final report - Kemiteknik - Lunds Tekniska Högskola

Figur 2. Flödesschema över en tvåstegsprocess för tillverkning av acetaldehyd a) Reaktor, b) Flashtorn, c) Pump, d)
Oxidationsreaktor, e) Avgas/Luftseparator, f) Aldehydkolonn, g) Processvattentank, h) Aldehydtank, i)
Avgas/luftskrubber, k) Avgas/luftskrubb, l) Destillationskolonn, m) Kondensor, n) Värmare, o) Reningskolonn, p) Kylare,
q) Pump, r) Regenereringssteg [1]
2.3 Produktion av acetaldehyd från etanol genom dehydrogenering
Acetaldehyd kan produceras från etanol både genom dehydrogenering och genom oxidation
i närvaro av syre. Mellan 1918 och 1939 var dehydrogenering mest populärt då biprodukten
väte var mycket önskvärd, men idag används i princip uteslutande oxidationsprocesser [1].
För att genomföra dehydrogenering av etanol körs etanolånga vid 260-290°C över en
kopparkatalysator, ibland aktiverad med kromoxid. 25-50% omsättning uppnås vid denna
dehydrogenering. För att få ut en ren produkt tvättas gasen efter reaktion med etanol och
vatten. Restgasen är som tidigare nämnts i huvudsak vätgas. Destillation efter tvättning ger
en ren produkt och tillåter att etanolen skickas tillbaka in i reaktorn, vilket ger en
totalomsättning på 90% [1].
2.4 Produktion av acetaldehyd från etanol över silverkatalysator
Vid oxidation passerar en luft-etanolblandning över en silverkatalysator i exempelvis Veba-
Chemie-processen. Denna utförs vid 500-650°C och enkel genomgång ger en omsättning av
etanolen på 50-70%. Utbytet, som är viktigt då den stora kostnaden i tillverkningen är just
råvaran, hamnar på 97-99%. Också här sker tvättning med alkohol och sedan destillation,
varefter etanolen kan skickas in i reaktorn igen. Reaktionsvärmet kan användas för
ångproduktion [1].
4