Bevarandeprogram

Fel! Hittade inga poster för inne hållsförteckning. 

SAMRÅD 

Bevarandeprogram för området kring 

Kvarntorget 

i Landskrona 

Byggnadsnämnden och 

Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen 

2010 

1

Bevarandeprogram för området kring 

Kvarntorget 

i Landskrona 

Antaget av Byggnadsnämnden 

xxxx 2010 

3

Innehåll 

Förord 5 

Inledning 6 

Kvarntorgsområdet 7 

Historik 7 

-Vagnmän 8 

-Gårdarna delas 9 

-Lantbebyggelse i staden 10 

-Stadsbebyggelse 10 

-Gator och vägar 11 

Verksamheter i Kvarntorgsområdet 12 

Bevarandevärda miljöer i Kvarntorgsområdet 13 

Plorren – Kvarntorget 14 

Gator och grönt 15 

Karaktärsdrag värda att vårda 17 

Byggnadsvård 18 

- fönster 19 

- dörrar 21 

- fasader 22 

- tak 22 

- detaljer 23 

Vad säger lagen 24 

Kulturhistorisk värdering 25 

Regler för Kvarntorgsområdet 26 

Ordlista 27 

Litteratur 28 

Bebyggelsen i Kvarntorgsområdet kvartersvis 29 

4

Förord 

Arbetet med bevarandeprogrammet påbörjades av förra stadsantikvarien Örjan Ekström som även 

har gjort en inventering och värdering av alla hus i området. Programmet har därefter kompletterats 

med bland annat avsnitt om gatumiljön och byggnadsvård. 

Stadsdelsföreningen Kvarntorgets Vänner och fastighetsägarna runt Kvarntorget har med stort 

intresse och entusiasm bidragit med fakta om husen. Speciellt kan nämnas Gunilla Stibe och Lars- 

Göran Larsson. Kvarntorgsborna Erik Larsson och Arne Andersson har också bidragit med 

kunskaper. Antikvarie Elisabeth Lundin på Landskrona museum och Carita Hermansson på 

museets Minnesbank har medverkat med kunskaper och fakta. Till dessa riktas att varmt tack! 

Bevarandereglerna för kvarntorgsområdet kan idag anses vara otillräckliga. Byggnadsnämnden har 

därför beslutat att uppdatera och förtydliga gällande regler i form av ett nytt bevarandeprogram 

med foto och beskrivning på varje hus. 

Gerd Bernström 

Ordförande i Byggnadsnämnden 

Roy Wernberg 

Vice ordförande i Byggnadsnämnden 

Per Fredrik von Platen 

Tf Stadsarkitekt 

Lena Hector 

Stadsantikvarie 

5

Inledning 

Landskrona har med sin mer än 600-åriga historia ett rikt byggnadskulturarv. 

Detta kulturarv är en tillgång och resurs och bör därför på bästa möjliga sätt bevaras och användas. 

I Landskrona finns flera stadsdelar där husen är så präglade av den tid då de byggdes att de bildar 

sammanhållna kulturmiljöer av särskilt stort värde. I dessa stadsdelar krävs extra stor hänsyn till 

det befintliga, utan att eftersätta vår tids krav på arkitektur, miljö, teknik och ekonomi. 

En av dessa stadsdelar är området kring Kvarntorget. Miljön kring Kvarntorget med angränsade 

kvarter är unik, inte bara för Landskrona. Detta gör naturligtvis att bevarande av 

kvarntorgsområdet är mycket angeläget. De enskilda husen har inte alltid högsta kulturmiljövärde, 

men tillsammans bildar de en ovanligt karaktärsfull helhet. Man kan säg att stadsdelen har gjort en 

”klassresa”. Den har utvecklats från att vara ett område för stadens fattigaste till att bli ett 

högstatusområde där det idag är attraktivt att bo. 

Avsikterna med framtagandet av ett nytt bevarandeprogram är flera; 

- Att öka kunskaperna om de kulturhistoriska värdena i området hos fastighetsägarna 

och hos landskronaborna. 

- Att lyfta fram och tydliggöra värdena i denna levande kulturmiljö. 

- Att vara en del av beslutsunderlaget för byggnadsnämndens ärendehantering i 

bygglovsfrågor 

- Att utgöra underlag för framtida detaljplanearbete 

Kvarntorgsområdet finns tidigare upptaget i Bevaringsplan II som antogs 1986. Bevaringsplan 1 

antagen 1977, och Bevaringsplan II, antagen 1986 utgör de Bevaringsplaner som finns för 

Landskrona stad. Den formella uppdragsgivaren var då ursprungligen Landskronas 

”Saneringskommitté”, ett namn som troligen avspeglar den dåvarande attityden till 

bevarandefrågorna. Intresset för och synen på det kulturella värdet av äldre bebyggelse har ökat 

avsevärt sedan dess. Antagandet av de två Bevaringsplanerna har i hög grad bidragit till detta 

bevarandeprogram. 

Kvarntorgets läge i Landskrona 

6

Kvarntorgsområdet 

Det är ibland lite oklart vilka hus som kan betraktas tillhöra kvarntorgsområdet. Nedanstående 

karta har utformats av en arbetsgrupp inom föreningen Kvarntorgets vänner. Husen inom den röda 

linjen är de äldsta. Om man tar med husen inom den blå linjen får man även med hus från ca 1920 

till 50-talen. 

Det gjorda urvalet omfattar ytterligare några hus som kan anses tillhöra området. 

Historik 

Större delen av kvarntorgsområdet blev bebyggt under årtiondena närmast efter 1800-talets mitt. 

Några av vagnmansgårdarna i östra delen av Sankt Erik och västra delen av Sankt Olov har dock 

anor från 1700-talet, då bebyggelsen utefter infartsgatorna började växa fram. På en karta från 

1853 är flera hus vid Vagnmansgatan markerade, och dessutom några få vid Bytaregatan. Till de 

hus som finns med på denna karta hör troligen huset på tomt nr 16 i kv. Biskopen och huset på 

tomt nr 22 i kv. Sankt Erik, vilka båda är av en ålderdomlig typ. 

Stora Norregatan gör strax norr om den medeltida stadens nordgräns en sväng åt öster, vilket säkert 

beror på den här tidigare belägna Sankt Jörgens sjö och sankmarkerna runt denna. Norregatan 

fortsätter norrut och övergår i landsvägen till Tullstorp och Säby, medan landsvägen till 

Helsingborg viker av mot nordväst, norr om det tidigare sanka område som numera genomskärs av 

Föreningsgatan. Den del av den gamla vägen till Helsingborg som ligger närmast Norregatan är 

den nuvarande Vagnmansgatan. Föreningsgatan, som öster om Norregatan med största sannolikhet 

är den gamla vägen till Malmö, bildar rät vinkel med Norregatan, vilket man kan se på de äldsta 

bevarade kartorna. 

7

Med utgångspunkt från vagnmansgårdarna och bebyggelsen vid infartsvägarna har området runt 

Kvarntorget vuxit fram utan påverkan av stadsplaner eller bestämda regler. Som stadsbyggnad är 

området därmed på ett sätt mera medeltidsmässigt än den utstakade stadsplanen i medeltidsstaden 

Landskrona. Det har den naturvuxna stadens oregelbundet formade kvarter och smala krokiga 

gator. Och bebyggelsen består av den för Landskronas infartsgator så karaktäristiska typen med 

envånings ”radhus”. Oftast är dessa hus uppförda i tegel och putsade i gråvitt eller en mörkare grå 

kulör. I några fall har putsen fått en klarare och mera mättad kulör, vilket ibland kan liva upp 

gatubilden. Några av husen har ännu kvar tegeltak med enkupiga gula tegelpannor med synliga 

skällningar. Dessvärre har den ursprungliga takbeklädnaden ibland bytts ut mot röda tegelpannor, 

eller t o m till betongtakpannor. Till områdets helhetskaraktär bidrar också den traditionella 

utformningen av fönster och dörrar. De ursprungliga fönstren var spröjsade med 4- eller 6-rutor. 

Och de gamla ytterdörrarna var ofta försedda med ett smalt liggande fönster ovanför själva dörren. 

Vagnmän 

Bebyggelsen kring Kvarntorget har gamla anor. Redan på Lars Lindbloms karta från 1751 finns ett 

20-tal tomter markerade. De låg längs Vagnmansgatan och vidare ner i Stora Norregatan fram till 

den nuvarande Föreningsgatan. Flertalet låg längs Norregatan. Av det fastighetsregister som är 

kopplat till Lindbloms karta framgår att fem av tomterna tillhörde medlemmar i det gamla 

vagnmansskrået. Vagnmännen kan betraktas som föregångare till dagens budfirmor, och hade 

alltså hand om transporterna i staden. Genom skrålagstiftningen hade de i princip monopol på 

transporterna av gods inom staden, men i viss mån också till och från Landskrona. Den verksamhet 

som vagnmännen bedrev krävde givetvis möjlighet att stalla upp hästar men också att kunna köra 

in hästar och gods under tak. Parallellt med körslorna drev man jordbruk på mark som arrenderades 

ut av staden. 

Detalj av Lars Lindbloms landskronakarta från 1751 

8

Gårdarna som byggdes hade ofta den traditionella skånska fyrlängade gården som förebild, dvs 

med bostadshuset mot vägen och vagnslider och andra uthus mot den kringbyggda gården. Genom 

en körport kom man in på gården. Till skillnad från den rena landsbygden, där gårdarna låg relativt 

fria, måste man här anpassa sig till ett mindre utrymme. Gårdarna lades därför tätt intill varandra 

längs gatan. Anledningen till att vagnmännen kom att koncentreras till detta område var troligen 

dels den nära tillgången på betesmark och dels närheten till stadsporten. Vägarna till Malmö och 

Helsingborg strålade ju samman vid Norreport. De övriga gårdarna i området beboddes av 

hantverkare, och någon var handelsman. 

Kvarnen som än i dag står på Kvarnbacken hörde till mjölnaren som bodde strax intill. Kvarnen 

byggdes strax före 1750, årtalet 1746 är inskuret i en bjälke. De äldre kopparsticken visar flera 

kvarnar runt Landskrona, men den som står på Kvarnbacken är den enda som finns kvar. Kanske 

tack vare de svenskamerikaner med rötter i Landskrona som donerade pengar till möllans 

bevarande på 1920-talet. 

Gårdarna delas 

De delar av kvarntorgsområdet som idag ter sig mest genuina och ålderdomliga kom att bebyggas 

relativt sent i förhållande till vagnmansgårdarna. Från 1800-talets första decennier finns uppgifter 

om hur en vagnmansgård i kv Biskopen börjar delas och försäljas i mindre lotter till andra 

människor i staden. Det gäller fastigheten Norre Värn 127 som också finns utmärkt på Lindbloms 

karta. Det tycks främst ha varit mindre bemedlade människor som här fick sina bostäder. 

Successivt växte bebyggelsen fram i kvarteren Biskopen, Bikupan, Ganymedes och Salpeterladan. 

Detta skedde huvudsakligen under tiden 1850 – 1880 i samband med att Landskronas industriella 

uppsving tar sin början. 

9

Lantbebyggelse i staden 

De små hus som uppfördes på 1850-80 talen var av traditionellt utseende. Man använde sig av 

traditioner från tidigare generationers byggande. Byggnadsritningar var mycket sällsynta för den 

mindre bebyggelsen. Man får gå till brandförsäkringshandlingarna om man vill få en uppfattning 

om hur husen såg ut i begynnelsen. Ofta är det bara husens ytterväggar som är uppförda i riktigt 

bränt tegel. Mellanväggar som inte skulle ha någon bärande funktion murades av lerstenstegel. 

Detta tegel brändes aldrig utan användes som byggmateriel efter att ha torkat i solen. 

Husen var från början bara bebodda på bottenvåningen. Ibland tog man övervåningen i bruk under 

sommaren. Under övriga årstider användes den endast som förvaringsutrymme. Husens 

planlösningar var av mycket ålderdomligt slag och de hade använts under lång tid i 

lantbebyggelsen. Man byggde antingen ett mindre hus med dörren placerad vid ena gavelväggen, 

eller ett större där dörren placerades mitt på huset. Det mindre huset kan sägas motsvara den på 

landet vanliga enkelstugan. Innanför dörren fanns ett litet vindfång med dörr till ett rum. Från 

vindfånget kom man också ut på gården genom en korridor. 

Det större huset har parstugan som idé. Från vindfånget kunde man nå rum på ömse sidor. 

Korridoren ut till gården fanns även i de större husen. Oftast bodde flera familjer i dessa hus. Från 

början hade alla hus tak med gult handslaget enkupigt tegel. Teglet lades direkt på takstolens läkter 

utan undertak. Man såg alltså takpannornas undersidor från vinden. Det handslagna teglet var ofta 

lite skevt och det ledde till att det inte alltid var helt tätt. Därför brukade man stryka kalkbruk i 

skarvarna. Bruket hjälpte också till att hålla pannorna på plats när det stormade. Mot gatan fick 

husen ett ganska likartat utseende. Även om detaljer hela tiden varierades efter den enskildes tycke 

och smak samt ekonomiska förutsättningar så gav bebyggelsen ett mycket enhetligt intryck. 

Fönstren bestod av två halvor (lufter/bågar) och de var indelade med två spröjsar på traditionellt 

sätt. Dörren var inåtgående och bestod av två halvor. Över dörrpartiet fanns ofta ett lågt 

ljusinsläpp, även det försett med spröjsar. Dörrar och fönster målades alltid med oljefärg. Kulören 

var som regel mörkt grönt eller brunt. Väggarna var putsade med kalkbruk och målade med 

kalkfärg i bleka kulörer. Man strävade alltid efter att ge ytterväggen en slät yta. Däremot kunde 

man skönja oregelbundenheter i det underliggande murverket. 

Stadsbebyggelse 

Området har under 1700-talet och större delen av 1800-talet legat som en ö utanför den egentliga 

stadsbebyggelsen. Det är inte förrän vid sekelskiftet som den mer stadsmässiga bebyggelsen börjar 

närma sig Kvarntorgsområdet. 

Till en början sker det längs Infartsgatan eller nuvarande Eriksgatan, men också Föreningsgatan 

börjar få en alltmer sammanhållen stadsmässig karaktär. Flervåningshus byggs t ex i kv S:t Göran. 

Husen visar tydligt på de skillnader som fanns mellan den folkliga arkitekturen på värnarna och 

den reglerade stadens arkitektur som nu på allvar börjar konkurrera om kvartersmarken. I kvarteren 

mellan Stora Norregatan och Regeringsgatan uppförs några hyreshus kring sekelskiftet men den 

egentliga utbyggnaden låter vänta på sig till 1930-talet och senare. Då byggs t ex kv Berzelius efter 

ritningar av stadsarkitekten Frans Ekelund. 

10

Häradskarta 1915 

Kvarntorget karta 1950 

Gator och vägar 

Som tidigare nämnts så ligger kvarntorgsområdet i det vägkors som förband Landskrona med såväl 

Malmö som Helsingborg. Från nuvarande Föreningsgatan gjorde den gamla vägen en kraftig krök 

för att ledas upp mot nuvarande Vagnmansgatan och vidare mot Helsingborg. Föreningsgatans 

sträckning stammar från 1900-talets början. Innan dess var området sankt och lämpade sig inte för 

exploatering. Det har också visat sig att kyrkogården till det medeltida Sankt Jörgens Hospital varit 

förlagt till just detta parti. Vid upprepade arkeologiska undersökningar i samband med 

gatugrävningar har man påträffat ett hundratal medeltida gravar. 

Inne i kvarntorgsområdet var gatorna obelagda ända in i relativt sen tid. Trottoarerna är delvis 

belagda med de typiska gamla klinkerna. I området har också funnits några vattenpumpar. En av 

dem placerades i Bytaregatans mynning vid Vagnmansgatan. 

11

Verksamheter i kvarntorgsområdet 

Idag är kvarntorgsområdet ett renodlat bostadsområde. Förr fanns här en hel del olika verksamheter 

som gjorde att området i stort sett var självförsörjande. Här kunde man införskaffa de flesta 

dagligvaror i speceriaffärer och bageri. I området fanns flera mangelbodar och på Vagnmansgatan 

fanns toffelmakare, bageri, bortsbinderi och Trädgårdsbaren som hade både kiosk och servering. 

Längs med Stora Norregatan låg vagnmansgårdarna och här fanns även ett skomakeri. I hörnet 

Stora Norregatan och Sankt Olovsgatan låg en smedja i ett hus som numera är rivet. Till området 

levererades fisk från fiskargummor i Borstahusen och från Krönleins bryggeri kördes dricka ut 

med häst och vagn. 

Brödutkörning på Vagnmansgatan. Okänt årtal. 

Korsningen Stora Norregatan och Föreningsgatan. Hilda Lindqvists affär. 1925 

12

Bevarandevärda miljöer i kvarntorgsområdet 

Miljön kring Kvarntorget med angränsade kvarter är unik, inte bara för Landskrona. Det finns inte 

många så välbevarade områden med genuin skånsk bebyggelse kvar på andra håll. Detta gör 

naturligtvis att bevarande av kvarntorgsområdet är än angelägnare. Vid till- och ombyggnader är 

det därför mycket viktigt att bevarandeintressena ställs i centrum. Redan tidigt uppmärksammade 

man vikten av detta. I bevaringsplanen från 1961 ägnas området stort intresse och det är i många 

fall de rekommendationer som då gavs som medfört att förändringarna inte drivits alltför långt. 

Man sa t ex att takkupor inte fick byggas åt gatusidan. Huvudsakligen har detta inte heller skett, 

vilket har haft en stor betydelse för helhetsintrycket. En annan sak som man noterade var att det 

gula takteglet hade börjat bytas ut mot rött. Denna trend har varit svår att stoppa bl. a. på grund av 

att det är svårt att skaffa gult taktegel. Vad gäller snickerierna så har naturligtvis fönsterbyten skett 

men i de flesta fall har formen behållits. Dörrarna har i högre utsträckning förändrats och då har 

också det karaktäristiska överljusfönstret tyvärr försvunnit. På grund av att husen är små har man 

medgett byggandet av kupor på husens gårdssidor i kvarteren närmast Kvarntorget och mot 

kvarterens inre. Ibland har kuporna blivit för stora och dåligt anpassade. Mot gårdarna har också 

andra fasadmaterial använts. Det är i detta sammanhang viktigt att påpeka att husens baksida hör 

till den samlade miljön och bör behandlas med samma omsorg som framsidan av huset. 

Så här skrev Selma Lagerlöf 1888 : 

”Ni vet förresten, hur det ser ut därute på värnarna. Fult är der och dålig stenläggning och hus som 

äro så märkvärdigt små, men ändå kunna rymma så mycken fattigdom. Man gör klokt om man 

talar om något trefligt då man går der. Eller kanske man gjorde klokare i att vara tyst och riktigt se 

sig omkring – hvem vet ” (Ur Officiell vägvisare till Verldsutställningen i Landskrona 1888.) 

13

Kvarntorget – Plorren 

Namnet Plorren kommer av att området här tidigare var sankt och fungerade som avskrädeshög 

och gödselstack. Bebyggelsen kring Kvarntorget har sin ”baksida” vänd mot torget med sina 

gårdshus, häckar och träplank. Här ligger även det s.k. kattahuset med sitt speciella takfall. 

Kvarntorget inramas av hamlade lindar som även skärmar av mot den breda Stora Norregatan. 

Kvarntorget fungerar som ett lummigt stadsrum och här finns en lekplats och en stenbelagd rundad 

yta som kantas av sittbänkar. Miljön här är småskalig och brokig och bidrar starkt till 

kvarntorgsområdets karaktär. 

14

Gator och grönt 

Områdets gator och de öppna platsbildningarna är viktiga delar av kulturmiljön i 

kvarntorgsområdet. Gatustrukturen har den naturvuxna stadens oregelbundet formade kvarter och 

smala krokiga gator. Husen ligger i liv med gatan, vissa med låg sockel med endast en stenhäll som 

trappsteg medan andra har några trappsteg upp till entrédörren. Gatorna är framförallt belagda med 

asfalt, men vissa partier har gatsten som till exempel hörnet Stora Norregatan/ Vagnmansgatan där 

det ligger gatsten i bågmönster. Vagnmansgatan är belagd med gatsten. Markbeläggning saknades 

från början och ytorna var grusade. Idag är de flesta trottoarer i området klinkerklädda medan 

några fortfarande är grusade. I området finns även äldre gatlyktor bevarade. 

15

Kvarntorgsområdet rymmer även en hel del grönska. I kvarteren Kvarnberget och Kvarnen med 

hus uppförda på 1920-talet är trädgårdarna större och här finns fruktträd och inramande häckar. 

Vid väderkvarnen finns en större gräsyta. Även inne i de äldre delarna av Kvarntorgsområdet finns 

häckar längs staket och vid plank och även rosor vid husväggar. Gaturummet är en väl så viktig del 

av områdets kulturmiljö och här krävs ett varsamt förhållningssätt. 

16

Karaktärsdrag värda att vårda: 

- Bebyggelsestrukturen med gathus; dvs fasaden i tomtgräns mot gatan, och trädgården 

bakom huset. 

- Enkla och sammanhållna byggnadsvolymer. 

- Uthusbyggnader som brygghus, hönshus och dass på tomternas baksida. 

- Huvudsaklig boyta på bottenplanet. 

- Låg sockel på de äldre små husen, högre och tydlig sockel på de nyare större husen. 

- Ljus och svag färgskala på fasader. Kalkavfärgad puts. 

- Brant taklutning, genomgående sadeltak på gathusen. 

- Kraftfull takfot. Nockplacerade skorstenar, ofta i par. 

- Tunna takkonstruktioner, tjärstruken papp eller falsad plåt, alternativt röda eller gula 

tegelpannor. 

- Tak utan takkupor mot gatan. 

- Profilerade snickerier, mönstermurning och ornament i tegel. 

- Stående rektangulära, smäckert utformade mittpostfönster. Gathusen har spröjsade 

fönsterbågar. 

17

Byggnadsvård 

Byggnadsvård handlar i mångt och mycket om varsamhet. Ett varsamt förhållningssätt till husets 

specifika förutsättningar är samtidigt ett varsamt förhållningssätt till historien. Vad kan 

byggnaderna berätta för oss och för framtida generationer När du står inför en renovering av ditt 

hus är det viktigt att tänka över vilka behoven är, samtidigt som man beslutar sig för på vilken nivå 

insatsen ska ligga. Många gånger ser en byggnad mer eftersatt ut än vad den verkligen är och 

risken är att en renovering blir alltför omfattande. 

Lär känna ditt hus 

Identifiera husets kvaliteter. Sök och samla information om byggnaden genom arkivstudier och 

undersökning av själva huset. Med hjälp av byggnadens historia i form av gamla ritningar och 

bilder kan man lära sig vilka kvaliteter – estetiska, funktionella och tekniska – som fanns när 

byggnaden uppfördes och vilka ändringar som gjorts genom åren. 

Begränsa ingreppen 

Låt byggnaden, dess egenskaper och karaktär vara utgångspunkten för åtgärderna. Bevara och 

underhåll det som fungerar. Ett varsamt förhållningssätt sparar pengar samtidigt som det 

kulturhistoriska värdet bibehålls. Ett gammalt rötskadat fönster går oftast att renovera genom att de 

angripna delarna åtgärdas, istället för att samtliga fönster ersätts med nytillverkade. 

Använd beprövade material och metoder 

När man renoverar bör man välja de material och metoder som byggnaden uppförts med, detta 

underlättar också ett långsiktigt underhåll och som i framtiden medger utbyte eller förnyelse utan 

stora ingrepp. En äldre byggnad är oftast uppförd med ett begränsat antal material som genom 

historien blivit väl prövade liksom de hantverksmetoder som använts. Av erfarenhet vet man också 

hur de olika materialen fungera tillsammans liksom hur de åldras. 

Byggnader uppförda före 1960-talet byggdes som regel i material som var möjliga att underhålla, 

olika delar kan på så sätt åtgärdas oberoende av varandra. Tänk även på att moderna, så kallade 

underhållsfria material inte kan underhållas. När de börjar åldras måste de ersättas. 

Genom att regelbundet kontrollera och underhålla utsatta delar på en byggnad som grund och tak 

förlänger man husets livslängd avsevärt. Utan underhåll förfaller en byggnad snabbt, men felaktigt 

utförda åtgärder påskyndar ofta processen. Moderna material i äldre konstruktioner kan bli för 

starka och täta och ställer många gånger till problem 

18

Fönster 

Behåll dina gamla fönster! 

Fönster är en tidstypisk detalj i en byggnad som i sitt specifika utförande vad gäller spröjs, lufter, 

profiler och hängning m.m. berättar om husets plats i bebyggelsehistorien. Fönster bruka ibland 

kallas för husets ögon, att de återspeglar husets själ. Fönstret är en del av en helhet som samverkar 

med en byggnads övriga byggnadsdelar. Riktigt gamla fönster har ofta en mycket god 

virkeskvalitet av utvalt och kådrikt furu. Om virkeskvaliteten är god i de gamla fönstren så går det 

för det mesta att rädda även ett till synes illa åtgånget fönster. Är någon del av fönstret dåligt är det 

oftast bottenstycket som går att byta ut. 

Hur ett fönster är indelat med lufter och spröjs berättar om den tid då det är tillverkat. Anledningen 

till att fönstren försågs med spröjs var helt enkelt att man inte hade den tekniska möjligheten att 

göra större fönsterglas. Själva fönsterglaset har också betydelse för upplevelsen av ett hus. Ett 

handblåst eller valsat glas har en lite ojämn, vågig yta vilket reflekterar ljuset på ett fint sätt medan 

ett floatglas ger ett mer livlöst intryck. 

Ett fönsters hängning påverkar upplevelsen av husets fasad. Traditionellt är fönstren sidohängda. 

Idag finns en stor variation på hängning, men exempelvis ett underkantshängt fönster med ”falsk” 

mittpost medför en förvanskning och utgör ett främmande inslag i gaturummet. I 

kvarntorgsområdet skall fönstren vara sidohängda då det är en viktig del av områdets karaktär. 

Äldre fönster har ofta profilering och smäckra dimensioner. Profileringen har även en praktisk 

betydelse då den hjälper till att mjuka upp och bryta ned det hårda dagsljuset in i rummet. Vid byte 

av fönster är det viktigt att beakta detta. Grövre dimensioner och grova detaljer innebär en 

förvanskning och dessutom minskar glasytan och därmed ljusinsläppet. 

19

Dörrar 

Stor omsorg har vanligtvis lagts på dörrar 

och portar i en byggnad, entrén är det första som möter en besökare. Liksom fönstren är dörren 

viktig del av husets arkitektur. Dörrar och portar är också en betydelsefull del av gaturummet. 

Dörrarna i kvarntorgsområdet är idag ganska varierade, mer eller mindre bättre anpassade. Det är 

angeläget att bevara ursprungliga dörrsnickerier, virkeskvaliteten är ofta god, i äldre dörrar är det 

också möjligt att byta ut delar som är dåliga. Beslag och trycken är också detaljer som är viktiga att 

ta vara på då de speglar sin tid. Blir det nödvändigt att byta dörr ska man vara noga med 

proportioner, indelning och virkesdimensioner. 

21

Fasader 

Fasaderna vid Kvarntorget är en väsentlig 

del av gaturummet och ger området dess unika, särpräglade karaktär. Ursprungligen hade fasaderna 

en mer ljus, blek färgsättning, putsade med kalkbruk, senare har mer färgstarka inslag tillkommit. 

En fasads uppbyggnad är viktig att bevara då det ger huset en symmetri och balans. Utbyte av 

fasadmaterial innebär en oftast en förvanskning av en byggnad som inte kan accepteras. 

Tak 

Var rädd om tegeltaken! 

Lertegel är ett av de material som blir vackrare med tidens patina. Från början hade alla hus i 

området tak med gult handslaget enkupigt tegel. Teglet lades direkt på takstolens läkter utan 

undertak. Därför brukade man stryka kalkbruk i skarvarna. Bruket hjälpte också till att hålla 

pannorna på plats när det stormade. Det finns ingen anledning att byta ut allt taktegel bara för att 

delar av tegelpannorna är trasiga. Äkta lertegel går utmärkt att återanvända och har en mycket lång 

livslängd. Komplettera istället vid renovering med begagnade takpannor om några behöver bytas 

ut. De vackert åldrade tegeltaken i kvarntorgsområdet är en viktig del av miljön. 

22

Detaljer 

Många av husen i kvarntorgsområdet har 

hanterats varsamt och detaljer som fotrännor och vattkupor har bevarats. Den konformade 

vattkupan blev vanlig mot slutet av 1800-talet. 

En annan vanlig detalj på husen är gesimsen vid takfoten som antingen är profilerad och/eller 

tandad. Var rädd om husets specifika detaljer då de berättar om byggnadstidens ideal. 

En viktig detalj som hör till taket är skorstenen som murades traditionellt i tegel och försågs med 

en utkragad tegelkant överst. Ofta putsades skorstenen och vitkalkades. 

23

Vad säger lagen 

Varsamhet är ett grundkrav 

Ändring av byggnad ska utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess 

byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. 

Plan- och bygglagen (PBL) 3 kap.10§ 

I Plan- och bygglagen, PBL, finns ett krav att alla ändringar av en byggnad ska utföras varsamt. 

Kravet på varsamhet gäller all slags bebyggelse och syftar till att behålla egenarten och värdena i 

den befintliga miljön liksom inre kvaliteter i byggnadens utformning och dess inredningar. Kravet 

omfattar alla byggnader och deras karaktäristiska drag, oavsett ålder. 

På kommunal nivå kan byggnader få olika grad av lagligt skydd med stöd av Plan- och bygglagen, 

PBL. 

PBL § 3:1 Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stadsoch 

landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader skall ha en yttre form 

och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god 

helhetsverkan. 

PBL § 3:10 Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag 

beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga 

värden tas till vara. 

PBL § 3:12 Byggnader som är särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller 

konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas. 

Portalparagrafen ur Lagen om kulturminnen, 1988: 

”Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av 

alla.” Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som 

planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller 

begränsas.” Så lyder Kulturminneslagens första paragraf 

Byggnadsminne 

Byggnader eller anläggningar som har ett högt kulturhistoriskt värde kan enligt lagen om 

kulturminnen mm kapitel 3 byggnadsminnesförklaras av länsstyrelsen. Lagen har tillkommit för att 

ge varaktigt skydd åt bebyggelse av nationell betydelse. Vem som helst kan hos länsstyrelsen 

väcka fråga om en eventuell byggnadsminnesförklaring. 

24

Kulturhistorisk värdering 

Den äldre bebyggelse i kvarntorgsområdet bedöms som helhet utgöra ett område med särskilt 

värdefull bebyggelse. Bebyggelsen i kvarntorgsområdet kan kulturhistoriskt klassificeras i två 

grupper; särskilt värdefull bebyggelse och bebyggelse med miljöskapande värde. Klassificeringen 

har gjorts i relation till övriga byggnader runt Kvarntorget och skall därför inte jämföras med 

liknande klassificeringar i andra områden. 

Särskilt värdefull bebyggelse enligt PBL § 3:12 

Bebyggelse som anses särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig 

synpunkt. Runt Kvarntorget gäller det vagnmansgårdarna och den äldre bebyggelsen i området 

som tillsammans utgör en särskilt värdefull miljö, inom rött område på nedanstående karta. 

Bebyggelse med miljöskapande värde 

Bebyggelse som bedöms ha ett miljöskapande värde för kvarntorgsområdet. Här ingår den något 

yngre bebyggelsen från 1920-talet och framåt, framförallt inom blått område på nedanstående 

karta. Här finns bebyggelse som är föredömligt väl bevarad och där eventuella till- och 

ombyggnader är anpassade till byggnadens karaktärsdrag så att inte dessa har förvanskats. 

Klassificeringen omfattar även bebyggelse med något förvanskade karaktärsdrag, men som genom 

sin ålder och anknytning till områdets historia ändå kan anses ha ett kulturhistoriskt värde. 

25

Regler för kvarntorgsområdet 

vid ombyggnad och bygglovprövning: 

Fasader 

Utbyta av fasadernas ursprungsmaterial skall inte tillåtas. Dekorativa element får ej förvanskas 

utan skall bibehållas till sin omfattning och utformning. Utvändig isolering skall inte tillåtas. 

Tak 

Takbeläggning skall vara rött alternativt grågult enkupigt lertegel. På bebyggelse inom rött område 

skall befintliga takpannor återanvändas vid renovering, om det inte är uppenbart oskäligt. Om flera 

pannor går sönder skall man i första hand lägga de hela pannorna på den taksida som vetter mot 

gatan. 

I de fall plåttak förekommer skall denna vara av falsad plåt. 

Takkupor mot gatan skall ej tillåtas 

Fönster 

Fönstersnickerier skall bibehållas oförändrade. Fönster skall täckmålas. Vid byte av fönster skall 

återgång till äldre mönster, där det förekommit, ske. Materialet skall vara trä. Fönstren skall vara 

sidohängda. Där spröjs förekommer skall denna vara genomgående. Typen skall vara stående 

rektangulärt med en fast vertikal mittpost. Smäckra dimensioner på båge och karm. 

Dörrar 

Till den äldre bebyggelsen skall entrédörrar vara enkelt utformade. Ytskiktet skall vara träpanel, 

stående, liggande eller fiskbensmönstrat. Komplettera gärna med smalt liggande fönster ovanför 

själva dörrbladet. Många av de äldre husen har tidigare haft spegelfyllningsdörrar. I 

kvarntorgsområdet finns bebyggelse från olika tidsperioder och det är viktigt att utgå från det 

enskilda husets arkitektur vid val av dörr. 

Målning 

Dörrar och fönster skall vara målade med täckande färg, inte laserade eller naturfärgade. 

Skorsten 

Alla hus skall ha en skorsten, av synligt tegel eller putsad. Den skall ha en utkragad krona, gärna i 

två ”trappsteg”. Skorstenen får ej tas bort p.g.a. ny värmekälla. 

Vid nybyggnad 

I mycket sällsynta fall kan nybyggnad tänkas. Det som då byggs skall på samma gång dels 

avspegla samtidens arkitektur, och dels vara anpassat till den befintliga miljön. 

Tomten 

Tomtstrukturen skall bevaras. Sammanslagningar bör ej tillåtas. 

Gaturummet 

Gatustrukturen skall bevaras. Klinker på trottoarer skall bevaras. 

26

Detaljer 

Detaljer som ståndränna och utkastare skall bevaras. 

Ordlista 

Fönsterbåge 

Dörrblad 

Foder 

Fönsterluft 

Gavelröste 

Gesims 

Karm 

Post 

Sidohängning 

Spröjs 

Stickbåge 

Slutsten 

Fotränna/ 

ståndränna 

Takfot 

Vattkupa 

Utkastare 

den del av fönstret som är svängbar 

den del av dörren som är svängbar 

träbeklädnad som täcker springan mellan karm och vägg 

det eller de fack som bildas av ett fönsters karm och poster 

övre delen av en gavel. Ibland klädd med träpanel 

vanligen profilerat listverk med i regel horisontal placering ovanför 

eller längs med fasad eller annan väggyta eller som dörr eller 

fönsterkrön. Allt efter sin placering på en fasad kan gesims skiljas i 

takgesims, gördelgesims och sockelgesims 

Ramverk runt fönster eller dörr 

vertikal eller horisontal del av fönsterkarm som skiljer fönsterlufter åt 

gångjärn som är fästa i karmens lodräta sidor och medger att bågen kan 

svänga runt en lodrät axel 

Smala lister som delar in glasrutan i bågen i mindre delar 

rundbåge vars form är ett cirkelsegment 

mittsten i valvbåge 

vinkelformad ränna av plåt längs takfot 

den horisontala avgränsning av ett takfall. Skärning mellan vägg och 

yttertak 

tratt som fångar upp vatten från fotrännan 

nedersta delen på ett stuprör eller del av fotränna som leder vatten till 

vattkupa 

27

Litteraturtips 

Bedoire m fl: Arkivguide för byggnadsforskare, Stockholm 1985. 

Bevaringsplan del 1, Landskrona 1977. 

Bevaringsplan del II för Landskrona 1800 och 1900-talets bebyggelsetillväxt, 

Landskrona1986. 

BlennowA-M, stadsarkitekternas epok, Stockholm 1990. 

Bülow-Hübe H, Fönster - en kunskapsöversikt, Lund 1996. 

Byggnadskultur 1/2005 

Byggnadskultur 4/2007 

Hidemark m fl: Så renoveras torp och gårdar, Västerås 1995 

. 

Humble O, Äldre murverkshus, reparation och ombyggnad, Stockholm 1990. 

Jönsson Å. Historien om en stad 1-3, Trelleborg 1995. 

Fredlund B, Lågemissionsglas och renovering förbättrar gamla fönsters värmeisoleringsförmåga, 

Lund 1999. 

Lepasoon: Byggnaders särdrag, Karlskrona 1995. 

Lundqvist I, När husen fick glasögon: om fönsterglasets historia, 1988 

Millhagen (red): Hantverket i gamla hus, Stockholm 1999. 

Riksantikvarieämbetets skriftserie om olika byggnadsmaterial. 

Wenander & Lindbom: Frågor och svar om byggnadsvård, Stockholm 2001. 

Karaktärsinventering Landskrona stad, 2010 

Byggnadsinventering Landskrona 1974 

www.raa.se/materialguiden 

www.landskronaminnesbanken.se 

28

Vilan 

Husen i kvarntorgsområdet kvartersvis 

Kvarter Bikupan 

20 

19 

23 

22 

GANYMEDES 

43 

24 

36 

25 

34 

13 

Repslagargatan 

35 

12 

10 

38 

11 

9 

1 

12 

2 

Bytaregatan 

11 

9:1 

VÅNGVAKTAREN 

13 

1 

3 

12 

SALPETER- 8 

9 

10 

LADAN 

9:1 

11 9 

10 

13 

5 

4 

MUNSKÄNKEN 

5 

8 

4 

6 

3 

6 

2 

10 

1 

9 

18 

17 

19 

KVARNEN 

2 

3 

4 

17 

11 

12 

13 

43 

27 

55 

1 

56 

2 

3 

4 

BIKUPAN 

5 

6 

Kvarntorget 

15 

7 

8 

9 

10 

16 

Kvarnbacken 

VÄDER- 

KVARNEN 

1 

5 

6 

Kvarngatan 

Salpetergatan 

9 

10 

16 

29 

14 

9:2 

15 

57 

69 

58 

44 

68 

45 

46 

23 

57 

47 

24 23 

22 

3 

26 

6 

21 

BISKOPEN 

19 

20 

25 

39 

16 

54 

32 

33 

7 

10 

12 

13 

Stora Norregatan 

29 

28 

27 

26 

25 

24 

14 

30 

31 

1 

MJÖL- 

NAREN 

KVARNBERGET 

12 

11 

10 

7 

8 

9 

Vagnmansgatan 

23 

S:t Göransgatan 

40 

20 

22 

21 

42 

Kvarteret Bikupan omfattar fastigheterna Bikupan 1- 10 samt nummer 13. De flesta husen inom 

kvarteret är byggda mellan 1853 och 1880. I kvarteret finns ett hus uppfört i traditionell stil på 

1970-talet. Bostadshusen ligger mot Salpetergatan medan gårdar och uthus ligger mot 

Kvarntorget. Hela kvarteret är en väl sammanhållen miljö. Bebyggelsen i kvarteret utgörs som 

helhet av särskilt värdefull bebyggelse enligt PBL § 3:12. 

21 

20 

15 

S:1 

22 

23 

Salpetergatan från Bytaregatan, kv. Bikupan till vänster kv. Biskopen till höger. 

Foto 1934. 

29

Bikupan 1, Salpetergatan 1 

Byggår: 

Nuvarande utseende: 

Tak: Enkupigt rött lertegel. 

Fasader: Ljusgrå slätputs. 

Fönster och dörrar: Sidohängda fönsterbågar 

med mittpost. Bågarna har en horisontell spröjs 

med en större och en mindre ruta. 

Dörren är en asymmetrisk pardörr 

med smalt liggande fönster ovanför. 

Dörrar och fönster är täckmålade i en 

gråblå kulör. 

Övrigt: Ljusputsad skorsten, fotränna 

vid takfot mot gata. 


Byggår: - 



Fasader: Svagt rosa slätputs. Profilerad gesims. 


med mittpost och två spröjsar. 

Dörren är en symmetrisk pardörr med speglar. 

Dörrar och fönster är täckmålade i en vit kulör. 

Övrigt: Ljusputsad skorsten, fotränna vid takfot 

mot gata. Kraftiga fönsterbänkar. 

30


Byggår: 1853 



Två plåtbeklädda mindre takkupor mot gatan. 

Fasader: Tegelröd slätputs. Profilerad vitputsad 

gesims. 

Fönster och dörrar: Vitmålade treluftsfönster 

med två spröjsar. 

Enkel dörr i naturträ med ett sexkantigt fönster. 

Övrigt: Skorsten av tegel. 

Fotränna vid takfot mot gata. 


Byggår: 1947, byggmästare Wåghen. 



Två plåtbeklädda takkupor mot gatan. 

Fasader: Gulbeige slät puts. Profilerad vitputsad 

gesims. 

Fönster och dörrar: Vitmålade treluftsfönster 

med två mittposter. 

Enkel dörr i trä, täckmålad i grön kulör. 



31


Byggår: 1865 


Tak: Tvåkupigt rött lertegel. 

Fasader: Svagt ljusgrön slät puts. 

Fönster och dörrar: 

Sidohängda fönsterbågar med mittpost och 

två spröjsar. Stickbågar ovan fönster. 

Enkel dörr i trä med ett sidofönster. 

Fönster och dörr är täckmålade i en grön 

kulör. 




Byggår: - 



Fasader: Vitgrå slät puts. Grön gesims. 

Fönster och dörrar: Sidohängda 

fönsterbågar med mittpost och två spröjsar. 

Pardörr av trä i fiskbensmönster och 

ett smalt liggande fönster ovanför 

dörren. 

Fönster och dörr är täckmålade i en 

grön kulör. 



32


Byggår: före 1830, möjligen ca 1820 



Två mindre takfönster i tak mot gata. 

Fasader: Vitbeige slät puts. 


Sidohängda fönsterbågar med mittpost och 

två spröjsar. Stickbågar ovan fönster. 

Enkeldörr av trä i fiskbensmönster 

med ett smalt liggande fönster ovanför dörren. 

Fönster och dörr är täckmålade i en roströd kulör. 

Övrigt: Fotränna vid takfot mot gata. 


Byggår: - 



Ett mindre takfönster i tak mot gata. 

Fasader: Svagt gråblå slätputs. 

Profilerad vitputsad gesims. 

Fönster och dörrar: Vitmålat sidohängt 

treluftsfönster med två mittposter. 

Enkeldörr av trä med spegelmönster 

och lunettfönster, täckmålad i en grön kulör. 


33


Byggår: - 



Ett takfönster i tak mot gata. 

Fasader: Gul slät puts. 



fönster med mittpost 

och två spröjsar. 

Enkeldörr av trä med litet diagonalsatt fönster. 

Fönster och dörr är täckmålade i en grågrön kulör. 



Byggår: - 



Två små takfönster i tak mot gata. 

Fasader: Svagt mörkrosa slät puts. 


Fönster och dörrar: Sidohängda fönster 

med mittpost. 

Bågarna har en horisontell spröjs 


Enkeldörr av trä med ett litet runt fönster. 

Fönster och dörr är täckmålade i en grå kulör. 


34


Byggår: 1974 


Tak: Enkupigt gulgrått lertegel. 

Fasader: Tegelröd slät puts. Profilerad vit gesims. 

Fönster och dörrar: Sidohängda fönster med 

mittposter. 

Fönstren har antingen två eller fyra bågar. 

Bågarna har två horisontella spröjsar. 

Pardörr av trä. 

Fönster och dörr är täckmålade i en mörkblå kulör. 

Övrigt: Skorsten av tegel. Inga vindskivor på gaveln. 

Ståndränna vid takfot mot gata. 

35

Kvarter Biskopen 

20 

19 


3 

5 

4 

MUNSKÄNKEN 

6 

1 

2 

9 

10 

35 

9:1 

9:1 

6 

2 

Vilan 

23 

22 

GANYMEDES 

43 

24 

36 

25 

34 

13 

12 

10 

38 

11 

9 

VÅNGVAKTAREN 

13 

1 

12 

Bytaregatan 

11 

12 

SALPETER- 8 

9 

10 

LADAN 

11 9 

10 

13 

5 

8 

4 

3 

2 

1 

19 

18 

KVARNEN 

17 

3 

4 

17 

11 

12 

13 

43 

27 

55 

1 

56 

2 

3 

4 

BIKUPAN 

5 

6 

Kvarntorget 

15 

7 

8 

9 

10 

16 

Kvarnbacken 

VÄDER- 

KVARNEN 

1 

5 

6 

Kvarngatan 

Salpetergatan 

9 

10 

16 

29 

14 

9:2 

15 

57 

69 

58 

44 

68 

45 

46 

23 

57 

47 

24 23 

22 

3 

26 

6 

21 

BISKOPEN 

19 

20 

25 

39 

16 

54 

32 

33 

7 

10 

12 

13 


29 

28 

27 

26 

25 

24 

14 

30 

31 

1 

MJÖL- 

NAREN 

KVARNBERGET 

12 

11 

10 

7 

8 

9 

Vagnmansgatan 

23 


40 

20 

22 

21 

42 

Kvarteret Biskopen omfattar fastigheterna 3,6,10,16,19-27, 32, 33, 39, 42-47, 54-57. De flesta 

husen i kvarteret är byggda mellan 1853 och 1880. Bebyggelsen i kvarteret utgörs framförallt av 

särskilt värdefull bebyggelse enligt PBL § 3:12. Här finns även yngre bebyggelse från 1960-talet 

som har ett miljöskapande värde. 

21 

20 

15 

S:1 

22 

23 

Kv. Biskopen 1941 

36

Biskopen 3, Salpetergatan 6 

Byggår: - 


Tak: Eternitskivor i diagonalmönster. 

Två små takfönster, typ ”sotarlucka”. 

Fasader: Svagt gul slät puts. 

Profilerad vit gesims. 


med mittpost. Bågarna har en horisontell spröjs 


Dörren har yta av stående träpanel. 

Dörrar och fönster är täckmålade i 

ljust grågrönt. 


Biskopen 6, Salpetergatan 10, 

enbart garage. 

Byggår: - 


Tak: Enkupigt tegel. 

Fasader: Svagt ljusgrå slätputs. 

Profilerad gesims. 

Fönster och dörrar: Garageport med yta 

av stående panel täckmålad i ljust grönt. 

37

Biskopen 10, Stora Norregatan 165 

Byggår: - 


Tak: Gammalt enkupigt grågult lertegel. 

Fasader: Svagt gul slät puts. Profilerad gesims. 


med mittpost. 

Dörren har stående träpanel med 

spröjsad glasning. 

Dörr och fönster är täckmålade i ljust grågrönt. 

Övrigt: Skorsten av rött tegel. 

Detta hus är sammanbyggt med huset 

närmast norr om. 

Biskopen 10, Stora Norregatan (167) 

Byggår: - 


Tak: Takpannor av gulröd betong. 

Fasader: Tegelfasad som målats svagt grön. 


Fönster och dörrar: Stickbågar ovan fönster. 

Sidohängda fönsterbågar med mittpost. 

Dörren har fönster samt yta av stående träpanel. 

Fönster och dörr är täckmålade i ljust grågrönt. 


Hängränna vid takfot mot gata. 

Detta hus är sammanbyggt med huset 

närmast söder om. 

38

Biskopen 25 & 16, 

Vagnmansgatan 25 & 27 

Byggår: - 


Tak: Takpannor av enkupigt rött lertegel. 

Två takfönster finns mot gata. 

Fasader: Ljusgul slätputs. 


med korspost. 

Entrédörren har fönster. 

Fönster och dörr är täckmålade i rostrött. 

Övrigt: Skorsten i rött tegel. Hängränna vid 

takfot mot gata. Biskopen 16 har varit ett av de äldsta 

bostadshusen men har omvandlats till garage. 

Garaget har under 2010 åter byggts om till bostadshus. 

Biskopen 19, Vagnmansgatan 21 

Byggår: - 


Tak: Takpannor av enkupigt grågult lertegel. 

Två små takfönster av typ ”sotarlucka” 

finns mot gatan. 

Fasader: Grågult tegel med kraftigt 

rusticerade hörnkedjor. 

Markerade fönster- och dörrpartier. 



med mittpost. Bågarna har en spröjs 

med en större och en mindre ruta i varje båge. 

Ovanför entrédörren finns ett liggande fönster. 

Fönster och dörr är täckmålade i vitt. 

Övrigt: Skorsten i grågult tegel. 


39


Byggår: - 



Två små takfönster av typ ”sotarlucka” 

finns mot gatan. 

Fasader: Vitgrå slätputs. 

Fönster och dörrar: Stickbågar ovan 

fönster och dörr. 


Bågarna har en spröjs med en större 

och en mindre ruta i varje båge. 

Fönster och dörr är täckmålade i gråblått. 

Övrigt: Skorsten i rött tegel. 



Byggår: - 



En takkupa med trebågsfönster finns mot gata. 

Fasader: Blå slätputs. Vit gesims. 



Dörren har ytbeklädnad av träpanel i 

fiskbensmönster. 

Fönster och dörr är täckmålade i blått. 

Övrigt: 


40


Byggår: - 



En takkupa med trebågsfönster finns mot gata. 

Fasader: Gul slätputs. Profilerad gesims. 



Dörren har ytbeklädnad av träpanel i 

med små glasöppningar. 

Fönster och dörr är täckmålade i brunt. 



Byggår: - 



En plåtbeklädd takkupa med fönster 

finns mot gata 

Fasader: Tegelröd slätputs. 



Sidohängda fönsterbågar med mittpost och två 

spröjsar. Ovanför dörren finns ett mycket smalt 

liggande fönster. 

Fönstren är täckmålade i vitt och 

dörren är täckmålad i ljust gråblått. 



41


Byggår: - 


Tak: Falsad slätplåt. 

Fasader: Två fulla våningar visas mot gata. 

Vitbeige slätputs. 

Stickbågar ovan fönster och dörr i nedervåning. 



Dörrren har ett fönster. 

Fönster och dörren är täckmålade i brunt. 




Byggår: - 


Tak: Enkupigt gult lertegel. 

Fasader: Svagt rosa puts. 




Dörrbladet har ett lunettfönster. 

Fönster och dörren är täckmålade i vitt. 

Övrigt: Hängränna vid takfot mot gata. 

42

Biskopen 27, Bytaregatan 2 

Byggår: 1947 


Huset har två fulla våningar samt inredd vind. 


Tre takfönster finns mot gata. 

Fasader: Svagt gulvit puts. 

Profilerad gesims i tegel 

som även markerar hörnen. 

Fönster och dörrar: Sidohängda fönster med 

mittpost. 

Fönster och dörr är täckmålade i brunt. 

Övrigt: Skorstenar i rött tegel. 



Byggår: före 1850 


Tak: Enkupigt grågult lertegel. 

Mot gata finns ett mindre takfönster. 

Fasader: Gulröd slät puts. 



Sidohängda fönsterbågar med mittpost 


Öppningarna för dörrar och fönster har stickbågar. 

Dörren har ett sexkantigt fönster. 

Fönstren är täckmålade i en vit kulör. 

Dörren är täckmålad i mörkt brunt. 

Övrigt: Huset har två skorstenar i grågult tegel. 


43


Byggår: 1817 


Tak: Takpannor av gulröd betong. 

Mot gatan finns ett litet takfönster av typen ”sotarlucka”. 

Fasader: Tegelfasad som målats tegelröd. 

Profilerad vitmålad gesims. 



Fönstren är täckmålade i ljust grågrönt. 


Huset är sammanbyggt med huset närmast norr om 

och har ingen egen dörr. 


Byggår: 1817 



Mot gata finns ett litet takfönster av typ ”sotarlucka”. 

Fasader: Svagt gulmålat tegel. 


fönsterbågar med mittpost. 

Stickbågar ovan fönster och dörr. 

Dörren har ett diagonalt satt kvadratiskt fönster. 

Fönster och dörr är täckmålade i en grön kulör. 

Övrigt: Huset har en skorsten i rött tegel. 


Huset är sammanbyggt med huset närmast söderut. 

44


Byggår: - 



Mot gata finns två mindre takfönster. 

Fasader: Svagt gul slätputs. Markerat dörrparti. 

Sockel klädd med klinker. 


med mittpost och en spröjs. 

Dörren har ett litet fönster. 

Fönster och dörr är täckmålade i en brun kulör. 

Övrigt: Huset har en skorsten i rött tegel. 



Byggår: 1964, arkitekt : Filip Lundgren 


Tak: Enkupiga mörkgrå betongtakpannor. 

Fasader: Gult fasadtegel. 


med mittpost. 



Huset har entrédörr mot gården. 

45

Biskopen 43, Vagnmansgatan 9A, 

enbart garage 

Byggår: 1969 


Tak: Enkupiga grå takpannor. 

Fasader: Gult fasadtegel. Vitputsat gavelröste. 

Vitputsad takgesims. Fasaden är indelad med 

vita stående ”pilastrar”. 

Fönster och dörrar: Fönster med enkel 

sidohängd båge och en mittspröjs. 

Fönstren är täckmålade i en grågrön kulör. 

Garageportarna vetter mot kvarterets mitt. 


Biskopen 44, Vagnmansgatan 9B 

Byggår: 1969 



Mot gatan finns en mindre takkupa samt 

ett mindre takfönster. 



Markerade vitpustade hörn. 

Fönster och dörrar: Fönster med mittpost 


Fönster och pardörr är täckmålade i en 

grågrön kulör. 


46

Biskopen 45, Vagnmansgatan 9C 

Byggår: 1969 



Mot gatan finns en mindre takkupa samt 

ett mindre takfönster. 




Vitputsad profilerad takfotsgesims och 

vitputsade hörnkedjor. 

Fönster och dörrar: Fönster med mittpost och 

två spröjsar. 

Fönster och pardörr är täckmålade i en grågrön kulör. 


Biskopen 46, Vagnmansgatan 9D 

Byggår: 1969 



Mot gatan finns en mindre takkupa samt ett 

mindre takfönster. 

Fasader: Gult fasadtegel. Profilerad vitputsad gesims. 






47

Biskopen 47, Vagnmansgatan 9E 

Byggår: 1969 



Mot gatan finns en mindre takkupa samt ett 

mindre takfönster. 

Fasader: Gult fasadtegel. Profilerad vitputsad gesims. 







Byggår: - 



En plåtbeklädd takkupa finns mot gatan. 

Fasader: Naturgrå puts. 

Fönster och dörrar: Vitmålade tvåluftsfönster 

med mittpost. 

Entrédörr med ett smalt ovanför liggande fönster, 

täckmålad i svart. 



48

Biskopen 55, Salpetergatan 2 A 

Byggår: - 



Ett takfönster mot gatan. 

Fasader: Gråmålad slätputs. 

Vitputsad profilerad gesims. 

Fönster- och dörromfattningar markerade 

med vit puts. 

Fönster och dörrar: Vitmålade fönster 

med mittpost. 

Bågarna har en horisontell spröjs som ger 

en större och en mindre ruta per båge. 

Enkel dörr med ett fönster täckmålad i vitt. 



Biskopen 56, Salpetergatan 2 B 

Byggår: - 


Tak: Enkupigt rött lertegel. Ett takfönster 

mot gatan. 

Fasader: Målad slätputs i ljus tegelkulör. 

Fönster- och dörromfattningar markerade 

med vit puts. 


Fönster och dörrar: Fönster med mittpost. 

Bågarna har en horisontell spröjs som ger en 

större och en mindre ruta per båge. 

Fönstren är täckmålade i en lavendelblå kulör. 

Enkel dörr med smala vertikala fönster täckmålad i blått. 



49


Byggår: - 



Fasader: Slätputs målad i ljusblått. 



Bågarna har en horisontell spröjs som ger en 

större och en mindre ruta per båge. 

Fönster och enkel dörr är täckmålade i en 

roströd kulör. 



50

Kvarter Ganymedes 

20 

19 


3 

5 

4 

MUNSKÄNKEN 

6 

1 

2 

9 

10 

35 

9:1 

9:1 

6 

2 

Vilan 

23 

22 

GANYMEDES 

43 

24 

36 

25 

34 

13 

12 

10 

38 

11 

9 

VÅNGVAKTAREN 

13 

1 

12 

Bytaregatan 

11 

12 

SALPETER- 8 

9 

10 

LADAN 

11 9 

10 

13 

5 

8 

4 

3 

2 

1 

19 

18 

KVARNEN 

17 

3 

4 

17 

11 

12 

13 

43 

27 

55 

1 

56 

2 

3 

4 

BIKUPAN 

5 

6 

Kvarntorget 

15 

7 

8 

9 

10 

16 

Kvarnbacken 

VÄDER- 

KVARNEN 

1 

5 

6 

Kvarngatan 

Salpetergatan 

9 

10 

16 

29 

14 

9:2 

15 

57 

69 

58 

44 

68 

45 

46 

23 

57 

47 

24 23 

22 

3 

26 

6 

21 

BISKOPEN 

19 

20 

25 

39 

16 

54 

32 

33 

7 

10 

12 

13 


29 

28 

27 

26 

25 

24 

14 

30 

31 

1 

MJÖL- 

NAREN 

KVARNBERGET 

12 

11 

10 

7 

8 

9 

Vagnmansgatan 

23 


40 

20 

22 

21 

42 

De fastigheter i kvarteret Ganymedes som tagits med här är nummer 9-13 samt nummer 36. Husen 

är byggda mellan 1853 och 1877 med undantag för nummer 36 som är uppfört 1962, ritat av Aina 

Berggren. Bebyggelsen i kvarteret utgörs framförallt av särskilt värdefull bebyggelse enligt PBL § 

3:12. Här finns även yngre bebyggelse från 1960-talet som har ett miljöskapande värde. 

21 

20 

15 

S:1 

22 

23 

Lekande barn på Bytaregatan 

51

Ganymedes 9, Bytaregatan 13 

Byggår: - 



Fasader: Grågult tegel. Profilerad gesims. 

Fönster och dörrar: Tvåluftsfönster med 

mittpost. 

Fönster och enkel dörr med fönster är 

täckmålade i en grågrön kulör. 

Övrigt: Skorsten av rött tegel vid takfot 

mot gata. 


Byggår: - 



Ett takfönster mot gata. 

Fasader: Gråmålad puts. Profilerad gesims. 

Fönster och dörrar: Tvåluftsfönster 

med mittpost. 

Fönster och enkel dörr med fönster är 

täckmålade i en vit kulör. 



52


Byggår: 1862 


Tak: Enkupigt rött lertegel. Ett takfönster mot gata. 

Fasader: Grönmålad puts. Profilerad gesims. 



Enkel dörr med smalt ovanför liggande fönster. 

Fönster och dörr är täckmålade i en röd kulör. 

Övrigt: Skorsten av tegel ljust gulmålad. 



Byggår: - 




Fasader: Gulgrått tegel. Profilerad gesims. 

Fönster och dörrar: Stickbågar ovan 

fönster och dörr. 

Tvåluftsfönster med mittpost. 

Fönstren är täckmålade i en grön kulör. 

Pardörr med ytskikt av fiskbensmönstrad 

träpanel täckmålad i grönt. 



53


Byggår: - 




Fasader: Gult slätputs. Profilerad vitputsad gesims. 

Markerade fönster- och dörromfattningar i vit puts. 


en spröjs. 

Fönster och enkel dörr med spegeldekor är 

täckmålade i en mörkgrön kulör. 



Ganymedes 36, Bytaregatan 1A 

Byggår: 1962, arkitekt: Aina Berggren 



Fasader: Grågult tegel. Markerade vitputsad hörn 

samt vitputsad gesims. 

Fönster och dörrar: Kvadratiska fönster med 

en vertikal och en horisontell mittspröjs. 


Entrépartiet är markerat med stickbåge och en 

slutstensmarkering. Entrépartiet är vitt 

innehållande dörr med lunettfönster 

samt högt placerat liggande fönster. 

Övrigt: Huset saknar skorsten. 


54

Ganymedes 36, Bytaregatan 1B 

Byggår: 1962, arkitekt : Aina Berggren 



Fasader: Grågult tegel. Vitputsad gesims. 

Fönster och dörrar: Kvadratiska fönster 

med en vertikal och en horisontell mittspröjs. 








Ganymedes 36, Bytaregatan 1C 





Fönster och dörrar: Kvadratiska fönster med 

en vertikal och en horisontell mittspröjs. 



slutstensmarkering. Entrépartiet är vitt innehållande 

dörr med lunettfönster samt 

högt placerat liggande fönster. 



55

Ganymedes 36, Bytaregatan 1D 





Fönster och dörrar: Kvadratiska fönster med en 

vertikal och en horisontell mittspröjs. 








56

Kvarter Kvarnberget 

20 

19 


3 

5 

4 

MUNSKÄNKEN 

6 

1 

2 

9 

10 

35 

9:1 

9:1 

6 

2 

Vilan 

23 

22 

GANYMEDES 

43 

24 

36 

25 

34 

13 

12 

10 

38 

11 

9 

VÅNGVAKTAREN 

13 

1 

12 

Bytaregatan 

11 

12 

SALPETER- 8 

9 

10 

LADAN 

11 9 

10 

13 

5 

8 

4 

3 

2 

1 

19 

18 

KVARNEN 

17 

3 

4 

17 

11 

12 

13 

43 

27 

55 

1 

56 

2 

3 

4 

BIKUPAN 

5 

6 

Kvarntorget 

15 

7 

8 

9 

10 

16 

Kvarnbacken 

VÄDER- 

KVARNEN 

1 

5 

6 

Kvarngatan 

Salpetergatan 

9 

10 

16 

29 

14 

9:2 

15 

57 

69 

58 

44 

68 

45 

46 

23 

57 

47 

24 23 

22 

3 

26 

6 

21 

BISKOPEN 

19 

20 

25 

39 

16 

54 

32 

33 

7 

10 

12 

13 


29 

28 

27 

26 

25 

24 

14 

30 

31 

1 

MJÖL- 

NAREN 

KVARNBERGET 

12 

11 

10 

7 

8 

9 

Vagnmansgatan 

23 


40 

20 

22 

21 

42 

Kvarteret Kvarnberget består av fastigheterna 6-15 samt 24-31. Bebyggelsen i kvarteret har 

tillkommit under 1920-talet av stadsarkitektkontoret under ledning av dåvarande stadsarkitekt 

Frans Ekelund. Från 1958 finns sammanbyggda hus ritade av arkitekt Filip Lundgren. En del av 

byggnaderna i kvarteret har klätts med fasadtegel vilket till viss del förvanskat byggnadernas 

karaktär. Bebyggelsen i kvarteret har ett miljöskapande värde. 

21 

20 

15 

S:1 

22 

23 

Foto 1934. 

57

Kvarnberget 6, Kvarngatan 7 

Byggår: 1925, 

arkitekt : ”Stadsarkitektkontoret” dvs 

Frans Ekelunds medarbetare. 


Tak: Enkupigt rött lertegel. Utsvängd takfot. 

En plåtbeklädd sidoplacerad takkupa, 

samt en halvrund homejaliknande takkupa i taket 

ovanför dörr. 

Fasader: Ljust rödbrunt tegel. Profilerad gesims. 

Markerade fönster- och dörrpartier. 


Fönstren är täckmålade i en röd kulör. 

Entrédörren i trä har en rundbågeomfattning 

med ovanförsittande lunettfönster. 

Övrigt: Huset har skorsten i rött tegel. 


Den putsade originalfasaden bekläddes 1976 med rött tegel. 


Byggår: 1925, arkitekt : ”Stadsarkitektkontoret” 

dvs Frans Ekelunds medarbetare. 



Tre plåtbeklädda takkupor. 


Markerat dörrparti. 

Fönster och dörrar: Sidohängda treluftsfönster 

med två spröjsar. Fönstren är täckmålade i en 

röd kulör. 

Entrédörren i trä har en rundbågeomfattning 

med ovanförsittande lunettfönster. 



Den putsade originalfasaden bekläddes 1975 med rött tegel. 

58


Byggår: 1925: arkitekt: ”Stadsarkitektkontoret” dvs 

Frans Ekelunds medarbetare 



Utsvängd takfot. En plåtbeklädd sidoplacerad takkupa, 

samt en halvrund homejaliknande takkupa i taket 

ovanför dörr. 


Fönster och dörrar: Tvåluftsfönster med mittpost 

och två spröjsar. Fönstren är täckmålade i en vit kulör. 

Dörr med ytskikt i naturträ och fönster i dörrbladet. 



Den putsade originalfasaden bekläddes 1973 med 

rött tegel. 

Kvarnberget 9, S:t Olovsgatan 15 

Byggår: 1926, arkitekt: troligen dåvarande 

stadsarkitekten Frans Ekelund. 


Tak: Valmat sadeltak med enkupigt rött lertegel. 

Utsvängd takfot. 

Fasader: Vitbeige slätputs 

Fönster och dörrar: I bottenvåningen fönster 

med korspost. 

I övre våningen endast mittpost. 

Bågarna är spröjsade så att helhetsintrycket blir likartat. 

Fönstren är täckmålade i en brun kulör. 

Entrédörr mot gårdssida. 

Övrigt: Huset har skorstenar i rött tegel. 


Huset är nu vandrarhem. Ursprungligen byggdes det för att 

vara hem för små barn med behov av omsorg och kallades ”Barnavärn”. 

59


Byggår: 1927, arkitekt: Harald Holmqvist, 

medarbetare till dåvarande 

stadsarkitekten Frans Ekelund. 



Utsvängd takfot. Vitputsad takgesims. 

Stor frontespis samt två plåtbeklädda mindre 

takkupor mot gatan. 


Klinkerbeklädd sockel. 

Fönster och dörrar: Två- och treluftsfönster med 

två spröjsar på bottenvåning och en spröjs 

på ovanvåning. 

Fönstren är täckmålade. På övre våningen i grått 

och på bottenvåningen i en roströd kulör. 

Lunettfönster högst upp på frontespisen. 

Entrédörr på gaveln. Ingen dörr mot gatan. 








Liten frontespis samt två plåtbeklädda 

takkupor mot gatan, 

den ena med halvrunt homejaliknande utseende. 

Fasader: Svagt gulrött tegel. 

Asymmetriskt placerat burspråk tillsammans 

med frontespisen. 

Fönster och dörrar: Fönster med en vertikal post. 

Fönstren är täckmålade i brun kulör. 

Entrédörr med smala fönster i dörrbladet samt 

ovanför liggande fönster. 



Ursprungligen fanns två lägenheter i bottenvåningen, 

vilka hade varsitt sovrum på övre planet. 

60





Tak: tvåkupiga bruna takpannor. 


Liten frontespis samt två plåtbeklädda 

takkupor mot gatan, 

den ena med halvrunt homejaliknande utseende. 

Fasader: Svagt rött tegel. 

Asymmetriskt placerat burspråk 

tillsammans med frontespisen. 

Fönster och dörrar: Fönster med en korspost, 

endast mittpost på ovanvåning. 

Fönstren är täckmålade i brun kulör. 

Entrédörr i trä med med ovanför liggande fönster. 



Ursprungligen fanns två lägenheter i bottenvåningen, 

vilka hade varsitt sovrum på övre planet. 

Kvarnberget 14, Stora Norregatan 180 

Byggår: ca 1929, arkitekt: troligen Frans Ekelunds 

medarbetare. 



En liten plåtbeklädd takkupa mot gatan, 

samt tre mindre takfönster. 

Fasader: Ljust grågult tegel. 

Fönster och dörrar: Två- och treluftsfönster 

med mittpost. Bågarna är spröjsade. 

Fönstren är täckmålade i roströd kulör. 

Entrédörr i trä med fönster både i och 

ovanför dörren. 



Fasaden som ursprungligen var putsad, 

har beklätts med tegel. 

Huset inrymde från början två lägenheter på bottenvåningen, 

båda med varsitt tillhörande rum för eventuell uthyrning på övre våningen. 

61

Kvarnberget 15, Stora Norregatan 182 

Byggår: 1925, arkitekt : ”Stadsarkitektkontoret” dvs 





Två plåtbeklädda takkupor mot gatan. 

Vitputsad gesims. 

Fasader: Ljust gul slätputs. Fönsteromfattningar 

i vit puts. 


Bågarna är spröjsade. 


Entrédörr i trä med fönster både i och ovanför dörren. 



Kvarnberget 24 & 25, 

S:t Olovsgatan 1A & 1B, 

parhus 

Byggår: 1958, arkitekt: Filip Lundgren. 



Ett takfönster och två plåtbeklädda takkupor 

mot gatan. 

Fasader: Grågult tegel. 


med mittpost. 

Gavelhuset har ett större fönster, 

ett sk perspektivfönster. 

Entrédörr mot kvarterets mitt. 

Övrigt: Huset har skorsten i grågult tegel. 

Hängränna vid takfot mot gata. Gavelhuset har balkong. 

62


S:t Olovsgatan 1C & 1D, 

parhus 




Två takfönster och två plåtbeklädda takkupor 

mot gatan. 





Övrigt: Huset har skorsten av grågult tegel. 



S:t Olovsgatan 1E & 1F, parhus 




Två takfönster och två plåtbeklädda takkupor 

mot gatan. 





Övrigt: Huset har skorsten av grågult tegel. 


63





Plåtbeklädd takkupa med balkong mot gatan. 


Fönster och dörrar: Två- och treluftsfönster. 




64

Kvarter Kvarnen 

20 

19 


3 

5 

4 

MUNSKÄNKEN 

6 

1 

2 

9 

10 

35 

9:1 

9:1 

6 

2 

Vilan 

23 

22 

GANYMEDES 

43 

24 

36 

25 

34 

13 

12 

10 

38 

11 

9 

VÅNGVAKTAREN 

13 

1 

12 

Bytaregatan 

11 

12 

SALPETER- 8 

9 

10 

LADAN 

11 9 

10 

13 

5 

8 

4 

3 

2 

1 

19 

18 

KVARNEN 

17 

3 

4 

17 

11 

12 

13 

43 

27 

55 

1 

56 

2 

3 

4 

BIKUPAN 

5 

6 

Kvarntorget 

15 

7 

8 

9 

10 

16 

Kvarnbacken 

VÄDER- 

KVARNEN 

1 

5 

6 

Kvarngatan 

Salpetergatan 

9 

10 

16 

29 

14 

9:2 

15 

57 

69 

58 

44 

68 

45 

46 

23 

57 

47 

24 23 

22 

3 

26 

6 

21 

BISKOPEN 

19 

20 

25 

39 

16 

54 

32 

33 

7 

10 

12 

13 


29 

28 

27 

26 

25 

24 

14 

30 

31 

1 

MJÖL- 

NAREN 

KVARNBERGET 

12 

11 

10 

7 

8 

9 

Vagnmansgatan 

23 


40 

20 

22 

21 

42 

Kvarteret Kvarnen omfattar fastigheterna 2-5 samt 16-19. Bebyggelsen i kvarteret har tillkommit 

under 1920-talet av stadsarkitektkontoret under ledning av dåvarande stadsarkitekt Frans Ekelund. 

En del av byggnaderna i kvarteret har klätts med fasadtegel vilket till viss del förvanskat 

byggnadernas karaktär. Bebyggelsen i kvarteret har ett miljöskapande värde för 

Kvarntorgsområdet. 

21 

20 

15 

S:1 

22 

23 

Takstolar reses Stora Norregatan 188. Foto 1925. 

65

Kvarnen 2, Stora Norregatan 198 

Byggår: 1925, arkitekt: ”Stadsarkitektkontoret” 




Utsvängd takfot. Ett litet takfönster mot gatan. 

Vitputsad gesims. 

Fasader: Svagt brungul puts. 



Fönstren är täckmålade i en gråblåkulör. 

Entrédörr täckmålad i en gråblå kulör 

och omgiven två vita pilastrar. 

Övrigt: Huset har skorsten av rött tegel. 


Kvarnen 3, Kvarngatan 15 





En plåtbeklädd sidoplacerad takkupa, 

samt en halvrund homejaliknande takkupa i 

taket ovanför dörr. 

Fasader: Ljust gråbrun slätputs. Profilerad gesims. 




Entrédörr med yta av stående smal träpanel 

samt litet diagonalfönster. 



Ursprungligen en lägenhet på bottenplanet och en på övre planet. 

66







Tre panelbeklädda takkupor. 

Fasader: Rödbrunt tegel. 

Ursprungligen troligen slätputsat. 

Fönster och dörrar: Trebågsfönster med 

två mittposter 



Entrédörr med yta av stående träpanel. 







Tak:. Enkupigt rött lertegel. 


En bred putsbeklädd och en mindre 

plåtbeklädd takkupa. 

Fasader: Beigebrun slätputs. 


två spröjsar. Fönstren är täckmålade i en 

mörkgrå kulör. 

Entrédörr med ovanförsittande fönster, 

och yta av mörkgrå träpanel. 

Dörren är omgiven av två kraftfulla pilastrar 

målade i mörkgrått och krönt av en fronton. 



67





Tak:. Enkupigt rött lertegel. Utsvängd takfot. 

En plåtbeklädd takkupa. 


Fönster och dörrar: Fönster med en 

eller två mittposter. 

Fönstren är täckmålade i en rödbrun kulör. 

Entrédörr med ovanförsittande fönster, 

yta av träpanel. 



Huset har en mindre utbyggnad med altan på gaveln. 

Huset var troligen slätputsat ursprungligen. 


Byggår: 1925 

Stadsarkitektkontoret, Frans Ekelunds medarbetare. 




Tre plåtbeklädda takkupor samt ett litet takfönster. 

Fasader: Ljusgrå slätputs. Profilerad gesims. 

Fönster och dörrar: Fönster med en eller 

två mittposter. 


Fönstren är täckmålade i en svartbrun kulör. 

Entrédörr med smalt horisontellt 

ovanförsittande fönster, 

beklädd med träpanel i en svartbrun kulör. 

Dörren är inramad av två pilastrar i fasadkulören 

och kröns av en barockartad dekor. 



Ursprungligen hade huset två lägenheter, en 1rok och en 2rok, vardera med ett extra rum på övre 

våningen. 

68


Byggår: 1925, Stadsarkitektkontoret 



Tak:. Enkupigt rött lertegel. Utsvängd takfot. 

Tre plåtbeklädda takkupor samt ett litet takfönster. 

Fasader: Ljus blågrå slätputs. 


Fönster och dörrar: Fönster med en eller 

två mittposter. 

Bågarna har inga spröjsar. 


Entrédörr med lågt horisontellt ovanförsittande 

fönster, 

yta av träpanel i en grågrön kulör. 

Dörren är inramad av två vitmålade pilastrar 

och krönt av en barockartad dekor. 



Ursprungligen hade huset två lägenheter, 

en 1rok och en 2 rok, vardera med ett extra rum på övre våningen. 


Byggår: 1925, Stadsarkitektkontoret 





En bred plåtbeklädd takkupa samt ett takfönster. 


Profilerad vitputsadgesims. 

Fönster och dörrar: Fönster med en mittpost. 



Entrédörr med lågt horisontellt ovanförsittande 

fönster, 

yta av träpanel i en brun kulör. 

Dörren är inramad av två vitmålade pilastrar. 



Ursprungligen hade huset tre lägenheter, 

en 1rok och en 2rok på bottenvåningen, och en 2rok på övre våningen. 

69

Kvarter Mjölnaren 

20 

19 


3 

5 

4 

MUNSKÄNKEN 

6 

1 

2 

9 

10 

35 

9:1 

9:1 

6 

2 

Vilan 

23 

22 

GANYMEDES 

43 

24 

36 

25 

34 

13 

12 

10 

38 

11 

9 

VÅNGVAKTAREN 

13 

1 

12 

Bytaregatan 

11 

12 

SALPETER- 8 

9 

10 

LADAN 

11 9 

10 

13 

5 

8 

4 

3 

2 

1 

19 

18 

KVARNEN 

17 

3 

4 

17 

11 

12 

13 

43 

27 

55 

1 

56 

2 

3 

4 

BIKUPAN 

5 

6 

Kvarntorget 

15 

7 

8 

9 

10 

16 

Kvarnbacken 

VÄDER- 

KVARNEN 

1 

5 

6 

Kvarngatan 

Salpetergatan 

9 

10 

16 

29 

14 

9:2 

15 

57 

69 

58 

44 

68 

45 

46 

23 

57 

47 

24 23 

22 

3 

26 

6 

21 

BISKOPEN 

19 

20 

25 

39 

16 

54 

32 

33 

7 

10 

12 

13 


29 

28 

27 

26 

25 

24 

14 

30 

31 

1 

MJÖL- 

NAREN 

KVARNBERGET 

12 

11 

10 

7 

8 

9 

Vagnmansgatan 

23 


40 

20 

22 

21 

42 

Kvarteret Mjölnaren består endast av fastighet nummer 1. Mjölnarbostaden är särskilt värdefull 

enligt PBL § 3:12. 

21 

20 

15 

S:1 

22 

23 

Från Kvarntorget. Foto 1918. 

70

Mjölnaren 1, Kvarnbacken 4 

Byggår: troligen ca 1850, 

renoverat ca 1927 av Landskrona stad. 


Tak:. Svart papp på trekantlist. 

Fasader: Ljust gråblå slätputs. 

Fönster och dörrar: Fönster med en mittpost. 



Pardörr med yta av träpanel i en ljusgrå kulör 

som entré. 


71

Kvarter Munskänken 

36 

4 

BOSTON 

20 

35 

19 

18 

17 

16 

TÅGVIRKET 2 

1 


3 

4 

5 

MUNSKÄNKEN 

6 

7 

8 

1 

2 

9 

10 

35 

9:1 

9:1 

6 

2 

Vilan 

23 

22 

43 

GANYMEDES 

24 

36 

25 

34 

13 

10 

38 

11 

12 

9 

VÅNGVAKTAREN 

13 

1 

12 

Bytaregatan 

11 

12 

SALPETER- 8 

9 

10 

LADAN 

11 9 

10 

13 

5 

8 

4 

3 

2 

1 

19 

18 

KVARNEN 

17 

3 

4 

9 

10 

11 

12 

13 

29 

9:2 

14 

15 

57 

43 

58 

44 

27 

45 

46 

55 

47 

56 

Vagnmansgatan 

1 

Salpetergatan 

24 

57 

23 

2 

22 

3 

21 

3 

26 

20 

4 

BIKUPAN 

6 

BISKOPEN 

19 

5 

39 

6 

7 

Kvarntorget 

8 

9 

32 

10 

13 


Kvarnbacken 

De hus i kvarter Munskänken som tagits med här är fastigheterna 8, 9 och 10. Byggnaderna är 

uppförda på 1930-talet av stadsarkitektkontoret under ledning av dåvarande stadsarkitekt Frans 

Ekelund. Byggnaderna har ett miljöskapande värde för Kvarntorgsområdet. 

26 

27 

28 

29 

14 

30 

15 

16 

1 

MJÖL- 

VÄDER- 

KVARNEN 

NAREN 

1 

5 

6 

7 

8 

Kvarngatan 

72

Munskänken 8, Stora Norregatan 205 

Byggår: ca 1930,Stadsarkitektkontoret, 



Tak:Tvåkupigt rött lertegel på tak av mansardtyp 

med valmning. 

Utsvängd takfot. Två plåtbeklädda takkupor. 

Fasader: Svagt gul slätputs. 


Fönster och dörrar: Fönstren har en mittpost. 



Entrédörr, yta av träpanel. 

Dörren är inramad av två vitmålade pilastrar 

samt ett litet tak. 

Övrigt: Huset har en sk fjärilsplan och är symmetriskt med en bred frontespis i mitten. 

Huset har skorstenar i rött tegel. 


Huset innehöll ursprungligen fyra lägenheter med 2rok vardera. 

Munskänken 9, Stora Norregatan 199 

Byggår: ca 1935, Stadsarkitektkontoret 








Fönster och dörrar: Trebågsfönster med två poster. 

Fönstren är täckmålade i en grå kulör. 

Entrédörr mot gården. 



Ursprungligen hade huset två lägenheter på bottenvåningen, 

en 1 rum och kokvrå och en 2rok. 

På övre våningen fanns ytterligare en lägenhet med 2rok. 

73

Munskänken 10, Bytaregatan 29 

Byggår: ca 1935, Stadsarkitektkontoret 





Huset har en assymetriskt placerad frontespis 

och ett litet takfönster mot gatan. 

Fasader: Svagt beige slätputs. 


Fönster och dörrar: Fönstren har två 

vertikala poster. 

En större och två mindre bågar utan spröjsar. 


Entrédörr mot gården. 



Ursprungligen hade huset två lägenheter på bottenvåningen, 

en 1 rum och kokvrå och en 2rok. 

På övre våningen fanns ytterligare två lägenheter, 

en 2rok och ett enkelrum. 

74

Kvarter Oscar II 

22 

Vilan 

22 

GANYMEDES 

43 

36 

9 

3810 

11 

12 

13 

13 

1 

19 

1 

4 3 2 

18 

10 9 8 13 5 

KVARNEN 

SALPETER- 

LADAN 

11 

17 

12 

Bytaregatan 

3 

4 

17 

Fabriksgatan 

8 

22 

9 

19 

7 

26 

23 

6 

10 

7 

19 

Eriksgatan 

4 

5 

6 

Karmelitergatan 

5 

24 

25 

9 

SANKT GÖRAN 

3 

5 

27 

20 

TORSTENSSON 

10 

26 

4 

11 

23 


61 

Föreningsgatan 

15 

12 

18 

16 

13 

29 

59 

60 

8 

1 

17 

62 

9:2 

2 

14 

3 

16 

15 

36 

4 

57 

69 

40 

3 

SANKT ERIK 

50 

1 

43 

58 

29 


5 

44 

Vagnmansgatan 

68 

30 

27 

45 

31 

55 

46 

47 

23 

22 

21 

20 

53 

1 

56 

35 

Salpetergatan 

2423 

19 

10 

18 

17 

2 

57 

22 

36 

3 

3 

4 

BIKUPAN 

26 

21 

BISKOPEN 

20 19 

37 

6 

38 

25 

5 

16 

39 

39 

6 

54 

40 

7 

26 

42 

12 

19 

9 

41 

Kvarntorget 

8 

7 

9 

33 

32 

10 

S:1 

42 

10 

27 

13 

14 

13 

28 

31 


29 

20 

21 

32 

15 

24 

20 

11 

Kvarnbacken 

27 

26 

25 

28 

S:1 

16 

17 

29 

9 

33 

14 

31 

22 

13 

15 

30 

23 

KVARNBERGET 

12 

11 

25 

16 

24 

KVARNEN 

1 

19 

18 

6 

5 

23 

10 

5 

TYCHO BRAHE 

6 

30 

7 

8 

31 

Kvarngatan 

9 

14 

Vasagatan 

32 

10 

8 

6 

27 

5 

(11:1) 

11 

4 

12 

3 

15 16 

2 

S:t Olovsgatan 

De fastigheter som tagits med i kvarter Oscar II är fastigheterna 9, 19 samt 26-29. Inom 

fastigheterna 19 och 26 ligger en vagnmansgård som delvis byggdes om på 1970-talet. Denna 

bebyggelse är särskilt värdefull enligt PBL § 3:12. Övriga fastigheter som här tas med har ett 

miljöskapande värde. 

OSCAR II 

SANKT OLOV 

1 

MJÖL- 

VÄDER- 

NAREN 

BERZELIUS 

1 

13 

Regeringsgatan 

8 

18 

9 

Lasarettsgången 

2 

7 

10 

13 

Två hus där man på 1940-talet drog fram Vasagatan. 

1890. 

75

Oscar II 9, Föreningsgatan 41 / 

Stora Norregatan 144 

Byggår: ca 1954, arkitekt: stadsarkitekt Gunnar Lydh 



Fasader: Rött tegel. 

Huset har stor frontespis på sitt avskurna hörn. 

Fönster och dörrar: Fönstren har ingen post. 




Oscar II 19, Stora Norregatan 150 

Byggår: slutet av 1800-talet, fd vagnmansgård 

ombyggt 1975, arkitekt: Bo Thomaeus 




Fönster och dörrar: Fönstren har en vertikal 

och en horisontell post. 

Fönster- och dörrpartier markerade och vitputsade. 


Pardörr som entré med ett ovanförsittande 

lågt fönster och beklädnad av trä målat i en grön kulör. 

Bef. portgång omgjord till två trapphus vid ombyggnad. 



76

Oscar II 26, Stora Norregatan 148 

Byggår: slutet av 1800-talet, fd vagnmansgård 

ombyggt 1975, arkitekt: Bo Thomaeus 




Fönster och dörrar: Fönstren har en vertikal 

och en horisontell post. 

Fönster- och dörrpartier markerade och vitputsade. 


Pardörr som entré med ett ovanförsittande lågt fönster 

och beklädnad av trä målat i en grön kulör. 

Bef. portgång omgjord till två trapphus vid ombyggnad 


Oscar II 27, 28 och 29, 

S:t Olovsgatan 4 A, 4B och 4C, radhus 

Byggår: 1975, arkitekt: Bo Thomaeus. 


Tak: Enkupigt gult lertegel. 

Två plåtbeklädda takkupor per radhus. 


Fönster och dörrar: Fönstren har en vertikal post. 



Entrédörr med beklädnad av trä målad i en vit kulör. 


77

Kvarter Salpeterladan 

36 

4 

BOSTON 

20 

35 

19 

18 

17 

16 

TÅGVIRKET 2 

1 


3 

4 

5 

MUNSKÄNKEN 

6 

7 

8 

1 

2 

9 

10 

35 

9:1 

9:1 

6 

2 

Vilan 

23 

22 

43 

GANYMEDES 

24 

36 

25 

34 

13 

10 

38 

11 

12 

9 

VÅNGVAKTAREN 

13 

1 

12 

Bytaregatan 

11 

12 

SALPETER- 8 

9 

10 

LADAN 

11 9 

10 

13 

5 

8 

4 

3 

2 

1 

19 

18 

KVARNEN 

17 

3 

4 

9 

10 

11 

12 

13 

29 

9:2 

14 

15 

57 

43 

58 

44 

27 

45 

46 

55 

47 

56 

Vagnmansgatan 

1 

Salpetergatan 

24 

57 

23 

2 

22 

3 

21 

3 

26 

20 

4 

BIKUPAN 

6 

BISKOPEN 

19 

5 

39 

6 

7 

Kvarntorget 

8 

9 

32 

10 

13 


Kvarnbacken 

Kvarteret Salpeterladan omfattar fastigheterna 1-5 samt 8-13. Husen i kvarteret är byggda mellan 

1853 och 1877. Bostadshusen vetter mot Bytaregatan och uthusen mot Kvarntorget. 

Bebyggelsen i kvarteret utgörs framförallt av särskilt värdefull bebyggelse enligt PBL § 3:12. 

26 

27 

28 

29 

14 

30 

15 

16 

1 

MJÖL- 

VÄDER- 

KVARNEN 

NAREN 

1 

5 

6 

7 

8 

Kvarngatan 

Th kvarter Bikupan tv kvarter Salpeterladan. 

78

Salpeterladan 1, Bytaregatan 28 

Byggår: 1865 



Fasader: Svagt grårosa slätputs. 

Fönster och dörrar: Brunmålade fönster med 

mittpost. 


Pardörr av trä målad i en brun kulör 

som entré med ett ovanför liggande smalt fönster. 



79


Byggår: 1866 



Ett litet takfönster mot gatan. 

Fasader: Svagt vitgrå slätputs. 


Fönster och dörrar: Brunmålade fönster 

med mittpost. 

Entrédörr med ett ovanför liggande smalt fönster 

och beklädnad av trä målad i en brun kulör. 



80


Byggår: 1864 



Två små takfönster. 

Fasader: Svagt grågrön slätputs. 


Fönster och dörrar: Gråmålade fönster med 

en vertikal mittpost. 


Entrédörr med ett fönster i dörrbladet målat 

i en grå kulör. 

Övrigt: Skorsten i ljus puts. 


81


Byggår: - 



Fasader: Svagt lavendelfärgad slätputs. 



med mittpost. 

Entrédörr av trä, målad i en vit kulör, 

med små fönster i dörrbladet. 


82


Byggår: - 



Två mindre takfönster mot gata. 

Kraftigt markerad takfot. 

Fasader: Grågul slätputs. 



med mittpost. 

Bågarna har inga spröjsar. 

Entrédörr av trä, med spröjsat fönster i dörrbladet. 


83


Byggår: troligen ca 1865, tomtkarta från 1909 




Fönster och dörrar: Blåmålade fönster 

med mittpost 

och bågar med två horisontella spröjsar. 

Entrédörr av blåmålat trä i fiskbensmönster 

och ett diagonalsatt litet fönster. 


84


Byggår: - 





Fönster och dörrar: Grönmålade fönster 

med mittpost 


Entrédörr av grönmålat trä i fiskbensmönster 

och ett ovanförsittande lågt fönster. 


85


Byggår: 1867 



Fasader: Rosa slätputs. 


Fönster och dörrar: Vitmålade fönster med mittpost 

och bågar med en horisontell spröjs. 

Fönsterpartier markerade med vit puts. 

Entrédörr av vitmålat trä med ett mindre 

fönster i dörrbladet och ett ovanförsittande fönster. 


86


Byggår: - 



Två takfönster mot gatan. 

Fasader: Vit slätputs. Profilerad gesims. 



Fönstren är täckmålade i en roströd kulör. 

Entrédörr av trä målad i en roströd kulör. 


Plåtbeklädd skorsten. 

87


Byggår: - 






Fönster och dörrar: Mörkblåmålade fönster 

med mittpost. 

Entrédörr med ytbeklädnad av trä 

i fiskbensmönster målad i en mörkblå kulör. 


Skorsten i tegelröd slätputs. 

88

Salpeterladan 13, Bytaregatan 16-18, 

två sammanbyggda hus 

Byggår: - 



Mot gatan finns ett takfönster i varje hus. 

Fasader: Ljusgrå / grå slätputs. 


Fönster och dörrar: på nr 18: Trebågsfönster 

med två vertikala poster. 

På nr 16: Fönster med mittpost och 

bågar med två horisontella spröjsar. 


Nr 18 har en igensatt entrédörr, nr 16 har en 

vitmålad trädörr 

med ett lunettfönster. 


89

Kvarter Sankt Erik 

22 

43 

36 

38 

10 

11 

12 

13 

9 

Bytaregatan 

13 

SALPETER- 

9 8 

10 LADAN 

11 

12 

4 3 2 

5 

1 

18 

17 

KVARNEN 

3 

4 

Eriksgatan 

4 

5 

5 

24 

25 

9 

SANKT GÖRAN 

3 

27 

20 

10 

26 

11 

23 


61 


15 

12 

16 

13 

29 

59 

60 

1 

62 

2 

14 

9:2 

15 

36 

4 

3 

57 

69 

40 

SANKT ERIK 

50 

43 

58 

5 

44 

68 

27 

45 

46 

55 

Vagnmansgatan 

23 

20 

53 

47 

22 

21 

1 

10 

56 

19 

Salpetergatan 

24 

18 

17 

2 

57 

23 

22 

3 

3 

4 

BIKUPAN 

26 

21 

BISKOPEN 

20 

6 

19 

25 

5 

16 

39 

6 

54 

26 

7 

42 

9 

12 

19 

Kvarntorget 

8 

7 

9 

33 

32 

10 

S:1 

10 

27 

13 

14 

13 

28 


29 

21 

20 

OSCAR II 

15 

24 

20 

Kvarnbacken 

27 

26 

25 

28 

S:1 

16 

17 

29 

9 

14 

22 

31 

30 

15 

23 

SANKT OLOV 

25 

16 

KVARNBERGET 

12 

24 

KVARNEN 

1 

19 

11 

18 

6 

5 

10 

5 

6 

7 

8 

Kvarngatan 

9 

14 

10 

BERZELIUS 

6 

Vasagatan 

5 

11 

4 

12 

15 16 

2 


De fastigheter i kvarteret Sankt Erik som tas upp här är 10, 17-23,57, 58 samt 68. Bebyggelsen i 

kvarteret utgörs framförallt av särskilt värdefull bebyggelse enligt PBL § 3:12. 

1 

MJÖL- 

VÄDER- 

NAREN 

1 

13 


Korsningen Stora Norregatan och Föreningsgatan. Hilda Lindqvists 

affär. 1925 

90

Sankt Erik 10, Stora Norregatan 151, 

fd vagnmansgård 

Byggår: 1751 



Två små takfönster mot gatan. 

Fasader: Svagt gulröd slätputs. 



med mittpost 


Pardörr med ytbeklädnad av trä i horisontellt 

mönster målad i en roströd kulör. 

Smalt liggande fönster över entrédörren. 

Port till gård målad i samma kulör. 

Porten var tidigare gemensam med Sankt Erik 17. 


Skorsten av rött tegel. 

Sankt Erik 17, Stora Norregatan 153, 


Byggår: 1855 



Två små takfönster mot gatan. 




bågar med två horisontella spröjsar. 

Fönstren är täckmålade i en roströd kulör. 

Entrédörr med ytbeklädnad av trä i horisontellt 

mönster målad i en roströd kulör. 


Porten var tidigare gemensam för Sankt Erik 10 och 17. 



Fd Vagnmansgård. 

91

Sankt Erik 18, Vagnmansgatan 32, 


Byggår: - 


Tak:. Enkupigt grågult lertegel. 


Fasader: Rosa slätputs. 



med mittpost och bågar med två horisontella 

spröjsar. 

Pardörr med ytbeklädnad av trä i fiskbensmönster 

målad i en grågrön kulör. 


Port av stående trä målad grågrön. 


Skorsten putsad grå. 

Sankt Erik 19, Vagnmansgatan 30 

Byggår: - 




Fasader: Gul slätputs. 




Fönstren är täckmålade i en gråröd kulör. 

Pardörr med ytbeklädnad av trä i fiskbensmönster 

målad i en gråröd kulör. 



Skorsten av grågult tegel. 

92


Byggår: - 



Fasader: Ljust beige slätputs. 




Pardörr med ytbeklädnad av trä i målad i en 

grågrön kulör. 



Byggår: - 



Ett litet takfönster. 

Fasader: Rött tegel. Profilerad gesims. 




Pardörr med ytbeklädnad av trä i målad i 

en grågrön kulör. 



93


Byggår: - 


Tak:. Enkupigt grågult lertegel. 

Fasader: Vit slätputs. 




Entrédörr med ytbeklädnad av trä i 

fiskbensmönster målad i en grön kulör. 


Detta hus är troligen ett av de äldsta i 

Kvarntorgsområdet. 


Byggår: - 




Fasader: Vitbeige slätputs. 



Fönstren är täckmålade i en gråblå kulör. 

Entrédörr med ytbeklädnad av trä i fiskbensmönster 

målad i en mörkblå kulör. 


Skorsten i rött tegel. 

94


Byggår: - 


Tak:. Enkupiga mörka takpannor. 

Fasader: Grå slätputs. 



Fönstren är täckmålade i en ljusblå kulör. 

Entrédörr med ytbeklädnad av trä i målad i en 

ljusblå kulör. 


Skorsten slätputsad. 


Byggår: - 


Tak:. Enkupigt rött lertegel. ett litet takfönster. 

Fasader: Grågult tegel med mönstermurning. 

Stickbågar över fönstren. Profilerad gesims. 




Entrédörr med ytbeklädnad av trä i målad 

i en grågrön kulör. 


Skorsten slätputsad. 

95


Byggår: - 


Tak:. Tvåkupiga mörkgrå betongpannor. 

Ett takfönster. 

Fasader: Ljust beige slätputs. 





Entrédörr med ytbeklädnad av trä som 

spegeldekor, målad i en vit kulör. 


96

Kvarter Sankt Göran 

22 

Vilan 

22 

GANYMEDES 

43 

36 

13 

10 

38 

11 

12 

9 

VÅNGVAKTAREN 

13 

1 

Bytaregatan 

13 

SALPETER- 8 

9 

10 LADAN 

11 

12 

2 

3 

4 

5 

1 

19 

18 

KVARNEN 

17 

3 

4 

6 

5 

11 

12 

13 

43 

27 

55 

1 

56 

2 

3 

4 

BIKUPAN 

5 

6 

Kvarntorget 

15 

7 

8 

9 

10 

16 

Kvarnbacken 

VÄDER- 

KVARNEN 

1 

5 

6 

Kvarngatan 

Salpetergatan 

Eriksgatan 

4 

5 

10 

9 

25 

SANKT GÖRAN 

24 

26 

3 

27 

23 

29 

16 

59 

60 


14 

9:2 

2 

62 

1 

15 

57 

58 

69 

40 

4 

3 

SANKT ERIK 

36 

44 

57 3 

45 

26 

46 

6 

47 

24 23 

39 

32 

21 

BISKOPEN 

22 

20 

19 

33 

7 

25 

16 

68 

10 

54 12 

23 

22 

42 

21 

20 

5 

19 

18 

17 

10 

Vagnmansgatan 

13 

14 

29 

28 

27 

26 

30 

25 

24 

31 


15 

20 

S:1 

21 

22 

23 

16 

SANKT OLOV 

17 

13 

14 

9 

1 

MJÖL- 

NAREN 

KVARNBERGET 

12 

11 

18 

24 

6 

5 

10 

7 

8 

9 

10 

61 

50 

19 

19 

14 

De fastigheter i kvarter Sankt Göran som tas med här är nr 12, 13 och 15. Sankt Göran 15 utgör 

Vagnmansgatans nordvästligaste utpost och byggnaden, uppförd 1923, ansluter till den storskaliga 

stadsbebyggelsen längs Eriksgatan. Den bebyggelse i kvarteret som här tas med har ett 

miljöskapande värde. 

97

Sankt Göran 12, Vagnmansgatan 2 

Byggår: 1923 

arkitekt: Frans Ekelund. 


Tak: Enkupig rött lertegel. 

Flera takfönster, flera takkupor. 

Fasader: Rött tegel. Två större frontespiser. 

Burspråk med altan överst på fasaden mot Vilan. 

Fönster och dörrar: Fönster med en horisontell 

och en vertikal mittpost och bågar utan spröjsar. 

Fönstren är täckmålade i en mörkbrun kulör. 

Skyltfönster med parabelbågar i gatuplanet 

Entrédörr med ytbeklädnad av trä, 

målad i en mörkbrun kulör. 


Sankt Göran 13, Vagnmansgatan 4 

Byggår: 1904 


Tak: Korrugerad plåt, 

två större plåtbeklädda takkupor. 


Gördelgesims på fasaden som markering 

mellan våningarna. 

Fönster och dörrar: Fönster med en horisontell 

och en vertikal mittpost och bågar utan spröjsar. 

Fönstren är täckmålade i en mörkbrun kulör. 

Stickbågar över fönstren. 

Entrédörr i portgång. 

Porten har ytbeklädnad av trä, målad i en grå kulör. 


98

Sankt Göran 15, S:t Göransgatan 13 

Byggår: ca 1932 


Tak:Tvåkupiga mörkgrå betongpannor. 

Fasader: Gul slätputs. 


och bågar utan spröjsar. 


Entrédörr åt gården, med ytbeklädnad 

av trä, målad i en grågrön kulör. 


99

Kvarter Sankt Olov 

22 

43 

36 

38 

10 

11 

12 

13 

9 

Bytaregatan 

13 

SALPETER- 

9 8 

10 LADAN 

11 

12 

4 3 2 

5 

1 

18 

17 

KVARNEN 

3 

4 

Eriksgatan 

4 

5 

5 

24 

25 

9 

SANKT GÖRAN 

3 

27 

20 

10 

26 

11 

23 


61 


15 

12 

16 

13 

29 

59 

60 

1 

62 

2 

14 

9:2 

15 

36 

4 

3 

57 

69 

40 

SANKT ERIK 

50 

43 

58 

5 

44 

68 

27 

45 

46 

55 

Vagnmansgatan 

23 

20 

53 

47 

22 

21 

1 

10 

56 

19 

Salpetergatan 

24 

18 

17 

2 

57 

23 

22 

3 

3 

4 

BIKUPAN 

26 

21 

BISKOPEN 

20 

6 

19 

25 

5 

16 

39 

6 

54 

26 

7 

42 

9 

12 

19 

Kvarntorget 

8 

7 

9 

33 

32 

10 

S:1 

10 

27 

13 

14 

13 

28 


29 

21 

20 

OSCAR II 

15 

24 

20 

Kvarnbacken 

27 

26 

25 

28 

S:1 

16 

17 

29 

9 

14 

22 

31 

30 

15 

23 

SANKT OLOV 

25 

16 

KVARNBERGET 

12 

24 

KVARNEN 

1 

19 

11 

18 

6 

5 

10 

5 

6 

7 

8 

Kvarngatan 

9 

14 

10 

BERZELIUS 

6 

Vasagatan 

5 

11 

4 

12 

15 16 

2 


Fastigheter som berörs i kvarteret Sankt Olov är 9,13,15,16,17,20-23. En del av bebyggelsen i 

kvarteret utgörs av vagnmansgårdar som av särskilt värdefull enligt PBL § 3:12. I kvarteret finns 

även bebyggelse från 1970-talet som har ett miljöskapande värde. 

1 

MJÖL- 

VÄDER- 

NAREN 

1 

13 


Vagnmansgårdar längs Stora Norregatan. Foto 1963 

100

Sankt Olov 9, Vasagatan 7 

Byggår: 1977, arkitekt: Arne Magnusson 


Tak:. Enkupigt grågult lertergel. 

Fasader: Nygjort korsvirke. 


och bågar utan spröjsar. 

Fönstren är täckmålade i en mörkröd kulör. 

Entrédörr med ytbeklädnad av trä i 

spegelmönster, målad i en mörkröd kulör. 



Sankt Olov 13, Stora Norregatan 156, 





Fasader: Vitgrå slätputs, 

samt delvis korsvirke. 




Fönstren är täckmålade i en mörkt gråblå kulör. 


målad i en mörkt gråblå kulör. 


Skorstenar av rött tegel. 

101

Sankt Olov 15, 20 och 21, 

Sankt Olovsgatan 2A, 2B och 2C 

Byggår: 1976, arkitekt: Niels Erik Hansen 


Tak:. Enkupigt gult lertergel. 

Ett eller två takfönster per hus mot gatan. 

Fasader: Vitggrå slätputs. 

Fönster och dörrar: Fönster med en vertikal 

mittpost och bågar med två horisontella spröjsar. 

Fönstren är täckmålade i en mörkt grågrön kulör. 

Inga entrédörrar mot gatan. 


102



Byggår: - 





och bågar med två horsontella spröjsar. 

Fönstren är täckmålade i en mörkt grå kulör. 

Endast brunmålad port av trä mot gatan. 


Skorsten putsad grå. 





Tak:. Enkupigt rött lertergel. 




och bågar med två horsontella spröjsar. 

Fönstren är täckmålade i en mörkt brun kulör. 

Brunmålad pardörr i trä med speglar, 

samt brunmålad port av trä mot gatan. 



103

Sankt Olov 22 & 23, 

Vasagatan 4A & 4B, parhus 

Byggår: ca 1976, arkitekt: Niels Erik Hansen 


Tak:. Enkupigt gult respektive rött lertergel. 

Ett större och ett mindre takfönster mot gatan. 

Fasader: Svagt gul slätputs i två nyanser. 


med mittpost och bågar med två horsontella 

spröjsar. 

Entrédörrar mot gården. 



104

Kvarter Vångvaktaren 

36 

4 

BOSTON 

20 

35 

19 

18 

17 

16 

TÅGVIRKET 2 

1 


3 

4 

5 

MUNSKÄNKEN 

6 

7 

8 

1 

2 

9 

10 

35 

9:1 

9:1 

6 

2 

Vilan 

23 

22 

43 

GANYMEDES 

24 

36 

25 

34 

13 

10 

38 

11 

12 

9 

VÅNGVAKTAREN 

13 

1 

12 

Bytaregatan 

11 

12 

SALPETER- 8 

9 

10 

LADAN 

11 9 

10 

13 

5 

8 

4 

3 

2 

1 

19 

18 

KVARNEN 

17 

3 

4 

9 

10 

11 

12 

13 

29 

9:2 

14 

15 

57 

43 

58 

44 

27 

45 

46 

55 

47 

56 

Vagnmansgatan 

1 

Salpetergatan 

24 

57 

23 

2 

22 

3 

21 

3 

26 

20 

4 

BIKUPAN 

6 

BISKOPEN 

19 

5 

39 

6 

7 

Kvarntorget 

8 

9 

32 

10 

13 


Kvarnbacken 

Kvarteret Vångvaktaren omfattas av fastigheterna 1,6 samt 8-13. Bebyggelsen i kvarteret utgörs 

framfö rallt av särskilt värdefull bebyggelse enligt PBL § 3:12. 

26 

27 

28 

29 

14 

30 

15 

16 

1 

MJÖL- 

VÄDER- 

KVARNEN 

NAREN 

1 

5 

6 

7 

8 

Kvarngatan 

Bytaregatan. Foto 1925. 

105

Vångvaktaren 1, Bytaregatan 15 

Byggår: 1894 



Tre små takfönster mot gatan. 





spröjsar. 

Vitmålad entrédörr i trä. 


Skorsten vitputsad. 

Vångvaktaren 6 , Bytaregatan 27 

Byggår: - 




Fasader: Ljusgrå slätputs. Tandad och profilerad 

gesims. 



spröjsar. 

Blåmålad entrédörr i trä. 


Skorsten i grå puts. 

106

Vångvaktaren 8 , Bytaregatan 25 B 

Byggår: - 



Fasader: Rött tegel med mönstermurning. 


Fönster och dörrar: Vitmålade fönster med korspost. 

Övre bågar spröjsade. 

Undre bågar utan spröjs. 

Rödmålad entrédörr av trä, 

med fönster i dörrbladet. 


Skorsten i grå puts. 

Vångvaktaren 9, Bytaregatan 25 A 

Byggår: - 



Ett litet takfönster mot gatan 

Fasader: Ljusgrå slätputs. Profilerad gesims. 


med en mittpost. 

Bågar med en horisontell spröjs. 


med fönster i dörrbladet. 


Renovering pågår fn, (december 2010). 

107


Byggår: - 




Fasader: Vitgrå slätputs. Profilerad gesims. 

Fönster och dörrar: Blåmålade fönster med 

en mittpost. Bågar med en horisontell spröjs. 

Svartmålad entrédörr av trä med spegelmönster. 



Byggår: 1866 




Fasader: Gråblå slätputs. 


Fönster och dörrar: Vitmålat trebågsfönster 

med vertikala poster. Bågar utan spröjs. 

Vimålad entrédörr av trä med spegelmönster 

och ett lunettfönster. 


108


Byggår: - 


Tak:. Enkupigt rött lertergel. Två små takfönster 

mot gatan 

Fasader: Grå slätputs. Profilerad gesims. 

Fönster och dörrar: Grönmålade fönster med mittpost. 

Bågar med två horisontella spröjsar. 

Grönmålad entrédörr av trä med spegelmönster 

och ett ovanför liggande smalt fönster. 



Byggår: - 


Tak: Enkupigt rött lertergel. 


Fasader: Vitgrål slätputs. Profilerad gesims. 

Fönster och dörrar: Mörkt grönmålade fönster 

med mittpost. 

Bågar med två horisontella spröjsar. 

Grönmålad entrédörr av trä med spegelmönster. 



109

110 

Kvarter Väderkvarnen 

Kvarntorget 


Vagnmansgatan 

Kvarngatan 

Bytaregatan 

Kvarnbacken 

Salpetergatan 


Vilan 

20 

30 

26 

9:2 

8 

57 

27 

21 

32 

39 

9 

23 

28 

24 

47 

29 

15 

7 

1 

2 

4 

36 

3 

56 

43 

8 

7 

11 

5 

12 

2 

12 

17 

11 

36 

4 

10 

9 

8 

13 

18 

5 

12 

4 

3 

2 

38 

1 

9 

22 

19 

1 

13 

12 

10 

11 9 

8 

34 

9:1 

10 

1 

2 

4 

5 

20 

6 

7 

23 

25 

24 

2 

9:1 

6 

35 

9 

3 

8 

19 

18 

19 

58 

22 

29 

6 

46 

26 

14 

45 

17 

16 

35 

1 

10 

13 

57 

44 

10 

14 

9 

6 

55 

15 

13 

6 

1 

27 

4 

3 

16 

5 

1 

13 

43 

11 

3 

10 

BISKOPEN 

BOSTON 

GANYMEDES 

TÅGVIRKET 

BIKUPAN 

VÅNGVAKTAREN 

SALPETER- 

LADAN 

MUNSKÄNKEN 

KVARNEN 

NAREN 

MJÖL- 

KVARNEN 

VÄDER- 

Väderkvarnen, kallad Wetterlinds mölla, är särskilt värdefull enligt PBL § 3:12. 

Vykort 1925.

Väderkvarnen 1, Kvarnbacken 2 

Stubbamölla. Byggår: 1746 


Tak: Spåntak. 

Fasader: Röd träpanel med lockläkt. 

Fönster och dörrar: Enkla fönster. Enkel bräddörr. 

Övrigt: Kvarnen kallas Wetterlinds mölla efter senaste ägaren. Landskrona stad inköpte kvarnen 

1927. 

111

112

Bevarandeprogram

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?