Retorik = konsten att övertyga Retorikens grundstenar – talets ...

Retorik = konsten att övertyga
Lite retorikhistoria
Retorik betyder talarkonst, vältalighet och vältalighetslära. Aristoteles kallade retoriken
läran om konsten att övertyga. Retorik är läran om hur man på bästa sätt övertygar människor. Det
viktiga är då inte att vara sann utan att vara sannolik nog att bli trodd.
Retoriken skapades i Grekland under 400-talet f Kr. Vid denna tid var demokratin ung
och "en man, en röst" gällde. Detta hade dock sitt pris. Det innebar att varje vuxen man
deltog i folkförsamlingen, men den innebar också att han där var tvungen att föra sin egen
talan. På samma sätt var en man som anklagats för något brottsligt tvungen att
personligen försvara sin sak inför rätten. Systemet gjorde att man tvingades lära sig om hur
man talar inför andra och hur man vinner deras stöd. Ur detta behov uppkom retoriken.
I sin bok Retoriken beskrev Aristoteles de tre bevis- och övertalningsgrunderna, de sätt
att övertyga, som finns att tillgå. Dessa kallade han: etos, logos och patos.
Att övertyga genom etos handlar om att behaga sin publik, främst genom att skapa
förtroende. Man försöker visa att man är en sympatisk figur och därför bör bli trodd. Man
försöker, med andra ord, vara en person du gärna skulle köpa en begagnad bil av.
Att övertyga genom logos går ut på att tala till folks förnuft. Här undervisar man och
argumenterar. Resonemanget bygger på logiska samband, därmed förstås inte sagt att
påståendena är sanna.
Att övertyga genom patos slutligen, går ut på att tala till folks känslor. Här gäller det att
röra sin publik.
I dagens Sverige översvämmas vi av information. Vi pulsar genom ord, bilder, ljud och
tryckta budskap. Problemet idag är inte att få tag på information utan att hantera
informationen och på grund av detta har retoriken återfått sin status även i modern tid.
Retorikens grundstenar – talets uppbyggnad
De gamla grekerna byggde upp sina tal enligt följande struktur;
1. intellectio analys
2. inventio innehåll
3. dispositio struktur
4. elocutio formulering
5. memoria memorering
6. actio/pronuntiatio framförande

Retoriska figurer - När det gäller texten och behandlingen av texten kan den
gamla retoriken ge oss många redskap. Man ägnade mycket tid åt att diskutera hur man
kunde smycka språket för att nå publiken på bästa sätt.
De retoriska figurerna kan delas upp i ett antal grupper; bilder, vändningar,
upprepningar, jämförelser samt övriga figurer.
Bilder
Metafor
Metaforen är ett bildligt (inte bokstavligt) sätt att uttrycka sig. Metaforen kommer ofta till genom att
man blandar uttryck från olika områden. Man skapar uttryck som egentligen är omöjliga, men som i
stället talar till vår fantasi. Det är till exempel mycket vanligt att politiken lånar uttryck från sportens
eller från hushållets värld. Så kunde t.ex. Carl Bildt ta oss med på den enda vägen.
Låt oss ta metaforen storm på aktiemarkanden som ett exempel. Vad ger oss denna storm
för känslor Kanske känner vi känslan av naturkraft, av något utanför människors
kontroll. Jämför detta med verkligheten bakom: finansmannen Soros sålde svenska aktier
för en halv miljard. Intrycket blir då ett annat.
Liknelse
Liknelsen är ett bildspråk där ett begrepp visas med hjälp av ett annat. Liknelsen skiljer sig
från metaforen genom att det klart utsägs vad något liknar eller är som. Så kan trädens
rötter vara som tentakler i marken och min älskling vara som en ros.
Allegori
En allegori är en liten berättelse byggd av "bilder". Ofta har man staplat flera metaforer
på varandra. Man menar alltså inte bokstavligen det man säger utan målar i bilder det
man vill säga i bilder. Sverige har kört i diket. Nu måste vi bogsera upp landet på rätt
väg. Vi vet hur man kör!

Vändningar
Ironi
I ironin säger man motsatsen till det man menar och ger därigenom extra stor kraft till sitt
uttalande. En kommentar som det där var ju en väldigt fin klänning kan inte förstås om
man inte lyssnar till undertexten. Små barn har ofta svårt att förstå ironi. På samma sätt verkar vi ha
kulturella gränser för vad man får vara ironisk om. Gränser som i västvärlden
ständigt flyttas, vi talar ju till och med om dagens unga som den ironiska generationen.
Hyperbol
Hyperbol är en medveten överdrift. Man tar i mer än vad som egentligen är riktigt sant.
Jag är fullständigt dödstrött kan man höra sig själv säga utan att man egentligen håller på
att dö.
Litotes
Litotesen är raka motsatsen till hyperbolen. Den kallas ofta understatement. Här
underdriver man i stället kraftigt: Jag tror att jag fått en liten släng av aids.
Upprepningar
Anafor
Anaforen är en upprepning av samma ord i början av flera satser. En av de mest kända är
Martin Luther Kings tal I have a dream, där denna fras upprepas ett mycket stort antal
gånger med ökande kraft. Detta skapar en väldig dramatik.
Epifor
Epiforen är anaforens raka motsats. Nu sker upprepningen av samma ord i stället i slutet
av flera satser. Dessa ord, dessa enkla ord, dessa mina sista ord...
Jämförelser
Antites
I antitesen målar man i svartvitt. Det handlar oftast om två sidor som står mot varandra,
medvetet tar man bort alla nyanser där emellan. Dagens Sverige består av fattiga och
rika, av mottagare och givare. En annan variant är Upp som en sol, ner som en pannkaka.
Övrigt
Alliteration
I alliteration börjar flera ord i samma mening, del av mening, med samma bokstav som
t.ex. i Våga välja Volvo! eller Fina flickor äter f – müsli till frukost.

Uppgift 1 – Att skapa ett tal
Er uppgift består i att hålla ett tal om ett valfritt ämne. Talet ska vara ca. 5 min långt. Ni ska
även lämna in ert tal skriftligt. Ni kommer att presentera och lämna in era tal enligt schemat
längst bak i häftet. Inlämning av skriftligt alster sker samma dag som man redovisar. Om man
p.g.a. ogiltig anledning inte framför sitt tal på utsatt tid kan man högst få E i betyg!
1. Vad ska jag tala om
Det är bra att tala om något som engagerar dig! Välj att göra;
• Ett högtidstal (mamma/pappa fyller 50 eller din bästa vän ska gifta sig, ni ska gå
ut grundskolan)
• Ett politiskt tal (starta upp ett nytt parti och försök få med dig väljare eller
argumentera i någon politisk sakfråga t.ex. för eller mot ett gemensamt språk i
Europa.)
• Ett tal till... konsten, kärleken, våren...
Om du har andra idéer – prata med Cecilia!
2. Vilka har jag i publiken (mottagarna)
Publiken är en ytterst viktig del i ett tal. Det gäller att nå publiken och övertyga eller
roa dem på bästa sätt. Därför ska man ta sig en funderare på vilka de är och vilket
sätt jag når dem bäst på. Det är ju t.ex. annorlunda att tala inför framtida väljare i ett
parti eller om du talar till din bästa vän på hans/hennes bröllop.
3. Vad är syftet (anledningen) med ditt tal
Är det att;
• Underhålla
• Övertyga eller/och
• Väcka känslor
Genom att bestämma dig för vilket ditt syfte är det lättare att se vad du ska fokusera
på. Många tal lider brist just på en tydlig avsikt. Efteråt sitter vi som publiken med
frågan "vad ville hon egentligen" i huvudet.
4. Tid (ca 5 min)
Tänk efter hur lång tid du har på dig och anpassa ditt tal efter det.

5. Samla stoff
Du ska nu samla den information du behöver till ditt framförande. När du samlat den
information du behöver är det dags att plocka ut det som är relevant för ditt tal.
Obs! Tänk på att talet inte ska vara en faktaredovisning!
6. Dispositionen
Talets delar är – inledningen, huvudtexten och avslutningen.
Inledningen
Det allra viktigaste i inledningen är att få publiken att intressera sig för det man ska
prata om. Ett sätt är att etablera en ”relation”. Hur man gör detta beror på publiken och
dig själv men ofta fungerar en inledning där man pratar om något som berör alla. Det
kan vara den ljumma sommarkvällen eller en fråga du tror många funderar över. Visa
att du är nyfiken på publiken. Berätta gärna om något du varit med om. I inledningen
ska du alltså så tydligt och intresseväckande som möjligt presentera ditt ”ämne”.
Huvudtext
Huvudtexten är egentligen mitten av ditt tal då du utvecklar vad du vill ha sagt. Använd
dig av ett målande språk för att behålla dina åhörares intresse!
Avslutningen
Knyt samman de lösa trådarna du slängde ut i inledningen. Repetera och sammanfatta
det viktigaste av talet. Försök vinna publikens välvilja framför allt om du håller ett
tal där syftet är att övertyga. Upprepa gärna ditt budskap.
Skriv ner korta punkter för ditt tal enligt denna disposition.
7. ”Klä” ditt tal
Att klä sitt tal innebär att man funderar på själva uttryckssättet. Förhoppningsvis har du
nu innehållet klart för dig och kan börja med arbetet kring hur du ska framföra det.
De retoriska figurer som finns ovan är ett bra sätt att smycka sitt tal. Ett annat sätt kan
vara att variera sin röst i hastighet och volym. Tänk också efter vilka ord du använder –
om de t.ex. är positivt laddade eller negativt och om de passar ihop med ditt syfte.
En paus kan också fungera som en effekt i talet. Fundera på om du ska lägga in pauser i
ditt tal. Tänk på att inte tala för fort – det är mycket vanligt vid tal och
redovisningar
8. Skriv ner ditt tal
Dags att skriva ner ditt tal. Nu har du möjlighet att se det du ska säga i skrift
och du kan ändra i upplägget och laborera med din text till dess att den blir så
som du vill ha den.
Använd gärna stödord och ”programledarkort”.
9. Träna, träna, träna ...
En god talare är alltid väl förberedd. Ta chansen och träna hemma för en förälder,
hunden eller någon annan. Om man är väl förberedd behöver man inte heller vara
alltför nervös!
Låt någon annan lyssna och ge sin åsikt om ditt tal!

Vad karaktäriserar en god talare Att tänka på när
du talar;
Ögonkontakt med publiken
Tydligt tal
Naturligt tal (inte för fort)
Variation
röststyrka
tempo, pauser
gester, mimik
Säkerhet
Avspändhet
Kunskap
Engagemang
Och kom ihåg att en god talare också är en god lyssnare!
För betyget E
• Du håller ditt tal så att innehållet framgår tydligt.
• Du har kontakt med publiken, använder manus och läser inte innantill.
• Du lyssnar på vad andra säger.
För betyget C
• Du håller ditt tal i klassen så att innehållet framgår tydligt.
• Du har god kontakt med publiken och använder manus som endast som
stöd..
• Du använder dig av någon retorisk figur
• Du talar på ett engagerat sätt.
• Du lyssnar på vad andra säger.
För betyget A
• Du håller ditt tal i klassen så att innehållet framgår tydligt.
• Du har mycket god kontakt med publiken och är i princip fri från manus.
• Du använder dig av några retoriska figurer.
• Du varierar ditt tal i ordval och uttryckssätt.
• Du talar på ett engagerat sätt.
• Du uttrycker dig välformulerat och säkert.
• Du lyssnar på vad andra säger.

Argumentation
I Sverige har vi frihet att få framföra våra åsikter i tal och skrift. När man framför sina åsikter
använder man argument, det betyder ungefär förklaringar och bevis.
Ofta har man en eller flera motståndare i en argumentation. Han eller hon använder motargument
för att övertyga dig om att du har fel.
När man ska framföra ett argumenterande tal eller skriva en argumenterande text behöver man
tänka igenom vad man vill uppnå. Du tar ställning i en fråga och formulerar en huvudtanke, till
exempel jag tycker att man ska få betyg från skolår tre.
När huvudtanken är klar kommer du på ditt huvudargument, till exempel om den svenska skolan
inte ska bli sämst i världen behöver vi hårdare kontroller.
Därefter måste du bestämma dig för minst tre andra argument som förklarar varför du tycker så
här. Eftersom man i en argumentation möter motstånd måste man förbereda sig på motargument.
Därför är det bra om du tänker efter vad för slags kritik du kan tänkas få på dina argument. På så
vis är du väl förberedd och kan ge svar på tal.
Du bör också ha en bra avslutning där du återkommer till din huvudfråga. Försök komma på en
fyndig avslutning som människor kommer ihåg. Då blir din argumentation ihågkommen av
andra!
HUVUDTANKE OCH HUVUDARGUMENT
ARGUMENT
MOTARGUMENT
AVSLUTNING
ARGUMENT OCH
MOTARGUMENT

Uppgift 2 – Gruppdebatt
Den första uppgiften ska vi göra tillsammans i gruppen. Vi ska skapa en debatt mellan två lag.
OBS! De argument och åsikter som framförs i övningen behöver inte vara det man tycker och
tänker i verkligheten!!
Frågorna som ska debatteras samt ditt lag hittar du längst bak i häftet!
Ni måste nu sitta i laget och förbereda er noga! Debatten inleds med att en i laget har en kort
redovisning om vad ni tycker i frågan och varför: Huvudfråga med argument, avsluta på ett
snyggt sätt där huvudargumentet upprepas.
Tänk noga igenom vilka motargument ni kan tänkas få och förbered bra svar på dem!
I en debatt är det viktigt att lyssna på sin motståndare, tänka strategiskt och komma med bra
motargument. Använd gärna fakta, känslor osv. för att övertyga motståndaren om att ni har rätt.
Använd formuläret längre bak i häftet när ni förbereder er!
Uppgift 3 – En argumenterande text
Ni ska en och en skriva en argumenterande text. Ni väljer vilket ämne/problem som ni tycker är
viktigt.
• Börja med att skriva en rubrik, t.ex. ”Jag tycker att….” och presentera ditt
huvudargument.
• Beskriv problemet och tala om varför det är viktig.
• Vilka argument har du för att det måste bli ändring på problemet Minst tre argument!
• Bemöt dina egna argument med motargument. Tex: Det är viktigt att ha betyg från skolår
tre eftersom barn och föräldrar då vet hur det går för barnen i skolan. (=ditt argument)
Det finns vissa som menar att betyg från skolår tre ökar pressen på barnen så att de mår
dåligt och presterar sämre. (=ett motargument). Då vill jag bara påpeka att alla
undersökningar visar att barn som får betyg tidig i skolan blir mer studiemotiverade.
(= ditt svar på motargumentet).
• Gör en effektfull avslutning där du återigen upprepar ditt problem och ditt
huvudargument.

Betygskriterier för uppgiften En argumenterande text och
Gruppdebatt
För E
För betyget godkänt ska alla delar finnas med! Du kan samtala och diskutera och framför
någorlunda underbyggda åsikter. Ditt problem och huvudargument är tydligt presenterade. Du har
med tre argument som du bemöter med motargument. Du har en avslutning som binder ihop
texten.
För C
Alla punkter från E finns med. Dina argument är har tydligare underbyggnad, till exempel genom
fakta. Du bemöter motargumenten på ett reflekterande sätt. Din avslutning är mer arbetad. Ditt
språk är anpassat efter uppgiften.
För A
Alla kriterier för E och C är uppfyllda. Du bygger ut dina åsikter ännu mer, hänvisar till fakta,
undersökningar och känslor. Du har ett personligt förhållningssätt och värderar dina argument
och motargument. Ditt språk är väl genomtänkt och i stort sätt korrekt.

FRÅGAN SOM SKA DEBATTERAS OCH VÅRT HUVUDARGUMENT:
Argument
Motargument
SÅ HÄR INLEDER VI VÅR ARGUMENTATION: (Gör inledningen intressant så att de andra
förstår hur ni tänker. Berätta först vad ni tycker i frågan, tala om varför det är viktigt att det blir
så som ni vill, ge era argument och avsluta på ett bra sätt där ni återigen talar om var ni står i
frågan och varför)

Redovisningsschema
Uppgift 1 – Att skapa ett tal
tisdag 14 februari torsdag 16 februari tisdag 28 februari
8.03 Ellen 8.03 A.Melbro 8.03 Buster
8.09 Sofia 8.09 Emma A 8.09 Måns
8.15 Alma 8.15 Matilda
8.21 Kristian 8.21 A.Molin
8.27 Johan 8.27 Jenny
8.33 Emma J 8.33 Alex
8.39 A.Rönndahl 8.39 Simon
Uppgift 2 – Gruppdebatt
Grupp Ämne Tid för redovisning
Rönndahl, Molin, Emma A För plastikoperationer 8 mars
Alma, Melbro, Johan Mot plastikoperationer 8 mars
Jenny, Simon För betyg i tidiga årskurser 8 mars
Kristian, Alex Mot betyg i tidiga årskurser 8 mars
Måns, Matilda, Sofia För dödsstraff 8 mars
Buster, Ellen, Emma J Mot dödsstraff 8 mars