You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Efterfrågan på fjärrvärme<br />
och fjärrkyla ökar<br />
Hur drivs<br />
framtidens bil<br />
Fortum 3 | 2007<br />
E<strong>ner</strong>gival<br />
för bostäder
18<br />
26<br />
5<br />
Nu ska jag fixa till vår lilla stuga...<br />
Många människor<br />
har en liten<br />
hemmafixare<br />
inom sig, vilket<br />
särskilt märks<br />
sommartid: på<br />
programmet står<br />
kanske reparation<br />
av bryggan,<br />
utbyggnad av<br />
sommarköket,<br />
renovering av bostaden eller rent av<br />
uppförande av drömhuset. Byggande,<br />
inredning och renovering ökar i<br />
popularitet år efter år. Kanske är det så<br />
att den moderna människan, som sitter<br />
dagarna i ända framför datorskärmen,<br />
vill åstadkomma något mer konkret på<br />
sin fritid<br />
Byggande är temat i detta nummer<br />
av Forte. Eftersom cirka en fjärdedel av<br />
Sveriges e<strong>ner</strong>giförbrukning går åt till<br />
bostäder och offentliga byggnader kan<br />
man säga att valet av e<strong>ner</strong>gilösning är<br />
ett av de viktigaste besluten som byggare<br />
och renoverare fattar. I det här numret<br />
berättar vi bland annat om olika uppvärmningsalternativ<br />
och saker som man<br />
bör tänka på när man överväger olika<br />
alternativ. Ett alternativ är att välja flera<br />
uppvärmningsmetoder som kompletterar<br />
varandra för att få en så totalekonomisk<br />
lösning som möjligt. Vi berättar också om<br />
den växande efterfrågan på fjärrvärme<br />
och fjärrkyla samt livscykeltänkandet<br />
med avseende på byggnader.<br />
Vare sig det är frågan om e<strong>ner</strong>gilösningar<br />
för företag eller ljussättning av<br />
det egna hemmet försöker Fortum hjälpa<br />
de som bygger och ofta har bråda dagar.<br />
Förutom den personliga rådgivning<br />
som vi kan ge kan du få vägledning via<br />
vår webbplats www.fortum.se, där du<br />
hittar mycket information om e<strong>ner</strong>gi och<br />
e<strong>ner</strong>girelaterade tjänster, inklusive tips<br />
för byggare och renoverare, som hjälper<br />
dig fram till ett lyckat slutresultat.<br />
Elpriset är något som återigen<br />
diskuteras så här på höstkanten. Kommer<br />
elpriset att gå upp och i så fall med hur<br />
mycket Den nya handelsperioden för<br />
handeln med utsläppsrätter inleds i<br />
början av 2008 och antas medföra en<br />
höjning av grossistpriset trots att vattensituationen<br />
är god efter sommarens regn.<br />
Priserna brukar följa grossistpriset med<br />
viss fördröjning. Om det blir frågan om<br />
höjningar försöker vi hålla dem på en<br />
beskedlig nivå. Fortum följer noggrant<br />
utvecklingen på elmarknaden samt<br />
konkurrensläget och tar beslut om saken<br />
under hösten.<br />
16<br />
Kunderna kan själva påverka sina<br />
elkostnader genom att välja den avtalstyp<br />
som bäst passar den egna situationen.<br />
Man kan exempelvis välja fast pris i två år<br />
eller ett rörligt pris, som hela tiden följer<br />
grossistpriset.<br />
Även miljöaspekterna väger i dag<br />
tungt vid valet av avtalstyp och elleverantör.<br />
Merparten av Fortums kunder<br />
köper miljömärkt el, som produceras helt<br />
utan koldioxidutsläpp. Genom att välja<br />
miljömärkt el kan du alltså aktivt bidra<br />
till att gör något åt klimatförändringen.<br />
Vår kundtjänst hjälper gärna till så<br />
att du hittar det alternativ som passar dig<br />
bäst.<br />
Med önskan om en e<strong>ner</strong>gisk höst<br />
Erkki Kari-Koskinen<br />
direktör, Fortum Markets<br />
FORTE 3/2007
I DETTA NUMMER<br />
14<br />
Aktuellt...................................................................................... 5<br />
I hemmets värme.................................................................... 8<br />
Uppvärmningslösningen som går i rör...........................12<br />
Rumstemperaturen som diskussionsämne....................14<br />
Kunder frågar – Fortum svarar.........................................15<br />
Att värdera ett e<strong>ner</strong>gisystems livscykel...........................16<br />
Fortums ansikten: Eva-Katrin Lindman,<br />
forsknings- och utvecklingsansvarig ...............................18<br />
Capital Markets Day<br />
– Ryssland intresserar investerare...................................20<br />
Miljöbedömning av en ny reaktor i Lovisa.....................22<br />
Är framtidens bilar laddade.............................................23<br />
Små gärningar – stora resultat..........................................26<br />
20<br />
16<br />
Fortum är ett ledande e<strong>ner</strong>giföretag i Norden och<br />
Östersjöregionen. Vi producerar, säljer och distribuerar<br />
el och värme, erbjuder drift och underhåll av kraftverk<br />
samt andra e<strong>ner</strong>girelaterade tjänster. Våra huvudprodukter<br />
är el, värme och processånga.<br />
Vi strävar efter att i all vår verksamhet skapa resultat av<br />
toppkvalitet. Vårt mål är att bli kundernas naturliga val<br />
av e<strong>ner</strong>gileverantör i Norden och Östersjöområdet.<br />
Fortum Abp:s aktie är noterad på Helsingforsbörsen.<br />
3/2007<br />
Forte är Fortums kundtidning.<br />
Chefredaktör: Maria Romantschuk<br />
Redaktionschef: Eija Johansson<br />
Redaktion: Compositor Oy<br />
Layout: Neutron Design<br />
Utgivare: Fortum Abp, tel. +358 10 4511, fax +358 10 452 4447<br />
PB 1, 00048 FORTUM, www.fortum.se<br />
Tryck: Libris Oy<br />
Omslagsbild: Tomi Parkkonen<br />
Adresskälla: Tidningens prenumerantregister<br />
Adressändringar: fortum@micromedia.fi<br />
Tel. +358 9 7598 22215, fax +358 9 7598 2321<br />
ISSN 1459-5346<br />
Produkt- eller företagsnamn som nämns i artiklar är varumärken eller<br />
registrerade varumärken för respektive företag.<br />
Lämna gärna feedback på adressen www.fortum.fi/feedback.asp<br />
FORTE 3/2007
AKTUELLT<br />
Mer än 100 000<br />
installatio<strong>ner</strong> av E<strong>ner</strong>giboxen<br />
Under sommaren har AMM-projektet fortsatt att byta ut<br />
gamla mätare mot e<strong>ner</strong>giboxar samt att kommunicera<br />
med kunderna om installatio<strong>ner</strong>na. Antalet utbytta mätare<br />
ökar för var dag och den nionde augusti hade vi installerat<br />
100 250 mätare! Ett hundratal av<br />
dem har även aktiverats för<br />
automatisk månadsavläsning<br />
vilket innebär att några av<br />
kunderna redan under<br />
augusti kommer att få<br />
sin faktura baserad på<br />
den senaste periodens<br />
konsumtion.<br />
Rekordhög försäljning av<br />
fjärrvärme och fjärrkyla<br />
Nyförsäljningen av fjärrvärme och fjärrkyla går<br />
mycket bra. Takten i nyförsäljning är rekordhög<br />
och fortsätter denna trend hela året ut kommer<br />
nytillskottet av fjärrvärme under 2007 att motsvara<br />
årskonsumtionen i hela Järfälla kommun. Ökningen<br />
bekräftar att kunderna vill ha våra produkter<br />
eftersom de är enklare, säkrare och renare än<br />
alternativen.<br />
JM AB avtalar med Fortum<br />
Fortum har undertecknat ett ramavtal med JM AB om<br />
att ansluta alla fastigheter till fjärrvärme där detta<br />
är tekniskt möjligt. Avtalet gäller både bostäder<br />
och kommersiella fastigheter. JM är en av Nordens<br />
ledande projektutvecklare av bostäder och bostadsområden.<br />
Utnämningar i Fortums ledning<br />
BILDER: TOMI PARKKONEN<br />
Efter en mycket positiv utveckling under detta<br />
årtionde är Fortum nu på väg in i en ny fas.<br />
För att snabba på utvecklingen har följande<br />
utnämningar, som trädde kraft den<br />
1 september, gjorts i koncernens ledningsgrupp:<br />
Maria<br />
Paatero-Kaarnakari<br />
Maria Paatero-Kaarnakari, tidigare<br />
direktör för enheten koncernutveckling,<br />
har börjat som strategidirektör. Maria<br />
Romantschuk, tidigare presschef hos<br />
Finlands president, har utnämnts till ny<br />
kommunikationsdirektör. Den tidigare<br />
befattningshavaren Carola Teir-Lehtinen<br />
har utnämnts till direktör för hållbar<br />
utveckling.<br />
Av Fortums sju affärsområden har fyra<br />
fått en ny chef:<br />
Matti Ruotsala är ny chef för Fortum<br />
Ge<strong>ner</strong>ation. Per Langer, tidigare chef<br />
för Portofolio Management and Trading<br />
(PMT), är ny chef för Fortum Heat. Pekka<br />
Päätiläinen, tidigare direktör för Fortum<br />
Ge<strong>ner</strong>ation och Risto Riekko, tidigare<br />
direktör för Heat, fortsätter som Senior<br />
Advisors tills de går i pension sommaren<br />
2008. Kalle Ahlstedt, tidigare chef för den<br />
fysiska portföljförvaltningen, är ny chef<br />
för Fortum PMT. Markku Vauhkonen<br />
är ny chef för Fortum Service. Enhetens<br />
tidigare chef Kim Kronstedt har börjat som<br />
koncernens säkerhetschef.<br />
Maria<br />
Romantschuk<br />
FORTE 3/2007
Klarljuskampanjen vann<br />
silvermedalj i Cannes<br />
Fortums klarljuskampanj i Finland belönades med ett Silverlejon<br />
på reklamfestivalen i Cannes. Den modifierade abribus-tavlan<br />
(abribus-tavla är en upplyst reklamskylt som ofta används på<br />
busshållsplatser) belönades i kategorin för utomhusreklam bland<br />
totalt 5 758 tävlande bidrag. Klarljuskampanjen, som ordnades<br />
för andra gången i december 2006, sammanfattar grundtanken<br />
i Fortums marknadskommunikation: ”Låt den goda e<strong>ner</strong>gin<br />
cirkulera”. Kampanjen pla<strong>ner</strong>ades av reklambyrå SEK & Grey och<br />
genomfördes genom att man lät ytan för affischen i skylten vara<br />
tom. På det sättet gav lysrören inne i tavlan samma effekt som en<br />
klarljuslampa.<br />
Cannes Lions-tävlingen är branschens största och mest<br />
ansedda reklamtävling med över 25 000 tävlingsbidrag i nio olika<br />
kategorier.<br />
Investering i kärnkraft<br />
pla<strong>ner</strong>as i Sverige<br />
Fortums intressebolag Oskarshamns Kraftgrupp (OKG) har beslutat att<br />
undersöka möjligheterna till att öka effekten i enhet 2 i Oskarshamns<br />
kärnkraftverk till år 2011. Under hösten kommer OKG att lämna in<br />
tillståndsansökningar om ökad effekt till miljödomstolen och Statens<br />
Kärnkraftinspektion.<br />
Regeringen godkände förra hösten en effektökning på 250 megawatt<br />
i enhet 3 i Oskarshamn. Fortum äger 43 procent av OKG.<br />
– Ökningen av kärnkraftskapaciteten är en del av ett investeringsprogram<br />
för en elproduktion helt utan utsläpp, säger direktör Tapio Kuula.<br />
Statsminister Fredrik Reinfeldt har sagt att regeringen hellre ökar<br />
effekten i de befintliga tio kärnkraftverken än bygger nya.<br />
Power på Parketten!<br />
Som en del av Fortums sponsrings- och välgörenhetsprogram<br />
arrangerade Fortum söndagen den 2 september<br />
dansevenemanget ”Power på Parketten!” i samarbete<br />
med Esbo stad. På evenemanget uppträdde bland annat<br />
schlagerstjärnor Anne Mattila och Kari Tapio. Fortum<br />
stöder även andra dans- och musikevenemang som hålls<br />
på service- och vårdhem för åldringar i Esbo. Fortum<br />
och Esbo stad tror att samarbetet mellan företag och<br />
den offentliga sektorn för att förbättra medborgarnas<br />
livskvalitet kommer att öka.<br />
BILD: SEK & GREY OY OCH<br />
CRASH MEDIA OY<br />
FORTE 3/2007
AKTUELLT<br />
Avreglerade elmarknader skapas i EU<br />
Elmarknaden är på väg att utvidgas från dagens nordiska till en nordeuropeisk.<br />
EU:s inre elmarknad har utvecklats i över tio år vilket gjort att också<br />
privatkunder kommer att kunna välja elleverantörer inom hela EU-området.<br />
Avregleringen av marknaden ska görs med hjälp av så kallad market<br />
coupling, som innebär att regionala marknader kopplas samman. Ett<br />
ramavtal om avregleringen mellan stamnätsbolag och elbörser gjordes<br />
hösten 2006. Utöver gemensamma e<strong>ner</strong>gipriser ska även användningen<br />
av distributionsnät fastställas. Dessutom ska man kartlägga eventuella<br />
begränsningar och flaskhalsar i distributionskapaciteten samt de eventuella<br />
nya prisområden som avregleringen skapar. Systemet kommer att träda i<br />
kraft före årsskiftet.<br />
I samband med att marknaderna avregleras tror man att prisnivåerna<br />
blir mer lika. Elpriserna har traditionellt varit högre i Centraleuropa än i<br />
Norden. När avregleringen är genomförd minskar vattenkraftens relativa<br />
betydelse, vilket i sin tur kan minska prisvariatio<strong>ner</strong>na som beror på hur<br />
stora vattenmagasinen är.<br />
Fortum sätter upp strängare<br />
mål för koldioxidutsläpp<br />
Fortum har fastställt nya och strängare mål för koldioxidutsläpp från sin el- och värmeproduktion.<br />
Det nya målet för elproduktionen är att fram till 2020 minska de specifika koldioxidutsläppen<br />
till mindre än 80g/kWh räknat som genomsnittsnivån under en femårsperiod.<br />
Tidigare målet var 120g/kWh.<br />
För värmeproduktionen är Fortums mål att minska utsläppen inom varje fjärrvärmeområde<br />
med åtminstone 10 procent från 2006 till 2020.<br />
Fortums långsiktiga mål är att utsläppsnivåerna även i fortsättningen ska vara bland<br />
branschens lägsta inom EU. Utanför EU vill Fortum öka kraftverkens e<strong>ner</strong>gieffektivitet och<br />
därmed minska de specifika utsläppen.<br />
Ny elkabel ger Stockholm<br />
city säkrare ström<br />
Fortum har driftsatt en ny elkabel till centrala Stockholm.<br />
Den nya kabeln går till transformatorstation Brunkeberg<br />
som förser stora delar av Stockholm city med el. Den nya<br />
kabeln får samtidigt en ny placering för att sprida riskerna<br />
om något skulle hända med de andra två kablar som<br />
förser Brunkeberg med el.<br />
Nytt kraftvärmeverk i<br />
Esbo, Finland<br />
Fortum har beslutat att bygga ett nytt kraftvärmeverk<br />
i Finnå i Esbo i anslutning till det<br />
nuvarande kraftverket. Verket kommer att vara<br />
klart för produktion före utgången av 2009.<br />
Efterfrågan på fjärrvärme har ökat kraftigt i<br />
områdena Esbo, Grankulla och Kyrkslätt. För<br />
att klara behovet behövs ytterligare kapacitet.<br />
Den årliga fjärrvärmeproduktionen på det nya<br />
kraftvärmeverket motsvarar värmebehovet<br />
hos 85 000 villor och elproduktionen motsvarar<br />
elbehovet hos 10 000 eluppvärmda villor.<br />
Som bränsle i kraftverket kommer man att<br />
använda naturgas och det nya verket har ett<br />
giltigt miljötillstånd. Tack vare det nya kraftvärmeverket<br />
kommer användningen av kol och<br />
olja i fjärrvärmeproduktionen att minska.<br />
FORTE 3/2007
FORTUMS DELÅRSRAPPORT JANUARI-JUNI 2007:<br />
Fortsatt goda resultat<br />
De två första kvartalen 2007 kännetecknades<br />
av varmt väder, vilket minskade<br />
efterfrågan på både el och värme. En stor<br />
tillgång till vatten i kombination med låga<br />
priser på utsläppsrätter för koldioxid höll<br />
<strong>ner</strong>e det nordiska spotpriset. Trots det hårda<br />
marknadsläget lyckades Fortum förbättra<br />
sitt resultat jämfört med föregående år.<br />
Bolagets finansiella ställning är fortsatt<br />
stark. Nettokassaflödet från den verksamheten<br />
förbättrades till 1 070 (786) miljo<strong>ner</strong><br />
euro.<br />
Under januari-juni 2007 ökade Fortums<br />
jämförbara rörelseresultat till 810 (772)<br />
miljo<strong>ner</strong> euro. Resultatet före skatt steg med<br />
23 % till 962 (779) miljo<strong>ner</strong> euro. Resultatet<br />
per aktie var 0,85 (0,64) euro, vilket är 33 %<br />
högre än året innan.<br />
Segmenten under första halvåret<br />
Det jämförbara rörelseresultatet för<br />
segmentet Kraftproduktion ökade med<br />
45 miljo<strong>ner</strong> euro, vilket var 9 % mer jämfört<br />
med föregående år.<br />
Det jämförbara rörelseresultatet för<br />
segmentet Värme ökade med 7 % och var<br />
12 miljo<strong>ner</strong> euro högre än året innan. Det<br />
här berodde i första hand på förvärvet av<br />
Fortum Esbo (E.ON Finland). Det jämförbara<br />
rörelseresultatet för segmentet Distribution<br />
minskade med 2 % jämfört med föregående<br />
år. Segmentet Markets klara förbättring<br />
under det andra kvartalet räckte inte till för<br />
ett positivt jämförbart rörelseresultat för det<br />
första halvåret.<br />
Andra kvartalet<br />
Fortums omsättning för perioden april-juni<br />
uppgick till 959 (948) miljo<strong>ner</strong> euro. Rörelseresultatet<br />
var 327 (312) miljo<strong>ner</strong> euro. Det<br />
jämförbara rörelseresultatet ökade med<br />
12 miljo<strong>ner</strong> euro till 298 (286) miljo<strong>ner</strong> euro.<br />
Trots att det genomsnittliga spotpriset<br />
på Nord Pool var 49 % lägre än året innan<br />
var det kraftpris som segmentet Kraftproduktion<br />
erhöll i Norden högre än föregående<br />
år, tack vare bättre säkringspriser.<br />
Under det andra kvartalet uppgick det<br />
genomsnittliga priset på producerad kraft<br />
i Norden för segmentet Kraftproduktion till<br />
36,0 (34,7) euro, vilket var 4 % högre än<br />
under motsvarande period i fjol.<br />
Det jämförbara rörelseresultatet för<br />
segmentet Värme kvarstod i stort sett på<br />
samma nivå som förra året. Omsättningen<br />
för segmentet Markets var mindre under<br />
det andra kvartalet än under motsvarande<br />
period året innan, huvudsakligen på grund<br />
av det varma vädret.<br />
Prognos för resten av året<br />
Den marknadsfaktor som främst påverkar<br />
Fortums resultat är grossistpriset på el i<br />
Norden. Centrala faktorer för utvecklingen<br />
av grossistpriset är den nordiska vattensituationen,<br />
priserna på utsläppsrätter<br />
och bränslepriserna. Segmentet Kraftproduktions<br />
erhållna pris på producerad<br />
kraft påverkades dessutom av bland annat<br />
säkringsgraden, säkringspriset, spotpriset,<br />
användningen och optimeringen av Fortums<br />
flexibla produktionsportfölj, till och med på<br />
timbasis, samt valutaförändringarna.<br />
Koncernens finansiella ställning är<br />
fortsatt stark, och med en flexibel och<br />
miljövänlig produktionsportfölj fortsätter<br />
Fortum att vara väl positio<strong>ner</strong>at för 2007<br />
och 2008.<br />
E<strong>ner</strong>gieffektivt byggande<br />
– försäljningstrumf på bostadsmarknaden<br />
Finlands miljöministerium har, liksom tidigare bland annat Sverige, antagit<br />
en förordning om e<strong>ner</strong>gideklaration. Med hjälp av den kan konsumenterna<br />
jämföra byggnaders e<strong>ner</strong>gieffektivitet och enkelt se hur mycket e<strong>ner</strong>gi olika<br />
bostäder förbrukar. Byggnader spelar en viktig roll i minskningen av växthusutsläpp<br />
– fastigheter ge<strong>ner</strong>erar 30 procent av Finlands växthusutsläpp och<br />
står för 40 procent av e<strong>ner</strong>giförbrukningen.<br />
Förordningen om e<strong>ner</strong>gideklaration träder i kraft i början av 2008 och<br />
gäller alla nya och nästan alla befintliga byggnader. Gamla villor och<br />
fastigheter med högst sex rum behöver inte e<strong>ner</strong>gideklareras.<br />
FORTE 3/2007
I hemmets<br />
värme<br />
Bostaden kan bli behagligt varm, oavsett om<br />
den värms av el, trä eller bergvärme. Varje<br />
system har sina för- och nackdelar.<br />
TEXT: TIIA TERONEN BILDER TOPI SAARI, TOMI PARKKONEN<br />
FORTE 3/2007
Ungefär halva elräkningen som vi nordbor betalar går till uppvärmning av<br />
bostaden. Den andra halvan går till uppvärmningen av vatten och hushållsel.<br />
– När byggtekniker utvecklas och byggföreskrifterna blir tuffare så behöver<br />
man inte värma upp lika mycket som tidigare. Samtidigt använder hushållen mer lampor<br />
och hushållsmaski<strong>ner</strong>, vilket ökar förbrukningen av hushållsel. Även hushållsel blir<br />
till sist värme, men inte alltid nyttovärme. Torktumlare,<br />
digitalbox och många andra apparater kan istället ofta<br />
öka kylningsbehovet, säger Kimmo Rautiainen, expert<br />
på Motiva.<br />
Motiva är ett finskt företag som främjar e<strong>ner</strong>gieffektivitet<br />
och utnyttjandet av förnybara e<strong>ner</strong>gikällor.<br />
Rautiainen har ansvaret över e<strong>ner</strong>gianvändandet i<br />
bostäder.<br />
E<strong>ner</strong>gieffektivitet betyder inte att man måste<br />
bo sämre.<br />
El har<br />
god<br />
nyttoeffekt<br />
– Genom att ändra sina vanor en aning, till exempel genom att stänga av tv:n helt<br />
när man inte tittar på den gör att det går att minska sin e<strong>ner</strong>giförbrukning med 15-20<br />
procent.<br />
Vilket uppvärmningssystem som är förmånligast eller mest pålitligt kan<br />
Rautiainen inte uppskatta på rakt arm.<br />
– Samtliga system har både för- och nackdelar.<br />
Uppvärmningsalternativ i jämförelse<br />
Både i Sverige och i Finland var olja den vanligaste värmekällan<br />
fram till 1970-talets oljekris. Därefter blev<br />
elvärmen populär och hade som mest en andel på<br />
80 procent.<br />
I Norge, där det finns mycket<br />
vattenkraft, värms nästan alla<br />
hus med el. I Sverige och i<br />
Finland har fjärrvärme,<br />
bergvärme<br />
FORTE 3/2007
pumpar och biobränslen blivit populära. Bland<br />
biobränslen är det främst pellets som håller på att ersätta<br />
det traditionella vedträet. Sverige är föregångare:<br />
vissa beräkningar visar att användningen av pellets är<br />
över 20 gånger vanligare i Sverige än i Finland. 90 procent<br />
av pellets som produceras i Finland exporteras.<br />
Nästan alla flerfamiljshus i Sverige och i Finland<br />
värms med fjärrvärme. När det gäller villor så är<br />
fjärrvärme inte lika vanlig eftersom fjärrvärmenätet<br />
inte har byggts ut till alla villaområden. Annars går det<br />
att använda vilka uppvärmningssystem som helst.<br />
Hur ska man då välja ut det rätta systemet till sitt<br />
hus<br />
– Elvärme kan antingen vara vattenburen eller torr.<br />
Det finns två sätt att sprida elvärmen: antingen finns<br />
det värmeslingor under golvet eller värmeelement på<br />
väggen. Fördelarna med elvärme är att investeringen<br />
är låg, att den kan ställas in exakt, att användningen<br />
inte skapar några problem och att den knappt behöver<br />
någon service alls. Och eftersom el blir värme först<br />
i rummet så är nyttoeffekten god, säger Kimmo<br />
Rautiainen.<br />
– Det blir dock rätt så dyrt med ele<strong>ner</strong>gi och prisbilden<br />
ser osäkert ut. Elvärme passar bäst för hus som<br />
är under 150 kvadratmeter stora och välisolerade, eller<br />
i fritidshus som används periodvis, fortsätter han.<br />
Om bostaden är större än 200 kvadratmeter så<br />
kan bergvärme vara ett kostnadseffektivare alternativ.<br />
Tidigare system krävde ett omfattande horisontellt<br />
rörsystem under marken, men moderna system har<br />
oftast bara en borrbrunn.<br />
– En värmepump är som en kylmaskin som<br />
fungerar som ett kylskåp, men tvärtom, beskriver<br />
Rautiainen.<br />
– Systemet kyler mark och tar tillvara värmen som<br />
sedan används i<br />
Förbränningen<br />
av biobränslen<br />
skapar<br />
måttliga<br />
koldioxidutsläpp.<br />
uppvärmningen av<br />
huset. Om huset har<br />
vattenburen golvvärme<br />
räcker det att<br />
det utgående vattnet<br />
från värmepumpen<br />
har en temperatur<br />
på cirka 30 grader.<br />
Har man element<br />
måste vattnet ha<br />
en temperatur på<br />
cirka 50-60 grader<br />
eftersom ytan som värmer upp utrymmet är mindre.<br />
Man glömmer ofta bort det faktum att även bergvärme<br />
i själva verket är en form av elvärme eftersom<br />
bergvärmepumpen drivs med el.<br />
– Det handlar om elvärme som har en verkningsgrad<br />
på 300 procent. Det innebär att bergvärme producerar<br />
tre gånger mer värme än vad den förbrukar<br />
Kimmo<br />
Rautiainen<br />
understryker att<br />
varje uppvärmningssystem<br />
kan<br />
utformas så att<br />
det fungerar väl<br />
och är bekvämt<br />
för de boende.<br />
el. Bergvärmepumpen kostar cirka 140 000 kronor,<br />
vilket är tre gånger mer än vad det kostar att skaffa ett<br />
direktverkande elsystem, säger Rautiainen.<br />
Man kommer långt med trä<br />
Om olika värmesystem ska jämföras ur miljösynpunkt<br />
står pellets på toppen av listan: förbränningen av trä<br />
skapar mycket lite skadliga koldioxidutsläpp.<br />
– Pellets har en jämn kvalitet och bra verkningsgrad.<br />
Ett pelletvärmesystem kräver dock mer service<br />
än många andra värmesystem, till exempel måste man<br />
regelbundet rensa bort aska. Det är dock ett enkelt<br />
system att använda. Anskaffningspriset är rätt så högt,<br />
vilket innebär att systemet blir mest lönsamt i lite<br />
10 FORTE 3/2007
Trivsel med hjälp av sparlåga<br />
Golvvärme under badrummets<br />
kalla kakelgolv är lockande. Det är<br />
även mysigt att ha många lampor<br />
tända – speciellt här i Norden med<br />
lång och mörk höst och vinter. Det<br />
kan också vara lockande med en<br />
platt tv, även om den förbrukar<br />
lite mer e<strong>ner</strong>gi än en bildrörs-tv.<br />
Ingen fara. Det går att<br />
spara e<strong>ner</strong>gi utan att avstå från<br />
bekvämligheter som den nya<br />
tekniken medger.<br />
En glödlampa ger endast en<br />
tiondel ljus av den e<strong>ner</strong>gin som<br />
den förbrukar, resten försvin<strong>ner</strong><br />
i luften som värme. En låge<strong>ner</strong>gilampa<br />
har en verkningsgrad på<br />
50 procent. Eller om man tänker<br />
tvärtom: en kilowattimme räcker<br />
till att få en låge<strong>ner</strong>gilampa att<br />
lysa i 111 timmar, medan med<br />
en vanlig glödlampa bara lyser<br />
i 25 timmar. Dessutom ska man<br />
komma ihåg att en 15 watts<br />
låge<strong>ner</strong>gilampa ger lika mycket<br />
ljus som en 75 watts vanlig glödlampa.<br />
Har du en halogenlampa<br />
så är det värt att kolla om det går<br />
att använda ett LED-ljus istället.<br />
I jämförelse med halogenlampan<br />
förbrukar LED-lampan endast en<br />
bråkdel så mycket e<strong>ner</strong>gi.<br />
Vid matlagning är det bäst<br />
att välja en kastrull som är lika<br />
stor som plattan och som har<br />
en plan botten. Det är mest<br />
effektivt att värma upp små<br />
portio<strong>ner</strong> mat i en mikrovågsugn.<br />
Ett tjockt lager is i frysen kan<br />
fördubbla e<strong>ner</strong>giförbrukningen.<br />
Frysens idealtemperatur är -18<br />
grader och för kylskåpet gäller<br />
+5 grader. Varje extra grad kyla<br />
ökar e<strong>ner</strong>giförbrukningen med<br />
fem procent. Samma princip,<br />
fast tvärtom, gäller för värmen<br />
i bostaden: minskas rumstemperaturen<br />
med en grad sjunker<br />
uppvärmningskostnaderna med<br />
fem procent.<br />
Temperaturen i rummen kan<br />
justeras med hjälp av termostater<br />
på elementen. I vardagsrummet<br />
är den ideala temperaturen 20-22<br />
grader, i sovrummet räcker 18-20<br />
grader. När du reser och är borta<br />
en längre tid kan du skruva <strong>ner</strong><br />
temperaturen till så lågt som 15<br />
grader. För att behålla värmen i<br />
bostaden är det viktigt att fönster<br />
och dörrar är väl isolerade: om<br />
det strömmar in sval luft utifrån<br />
arbetar termostaten för högtryck<br />
hela tiden. Även gardi<strong>ner</strong>na<br />
spelar en viktig roll. De förhindrar<br />
att värme försvin<strong>ner</strong> ut genom<br />
fönsterglasen.<br />
Cirka en tredjedel av vattnet<br />
som vi nordbor använder går<br />
åt när vi tvättar oss, cirka en<br />
fjärdedel spolas <strong>ner</strong> i toaletten<br />
och resten går åt i tvätt- och<br />
diskmaskinen samt till matlagningen.<br />
Det är allmänt känt<br />
att det är mer e<strong>ner</strong>gisnålt att<br />
duscha än att bada. Andra knep<br />
som spar e<strong>ner</strong>gi är att alltid köra<br />
välfyllda disk- och tvättmaski<strong>ner</strong>.<br />
90-95 procent av tvättmaskinens<br />
e<strong>ner</strong>gibehov går åt att värma<br />
upp vattnet. Därför lönar det sig<br />
att sortera tvätten och välja hög<br />
temperatur endast för tvätt som<br />
kräver det för att bli ren.<br />
Källor: E<strong>ner</strong>gimyndigheten<br />
och Helsinkiläisen ympäristöopas<br />
(Miljöguide för Helsingforsbon)<br />
större hus, säger Rautiainen.<br />
Pellets tillverkas av såg- eller hyvelspån och kan<br />
transporteras till fastigheten med lastbil, på samma<br />
sätt som eldningsolja.<br />
Oljans betydelse i uppvärmningen minskar<br />
kraftigt. I Sverige minskade oljeuppvärmning med<br />
32 procent under 2004-2005 och i Finland monteras<br />
oljepannor i endast en procent av nya småhus.<br />
- Största fördelen med oljeuppvärmningen är<br />
att de nya apparaterna har hög kvalitet och hög<br />
verkningsgrad. Genom att skaffa nya justeringssystem<br />
till sin gamla elpanna och förbrännare kan man spara<br />
hundratals liter olja per år.<br />
Ur miljösynpunkt är biobränsle och oljeeldning två<br />
motpoler.<br />
– I framtiden kan det vara möjligt att ersätta oljan<br />
med flytande biobränslen och solvärmesystem som kan<br />
användas ihop med ett oljeuppvärmningssystem blir<br />
vanligare, tror Rautiainen.<br />
Vid sidan om biobränslen är även fjärrvärme<br />
miljövänligt.<br />
- Fjärrvärme är miljövänligt speciellt när den<br />
produceras på kraftvärmeverk som producerar både el<br />
och värme oavsett bränsle men särskilt när verket kan<br />
använda förnybara bränslen, säger Rautiainen.<br />
Han tillägger att det mest miljövänliga för en<br />
villa som värms med el eller bergvärme är att ha en<br />
värmelagrande kamin som eldas med ved när det är<br />
riktigt kallt ute och det råder brist på el. För att klara<br />
att lagra värme ett dygn måste ugnen ha 2 000 – 3 000<br />
kilo sten. En mindre mängd sten innebär att kaminen<br />
sprider värmen för fort i rummet.<br />
E<strong>ner</strong>giförbrukningen från A till G<br />
Kimmo Rautiainen understryker att varje uppvärmningssystem<br />
kan utformas så att det fungerar väl och<br />
är bekvämt för de boende. Det går att bygga ett e<strong>ner</strong>gieffektivt<br />
hus oavsett vilka byggmaterial som används.<br />
– Sten är ett mycket lufttätt material och därför<br />
måste ett trähus byggas mer grundligt. Oavsett material<br />
är det viktigt att huset blir lufttätt och isoleras väl.<br />
Ventilationen måste ordnas med hjälp av maski<strong>ner</strong>.<br />
Hus som byggdes på 1970-talet kallas för flaskhus<br />
eftersom de ofta saknar ventilation. Innan dess var<br />
det otäta väggar och skorstenar som såg till att ventilationen<br />
fungerade.<br />
– Upp till 95 procent av nya hus har ett återvinningssystem<br />
som värmer upp den friska inkommande<br />
luften med den varma utgående luften, säger<br />
Rautiainen.<br />
Ett annat modernt uppvärmningssystem är en<br />
luftvärmepump som tar värme från uteluften och<br />
transporterar den in i bostaden. Systemet kan huvudsakligen<br />
användas som en kompletterande värmekälla,<br />
eftersom luftvärmepumpen inte kan producera värme<br />
när det är kallare än -15 grader.<br />
Inom de närmaste åren blir det lättare att jämföra<br />
fastigheters e<strong>ner</strong>giförbrukning när varje fastighet ska ha<br />
en e<strong>ner</strong>gideklaration enligt EU-direktivet. Bostadsfastigheter<br />
kommer att få en e<strong>ner</strong>gideklaration på skalan<br />
A till G på samma sätt som för hushållsmaski<strong>ner</strong>.<br />
FORTE 3/2007 11
UppvärmningslösningEN<br />
går i<br />
SOM<br />
rör<br />
TEXT: TIIA TERONEN, COMPOSITOR OY ILLUSTRATION: TOPI SAARI<br />
Att många boenden inte ens tänker på<br />
hur bostaden värms upp beskriver bäst<br />
hur bra fjärrvärmen fungerar<br />
Hagalund i Esbo är en av de orter i Norden som har<br />
haft fjärrvärme längst: fjärrvärmecentralen som<br />
levererar värme till området blev klart redan 1953.<br />
Esbo El, som under en period blev E.ON och numera ägs<br />
av Fortum, började storskalig fjärrvärmeproduktion 1967.<br />
Då fanns cirka 80 000 kunder. I dag är antalet kunder tre<br />
gånger så stort.<br />
– Fortum har cirka 100 mil fjärrvärmeledningar i Finland.<br />
Även stora delar av Stockholm och mellersta Sverige värms<br />
upp med fjärrvärme och den byggs ut även i Polen, säger<br />
Jari Kuivalainen, fjärrvärmedirektör på Fortum i Finland.<br />
Han berättar att en stor del av kunderna inte ens kän<strong>ner</strong> till<br />
att bostaden värms upp med fjärrvärme.<br />
– Fjärrvärmens fördelar för de boende är att det alltid<br />
kommer varmt vatten ur duschen, att värmen sprider sig<br />
jämnt i bostaden och att man inte behöver rensa skorsten<br />
eller beställa olja. När allt fungerar så smidigt är det förstås<br />
lätt att glömma hela uppvärmningsfrågan.<br />
Separat eller ihop med el<br />
Fjärrvärme produceras i två olika typer av kraftverk. Den<br />
ena typen kallas kraftvärmeverk och producerar både<br />
el och fjärrvärme. Det bildas het ånga i turbinen som<br />
producerar el. Ångan kyls ned med fjärrvärmevattnet och<br />
sedan återanvänds vattnet i uppvärmningen av fastigheter.<br />
– Det handlar om e<strong>ner</strong>gieffektivitet. Av samma bränsle<br />
kan man få ut mer än dubbelt så mycket e<strong>ner</strong>gi, säger<br />
Jarmo Jokisalo, Fortums fjärrvärmechef.<br />
Den andra typen av kraftverk kallas värmeverk och ger<br />
värme av kol, torv eller flis. I Sverige omvandlar Fortum i<br />
stor utsträckning avfall till el och värme.<br />
– När Fortum bygger ny kapacitet prioriteras biobränsleteknik,<br />
säger Jari Kuivanen. Han försvarar i viss mån<br />
även kol som bränsle, eftersom kolpriset historiskt varit<br />
stabilt vilket gett kunden en långsiktigt stabil prissättning.<br />
När värmen har producerats skickas det varma vattnet<br />
genom underjordiska ledningar till fastigheterna som är<br />
anknutna till fjärrvärmenätet. På vintern är vattnet 115-120<br />
grader varmt men på sommaren<br />
”Genom att<br />
samproducera el<br />
och värme får man<br />
dubbelt så mycket<br />
e<strong>ner</strong>gi av samma<br />
mängd bränsle.”<br />
behöver temperaturen inte vara<br />
högre än 70 grader. Genom att<br />
justera värmen efter årstiden<br />
optimeras spillet men en del av<br />
värmen försvin<strong>ner</strong> till naturen. Ett<br />
spill på 6-9 procent är godtagbart<br />
enligt Kuivanen.<br />
Optimering handlar även om<br />
att ledningarna bör läggas så nära<br />
markytan som möjligt, och sedan<br />
gå in i fastigheten som är ansluten<br />
till fjärrvärmenätet.<br />
– När ledningarna ligger nära markytan blir det vissa<br />
estetiska olägenheter. Till exempel kan snön smälta på<br />
marken ovanför ledningen. Men det blir för dyrt att minska<br />
TEKSTI: AULI PACKALÉN KUVAT: TOMI PARKKONEN<br />
12 FORTE 3/2007
Kyla från fjärran<br />
Med fjärrkyla kyls över sju miljo<strong>ner</strong> kvadratmeter kontorslokaler, köpcentrum, sjukhus och<br />
konsertlokaler i Stockholm.<br />
Även kyla kan levereras till fastigheter genom rörledningar, på samma sätt som fjärrvärme.<br />
Fjärrkyla produceras antingen med hjälp av kallt sjö- eller havsvatten eller som spillkyla från<br />
produktionen av fjärrvärme. Det sexgradiga fjärrkylavattnet skickas i ledningar under marken<br />
till kunderna och växlas i en undercentral till fastighetens egna ledningssystem, på samma sätt<br />
som fjärrvärme. Detta vatten kyler sedan <strong>ner</strong> ventilationsluften. När fjärrkylavattnet gjort sitt<br />
jobb leds vattnet tillbaka till Fortums anläggning –nu tio grader varmare.<br />
– Vi startade affärsverksamheten med fjärrkyla 1994 och i dag kyler vi <strong>ner</strong> över sju miljo<strong>ner</strong><br />
kvadratmeter lokaler i Stockholm, säger produktchef Jenny Dahlberg på Fortum.<br />
– När det så kallade Hornsbergsprojektet blir klart kan vi leverera fjärrkyla till ytterligare 2,5<br />
miljo<strong>ner</strong> kvadratmeter, vilket motsvarar cirka 200 kontorsfastigheter.<br />
En av de intressantaste faserna i projektet är det 40 000 kvadratmeter stora bergrum som<br />
nu byggs i Hornsberg på Kungsholmen i Stockholm och beräknas bli klart 2009. Där ska kallt<br />
fjärrkylavatten lagras under natten då konsumtionen är låg och det finns överkapacitet i produktionen.<br />
Under eftermiddagens högkonsumtion levereras det lagrade kylvattnet till fjärrkylanätet.<br />
Detta gör att den befintliga produktionsanläggningen kan utnyttjas i dubbel bemärkelse: kylan<br />
lagras under natten och levereras på dagen när det finns behov av kyla.<br />
Jenny Dahlberg tror att efterfrågan på fjärrkyla kommer att öka även i andra länder under de<br />
närmaste åren.<br />
– Fastigheternas egna kylmaski<strong>ner</strong> och aggregat förbrukar mycket el och skapar därmed<br />
koldioxidutsläpp. Även fjärrkyla måste delvis produceras med hjälp av el när det är mycket<br />
varmt ute, men 80 procent av fjärrkylan kommer från sjö- och havsvatten. Om 25 procent av<br />
fastigheterna i Europa skulle kylas med fjärrkyla istället för lokala kylsystem skulle man uppnå<br />
5-10 procent av utsläppsmålet som Europa har beslutat om i Kyotoprotokollet.<br />
spillvärmet till lägre än fem procent. Ledningarna skulle i<br />
så fall behöva läggas djupare i marken och isoleras bättre.<br />
Kostnaderna skulle bli 1,5-2 gånger dyrare, beräknar<br />
Kuivanen.<br />
Gott anseende<br />
Att underhålla fjärrvärmenätet är en av de största<br />
utmaningarna för ett fjärrvärmebolag. Om värmen uteblir<br />
kan det i värsta fall bli en säkerhetsrisk när det är riktigt<br />
kallt ute.<br />
– Fjärrvärmevattnet strömmar i ett stålrör som har<br />
isolerats och ligger i ett plaströr. Stålröret underhålls med<br />
hjälp av vattenkemi och röret håller i princip för evigt.<br />
Om röret till exempel får en spricka på vintern täcks den<br />
tillfälligt med ett band och vattnet kan fortsätta att strömma<br />
i ledningen. Själva reparationen görs först när vädret blivit<br />
nollgradigt, säger Jarmo Jokisalo.<br />
– Dessutom har fjärrvärmenätet byggts som en ring. Om<br />
det blir fel på huvudproduktionsanläggningen så kan man<br />
mata in värme från andra anläggningar.<br />
Den pålitliga distributionen är säkert en av anledningarna<br />
till fjärrvärmens popularitet. Ett annat skäl är<br />
miljöaspekterna: när el och värme samproduceras i ett<br />
kraftvärmeverk går det åt cirka en tredjedel mindre bränsle<br />
jämfört med separat produktion av värme och el.<br />
– En gång i tiden hade varje fastighet en egen värmecentral.<br />
Nu när värmeproduktionen har centraliserats kan<br />
även tekniker som tar bort rökgaser utnyttjas centralt. Man<br />
kan satsa resurser i reningen av rökgaserna på ett helt<br />
annat sätt, säger Jari Kuivanen.<br />
Vad betalar kunden för<br />
Fortums rättesnöre i prissättningen av fjärrvärmen är långsiktighet. Att ansluta<br />
sin bostad till fjärrvärmenätet ska vara ett konkurrenskraftigt alternativ jämfört<br />
med andra uppvärmningsmetoder och kostnaderna måste vara förutsebara.<br />
I Sverige strävar Fortum efter en marknadsbaserad prissättning som alltid ska<br />
vara konkurrenskraftig med de bästa alternativen på marknaden. En mycket stor<br />
nyförsäljning under senare år indikerar också att kunderna uppfattar prissättningen<br />
som konkurrenskraftig.<br />
– I Finland betalar kunden en e<strong>ner</strong>gi- och grundavgift för fjärrvärmen.<br />
Grundavgiften täcker alla fasta kostnader, till exempel utbyggnaden och<br />
underhållet av nätet. E<strong>ner</strong>giavgiften baseras på e<strong>ner</strong>gipriset och på tekniken<br />
med vilken värme produceras. Det blir billigare att producera fjärrvärme på<br />
ett kraftvärmeverk än på en anläggning som bara producerar värme. Detta är<br />
förklaringen till lokala variatio<strong>ner</strong> på fjärrvärmepriset, säger Jari Kuivanen.<br />
Dessutom måste nya kunder betala en anslutningsavgift som täcker 50<br />
procent av investeringarna som görs i fjärrvärmenätet. Anslutningsavgiften<br />
betalas tillbaka om kunden vill säga upp sitt fjärrvärmeabonnemang.<br />
– Det finns en föreställning om att det är svårt att byta ut fjärrvärmen om<br />
man inte skulle vilja ha den längre, men det är faktiskt enkelt att göra, säger<br />
Kuivanen och tillägger:<br />
– Det är dock sällsynt att man säger upp sitt fjärrvärmeabonnemang. Ingen<br />
av våra kunder har sagt upp sitt abonnemang - det enda som har hänt är att<br />
kunden har tillfälligt sagt upp abonnemanget under tiden fastigheten har byggts<br />
om.<br />
Fortum bygger nya fjärrvärmeledningar på flera mil varje år. I stora<br />
fastigheter är fjärrvärme nästan en självklarhet. När det gäller glesbygder med<br />
småhus blir det ofta dyrt att bygga ut fjärrvärmen. Men var man än bygger nya<br />
ledningar ställs höga krav på kvaliteten.<br />
– När ledningarna har byggts ordentligt håller de länge och underhållskostnaderna<br />
blir låga, säger Kuivanen.<br />
FORTE 3/2007 13
KUNDEN TYCKER TILL<br />
Rumstemperaturen<br />
som diskussionsämne<br />
Vi frågade vad som<br />
engagerar hyresgäster<br />
och sysselsätter<br />
fastighetsskötare i<br />
bostadsbolag i Finland och<br />
i Sverige.<br />
”God<br />
boendemiljö<br />
som mål”<br />
TEXT: SAMI LAAKSO, COMPOSITOR OY BILD: TOMI PARKKONEN<br />
Fastighetsservice Matinkylän<br />
Huolto sköter omkring 200<br />
bostadsbolag med närmare<br />
7 000 bostäder och över 10 000<br />
boende i Esbo. VD Mikko Peltokorpi<br />
uppskattar att förbrukningen av<br />
värme och vatten står för omkring<br />
40 procent av bostadsbolagens genomsnittliga<br />
underhållskostnader<br />
medan elkostnaderna, exklusive<br />
hushållsel, står för 3–4 procent.<br />
Uppvärmningen diskuteras<br />
även bland de boende och sysselsätter<br />
fastighetsskötarna. Matinkylän<br />
Huoltos arbete underlättas av<br />
att alla fastigheter, med undantag<br />
för några eluppvärmda små radhus,<br />
är anslutna till fjärrvärmenätet.<br />
– Fjärrvärme är definitivt den<br />
enklaste och billigaste uppvärmningsformen<br />
i ett så här pass<br />
tättbebyggt område. Nackdelen är<br />
att bostadsbolagen är hänvisade<br />
till en stor fjärrvärmeleverantör.<br />
Lagstiftningen ska se till att prissättningen<br />
hålls på en rimlig nivå,<br />
säger Peltokorpi.<br />
De äldsta husen har fyrtio år på<br />
nacken. Även om fjärrvärme hör<br />
till de mer bekymmersfria värmelösningarna<br />
har det ändå gjorts<br />
vissa investeringar i fastigheternas<br />
värmesystem.<br />
– Vi har satsat mycket på optimering<br />
av e<strong>ner</strong>gianvändningen,<br />
bland annat genom att byta ut<br />
värmeväxlare, reglage och ventiler<br />
samt genom att förbättra placeringen<br />
av värmeelementen, räknar<br />
Peltokorpi upp.<br />
Många investeringar har gett<br />
e<strong>ner</strong>gibesparingar, medan en<br />
14 FORTE 3/2007
del av åtgärderna, till exempel förbättringarna i bostädernas<br />
ventilation, till och med kunnat höja elräkningen. Peltokorpi<br />
påpekar att det primära målet är att skapa en god och hälsosam<br />
boendemiljö och att man inte enbart ser till de ekonomiska<br />
aspekterna.<br />
– Enligt rekommendatio<strong>ner</strong> ska rumstemperaturen ligga<br />
kring 20–21 grader. Särskilt äldre föredrar lite högre rumstemperatur<br />
och är beredda att betala för det.<br />
Uppfyller fastighetsskötaren ägarnas önskemål<br />
– I slutänden blir det nog så, även om man inte kan vara<br />
alla till lags. Fastighetsskötaren ska ta upp olika saker och vara<br />
initiativrik, men det är bostadsbolagets styrelse eller bolagsstämman<br />
som tar alla beslut och påverkar förutsättningarna<br />
för verksamheten, poängterar Mikko Peltokorpi, som utsågs till<br />
årets fastighetsskötare 1997.<br />
”Billigare<br />
uppvärmningsalternativ”<br />
Stockholms stads bostadsbolag AB Familjebostäder äger,<br />
förvaltar och hyr ut lägenheter och lokaler. Bolaget uppvisar<br />
impo<strong>ner</strong>ande siffror för sin verksamhet: dess omkring 22 500<br />
lägenheter utgör hem för över 41 000 perso<strong>ner</strong>. Dessutom har<br />
bolaget 2 344 lokaler med en totalyta på över 180 000 kvadratmeter.<br />
Underhållsbehovet är stort eftersom merparten av de cirka<br />
2 000 fastigheterna är byggda på 1940- och 1950-talen, men de<br />
äldsta härstammar ända från 1890-talet. Ingvar Andréasson, chef<br />
för teknikavdelningen, berättar att det är rörledningarna som<br />
har varit i störst behov av reparatio<strong>ner</strong> de senaste åren. Bland<br />
annat har badrummen förnyats i 10 000 lägenheter.<br />
Ett annat stort projekt har varit renoveringen av fastigheternas<br />
värmesystem.<br />
– Största delen av fastigheterna har tidigare haft egna<br />
oljeuppvärmningssystem, men sedan 1960-talet pågår ett arbete<br />
med att ansluta dem till fjärrvärmenätet. 1996 tecknade vi ett<br />
avtal som lägger över ansvaret för fastigheternas värmesystem<br />
på Fortum. Bolaget har systematiskt anslutit samtliga fastigheter<br />
till fjärrvärmenätet med undantag för ett fåtal mindre hus. Investeringarna<br />
i fjärrvärmecentraler uppgår till över 50 miljo<strong>ner</strong><br />
kronor, men i gengäld har fastigheterna välfungerande värmesystem<br />
under en lång tid framöver, säger Ingvar Andréasson.<br />
Han näm<strong>ner</strong> det lägre priset som en klar fördel med<br />
fjärrvärme jämfört med oljevärme. Andra fördelar är miljövänligheten<br />
och en bekymmersfri drift.<br />
Hur kan man hitta en rumstemperatur som alla boende är<br />
nöjda med<br />
– Vi strävar efter att hålla en temperatur på 21 grader, men<br />
med tiotusentals hyresgäster finns det alltid några som skulle<br />
föredra en lite högre temperatur. En temperaturhöjning på<br />
några grader innebär dock höjda boendekostnader, och det leder<br />
i sin tur till klagomål från andra hyresgäster. Vi har som mål att<br />
80 procent av hyresgästerna ska vara nöjda med sitt boende. Till<br />
skillnad från bostäderna kan vi däremot variera temperaturerna<br />
i verksamhetslokalerna med några grader enligt hyresgästernas<br />
önskemål, säger Andréasson.<br />
Undvik<br />
stand by-el<br />
KUNDEN:<br />
Det pratas ofta om hur mycket el olika<br />
elektroniska apparater förbrukar när de<br />
står i stand by-läge. Spelar det någon roll<br />
för förbrukningen om de är helt avstängda<br />
eller står i stand by-läge<br />
FORTUM:<br />
Det har blivit vanligare att låta elektroniska apparater<br />
stå i stand by-läge i hemmen och det finns allt fler<br />
apparater som förbrukar el, även när de inte är på. Stand<br />
by-förbrukning kan tyckas vara ett mindre problem<br />
om det endast gäller en apparat, men om det är flera<br />
laddare som ständigt drar el (som till exempel laddare<br />
för mobiltelefon, bordsdammsugare, eltandborste och<br />
rakapparat) samt dessutom hushållsapparater och<br />
andra hemelektroniska apparater, kan det utgöra tiotals<br />
procent av hushållets totala kostnad för hushållsel.<br />
I praktiken kan det betyda en extra kostnad på cirka<br />
500 kronor per år. Som jämförelse förbrukar en vanlig<br />
digitalbox cirka 40 watt el per dygn när den är på och<br />
cirka 15 watt i stand by-läge.<br />
Om man beräknar att varje hushåll förbrukar cirka 5-10<br />
procent el onödigt blir det en hel del när det multipliceras<br />
med antalet hushåll i Sverige.<br />
Tänkvärt är också, att under sin livstid förbrukar<br />
tv-mottagare, inspelningsapparater, digitalbox och<br />
stereoapparater fyra gånger så mycket el i stand by-läge<br />
som när de är på. Det finns också apparater som saknar<br />
strömbrytare som gör dem helt strömlösa. Ett enkelt råd<br />
är att koppla alla elektroniska apparater till ett grenuttag<br />
med strömbrytare. Då är det enkelt att genom en<br />
knapptryckning göra flera apparater strömlösa samtidigt.<br />
FORTE 3/2007 15
KUNDEN TYCKER TILL<br />
Av alla de beslut som<br />
påverkar byggnadens<br />
e<strong>ner</strong>giförbrukning tas<br />
två tredjedelar under<br />
projekteringsfasen. Det<br />
lönar sig dock att kontrollera<br />
byggnadens e<strong>ner</strong>gisystem<br />
under hela dess livscykel,<br />
vilket förutsätter ett nära<br />
samarbete mellan olika parter.<br />
Att värdera<br />
ett e<strong>ner</strong>gisystems livscykel<br />
TEXT: COMPOSITOR/MAIJA PIIROINEN BILDER: TOMI PARKKONEN<br />
Bostäder och offentliga<br />
byggnader står för över en<br />
tredjedel av Finlands totala<br />
e<strong>ner</strong>giförbrukning – nästan dubbelt<br />
så mycket som trafiken. Det<br />
är alltså viktigt att pla<strong>ner</strong>a e<strong>ner</strong>gisystemen<br />
för nya bostäder och<br />
kontorsfastigheter, men det blir<br />
också avgörande hur de används<br />
och utvecklas under årens lopp.<br />
Matti Malmberg, vd för YIT<br />
Kiinteistötekniikka Oy i Finland<br />
(YIT Fastighetsteknik), jobbar<br />
med dessa frågor varje dag. Fastighetsteknik<br />
handlar bland annat<br />
om byggnadens el-, ventilations-,<br />
värme-, kyl-, säkerhets- och vattensystem,<br />
men även styrning<br />
och optimering av systemen med<br />
hjälp av automation. Faktorer som<br />
miljövänlighet och säkerhet blir<br />
allt viktigare för kunden.<br />
– Det finns många faktorer<br />
som på olika sätt påverkar hur<br />
e<strong>ner</strong>gieffektiv och miljövänlig<br />
byggnaden är under sin livscykel.<br />
– Ventilationen har en avgö<br />
rande roll för e<strong>ner</strong>gieffektiviteten<br />
eftersom den med hjälp av automation<br />
bland annat påverkar hur el-,<br />
värme- och kylsystemen fungerar.<br />
Tekniken möter mänskliga behov<br />
Regelverk, olika tekniska lösningar,<br />
projektering och mänskliga behov -<br />
både fastighetsägare och de boende<br />
- styr valet av e<strong>ner</strong>gilösningar.<br />
– E<strong>ner</strong>gilösningar för<br />
byggnader har utvecklats mycket<br />
under årens lopp, beroende på de<br />
boendes ändrade vanor och krav.<br />
Ventilation och olika kylsystem har<br />
blivit allt vanligare och trenden går<br />
mot allt bekvämare bostäder och<br />
lokaler, säger Malmberg.<br />
– Att alltid se framåt och att<br />
anpassa sig till nya bekvämligheter<br />
är naturligt för människan. Det<br />
är mycket svårt att avstå från det<br />
man redan har. Medvetenheten<br />
om miljön har dock ökat även om<br />
man samtidigt vill ha kvar alla<br />
bekvämligheter.<br />
YIT ser fastighetens funktion<br />
och kostnadseffektivitet i längre<br />
perspektiv.<br />
- Både e<strong>ner</strong>gieffektivitet och<br />
miljövänlighet måste ses som en<br />
enda lång process där de olika<br />
delarna påverkar och balanserar<br />
varandra. Att enbart koncentrera<br />
sig på en sak och dess kostnader är<br />
kortsiktigt tänkande.<br />
Vem ansvarar för effektiviteten<br />
– Projekteringen och byggandet är<br />
traditionellt en mycket splittrad<br />
process där de olika aktörerna har<br />
sina egna väl invanda modeller och<br />
lösningar, säger Malmberg.<br />
– När man söker fungerande<br />
och långsiktiga lösningar för<br />
byggnadens effektivitet och<br />
miljövänlighet krävs under projekteringen<br />
och byggandet en ny typ<br />
av samarbete mellan olika aktörer,<br />
till exempel mellan ägaren och de<br />
boende.<br />
I dag kan fastighetsägare, de<br />
boende och de som underhåller<br />
fastigheten ha mycket delade<br />
16 FORTE 3/2007
intressen om olika frågor som<br />
handlar om fastighetsskötsel.<br />
- När en byggnad projekteras<br />
går det att beräkna 60-80 procent<br />
av de totala kostnaderna under<br />
byggnadens livscykel. Därför är<br />
det viktigt att de olika aktörerna<br />
har ett effektivt samarbete under<br />
projekteringsfasen och att man<br />
hittar metoder för att samordna de<br />
olika intressena, säger Malmberg.<br />
EU:s nya direktiv om<br />
e<strong>ner</strong>gieffektivitet, som träder i<br />
kraft i början av nästa år, har en<br />
harmoniserande effekt vid valet<br />
av e<strong>ner</strong>gisystem, oavsett vilka<br />
intressen de olika aktörerna har.<br />
Direktivet anger riktlinjerna för<br />
e<strong>ner</strong>giförbrukningen i olika typer<br />
av fastigheter och blir en viktig<br />
faktor när fastigheten värderas.<br />
Anpassningen till direktivet började<br />
för cirka tre åren sedan.<br />
Utvecklingen kan också styras<br />
med hjälp av eventuella nya skatter.<br />
Finansiärerna har dock alltid<br />
det sista ordet.<br />
Nya e<strong>ner</strong>gieffektiva lösningar<br />
Det finns många nya e<strong>ner</strong>gieffektiva<br />
lösningar att välja när man bygger<br />
ett nytt hus. Som värmekälla<br />
kan användas jord, luft, sol, berg,<br />
vind och havsvatten och dessutom<br />
kan moderna ventilationssystem<br />
återanvända värmen mer effektivt<br />
än tidigare.<br />
Utöver tekniska lösningar<br />
påverkas byggnaders e<strong>ner</strong>gieffektivitet<br />
av bland annat materialvalen<br />
och placeringen på tomten. Med hjälp av olika tekniska<br />
lösningar kan man redan under projekteringen<br />
påverka kostnaderna med cirka 30 - 50 procent.<br />
– En intressant faktor som kommer att minska<br />
e<strong>ner</strong>giförbrukningen avsevärt är led-tekniken för ljusarmatur.<br />
Det kommer inte att dröja länge innan vi ler<br />
åt vanliga glödlampor, på<br />
samma sätt som vi i dag<br />
ler åt farfars oljelampa,<br />
tror Malmberg.<br />
Homogen debattatmosfär<br />
i framtiden<br />
Malmberg tror att<br />
ett mer systematiskt<br />
livscykeltänkande<br />
kommer att få fotfäste i<br />
framtiden, vilket kommer<br />
att påverka byggnaders<br />
e<strong>ner</strong>gieffektivitet positivt<br />
och även ge positiva<br />
effekter för samhället i<br />
stort.<br />
– En förutsättning för<br />
att utvecklingen ska gå åt<br />
det här hållet är att det<br />
blir en tydlig debatt om<br />
dessa frågor och att den<br />
leder till praktiska och<br />
produktiva lösningar.<br />
Man måste klart precisera<br />
fördelarna med<br />
effektiva e<strong>ner</strong>gilösningar<br />
så att alla som projekterar<br />
och bygger nya<br />
byggnader enkelt kan<br />
utnyttja dem, säger Malmberg.<br />
YIT har valt<br />
Fortum Smart<br />
Fortum Smart är en<br />
lösning för förvaltning av<br />
företagets elanskaffning.<br />
Tack vare aktivt samarbete<br />
mellan YIT och Fortum kan<br />
man dämpa effekterna som<br />
prisvariatio<strong>ner</strong>na orsakar.<br />
Man kan även sprida<br />
riskerna som uppkommer<br />
när el ska köpas vid olika<br />
tidpunkter och utnyttja<br />
variatio<strong>ner</strong>na på marknaden.<br />
Med andra ord:<br />
• Fortum följer och<br />
analyserar de nordiska<br />
elmarknaderna åt YIT<br />
• YIT har en personlig<br />
portföljförvaltare på Fortum<br />
• Fortum sköter ruti<strong>ner</strong>na<br />
kring fakturahantering och<br />
ändringar av konsumtionsmål<br />
• El som levereras till YIT<br />
produceras miljövänligt<br />
med vattenkraft<br />
Mycket kan göras redan nu<br />
Även om utvecklingen i byggandet går mot mera<br />
individuella lösningar krävs det<br />
samtidigt bättre samarbete när det<br />
gäller projektering och konkreta<br />
lösningar.<br />
- Det är lättare att dra nytta<br />
av de senaste tekniska lösningarna<br />
i byggandet av nya bostäder<br />
eftersom volymerna är stora, men<br />
i byggandet av kontorsfastigheter<br />
används ofta skräddarsydda<br />
lösningar.<br />
Samhällsutvecklingen och<br />
lagstiftningen främjar utvecklingen<br />
av e<strong>ner</strong>gieffektiva lösningar.<br />
Betydande spareffekter kan dock<br />
uppnås omedelbart genom att<br />
kontrollera och använda befintliga<br />
system mer effektivt.<br />
- Med dagens teknik går det att<br />
göra besparingar på tiotals procent<br />
för fastigheter där man inte aktivt<br />
jobbar med underhåll eller fastighetsautomation.<br />
En klar majoritet<br />
av fastigheterna är sådana. Genom<br />
att aktivt börja kontrollera och<br />
utveckla de tekniska systemen i<br />
fastigheten så att de fungerar effektivare<br />
blir det snabbt avsevärda<br />
besparingar. Nyinvesteringar<br />
behövs först senare. Gamla fastigheter<br />
har en besparingspotential<br />
som brukar räcka i upp till fem<br />
år när besparingsåtgärderna<br />
genomförs gradvis. Investeringar i<br />
ny teknik som görs därefter betalar<br />
sig normalt tillbaka efter 3-5 år,<br />
säger Malmberg.<br />
BYGGNADENS LIVSCYKEL<br />
Investeringar<br />
Det hävdas att<br />
byggnadens värme-,<br />
vatten-, ventilations-<br />
och elsystem<br />
utgör 100 procent av<br />
byggkostnaderna.<br />
I praktiken uppgår<br />
kostnaderna endast<br />
till cirka 20 procent<br />
av totalkostnaderna,<br />
driften inkluderad.<br />
Investeringar, som<br />
utförs av specialiserade<br />
konsulter och<br />
entreprenörer, är dock<br />
alltid de mest synbara<br />
delarna av verksamheten.<br />
Avgörande för ett<br />
lyckat slutresultat är<br />
en skarvfri integrering<br />
av de olika delområdena.<br />
Projekteringsfasen<br />
är den mest<br />
avgörande fasen. Bra<br />
pla<strong>ner</strong>ing säkerställer<br />
att ”halva jobbet redan<br />
är gjort”. Det behövs<br />
omfattande kompetens<br />
för att projektera<br />
en ny fastighet. När<br />
samma perso<strong>ner</strong> håller<br />
i trådarna både när<br />
fastigheten projekteras<br />
och byggs, skapas<br />
en bra grund för de<br />
olika besluten som<br />
måste fattas under<br />
byggfasen.<br />
Driftfasen<br />
innebär att byggnadens<br />
driftkostnader<br />
börjar löpa. Cirka en<br />
tredjedel är e<strong>ner</strong>gikostnader<br />
– uppvärmning<br />
på vintern och<br />
kylning på sommaren.<br />
I stor utsträckning<br />
går det att påverka<br />
driftkostnaderna och<br />
göra stora besparingar<br />
genom att styra<br />
driften med hjälp av<br />
fastighetsautomation.<br />
Service<br />
under garantitid<br />
och efter den<br />
handlar om förebyggande<br />
underhåll för<br />
att byggnaden ska<br />
fungera som pla<strong>ner</strong>at<br />
enligt villkoren som<br />
förhållandena, säkerheten<br />
och e<strong>ner</strong>gieffektiviteten<br />
ställer.<br />
Det handlar mycket<br />
om finjustering när en<br />
ny byggnad tas i bruk<br />
och justeringarna ska<br />
göras separat i varje<br />
rum. Denna fas brukar<br />
ta cirka två år.<br />
Reparatio<strong>ner</strong><br />
handlar om att<br />
reparera skadade<br />
delar och även större<br />
enheter genom att<br />
byta delar.<br />
Förnyelsefasen<br />
är en ofrånkomlig fas<br />
som kommer efter<br />
en längre tids drift av<br />
byggnaden, oavsett<br />
hur bra fastigheten<br />
har underhållits. När<br />
det är dags att förnya<br />
tekniska system kommer<br />
man att bedöma<br />
vilka system som ska<br />
ersättas för att hålla<br />
kvalitetsnivån när det<br />
gäller funktionalitet<br />
och kostnaderna.<br />
Allt behöver inte<br />
ersättas helt utan även<br />
delrenoveringar är<br />
möjliga.<br />
FORTE 3/2007 17
FORTUMS ANSIKTEN<br />
TEXT: WESA LEHTO BILD: BOSSE KINNÅS<br />
Allt större del av Eva-Katrin Lindmans jobb som forsknings- och<br />
utvecklingsansvarig handlar om att utveckla nya lösningar som<br />
förbättrar miljön. Bland annat håller hon på med ett världsunikt<br />
projekt som går ut på att delvis ersätta kol som bränsle.<br />
Att få utveckla nya miljövänliga lösningar<br />
måste vara ett tacksamt jobb i dessa tider<br />
när alla pratar om miljön.<br />
– Jag har verkligen ett toppenjobb. Det<br />
känns mycket meningsfullt, men även<br />
utmanande, att utveckla ny teknik som i<br />
stor utsträckning kommer att förbättra miljön, säger<br />
Eva-Katrin Lindman, forsknings- och utvecklingsansvarig<br />
på Fortum Värme i Stockholm.<br />
– Klimatförändringen har verkligen satt forskning<br />
och utveckling på agendan. Tidigare gick mitt jobb<br />
huvudsakligen ut på att utveckla tekniker som förbättrade<br />
lönsamheten. Visst är det viktigt även idag, men<br />
nu är det ett helt annat fokus på klimatfrågorna.<br />
Eva-Katrin har jobbat på Fortum i 18 år. Hon är<br />
civilingenjör i kemi, kemisk teknologi och apparatteknik.<br />
Hon har bland annat arbetat som driftchef<br />
på Värtaverket, ett kraftvärmeverk i Stockholm som<br />
producerar både fjärrvärme och el. I sin nuvarande<br />
befattning har hon jobbat sedan 2003.<br />
Världsunikt projekt<br />
Det pågår många intressanta forsknings- och utvecklingsprojekt<br />
på Värtaverket. Ett världsunikt projekt<br />
handlar om att använda lignin som bränsle.<br />
– Träd består av fibrer och lignin. Av fibrerna görs<br />
pappersmassa och lignin innehåller mycket e<strong>ner</strong>gi.<br />
Vi har utvecklat en ny teknik som gör det möjligt att<br />
blanda lignin med kol, som används som bränsle på<br />
Värtaverket. Vi har testat detta under våren och resultaten<br />
ser mycket lovande ut. Jag tror att 20-25 procent<br />
av bränslet på Värtaverket kan vara lignin i framtiden.<br />
– Våra tester har väckt stort uppmärksamhet i världen.<br />
Om lignin kan ersätta en betydande del av kolen<br />
som bränsle så leder det till en stor miljöförbättring.<br />
Lignin är ett förnyelsebart och mycket rent bränsle.<br />
Ett annat intressant projekt handlar om koldioxidavskiljning<br />
från rökgaserna. En demonstrationsanläggning<br />
installeras nu på Värtaverket. Den kommer att<br />
driftsättas i höst när eldningssäsongen kommer igång.<br />
– Målet<br />
”Betydelsen<br />
av samarbete<br />
ökar inom<br />
e<strong>ner</strong>gibranschen.”<br />
är att den<br />
nya tekniken<br />
ska ta bort<br />
95 procent<br />
av koldioxidemissio<strong>ner</strong>na.<br />
Tekniken<br />
går ut på att<br />
efter trycksatt<br />
förbränning<br />
tvätta bort koldioxid ur rökgaserna med hjälp av<br />
kaliumkarbonat. Resultat från testperioden ska<br />
värderas under fjärde kvartalet i år.<br />
Miljövänlig även privat<br />
Mycket av Eva-Katrins jobb kretsar kring miljön och<br />
hon tycker att det är viktigt att försöka leva miljövänligt<br />
även i privatlivet.<br />
– Jag cyklar till och från jobbet varje dag. Det blir<br />
cirka 3 mil dagligen. Jag cyklar även på vintern, om nu<br />
inte vädret är alltför dåligt. Och sanningen är faktiskt<br />
att jag tar mig snabbare till jobbet med cykeln än med<br />
bilen. I rusningstrafik kan jag cykla förbi alla stillastående<br />
bilköer.<br />
Eva-Katrin bor i en villa strax söder om Stockholm<br />
som dock inte har fjärrvärme ännu.<br />
– Tyvärr inte, eftersom fjärrvärmenätet inte går<br />
Toppen<br />
18 FORTE 3/2007
förbi mitt hus. Men det finns hopp om att vi kommer<br />
att få fjärrvärme eftersom området ligger så nära<br />
Stockholm. Jag har elvärme, men har försökt göra<br />
huset mer e<strong>ner</strong>gieffektivt genom att bland annat byta<br />
till treglasfönster och tilläggsisolering.<br />
Miljöfrågorna blir allt viktigare och det har lett till<br />
att samarbetets betydelse ökar.<br />
– Många av de frågorna som jag jobbar med är ge<strong>ner</strong>ella<br />
för hela branschen. Ensamma kan vi inte göra<br />
så mycket men tillsammans kan vi åstadkomma väldigt<br />
mycket. Jag sitter i olika branschorgan där vi pla<strong>ner</strong>ar<br />
olika gemensamma åtgärder. Bland annat ger vi stöd<br />
till högskolorna och universiteten för forskning och<br />
utveckling. På det sättet kommer vi i framtiden att få<br />
fram nya miljövänliga innovatio<strong>ner</strong> som gagnar både<br />
våra kunder och samhället i stort, säger Eva-Katrin<br />
Lindman.<br />
Liikettä niveliin<br />
Liikuntakeskukset ovat nyt pop. Espoolainen Esport Center on liikuttanut<br />
kaupunkilaisia jo neljännesvuosisadan ajan, ja toissa syksynä kylkeen avattu<br />
urheilun monitoimikeskus Esport Arena monipuolistaa tarjontaa entisestään.<br />
jobb<br />
FORTE 3/2007 19
Ryssland<br />
Ryssland,<br />
kapacitetsuppbyggande och<br />
miljö intresserade investerare.<br />
intresserar<br />
TEXT: WESA LEHTO BILDER: STEFAN SJÖDIN<br />
Omkring hundra analytiker och institutionella<br />
investerare över hela världen kom till Stockholm<br />
och Moderna Museet för att höra senaste<br />
informationen om Fortum. Deltagarna på Capital<br />
Markets Day 2007 var mest intresserade av Fortums<br />
investeringar i Ryssland, kapacitetsuppbyggandet och<br />
miljöfrågorna.<br />
VD Mikael Lilius presentation handlade bland<br />
annat om framtida kapacitetsbehov, miljöfrågor och<br />
verksamheten i Ryssland.<br />
Ryssland är redan nu världens fjärde största<br />
elmarknad efter USA, Kina och Japan.<br />
Mikael Lilius sade att kapacitetsbehovet ökar kraf<br />
tigt i Ryssland för att ersätta gammal kapacitet och<br />
för att motsvara behoven på den växande marknaden.<br />
Elförbrukningen beräknas växa med en tredjedel<br />
(cirka 500 TWh) fram till 2015. Fram till 2011 måste<br />
Ryssland investera cirka 90 miljarder euro i e<strong>ner</strong>gisektorn,<br />
varav 40 miljarder euro i kärnkraft, 40 miljarder<br />
i fjärrvärme och 10 miljarder i vattenkraft. Dessutom<br />
måste cirka 40 miljarder euro investeras i elöverföring.<br />
Fortum har hittills investerat cirka 300 miljo<strong>ner</strong><br />
euro i Ryssland. Fortum äger över 25 procent av det<br />
ryska regionala produktionsbolaget TGC-1. Dessutom<br />
äger Fortum en procent av produktionsbolaget WGC-5.<br />
Lilius sade att liberaliseringen av den ryska elmarkna<br />
20 FORTE 3/2007
Hört bland investerarna<br />
Emmanuel Turpin,<br />
Executive Director,<br />
Morgan Stanley, London<br />
– Fortum verkar ha en långsiktig<br />
strategi när det gäller positio<strong>ner</strong>ingen<br />
i Ryssland. Den ryska marknaden<br />
är utmanande och innehåller risker.<br />
Därför var det intressant att höra hur<br />
Fortum tänker agera där i fortsättningen.<br />
– Intressant för mig var även<br />
Mikael Lilius information om pla<strong>ner</strong>ade<br />
kommande priser, tjänster och kapacitetsuppbyggnaden. Den största<br />
utmaningen inför framtiden är hur Fortum kan möta de kommande<br />
kapacitetskraven och samtidigt klara av strängare miljökrav med<br />
konkurrenskraftiga elpriser.<br />
investerare<br />
den och reformer som knyter an till det kommer att ge<br />
Fortum nya möjligheter. I första hand är Fortum intresserad<br />
av privatiserad elproduktion. Fortums långa<br />
historia och goda relatio<strong>ner</strong> i Ryssland, samt bolagets<br />
över tio år långa erfarenhet av verksamheter på liberaliserade<br />
marknader ger Fortum goda förutsättningar<br />
att förstärka positio<strong>ner</strong>na i Ryssland.<br />
Övriga talare var ekonomidirektör Juha Laaksonen,<br />
direktör Tapio Kuula, utvecklingsdirektör Timo<br />
Karttinen och Anders Egelrud, vd för Fortum Värme.<br />
Samtliga presentatio<strong>ner</strong> och videomaterial från<br />
Capital Markets Day 2007 finns på: www.fortum.se<br />
Neil Beddall, Director, Barclays Capital, London<br />
– Jag tror att investeringarna i Ryssland är den största utmaningen<br />
för Fortum. Därför var den viktigaste<br />
informationen för mig Fortums<br />
aktuella investeringsläge i Ryssland och<br />
pla<strong>ner</strong>na för den fortsatta verksamheten<br />
där. Jag var även intresserad<br />
av handeln med utsläppsrätterna i<br />
Europa och hur det påverkar Fortums<br />
verksamhet och pla<strong>ner</strong>ing i framtiden.<br />
– Min bild av Fortum är att bolaget<br />
har en klar strategi om hur man ska<br />
agera på olika marknader. Ge<strong>ner</strong>ellt är<br />
Fortum ett mycket intressant bolag att<br />
följa under de kommande åren.<br />
Hanna Holmberg, Credit Analyst,<br />
SEB Merchant Bank, Stockholm<br />
– Jag tror att miljöfrågorna kommer att bli den största utmaningen för alla<br />
e<strong>ner</strong>gibolag. Fortum verkar ta dessa frågor på allvar och har även klarat<br />
sig bra när det gäller handeln med utsläppsrätter.<br />
– Detta är bra ur miljösynpunkt, men<br />
även kostnadsmässigt: ökade avgifter<br />
på utsläppsrätter kommer inte att tära<br />
på Fortums marginaler lika hårt som<br />
konkurrenternas.<br />
– Diskussio<strong>ner</strong>na kring Ryssland<br />
har varit mest intressant att höra. Man<br />
kunde ana en viss oro bland de utländska<br />
bankerna när det gäller Fortums<br />
investeringar i Ryssland. Själv är jag inte<br />
orolig. Kanske ser bankerna utanför<br />
Norden på Ryssland med lite annorlunda<br />
ögon och är lite mer försiktiga.<br />
FORTE 3/2007 21
TEXT: SAMI LAAKSO, COMPOSITOR OY BILD: FORTUM OYJ<br />
Illustration av<br />
kärnkraftsenheten på<br />
Hästholmen i Lovisa:<br />
den nya tredje enheten<br />
finns längst upp till<br />
höger i bilden.<br />
utlåtande om programmet<br />
börjar det praktiska arbetet<br />
med miljökonsekvensbedömningen,<br />
vilken i sin<br />
tur lämnas till ministeriet<br />
under sommaren 2008. Ett<br />
stort antal berörda kommer<br />
att tillfrågas, bland annat<br />
boende i området samt politiska beslutsfattare.<br />
– Vi kommer bland annat att föra diskussio<strong>ner</strong> om<br />
projektet på öppna möten. När alla utredningar är klara<br />
kommer vi att dra slutsatser och besluta om hur projektet<br />
ska föras vidare, säger Tuominen.<br />
Miljöbedömning<br />
Fortum har inlett miljökonsekvensbedömningen<br />
(MKB) för den tredje kärnkraftverksenhet som<br />
eventuellt ska byggas i Lovisa.<br />
I miljökonsekvensbedömningen granskas bland<br />
annat den nya enhetens inverkan på miljön och<br />
Enligt finsk kärne<strong>ner</strong>gilagstiftning<br />
ska en miljökonsekvensbedömning<br />
göras före en anhållan<br />
om principbeslut för byggandet av<br />
en ny kärnkraftverksenhet kan göras<br />
till regeringen. Utvecklings- och<br />
informationschef Peter Tuominen<br />
på kraftverket i Lovisa försäkrar att<br />
miljökonsekvensbedömningen inte<br />
bara handlar om en formalitet.<br />
av en ny reaktor<br />
I LOVISA<br />
människors hälsa liksom för det kringliggande<br />
samhället och ekonomin.<br />
– Fortum har på ett ansvarsfullt<br />
sätt producerat el i Lovisa i över trettio<br />
år, som en del av det lokala samhället.<br />
Och vi kommer att fortsätta på samma<br />
ansvarsfulla sätt också i framtiden,<br />
intygar Tuominen.<br />
Som en första åtgärd överlämnade<br />
Fortum till Finlands handels- och<br />
inrikesministerium i juni ett bedömningsprogram.<br />
När ministeriet gett sitt<br />
Plus och minus<br />
Peter Tuominen medger att kärnkraften har både positiva<br />
och negativa sidor. De kärnkraftsenheter som redan är i<br />
gång bidrar till en betydande del av Lovisas skatteinkomster<br />
och den nya reaktorn skulle skapa ytterligare arbetstillfällen<br />
och därmed förstärka ekonomin i området.<br />
Å andra sidan kan kylvattnet från kärnkraftsverket<br />
indirekt stimulera till lokal algblomning eftersom det<br />
höjer vattentemperaturen. Därför innebär en aktivitet i<br />
miljökonsekvensbedömningen att Fortum i samverkan<br />
med lokalbefolkningen ska hitta lämpliga ställen att släppa<br />
ut kylvattnet där det gör så liten skada som möjligt. Enligt<br />
Peter Tuominen är det dock annat än ökad vattentemperatur<br />
som ger upphov till algblomning. Han ger ett konkret<br />
exempel:<br />
– Då jag bedriver jordbruk på min gård sprider jag ut<br />
mera fosfor på två hektar än hela kärnkraftverket släpper<br />
ut i havet! Det är den här typen av utsläpp som ökar<br />
algblomningen kraftigt, säger Tuominen. Därför anser han<br />
att miljöskäl snarast är ett av argumenten som starkast talar<br />
för kärnkraften eftersom det är ett alternativ som kan bidra<br />
till att minska klimatförändringen, vid sidan av e<strong>ner</strong>gisparande,<br />
förnybara e<strong>ner</strong>giformer samt ny teknik.<br />
Miljökonsekvensbedömningen är alltså det förberedande<br />
steget inför det omfattande projektet som kan leda till att<br />
det byggs en ny kärnkraftsenhet på 1 000 - 1 800 MW på<br />
Hästholmen i Lovisa. När skulle man då kunna koppla in den<br />
nya enheten på riksnätet<br />
– Om både Fortum och politikerna beslutar att den nya<br />
kärnkraftsenheten ska byggas så kan byggarbetena starta<br />
år 2012 och reaktorn skulle kunna stå klar 2018, avslutar<br />
Peter Tuominen.<br />
22 FORTE 3/2007
FORSKNING OCH UTVECKLING<br />
TEXT: KIRSI PALOHEIMO, COMPOSITOR OY ILLUSTRATIONER: TOPI SAARI<br />
Vilket bränsle kommer<br />
användas av framtidens bilar<br />
ÄR FRAMTIDENS BILAR<br />
laddadE<br />
Det är ingen enkel sak att följa den hållbara utvecklingen i<br />
trafiken. Både förnyelsen av bilbeståndet och bränslealternativen<br />
påverkar utvecklingen. Kanske är hybridbilar, som drivs av<br />
både el och bränsle, framtidens melodi Inom elproduktionen<br />
ligger alternativa och förnybara e<strong>ner</strong>gikällor i linje med hållbar<br />
utveckling. Kan framtidens bilar drivas av el<br />
Att vi måste minska koldioxidutsläppen är ett<br />
välkänt faktum. Minskade utsläpp från trafiken<br />
är en av de viktigaste åtgärderna eftersom antalet<br />
bilar ökar i takt med bättre levnadsstandard och ökad<br />
befolkning. Man tror att antalet bilar kommer att öka<br />
även i Norden eftersom allt fler familjer skaffar sig en<br />
andra bil, vilket innebär ökade utsläpp – om det inte<br />
handlar om hybridbilar eller fordon som drivs med<br />
bränslen som ger små utsläpp.<br />
Elföretagens forskningsorganisation Elforsk har i<br />
samverkan med forsknings- och utvecklingsforumet<br />
Elkraftringen studerat effekterna av en storskalig<br />
FORTE 3/2007 23
Plug-in-hybridBIL<br />
HybridBIL är en bil som har mer än<br />
en motor som kraftkälla. Dagens<br />
hybridbilar har både en konventionell<br />
förbränningsmotor och en elmotor. Vid<br />
låga hastigheter använder bilen endast<br />
elmotorn. Förbränningsmotorn kommer i<br />
gång först vid acceleration och vid höga<br />
hastigheter. När bilen enbart använder<br />
elmotorn förbrukar den inget bränsle<br />
alls. Batterierna laddas när förbränningsmotorn<br />
är i gång, vilken drivs med bensin<br />
eller diesel.<br />
EN Plug-in-hybridBIL har utöver detta<br />
ett eluttag vilket betyder att batterierna<br />
dessutom kan laddas med el från vägguttaget.<br />
Förutom fossila bränslen kan<br />
bilen därmed köras på el som producerats<br />
med förnybara e<strong>ner</strong>gikällor.<br />
introduktion av laddningsbara elhybridfordon. Även<br />
Fortum har deltagit i forskningsprojektet. Förhoppningen<br />
är att forskningsresultaten ska bidra till att öka<br />
försäljningen av elhybridfordon<br />
och tjänster relaterade till<br />
hybridtekniken.<br />
Utvecklingen av plug-in<br />
elhybridfordon, alltså bilar som<br />
kan laddas direkt från elnätet,<br />
ligger i slutfasen. Biltillverkarna<br />
är dock lite avvaktande inför den<br />
nya tekniken, även om många<br />
redan producerar hybridbilar.<br />
De första laddningsbara hybridbilarna<br />
beräknas komma ut<br />
på marknaden senast år 2010.<br />
Sten Bergman från StonePower<br />
AB tror inte att priset har<br />
någon större betydelse när<br />
bilen lanseras. Det största<br />
problemet har varit att utveckla<br />
batterier som tekniskt sett har<br />
tillräckligt hög kvalitet. Men<br />
detta problem anses nu vara löst<br />
och förberedelserna inför lanseringen<br />
pågår enligt tidtabell.<br />
Hybridbilens största fördel är elmotorn som<br />
har två till tre gånger större nyttoeffekt än en<br />
förbränningsmotor, vilket betyder att en mycket<br />
större andel av den e<strong>ner</strong>gi som motorn producerar<br />
faktiskt används till att driva fordonet. Utöver den<br />
laddningsbara e<strong>ner</strong>gin kan hybridbilen dessutom<br />
ta tillvara bromsningse<strong>ner</strong>gin och spille<strong>ner</strong>gin från<br />
förbränningsmotorn. Eftersom bilen drivs med både el<br />
och bränsle minskar bränsleförbrukningen totalt sett.<br />
Minskningen beror på hur mycket det går att använda<br />
elmotorn, vilket i sin tur beror på körsträckan och<br />
farten - alltså var och hur bilen körs.<br />
I Sverige körs närmare 70 procent av personbilarna<br />
mindre än fem mil per dygn och då räcker batterier som<br />
laddas under natten<br />
som e<strong>ner</strong>gikälla för bilen.<br />
Målet är alltså att<br />
fortsätta att utveckla<br />
tillräckligt effektiva<br />
och laddningsbara<br />
batterier som är enkla<br />
att ladda.<br />
I Sverige körs<br />
närmare 70 procent<br />
av personbilarna<br />
mindre än fem mil per<br />
dygn och då räcker<br />
de laddningsbara<br />
batterierna som<br />
e<strong>ner</strong>gikälla för bilen.<br />
Målet är att minimera<br />
utsläppen<br />
Hybridbilarna beräknas kunna minska koldioxidutsläppen<br />
med upp till 80 procent jämfört med dagens<br />
nivåer. Om den laddningsbara elen som bilarna<br />
behöver kan produceras med förnybar e<strong>ner</strong>gi, till<br />
exempel från vattenkraft, vind, sol, eller biomassa,<br />
skapar produktionen inga utsläpp.<br />
Eftersom bilen utöver el dessutom drivs med<br />
bränsle är biodrivmedlen, som etanol eller biodiesel<br />
naturliga alternativ. Det är inte säkert att biobränslen<br />
blir billigare än bensin per liter, men eldrift gör<br />
att man kan räkna med en besparing på cirka<br />
7 kronor/mil (räknat på med dagens bränslepriser).<br />
24 FORTE 3/2007
Biobränsle och el<br />
Genom att öka användningen<br />
av biobränslen går det att<br />
minska utsläppen av växthusgaser.<br />
Sett ur hållbarhetssynpunkt<br />
tror man allmänt att biobränslen är<br />
rätt val eftersom de inte ger några<br />
nettoutsläpp alls.<br />
Tuula Mäkinen, specialforskare<br />
på finska VTT (motsvarande svenska<br />
VTI), beskriver hela produktionskedjan<br />
av biobränslen – hur råvaror<br />
och processer bestämmer om<br />
produkten verkligen är effektiv mot<br />
klimatförändringar.<br />
BioBRÄNSLEN är bränslen som<br />
produceras av levande organismer,<br />
till exempel biometan, alkohol<br />
(etanol, metanol), biodiesel (tillverkas<br />
av vegetabiliska oljor eller genom<br />
förgasning) och väte som skapas med<br />
hjälp av en bioprocess.<br />
Det finns olika råvarualternativ:<br />
• odlingsväxter<br />
• tillverkningsrester från<br />
livsmedelsindustrin<br />
• tillverkningsrester från skogsindustrin<br />
som avverkningsrester och träbiomassa<br />
• biologiskt nedbrytbart hushållsavfall<br />
och bioavfall<br />
Produktionsmetoder:<br />
• syntetiska bränslen: biomassan<br />
förgasas i hög temperatur, gasen<br />
renas och förädlas till så kallad<br />
syntesgas. Av gasen kan man bland<br />
annat tillverka diesel<br />
• etanol: stärkelse från biomassa,<br />
cellulosa eller hemicellulosa bryts <strong>ner</strong><br />
till socker som sedan fermenteras till<br />
etanol<br />
• biogas: vid nedbrytning av organiska<br />
material bildas metan och koldioxid.<br />
Efter borttagning av koldioxid samt<br />
efter rening och komprimering av<br />
biogas kan bränslet användas av fordon<br />
• pyrolys av biomassan sker vid hög<br />
temperatur och under förhållanden<br />
utan syre. Resultatet blir flytande och<br />
gasaktiga produkter<br />
– Förbränning av biobränslen ger<br />
koldioxid men de ökar inte koldioxidmängden<br />
i atmosfären, förutsatt att<br />
det växer mer biomassa än vad som<br />
används. Då förbinds den koldioxid<br />
som förbränningen skapar i den<br />
växande biomassan. Även råvaran<br />
för bränslet, produktionen av<br />
råvaran, samt förädlingsprocessen<br />
av produkten påverkar mängden<br />
växthusgaser.<br />
Det innebär att även om slutprodukten<br />
skulle vara utsläppsfri så<br />
måste man räkna på utsläppen från<br />
produktens hela produktions- och<br />
användningskedja för att få fram en<br />
rättvisande helhetsbild. Då är det inte<br />
lika säkert att biobränslen minskar<br />
utsläppen av växthusgaser mer än<br />
fossila bränslen.<br />
Utvecklingsarbete för dagens behov<br />
Tillsammans med flera finska<br />
företag håller VTT på att utveckla en<br />
produktionsprocess för syntetiska<br />
biobränslen. Processen grundar sig<br />
på förgasningsprocessen av fasta<br />
biomassor. Dessutom pågår forskning<br />
kring nya produktionsmetoder i<br />
syfte att framställa bioetanol av nya<br />
billigare råmaterial. När det gäller<br />
biobränslen utvecklar VTT också<br />
produktions- och förädlingsteknologier<br />
som grundar sig på pyrolystekniken.<br />
En av finansiärerna för<br />
forskningen är Tekes (Teknologiska<br />
utvecklingscentralen i Finland) Tekes<br />
stöttar projektet med pengar från sitt<br />
ClimBus-teknologiprogram.<br />
Enligt Tuula Mäkinen är syftet<br />
med forskningen att utveckla nya<br />
produktionsprocesser som är<br />
billigare än dagens processer, både<br />
när det gäller råvaror och själva<br />
produktionen. Med hjälp av nya<br />
processer och produkter hoppas man<br />
också få <strong>ner</strong> utsläppen av växthusgaser<br />
till nivåer som inte är möjliga<br />
med dagens tekniker.<br />
För att det ur ett nationalekonomiskt<br />
perspektiv ska bli lönsamt<br />
att använda biobränslen, måste<br />
det gå att distribuera bränslet med<br />
dagens transport-, lagrings- och<br />
distributionssystem. Det måste<br />
dessutom vara enkelt att använda<br />
dessa bränslen i såväl dagens som<br />
framtidens bilar.<br />
Användningen av biobränsle<br />
i bilar är inte lika enkel som till<br />
exempel i produktionen av el eller<br />
värme, eftersom fordonen kräver<br />
biobränsle som är förädlade och av<br />
hög kvalitet.<br />
Biobränslen för trafikändamål<br />
är samtidigt endast en fråga bland<br />
många på vägen mot en hållbar<br />
utveckling. Faktorer som den<br />
årliga körsträckan och fordonets<br />
bränsleförbrukning påverkar i högsta<br />
grad hur stora växthusutsläppen<br />
från trafiken blir. Dessutom ökar<br />
antalet fordon vilket innebär att det<br />
inte är helt säkert att utsläppen från<br />
trafiken minskar totalt sett, även om<br />
nya bränslealternativ skulle göra det<br />
möjligt.<br />
Varje förändring som minskar<br />
utsläppen är dock ett steg i rätt<br />
riktning när det gäller att förbättra<br />
miljön.<br />
Kombinationen biobränslen och<br />
elhybridfordon kan vara ett bra sätt<br />
att dämpa tanken på klimatförändringarna.<br />
FORTE 3/2007 25
TEXT: MAIJA PIIROINEN, COMPOSITOR OY<br />
Fortum tar sitt miljöansvar på allvar och har under 2000-talet bland annat investerat 65 miljarder<br />
kronor i koldioxidfri vatten- och kärnkraftkapacitet samt ökat användningen av biobränslen.<br />
Fortum är dessutom den största leverantören av miljömärkt el i Norden.<br />
Hur arbetar Fortum internt med miljöfrågorna<br />
Minimera utsläppen både<br />
på land och i luft<br />
I ett företag av Fortums storlek går mycket tid och pengar till<br />
resande, vilket både kräver e<strong>ner</strong>gi och skapar utsläpp. Det handlar<br />
dessutom om riktigt stora volymer, när alla arbetsresor på land<br />
och i luften räknas ihop.<br />
Fortums nordiska fordonspark består av cirka 2 000 fordon<br />
- alltifrån avdelnings-, och servicefordon till tjänstebilar. Det finns<br />
dessutom fyrhjulingar, snöskotrar och motorbåtar som behövs<br />
för att kunna utföra arbeten på svårtillgängliga ställen. De samlade utsläppen från alla dessa fordon är<br />
betydande och därför har Fortum satt upp miljömål för både nyanskaffning och användande av fordon.<br />
Målet är att fordonsparken gradvis ska bli<br />
så miljöanpassad som möjligt. Vid anskaffning<br />
av nya bilar prioriteras diesel-, biogas-, etanol-,<br />
hybrid- och elbilar med lägsta möjliga förbrukning,<br />
utan att tumma på den höga säkerhetsnivån som<br />
också är viktig.<br />
Alla som kör Fortums bilar ges möjlighet att delta på en<br />
halvdagsutbildning där man lär sig att köra säkert samtidigt<br />
som bränsleförbrukning och miljöpåverkan minimeras.<br />
När hela fordonsparken finns samlad i ett och samma register blir det<br />
lättare att följa fordonens totalkostnader och utsläpp samt att pla<strong>ner</strong>a service och reparatio<strong>ner</strong>. Målet<br />
är att alltid hitta det mest miljövänliga och ändamålsenliga fordonet.<br />
Fortum organiserar i Finland även samåkning med taxi till och från flygplatsen morgon, och kväll, i<br />
syfte att undvika halvtomma taxibilar.<br />
Men det mest betydande beslutet är målet att minska det totala resandet med tio procent, genom<br />
att uppmuntra ökad användning av tele- och videomöten. Allt fler möteslokaler utrustas nu för<br />
videokonferenser. Den viktigaste målgruppen är de cirka 150 Fortum-anställda som reser mest.<br />
Fortum har dessutom beslutat att kompensera för koldioxidutsläpp som är orsakade av de anställdas<br />
flygresor. Fortum betalar en koldioxidavgift för varje flygresa och pengarna används bland annat till<br />
utvecklingen av förnybar e<strong>ner</strong>gi och en hållbar skogsindustri.<br />
Små<br />
gärningar,<br />
STEFAN SJÖDIN<br />
sto<br />
Endast utsläppsfri el i egna lokaler<br />
Det senaste steget i Fortums ambition att bli mer miljövänlig<br />
är beslutet att endast använda el som producerats utan<br />
koldioxidutsläpp i Fortums samtliga lokaler. Beslutet trädde i kraft<br />
den 1 juli och innebär i praktiken att endast el som producerats<br />
med biobränslen, vatten- eller kärnkraft används i fortsättningen.<br />
26 FORTE 3/2007
BILD: KREAB<br />
E<strong>ner</strong>giSnackis<br />
– Fortum diskuterar med gymnasister<br />
Fortums agerande i e<strong>ner</strong>giproduktion i dag och våra investeringar för framtiden har långtgående<br />
konsekvenser. De ge<strong>ner</strong>atio<strong>ner</strong> som i framtiden påverkas av dessa beslut sitter fortfarande i skolbänken.<br />
I Sverige träffar Fortum regelbundet gymnasieelever för att diskutera<br />
e<strong>ner</strong>gifrågor i vid mening. Syftet med dessa E<strong>ner</strong>giSnackis-träffar är att<br />
byta information och att ta del av de ungas tankar och idéer om hur den<br />
hållbara utvecklingen kan garanteras. I E<strong>ner</strong>gisnackis ingår också Fortums<br />
egenutvecklade E<strong>ner</strong>gispel, utarbetat med gymnasieungdomar som<br />
målgrupp. Hittills har fler än 9 000 spel beställts.<br />
Diskussio<strong>ner</strong>na ger utbyte åt båda håll: ungdomarna får sakkunnig<br />
information om e<strong>ner</strong>gi- och miljöfrågor och en bättre förståelse för olika<br />
världsomspännande utvecklingsalternativ medan Fortum får ta del av<br />
ungdomarnas idéer och tankar om e<strong>ner</strong>gifrågor och miljön.<br />
Det är mycket viktigt att idéerna från träffarna inte stannar på nivån ”nice to know”. De ska istället<br />
föras vidare i organisationen och uppmärksammas i beslutsfattandet. Utöver ungdomar är kommunala<br />
ra<br />
beslutsfattare en viktig målgrupp. Syftet är att visa på den långsiktiga samhällsnyttan av e<strong>ner</strong>gieffektivisering<br />
i form av minskade koldioxidutsläpp.<br />
resultat<br />
Fiskbeståndet ökar i älvarna<br />
När Fortums kunder väljer elavtal med Bra Miljöval är de med och förbättrar miljön. En del av<br />
inkomsterna går till en särskild miljöfond som stödjer miljöprojekt som syftar till att minska<br />
vattenkraftens påverkan på miljön. Projekt pågår både i Sverige och i Finland. Fortum bidrar<br />
ekonomiskt och deltar dessutom med sin omfattande kompetens.<br />
Ett av de viktigaste projekten i Sverige handlar om att förbättra livsvillkoren för den<br />
unika Klarälvslaxen. Den är ett av tre laxbestånd som på grund av markhöjningar blev kvar i<br />
insjöarna. Syftet med projektet är både att bevara och skapa nya och lek- och tillväxtplatser<br />
för laxen, minska följderna av vattenregleringar samt öka antalet fiskyngel i vandringsålder.<br />
Ett annat viktigt projekt pågår i sjön Sommen i Östergötland där man försöker bevara en<br />
sällsynt öringart. Projektet går ut på att utöka spillet vid Visskvarns kraftverk för att förbättra<br />
förutsättningarna för Sommenöringen. Tack vare projektet ökar antalet naturliga lekplatser i<br />
sjön och miljön verkar nu vara en bra biotop för uppväxande öring.<br />
I Finland håller man på att undersöka på vilket sätt man kan bidra till att öka laxbeståndet<br />
i Ule älv. Projektet undersöker fiskbeståndet, kartlägger vandringsvägarna och studerar<br />
hur man genom miljöförbättringar kan öka laxbeståndet. Finska miljödepartementet är<br />
huvudansvarigt och finska och ryska experter, forskningsinstitut och myndigheter deltar i<br />
projektet. Fortum bidrar med sina kunskaper om damm- och vattenreservoarer.<br />
Fortums<br />
kundservice i<br />
Sverige<br />
Privatkunder<br />
El, elnät, fjärrvärme,<br />
fjärrkyla och gas<br />
Telefon: 020–46 00 00<br />
Telefontid el och elnät:<br />
vardagar 08.00–19.00<br />
Telefontid fjärrvärme, fjärrkyla<br />
och gas: mån-tor 8–16, fre 8–15<br />
Företagskunder<br />
El och elnät<br />
Telefon: 020–818 818<br />
Telefontid: vardagar<br />
08.00–18.00<br />
Fjärrvärme, fjärrkyla och gas<br />
Telefon: 020–46 00 00<br />
Telefontid fjärrvärme, fjärrkyla<br />
och gas: mån-tor 8–16, fre 8–15<br />
Fortum felanmälan<br />
privat och företag<br />
Felanmälan strömavbrott,<br />
fjärrvärme, fjärrkyla och gas<br />
dygnet runt<br />
Telefon: 020-44 11 00<br />
FORTE 3/2007 27
Bättre affärer tillsammans<br />
E<strong>ner</strong>gimarknaden förändras snabbare än någonsin. För att lyckas med affärerna<br />
måste man vara förutseende. Att förstå kommande skeende och samband är<br />
livsnödvändigt. Därför är ett nära samarabete bättre för affärerna. Era och våra.
Change language