idskrift för lärarutbildning och forskning - DiVA

More documents

Recommendations

Info

Om gemensamma värden i ett pluralistiskt samhälle Naturligtvis måste även lärarutbildningen ta sin utgångspunkt i studenternas förförståelse, men det förminskar inte behovet av en agenda eller en kursplan för basgruppernas arbete. Risken är annars att allt för mycket av innehållet i utbildningen lämnas åt lärarstudenterna själva att ta ansvar för, vilket i sin tur också äventyrar kvaliteten och likvärdigheten i utbildningen. Vi löper också risken att hamna i ett cirkelresonemang där de dilemman som diskuteras mestadels är sådant som studenterna redan har erfarenhet av vilket eventuellt utesluter sådant som det inte ännu finns erfarenhet av. Det absurda i detta blir tydligt om det överförs till läkarutbildningen där endast de sjukdomstillstånd de blivande läkarna redan har kunskap och erfarenhet av skulle bli föremål för reflektion. Om vi ser kunskap som något vi skapar och inte ärver, så behöver vi ta ansvar för att ny input avsiktligen tillförs de etiska diskussionerna. 7.c. behovet av konkretion På frågan om lärarstudenterna verkar positiva till utbildningen inom värdegrund och etik svarar lärarutbildarna ofta jakande. Lärarstudenterna verkar över lag nöjda med utbildningen men om det är något de påpekar så är det att de inte anser sig få tillräckligt mycket utbildning i hur man löser konkreta problem som mobbing och konflikter 42 . Det är detta som lärarstudenterna upplever sig i störst behov av 43 . Några av lärarutbildarna menar att lärarstudenterna ofta ber om konkret handledning när det gäller etiska dilemman. Vad lärarstudenterna ber om, enligt dessa informanter är ”Hur ska vi hantera saker praktiskt” 44 och enligt lärarutbildarna är den här typen av frågor något de undviker att gå in på: ” det som dom [lärarstudenterna] frågar är: hur ska man hantera det praktiskt, något som vi undviker och lära ut på lärarutbildningen. Vi stannar i en diskussion kring det hela, en metadiskussion osv. Det dom efterlyser är det mer praktiska, hur gör man och det är kopplat till värdegrundsfrågor men dessutom kopplat till andra frågor. Hur hanterar man svåra och krångliga situationer som kan uppstå [...] Så jag tror dom på olika sätt skulle vilja ha mer av det här. Att man har en mer konkret diskussion och kanske knyter det mer till VFUn än vad man har gjort. Samtidigt som vi försöker hålla emot lite för det finns inte några färdiga lösningar utan man måste försöka ha någon slags handlingsberedskap med hjälp av våra diskussioner.” 45 31
Om gemensamma värden i ett pluralistiskt samhälle Behovet av konkreta lösningar på etiska problem uttrycks på olika sätt. En annan lärarutbildare förklarar de stora behoven inom det här området med att lärarstudenterna ”ofta vill ha färdiga modeller för hur de ska agera.” 46 Men utbildningen handlar, enligt den här informanten, mer om att utveckla en medvetenhet om de egna bakomliggande attityderna. Som svar på frågan hur de arbetar med etik- och värdegrundsfrågor säger en annan lärarutbildare att de tillbringar mycket tid med ”grundläggande sätt att se och olika perspektiv att se på frågor ... Så i studenternas ögon så tycker dom att det blir mycket diskuterande kring bakgrundsfaktorer och ganska lite ’hur gör vi konkret’, praktiskt. Och det är kanske det här handlingstvånget som lärare lyder under” 47 . Att förstå och bli medveten om de bakomliggande attityderna och värderingarna verkar vara lärarutbildarnas huvudbudskap i detta, eftersom det avgör hur man löser problem och hur man beter dig i konkreta konfliktsituationer i skolan. 7.d. erfarenheten som utgångspunkt En lärarutbildare berättar att de arbetar med något som kallas ”critical incidents” som ett sätt att utbilda studenter i etik 48 . Denna metod fokuserar på konkreta dilemmasituationer, dvs. självupplevda situationer som görs till föremål för diskussion. ”Vi försöker att använda oss av studenternas erfarenheter så mycket som möjligt så att dom känner att dom kan koppla det till det dom själva har upplevt.” 49 Etta annat lärosäte arbetar ungefär på samma sätt med en liknande metod som går under namnet ”life history”. Life history är ursprungligen en forskningsmetod men har, vid detta lärosäte, kommit att användas som en undervisningsmetod 50 . Huvudtanken är även här att synliggöra de personliga erfarenheterna i syfte att medvetandegöra lärarstudenterna om sina egna värderingsgrunder eller, som en lärarutbildare uttryckte saken, ”att arbeta med sig själv” 51 . Metoden ”innebär att dom sitter i små grupper och berättar sin barndomshistoria för varann. Dels så lär dom ju sig olika barndomar så att säga men vi har väl mer betonat just att se alltså vad har mina värderingar för botten [...] Där har man ju verkligen sig själv som utgångspunkt och att lyfta upp egna erfarenheter och försöka titta på dom både med hjälp av teori men också just att återberätta dom för varann för då ser man ju just hur olika eller lika det 32
Page 1 and 2: idskrift för lärarutbildning och
Page 3 and 4: Tidskrift för lärarutbildning och
Page 6 and 7: Redaktionellt Skolans värdegrund k
Page 8 and 9: Redaktionellt beskriva tillvaron me
Page 10 and 11: Redaktionellt och samhällets roll
Page 12 and 13: Redaktionellt ändå har medvetande
Page 14: Redaktionellt Illustratörens komme
Page 17 and 18: Om gemensamma värden i ett plurali
Page 29: Om gemensamma värden i ett plurali
Page 42 and 43: The Digital Native as a Student Imp
Page 44 and 45: The Digital Native as a Student gre
Page 46 and 47: The Digital Native as a Student tim
Page 48 and 49: The Digital Native as a Student nor
Page 50 and 51: The Digital Native as a Student lif
Page 52 and 53: The Digital Native as a Student bef
Page 54 and 55: The Digital Native as a Student wor
Page 58 and 59: Demokratiutbildningen i lärarutbil
Page 80 and 81:
Demokratiutbildningen i lärarutbil
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108:
Page 111 and 112:
Med fokus på lärares yrkesetik i
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 124 and 125:
Lärarstudenters uppfattning om vä
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168:
Page 171 and 172:
”Du, som är kvinna - du kan väl
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 208 and 209:
Lärarstudenters värderingar och k
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Författare i detta nummer Lovisa B
Page 256 and 257:
Författarvägledning 7. Referenser
Page 258 and 259:
Föregående års nummer Innehåll
Page 260 and 261:
Föregående års nummer Innehåll
show all

idskrift för lärarutbildning och forskning - DiVA

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?