idskrift för lärarutbildning och forskning - DiVA

Med fokus på lärares yrkesetik i den nya lärarutbildningen
Johansson menar att barnen befinner sig i
en lärandeprocess vad gäller etik, värden och
normer. Barns sätt att vara etiska utvecklas
och omprövas ständigt genom möten, konflikter,
samspel, andra barns och pedagogers
reaktioner. Etik innebär inte logiskt tänkande
eller rationella resonemang för barnen; det är
en del av deras livsvärld som rör grunderna för
existensen, rättvisa, äganderätt, respekt och
förståelse för andra. Etik är inget som barnen
passivt övertar av de vuxna, hävdar Johansson.
Däremot söker barn ofta respons på sitt agerande
hos pedagogerna. Johansson visar på de
yngsta barnens kunskaper om etiska värden och
normer samt förskolan som en arena där dessa
värden speglas och tar form.
Etiska möten i skolan
Eva Johansson, Marie Falkström och Barbro
Johansson har nyligen följt arbetet med värdegrundsfrågor
i fem klasser med barn i åldrarna
6-9 år. 16 Utifrån frågeställningarna:
– Vad vill lärare att barn ska lära sig om etik
och hur vill de förverkliga etiska värden i det
vardagliga arbetet i skolan
– Vilka etiska möten gestaltas mellan barn och
vuxna och barn sinsemellan Vilka värden
uttrycks Vilka etiska värden är viktiga för
barn
– Vilka maktstrukturer uttrycks mellan barn
och vuxna och mellan barn
har barns och vuxnas etiska möten i skolan
studerats.
Rättigheter, rättvisa och andras väl var viktiga
värden för barnen i studien. En rättighet som
var betydelsefull för de vuxna var rätten att göra
sin röst hörd; medan samma värde för barnen
istället främst innebar skyldigheten att vara tyst.
Under studien framkom att vissa barns röster
varken hördes av kamraterna eller de vuxna.
Olika dimensioner av rättviseprincipen återkom
i undersökningen: i första hand förtjänst
och turordning, men även likhet och behov.
Vänskap och solidaritet med kamrater visade
sig vara viktiga etiska frågor för såväl barn som
vuxna när det gällde andras väl.
Lärarnas förhållningssätt till barnen och de
värden som lyftes fram indelades i fyra olika barndomsförståelser:
det goda barnet, det förnuftiga
barnet, det emotionella barnet och det formbara
barnet. Dessa olika synsätt uttrycktes i intervjuer
med lärarna och kunde även observeras i deras
möten med barnen. Lärarnas skilda förhållningssätt
befann sig någonstans i spänningsfältet
mellan det individuella och det kollektiva, där olika
fokus utmynnade i handlingsstrategier. En annan
återkommande spänning fanns mellan konflikt
118