Ladda ner pdf

I DETTA NUMMER2/20094 AKTUELLT8 TEMA: MILJÖVÄNLIG ELPRODUKTIONDet behövs ny koldioxidfri baskraft i Norden inomde närmaste decennierna.12 GALLUPForte frågade hur den elproduktion somtas ur drift ska ersättas.13 KÄRNKRAFTEN BLIR VALFRÅGA – IGENPå grund av klimatfrågan kan kärnkraftsdebattenfå en annorlunda karaktär hösten 2010.14 KONSUMENTERNA AVGÖRMatti Saario och Matti Ruotsala berättar vadFortum gör för att producera ren el.16 SKANSEN – LEVANDE HISTORIAMiljön och djuren lockar besökare till friluftsmuseet.19 MITT VALLars Magnusson bytte sin stadsjeep till enbegagnad elbil.20 FRÅN ATMOSFÄREN TILL UNDERJORDENHur kan koldioxid avskiljas och lagras?21 FORTUM VILL DELTA I EU:SUTVECKLINGSPROJEKTKraftverket i Meri-Pori, Finland vill börjaavskilja koldioxid.22 I BERMUDAKVADRATENVem är Fortums nye vd Tapio Kuula?26 EN STAD UTAN AVGASER OCH BULLERVälkommen till en tidsresa till Stockholm år 2030.16222620forte 2/2009 3

AKTUELLTREDAKTÖR:JULIA KRISTENSENNy vd för Fortum.Den nye vd:n Tapio Kuula börjadesitt arbete i början av maj.Läs mer om Fortums nye vd på sidan 22.Vindkraftverktill BergönFortum planerar att bygga fem nya vindkraftverk på Bergön som liggerutanför Vasa i Finland. Fortum har hyrt ett område på 30 hektar och diskussionerom miljökonsekvensbedömning av vindkraftverken harpåbörjats med Västra Finlands miljöcentrum.Den planerade sammanlagda effekten i de fem vindkraftverkenuppgår till 15–20 megawatt. Det motsvararårsförbrukningen för cirka 2000–2700 eluppvärmda villor.Om tillstånden ges kan vindkraftverken börja byggas2012–2013 i Malax kommun och de kan börja producera elcirka två år senare.FOTO: stockxpertEl av biogasi FalunFortum installerar, på uppdrag av VA-ingenjörerna, engasmotoranläggning på reningsverket Främby i Falun. Med hjälpav anläggningen kan biogas som bildas i samband med att fettoch slam rötas, användas i produktionen av miljöcertifierad eloch uppvärmning. Fortum har även ansvaret över anläggningensunderhåll.Vanligtvis används biogas som uppstår vid rötning av slam påett reningsverk endast till värmeproduktion. Den nya anläggningenär därmed både miljövänlig och kostnadseffektiv. Fulltutnyttjad har motorn kapacitet att värma upp motsvarande 200villor samt har en årsproduktion av 2000 megawatt el.Energieffektivitet temat på mässanEnergieffektivitet blir allt viktigarenär man bygger. Den härtypen av produkter efterfrågasallt mer, vilket har påverkat ävenFinlands Bostadsmässa somarrangeras i Valkeakoski. Husenhar bättre isolering och tätarefönster.– Jämfört med bostadsmässansom arrangerades förra året ärskillnaden stor. På bostadsmässansom arrangerades i Vasauppfyllde endast två hus kraveni energiklass A. På årets mässaär hälften av husen i energiklassA, säger Pasi Heiskanen, vd förFinlands Bostadsmässa.I Valkeakoski byggs även tvåså kallade passiva energihus.Husen tar tillvara värmen sommänniskor, hushållsmaskiner ochlampor genererar.– Den här typen av hus ärmycket energieffektiva. De harmycket god isolering, lufttäthetoch ventilation. Detta tillsammansmed att all värme tastillvara gör att uppvärmningenbara kräver 20–25 procent av denenergin som vanliga hus behöver,säger Pasi Heiskanen.På mässan visas också miljövänligauppvärmningssystem.Nästan hälften av husen på mässanhar bergvärme och mångahus har även luftvärmepump ochsolpaneler. Pasi Heiskanen sägeratt det har blivit populärt attanvända flera värmekällor i etthus för att få så kostnadseffektivtvärmesystem som möjligt.foto: antero tenhunen4 forte 2/2009

Antalet kraftverkkälla: Energiateollisuus ry, Svensk Energi1 800Sverige200FinlandNy hybridbil frånHonda.Honda har lanserat sin nya hybridbilInsight som enligt tillverkaren ska lockamånga nya kunder. Honda Insight var iapril det mest sålda bilmärket i Japan.Från vänstervinnarenbostadsrättsföreningenFarleden härrepresenterat avBengt Andersson,tvåanbostadsrättsföreningenGullvivansGunnar Nygrenoch de två treornabostadsrättsföreningenKattryggensOwe Thyrestamoch bostadsrättsföreningenSkolmästarensAnders Uby.Värmetävlingen avgjordFår det lov att varaklimatvänlig glass?Allt fler produkter använder klimatvänlighetoch koldioxidneutralitet som försäljningsargument.Till exempel hävdar den populäraglasstillverkaren Ben&Jerry’s att de är världensförsta tillverkare av klimatneutral glass.I Finland kommer företaget att göra sin sommarturnéutan utsläpp med Fortums elbil.För tredje året i rad anordnadeFortum ”Värmetävlingen”, en energispartävlingför företagets fjärrvärmekunderi Stockholm. Engagemanget bland detävlande var i år större än någonsin. 160bostadsrättsföreningar med sammanlagt20 000 boende lyckades tillsammansspara nästan 800 MWh under åretsförsta tre månader. Det är lika mycketenergi som det krävs för att värma 60lägenheter under ett helt år.Bäst på att spara energi var i årbostads rättföreningen Farleden i HammarbySjöstad i Stockholm som lyckadesminska sin fjärrvärmeförbrukning medotroliga 27 procent. Förutom äran ochlägre värmekostnad vann föreningenett event för alla boende i huset. Prisutdelningenskedde på Kulturhuseti Stockholm på Fortums Klimatseminarium,som i år lockade över 300kunder.Tack vare kundernas energieffektiviseringarräknar vi med att kunnaerbjuda fler kunder fjärrvärme utanatt behöva bygga ut produktionskapaciteten.Något som är bra då efterfråganpå vår miljövänliga fjärrvärmeär mycket stor.Det kommer naturligtvis att bli enfortsättning på tävlingen nästa år.Om du bor i en bostadsrättförening iStockholm kan du anmäla din föreningredan nu påwww.fortum.se/varmetavlingen.foto: magnus gustafssonfoto: topi saarifoto: crestockFortum klättrari arbetsgivarrankingFortum deltar årligen i Universumsarbetsgivarundersökning. Universum undersökerhur studenter uppfattar Fortumoch andra företag som arbetsgivaresamt jämför deras uppfattningar omolika företag.– Årets FöretagsBarometer visaratt oavsett konjunkturläge kommerarbetsgivare med ett starkt EmployerBrand att vinna kampen om talangerna.Sverige står inför stora generationsskifteninom de närmsta åren, framförallt påledningsnivå, vilket talar för att duktigaakademiker med chefsambitioner kommervara mycket eftertraktade, sägerAnna Dyhre, Sverigechef påUniversum.– Då gäller det att finnashögt på deras lista överattraktiva arbetsgivare – redan nu,fortsätter hon.Nu har resultatet från årets undersökningi Sverige släppts och Fortum hari årets mätning klättrat åtskilliga steg irankingen jämfört med senaste åren.Jämfört med 2008 har Fortum klättrat38 placeringar vilket var flest placeringarav alla företag. Fortum kvalificerar sigsåledes till nomineringen ”Årets Raket2009”.forte 2/2009 5

foto: topi saariGrossistprisernapå el stiger.De framtida prisnoteringarna på el har stigitunder våren, men elanvändningen fortsätteratt minska i Norden.Källa: Fortums energimarknadsöversikt 2009-05-27Kunden frågarFå sommarstugorutan elSommarstugesäsongenhar börjat och nu ärtrafiken till och frånstugorna livlig resten avsäsongen. Det är dock fåsom är beredda att levaalltför primitivt på sommarstället.Till exempeli Finland, har 90 procentav sommarstugorna el,visar en färsk undersökning.När det gäller Sverigefinns det inte någonaktuell statistik, menenligt en uppgift från2001 hade 92 procent avfritidshusen i Sverige el.76 procent av sommarstugornai Finlandfår sin el från det lokalaelnätet, 10 procenthar solpaneler och nioprocent av stugornahar en egen generator.Tillgången till el innebärockså att hushållsmaskinerblir allt vanligare isommarstugorna.Oavsett om stuganhar el eller inte så har deflesta någon typ av uppvärmning.Nio stugor92 procent av fritidshuseni Sverige HAR el.av tio har åtminstoneen öppen spis, ugn ellerkamin. Varannan stugahar också eluppvärmningoch fem procent avstugorna har någon typav värmepump.I Sverige finns cirka550 000 fritidshus och iFinland cirka 480 000,enligt statistiken från2008.Hur kan jag vara säkerpå att den el jag köpersom är märkt med BraMiljöval producerastill 100 procent medförnybara energikällor?Huvuddelen av den el som Fortum säljer medmärkningen Bra Miljöval produceras med vattenkraftoch en mindre del med vindkraft ellerbiokraft. En utomstående, oberoende revisorkontrollerar varje år att all el märkt Bra miljövalsom vi säljer uppfyller de strikta miljökraven ochkriterierna för Bra Miljöval.För att en produkt ska kunna säljas enligt märkningenBra Miljöval måste den leva upp till kravensom ställs i Naturskyddsföreningens kriterier. Engång om året kontrolleras att produktionen av miljömärktel motsvarar mängden såld miljömärkt el.Genom att köpa el märkt Bra Miljöval gör manett aktivt val för att stödja utvecklingen av förnyelsebaraenergikällor. Alla har möjlighet att välja BraMiljöval och genom att köpa miljömärkt el medverkarman till att minska växthusgasutsläppen ochtill att den natur vi har idag bevaras för kommandegenerationer.I den här spalten svarar vi på frågor som harskickats till Fortums kundservice.kundservice@fortum.seHundar upptäcker rötskadade elstolpar i NorgeFortum startade år 2006 ett projekt i Norge där specialutbildade hundar letar efter rötskadadeelstolpar. Hundarna gör jobbet betydligt snabbare än montörer som tidigare kontrolleradeelstolpar. Hundarna har fått en liknande utbildning som narkotikahundar och de hittar enrötskadad elstolpe inom några sekunder. Fram till slutet av året 2009 har hundarna undersöktcirka 70 000 elstolpar i Østfolds län i sydöstra Norge. Hundarna hinner undersöka cirka 100elstolpar om dagen. Samtliga skadade stolpar ska bytas till nya under nästa år.forte 2/2009 7

TEMA: Klimatvänlig elproduktionHur ska man ersätta de nuvarandekraftverken när de i framtiden skaRenstängas? Det viktigaste kriterietär klimatvänlighet. Text AULI PACKALÉN Foto TOPI SAARIelfotoställe: Helsingfors universitets Botaniska trädgård8 forte 2/2009

forte 2/2009 9

TEMA: Klimatvänlig elproduktionVattenkraft, kärnkraft, vindkraft, biobränslen,solenergi, vågenergi… Möjligheterna är månganär man planerar hur el ska produceras under dekommande decennierna i Norden.Fossila bränslen som olja, kol och naturgas är intelängre lika aktuella som tidigare. Det beror på attförbränningen av dessa bränslen skapar växthusgaseroch framförallt koldioxid. Idag känner vi till att detleder till att klimatet blir varmare med negativaföljder.Under de närmaste tjugo åren, när många avkraftverken har blivit så gamla att de måste stängas,kommer det försvinna tiotals terawattimmar (TWh) ibåde Sverige och i Finland. Drifttillstånden för de tvåkärnkraftsenheterna i Lovisa, Finland, går ut år 2027och 2030. Under förra året uppgick Fortums sammanlagdaproduktion i Norden till cirka 47 TWh.Både i Sverige och i Finland tror experterna attelanvändningen kommer att öka något under dekommande årtiondena. Men det är troligt att elanvändningenpå grund av lågkonjunktur och strukturomvandlingarnainom skogsindustrin inte kommeratt öka lika mycket som man trodde för två år sedan.Även om energianvändningen skulle minska i taktmed att energieffektiviteten ökar tror man att elanvändningenkommer att öka måttligt eftersom el ären effektiv energiform.I Sverige tror experterna att elanvändningenkommer att nå cirka 150 TWh år 2020. Motsvarandeberäkningar som Finlands regering har gjort visar attelanvändningen kommer att nå 98 TWh år 2020 i Finland,men Finlands Naturskyddsförening beräknaratt elanvändningen stannar under 90 TWh.Hur som helst, gammal kapacitet måste ersättasmed ny eftersom elanvändningen inte kommer attminska radikalt. Alla i Norden är överens om att denya kraftverken som ska byggas inte får släppa utväxthusgaser.Vilka andra kriterier finns det när nya produktionsmetoderplaneras? Regeringarna anser att denya kraftverken måste vara energisjälvförsörjande,förnybara, stabila och att de ska öka sysselsättningen.Även om elhandeln sker över gränserna grundarsig ofta de stora ställningstagandena fortfarande pånationella aspekter. Exempelvis satsar länderna påolika metoder för att främja förnybar energi. I Sverigeanvänds så kallade gröna certifikat och i Finlandplaneras ett garantipris för vindkraften. Även när detgäller vatten- och kärnkraft är det i sista hand politikernasom beslutar om nya anläggningar ska byggas.Nya kraftverkfår inteskapakoldioxidutsläpp.10 forte 2/2009

Nordens elproduktion består huvudsakligenav vatten- och kärnkraft. I Sverige produceras knappthälften av elen med kärnkraft och lika mycket medvattenkraft. I Finland är vattenkraftens andel cirkaen femtedel och kärnkraftens andel cirka en fjärdedelav den totala elproduktionen. Andelarna kan varieranågot från år till år, främst beroende av vattentillgången.Vatten- och kärnkraften fungerar helt olika. Enkärnkraftsreaktor är som en stor kvarn som producerarel med samma effekt oavsett årstid eller tiden pådygnet. Därför kallas kärnkraften för baskraft, produktionensker jämnt och man vet exakt hur mycketel som produceras. Det är dock svårare att regleraproduktionseffekten på ett kärnkraftsverk än på ettvattenkraftverk där effekten enkelt kan regleras efterden aktuella elanvändningen. Därför kallas vattenkraftenför regleringskraft, det flexibla elementet ielproduktionen.Den andra viktiga skillnaden handlar om verkningsgraden.Enligt Markku Pajunen, ansvarigför Fortums vattenkraftsinvesteringar, kan över 90procent av vattnets rörelseenergi omvandlas till el. Påkärnkraftsverk samt på andra typer av kondenskraftverkär verkningsgraden cirka 30 procent.Koldioxidfria produktionsmetoder som kärnochvattenkraft ligger långt framme när man planerarframtidens produktionsmetoder. I dagens lägeär det troligt att deras andel inte kommer att öka,Systemet med gröna certifikat innebär attelanvändare, i praktiken elhandelsbolag, måste köpa en del av elensom de använder från förnybara energikällor. För att bevisa det måstede köpa gröna elcertifikat. Elproducenter som producerar el med förnybaraenergiformer kan sälja certifikat motsvarande sin produktion.Inkomsterna från gröna certifikat sporrar aktörer att öka sin produktionav förnybar energi.forte 2/2009 11

TEMA: Klimatvänlig elproduktionVilka typer av ny energiproduktionvill du ska ersätta dagens?Text WESA LEHTO Foto BOSSE KINNÅSJag är så konservativatt jag tycker att viska fortsätta attproducera el påsamma sätt som idag. Jag gillar intevindkraftverk, jagtycker att de är oestetiska och låterför mycket. Vindkraften är säkertbra, men jag vill åtminstone inte hanågra vindsnurror i närheten därjag bor.Göran Strindlund, Stockholmmen har vi råd att minska deras andel? Den svenskaregeringen tycks anse att kärnkraft behövs även iframtiden eftersom den i början av året meddeladeatt gamla kärnreaktorer kan ersättas med nya.– Vi på Fortum tror inte att kärnkraftens andelav elproduktionen kommer att öka i Europa på längresikt. Men frågan är hur vi ska ersätta den produktionskapacitetsom kommer att försvinna, säger PeterTuominen, utvecklings- och kommunikationschef påFortum.Fortum, Teollisuuden Voima och Fennovoimavill bygga nya kärnkraftsreaktorer i Finland för attgarantera stabil baskraftsproduktion fram till slutetav detta århundrade och för att slippa beroendet avimporterad el.Miljöorganisationer i Finland är kritiska. JanneBjörklund, ansvarig för kärnkraftskampanjer påFinlands Naturskyddsförening, uppmanar istället attsatsa på förnybara energikällor och på åtgärder somökar energieffektiviteten.Kärnkraften ochvattenkraften klararsig utan stöd,vindkraftsprojektenbehöverfortfarande stöd.I Fortums Lovisa 3 projekt ingår även möjlighetenatt producera fjärrvärme för Helsingforsområdet. Omfjärrvärmeproduktionen startas beräknas Finlandskoldioxidutsläpp att minska med cirka sex procent.Vattenkraftens roll ökar. Debatten omkoldioxidfri elproduktion handlar ofta om motsättningenmellan kärnkraften och vindkraften.Peter Tuominen anser det som självklart att detkommer att produceras betydligt mer el med förnybaraenergikällor i framtiden.– Förnybara energikällor och kärnkraft står inte ikonflikt med varandra, konstaterar han och tilläggeratt båda behövs för att kunna stoppa klimatförändringarna.Samtidigt ökar vattenkraftens betydelse eftersomtill exempel vindkraftens effekt varierar efter vindochväderläget.– När vindkraftens andel ökar blir regleringskraftensbetydelse större och vattenkraftens ställningsom regleringskraft ökar, tror Markku Pajunen.Det är inte realistiskt att nya vattenkraftsverkkommer att byggas i större skala i närmaste framtiden,även om den allmänna opinionen har blivit merpositivt inställd på utbyggnaden av vattenkraften.Anledningen är att folk har blivit mer medvetna omvikten att stoppa klimatförändringarna. Miljöorganisationerbåde i Sverige och i Finland vill inte att detbyggs nya vattenkraftverk i områden som är skyddadeoch i dagens läge finns inte heller ett politiskt stöd fördet.Även energiindustrin tror att utvecklingen avvattenkraften kommer att ske genom att öka vattenkraftsverkenseffekt, genom att ersätta gamlakraftverk med nya och genom att bygga nya mindrevattenkraftverk. Enligt Markku Pajunen har investerings-och underhållsbehovet ökat på vattenkraftverken.Det beror på den förändrade rollen somvattenkraften har idag. Tidigare producerade vattenkraftverkenel med samma effekt under längre perioder,men idag fungerar den som regleringskraft ocheffekten varierar ständigt, vilket sliter på tekniken.12 forte 2/2009

Vind-, vatten ochvågkraft i förstahand. Särskilt vågkraftlåter väldigtintressant, baraden inte stör fiskaroch naturen i övrigt.Jag är väldigt intresserad av miljöfrågoroch vill att min ettårige sonska få växa upp i en ren miljö. Jagtycker ändå att utvecklingen börjarvända åt rätt håll.Fredrik Swärd, LidingöJag vill se en mycketstörre satsning påsolenergi. Vindkraftkan användas somett komplement.Även biobränslenkan användas mycketeffektivare. Vågkraft är också ettintressant alternativ och kärnkraftaccepterar jag under en övergångsperiod.Dessutom är det viktigt att visparar energi.Karin Esevik, StockholmVi bör använda energiformersom ärmiljövänliga. Detär viktigast för migsom har två småbarn. Solenergi låterintressant och kansäkert användas i större skala. Vindkraftanvänds redan och verkar fungerabra, så mer vindkraft också!Susan Vuorenmaa, Vasa, FinlandI dagens läge råder det en stor enighet om attklimatförändringarna kräver snabba åtgärder ochatt förnyelsen av energisystemet måste komma igångfortast möjligt. Kritik har riktats mot de nya kärnkraftsprojektendärför att de kan börja producera elförst vid år 2020.Enstaka vindkraftsverk kan byggas betydligtsnabbare och de kan börja producera el fort. Sverigehar som mål att öka vindkraftens andel från nuvarandecirka två terawattimmar till 30 TWh underden kommande tioårsperioden. Cirka en tredjedelav vindkraftsverken kommer att placeras i havsområden.En aspekt i debatten är att kärn- och vattenkraftverkenkan byggas utan stöd, medan exempelvisvindkraftsprojekten behöver investerings- ochprisstöd för att bli lönsamma.I framtiden kan även sol- och vågkraftbli betydande alternativ. Detfinns redan visioner om jättelikasolpaneler. Fortum håller på attundersöka möjligheterna att byggaett vågkraftverk på västkusten.Dessutom finns biobränslensom i allt större skala användsi värmeproduktion och i kraftvärmeproduktion.Den mest effektiva ochsnabba metoden för att stoppaklimatförändringarna är inteutbyggnaden av utsläppsfriproduktion utan energieffektivisering.Stora mängder energikan sparas i bostäder, i trafikenoch i industrin.Kan energi som produceras medfossila bränslen vara klimatvänlig?Läs artikeln som handlar omavskiljning och lagring av koldioxidpå sidan 20.PERSPEKTIVValfråga – igenI trettio år har kärnkraftens vara eller icke vara i hög grad påverkat politikeni Sverige. Frågan har fällt regeringar, bidragit till valvinster (och förluster) ochhar skapat stor osäkerhet bland industrin och energibolagen.I mars presenterade regeringen ett klimat- och energipolitiskt program därman skriver att de 10 kärnkraftsreaktorer som är i drift får fortsätta tills de behöverstängas av åldersskäl. Det blir också möjligt att ersätta gamla reaktorer med nya,dock högst 10 och bara på befintliga platser. Det är en stor omvändning, särskiltför centerpartiet som i folkomröstningen om kärnkraften år 1980 krävde en snabbavveckling av kärnkraften.En färsk opinionsundersökning visar att 54 procent av svenskarna vill att denuvarande kärnkraftsverken ska ersättas med nya när de har tjänat ut. 33 procentsäger nej till nya reaktorer, men vill använda de nuvarande så länge de kan producerael säkert. Endast nio procent anser att kärkraften ska avvecklas omedelbart.Både regeringen och de rödgröna säger sig vara villiga att uppnå en bredenighet om kärnkraftenoch energipolitiken. Försökgjordes under vårenefter det att regeringenhade presenterat sittklimat- och energipolitiskaTextWESA LEHTODet tar tid attplanera nya förnybaraenergisystem.program. Parterna träffades ett par gånger men förhandlingarna strandade.De rödgröna kontrade då med ett eget förslag; kärnkraftens framtid ska prövasvarje mandatperiod, men att den ska fasas ut först när den kan ersättas med elfrån förnybara källor. Det politiska målet är fortfarande att kärnkraften ska avvecklasoch att inga nya reaktorer får byggas.De strandade förhandlingarna innebär att kärnkraften blir en stor valfrågahösten 2010. Det blir ännu ett val i raden av många som kommer att domineras avkärnkraft och energi. En skillnad mot tidigare val är dock att klimatfrågan nu är ettövergripande hot.Det tar tid att planera nya förnybara energisystem eller en ny kärnkraftsreaktoroch det handlar om stora investeringar. Till exempel kostar det 40–60 miljarderkronor att bygga en ny kärnkraftsreaktor. Ett investeringsbeslut i den storleksordningenkräver långsiktiga spelregler, utan risk att de förändras efter varje val.forte 2/2009 13

TEMA: Klimatvänlig elproduktionKonsumenternaavgörFortums Matti Ruotsala och MattiSaario tror att konsumenterna alltmer kommer att påverka hurel ska produceras.Text AULI PACKALÉN Foto TOMI PARKKONENMatti Saario, chef för Fortums elförsäljning,presenterar en undersökningsom gjordes vid årsskiftet ochsom visar att 85 procent av Fortumselkunder i Finland anser att det ärviktigt att elen är miljömärkt och produceras medförnybara energikällor. 82 procent av dem som svaradesa att det genom ett aktivt val av elavtalet gåratt påverka hur stora koldioxidutsläppen blir.– Är det sant? Matti Ruotsala, ansvarig för Fortumselproduktion, blir glad över undersökningensresultat och säger att det i sista hand är elanvändarnasom bestämmer hur el och värme ska produceras.Om konsumenterna stödjer företag som harenergiproduktion som inte skapar växthusgasutsläpp,stödjer de samtidigt produktionsmetoderutan utsläpp. Och omvänt, elanvändarna ”straffar”företag vars produktion skapar utsläpp.Egentligen säljer inte Fortum eller andra elbolagprecis den elen som kraftverken producerar. Den produceradeelen säljs på grossistmarknaderna och påelbörsen Nord Pool. I princip kan vilken elhandlaresom helst köpa el. Elhandlaren kan sedan sälja elenvidare till konsumenterna och den behöver alltså inteha en enda kilowattimme egen produktion.– Elen som produkt är samma oavsett vem somproducerar den, påpekar Matti Ruotsala.– När konsumenterna tillfrågades om elensom de köper är miljömärkt svarade 51 procentatt de inte vet det, refererar Matti Saario enundersökning från ett finskt undersökningsföretagsom gjordes i mars.Matti Saario medger att även Fortum har anledningatt vara självkritiska. Även om 92 procent avFortums produktion i EU sker utan koldioxidutsläppär det få konsumenter som känner till det.– Alla elbolag vill använda hållbar utvecklingsom en konkurrensfördel, men färrebolag har tydliga bevis att visa upp.Här har Fortum en fördel,säger Matti Saario.Om privatkunderuppskattaratt elenNär produkten är densamma – den meststandardiserade i världen, som Matti Ruotsala konstaterar– spelar företagets inriktning som helhet enallt större roll vid val av elbolag.– I vår egen produktion satsar vi på utsläppsfrioch koldioxidfri kapacitet. Köper du el från Fortumkan du vara säker på att du köper den från ett bolagsom har hållbarhet i fokus, understryker Matti Saariooch Matti Ruotsala.Förvånansvärt få konsumenter känner tillhur elbolagen producerar el.solpanel: naps systems oy14 forte 2/2009

tidstypiska kläder på sig.I djurparksdelen finns bland annat djur som levervilt i Norden. Djurparken brukar vara barnens favorit.Där finns också Felicia Granqvist med sin sonPhilip, 3,5 år gammal.– Vi brukar komma hit ett par gånger om året. Nuvar det framförallt det fina vädret som lockade osshit. Philip är mest intresserad av alla spännande djur.Skansen är ett mycket trevligt ställe och jag har ocksåDet känns som omstorstaden liggermycket långt borta.varit här med mina föräldrar när jag var liten, sägerFelicia och lyfter upp Philip på den stora Dalahästen.Ett stort antal skolungdomar besökerSkansen varje år. Varje läsår görs det specialvisningarför cirka 500 skolklasser. Lisa Johansson och AntonSchulz från Konstskolan i Stockholm är på Skansenmed sin klass.– Vi är här på studiebesök och ska senare tecknadjur. Vi fick i uppgift att komma hit för att studerahur djuren ser ut och rör sig, berättar Anton som bori Stockholm.– Skansen är verkligen ett trevligt ställe. Jag harvarit här som liten också, men det är så länge sedanatt jag inte riktigt kommer ihåg det, säger Lisa sombor i Östersund, men studerar konst i Stockholm.– Skansen är en bit av svensk kulturhistoria ochhär finns många fina byggnader att beskåda, sägerAnton.Skansen grundades 1891 av Artur Hazelius,språkforskare, lärare och folkbildare. Under sinaresor runt om i Sverige såg han hur det gamla bondesamhällethöll på att försvinna. Industrialiseringengjorde att många människor flyttade från landsbygdentill städerna.Hazelius beslöt att försöka rädda en del av detrika kulturarvet. Han började samla möbler, dräkter,husgeråd och redskap. År 1873 öppnade han sitt förstamuseum, men lokalerna blev snart för små och hanfick mark på Djurgården där man började byggaNordiska museet.Det tog lång tid att bygga det nya stora museet ochunder tiden började Hazelius planera en park där hanskulle visa byggnader från olika delar av landet. Därtänkte han också visa hur Sveriges natur med växteroch djur ser ut. Museet kom att heta Skansen.Världens största friluftsmuseum växer hela tiden.Nya byggnader flyttas dit och nya attraktioner kommertill. Storstaden känns långt borta, även om denfinns alldeles intill. Skansen har alltid varit och ärfortfarande ett andningshål för många stockholmare.Fortum ÄR SkansenshuvudsponsorFortum har tecknat ett treårigt samarbetsavtalmed Skansen med syfte att skapa gemensammaoch folkbildande aktiviteter kring klimatarbeteoch energifrågor. Sponsorskapet innebär ettsamarbete kring en rad områden som belysning,utbildning och energibesiktning.I slutet av förra året började Skansen användabergvärme och fjärrvärme som Fortum levererar.Tidigare användes olja till uppvärmning. Bytetav värmesystem gör att utsläppen av koldioxidminskas med drygt 80 procent.Fortum planerar tillsammans med Skansenatt genomföra föreläsningar för skolklasser ochföretag om fjärrvärme och hur man använderenergi på ett mer klimatvänligt och ekonomisktsätt. Syftet är att på ett lustfyllt och annorlundasätt göra kunskapsfrågor om energi och miljötillgängliga för Skansens besökare.Parterna har även inlett ett gemensamtbelysningsprojekt i syfte att installera energisnålaoch högpresterande armaturer i bland annatvarghägnet, stadskvarteren och andra områdenpå Skansen som idag är mörka och otillgängliga.Philip trivs bäst på djurparken. Mamma Felicia Granqvisttycker att det avkopplande att promenera runt i parken.18 forte 2/2009

MITT VALPåden här spaltenpresenteras människorsom på ett betydandesätt har minskat sittkoldioxidavtryck.Elbil – om förnuftet får talaLars Magnusson tog ett djärvt steg ochbytte sin stora bränsleslukande MercedesSUV till en tolv år gammal liten elbil. Förhonom var det ingen prestigeförlust utan ettförnuftigt ekonomiskt beslut.– Bränslet och trängselskatten till Mercedesenkostade mig cirka 36 000 kronorom året. Att ladda min elbil, en Renault Clio,kostar cirka 1 000 kronor om året och någonträngselskatt behöver jag inte betala. De35 000 kronor som blir över kan jag användatill mycket annat, säger Lars Magnusson.LARS har i två år använt sin Clio för dagligaresor till och från arbetet. Från hemmeti Täby, strax utanför Stockholm, till arbeteti Farsta blir det cirka tre mil och räckviddenför en fulladdad Clio är sex till sju mil. Påjobbet kan han ladda bilen, men ofta åkerhan också på kundbesök och då gäller det atthitta laddställen i Stockholm, vilket inte alltidär lätt.– Jag behöver bara ett eluttag, men detmåste vara säkrat till minst tio ampere.Ibland känns det som om att jag stjäl el, ävenom jag vill betala för den. Det ska bli sköntnär Fortum och Stockholms stad börjar placeraut laddstolpar runt om i staden. Då blirdet betydligt enklare att ha en elbil.För närvarande tillhör Lars en exklusivskara av cirka femtio elbilsägare i Stockholm.Hans Clio årsmodell 1997 har en likströmsmotorpå 21 kW och strömkällan är 19 vatten -kylda nickelkadmiumbatterier. En timmesladdning ger en körsträcka på en till två mil.– Bilen är ganska underhållsfri. Batteriernakräver underhåll var trehundrade miloch bromsarna ska också kollas med jämnamellanrum. Annars är det bara att ladda ochköra.– Jag saknar inte min Mercedes, menväntar ivrigt på att det ska lanseras nyamoderna elbilar och laddhybrider. Jag ärdock nöjd med min Clio och köpte nyligen enlikadan åt min dotter som fyllde 18 år, sägerLars Magnusson.Text wesa lehto Foto bosse kinnåsDet är enkelt attladda elbil, sägerLars Magnusson.forte 2/2009 19

TEKNIKÄr det möjligt att fossila bränslen och hållbarutveckling kan gå hand i hand? Istället för magikan lösningen vara avskiljning och lagring avkoldioxid. Text JULIA KRISTENSEN Foto CRESTOCKFRÅNATMOSFÄRENTILLUNDERJORDENHuvuddelen av koldioxidensom människorskapar kommerfrån användningav fossila bränslen,produktion av el och värme samttrafiken. Även om alla är medvetnaom skadorna är det intemöjligt att bli av med de fossilabränslena inom en nära framtid.Enbart i EU-området uppgårderas andel till 80 procent av dentotala energianvändningen.För att kunna bromsa klimatförändringarnaär det mycketviktigt att minska koldioxidutsläppen.En lösning på problemetkan vara teknik som innebär attman avskiljer och lagrar koldioxid(CCS, carbon capture andstorage). Tekniken hindrar koldioxidatt förorena atmosfären.– Avskiljning och lagring avkoldioxid är en process där koldioxidfångas in från rökgasernaeller från bränslen. Sedan kompresseraskoldioxid och lagrasunder jorden i geologiska formationer,sammanfattar SebastianTeir, forskare på STT, StatensForskningsanstalt i Finland.Bakom lås och bom. Underden senaste tiden har de störstaframstegen tagits när det gällerslutförvaringen av koldioxiden.– De senaste beräkningarnavisar att det går att lagra 350 miljarderton koldioxid i geologiskaformationer inom EU-området.EU släpper ut cirka 3,5 miljarderton koldioxid om året, det finnsalltså gott om lagringskapacitet.Man måste dock få det bekräftadTeknikenminskarkraftverkenskoldioxidutsläppmedupp till 90procent.att dessa geologiska formationerär lämpliga för lagring av koldioxid,berättar Sebastian Teir.En av de viktigaste frågornanär man väljer en lagringsplatsär att säkerställa att koldioxidstannar kvar under marken.Koldioxid har en benägenhet attflyta uppåt och därför behövs detspärrar som hindrar detta. Tillexempel kan vatten eller skiftandeberglager fungera som enspärr för lagringen.– Enligt en ny undersökningfår det inte läcka mer än 0,1procent koldioxid av den totalalagrade mängden koldioxid föratt lagringen ska ha en positivinverkan på klimatförändringarna,säger Sebastian Teir.Det tar tusentals år innankoldioxid löser sig i vätskan som20 forte 2/2009

Fortum forskar & utvecklarFortum vill delta i EU:sutvecklingsprojektAtt avskilja och lagra koldioxid, Carbon Capture and Storage (CCS),passar perfekt för Fortums mål att producera helt koldioxidfrienergi. Fortum har varit med i flera internationella utvecklingsprojektför CCS-teknik. Det senaste projektet startade nyligen iPolen. Utöver samarbetsprojekt har Fortum gjort egna utredningarom avskiljnings- och lagringsprocessen.– Fossila bränslen kommer att användas decennier framåt iEuropa, Ryssland och i utvecklingsländer. CCS-tekniken ger nyaaffärsmöjligheter och gör det möjligt att göra affärer i enlighetmed hållbar utveckling även när det gäller fossila bränslen, sägerJoonas Rauramo, som arbetar med Fortums utvecklingsprojekt.Det mest intressanta projektet just nu är kolkraftverket i Meri-Pori, Finland, där Teollisuuden Voima är samarbetspartner.– Vårt mål är att i Meri-Pori bygga en fullskalig demonstrationsanläggningdär koldioxid avskiljs och transporteras med båttill ett lämpligt ställe för lagring, säger Mikko Iso-Tryykäri somansvarar för projektet inom Fortum.Målet är att Meri-Pori ska komma med i EU:s demonstrationsprogramför avskiljning och lagring av koldioxid där 10–12 projektska delta. Beslut om vilka projekt som deltar i programmet väntaskomma i slutet av år 2010 eller i början av 2011.– Projektets planering har kommit långt och möjligheterna attgenomföra det ser bra ut, säger Mikko Iso-Tryykäri.1.2.3.Avskiljning avkoldioxid – så härgår det tillDet finns tre olika sätt att fånga in koldioxid.Koldioxid kan skiljas från rökgasernaexempelvis med hjälp av amintvätt eller medhjälp av förgasning. Den tredje metodenär syreförbränning där slutresultatet efterförbränning av rökgaser och syre blir koldioxidoch vatten.Efter infångning transporteras koldioxid tilllagringsstället, antingen genom en rörledningeller med en båt, beroende på avståndet tilllagringsplatsen.För att kunna lagra koldioxid måste bergslagretinnehålla porös och genomsläppande sandstensom ska finnas i 1–3 kilometers djup. Den härtypen av geologisk sammansättning innehållerofta olja, gas eller vatten. Särskilt saltvattensom inte har kontakt med havet passar bra förlagringen av koldioxid.I Skåne, Östersjön och Bottenhavet finnsområden som är lämpliga för lagring avkoldioxid.finns i berggrunden. SebastianTeir säger att de första tio årenär de mest kritiska när det gällerhur hållbart lagringsstället är.Han understryker dock att manännu inte har bekräftat hur långtid man ska bevaka lagringsplatsen.Rätt prislapp för koldioxid.Systemet med avskiljningoch lagring av koldioxidpassar bäst för stora lokalautsläppsobjekt som exempelviskraftverk eller industriprocesser.– En intressant fråga är omtekniken också kan användas påbiomassakraftverk. Problemet äratt verkningsgraden är tillräckligthög på stora kraftverk medanbiomassakraftverken oftast ärrelativt små. Koldioxidutsläppfrån biomassa ingår inte heller ihandeln med utsläppsrätter, vilketgör att även det ekonomiskaincitamentet för att ta teknikeni bruk fattas, berättar SebastianTeir.Tekniken minskar kraftverkenskoldioxidutsläpp med upptill 90 procent, men minskarverkningsgraden med cirka 10procent på grund av energin somavskiljningstekniken kräver.– I dagens läge är det dyrtatt fånga in och lagra koldioxid,men det anses som troligt attpriset kommer att minska underde kommande 20–30 åren. Ävenprisutvecklingen på utsläppsrätterpåverkar i vilken omfattningCCS-tekniken kommer attanvändas kommersiellt. För atttekniken ska bli lönsam måstepriset för koldioxidutsläpp blitillräckligt högt, säger SebastianTeir.Vid sidan av förnybaraenergiformer. Det kommeratt ta tid innan tekniken kananvändas i stor skala och kommersialiseras.Men vägen ditbörjar bli tydligare.– Det finns ingen användningi stor skala på något kraftverk,men flera försöksverksamheterär på gång. EU har startat ett programsom har som mål att stödjabyggandet av upp till tolv demonstrationsanläggningarfram tillår 2015, berättar Sebastian Teir.Han tror att CCS kan bli enkommersiell teknik efter år 2030.I de mest optimistiska prognosernatror man att det kan skenågon gång mellan 2020–2030.Tekniken spelar en viktig rollför att kunna uppnå ambitiösautsläppsminskningar.– Det går inte att ändraden nuvarande utvecklingenenbart med hjälp av förnybaraenergikällor. Deras kapaciteträcker helt enkelt inte, även omderas betydelse kommer att ökamarkant i framtiden. Vid sidanom förnybara energikällor, kärnkraftoch energieffektivisering äravskiljning och lagring av koldioxidett viktigt alternativ för attuppnå målen för lägre utsläpp,säger Sebastian Teir.forte 2/2009 21

ANSIKTENVem är Tapio Kuula, Fortumsnye vd, och vilka utmaningarfinns det i framtiden?Text MAIJA PIIROINEN Foto PEAK PRESS & TOMI PARKKONENI Bermuda-När Forte möter Tapio Kuula första måndagen i maj har han arbetat i fem timmarpå sin nya post. Officiellt blev han Fortums nye vd den första maj. Kändesdet annorlunda att komma till Fortums kontor som vd?– Jag har haft tid att förbereda mig för uppgiften så jag var redo och detkändes skönt att börja med mina nya arbetsuppgifter. Dagen började med enintervju i ett morgonprogram i finsk tv och det gav mig lite försmak om min nya roll, berättarTapio Kuula.Tapio Kuulas väg till att bli Fortums vd har skett etappvis med många olika arbetsuppgifterunder årens lopp. Men så här i efterhand verkar det som om han har haft en väldigtkonsekvent och målmedveten karriär.Han är född i Virdois som ligger på gränsområdet mellan Tavastland och Österbotten iFinland. På fyra år tog han både en diplomingenjörsexamen i elteknik och ekonomexamen.Hans första arbetsplats var elbolaget Koillis-Pohjan Sähkö där Imatran Voima (IVO) ägde enfjärdedel.22 forte 2/2009

forte 2/2009 23

Tapio Kuula vill inte samla alla beslutpå sitt eget bord.I skärningspunkten. Det sägs att en vd står i skärningspunktenmellan tre intressegrupper: kunder, personaloch ägare. Ibland kallar man denna utmanande ställningför Bermudatriangeln. Som fjärde intressegrupp vill TapioKuula lägga till politiska beslutsfattare eftersom politiskabeslut väsentligt påverkar energibranschen.– 16 000 anställda, över 1,5 miljoner kunder, mer än50 000 aktieägare, finska staten som majoritetsägare ochovanligt krävande energi- och miljöpolitiska utmaningarunder de kommande åren, säger Tapio Kuula när han räknarupp sina kommande utmaningar.– Min uppgift är att se till att alla intressegrupper fårinformation och att de är nöjda. Eftersom vi är ett börsbolagska detta ske enligt de regler som reglerar börsbolagensverksamhet, men samtidigt ska vi se till att den utmanandebalansen mellan teknik, ekonomi och miljö fungerar väl.Tapio Kuula anser att Fortum fortfarande är ett rätt såanonymt företag, trots att bolaget har fått mycket publicitet.Verksamhetens syfte kristalliseras i meningen ”Vår energigör livet bättre idag och för kommande generationer.”– Det ska styra all vår verksamhet och för mig är detviktigt att alla Fortummedarbetare och våra intressegrupperkänner till vad vi gör, till exempel hur mycket resurser viMin uppgift är att säkerställa den utmanandebalansen mellan teknik, ekonomi och miljö.– Mina goda kontakter med IVO skapades redan då ochden tiden har haft en stor påverkan för min fortsatta karriär,berättar Tapio Kuula som år 1996 började arbeta på IVOefter flera jobb inom energi- och skogsindustrin. Han haraktivt deltagit i arbetet som skapat dagens Fortum.Det var lätt för Tapio Kuula att acceptera erbjudandetatt bli Fortums nye vd.– När möjligheten erbjöds var det enkelt att svara ja.Ålders- (52) och karriärmässigt hade jag kommit till denpunkten då det var ett utmärkt läge att börja med en ny,krävande fas i karriären, säger Tapio Kuula.– Livet handlar mycket om slump – man måste vara pårätt ställe vid rätt tidpunkt. Det har blivit så, många gångerunder min karriär. Jag har också haft utmärkta chefer ochstyrelseordföranden som har lärt mig mycket.Han lyfter särskilt upp det goda samarbetet med sinföregångare Mikael Lilius.– Det har varit ett privilegium att arbeta med honom ochvåra ansvarsområden har kompletterat varandra väl. MikaelLilius besitter stor kompetens om internationell verksamhetoch finansvärlden medan jag har mer konkreta kunskaperom energibranschen och om branschspecifika affärer. Minförhoppning är att jag kan förmedla min kompetens ochmina erfarenheter till mina medarbetare samt stödja dem isina arbeten, säger Tapio Kuula.lägger i att utveckla tekniker och att producera miljövänligenergi, understryker Tapio Kuula.En järnnäve i silkeshandske. Tapio Kuula anses varaen rakryggad och trevlig man, både som chef, arbetskamratoch affärspartner. I det ryska energibolaget TGC-10, somFortum köpte, ser man Tapio Kuula som ”vår man”.Hur ser han sig själv som chef? En vd spelar ju en viktigroll när det gäller att vara en förebild och en vd måste ävenha sin egen personlighet med i spelet.– Jag är krävande, men reko och absolut rättvis.– Jag är lugn och lyssnar på vad andra säger. Men jag kanäven ta tuffa beslut, även om andra kanske inte alltid märkerdet. Någon har sagt att jag har en ”järnnäve i silkeshandske”,säger Tapio Kuula och skrattar.Även om han har lätt att fatta beslut vill han inte varaden som ska besluta om allt.– Beslut ska fattas där den bästa kompetensen finns. Attkrångla till det gör att det bara tar längre tid innan beslutkan fattas och de blir sällan bättre.På landet och i skogen. Även om Tapio Kuula intelängre behöver resa så ofta till Ryssland kräver hans nyaarbete mycket tid och han måste offra många kvällar ochhelger för arbete.– För mig är det viktigt att ha en förnuftig balans mellan24 forte 2/2009

arbete och fritid. Man måste kunna göra något annat än attbara arbeta för att sedan kunna prestera maximalt i jobbet.Att umgås med familjen är viktigt för Tapio Kuula. Trebarn har flyttat hemifrån och han har fyra barnbarn.– Jag träffar mina barn och barnbarn ofta och vi umgåspå landet tillsammans.Han trivs på landet och i skogen finner han ro. Han jagaroch sysslar med skogsskötsel och efter några timmar i skogenser han världen och dess utmaningar i rätt perspektiv.Tankelek. Hur tror Tapio Kuula att hans första år som vdblir?– Som vd i ett börsbolag måste jag vara försiktig med vadjag säger om framtiden, men som en personlig tankelek kanjag tänka följande: Jag tror att det blir ett bra år för Fortum.Integrationen i Ryssland lyckas bra och TGC-10 blir en del avFortum.Tapio Kuula spår också att världsekonomin visar teckenpå bättre tider och att Fortum lyckas bra med sin affärsverksamhet.Vi fortsätter med tankeleken och flyttar oss fram till år2020 då Tapio Kuula blir pensionär. Hur ser han själv sin tidsom vd för Fortum, förutsatt att han då fortfarande är vd?– Fortum gör bra resultat och både utdelningen ochvärdet på aktien har utvecklats positivt, bättre än för andraaktörer inom branschen. Fortum är ett betydligt större ochbättre bolag, men om man måste välja mellan större ellerbättre så väljer jag definitivt bättre.– För att vi ska kunna vara förebilden för kraft- och värmebolag,vilket är vårt mål, måste vi satsa 100 procent ochinte nöja oss med att vara näst bäst, avslutar Tapio Kuula.Man måste alltid satsa alltman kan och inte nöja sigmed att bli en tvåa.Tapio KuulaFödd: år 1957Familj: fru, 3 barn och 4 barnbarnUtbildning: diplomingenjör (1980) och magisteri ekonomi (1981)Språkkunskaper: finska, svenska och engelskaFortums vd sedan 1 maj 200910 år i olika chefsbefattningar på Fortum (1999–2009)Chefsbefattningar på Imatran Voima Oy,Finland 1996–1998Hedersdoktor, teknik, vid tekniska universitetet iVillmanstrand (2008)Under sin karriär flera styrelseuppdrag inom energibranscheni Finland, Sverige, Tyskland och i Ryssland.forte 2/2009 25

FORTUM STÖDEREn stadutan avgaseroch bullerVi gör en tidsresa till Stockholm år2030. Bilköerna in till staden är, somvanligt, långa. Men hur kommer detsig att det är så tyst och att det intefinns några avgaser i luften?Text WESA LEHTO Foto FORTUMNär du står på trottoarenkan du utan problem hörahur fåglarna kvittrar ochkänner tydligt doften avblommor från parkenbakom dig. Det är lätt att andas ochdu besväras inte av rinnande ögon pågrund av avgasmolnen.När du tittar närmare märker du attbilarna rör sig nästan tyst, det hörs ingamotorljud. Och du märker att bilarnainte har något avgasrör som släpper utkoldioxid. En bit bort ser du rader avgröna laddstolpar och elsladdar som gårfrån stolparna till bilarna. Då fattar du.Nästan alla bilar är elbilar.Tillbaka till vår tid. Kan den härframtidsvisionen verkligen bli verklighet?Visst, tror både Stockholms Stadoch Fortum.26 forte 2/2009

Ulla Hamiltonoch ChristianLundberg.Snabb ökning av elbilar.– De flesta stockholmare har en arbetsresaunder fem mil per dag och dessaresor kan redan idag göras med en elbil.Med en laddhybrid kan man användaMålet är att Stockholm skabli en av världens främstamiljöbilstäder.enbart eldriften i staden och kompletteramed bränslemotorn på längreresor. Flera biltillverkare kommer attlansera laddhybrider inom kort ochtekniken med elbilar går snabbt framåt.Så visst, det är en helt realistisk visionatt Stockholm kan vara en elbilstad år2030, hävdar Ulla Hamilton, miljöborgarrådi Stockholm.För att elbilar ska kunna användasoptimalt behövs det laddställen runt omi staden. Fortum var tidigt ute och sågvilket håll utvecklingen är på väg. Antaletelbilar kommer att öka kraftigt närnya bilmodeller lanseras och då behövsdet bra infrastruktur med laddställen.Stockholms Stad och Fortum har nutagit ett steg vidare och ska samarbetai projektet ”Stockholm: Elbilstad 2030”.Målet är att Stockholm ska bli en avvärldens främsta miljöbilstäder.– År 2030 ska vi ha ett Stockholm ivärldsklass. Vi vill driva på utvecklingeneftersom elbilar bidrar till lägre klimatutsläppoch luftföroreningar. Dessutomlåter de väldigt lite. Vårt mål är citytrafikeni princip ska vara utan utsläpp ochbuller år 2030, säger Ulla Hamilton.Miljövänlig el för miljövänligabilar. Även Fortum trorpå en snabb utveckling när laddhybridochelbilar lanseras i stor skala. Fortumvill med sin kompetens vara med ocherbjuda infrastrukturlösningar förelbilsanvändningen.– Fortum strävar efter att erbjudatjänster och produkterinom vår kärnaffär,med starkt fokuspå hållbar utvecklingoch minskadklimatpåverkan. Attdriva utvecklingenav framtidensinfrastruktur och erbjuda klimatneutraladrivmedel för elbilar är därfören naturlig del av vår utveckling somelbolag, säger Christian Lundberg, vdför Fortum Sverige.Det är drygt tjugo år till 2030. Dentekniska utvecklingen när det gällerelbilar och framförallt batteriteknik gårsnabbt framåt. Kommer du ihåg hur detvar med mobiltelefonerna? För tjugo årsedan, i början av 1990-talet fanns detinte många som hade en mobiltelefon.Nu har nästan alla en mobil.Mot den bakgrunden är det heltmöjligt att projektet Stockholm Elbilstad2030 inte bara blir en framtidsdrömutan det är ett helt realistisktprojekt. När biltillverkarna börjar lanseraanvändbara laddhybrid- och elbilar,som även prismässigt är konkurrenskraftiga,kommer vi konsumentersäkert att köpa dem och de blir snabbtpopulära.År 2030, när vi tänker bakåt i tiden,skakar vi på våra huvuden och kaninte förstå att vi körde omkringså länge med våra stinkandeoch bullrigabensin- och dieselbilar.Visionen för Stockholm:Elbilstad 2030• Citytrafiken är i det närmaste utsläppsfri 2030• Citytrafiken ska vara näst intill bullerfri 2030• Det finns tillgång till snabbladdning och vanlig laddning förpersonbilar runt om i staden• Elen som finns i laddstolparna ska vara koldioxidfri ellerförnyelsebar• Stockholm är ett internationellt föredöme i andel elbilar ochantalet laddställenforte 2/2009 27