PATRIK SYK - TOMAS PETERSEN - GUSTAV JAKOBSSON
PATRIK SYK - TOMAS PETERSEN - GUSTAV JAKOBSSON
PATRIK SYK - TOMAS PETERSEN - GUSTAV JAKOBSSON
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Någonting att<br />
förhålla sig till<br />
Hur rapporterar man om någonting man inte<br />
vet så mycket om Hur beter man sig som<br />
journalist när nyhetsvärdet är enormt men<br />
informationen bristfällig Vad ska man publicera<br />
Vad ska man ignorera Vart går gränsen<br />
mellan relevant spekulation och irrelevanta<br />
gissningar Är det någon skillnad mellan<br />
kvälls- och morgonpress Hur kunde egentligen<br />
bilden av lasermannen växa fram trots att<br />
ingen visste vem han var<br />
Det finns många relevanta frågor som kräver<br />
om inte direkta svar så åtminstone en diskussion.<br />
Allt detta kokar ner till en diskussion om<br />
vad som är god journalistik och vilka beslut<br />
som är rimliga att fatta på en redaktion i ett<br />
speciellt fall. Det är givetvis alltid problematiskt<br />
att rapportera från pågående förundersökningar<br />
men samtidigt är det i det närmaste ett<br />
krav från allmänheten att det blir omskrivet.<br />
Medieforskarna Hedenius och Weibull skriver<br />
i sin bok Massmedier (2003) om dilemmat<br />
mellan att sälja lösnummer och etiska dilemman<br />
med viss publicering. För lösnummerförsäljningen<br />
är vad kvällspressen till stor<br />
del lever av till skillnad från morgonpressen,<br />
vilket då också borde påverka de respektive<br />
tidningstypernas syn på just publicering av<br />
etiskt känsligt material.<br />
I en så stor och dramatisk utredning, som den<br />
om lasermannen, är givetvis kraven på kontinuerlig<br />
rapportering stora från läsarna. Men<br />
det är inte alltid som det finns så mycket nytt<br />
att rapportera. Utmaningen för den rapporterande<br />
journalisten blir då att behålla den journalistiska<br />
kvalitén. Som Johan Erséus, tidigare<br />
kvällsreporter på Expressen, beskriver det så<br />
gäller det att man inte kokar soppa på en spik.<br />
Man får inte tappa relevans. Det ställer höga<br />
krav på journalisten i fallet. Forskaren Håkan<br />
Hvitfelts diskussion i publikationen Psykologiskt<br />
försvar från 1988 om nyhetsvärdering<br />
och så kallade ”gatekeepers” som sållar i<br />
information blir en väldigt relevant diskussion<br />
här. Här diskuteras både den enskilde<br />
reporterns makt och även den redaktionella<br />
jargongen och policy påverkan på nyhetsurvalet.<br />
När informationsflödet minskar ställer<br />
det på ett sätt högre krav på den som sållar,<br />
samtidigt som man måste vara medveten om<br />
att informationsflödet vilken sekund som helst<br />
dag explodera.<br />
I fallet lasermannen var känslorna uppskruvade<br />
hos så väl politiker, journalister som<br />
allmänhet. Genomslagskraften hos de rapporterande<br />
tidningarna var oerhört stor och<br />
låg till grund för den största delen av myten<br />
som spreds kring den okända attentatsmannen.<br />
Den kända medieforskaren Esther Pollacks<br />
kultivationsteori om hur ökad rapportering av<br />
exempelvis våld leder till en överdriven rädsla<br />
hos allmänheten. En viktig faktor i hur rapporteringen<br />
artade sig.<br />
För att kunna reda ut hur sanningsenlig eller<br />
spekulativ bilden som formades egentligen<br />
var måste man undersöka vem det egentligen<br />
är som säger vad, vad som publiceras och på<br />
vilket sätt bevis, spekulationer och gissningar<br />
presenteras. Dessutom löper journalisten risk<br />
att försvåra polisens arbete eller förstöra bevis<br />
om till exempel fel delar av polisens förundersökning<br />
blir offentliga. Hur detta behandlas i<br />
de respektive tidningarna och tidningstyperna<br />
är mycket intressant och hänger tätt ihop med<br />
diskussionen om vad som är bra journalistik.
Change language