SGC Rapport 265 Skyddsavstånd inom biogasanläggningar (Safety ...

SGC Rapport 2012:265
gasklockan för kolumn 1, Annan byggnad. I kolumn 2, Annan byggnad med
brandklassad fasad EI60, markeras avståndet med (-) då gasvolymen är 3000 m 3
respektive 5000 m 3 .
I Tabell 6 från BGA 2012 har man valt att jämställa stålgasklocka med våt
gasklocka. Författarna anser att det finns ett behov av att förtydliga huruvida de
angivna avstånden är tillämpbara för alla olika typer av gasklockor med
stålkonstruktion (även torra) eller om de endast avser våta stålgasklockor.
BGA ger mer nyanserade avstånd och bättre vägledning, jämfört med SÄIFS
2000:4, beträffande biogasanläggningar. Frågetecken kvarstår dock fortfarande kring
hur och om rötkammare, rötrestlager och dylikt ska beaktas.
5.3 Behov av vidare analys
I de befintliga anvisningarna för minsta avstånd skiljer man på våta och torra
gasklockor. Istället för att göra skillnad på våta och torra gasklockor, så bedöms det ur
ett riskperspektiv vara mer relevant att göra skillnad på gasklockor utifrån vilket
material den gashållande och skyddande konstruktionen är tillverkad i.
Materialegenskaperna för den gashållande konstruktionen bedöms överlag vara mer
avgörande för riskbilden, än huruvida gasklockan är av våt eller torr typ. Således
borde den gashållande och skyddande konstruktionen vara direkt styrande för det
minsta tillåtna avståndet.
I enlighet med tidigare avsnitt 3.2 så är gasklockor huvudsakligen utförda med en
gashållande vägg av membranduk, stål eller betong. Utanför den gashållande väggen
kan det även förekomma ett isolerande och skyddande skikt. Det skyddande yttersta
skiktet är vanligen en isolerad eller oisolerad plåtvägg, men även betong-
/stenkonstruktioner förekommer.
För syftet med denna utredning görs följande grova indelning i tre kategorier där den
skyddande konstruktionen utgörs av:
a) Membranduk
b) Stålvägg
c) Betongvägg
Observera att indelningen avser det material som medför det huvudsakliga skyddet av
gasen från omgivande faktorer, såsom infallande värmestrålning från en närliggande
brand eller mekanisk åverkan. En membrangasklocka med en omslutande och
skyddande stålvägg räknas alltså till kategori b) enligt ovan.
Resonemanget kan utvidgas för att även omfatta rötkammare, blandningstankar,
rötrestlager och dylikt. Gasklockor, rötkammare, blandningstankar och rötrestlager är
alla konstruktioner som kan innehålla stora volymer biogas. Skillnaderna är generellt
små beträffande tryck, gasens sammansättning, fysikaliska egenskaper och
potentiella tändkällor mellan de olika anläggningsdelarna. Ur ett riskperspektiv har de
olika anläggningsdelarna många gemensamma nämnare och skillnader i minsta
tillåtna avstånd borde (som exempel) inte nödvändigtvis vara relaterat till huruvida det
är en rötkammare eller en gasklocka. Avståndet bör snarare vara relaterat till
utförandet av den omslutande konstruktionen kring biogasen.
I praktiken tillämpas dock strängare krav för gasklockor jämfört med exempelvis
rötkammare. En potentiell anledning till detta bedöms vara att gasdelen i rötkammare
generellt är förlagd på en förhållandevis säker höjd över marken (och närliggande
byggnader). Detta behöver dock inte alltid vara fallet, och bör därför ej heller ligga till
grund för allmängiltiga rekommendationer. Noterbart är även att det även finns
Svenskt Gastekniskt Center AB, Malmö – www.sgc.se 29