. Universitetet är 

värd för tre sådana EU-stödda infrastrukturer. 

Omfattningen av det internationella utbytet av lärare och doktorander som 

omfattar minst 3 månader framgår av nedanstående tabell. 

In- och utresande doktorander och lärare 

2001 2002 2003 

Utresande doktorander 73 69 64 

Inresande doktorander 133 111 125 

Utresande lärare 57 70 58 

Inresande lärare 188 147 142 

Siffrorna för år 2002 i tabellen ovan har justerats på grund av tidigare 

felräkning. Antalet utresande och inresande lärare har sjunkit något jämfört 

med föregående år medan antalet inresande doktorander har ökat något. Antalet 

utresande doktorander är något lägre än tidigare. 

4.2 EU- forskning 

Forskningssamarbetet inom Europa har vuxit under senare år. Universitetet 

deltog under 2003 i ett stort antal projekt inom EU:s femte ramprogram. 

Under året deltog universitetet i 199 forskningsprojekt inom EU: s femte 

ramprogram. Av de 199 forskningsprojekten koordineras 54 stycken från Lunds 

universitet. Det årliga bidraget för samtliga 199 projekt är uppskattat till drygt 

12,5 miljoner euro (cirka 114 Mkr) för 2003. 

44

4.3 Forskarutbildning 

Lunds universitet bedriver forskarutbildning inom samtliga fyra vetenskapsområden, 

det humanistisk-samhällsvetenskapliga, det tekniska, det naturvetenskapliga 

och det medicinska vetenskapsområdet. Antalet aktiva i 

forskarutbildningen var 3 047 höstterminen 2003. 

4.3.1 Antagning till forskarutbildning 

Antalet nyantagna i forskarutbildning fortsatte att öka och under 2003 antogs 

588 personer till forskarutbildningen. Av dessa var 316 män och 272 kvinnor. 

Därutöver fanns det under året 82 personer som bytte forskarutbildningsämne. 

Den största förändringen som kan noteras under 2003 var att det antogs ca 30 

fler forskarstuderande inom det tekniska utbildningsområdet än föregående år. 

I följande två tabeller redovisas antalet nybörjare i forskarutbildningen 

uppdelade efter vetenskapsområde respektive ämnesgrupp. I tabellerna 

inkluderas nyantagna till forskarutbildning som avser att avsluta med en 

licentiatexamen. Vid beräkningen av antalet nyantagna har personer som bytt 

ämne undantagits. 

Antal nyantagna i forskarutbildningen efter vetenskapsområde 

Andel kvinnor 


Vetenskapsområde 

Hum-samhällsvetenskapligt 111 138 131 47% 49% 46% 

Medicinskt 179 201 204 58% 63% 59% 

Naturvetenskapligt 71 93 92 41% 44% 48% 

Tekniskt 150 132 161 37% 28% 29% 

Totalt 

511 564 588 47% 48% 46% 

Antal nyantagna i forskarutbildningen efter ämnesgrupp 

Andel kvinnor 


Ämnesgrupp 

Humaniora och religionsvet 42 57 60 45% 47% 47% 

Rättsvetenskap och juridik 6 10 5 50% 50% 40% 

Samhällsvetenskap 63 70 65 48% 50% 48% 

Matematik 15 22 16 27% 18% 25% 

Naturvetenskap 83 98 120 41% 42% 43% 

Teknikvetenskap 124 107 117 38% 33% 31% 

Medicin 

169 196 197 56% 62% 57% 

Övriga forskningsområden 9 4 8 89% 75% 100% 

Totalt 

511 564 588 47% 48% 46% 

Kvinnornas andel av de nyantagna uppgick till 46 procent vilket är en nedgång 

med 2 procentenheter jämfört med föregående år. I ämnesgruppen Övriga 

forskningsområden ingår antagning till forskarutbildning i sjukgymnastik och 

45

arbetsterapi som tillhör det medicinska vetenskapsområdet och under 2003 

antogs endast kvinnor till dessa forskarutbildningar. 

Under 2002 antogs totalt 9 forskarstuderande till en forskarutbildning som 

avses avslutas med en licentiatexamen. Samtliga var i ämnet vårdvetenskap inom 

det medicinska vetenskapsområdet och alla var kvinnor. Under 2003 antogs 17 

personer varav 11 var kvinnor. Vid humanistiska fakulteten igångsattes 

licentiatutbildningar med inriktning mot språkinlärning i ämnena engelska, 

tyska och franska med en forskarstuderande i varje ämne. 

Antal nyantagna i forskarutbildningen som avser att avsluta med en 

licentiatexamen, efter vetenskapsområde 


Män kv tot % kv Män kv tot % kv 


Hum-samhällsvet 2 8 10 80% 

Medicinskt 

0 9 9 100% 1 3 4 75% 

Naturvetenskapligt 2 0 2 0% 

Tekniskt 1 0 1 0% 

Totalt 0 9 9 100% 6 11 17 65% 

Antal nyantagna i forskarutbildningen som avser att avsluta med en 

licentiatexamen, efter ämnesgrupp 


Män kv tot % kv Män kv tot % kv 

Ämnesgrupp 

Humaniora religionsvet 1 5 6 83% 

Rättsvet och juridik 

Samhällsvetenskap 1 3 4 75% 

Matematik 

Naturvetenskap 2 0 2 0% 

Teknikvetenskap 1 0 1 0% 

Medicin 

0 9 9 100% 1 2 3 67% 

Övriga forskningsomr 0 1 1 100% 

Totalt 0 9 9 100% 6 11 17 65% 

4.3.2 Studiefinansiering inom forskarutbildningen 

Enligt regleringsbrevet skall form och omfattning av studiefinansiering för 

forskarstuderande redovisas fördelat på vetenskapsområden, grupper av ämnen, 

och kön. I följande två tabeller redovisas studiefinansieringen. Uppgifterna avser 

antalet heltidsekvivalenter som finansierats genom doktorandtjänst, 

utbildningsbidrag samt annan finansiering. I gruppen annan finansiering ingår: 

assistenttjänst, yrkesverksamhet utanför universitet med anknytning till 

forskarutbildningen, tjänst inom universitetet med uppgifter kopplade till 

forskning och undervisning, studiemedel, stipendier, läkartjänst eller dylikt på 

undervisningssjukhus, samt övrigt som omfattar yrkesverksamhet utan 

anknytning till forskarutbildningen alternativt att försörjning saknas. 

Uppgifterna i nedanstående redovisning är hämtade från Ladok. 

46

Finansiering av forskarutbildning efter vetenskapsområde 

Heltidsekvivalenter 

Andel kvinnor 



Hum-samhällsvet 

Doktorandtj 329 326 317 52% 50% 52% 

Utbildningsbidr 35 47 63 57% 58% 54% 

Annan finans 399 336 312 47% 50% 48% 

Totalt 763 710 691 49% 50% 50% 

Medicinskt 

Doktorandtj 138 151 179 57% 61% 64% 


Annan finans 160 177 195 53% 56% 56% 

Totalt 412 460 505 56% 60% 61% 

Naturvetenskapligt 

Doktorandtj 224 212 221 36% 38% 38% 


Annan finans 63 51 44 51% 37% 42% 

Totalt 339 322 346 39% 39% 42% 

Tekniskt 

Doktorandtj 464 465 482 28% 27% 28% 

Annan finans 148 151 132 30% 33% 37% 

Totalt 612 616 614 29% 29% 30% 

Alla 

Doktorandtj 1 155 1 153 1 200 40% 40% 42% 


Annan finans 770 716 682 45% 47% 48% 

Totalt 2 126 2 108 2 156 43% 44% 46% 

Under 2003 ökade omfattningen av doktorandtjänster och utbildningsbidrag 

mätt i heltidsekvivalenter. Doktorandtjänsterna ökade med totalt med 47 

heltidsekvivalenter varav 28 inom det medicinska vetenskapsområdet, 17 inom 

det tekniska och 9 inom det naturvetenskapliga vetenskapsområdet. Inom det 

humanistisk- samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet minskade 

doktorandtjänsterna med 9 heltidsekvivalenter. Kvinnorna har under året ökat 

sin andel av doktorandtjänsterna och omräknat till heltidsekvivalenter utgör 

kvinnorna totalt 45 procent av de aktiva forskarstuderande och innehar totalt 

42 procent av doktorandtjänsterna. I avsnittet jämställdhet i 

forskarutbildningen redovisas könsskillnaderna i studiefinansiering per fakultet. 

47

Finansiering av forskarutbildning efter ämnesgrupp 

Heltidsekvivalenter 

Andel kvinnor 


Ämnesgrupp 

Hum och religionsvet 

Doktorandtj 148 138 133 52% 52% 55% 


Annan finans 165 138 131 53% 55% 53% 

Totalt 342 313 316 53% 55% 55% 

Rättsvet och juridik 

Doktorandtj 17 17 22 35% 37% 43% 

Annan finans 9 10 9 33% 21% 18% 

Totalt 26 26 31 35% 31% 36% 

Samhällsvetenskap 

Doktorandtj 162 165 159 55% 51% 51% 


Annan finans 223 186 169 43% 47% 48% 

Totalt 391 362 339 48% 49% 46% 

Matematik 

Doktorandtj 38 43 50 16% 21% 22% 

Utbildningsbidr 3 2,2 0 67% 76% 

Annan finans 6 5 7 17% 10% 12% 

Totalt 47 50 57 19% 22% 21% 

Naturvetenskap 

Doktorandtj 284 269 278 33% 32% 33% 


Annan finans 74 58 47 49% 39% 46% 

Totalt 403 383 405 36% 35% 38% 

Teknikvetenskap 

Doktorandtj 362 366 375 30% 30% 31% 


Annan finans 130 140 119 31% 33% 37% 

Totalt 496 509 500 30% 31% 32% 

Medicin 

Doktorandtj 139 150 175 53% 57% 57% 


Annan finans 153 171 188 50% 55% 55% 

Totalt 405 449 490 54% 58% 58% 

Övriga forskningsområden 

Doktorandtj 5 6 8 80% 100% 100% 

Utbildningsbidr 1 1,3 1 100% 100% 100% 

Annan finans 10 9 9 80% 73% 73% 

Totalt 16 16 18 81% 86% 86% 

Alla 

Doktorandtj 1 155 1 153 1 200 40% 40% 42% 


Annan finans 770 716 682 45% 47% 48% 

Totalt 2 126 2 108 2 156 43% 44% 46% 

48

4.3.3 Utbildningsbidrag fördelade på finansiär 

Under 2003 ökade omfattning av forskarstuderandes studiefinansiering med 

utbildningsbidrag. Antalet forskarstuderande med utbildningsbidrag 

finansierade via fakultetsmedel ökade med 67 medan antalet bidrag med extern 

finansiering minskade med 31. Totalt finansierades 37 procent av 

utbildningsbidragen under 2003 med externa medel att jämföra med 56 

procent under 2002. Utvecklingen varierar för olika vetenskapsområden. 

Särskilt inom naturvetenskap ökade antalet utbildningsbidrag med extern 

finansiering. 

Antalet utbildningsbidrag per vetenskapsområde uppdelat på intern och extern 

finansiering samt kön för åren 2001-2003 framgår av följande tre tabeller. 

Utbildningsbidrag förekommer inte inom det tekniska vetenskapsområdet. 

Antal forskarstuderande med utbildningsbidrag 2003 

fördelade på vetenskapsområde, kön och finansiering 

Vetenskapsområde Män Kvinnor 

Fakultets- Externa 

medel medel Totalt 

Totalt 2003 158 215 234 139 373 

I nedanstående tabeller har redovisningen för det naturvetenskapliga området 

för 2001 och 2002 korrigerats. 

Hum-samhällsvet 47 52 98 1 99 

Medicinskt 50 94 46 98 144 

Naturvetenskapligt 61 69 90 40 130 

Antal forskarstuderande med utbildningsbidrag 2002 



Vetenskapsområde Män Kvinnor medel medel Totalt 


Medicinskt 57 101 27 131 158 


Totalt 2002 139 167 136 170 306 

Antal forskarstuderande med utbildningsbidrag 2001 



Vetenskapsområde Män Kvinnor medel medel Totalt 


Medicinskt 52 96 26 122 148 


Totalt 2001 115 153 110 158 268 

49

4.3.4 Examina inom forskarutbildningen 

Antalet utfärdade forskarexamina uppdelade efter vetenskapsområde respektive 

grupper av ämnen framgår av följande fyra tabeller. För att redovisningen skall 

vara komplett har tidigare redovisade uppgifter för åren 2001 och 2002 

uppdaterats med de examina som dokumenterats i Ladok efter föregående års 

redovisning. 

Antal avlagda doktorsexamina per vetenskapsområde 

Andel kvinnor 




Medicinskt 114 137 140 44% 53% 50% 


Tekniskt 81 95 114 26% 33% 29% 

Totalt 

399 458 482 40% 42% 43% 

Antal avlagda doktorsexamina per ämnesgrupp 

Andel kvinnor 


Ämnesgrupp 


Rättsvetenskap och juridik 2 7 3 50% 43% 67% 


Matematik 5 9 13 40% 22% 15% 



Medicin 

111 140 133 43% 51% 47% 


Totalt 

399 458 482 40% 42% 43% 

Under en fyraårsperiod har antalet utfärdade doktorsexamina vid Lunds 

universitet ökat i antal. Under 2003 utfärdades sammanlagt 482 

doktorsexamina vilket är 24 fler än föregående år. Uppdelat på 

vetenskapsområden framgår att det är inom det tekniska utbildningsområdet 

som antalet har ökat. Vid en uppdelning på ämnesgrupper framgår att antalet 

doktorsexamina inom ämnesgruppen humaniora ökade medan antalet examina 

i ämnesgruppen samhällsvetenskap minskade. Under året examinerades 208 

kvinnliga doktorer vilket motsvarar 43 procent av samtliga doktorsexamina. 

Antal avlagda licentiatexamina per vetenskapsområde 

Andel kvinnor 




Medicinskt 5 6 3 60% 83% 100% 


Tekniskt 56 77 91 21% 22% 24% 

Totalt 112 109 126 34% 29% 34% 

50

Antal avlagda licentiatexamina per ämnesgrupp 

Andel kvinnor 


Ämesgrupp 


Rättsvetenskap och juridik 1 1 0% 0% 


Matematik 4 5 11 0% 0% 27% 



Medicin 

3 4 2 33% 75% 100% 


Totalt 

112 109 126 34% 29% 34% 

Även antalet utfärdade licentiatexamina ökade under 2003 och totalt utfärdades 

126 licentiatexamina. Antalet examinerade kvinnor var 43 st eller 34 procent. 

Könsfördelningen för licentiatexamina fortsätter att vara ojämn. Flest 

licentiatexamina utfärdas inom det tekniska vetenskapsområdet, 71 procent. 

4.3.5 Examinationsmål inom forskarutbildningen 

Vid jämförelse mellan den faktiska examinationen och regeringens mål skall 

antalet examina räknas om till examensenheter där en licentiatexamen och en 

doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen är en halv enhet och övriga 

doktorsexamina är en hel enhet. 

Examination inom forskarutbildningen 

Antal doktorsexamina 

som inte 

föregåtts av 

licentiatexamen 

Antal doktorsexamina 

som 

föregåtts av 

licentiatexamen 

Antal licentiatexamina 

Antal examina i 

forskar-utbildningen, 

omräknade enligt 

fotnot 1) 

2001 2002 2003 2001 2002 2003 2001 2002 2003 2001 2002 2003 

Hum-samh 93 111 112 25 29 28 36 16 17 123,5 133,5 134,5 

Medicinskt 114 137 136 4 5 6 3 116,5 140 139,5 

Naturvet 81 78 82 5 8 6 15 10 15 91 87 92,5 

Tekniskt 47 60 71 34 35 43 56 77 91 92 116 138 

Totalt 335 386 401 64 72 81 112 109 126 423 476,5 504,5 

1) Doktorsexamen räknas som en examen, om den inte föregåtts av en licentiatexamen. 

Doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen samt licentiatexamen räknas som en halv examen. 

I ovanstående tabell har uppgifterna om antalet utfärdade forskarexamina, 

liksom i redovisningen i föregående avsnitt, uppdaterats för åren 2001 och 

2002. 

51

Lunds universitet har enligt regleringsbrevet följande examinationsmål för 

forskarutbildningen för fyraårsperioden 2001 – 2004. 

Examinationsmål för forskarutbildningen 


Mål 

2001-04 

Utfall 

2001 

Utfall 

2002 

Utfall 


Summa 

2001-03 

Andel av mål 

2001-03 

Hum-samhällsvetenska 371 123,5 133,5 134,5 391,5 106% 

Medicinskt 414 116,5 140 139,5 396 96% 

Naturvetenskapligt 294 91 87 92,5 270,5 92% 

Tekniskt 440 92 116 138 346 79% 

Universitetet räknar med att uppnå examinationsmålen för samtliga 

vetenskapsområden. 

4.3.6 Nettostudietider inom forskarutbildningen 

Nettostudietider för examinerade forskarstuderande är ett medelvärde av de 

examinerades samlade aktivitet i forskarutbildningen fram till examen 

(ackumulerad aktivitetsprocent, heltidsterminer). 

Nedanstående tabeller visar nettostudietiden för doktorsexamen för de som 

avlagt examen under 2002 och 2003. Vid beräkningen har individer som hade 

uppenbart ofullständiga uppgifter i Ladok undantagits ur beräkningsunderlaget. 

För individer som bytt ämne under studietiden har det 

sammanlagda antalet heltidsterminer från båda ämnena räknats under 

förutsättning att båda ämnena varit av liknande karaktär. 

Nettostudietid för doktorsexamen per vetenskapsområde 

Antal heltidsterminer, genomsnitt 


män kvinnor totalt män kvinnor totalt 


Hum-samhällsvet 10,9 11,3 11,0 11,3 11,5 11,4 

Medicinskt 

6,8 7,1 7,0 5,2 5,9 5,5 

Naturvet 9,1 9,2 9,2 8,7 8,9 8,8 

Tekniskt 7,6 8,0 7,7 8,5 8,7 8,5 

Alla 8,9 8,8 8,9 8,4 8,7 8,5 

Den genomsnittliga nettostudietiden fram till doktorsexamen var för samtliga 

drygt 4 år. Nettostudietiderna varierar dock mellan vetenskapsområdena. 

Längst nettostudietid till doktorsexamen har forskarstuderande inom det 

humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet med ca 11 terminer eller 

5,5 år. Studietiderna är kortast inom det medicinska området. Män och kvinnor 

använder i genomsnitt lika lång nettostudietid till forskarexamen. 

52

Nettostudietid för doktorsexamen per ämnesgrupp 




Ämnesgrupp 

Hum och religionsvet 11,8 11,2 11,6 10,7 11,4 11,1 

Rättsvetenskap/juridik 7,8 15,3 11,1 0,7 8,4 4,5 

Samhällsvetenskap 10,4 10,8 10,6 12,0 11,9 11,9 

Matematik 8,6 9,0 8,7 9,6 9,0 9,5 

Naturvetenskap 8,9 9,1 9,0 8,5 8,8 8,6 

Teknikvetenskap 7,5 7,7 7,6 8,5 8,6 8,5 

Medicin 

7,0 7,2 7,1 5,2 6,0 5,5 

Övriga forskningsomr 6,8 6,8 11,0 4,4 5,4 

Alla 8,9 8,8 8,9 8,4 8,7 8,5 

Nedanstående tabeller visar nettostudietiden för de forskarstuderande som 

avlagt licentiatexamen under 2002 och 2003. För individer som fortsatt 

forskarstudierna efter licentiatexamen har aktivitetsprocenten minskats med den 

aktivitet som bedömts ligga efter examensdatum. 

Nettostudietid för licentiatexamen per vetenskapsområde 





Hum-samhällsvet 5,4 12,1 8,5 8,4 7,4 7,8 

Medicinskt 11,9 3,4 4,8 3,4 3,4 

Naturvet 5,1 2,5 4,3 6,5 6,2 6,4 

Tekniskt 5,1 4,8 5,1 5,6 4,5 5,4 

Alla 5,3 5,9 5,5 5,9 5,5 5,8 

Nettostudietid för licentiatexamen per ämnesgrupp 




Ämnesgrupp 

Hum och religionsvet 4,6 11,0 8,8 6,8 5,8 6,0 

Rättsvetenskap/juridik 4,0 4,0 

Samhällsvetenskap 6,0 13,6 8,8 9,3 10,6 9,9 

Matematik 4,8 4,8 6,1 5,6 6,0 

Naturvetenskap 5,4 3,4 4,8 6,1 5,8 6,0 

Teknikvetenskap 5,1 4,8 5,0 5,6 4,5 5,3 

Medicin 

11,9 3,2 5,4 4,0 4,0 

Övriga forskningsomr 3,7 3,7 2,3 2,3 

Alla 5,3 5,9 5,5 5,9 5,5 5,8 

53

Den genomsnittliga nettostudietiden för licentiatexamina utfärdade under 2003 

var 5,8 terminer eller knappt tre år. Licentiatexamina inom det humanistisksamhällsvetenskapliga 

vetenskapsområdet fortsätter att ha signifikant längre 

studietid än övriga vetenskapsområden. 

4.3.7 Forskarstuderandes undervisning inom grundutbildningen 

Omfattningen av forskarstuderandes undervisning inom grundutbildningen 

framgår av tabellen nedan. Beräkningen baseras på uppgifter som hämtats ur 

ekonomisystemet. Samma beräkningssätt har använts för hela perioden. 

Tidigare redovisade uppgifter för 2002 har därför justerats. Kostnader för 

forskarstuderande i grundutbildningen i relation till den totala kostnaden för 

forskarstuderande ger en uppskattning av omfattningen av deras undervisning 

inom grundutbildningen. 

Forskarstuderandes undervisning inom grundutbildningen 

2001 2002 2003 


Humanistisk-samhällsvetenskapligt 7% 8% 7% 

Medicinskt 4% 3% 3% 

Naturvetenskapligt 7% 6% 7% 

Tekniskt 9% 10% 10% 

Hela universitetet 8% 7% 8% 

Andelen för 2003 varierar mellan 3 och 10 procent. Lägst värde visar det 

medicinska vetenskapsområdet medan det tekniska området har den största 

andelen medverkan i undervisningen. Samtliga värden ligger dock under den 

andel på 20 procent av heltid som högskoleförordningen medger för 

undervisning och andra sidoaktiviteter. 

4.3.8 Jämställdhet i forskarutbildningen 

Universitetet har som mål att uppnå en jämn könsfördelning (intervallet 40/60) 

i all forskarutbildning. Jämställdhetsperspektivet beaktas normalt vid 

rekrytering av doktorander och vid utlysning av utbildningsbidrag och 

doktorandanställningar framhålls vikten av sökande av underrepresenterat kön. 

Andelen kvinnor i forskarutbildningen har ökat kontinuerligt under en följd av 

år och stora delar av forskarutbildningen har en jämn könsfördelning. Inom den 

tekniska fakulteten är könsfördelningen dock fortfarande ojämn vilket delvis 

kan förklaras av den ojämna könsfördelningen inom grundutbildningen. På den 

medicinska fakulteten som har en stor andel kvinnor i grundutbildningen 

tenderar forskarutbildningen snarare att bli kvinnodominerad. 

Könsfördelningen i forskarutbildningen har redovisats kontinuerligt i tidigare 

avsnitt. I följande tabell redovisas antalet aktiva i forskarutbildningen per 

fakultet. 

54

Antal aktiva i forskarutbildningen per fakultet 1) 

Antal 

aktiva 

2001 2002 2003 

Andel 

kvinnor 

Antal 

aktiva 

Andel 

kvinnor 

Antal 

aktiva 

Andel 

kvinnor 

Fakultet 

Teknisk 823 29% 814 28% 819 29% 

Naturvetenskaplig 401 39% 414 40% 442 42% 

Juridisk 33 36% 38 37% 39 33% 

Samhällsvet 540 47% 500 48% 465 48% 

Humanistisk 414 56% 371 58% 392 56% 

Teologisk 88 41% 91 40% 87 34% 

Medicinsk 647 54% 752 56% 803 57% 

Totalt 

1) 

2 946 43% 2 980 44% 3047 45% 

Tabellen redovisar antalet aktiva under kalenderårens höstterminer 

Under 2003 var könsfördelningen för de nyantagna doktoranderna i stort sett 

jämn. Kvinnornas andel minskade dock något. Antagningen till 

forskarutbildning som avses att avslutas med en licentiatexamen visar en 

betydligt mera ojämn könsfördelning. Vid de humanistiska och 

samhällsvetenskapliga fakulteterna var i dessa fall 80 procent av de antagna 

kvinnor. Motsvarande andel för antagna med mål om en hel forskarutbildning 

var 46 procent. 

Vid den naturvetenskapliga fakulteten finns ett begränsat antal 

forskarutbildningsämnen där andelen kvinnliga doktorander understiger 

20 procent. För att stimulera rekryteringen av kvinnor i dessa ämnen beslöt 

fakultetsledningen 2001 att tillföra extra studiestöd om kvinnliga 

forskarstuderande rekryterades. Denna satsning har fortsatt under 2002 och 


Juridiska fakulteten har en låg andel kvinnor i forskarutbildningen. Sedan 1997 

tillämpar därför fakulteten en regel som säger att vid anställning som doktorand 

skall, om flera doktorander finansierade av fakultetsmedel anställs vid samma 

tillfälle, minst hälften vara kvinnor. Trots denna regel har man inte lyckats nå 

den eftersträvade balansen. Det främsta skälet är den låga andelen kvinnliga 

sökanden. Rekryteringen av kvinnliga doktorander har dock ökat under 

perioden. 

Vid den humanistisk-teologiska fakulteten finns ett nystartat nätverk för 

kvinnliga doktorander. Nätverket skall fungera som en informell stödgrupp 

men också hjälpa till att förbättra kontakten mellan kvinnliga doktorander och 

kvinnliga studenter på grundutbildningsnivån för att på så sätt främja intresset 

för doktorandstudier. 

Ytterligare åtgärder för ökad jämställdhet är satsningar på ekonomiskt stöd till 

kvinnliga doktorander i slutskedet av sitt avhandlingsarbete samt rekrytering av 

kvinnliga mentorer. LTH arbetar långsiktigt med att öka andelen kvinnliga 

handledare i forskarutbildningen. Syftet är att dessa skall tjäna som förebilder 

och stimulera intresset för doktorandstudier bland kvinnor. 

55

När det gäller studiefinansieringen kvarstår vissa könsskillnader. Omräknat i 

heltidsekvivalenter utgjorde kvinnorna 46 procent av de forskarstuderande men 

de innehade enbart 42 procent av doktorandtjänsterna. Kvinnornas andel av 

doktorandtjänsterna ökade dock med 2 procent mellan 2002 och 2003 efter att 

ha legat på 40 procent under tre år. I nedanstående tabell redovisas 

könsfördelningen för aktiva forskarstuderande, aktiva med doktorandtjänster 

resp. utbildningsbidrag per fakultet 2003. 

Andel kvinnor och män i forskarutbildning 2003, heltidsekvivalenter 

Aktiva Doktorandtj Utbbidrag 

Andel Andel Andel Andel Andel Andel 

kvinnor män kvinnor män kvinnor män 

Fakultet 

Teknisk Naturvetenskaplig Juridisk Samhällsvet Humanistisk Teologisk Medicinsk 

Totalt 30% 

42% 

36% 

48% 

56% 

39% 

61% 

46% 

70% 

58% 

64% 

52% 

44% 

61% 

39% 

54% 

28% 

38% 

43% 

51% 

53% 

57% 

64% 

42% 

72% 

62% 

57% 

49% 

47% 

43% 

36% 

58% 

51% 

43% 

56% 

49% 

64% 

58% 

49% 

57% 

44% 

51% 

36% 

42% 

Lunds universitets jämställdhetspolicy anger att ett genusperspektiv skall vara 

ett naturligt inslag i all utbildning. Fakulteter och utbildningsansvariga har till 

uppgift att bevaka att genusperspektiv är integrerat i undervisning och 

utbildning. Den obligatoriska forskarhandledarutbildningen är ett forum, där 

en dialog förs kring frågeställningar som rör genusperspektiv i utbildningen. 

Arbetet kommer att intensifieras under kommande år. Lunds universitet 

genomförde även under året den återkommande nationella 

jämställdhetskonferensen för universitet och högskolor, med syftet att bl. a. 

belysa genusperspektiv i utbildningen. 

4.4 Samarbete inom forskning och forskarutbildning 

Nedan redovisas samarbete inom forskning och forskarutbildning samt åtgärder 

för att främja mång- och tvärvetenskaplig forskning. Lunds universitet har ett 

omfattande samarbete i forskning och forskarutbildning mellan institutioner 

och fakulteter inom universitetet och med andra lärosäten. Oftast sker det 

genom att forskarutbildningskurser och seminarier samlar deltagare från olika 

institutioner och fakulteter. En vanlig samarbetsform är också att en 

forskarstuderande har flera handledare som var och en företräder olika 

ämnesområden och olika fakulteter/lärosäten. Exempel finns också på att två 

fakulteter tillsammans finansierar en doktorandanställning. 

Samarbete och tvärvetenskaplig forskning sker inom ramen för en rad stora 

forskningsprogram, t.ex. de program som finansieras av Stiftelsen för strategisk 

forskning och Mistra. Forskarutbildningskurser och seminarier är i allmänhet 

också öppna för deltagare från andra universitet och högskolor och doktorander 

från Lund deltar också regelmässigt i motsvarande aktiviteter på andra 

universitet. Ett mer formaliserat samarbete i forskarutbildningen sker med 

andra högskolor inom ramen för de särskilda forskarskolorna, se avsnitt nedan. 

56

Även internationellt förekommer ett omfattande samarbete i 

forskarutbildningen. Institutioner/fakulteter har utbyte och samarbeten på 

nordisk och europeisk bas avseende doktorandkurser. Genom såväl 

universitetsgemensamma avtal med universitet utomlands, som personliga 

kontakter mellan enskilda forskare, har doktorander från Lund möjlighet att 

förlägga delar av sin utbildning vid universitet och forskningsinstitutioner i 

andra länder. Samtidigt kan doktorander från andra länder tillbringa 

studieperioder i Lund. Utbyte av gästforskare ger också en internationell 

stimulans i forskarutbildningen. 

Samtliga av universitetets områden är involverade i mång- och tvärvetenskapliga 

forskningsprojekt. Nedan följer några exempel. 

Inom det samhällsvetenskapliga området bedriver Centrum för genusvetenskap 

flervetenskaplig forskning. Centrum ingår i Nordic Research School in 

Interdisciplinary Gender Research som nyligen har fått forskningsstöd från 

NorFa. Över 30 universitet i de nordiska och baltiska länderna samt i 

nordvästra Ryssland ingår i detta samarbete. 

Centrum för europaforskning är en organisation som på olika sätt, genom t.ex. 

seminarier och gästföreläsningar, samlar deltagare från olika ämnen och 

fakulteter. 

Socialhögskolan samarbetar med andra institutioner i landet inom 

forskarutbildning i socialt arbete. 

Ekonomisk-historiska institutionen bedriver tvärvetenskaplig forskning bl.a. 

inom programmet Äldreekonomi och projektet Teknikskifte och regional 

utveckling. Institutionens forskare ingår i uppbyggandet av ett tvärvetenskapligt 

centrum, Centre for Innovation Research in the Learning Economy, (CIRCLE) 

med stöd från bl.a. Vinnova. 

Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi bedriver tillsammans 

med andra kulturgeografiska institutioner i landet Nationella 

forskarutbildningsprogrammet. Inom ramen för detta utarbetas årligen ett antal 

doktorandkurser som erbjuds till samtliga doktorander i landet. 

Pedagogiska institutionen samordnar ett flervetenskapligt nätverk för 

konsumentnära livsmedelsforskning vid LU och SLU Alnarp, med deltagande 

från ett stort antal institutioner vid Lunds universitet och SLU. Institutionen 

medverkar även i ett tvärvetenskapligt projekt i samarbete med universiteten i 

Uppsala och Umeå samt Södertörns högskola. 

Vårdalinstitutet, som har inrättats med stöd av Vårdalstiftelsen, Lunds och 

Göteborgs universitet samt Region Skåne, är särskilt inriktat mot forskning 

inom vårdområdet. Vårdalinstitutet tillhör organisatoriskt det medicinska 

området men kommer att bedriva ett omfattande samarbete, bl.a. i 

forskarutbildningen, med de humanistiska och teologiska fakulteterna genom 

en forskarskola inom vårdforskning. 

En regional forskarutbildning i klinisk forskningsmetodik ges av universitetet i 

samverkan med Södra sjukvårdsregionens huvudmän för personer som på deltid 

arbetar med fortsatt klinisk verksamhet och förankring i regionens sjukvård. 

57

Ett samarbetsavtal mellan medicinska fakulteten och odontologiska fakulteten 

vid Malmö högskola har förnyats och delvis omarbetats under 2003. 

Lunds universitet samarbetar inom det vårdvetenskapliga och medicinska 

området med Göteborgs universitet och Chalmers inom ramen för 

Swegeneprogrammet. 

Inom det konstnärliga området har ämnet musikpedagogik naturliga 

kontaktytor med pedagogik, musikvetenskap och etnologi. Den konstnärliga 

forskarutbildningen som startade 2002 är en mångvetenskaplig miljö. 

Gemensamma doktorandseminarier har hållits med Konsthögskolan, 

Musikhögskolan och Teaterhögskolan. Inom nätverket Konstnärligt 

forskarkollegium sker samarbete med Konstfack och Konsthögskolan i Umeå. 

Här ingår även relationer med Teaterakademin i Helsingfors och Royal College 

of Music samt Goldsmiths College i London. Från bl.a. dessa institutioner har 

hämtats handledare och sakkunniga vid antagning. Under 2003 har vidare ett 

fakultetsövergripande seminarium etablerats, som förutom konst även 

inkluderar humaniora, teknik och samhällsvetenskap. 

Forskningen och forskarutbildningen inom det naturvetenskapliga området är 

till sin natur både mång- och tvärvetenskaplig. Forskarskolorna har medverkat 

till denna utveckling. Samtliga institutioner inom området har former av 

tvärvetenskaplig samverkan med medicinska fakulteten eller med Lunds 

tekniska högskola, men även med t.ex. humanistiska fakulteten. Ett nytt 

samarbete inom forskarutbildningen och Geobiosfärsdynamik har möjliggjorts 

genom en samlokalisering av flera institutioner till det nybyggda Geocentrum. 

Tvärvetenskapligt nationellt samarbete sker också t.ex. inom Nordic Centre of 

Excellence, där institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys är 

koordinator för ett nordiskt forskningsprogram som inleddes 2003. 

Forskarskolan i biomedicin har sedan flera år ett etablerat samarbete mellan 

naturvetenskapliga fakulteten, medicinska fakulteten och LTH. Här erbjuds 30 

samfinansierade kurser årligen. 

Samarbete och utbyte för forskare och forskarstuderande inom det 

teknikvetenskapliga området är mycket omfattande såväl inom fakulteten, inom 

Lunds universitet, som nationellt och internationellt. Dessutom finns ett antal 

avtal med högskolor utan vetenskapsområde för att i samarbete bedriva 

forskarutbildning. 

Juridiska fakulteten har i samarbete med den juridiska fakulteten vid 

Köpenhamns universitet anordnat en forskarutbildningskurs i komparativ rätt 

och metod. Under hösten har också de juridiska fakulteterna vid Lunds, 

Köpenhamns och Århus universitet gemensamt planerat en kurs i Allmän 

rättslära avsedd för forskarstuderande. 

4.4.1 Forskarskolor 

Lunds universitet är värd för två forskarskolor: en i historia och en i 

mångvetenskaplig naturvetenskap. Forskarskolan i naturvetenskap har 

inriktning mot läkemedelsvetenskap. 

58

Forskarskolan i mångvetenskaplig naturvetenskap/läkemedelsvetenskap 

Lunds universitet är genom naturvetenskapliga fakulteten värduniversitet för 

forskarskolan i mångvetenskaplig naturvetenskap/läkemedelsvetenskap. 

Partnerhögskolorna är Högskolan i Kalmar, Högskolan i Halmstad, Högskolan 

Kristianstad och Växjö universitet. När det gäller Växjö universitet är emellertid 

biologi- och kemiverksamheten flyttad till Kalmar för ca ett år sedan, så därför 

sker inte längre något samarbete med Växjö. Därutöver samarbetar 

forskarskolan över fakultetsgränserna inom Lunds universitet. 

För närvarande finns det 29 doktorander antagna, varav 17 är män och 12 

kvinnor. Av de 29 doktoranderna är 23 finansierade av forskarskolan (10 

kvinnor och 13 män). De övriga 6 doktoranderna, två kvinnor och fyra män, är 

associerade. Doktoranderna är fördelade på följande vetenskapsområden: fyra 

inom medicin, tre inom teknik samt 22 inom naturvetenskap. 

Samtliga handledare och doktorander inom forskarskolan träffas vid 

gemensamma sammankomster två gånger under året. Forskarskolan erbjuder ett 

gemensamt utbud av forskarutbildningskurser. Forskarskolans kurser är öppna 

även för doktorander utanför forskarskolan. 

Alla aktiviteter inom forskarskolan har haft deltagare i form av doktorander och 

projekthandledare från naturvetenskaplig, medicinsk och teknisk fakultet samt 

från Högskolan i Kalmar. Det gäller t.ex. endagsmöten i Lund, tre dagars 

workshop och ett endagssymposium i läkemedelskemi där forskarskolan var 

medarrangör. 

Forskarskolan i historia 

Lunds universitet är genom historiska institutionen värduniversitet för 

forskarskolan i historia. Partnerhögskolorna är Malmö högskola, Södertörns 

högskola och Växjö universitet. Administrativt är forskarskolan inrättad som en 

avdelning vid historiska institutionen i Lund. Forskarskolans styrelse är 

sammansatt av lärarrepresentanter för de samverkande 

universiteten/högskolorna och representanter för doktoranderna. Samtliga 

doktorander är anställda vid Lunds universitet, men är placerade vid de olika 

lärosätena. Forskarskolans doktorander är antagna till forskarutbildning i Lund 

med undantag för doktoranderna med placering i Växjö. Alla berörda högskolor 

bidrar med lärare och handledare. 

Under 2003 antog forskarskolan tolv doktorander, varav fyra kvinnor och åtta 

män. Därmed har forskarskolan för närvarande sammanlagt 31 doktorander, 14 

kvinnor och 17 män. Doktoranderna är placerade på de samarbetande 

högskolorna enligt följande: 14 doktorander på Lunds universitet, sex 

doktorander på Malmö högskola, sju på Södertörns högskola samt fyra 

doktorander på Växjö universitet. 

Forskarskolan håller gemensamt kursutbud som riktar sig till dess egna 

doktorander men också till andra doktorander på berörda lärosäten. Kurserna 

bygger på en modell som kallas Internat/Internet, där internat varvas med 

nätbaserade moment. Lärare hämtas från samtliga samarbetspartner. 

Internatseminarier anordnas två gånger om året där samtliga doktorander och 

handledare träffas för att diskutera doktorandernas arbete. Forskarskolan strävar 

efter att få spridning mellan lärosätena också när det gäller de handledargrupper 

om tre personer som används. 

59

4.5 Forskning i anslutning till lärarutbildning och pedagogisk 

yrkesverksamhet 

Forskning och forskarutbildning i anslutning till lärarutbildning bedrivs vid 

lärarhögskolan vid Malmö högskola. Den samhällsvetenskapliga 

fakultetsstyrelsen ansvarar därvid för de frågor som rör forskarutbildning och 

doktorsexamina som avläggs vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds 

universitet. 

Inom området för humaniora och teologi bedrivs forskarutbildning i svenska 

med didaktisk inriktning genom ett samarbete mellan lärarutbildningen, 

litteraturvetenskapliga institutionen och institutionen för nordiska språk. 

Forskarutbildningen administreras vid lärarhögskolan vid Malmö högskola. 

Centrumbildningen Lärande Lund har till uppgift att etablera och stödja 

utvecklingen av vetenskapliga förhållningssätt till lärande i undervisning, 

utbildning och forskning. Inom denna högskolepedagogiska verksamhet pågår 

till exempel tre externfinansierade forskningsprojekt med stöd från 

vetenskapsrådet. Projekten syftar till utveckling av pedagogiska praktiker och 

genomförs av intressenter från olika delar av universitetet. Ett annat 

forskningsprojekt är riktat mot LTH och den process som leder till utmärkelsen 

"Excellent Teaching Practice". 

Annan verksamhet i anknytning till pedagogisk yrkesverksamhet är en 

doktorandkurs i högskolepedagogik som ges vid pedagogiska institutionen. 

4.6 Övertagande av verksamhet avseende klimatforskning från 

arbetslivsinstitutet 

Klimatforskningen vid Arbetslivsinstitutet har från den 1 januari 2003 överförts 

till Lunds universitet. Verksamheten bedrivs inom enheten för ergonomi och 

aerosolteknologi (EAT) vid institutionen för designvetenskaper vid LTH. 

För att möjliggöra uppbyggnaden av laborativ verksamhet i Lund har man 

under året arbetat med uppbyggnad och installation av klimatkammare. Under 

våren flyttades instrument och annan utrustning till Lund. De nya klimatkamrarna 

har installerats och tagits i bruk under hösten. Problem med 

installation av viss apparatur till dessa kommer att lösas i början av 2004. 

Under året har verksamheten i huvudsak haft en teoretisk inriktning och 

omfattat rapportskrivning, samarbete i nätverk och medverkan i olika 

kommittéer exempelvis inom ISO (International Standards Organisation) och 

CEN (Committée Europeen de Normalisation). Vissa utvecklingsprojekt med 

industripartners inom området personlig skyddsutrustning har genomförts. 

Dessutom har bl.a. en temadag kring ergonomi och design och ett doktorandoch 

forskarseminarium om människan och miljö anordnats. 

Verksamheten har under året sysselsatt två personer, en professor och en 

universitetslektor. Rekrytering av ytterligare personal kommer att ske under 

2004. 

60

5 Gemensamt för verksamhetsgrenarna 

5.1 Pedagogisk utbildning för lärare och handledare 

Pedagogisk utveckling och förnyelse är ett av Lunds universitets prioriterade 

områden. Huvudansvaret för den pedagogiska utvecklingen, liksom ansvaret för 

undervisningens kvalitet, ligger på universitetets olika områden. Lunds 

universitets särskilda enhet för pedagogisk utveckling, Utvecklingscentrum för 

lärande och undervisning, (UCLU) utgör här ett konsultativt stöd för 

områdena. UCLU genomför dels olika former av universitetsgemensamma 

pedagogiska utbildningar, och dels kurser och stöd åt de enskilda områdenas 

och institutionernas egna utbildningar. Områdena arrangerar egna pedagogiska 

utbildningar i olika omfattning och med varierande innehåll. 

Universitetsstyrelsen fastlade i ett beslut under 2003 ramarna för den 

högskolepedagogiska utbildningen. Enligt dessa ramar ska undervisande 

doktorander genomgå minst 2 veckor/poäng pedagogisk utbildning. För att få 

behörighet ska blivande lektorer och adjunkter genomgå en utbildning på fem 

veckor, och därtill är en vidareutbildning på fem veckor fastlagd. Ett 

övergripande mål för Lunds universitet är att alla lärare skall ha genomgått 

högskolepedagogisk utbildning om minst tio veckor. Den pedagogiska 

utbildningen anordnas således för såväl doktorander och nyanställd 

lärarpersonal som för mer erfarna lärare och handledare. 

Det övergripande syftet med den pedagogiska utbildningen är att lärarna skall 

utvecklas professionellt. Lärarna ska i utbildningen få stöd i sitt arbete med att 

utveckla undervisningen så att den gynnar studenternas lärande och utveckling. 

UCLUs pedagogiska kurser, som lärarna själva deltar i, är tänkta att ge en 

upplevelse av lärandefokuserad undervisning och därmed förmedla goda 

förutsättningar för lärande. Innehållet i de pedagogiska kurserna bestäms i 

samverkan med de lärare som deltar i undervisningen. UCLU lägger stor vikt 

vid att innehållet i den pedagogiska utbildningen är förankrat i relevant 

högskolepedagogisk forskning. Den pedagogiska utbildningen har bland annat 

som mål att deltagarna skall: 

- kunna reflektera över egna erfarenheter kring undervisning och lärande 

tillsammans med sina kollegor samt se värdet i dessa reflexioner 

-utveckla en medvetenhet om betydelsen av god kommunikativ förmåga i 

relation med studenter och kollegor 

-öka sin förståelse av villkoren för studenters lärande innefattande studenternas 

livssituation under studietiden 

- orientera sig i relevanta delar av högskolepedagogisk litteratur och forskning 

för att berika den egna erfarenheten av undervisning och lärande 

-erhålla ökad medvetenhet om betydelsen av återkoppling i undervisningen 

samt förmåga att såväl ge som ta sådan återkoppling 

Sammantaget har universitetets pedagogiska utbildningar under 2003 samlat 

625 deltagare i kurser som omfattar 1-3 veckor, samt 441 deltagare i kurser som 

omfattar 1,5-3 dagar. 

De pedagogiska kurserna som UCLU anordnar har olika inriktningar. För 

undervisning i grundutbildningen finns bl.a. kurser om pedagogik och teknik 

för nätbaserad undervisning och introduktioner till PBL (problembaserat 

61

lärande) som undervisningsmetod. Inom området kommunikation och 

presentation ges kurser i bl.a. kommunikationsteknik, röst- och talteknik 

liksom i olika delar av IT-baserad kommunikationsteknik. Handledning inom 

såväl grundutbildning som forskarutbildning behandlas i kurser om 

uppsatshandledning respektive forskarhandledning. Med inriktning på 

forskning och handledning ges också kurser i referenshantering och PDF. 

För områdenas del har den pedagogiska verksamheten under hösten 2003 till 

stor del inriktats på att tillhandahålla kurser som enligt förordningen ska ge 

doktorander behörighet att undervisa, och som ska utgöra behörighetsgrund för 

tillsvidareanställning som lärare. Omfattning och utformning av den 

högskolepedagogiska utbildningen skiljer sig mellan de olika områdena. Det 

samhällsvetenskapliga området anordnar endast en lärarkurs som ett 20-tal 

lärare har genomgått under året. På det medicinska området finns en speciell 

enhet för medicinsk pedagogik som anordnar kurser för lärare. Här har man 

fokuserat specialistkurser som omfattar 1,5–4 dagar, t.ex. kurser i casemetodik, 

handledning i laborativt och experimentellt arbete och klinisk handledning. 

Även vid LTH arbetar en särskild enhet med pedagogisk utveckling av lärare. 

Bland annat har man här gett kurser i att utforma en pedagogisk meritportfölj. 

Utöver kursutbudet har UCLU under året erbjudit ett stort antal 

lunchseminarier och längre idéseminarier där inbjudna gäster gjort 

presentationer kring lärandeprocesser, som sedan följts av diskussioner. Båda 

kategorierna av seminarier har varit välbesökta. Även områdena har till viss del 

anordnat seminarier. UCLU och områdena har tillsammans under 2003 totalt 

samlat 625 deltagare i seminarier, workshops och liknande. 

Utbildningen av handledare inom forskarutbildningen 

Utbildning för forskarhandledare anordnas både av UCLU och av vissa 

områden. 

Universitetet beslöt under 2003 om en universitetsgemensam obligatorisk 

behörighetsgivande utbildning för handledare inom forskarutbildningen 

omfattande två dagar. Genomgången kurs krävs för att från och med den 1 

januari 2005 handleda nyantagna doktorander. UCLU har haft uppdraget att 

utveckla kursen och att därefter genomföra den. Kursen har genomförts vid två 

tillfällen under 2003 med sammanlagt 39 deltagare. 

Handledarutbildningen skall ge deltagarna kunskap om universitetets policy för 

forskarutbildningen. Regel- och styrdokument för forskarutbildningen samt 

doktorandernas rättigheter utgör basen för information och diskussioner. 

Moment som behandlar den direkta handledningssituationen ingår också i 

kursen. Vid vissa kursmoment har även doktorander deltagit. 

Kurserna på områdesnivå har varit mer ämnesspecifika. Flera fakulteter har som 

krav för erhållande av docentur att lärarna skall ha genomgått kurser i 

forskningshandledning. Utbildning för forskarhandledare som ges av områdena 

har under 2003 totalt haft 143 deltagare. 

62

5.1.1 Pilotprojekt för högskolepedagogisk utbildning av lärare 

Lunds universitet har genom ett riksdagsbeslut fått i uppdrag att genomföra ett 

treårigt pilotprojekt för högskolepedagogisk utbildning av lärare. Universitetet 

anvisades ca 4 Mkr för vart och ett av tre år med början 2002. Enligt ett 

rektorsbeslut kom projektet att omfatta tre delar. För den del av pilotprojektet 

som heter Pedagogisk utbildning för högskolelärare, ansvarar i huvudsak 

universitetets gemensamma enhet för pedagogisk utveckling, UCLU. För den 

andra delen av projektet, Utveckling av pedagogiska förhållningssätt på 

institutionsnivå, ansvarar Pedagogiska institutionen. I en tredje del ansvarar 

universitetets utvärderingsenhet för utvärdering av projektet. 

Pedagogisk utbildning för högskolelärare 

Till verksamhetsåret 2003 fanns projektmedel kvar som inte använts under 

föregående år. Projektet tilldelades 1 405 tkr för år 2003 som tillsammans med 

resterande från 2002, 1 213 tkr, utgör projektmedel för 2003. Under 2003 har 

1 456 tkr förbrukats i verksamheten. Återstående 1 164 tkr överförs till 

projektarbetet för år 2004. UCLUs projektverksamhet är uppdelad på följande 

delprojekt: 

- planering av fakultetsspecifika utbildningar, delprojektet är avsett att stödja 

områdena i utformning av behörighetsgivande pedagogisk utbildning som 

t.ex. utbildning för forskarhandledare och doktorander 

- utveckling och genomförande av kurs i examination 

- utveckling och genomförande av utbildning i pedagogik för nätbaserad 

utbildning 

Universitetets samtliga områden har inom ramen för UCLUs projektdel 

utarbetat modeller för högskolepedagogisk utbildning. Gemensamt erbjuds ett 

antal försökskurser, högskolepedagogiska introduktions-, fortsättnings- och 

fördjupningskurser samt valbara specialkurser. Pilotprojektet fokuserar på att 

utveckla kurser av modellvärde nationellt. 

Pedagogiska institutionen 

På pedagogiska institutionen bedrivs pilotprojektverksamheten genom fyra 

samordnade delprojekt med högskolepedagogisk inriktning. Institutionen 

disponerar 600 000 kr per år under 2002 till 2004 för att driva dessa delprojekt. 

Delprojekten är 

- Högskolepedagogisk behörighet 

- Projektorganiserad högskolepedagogisk utbildning 

- Pedagogiska förhållningssätt på institutionsnivå 

- Magisterutbildning i högskolepedagogik 

Utvärdering av pilotprojektet 

Utvärderingen av pilotprojektet rörande den behörighetsgivande pedagogiska 

utbildningen av högskolans lärare påbörjades höstterminen 2003. 

Utvärderingsarbetet har varit inriktat på att analysera och tydliggöra 

kompetensbegreppet. Hittills framkomna utvärderingsresultat har 

63

sammanfattats i ett par dokument som finns tillgängliga vid universitetets 

utvärderingsenhet: Riktlinjer för utformning av kursplaner/kursbeskrivningar 

och kursvärderingar inom pilotprojektet, och Principiella överväganden för den 

behörighetsgivande pedagogiska utbildningen vid Lunds universitet. 

I utvärderingen efterlyser man en ökad tydlighet från kursanordnarnas sida vad 

gäller utbildningsplan, målsättningar, kursbeskrivningar/kursplaner bl.a. med 

avseende på den kompetens som kursdeltagare förväntas utveckla efter 

genomgången kurs. I utvärderingen efterlyses även att kurserna värderas i 

relation till Högskoleförordningens krav och till behörighetsgivande 

kompetenskrav. 

5.2 Personal 

Under 2003 fanns räknat i heltidsekvivalenter totalt 5 776 anställda vid Lunds 

universitet. Därutöver fanns anställda på s.k. lösa timmar motsvarande 230 

heltidsekvivalenter. 

5.2.1 Könsfördelning i alla anställningskategorier 

Personalens könsfördelning under 2003 var i stort sett oförändrad jämfört med 

föregående år. Andelen kvinnor ökade med en procentenhet framför allt 

beroende på att andelen kvinnliga doktorander ökade. Könsfördelningen 

varierar mellan olika områden och olika tjänstekategorier vilket framgår av 

följande tabell. 

Andel kvinnor alla personalkategorier 2003, per område 

LTH Nat Jur Samh 

Humteol 

Med Konst Övr 1) tot 

Tjänstekategori 

Professor 9% 6% 16% 19% 27% 10% 5% 17% 12% 

Lektor 

21% 20% 33% 30% 46% 43% 27% 24% 30% 

Adjunkt 29% 41% 100% 49% 46% 86% 37% 43% 49% 

Forskarassistent 24% 32% 33% 74% 53% 50% 0% 39% 

Doktorandtjänst 27% 39% 46% 53% 55% 65% 43% 62% 42% 

Annan u-vis. o forsk 27% 22% 72% 41% 42% 59% 0% 12% 38% 

Teknisk personal 28% 59% 0% 15% 21% 86% 36% 54% 59% 

Adm personal 81% 82% 86% 89% 82% 81% 64% 61% 74% 

Bibliotekspersonal 100% 65% 55% 80% 58% 39% 60% 63% 64% 

Totalt 

1) 

32% 35% 44% 46% 49% 63% 38% 54% 46% 

Inkluderar universitetes särskilda verksamheter, universitetsbiblioteket, förvaltningen m.m. 

64

Andel kvinnor alla personalkategorier 2002, per område 


Humteol 



Professor 9% 5% 16% 19% 25% 9% 6% 9% 12% 

Lektor 

21% 21% 33% 30% 49% 39% 25% 16% 30% 

Adjunkt 29% 46% 83% 46% 48% 87% 35% 41% 50% 


Doktorandtjänst 26% 39% 41% 53% 56% 60% 59% 57% 40% 

Annan u-vis. o forsk 24% 21% 47% 34% 39% 60% 16% 37% 

Teknisk personal 30% 58% 1% 18% 32% 86% 37% 52% 58% 

Adm personal 82% 84% 86% 87% 81% 84% 65% 62% 74% 

Bibliotekspersonal 100% 66% 42% 80% 50% 32% 58% 64% 63% 

Totalt 

1) 

31% 35% 42% 46% 49% 62% 39% 54% 45% 


Andel kvinnor alla personalkategorier 2001, per område 


Humteol 



Professor Lektor 

Adjunkt 9% 

18% 

30% 

6% 

17% 

47% 

15% 

34% 

86% 

19% 

26% 

42% 

24% 

47% 

47% 

7% 

39% 

86% 

3% 

20% 

36% 

8% 

23% 

43% 

11% 

27% 

50% 


Doktorandtjänst Annan u-vis. o forsk 

Teknisk personal 

Adm personal 

Bibliotekspersonal 26% 

22% 

31% 

83% 

100% 

37% 

27% 

56% 

84% 

71% 

37% 

39% 

7% 

86% 

38% 

50% 

34% 

32% 

77% 

94% 

51% 

35% 

35% 

72% 

42% 

55% 

60% 

87% 

78% 

42% 

75% 

45% 

37% 

66% 

59% 

43% 

12% 

55% 

59% 

63% 

38% 

33% 

60% 

72% 

64% 

Totalt 

1) 

31% 34% 39% 43% 47% 62% 40% 53% 44% 


5.2.2 Rekryteringsmål för personal 

Universitetsstyrelsen fattade 2002 beslut angående rekryteringsmål för 

lärartjänster vid Lunds universitet för perioden 2002 - 2005. Styrelsen beslutade 

fastställa lägsta rekryteringsmål för perioden och beslutet innebär bland annat 

ett förtydligat rekryteringsmål för de olika fakulteterna. Rekryteringsmålen 

anges i form av andel kvinnor i procent, med undantag för rekryteringsmålet för 

adjunkter inom den medicinska fakulteten, där målet anges i andel män i 

procent. I följande tabell redovisas Lunds universitets lokala rekryteringsmål. 

För professorer finns därutöver ett gemensamt mål för hela universitetet: 25 

procent av samtliga professorer som nyanställs fram till år 2005 skall vara 

kvinnor. Varje område skall bidra till ökningen. 

65

Rekryteringsmål för perioden 2002-2005 

Lärarkategori 

Område 

Professorer Lektorer Adjunkter 

Forskarassistenter 

LTH Naturvetenskapliga Juridiska Samhällsvetenskapliga Hum-teol Medicinska 

Konstnärliga 20% 

20% 

30% 

25% 

45% 

25% 

25% 

35% 

35% 

50% 

40% 

40% 

35% 

30% 

50% 

män 20% 

35% 

40% 

40% 

50% 

40% 

40% 

I årsredovisningen skall utfallet av de lokalt fastställda målen för andelen 

kvinnor bland nyrekryterade lärare redovisas. De mål som fastställts av Lunds 

universitet är uppdelade på fakultet och lärarkategori samt avser hela 

fyraårsperioden 2002 – 2005. Inom vissa lärarkategorier har endast ett fåtal 

lärare anställts per fakultet vilket gör att procentberäkningar blir missvisande. 

Målen kommer att följas upp i sin helhet efter fyraårsperiodens slut. 

I de följande tabellerna redovisas könsfördelningen för lektorer, adjunkter och 

forskarassistenter som anställts under 2001-2003. Nyrekryterade professorer 

redovisas separat i nästa avsnitt. 

Rekrytering av lektorer 2001 - 2003 

2001 


Område 

Män Kv % kv Män Kv % kv Män Kv % kv 

Rekryt. 

mål 1) 

LTH 

24 5 17% 13 5 28% 22 7 24% 35% 

Naturvetensk 2 3 60% 3 3 50% 3 2 40% 35% 

Juridiska 50% 

Samhällsvet 8 6 43% 10 0 0% 8 9 53% 40% 

Hum-teol 2 2 50% 6 1 14% 7 6 46% 40% 

Medicinska 2 5 71% 10 4 29% 7 4 36% 35% 

Konstnärliga 7 1 13% 5 2 29% 30% 

Övrigt 6 1 14% 1 0 0% 2 2 50% 

Totalt 

44 22 33% 50 14 22% 54 32 37% 

1) Rekryteringsmål för perioden 2002-2005 

66

Rekrytering av adjunkter 2001 - 2003 

2001 2002 2003 

Område 


Rekryt. 

mål 1) 

LTH 

12 2 14% 7 5 42% 3 0 0% 

Naturvetensk 0 1 100% 0 1 100% 

Juridiska 

Samhällsvet 2 2 50% 4 4 50% 3 5 63% 50% 

Hum-teol 0 2 100% 0 1 100% 2 2 50% 

Medicinska 1 1 50% 1 4 80% män 20% 

Konstnärliga 4 1 20% 3 3 50% 35% 

Övrigt 5 1 17% 0 1 100% 2 0 0% 

Totalt 

20 8 29% 16 17 52% 13 11 46% 


Rekrytering av forskarassistenter 2001 - 2003 

2001 2002 2003 

Område 


Rekryt. 

mål 1) 

LTH 

4 2 33% 6 2 25% 13 0 0% 35% 

Naturvetensk 10 4 29% 9 4 31% 10 5 33% 35% 

Juridiska 1 0 0% 50% 

Samhällsvet 1 3 75% 0 1 100% 1 0 0% 40% 

Hum-teol 4 1 20% 4 3 43% 10 5 33% 40% 

Medicinska 6 6 50% 8 9 53% 10 9 47% 35% 

Konstnärliga 30% 

Övrigt 1 0 0% 1 0 0% 

Totalt 25 16 39% 29 19 40% 45 19 30% 


5.2.3 Rekryteringsmål för professorer 

Lunds universitet har i regleringsbrevet ett specifikt rekryteringsmål för 

professorer. Av de professorer som anställs under fyraårsperioden 2001 – 2004 

skall minst 20 procent vara kvinnor. En betydande del av det 

jämställdhetsarbete som bedrivits under 2003 har haft till syfte att skapa 

förutsättningar för ett ökat antal kvinnliga professorer. För att ytterligare 

stimulera rekryteringen av kvinnor har universitetsstyrelsen beslutat att tillskjuta 

centrala medel motsvarande halva lönekostnaden under tre år för finansiering av 

nya anställningar av kvinnliga professorer under 2002 och 2003. 

Under 2003 var 23 procent av de nya professorerna kvinnor vilket är en ökning 

med 5 procentenheter jämfört med 2002. Under treårsperioden 2001-2003 har 

universitetet anställt eller befordrat sammanlagt 31 kvinnliga och 138 manliga 

professorer. Kvinnornas andel av de nya professorerna utgör drygt 18 procent. 

67

Antalet nya professorer 2001-2003 framgår av följande tabeller. 

Nya professorer 2003 

Andel 

Anställda Befordrade Totalt kvinnor 

Vetenskapsomr Män Kv Tot Män Kv Tot Män Kv Tot 

Hum-samhällsvet 5 1 6 3 2 5 8 3 11 27% 

Medicinskt 2 2 6 2 8 8 2 10 20% 

Naturvetenskap 3 1 4 3 1 4 25% 

Tekniskt 6 0 6 4 2 6 10 2 12 17% 

Konstnärliga 1 1 2 1 0 1 2 1 3 33% 

Totalt 

14 2 16 17 7 24 31 9 40 23% 

Nya professorer 2002 

Totalt 

18 6 24 31 4 35 49 10 59 17% 

Nya professorer 2001 

Andel 




Medicinskt 9 3 12 6 2 8 15 5 20 25% 


Tekniskt 4 0 4 16 1 17 20 1 21 5% 

Konstnärliga 1 0 1 2 0 2 3 0 3 0% 

Andel 




Medicinskt 3 0 3 12 1 13 15 1 16 6% 


Tekniskt 8 0 8 7 1 8 15 1 16 6% 

Konstnärliga 0 1 1 1 0 1 1 1 2 50% 

Totalt 

15 4 19 43 8 51 58 12 70 17% 

Totalt ökade antalet professorer (heltidsekvivalenter) med 12 mellan 2002 och 

2003. Kvinnornas andel av det totala antalet professorer ökade mellan 2002 och 

2003 med 0,7 procentenheter. 

I följande tabell redovisas förändringar av antalet anställda professorer 

(heltidsekvivalenter) per område. 

68

Antal professorer (heltidsekvivalenter) per område 

2001 2002 2003 

Män Kv Tot Män Kv Tot Män Kv Tot 

Område 

LTH 

122 12 135 139 14 153 141 14 156 

Naturvetenskap 87 5 92 94 5 99 88 5 93 

Juridiska 12 2 14 12 2 14 11 2 14 

Samhällsvetenskap 46 11 57 53 12 65 54 13 66 

Hum-teol 53 16 69 53 18 71 53 19 72 

Medicinska 

105 8 113 116 11 127 123 13 136 

Konstnärliga 6 0 7 8 1 8 9 1 9 

Övriga 6 1 6 5 1 6 6 1 7 

Totalt 437 56 492 479 63 542 486 68 554 

5.2.4 Åtgärder för jämställdhet 

Lunds universitets jämställdhetspolicy för tiden 2001- 2005 skapar 

förutsättningar för en mer långsiktig planering bl.a. vad avser rekrytering av 

lärare. Policyn ger uttryck för universitetets tydliga vilja att uppnå jämställdhet. 

För att nå de mål som finns för innevarande femårsperiod är det viktigt och 

nödvändigt att förändra rådande maktstrukturer, vilka utgör det främsta hindret 

för reell jämställdhet. Lunds universitet bedriver ett målinriktat 

jämställdhetsarbete och verkar för att tillhandahålla effektiva verktyg för detta 

arbete. 

Lunds universitet står inför stora pensionsavgångar och behöver fram till år 

2010 bl.a. rekrytera omkring 350 lärare. Eftersom det finns ett betydande antal 

kvinnliga doktorander vid universitetet föreligger stora möjligheter att rekrytera 

och erbjuda kvinnor anställning. Möjligheten att uppnå en jämnare 

könsfördelning i beslutande organ, i kommittéer och arbetsgrupper ökar 

därmed. Särskilt viktigt är det att de organ som handhar personalrekrytering har 

jämn könsfördelning. 

Ett viktigt mål är att fler kvinnliga lektorer kan förklaras behöriga till en 

befordran som professor. Under året har en kartläggning av lärare med 

visstidsanställningar genomförts. Det framkom då att ett flertal kvinnliga 

lektorer under en längre tid hade haft tidsbegränsade förordnanden. Med 

anledning av detta kommer universitetet att göra en särskild genomgång av 

möjligheterna att öka antalet tillsvidareanställda inom denna grupp. 

Under 2003 genomfördes en uppföljning av lärarförslagsnämndernas arbete 

under anställningsordningens tre första år. Rapporten visade att nästan hälften 

av alla professurer och lektorat inte hade sökts av kvinnor. Det samma gäller för 

ca 20 procent av forskarassistenttjänsterna. Det gäller dels att få kvinnor att 

söka flera utlysta anställningar än hittills, dels att på olika sätt vara uppmärksam 

på sökande kvinnors kvalifikationer. Exempel på åtgärder som kan bidra till 

detta är att skapa goda arbetsplatser och tydligare karriärvägar, kompletterat 

med individuella samtal och karriärplanering. 

69

Inom universitetets olika områden har stora ansträngningar gjorts för att öka 

andelen kvinnliga forskare på alla nivåer. Den naturvetenskapliga fakulteten har 

inrättat riktade forskarassistenttjänster för kvinnor och arbetar med ett program 

med lektorat inom strategiskt viktiga områden där det finns starka kvinnliga 

kandidater. Inom den medicinska fakulteten ges ett ”bonusår” för föräldralediga 

forskarassistenter av bägge könen. Flera områden har ambitiösa 

mentorsprogram för nydisputerade och forskarassistenter av underrepresenterat 

kön. Gemensamma ansträngningar har gjorts för att ”coacha” 

tillsvidareanställda kvinnliga lektorer fram till befordran. 

Universitetet har infört ett tydligare arbetssätt för att kunna synliggöra om 

osakliga löneskillnader förekommer och arbetet med jämställdhetsanalys av 

löner har intensifierats. I de avtal som slutits med fackliga organisationer inom 

myndigheten har uttalats ett gemensamt ansvar att upptäcka och åtgärda 

eventuella osakliga löner under årets revisionsperiod. En partsgemensam 

arbetsgrupp har genomfört ett kartläggnings- och analysarbete, som omfattar ett 

stort antal befattningar. 

Universitetet i dess helhet har som ambition att få till stånd en jämnare 

könsfördelning inte bara bland lärare/forskare utan också på fakultets- och 

institutionsledande befattningar. I valberedningsarbete och i annat internt 

rekryteringsarbete görs stora ansträngningar att rekrytera företrädare för 

underrepresenterat kön till ledningsfunktionerna. Medicinska fakulteten har 

t.ex. startat ett forskargruppledarprogram bland yngre lärare/forskare som bl.a. 

ger de kvinnliga forskarna stöd i karriären, inbegripet insikt om vikten av att ta 

på sig uppdrag och ansvara också för ledning av större organisatoriska enheter. 

5.2.5 Kompetensförsörjning 

Myndigheternas redovisningar skall enligt regeringens skrivelse baseras på tre 

kompetenskategorier: 1) Ledningskompetens - personal med formellt 

personalansvar som har till uppgift att planera och leda myndighetens 

verksamhet på olika nivåer; oberoende om ledningsuppgifterna avser kärn- eller 

stödverksamhet; chefsbefattningar, 2) Kärnkompetens - personal med 

sakområdeskompetens inom myndighetens verksamhetsområde; befattningar 

som vanligen innehas av handläggare, experter etc. och 3) Stödkompetens - 

personal med stöd-/supportfunktion för lednings- och kärnkompetens, utan 

specifik sakområdeskompetens inom myndighetens verksamhetsområde, som 

vanligtvis innehas av biträden, assistenter etc. 

Åldersstruktur och könsfördelning 

Universitetets åldersstruktur karakteriseras av att det finns många äldre och 

många yngre, men få i mellanåldrarna. Åldersstrukturen är en följd av den stora 

utbyggnaden av universitetet under 1960-talet och början av 1970-talet. 

70

Åldersfördelning anställda december 2003 

900 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

-24 år 25-29 

år 

30-34 

år 

35-39 

år 

40-44 

år 

45-49 

år 

50-54 

år 

55-59 

år 

60- 

år 

Ledningskompetens 

Stödkompetens 

Kärnkompetens 

I syfte att attrahera och behålla yngre kvalificerade lärare och teknisk/ 

administrativ personal inom kategorin kärnkompetens kommer universitetet att 

öka anställningstryggheten för dessa personalgrupper. Idag utgör antalet 

tidsbegränsade anställningar bland lärare under 45 år exklusive forskarassistenter 

50 procent jämfört med 16 procent för lärare 45 år eller äldre. Antalet 

tillsvidareanställda inom ovannämnda grupper skall som mål öka med 20 

procent (ca 90 anställningar) under treårsperioden 2004-2006. Under 2003 har 

ett genomgripande kartläggningsarbete genomförts. 

Universitetet arbetar på bred front med att utveckla mellantjänster och därmed 

skapa tydligare karriärvägar för yngre kvalificerade forskare. Universitetet 

kommer vidare att starta ett speciellt program kallat Academic Traineeship för 

doktorander i slutet av forskarutbildningen. De uttagna doktoranderna i 

programmet får möjlighet att genomgå ett individuellt anpassat 

utvecklingsprogram under och efter sin doktorandtid för att på sikt kvalificera 

sig till olika anställningar. 

Universitetet har en central policy för jämställdhet där rekryteringsfrågorna 

anges som ett särskilt område för perioden 2001-2005. Rekryteringsmålen för 

lärare och professorer redovisas i avsnitt 5.2.1 – 5.2.3. 

Av samtliga anställningar vid Lunds universitet innehade männen 53 procent 

och kvinnorna 47 procent. Inom kategorin stödkompetens utgjorde kvinnorna 

75 procent av de anställda, medan kvinnornas andel inom ledningskompetens 

endast var 22 procent. 

Fördelning på kompetenskategorier 2003, procent 

Kvinna 

Man 

Ledningskompetens 22 78 

Kärnkompetens 41 59 

Stödkompetens 75 25 

Totalt 47 53 

71

Inom kategorierna stödkompetens och ledningskompetens är målet under 

treårsperioden 2004-2006 att antalet för det underrepresenterade könet skall 

öka med 10 procent. Bl.a. kommer kraftfulla åtgärder att vidtas för att öka 

andelen kvinnliga prefekter. 

Pensionsavgångar och rörlighet 

Stora lärargrupper kommer att lämna universitetet med pension under den 

närmsta tioårsperioden. Universitetet kommer att behöva rekrytera ett stort 

antal lärare, forskare och doktorander. I detta arbete måste särskilt 

nödvändigheten av en jämnare könsfördelning bland universitetet lärare och 

forskare beaktas. För möjligheten att kunna rekrytera kvalificerade lärare spelar 

också resultatet av universitetets forskarutbildning en stor roll. Det pågår redan 

nu en ökande generationsväxling i forskarkåren, och universitetet räknar med 

att klara av konsekvenser av fyrtiotalisternas pensioneringar om yngre forskare 

ges bättre förutsättningar för tydliga och mer förutsägbara karriärvägar. 

Under den närmaste treårsperioden kommer antalet pensionsavgångar att 

omfatta ca 300 anställda (5 procent). Fördelningen på kompetensnivåer visas i 

tabellen nedan. 

Pensionsavgångar 2004 - 2006 Jfr totalt dec 03 

2004 2005 2006 Totalt Antal 

Kompetensnivå 

Ledningskompetens 4 9 12 25 208 12% 

Kärnkompetens 48 62 73 183 4 949 4% 

Stödkompetens 22 29 41 92 1 448 6% 

Totalt 

74 100 126 300 6 605 5% 

För adjunkter, lektorer och professorer uppgår antalet pensionsavgångar till 

totalt 145 under perioden vilket motsvarar ca 8 procent av antalet anställda i 

dessa kategorier. 

Universitet skall vara attraktivt för de bästa forskarna och lärarna även i ett 

internationellt perspektiv. En strategi med detta syfte är att utforma ett program 

för att rekrytera internationellt förstklassiga forskare och lärare. 

Universitetet skall ta tillvara yngre kvalificerade administratörer och tekniker 

liksom lovande yngre lärare och forskare. 

Universitetet skall bedriva ett särskilt trainee-program för kvalificerade yngre 

handläggare. Under 2003 har traineeprogrammet utvecklats och utbildningen 

startar med 16 deltagare våren 2004. 

Mellan september 2002 och september 2003 har det tillkommit 996 

(16 procent) nya anställda samtidigt som 833 (13 procent) anställda slutat. Det 

ger en nettoökning med 176. Ökningen hänför sig i huvudsak till anställningar 

för forskarstuderande. Administrativ personal har ökat något samtidigt som 

teknisk personal minskat. 

72

Exte rn rörlighet, antal som slutat resp nyanställts 

Kategori 

Antal Avg Nya Antal 

Omsätt- 

0209 0209 0309 0309 Netto ning 1) 

Ledningskompetens 200 11 4 191 -9 2% 

Kärnkompetens 4 176 625 200 3 763 -413 5% 

Stödkompetens 1 392 93 13 1 317 -75 1% 

Oklassade 429 104 779 1 102 673 

Summa 6 197 833 996 6 373 176 13% 

1) 

Omsättning= lägsta tal Avg/Nya dividerat med genomsnittet av antalet 

anställda 2002 och 2003 (AGV:s återrapportering 031215) 

Inom ramen för ett aktivt lokalt omställningsarbete används en del av medlen 

för en generationsväxling. Dessutom avsätts en del av medlen till finansiering av 

anställda som väljer delpension vilket också får ses som en 

generationsväxlingsåtgärd. 

De personal- och kompetensförsörjningsproblem som fakulteterna redovisar är 

varierande och orsakas till en del av konkurrens från andra universitet/högskolor 

och från företag. Generellt är dock bedömningen att universitetet inte kommer 

att ha några mer omfattande rekryteringsproblem. 

Sjukfrånvaro 

Universitetets mål är att under det närmaste året totalt minska den 

genomsnittliga sjukfrånvaron till 3,5 procent för att på tre års sikt komma ned 

till 3 procent. Sjukfrånvaron uppgick till 3,64 procent under 2003. 

Universitetet har sedan flera år arbetat med förebyggande verksamhet för att 

minska sjukfrånvaron. Kurser i bland annat stresshantering ges kontinuerligt till 

samtliga anställda. Utbildning av arbetsledare sker också när det gäller 

rehabiliteringsutredningar. 

Universitetet har en inbyggd företagshälsovård vilket borgar för att anställdas 

rehabilitering kan komma igång ganska omgående vid längre sjukskrivningar. 

Det finns ett utmärkt samarbete mellan företagshälsovården, försäkringskassan 

och universitetets personalenhet. Rehabiliteringsmöten mellan de ovan nämnda 

enheterna sker varje vecka. Universitetet har utarbetat en manual som alla 

arbetsledare kan följa för att på ett tidigt stadium genomföra rehabilitering av 

anställda som är sjukskrivna. Företagshälsovården erbjuder och genomför 

hälsoundersökning av de anställda vid myndigheten. I denna undersökning 

behandlas även den psykosociala arbetsmiljön. 

Under 2003 fastställde universitetet en ny friskvårdspolicy. Policyn är ett led i 

universitetets satsning på friskvård. Friskvårdspolicyn ska leda till ett ökat 

välbefinnande i arbetet, ökad frisknärvaro samt förebygga och minska 

arbetsskador. Universitetet subventionerar ekonomiskt motionsinriktad 

friskvård för alla anställda. Universitetet erbjuder även massage till anställda 

med mycket monotona arbetsuppgifter för att därigenom minska sjukfrånvaron. 

Lunds universitet har hos utvecklingsrådet ansökt om medel för ett projekt som 

skall minska sjukfrånvaron ytterligare vid myndigheten. Projektet genomförs i 

samarbete med försäkringskassan. 

73

Anställdas sjukfrånvaro i förhållande till den ordinarie arbetstiden under 2003 

redovisas i avsnitt 11 Tilläggsupplysningar och noter. 

Etnisk och kulturell mångfald 

Universitetet skall främja den akademiska miljöns sociala, etniska och 

internationella mångfald. 

Universitet har i det hittillsvarande mångfaldsarbetet fokuserat på studenterna. I 

den nya plan som läggs fram till hösten innevarande år, och som skall gälla för 

perioden 2005-2006, kommer insatser på personalsidan att få en mer 

framskjuten plats. 

74

6 Särskilda frågor och redovisningar 

6.1 Genusvetenskap 

Centrum för genusvetenskap vid Lunds universitet har till uppgift att bedriva 

och befrämja forskning och utbildning inom området kvinno- och 

genusvetenskap. Centrum har en bred egen verksamhet, men arbetar också i 

samverkan med universitetets övriga institutioner samt ingår i ett europeiskt 

nätverk kring kvinno- och genusstudier. Centrum erbjuder tvärvetenskapliga 

grundkurser upp till magisternivå, kurser för forskarstuderande och speciella 

kurser för universitetslärare och undervisande doktorander. Andra inslag i 

verksamheten är seminarier, konferenser, öppna föreläsningsserier och 

diskussionsaftnar. Organisatoriskt tillhör centrum för genusvetenskap fr.o.m. 

2002 den samhällsvetenskapliga fakulteten efter att tidigare ha tillhört 

universitetets särskilda verksamheter. 

Antalet helårsstudenter och helårsprestationer i grundutbildningen ökade under 

2003 och andelen män som studerar genusvetenskapliga kurser ökade med två 

procentenheter. 

Centrum för genusvetenskap 

2001 2002 2003 

Helårsstudenter 80 129 162 

Därav andel kvinnor 89% 86% 84% 

Helårsprestationer 50 79 97 

Centrum ger forskningsinformation i form av Femdok - den nationella 

databasen över kvinno-, genus- och jämställdhetsforskning och tidskriften 

Aktuellt om genusforskning, som ges ut i samarbete med DISA - föreningen för 

kvinnostudier. Genusbiblioteket är en viktig del av verksamheten. Samlingarna 

består av över 9 000 monografier, uppsatser och rapporter, samt ett sextiotal 

tidskrifter. Bibliotekskatalogen är sökbar via Internet och biblioteket är öppet 

för alla, även personer utan anknytning till universitetet. 

Intäkter och kostnader för Centrum för genusvetenskap framgår av följande 

tabell. 

Centrum för genusvetenskap 


2 001 2 002 2 003 

Intäkter 4 462 6 657 10 575 

Kostnader 4 945 6 269 9 954 

Årets kapitalförändring -483 388 621 

Ackumulerad kapitalförändring 1 098 

75

6.2 Bibliotekskostnader 

Biblioteksverksamheten vid Lunds universitet är organiserad i ett nätverk, 

Lunds universitets bibliotek (LUB). Detta nätverk består av ett antal 

fakultetsbibliotek och institutionsbibliotek samt av universitetsbiblioteket (UB) 

som svarar för kulturarvsfunktioner. Vid sidan av LUB finns även ett antal 

mindre institutionsbibliotek. I nätverksorganisationen ingår också centrala 

enheter för ledning och stödfunktioner, Biblioteksstyrelsen och Biblioteksdirektionen. 

Biblioteksdirektionen samordnar verksamheten i nätverket och 

ansvarar för gemensamma bibliotekssystem och elektroniska bibliotekstjänster. 

Biblioteksdirektionen och UB finansieras gemensamt inom universitetet medan 

fakultetsbiblioteken finansieras inom respektive område/fakultet. Begreppet 

centralbibliotek är inte helt relevant med Lunds universitets organisationsstruktur. 

Biblioteksdirektionen och UB får anses vara det som mest svarar mot 

begreppet centralbibliotek. Kostnaderna för denna verksamhet under perioden 

2001 – 2003 framgår av följande tabell. Dessutom redovisas en uppskattad 

kostnad för övrig biblioteksverksamhet i form av fakultets- och 

institutionsbibliotek. Den senare redovisningen avser 2003. 

Bibliotek 

Kostnader (tkr) 

2001 2002 2003 

Universitetets centrala biblioteksservice: 

Kostnader inkl lokalkostn. 109 603 115 838 119 618 

Varav lokalkostnader 18 043 20 309 19 193 

Kostnader exkl lokalkostn. 91 560 95 529 100 425 

Fakultets- och institutionsbibliotek 

Kostnader, cirka 79 700 

Varav lokalkostnader 24 700 

Kostnader exkl lokalkostn. 55 000 

Univ omslutning 5 067 000 

Andel bibliotekskostnader/total omslutning 2,4% 

6.3 Internationella Institutet för industriell miljöekonomi 

Internationella Institutet för Industriell Miljöekonomi inrättades av riksdagen 

1994 som en särskild inrättning vid Lunds universitet, med uppgift att bedriva 

forskning och utbildning inom miljöområdet, särskilt inom området industriell 

miljöekonomi. Verksamheten skall bedrivas i samarbete med utländska institut 

och ha en internationell inriktning. Av regeringens direktiv framgår vidare att 

institutet även skall fokusera på verksamheter inom ramen för den s.k. tredje 

uppgiften. 

Institutet har utbildat studenter från ett 70-tal länder inom ramen för 

mastersprogrammet Master of Science in Environmental Management and 

Policy. Under året examinerades 25 studenter. Samtliga cirka 300 

mastersstudenter som utexaminerats totalt, ingår i ett mycket aktivt 

alumninätverk, som kontinuerligt träffas i mindre eller större grupperingar. 

Den tredje större träffen i Lund hölls i maj 2003. 

76

Forskningsverksamheten, som i hög grad har en tillämpad inriktning och ett 

internationellt perspektiv, bedrivs inom det övergripande ämnesområdet 

förebyggande miljöskyddsstrategier. Den är huvudsakligen fokuserad på fyra 

större forskningsområden: Cleaner Products, Sustainable Tourism, Energy for 

Sustainable Development och Distributed Economies. Under året har två 

doktorsavhandlingar framlagts. 

Den s.k. tredje uppgiften har framförallt utvecklats i projekt knutna till 

kinesiska samarbetspartners. Enligt avtal med Kinas största bank, Industrial and 

Commercial Bank of China (ICBC), genomförs ett femårigt utbildningsprogram 

för miljöstrategisk utbildning av bankens ledande beslutsfattare. I 

samarbete med det kinesiska miljöministeriet gavs en första distansutbildning av 

ungdomar i förebyggande miljövård, med sikte på ett utvidgat utbildningsprogram 

under de kommande fem åren. 

Nätverket Global Environmental and Ethical Partnership (GEEP), har under 

året vidareutvecklats och består nu av ca 35 medlemmar, vilka representerar 

svenska små- och medelstora företag, kommuner och organisationer. Syftet med 

GEEP är att skapa mer kontinuerliga och långsiktiga relationer mellan ett 

tvärsnitt av svenska samhällsaktörer och den verksamhet som reguljärt bedrivs 

vid institutet. 

Institutets basverksamhet har under uppbyggnadsskedet huvudsakligen 

finansierats via en av riksdagen för ändamålet särskilt inrättad stiftelse, som har 

till uppgift att svara för institutets finansiering samt att tillse att verksamheten 

utvärderas och kvalitetsbevakas. Fr.o.m. 2002 måste dock en växande del av 

institutets verksamhet finansieras externt. Under 2003 tecknade institutet långoch 

kortsiktiga forsknings- och utbildningskontrakt till ett belopp om 

motsvarande drygt 20 Mkr för verksamhet under åren 2003-2006. Den 

stiftelsefinansierade delen uppgick till ca 25 Mkr för år 2003. 

Institutets intäkter och kostnader samt kapitalförändring för perioden 2001- 

2003 framgår av följande tabell. 

Internationella institutet för industriell miljöekonomi 


2 001 2 002 2 003 

Intäkter 31 966 36 355 35 781 

Kostnader 34 825 37 220 36 633 

Årets kapitalförändring -2 859 -865 -852 

Ackumulerad kapitalförändring -5 405 

6.4 Likabehandling av studenter 

Lunds universitet har med anledning av lagen om likabehandling utarbetat och 

beslutat om en årlig handlingsplan för att främja studenters lika rättigheter. 

Universitet har även avseende ärenden enligt likabehandlingslagen antagit en 

handläggningsordning. 

77

Under våren 2003 tillsattes en arbetsgrupp för likabehandling av studenter med 

representanter från olika delar av universitetet. Arbetsgruppen har bland annat 

till uppgift att följa upp och lämna förslag till förnyelse av den årliga 

handlingsplanen, stödja och sprida kunskap om likabehandlingsarbetet och 

samordna resultatuppföljning. 

Lunds universitet har genomfört förhållandevis omfattande 

enkätundersökningar bland studenter avseende funktionshinder och sexuell 

läggning. Resultaten av dessa undersökningar samt erfarenheter från 

organisationen visar att kunskapen om likabehandlingslagen och om de olika 

diskrimineringsgrunderna är låg, både bland studenter och anställda. Resultaten 

har presenterats vid seminarier till vilka prefekter, studierektorer, 

studievägledare, studentkårer m.fl. varit inbjudna. 

En enkät som berör etnicitet har genomförts men endast preliminärt material 

finns att tillgå. Utvärdering och presentation planeras ske under våren 2004. En 

omfattande studiesocial undersökning bl.a. med avseende på förekomsten av 

kränkande särbehandling utförs också under läsåret 2003/04. 

Planen för 2004 har till följd av de redovisade enkätresultaten fått en tydlig 

fokusering på informationsspridning och kompetensutveckling. Arbetet med 

utvärderingar av resultaten av enkäterna och utarbetande av åtgärder i 

anledning av resultaten kommer att fortgå under 2004. 

6.5 Studenternas deltagande och inflytande 

Lunds universitet har en lång tradition av ett väl fungerande formellt 

studentinflytande, vilket har gett studentkårerna en stark ställning vid 

universitetet. Studenterna finns representerade i beredande och formella organ, 

arbetsgrupper och i andra diskussioner av vikt för studenterna. Studenterna 

deltar även med en företrädare vid rektors regelbundna beslutssammanträden 

liksom i dekanernas informella samrådsorgan, ”dekanrådet”. I samband med att 

en ny rektor tillträdde i början av år 2003, genomfördes en förändring i 

universitetets ledningsstruktur. Numera finns en ledningsgrupp bestående av 

rektor, prorektor, två vicerektorer samt förvaltningschefen, där också 

studenterna finns representerade med två företrädare. 

Ett problem med studentinflytandet är att studentkårerna ibland har svårt att 

fylla platserna i den stora floran av styrelser och nämnder de skall finnas 

representerade i. Detta bekräftas av Lunds Universitets Studentkårer (LUS) som 

menar att strukturen bör ändras och organiseras på ett mer överskådligt sätt där 

arbetsgrupper kopplas direkt till styrelser och nämnder istället för nya 

frikopplade arbetsgrupper. 

Under 2003 har en version i fickformat av ”Riktlinjer för relationer mellan 

institutioner/fakulteter och forskarstuderande vid Lunds universitet”, den s.k. 

”Rättighetslistan för doktorander”, utformats och delats ut till fakulteter, 

institutioner och forskarstuderande. 

Lunds universitet använder sig av så kallade barometrar som mäter behovet av 

förändringar inom både grund- och forskarutbildning. Men trots lång 

erfarenhet av utvärderingar, barometrar, rättighetslistor och ett fungerande 

78

formellt inflytande känner sig den enskilde studenten inte alltid bekräftad, och 

kan känna ett missnöje med möjligheterna att påverka den egna utbildningen. 

Studentinflytande ur ett jämställdhetsperspektiv 

Högskoleförordningen ger studentkårerna rätten att utse sina representanter 

och även ansvaret för att detta sköts. Vad högskolan kan göra är att bereda plats 

för studentrepresentation. Detta gäller såväl för universitetsövergripande organ 

och centrumbildningar där studentrepresentanterna utses av kårernas 

samarbetsorgan Lunds universitets studentkårer (LUS), som för områdenas egna 

organ, såsom fakultetsstyrelser, institutionsstyrelser, lärarförslagsnämnder och 

utbildningsnämnder. Universitetet kan inte omedelbart påverka 

könsfördelningen bland studentrepresentanterna, utan detta ankommer på 

kårerna själva. Bland kårerna är det en utbredd uppfattning att man låter sig 

representeras av den person som anses lämpad oavsett kön. Studenterna påpekar 

att det är rimligt att universitetets policies för jämställdhet spelar roll även då 

studenterna utser sina företrädare. Universitetet måste demonstrera att 

jämställdhet är viktigt, menar studenterna. Omständigheter som t.ex. 

tidpunkter då möten förläggs har betydelse för hur universitetets syn på 

jämställdhet uppfattas bland studenterna. 

Könsfördelningen bland studeranderepresentanter är generellt jämn i organ 

inrättade av universitetet/fakulteten (fakultetsstyrelse, institutionsstyrelse, 

lärarförslagsnämnder och dylikt) med hänsyn till hela studentpopulationen. 

Detta gäller även för teknologerna där drygt 30 procent av 

studentrepresentanterna är kvinnor. 

79

Finansiell redovisning 

7 Resultaträkning 

Belopp i tkr 2003 Not 2002 


Intäkter av anslag 2 904 250 1 2 787 827 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 432 648 2 397 744 

Intäkter av bidrag 1 490 670 3 1 463 816 

Finansiella intäkter 46 169 4 61 572 

= Summa 4 873 737 4 710 960 


Kostnader för personal -2 986 932 5 -2 805 861 

Kostnader för lokaler - 659 885 6 - 603 197 

Övriga driftkostnader -1 039 094 6 -1 001 670 

Finansiella kostnader - 17 111 7 - 25 705 

Avskrivningar och nedskrivningar - 253 680 10, 11, 12 - 245 510 

= Summa -4 956 701 -4 681 944 

Verksamhetsutfall - 82 963 29 016 

Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag - 660 6 943 

Uppbördsverksamhet 8 

Intäkter av avgifter mm samt andra intäkter som ej disp av myndigheten 149 332 

Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet - 149 - 332 

= Saldo 0 0 

Transfereringar 9 

Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag 24 917 17 872 

Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 21 516 40 628 

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 126 675 127 554 

Lämnade bidrag - 173 108 - 186 054 

= Saldo 0 0 

Årets kapitalförändring - 83 624 30 35 959 

80

8 Balansräkning 

Belopp i tkr 2003-12-31 Not 2002-12-31 

TILLGÅNGAR 

Immateriella anläggningstillgångar 

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillg 15 293 10 489 

Materiella anläggningstillgångar 

Förbättringsutgifter på annans fastighet 160 531 11 177 983 

Maskiner, inventarier, installationer m m 545 765 12 514 472 

Pågående nyanläggningar 20 875 13 26 422 

Summa materiella anläggningstillgångar 727 171 718 877 

Finansiella anläggningstillgångar 

Andelar i dotterföretag och intresseföretag 50 992 14 52 813 

Andra långfristiga fordringar 2 000 15 2 000 

Summa finansiella anläggningstillgångar 52 992 54 813 

Varulager m m 

Varulager och förråd 1 904 2 212 

Fordringar 

Kundfordringar 69 019 79 869 

Fordringar hos andra myndigheter 72 988 16 78 902 

Övriga fordringar 3 453 17 11 371 

Summa fordringar 145 460 170 141 

Periodavgränsningsposter 

Förutbetalda kostnader 186 534 18 154 021 

Upplupna bidragsintäkter 407 969 19 349 261 

Övriga upplupna intäkter 58 993 20 71 935 

Summa periodavgränsningsposter 653 495 575 217 

Avräkning med statsverket 

Avräkning med statsverket 0 21 - 6 890 

Kortfristiga placeringar 

Värdepapper och andelar 0 22 120 

Kassa och bank 

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 1 246 404 23 1 466 273 

Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret 30 000 24 30 000 

Kassa, postgiro och bank 36 304 25 14 574 

Summa kassa och bank 1 312 708 1 510 847 

SUMMA TILLGÅNGAR 2 909 023 3 025 827 

81

Belopp i tkr 2003-12-31 Not 2002-12-31 

KAPITAL OCH SKULDER 

Myndighetskapital 

Statskapital 10 832 26 10 998 

Donationskapital 2 000 27 2 000 

Resultatandelar i dotterföretag och intresseföretag 41 634 28 35 852 

Balanserad kapitalförändring 628 582 29 599 400 

Kapitalförändring enligt resultaträkningen - 83 624 30 35 959 

Summa myndighetskapital 599 424 684 208 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 25 530 31 21 267 

Skulder m m 

Lån i Riksgäldskontoret 428 861 32 441 965 

Skulder till andra myndigheter 108 766 33 120 234 

Leverantörsskulder 56 377 106 767 

Övriga skulder 124 138 34 117 455 

Depositioner 716 1 017 

Summa skulder m m 718 858 787 438 

Periodavgränsningsposter 

Upplupna kostnader 224 288 35 239 060 

Oförbrukade bidrag 1 190 419 36 1 145 901 

Övriga förutbetalda intäkter 150 504 37 147 953 

Summa periodavgränsningsposter 1 565 211 1 532 913 

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 2 909 023 3 025 827 

ANSVARSFÖRBINDELSER 

1. Statliga garantier för lån och krediter Inga Inga 

2. Övriga ansvarsförbindelser Inga Inga 

82

9 Anslagsredovisning 

Redovisning mot anslag, belopp i tkr 

Anslag Benämning Ing Årets Omdisp Totalt Utgifter Utöver- 

tilldeln anslags- disponi- gående 

förings- enl regl belopp belt överför 

belopp brev belopp belopp 

16.25:21 Lunds univ: Grundutbildning 

Ramanslag 

16.25:21:1 Takbelopp (ram) 6 890 1 380 557 1 387 447 1 387 447 0 

16.25:21:2 Högskolepedagogisk utbildning av lärare (ram) 967 967 967 0 

16.25:21:3 Nationellt resurscentrum i fysik (ram) 1 130 1 130 1 130 0 

16.25:21:4 Trafikflygarutbildning (ram) 25 182 25 182 25 182 0 

16.25:21:5 Pilotprojekt för högskoleped utb av lärare (ram) 3 996 3 996 3 996 0 

16:25:21:6 Omhändertagande av arkeologiska fynd (ram) 2 000 2 000 2 000 0 

Summa 6 890 1 413 832 1 420 722 1 420 722 0 

16.25:22 Lunds univ: Forskn o forskarutb 

Ramanslag 38) 

16.25:22:1 Humanistisk-samhällsvetenskapligt (ram) 287 289 287 289 287 289 0 

16.25:22:2 Medicinskt (ram) 185 009 185 009 185 009 0 

16.25:22:3 Naturvetenskapligt (ram) 239 866 239 866 239 866 0 

16.25:22:4 Tekniskt (ram) 202 526 202 526 202 526 0 

16.25:22:5 Konstnärligt utvecklingsarbete (ram) 4 919 4 919 4 919 0 

16.25:22:6 Ersättning för lokalhyror m m (ram) 238 525 238 525 238 525 0 

Summa 1 158 134 1 158 134 1 158 134 0 

16.25:72 Särskilda utgifter inom universitet och 

högskolor mm 

Ramanslag 

16.25:72:18:2 Lunds universitet, per capitaersättning f nätuniv 39) (ram) 21 140 21 140 21 140 0 

16:25:72:27:2 NT-svux (ram) 40) 1 021 1 021 1 021 0 

16:25:72:29 Sommarkurser inom Öresundssamarbetet 41) (ram) 1 800 1 800 1 800 0 

Summa 22 940 1 021 23 961 23 961 0 

16.25:74 Ersättningar f klinisk utbildn o forskn 

Ramanslag 

16.25:74:2 Lunds universitet (ram) 326 350 326 350 326 350 0 

Summa 326 350 326 350 326 350 0 

Summa 6 890 2 921 256 1 021 2 929 167 2 929 167 0 

Finansiella villkor enligt regleringsbrevet 

Beräkning av grundutbildningsanslag samt beräkning av förbrukade resurser inom nätuniversitet för budgetåret 2003 anges i bilaga. 

Enligt avtal om samarbete om klinisk utbildning och forskning utbetalades 326 350 tkr till Region Skåne den 15 juli 2003. 

83

Redovisning mot inkomsttitel, belopp i tkr 

InkomstBenämning Inkomster Saldo 

titel 03-12-31 

2394:01 Övriga ränteinkomster 1) 149 149 

Summa 

1) Ränta på valutakontot för bidrag från EU-budgeten, 149 tkr 

149 

84

10 Finansieringsanalys 

Belopp i tkr Not 2003 2002 

Drift 

Kostnader 1 -4 696 545 -4 423 836 

Finansiering av drift 

Intäkter av anslag 2 904 250 2 787 827 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 432 039 391 132 

Intäkter av bidrag 3 1 438 232 1 437 018 

Övriga intäkter 46 169 61 572 

Summa medel som tillförts för finansiering av drift 4 820 690 4 677 550 

Minskning (+) av lager 308 116 

Ökning (-) av kortfristiga fordringar 4 - 53 597 - 130 537 

Minskning (-) av kortfristiga skulder 5 - 33 347 276 468 

KASSAFLÖDE TILL DRIFT 37 509 399 761 

Investeringar 

Investeringar i materiella tillgångar - 264 501 - 262 436 

Investeringar i immateriella tillgångar - 14 999 - 587 

Summa investeringsutgifter - 279 500 - 263 023 

Finansiering av investeringar 

Lån från Riksgäldskontoret 161 409 615 633 

-amorteringar - 174 513 - 640 294 

Försäljning av anläggningstillgångar 1 118 6 938 

-därav medel som tillförts statsbudgeten 0 0 

Invärdering av anltillgångar mot statskapital m m 0 1 918 

Bidragsmedel som erhållits för investeringar 6 74 339 52 278 

Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar 62 353 36 472 

Förändring av kortfristiga fordringar och skulder - 11 732 - 11 732 - 6 498 - 6 498 

KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR - 228 878 - 233 048 

Transfereringsverksamhet 

Lämnade bidrag - 173 108 - 186 054 

Utbetalningar i transfereringsverksamhet - 173 108 - 186 054 

Finansiering av transfereringsverksamhet 

Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av 

bidrag 24 917 17 872 

Medel som ehållits från andra myndigheter för finansiering 

av bidrag 21 516 40 628 

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 126 675 127 554 

Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringsverksamhet 

173 108 186 054 

KASSAFLÖDE FRÅN TRANSFERERINGSVERKSAMHET 0 0 

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL - 191 369 166 713 

85

Belopp i tkr Not 2003 2002 

Specifikation av förändring av likvida medel 

Likvida medel vid årets början 1 504 077 1 337 364 

Minskning (-) av tillgodohavande RGK - 219 869 193 542 

Ökning (+) av banktillgodohavanden 21 610 - 14 111 

Ökning (+) av avräkning med statsverket 6 890 - 12 718 

Summa förändring av likvida medel - 191 369 166 713 

Likvida medel vid årets slut 1 312 708 1 504 077 

Not 1 Kostnader 

Summa verksamhetens kostnader enligt resultaträkning -4 956 701 -4 681 944 

avsättning för pensioner 4 263 7 715 

avskrivningar och nedskrivningar 253 680 245 510 

realisationsförlust vid avyttring av anläggningstillgångar 2 214 -4 696 545 4 883 -4 423 836 

Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 

Summa intäkter av avifter m m enligt resultaträkning 432 648 397 744 

realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar - 609 432 039 - 6 612 391 132 

Not 3 Intäkter av bidrag 

Summa intäkter av bidrag enligt resultaträkning 1 490 670 1 463 816 

Bidragsmedel som erhållits för investeringar - 52 438 1 438 232 - 26 799 1 437 018 

Not 4 Ökning (-) av kortfristiga fordringar 

Förändring av balansräkningens poster - 53 597 - 130 731 

korrigering mot statskapital 0 - 53 597 194 - 130 537 

Not 5 Minskning (-) av kortfristiga skulder 

Förändring av balansräkningens poster - 23 179 295 449 

periodiserade bidragsmedel som erhållits för investeringar - 21 900 - 25 479 

förändring av kortfristiga skulder för investeringar 11 732 - 33 347 6 498 276 468 

Not 6 Bidragsmedel som erhållits för investeringar uppgår till 

ett högre belopp än vad som redovisas ovan. Många gånger 

lämnas bidrag för såväl investeringar som personalkostnader eller 

andra kostnader och bokföring sker då inte på uppdelade 

intäktskonton. 

86

11 Tilläggsupplysningar och noter 

Kommentarer till noter 

Belopp i kr där annat ej anges 

Allmänt 

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om 

årsredovisning och budgetunderlag och förordningen (2000:606) om myndigheters 

bokföring. 

Brytdagen för periodens löpande bokföring var den 12 januari 2004 (10 januari 2003). 

Värdering av bankmedel i utländsk valuta 

Innestående behållning på EUR-konto per 2003-12-31 har omvärderats till 

balansdagskurs. 

Värdering av fordringar och skulder 

Kundfordringar som är äldre än sex månader har skrivits av som kundförlust. 

Fordringar respektive skulder i utländsk valuta har upptagits till balansdagskurs. 

Värdering av varulager 

Varulager har värderats till verkliga värdet på balansdagen. 

Värdering av anläggningstillgångar 

Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst 10 tkr 

och en beräknad ekonomisk livslängd på 3 år eller längre definieras som 

anläggningstillgång. Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda 

ekonomiska livslängden. Normalt tillämpas avskrivningstider på 3, 5, 7, eller 10 år för 

transportmedel, inventarier, övriga anläggningar. Från och med räkenskapsåret 2002 

aktiveras utgifter för immateriella anläggningstillgångar med en avskrivningstid på 3-5 

år. 

För förbättringskostnader på annans fastighet gäller att avskrivningstiden anpassas till 

återstående hyreskontrakts längd 3-20 år. 

För pågående nyanläggningar påbörjas avskrivning först efter färdigställande. 

Oförbrukade bidrag 

Universitetets princip för redovisning av bidragsintäkter som erhållits för finansiering av 

anläggningstillgångar har ändrats fr o m 1 januari 1999. Bidragen intäktsförs i takt med 

avskrivningen på anläggningstillgången och erhållna bidragsintäkter som skall täcka 

avskrivningar under kommande räkenskapsår periodiseras som Oförbrukade bidrag 

under rubriken Periodavgränsningsposter i balansräkningen. Enligt tidigare tillämpad 

redovisningsprincip har bidraget intäktsförts i sin helhet under det räkenskapsår då 

anläggningen anskaffades. 

Donationsmedel 

Universitetet har medgivande från regeringen enligt § 12 donationsförordningen, att 

placera donationsmedel som inte skall förbrukas inom de närmaste två åren utanför 

Riksgälden. 

Per 2003-12-31 var dessa medel placerade som kortfristig placering hos Riksgälden 30 

Mkr (30 Mkr), på bankkonto 11 Mkr (9 Mkr) och på myndighetens räntekonto 20 Mkr 

(16 Mkr). Samtliga nya donationer har intäktsförts som bidrag. De medel som vid 

bokslutstillfället ännu inte förbrukats för sitt ändamål har periodiserats som oförbrukade 

bidrag. 

Behovet av likvida medel de närmaste två åren beräknas uppgå till 4 Mkr (4 Mkr). 

Den donation som redovisas som Donationskapital har varaktighetskriterium enligt 

donationsurkunden men uppfyller inte kraven för att bli stiftelse. Kapitalet är placerat, 

enligt donators önskan, som långfristig fordran. 

87

Uppgifter om styrelsen enligt 7 kap 2§ förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 

Ersättningar har under året utbetalats till styrelseledamöter och ledande befattningshavare i enlighet 

med nedanstående. Uppdrag som styrelseledamot i andra organisationer anges med kursiv stil. 

Styrelsen: 

Direktör Lennart Nilsson, ordf (avgick 2003-12-31) 66 

Teknikföretagen, ordförande 

Kulturen i Lund, ordförande 

Malmöhus Invest, ordförande 

Erik Philip-Sörensens stiftelse, ordförande 

GS Development Cardo AB, vice ordf 

Albert Påhlssons stiftelse, ledamot 

AFA, ledamot 

AMF pension, ledamot 

Crafoordska stiftelsen, ledamot 

Industrivärden, ledamot 

Svenskt Näringsliv, ledamot 

Riksdagsledamot Bo Bernhardsson, ledamot 28 

Fil dr Katarina Byström, ledamot (avgick 2003-12-31) 28 

VD Peter Egardt, ledamot (avgick 2003-12-31) 28 

Stockholms Handelskammare, VD 

Svenska Handelskammarförbundet, VD 

Riksbanksfullmäktig 

Timbro AB 

Stockholmsmässan AB, vice ordf 

Kungsträdgården Park och Evenemang AB, ordf 

Eurochambres, vice ordf 

ChamberSign Sverige AB, ordf 

Beridna Högvakten 

Hufvudstaden AB 

Jarl Hjalmarssons-stiftelsen 

Direktör Svend Holst-Nielsen, ledamot (avgick 2003-12-31) 28 

Unilever AB, ordf 

Lindab AB, ordf 

Spendrups Bryggeri AB, ordf 

HemoCue AB, ordf 

Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, ordf 

Ballingslöv kök och Bad, ledamot 

S Reg AB, ordf 

Wallgrund AB 

Besthand AB 

Kanslichef Bengt Nörby, ledamot 28 

TCO-Development, ordf 

Bergendal kurs o. konferens, ordf 

Handelsbolaget Berget, ordf 

TBV, styrelseledamot 

LO/TCO Rättsskydd AB, styrelseledamot 

User Award AB, styrelseledamot 

Kommunalråd Bengt Silfverstrand, ledamot (avgick 2003-12-31 28 

Miljöstrategiska forskningsstiftelsen – MISTRA 

Systembolaget AB 

F. generaldirektören Allan Larsson, ordf (ny 2004-01-01) 

Sveriges Television AB, ordf 

Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum, ledamot 

88

Bankdirektör John Abrahamson, ledamot (ny 2004-01-01) 

Eniro AB, ledamot 

Råbelöfs Fideikommiss AB, ledamot 

SEB A/S, ledamot 

MFF, ledamot 

Institutet för Ekonomisk forskning vid Ekonomihögskolan, ledamot 

Rådgivande Kommittén, Ekonomihögskolan, ledamot 

VD Bengt Hall, ledamot (ny 2004-01-01) 

Operahögskolans styrelse, ledamot 

Stiftelsen Drottningholms teatermuseum, ledamot 

Stiftelsen Dansens Hus styrelse, ledamot 

Regionråd Pia Kinhult, ledamot (ny 2004-01-01) 

Naturhistoriska Riksmuseets styrelse, ledamot 

Temaki Electronic AB, ledamot 

Regionpolitiker Britt-Marie Lundqvist, ledamot (ny 2004-01-01) 

Ordförande för Mellersta Skånes Sjukvårdsdistrikt 

Länsöverdirektör Lise-Lotte Reiter, ledamot (ny 2004-01-01) 

Verksamhetsföreträdare: 

Professor Per Belfrage (avgick 2003-12-31) 

BMC, ordf 

Medicon Valley Academy, ordf 

Swegene, ordf 

WeAidU Europe, Lund, ordf 

Styrelsen för WellBeMed, ledamot 

Forskningspolitiska Institutet, Lunds universitet, ledamot 

Professor Bärbel Hahn-Hägerdal 

Universitetslektor Paula Uddman 

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet, ledamot 

Räftens Fastighets- och Service AB, suppleant 

Professor Torbjörn von Schantz (ny 2004-01-01) 

Studeranderepresentanter: 

Cecilia Gagné (avgick 2003-06-30) 14 

Rådet för högre utbildning HSV, ledamot 

Kristina Arnrup Thorsbro (avgick 2003-06-30) 14 

Amir Mohseni (avgick 2003-06-30) 14 

Annika Estreen (ny 2003-07-01) 14 

Susanne Ragvald (ny 2003-07-01) 14 

Susanna Persson (ny 2003-07-01) 14 

Rektor Göran Bexell 924 

Högskoleverkets styrelse, ledamot 

89

Uppgifter om sjukfrånvaron enligt 7 kap 3§ förordningen (2000:605) om 

årsredovisning och budgetunderlag 

Sjukfrånvaro 

1/7 2003-31/12 2003 % Hela * 2003 % 

Totalt 3,37% 3,64% 

Andel långtidssjuka (60 dagar 

eller mer) 

79,71% 80,12% 

Kvinnor 5,12% 5,51% 

Män 

1,86% 2,03% 

Anställda – 29 år 0,94% 1,00% 

Anställda 30-49 år 2,20% 2,45% 

Anställda 50 år - 5,75% 6,03% 

* Frivillig uppgift i årsredovisningen 2003, se ESV:s cirkulär 2003:3 och missiv 

De långtidssjukskrivna svarade för 80 procent av sjukfrånvaron. 

90

Not Benämning 2003 2002 

1 Intäkter av anslag 

Grundläggande utbildning 1 420 722 1 280 747 

Forskning/forskarutbildning 1 133 217 1 046 936 

Ssk utgifter inom univ o högskolor m m 23 961 17 257 

Univ o högskolors prem statl avtalsförsäkr 0 124 372 

Ersättningar för klinisk utbildning o forskning 326 350 318 515 

2 904 250 2 787 827 

Anslag för finansiering av utbildningsbidrag redovisas 

under transfereringar, se not 9. 

2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 


Uppdragsforskning 98 284 87 270 

Utbildning för annan högskola 21 988 21 128 

Vårdhögskoleutbildning 0 - 645 

Högskoleprovsavgifter 1 624 1 509 

Summa intäkter av avgifter enl regleringsbrev 164 241 160 280 

Intäkter av avgifter enligt 4 § avgiftsförordningen 

Tidskrifter o andra publikationer 2 633 5 198 

Informations- och kursmaterial 12 460 13 187 

Konferenser och kurser 11 110 3 981 

Rådgivning och liknande tjänster & resurssamordning 183 329 155 927 

Lokaler 58 261 52 559 

Summa övrig avgiftsfinansierad verksamhet 267 793 230 852 

Kopior allmänna handlingar (avg förordn §15) 5 1 

Reavinst förs anl tillg inomstatl 17 24 

Reavinst förs anl tillg utomstatl 591 6 588 

Summa 432 648 397 744 

3 Intäkter av bidrag 

Forskningsråd 445 183 376 567 

Andra myndigheter inkl affärsverk 313 947 292 343 

Övriga svenska finansiärer 553 329 634 535 

EU-medel 82 598 86 892 

Övriga utländska finansiärer 95 614 73 480 

1 490 670 1 463 816 

4 Finansiella intäkter 

Ränteintäkter, räntekonto RGK 44 257 58 018 

- avgår inlevererat till staten 0 - 149 

44 257 57 869 

Ränteintäkter, placering RGK 964 1 243 

Ränteintäkter, lån RGK (vid lösen av lån) 0 115 

Ränteintäkter, donationsmedel 454 318 

Ränteintäkter, övrigt 209 272 

Valutakursvinster, omvärdering EUR-medel 0 1 271 

Valutakursvinster, övrigt 284 484 

46 169 61 572 

91

5 Kostnader för personal 

Lönekostnader exkl arbetsgivaravgifter 1 937 046 1 825 029 

Övriga personalkostnader 1 049 886 980 833 

2 986 932 2 805 861 

6 Kostnader för lokaler och Övriga driftkostnader 

Genom förändringar i statsredovisningen hänförs kostnader för renhållning och 

städning samt bevakningsuppdrag till kostnader för lokaler och inte som tidigare till 

övriga driftkostnader. Motsvarande justering har skett i jämförelsetalen för 2002. 

7 Finansiella kostnader 

Räntekostnader, lån RGK 14 150 21 850 

Räntekostnader, övrigt 2 548 3 121 

Valutakursförluster, övrigt 410 610 

Övriga finansiella kostnader 3 124 

17 111 25 705 

8 Uppbörd 

Avser till statsverket inlevererade ränteintäkter på valutakontot för EU-medel 149 332 

9 Transfereringar 

Medel som erhållits fr statsbudgeten för finansiering av bidrag 24 917 17 872 

Medel som erhållits av myndigheter för finansiering av bidrag 21 516 40 628 

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 

Medel från näringslivet 79 136 29 816 

Medel från internationella organisationer 5 826 12 787 

Medel från övriga 41 714 84 951 

Summa övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 126 675 127 554 

Lämnade bidrag 

Lämnade bidrag till statl myndigheter inkl affärsverk - 58 523 - 76 316 

Lämnade bidrag till övriga länder och internationella organisationer - 6 200 - 3 604 

Lämnade bidrag till övriga organisationer och ideella föreningar - 5 709 - 4 940 

Lämnade bidrag till privata företag och privatägda ekonomiska föreningar - 7 542 - 7 925 

Lämnade bidrag till enskilda personer - 44 957 - 45 877 

Utbildningsbidrag för doktorander - 50 156 - 42 369 

Lämnade bidrag till övriga - 23 - 5 023 

Summa lämnade bidrag - 173 108 - 186 054 

Saldo transfereringar 0 0 

10 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 

IB anskaffningsvärde 587 0 

Årets anskaffningar 14 999 587 

UB anskaffningsvärde 15 586 587 

IB ack avskrivningar - 98 0 

Årets avskrivningar - 196 - 98 

UB ack avskrivningar - 294 - 98 

Bokfört värde 15 293 489 

92

11 Förbättringsutgifter på annans fastighet 

IB anskaffningsvärde 891 982 856 260 

Årets anskaffningar 11 671 35 407 

Pågående nyanläggning 0 - 185 

Avgår anskaffningsvärde utrangering/försäljning - 1 535 - 156 

Värdejustering 0 656 

UB anskaffningsvärde 902 118 891 982 

IB ack avskrivningar - 713 999 - 690 892 

Årets avskrivningar - 28 418 - 23 005 

Avgår ack avskrivningar utrangering/försäljning 911 96 

Värdejustering - 81 - 198 

UB ack avskrivningar - 741 587 - 713 999 

Bokfört värde 160 531 177 983 

12 Maskiner, inventarier, installationer m m 

IB anskaffningsvärde 1 710 761 1 758 627 

Årets anskaffningar 258 764 208 671 

Avgår anskaffningsvärde utrangering/försäljning - 517 217 - 261 677 

Korr anskaffningsvärde tidigare år 0 4 268 


UB anskaffningsvärde 1 452 308 1 710 761 

IB ack avskrivningar - 1 196 601 - 1 227 461 

Årets avskrivningar - 224 839 - 222 132 

Avgår ack avskrivningar utrangering/försäljning 514 800 255 001 

Korr ack avskrivningar tidigare år 0 - 2 238 

Värdejusteringar 0 229 

UB ack avskrivningar - 906 640 - 1 196 601 

Bokfört värde, exklusive finansiell leasing 545 668 514 160 

Finansiell leasing 

IB anskaffningsvärde 1 502 1 545 

Årets anskaffningar 0 - 43 


UB anskaffningsvärde 1 513 1 502 

IB ack avskrivningar - 1 189 - 914 

Årets avskrivningar - 226 - 275 

UB ack avskrivningar - 1 416 - 1 189 

Bokfört värde 97 312 

Totalt bokfört värde för maskiner, inventarier, installationer m m 

Maskiner, inventarier, installationer m m 545 668 514 160 

Finansiell leasing, maskiner/inv 97 312 

545 765 514 472 

Under 2003 har en omklassificering gjorts av vissa invärderade anläggningstillgångar. 

Dessa hänförs numera till Förbättringsutgifter på annans fastighet från att tidigare 

återfunnits under Maskiner, inventarier, installationer m m. Jämförelsetalen har 

justerats i motsvarande grad. 

13 Pågående nyanläggningar 

Pågående nyanläggningar av materiella anläggningstillgångar 20 875 26 422 

93

14 Andelar i dotterföretag och intresseföretag 

Antal Företag Nom värde Anskaffn 

värde 

18 000 Ideon AB 2 700 18 37 379 36 907 

100 LUAB 100 10 802 13 613 15 905 

50 992 52 813 

LUAB=Lunds Universitets Utvecklings AB 

Kapitalandelsvärdet för Ideon AB har beräknats på icke reviderad delårsrapport per 2003-08-31. 

Kapitalandelsvärdet för LUAB har beräknats på koncernbokslut per 2002-12-31. 

15 Andra långfristiga fordringar 

Revers med låntagare Stiftelsen Michael Hansens kollegium 2 000 2 000 

avs Donationskapital 

16 Fordringar hos andra myndigheter 

Kundfordringar 16 152 17 223 

Fordringar andra myndigheter, RGK m fl 8 492 15 407 

Skattekonto 34 477 

Mervärdesskattefordran 48 309 45 795 

72 988 78 902 

17 Övriga fordringar 

Reseförskott 1 903 2 865 

Inst förskott, övr fordringar 1 425 6 425 

Förskott avlöningar, negativ lön m m 125 2 081 

3 453 11 371 

18 Förutbetalda kostnader 

Förutbet hyreskostnad avs andra myndigheter 13 863 13 672 

Förutbet hyreskostnader, övriga 167 355 133 781 

Förutbetalda köpta tjänster och varor 5 316 6 568 

186 534 154 021 

19 Upplupna bidragsintäkter 

Upplupna bidragsint andra myndigheter 109 772 98 776 

Upplupna bidragsint utländska 48 744 37 319 

Upplupna bidragsint övriga 249 453 213 165 

407 969 349 261 

20 Övriga upplupna intäkter 

Upplupna intäkter uppdrag o övr förs andra myndigheter 14 645 14 753 

Upplupna intäkter uppdrag o övr förs, övriga 44 347 57 054 

Övriga interimsfordringar, utomstatliga 0 129 

58 993 71 935 

94

21 Avräkning med statsverket, fordran/skuld 

Ingående balans - 6 890 5 828 

Avräknat mot statsbudgeten: 

- Anslag 2 929 167 2 805 699 

- Inkomsttitlar - 149 - 332 

Avräknat mot statsverkets checkräkning 

- Anslagsmedel som tillförts räntekonto - 2 595 927 - 2 494 074 

- Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel 149 - 5 496 

- Transfereringar m m - 326 350 - 318 515 

Utgående balans 0 - 6 890 

22 Kortfristiga placeringar 

Obligationsfond, donationsmedel 0 120 

23 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 

Räntekontot 1 246 404 1 466 273 

Behållningen på räntekontot påverkas av att externa forskningsbidrag många 

gånger utbetalas i förskott men ibland också erhålles i efterhand, att 

samfinansierade anläggningstillgångar finansieras såväl av redan erhållna 

bidrag som av lån i Riksgälden samt att universitetet erhåller 

anslagsintäkter för helårsstudenter och helårsprestationer utan koppling 

till verkliga kostnader för den bedrivna verksamheten. Saldots utveckling 

påverkas också av omfattningen på universitetets löpande kostnader. 

Universitetets redovisningsmodell är inte uppbyggd för att redovisa hur saldot på 

räntekontot fördelar sig på olika finansieringskällor. En uppskattning med 

hjälp av schabloner pekar på att ca 436 Mkr (513 Mkr) har sitt ursprung i 

anslagsinkomster, 25 Mkr (29 Mkr) i avgiftsinkomster, 374 Mkr (440 Mkr) i 

bidrag från andra statliga myndigheter, 374 Mkr (455 Mkr) i bidrag från 

övriga icke statliga finansiärer och resterande ca 37 Mkr (29 Mkr) i övriga 

inkomster och donationer. Det kortsiktiga likviditetsbehovet motsvarar ca 

45% (45%) av saldot. 

Beviljad kredit på räntekontot uppgår till 168 151 tkr (233 472 tkr) 

24 Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret 

Inlåning avista 30 000 30 000 

25 Kassa, postgiro och bank 

Bankmedel, donationsmedel 10 711 9 401 

Bankmedel EU-medel 25 232 5 070 

Bankmedel kontokort 361 103 

36 304 14 574 

26 Statskapital 

Investerat av Staten i Lunds Universitets Utvecklingsaktiebolag 10 000 10 000 

Invärdering av flygplan 832 998 

10 832 10 998 

95

27 Donationskapital 

Donation från bokförläggare Michael Hansen 2 000 2 000 

28 Resultatandelar i dotterföretag och intresseföretag 

IB resultatandelar 35 852 39 412 

Justering av resultatandelar - 1 161 - 6 399 

Överfört från föregående års resultat 6 943 2 838 

UB resultatandelar 41 634 35 852 

29 Balanserad kapitalförändring 

Balanserad kapitalförändring, IB 599 400 612 219 

Kapitalförändring föreg år 35 959 - 12 731 

Disp av resultat 

- till Statskapital, invärderade flygplan avskrivning 166 63 

- till Resultatandelar i dotter- o intresseföretag - 6 943 - 2 838 

Rest kapitalförändring föreg år 29 182 - 15 506 

Justering av bokföring 1998 överf Malmö högskola 0 2 686 

Balanserad kapitalförändring, UB 628 582 599 400 

30 Kapitalförändring enligt resultaträkningen 

Anslagsfinansierad verksamhet - 46 601 18 111 

Bidragsfinansierad verksamhet - 43 566 16 177 

Avgiftsfinansierad verksamhet 6 543 1 671 

Redovisad kapitalförändring - 83 624 35 959 

T o m 1998 intäktsfördes bidrag för investering i anläggningstillgångar 

samma år som anläggningstillgångarna anskaffades. Medel för kommande års avskrivningar 

på dessa tillgångar ingår därför i balanserad kapitalförändring. Under 

2003 har avskrivningskostnader som finansierats av dessa tidigare intäkter belastat 

resultatet med 13 025 tkr. Denna resultateffekt ligger till största delen under 

bidragsfinansierad verksamhet. Motsvarande belopp år 2002 var 17 536 tkr. 

31 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 

Pensionförmåner som ska bekostas av universitetet 

Ingående avsättning 21 267 13 553 

+Årets pensionskostnad 12 786 12 993 

+Särskild löneskatt 3 102 3 152 

- Årets pensionsutbetalningar - 11 625 - 8 430 

Utgående avsättning 25 530 21 267 

32 Lån i Riksgäldskontoret 

Lån anläggningstillgångar IB 441 965 466 625 

Nyupptagna lån 161 409 615 633 

Amorteringar - 174 513 - 640 294 

Lån anläggningstillgångar UB 428 861 441 965 

Beviljad låneram i Riksgäldskontoret 527 600 530 000 

Universitetet lade under 2002 om samtliga anläggingslån hos Riksgäldskontoret 

till den "nya lånemodellen" där flera anläggningslån ersattes av ett nytt avistalån. 

Lösenbeloppet uppgick till 463 697 tkr och ingår i beloppen för 2002 för såväl 

nyupptagna lån som amorteringar. 

96

33 Skulder till andra myndigheter 

Leverantörskulder andra myndigheter 6 548 6 390 

Skuld till Skattemyndigheten (Arbetsgivaravg) 56 434 63 372 

Utg mervärdesskatt 9 459 7 802 

Skuld till SPV 22 104 23 507 

Övriga skulder 14 221 19 163 

108 766 120 234 

34 Övriga skulder 

Personalens källskatt 60 747 68 152 

Bidrag bl a Stft Strategisk forskn, Lunds univ koordinator 5 865 3 115 

Bidrag fr Riksbankens Jubileumsfond, Lunds univ koordinator 26 581 33 175 

Avräkn EU-Euro 25 232 5 070 

Div avräkningskonton, bl a outredda inbetalningar 4 980 7 665 

Finansiell leasing 45 153 

Övriga skulder 688 124 

124 138 117 455 

35 Upplupna kostnader 

Upplupna löner 8 156 10 707 

Upplupen semesterlöneskuld 112 949 105 793 

Upplupna sociala avgifter 59 046 56 709 

Övriga upplupna kostnader avs statl myndigheter 19 891 42 686 

Övriga upplupna kostnader, övriga 24 246 23 164 

224 288 239 060 

36 Oförbrukade bidrag 

Oförbrukade bidrag fr andra myndigheter 523 018 493 263 

Oförbrukade bidrag, donationsmedel 38 996 32 725 

Oförbrukade bidrag, utländska 86 120 97 875 

Oförbrukade bidrag, övriga 542 284 522 038 

1 190 419 1 145 901 

37 Övr förutbetalda intäkter 

Förutbet int uppdrag o övr försäljn avs andra myndigheter 31 350 26 491 

Förutbet int uppdrag o övr försäljn, övriga 109 434 112 855 

Förutbet hyresintäkter, andra myndigheter 179 176 

Förutbet hyreintäkter, utomstående 9 541 8 430 

150 504 147 953 

38 Utbildningsbidrag finansierade med statsbudgetmedel uppgår till 24 867 tkr och lämnade bidrag till 50 tkr 

och redovisas under transfereringar, sammanlagt 24 917 tkr, se även not 9. 

39 Enligt regeringsbeslut 13, daterad 2003-06-18, Dnr U2003/1639,1813,1847,1887,2051,2150/UH och avser 

förhöjd tilldelning avsedd att finansiera IT-stödd distansutbildning inom ramen för Sveriges nätuniversitet. 

40 Enligt regeringsbeslut 13, daterad 2003-06-18, Dnr U2003/1639,1813,1847,1887,2051,2150/UH och avser 

tilldelning för 2002 års genomförda, tidigare ej ersatta, helårsstudenter och helårsprestationer inom 

NT-svux utbildningen. 

41 Enligt regeringsbeslut 4, daterad 2003-04-10, Dnr U2002/2142,4030,4125/UH samt regeringsbeslut 13, 

daterad 2003-06-18, Dnr U2003/1639,1813,1847,1887,2051,2150/UH och avser sommarkurser inom 

Öresundssamarbetet. 

97

12 Sammanställning av väsentliga uppgifter 

Belopp i tkr 2003 2002 2001 2000 1999 

Låneram i Riksgäldskontoret 

Beviljad i regleringsbrevet 527 600 530 000 550 000 650 000 620 000 

Utnyttjad 428 861 441 965 466 625 411 287 396 304 

Kontokredit hos Riksgäldskontoret 

Beviljad i regleringsbrevet 168 151 233 472 201 647 68 312 179 955 

Utnyttjad 0 0 0 0 0 

Räntekonto 

Ränteintäkter 44 257 57 869 49 086 36 666 24 842 

Räntekostnader 0 0 0 0 0 

Avgiftsintäkter 

Beräknat i regleringsbrev 310 000 400 000 375 000 0 0 

Utfall (disponeras av LU) 432 648 397 744 457 361 418 706 381 799 

Anslagskredit 

Beviljad i regleringsbrevet 0 0 0 0 0 

Utnyttjad kredit 0 0 0 0 0 

Anslag 

Utgående reservationer 0 0 0 0 0 

Anslagssparande 0 6 890 0 49 273 9 585 

Därav intecknade av framtida åtagand 0 0 0 0 0 

Bemyndiganden 

Tilldelat bemyndigande 0 0 0 0 0 

varav gjorda åtaganden 0 0 0 0 0 

Medeltal under året 

årsarbetskrafter 5 790 5 620 5 342 5 385 5 320 

anställda 6 389 6 182 5 976 6 011 5 940 

Driftkostnader per årsarbetskraft 

Utfall 4 685 910 4 410 729 4 170 829 3 949 668 3 786 984 

per årsarbetskraft 809 785 781 733 712 

Årets kapitalförändring och balanserad 

kapitalförändring 

Årets kapitalförändring - 83 624 35 959 - 12 731 - 27 568 - 139 497 

Balanserad kapitalförändring 628 582 599 400 612 219 640 596 786 434 

98

13 Stiftelser med anknuten förvaltning 

Universitetet förvaltar 657 (656 år 2002) anknutna stiftelser. Sammanlagt 

uppgår placeringarnas marknadsvärde till ca 1,7 miljarder kr (1,5 miljarder kr). 

Universitetets kostnader för förvaltningen av de anknutna stiftelserna har 

beräknats och debiterats stiftelserna. Totalt uppgår den erhållna ersättningen till 

4,2 Mkr (3,9 Mkr). 

De anknutna stiftelserna har under året delat ut 107 Mkr (126 Mkr) för 

ändamål i enlighet med donatorernas vilja. 

Universitetet har under året åtagit sig att förvalta följande stiftelser: 

Stiftelsen Lennart Olofssons forskningsfond 

Donerat av Lennart Olofssons för forskning kring mag- och tarmsjukdomar 

500 tkr 

Under året har dessutom 3 297 tkr inbetalats till redan befintliga stiftelser. 

99

14 Donationsmedel 

Universitetet har medgivande från regeringen, enligt § 12 

donationsförordningen, att placera donationsmedel som inte skall förbrukas 

inom de närmaste två åren utanför Riksgälden. Under 2003 har dessa medel, i 

enlighet med av universitetsstyrelsen fastställt placeringsreglemente, placerats i 

kortfristiga placeringar hos Riksgälden, på bankkonto och på myndighetens 

räntekonto. 

Totalt kapital och disponibel avkastning för donationsmedel som förvaltas 

enligt § 12 donationsförordningen uppgår till 62,9 Mkr (56,3 Mkr år 2002). 

Marknadsvärdet av tillgångarna uppgick per bokslutsdagen till 62,9 Mkr (56,3 

Mkr). Avkastningen har under året uppgått till 1,8 Mkr (2,1 Mkr). Utdelning 

har skett enligt donatorernas vilja. Under 2003 har 2,2 Mkr (2,0 Mkr) delats ut 

till institutioner inom Lunds universitet, varav 0,6 Mkr (0 Mkr) från kapitalet. 

Universitetets kostnader för förvaltning har beräknats och debiterats 

donationerna. Den erhållna ersättningen uppgår till 34 tkr (36 tkr). 

Universitetets placeringar har gett en genomsnittlig avkastning på ca 2,9 %. 

Räntan för statsskuldväxlar har under året uppgått till ca 3,5 %. 

Universitetet har under året mottagit följande donationer av större värde 

(> 1 Mkr): 

Donation av Hilding och Stina Bergenow för forskning rörande blod- och 

kärlsjukdomar 

2 092 tkr 

Donation av Lindéngruppen för finansiering av en professur i företagsekonomi, 

industriell ekonomisk analys 

2 000 tkr 

100

Underskrifter 

Universitetsstyrelsen har vid sammanträde 18 februari 2004 fattat beslut om 

årsredovisningen för verksamhetsåret 2003. Korrigering avseende 

bidragsintäkter har beslutats per capsulam 20 februari 2004. 

Lund den 20 februari 2004 

Allan Larsson 

Ordförande 

Göran Bexell 

Rektor 

John Abrahamson 

Bo Bernhardsson 

Annika Estreen 

Bärbel Hahn-Hägerdahl 

Bengt Hall 

Pia Kinhult 

Britt-Marie Lundqvist 

Bengt Nörby 

Susanna Persson 

Susanne Ragvald 

Lise-Lotte Reiter 

Torbjörn von Schantz 

Paula Uddman 

101

BILAGA 

SAMMANSTÄLLNING AV ANSLAGSBELASTNING 

Bilaga 1 

Belastning på anslaget för grundutbildning 

Årets anslagsbelastning avseende takbeloppet 1 1 387 447 

Årets anslagsbelastning avseende särskilda åtaganden 33 275 

Ersättning för helårsprestationer för december 2002 

som tidigare ej ersatts inom takbeloppet : 3 507 tkr 

Summa anslagsbelastning grundutbildning 2 1 420 722 

Bilaga 2 

Belastning på anslaget 16 25:72 Särskilda utgifter 

för universitet och högskolor m.m., anslagsposten 18 

Avseende anslagssparande från 2002 för utb. inom nätuniversitetet enl. tabell 2 0 

Avseende 2003 års extra tilldelning för utbildning inom nätuniversitetet 3 21 140 

Summa anslagsbelastning 21 140 

1. Vid beräkning av anslagsbelastning skall korrigering göras för eventuellt utnyttjande av 

tidigare sparade helårsprestationer. Till 2003 års takbelopp skall, där så är aktuellt, 

eventuellt under tidigare år uppkommet anslagssparande som utnyttjas under 2003 tillföras. 

2. Beloppet skall överensstämma med summan för motsvarande anslag i anslagsredovisningen 

3. 

Ersättning för kurser inom nätuniversitetet som avräknas inom takbeloppet med normala . 

ersättningsnivåer för respektive utbildningsområde. För att helårsstudenter och helårsprestationer 

skall kunna redovisas inom nätuniversitetet, skall kursen vara registrerad av lärosätet hos 

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Redovisning av antal helårsstudenter 

och helårsprestationer skall göras i bilaga 1a. 

102

Tabell 1a. UNDERLAG FÖR BERÄKNING AV BELASTNING AV ANSLAGET AVSEENDE GRUNDUTBILDNING för 2003 

A B C D E F G H I J 

Utfall Utfall HST HPR Nätuniv. Nätuniv. Nätuniv. Nätuniv. Beräknad 

Utbildningsområde Ersättn. Ersättn. HST HPR totalt Takbelopp 

HST 1,2) HPR 1) (tkr) (tkr) Utfall Utfall Ersättn. Ersättn. Ersättning enl RB 

HST HPR (tkr) (tkr) C+D+G+H (tkr) 

Humaniora 3 960 2 807 65 552 45 776 281 131 4 650 2 131 118 109 

Teologi 500 364 8 273 5 941 12 7 197 118 14 529 

Juridik 1 909 1 677 31 600 27 352 152 99 2 521 1 611 63 084 

Samhällsvetenskap 7 967 6 194 131 902 101 019 637 245 10 546 4 001 247 467 

Naturvetenskap 2 069 1 560 86 384 56 141 53 14 2 215 494 145 234 

Teknik 5 166 4 364 215 720 157 030 156 29 6 529 1 026 380 306 

Vård 1 361 1 352 63 115 54 313 100 68 4 656 2 743 124 827 

Medicin 1 542 1 429 79 910 90 129 23 14 1 197 890 172 126 

Undervisning 45 24 1 364 857 2 221 

Övrigt 193 155 6 770 4 422 11 192 

Design 56 56 6 924 4 219 11 143 

Konst 74 74 12 989 5 577 18 566 

Musik 379 326 40 426 21 986 62 412 

Teater 55 55 13 519 6 734 20 253 

Konstnärliga över tak 86 23 1 428 372 1 800 

Totalt 25 361 20 460 765 875 581 869 1 415 607 32 510 13 013 1 393 268 1 380 557 

Kommentarer till tabellen 

Lärosätet har under tidigare budgetår uppkommet anslagssparande motsvarande 6 890 382 kronor (endast den del som får sparas mellan budgetår). 

Lärosätet har under tidigare budgetår sparande helårsprestationer motsvarande 0 kronor (endast den del som får sparas mellan budgetår). 

Redovisningen ovan visar att lärosätet kommer över takbeloppet motsvarande 12 710 796 kronor. 

Redovisningen ovan visar att lärosätet kommer under takbeloppet 0 kronor. 

1. Exklusive utbildning för annan högskola och uppdragsutbildning och kurser inom nätuniversitetet. 

2) Följande uppgifter skall anges enligt regleringsbrev för 2003. 

Redovisat antal hst totalt under 2002 25 465 och 2003 26 776 . 

Redovisat antal hst inom naturvetenskapliga och tekniska utbildningar under 2002 7 009 och 2003 7 444 . 

Högsta antal helårsstudenter inom vissa konstnärliga områden. 

Högst 56 inom design, 

högst 74 inom konst, 

högst 379 inom musik, och 

högst 55 inom teater. 

103

Tabell 1b. REDOVISNING AV ÅRETS ANSLAGSBELASTNING 

A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) 

Årets takbelopp (tkr) 1 380 557 

Ev. ingående anslagssparande (tkr) 6 890 

Summa (A) 1 387 447 

B. Utnyttjade medel 

Ersättning för HPR från december 2002 3 507 

Årets utfall: ersättning HST+HPR (tkr) 1 383 940 

Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR (tkr) 0 

Summa (B) 1. 1 387 447 

C. Anslagssparande 

Totalt utgående anslagssparande (A-B) 0 

Del av anslagssparandet över 10% av takbeloppet 2. 0 

Summa, dvs. högst 10% av takbeloppet 0 

1. Ersättning kan högst utgå inom tillgängliga medel. 

2. På raden skall en redovisning lämnas av den del av anslagssparandet som 

lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande. 

Tabell 1c. REDOVISNING AV FÖRÄNDRINGAR AVSEENDE SPARADE 

HELÅRSPRESTATIONER 

Ingående värde av sparande HPR (tkr) 1. 0 

- Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR (tkr) under 2003 0 

+ Ev. sparade HPR under 2003 (tkr) 9 328 

Summa 9 328 

10 % av takbeloppet 2003 enligt regleringsbrev (tkr) 2. 138 056 

Utgående värde av sparade HPR (tkr) 3. 9 328 

1. Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet 2002. 

2. Summan ovan skall minskas med detta belopp. 

3. Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet 2003. 

104

Ã rsredovisning 2003 (PDF 1048kB - Nytt fÃ¶nster) - Lunds universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

Ãrsredovisning 2003 (PDF 1048kB - Nytt fÃ¶nster) - Lunds universitet