Skötselerfarenheter 2006-2008 - Sollentuna kommun

SKÖTSELERFARENHETER 6
och därmed vuxit igen. Kartöverläggen har vi också använt vid restaureringen
av Väsby båtsmanstorps åker och äng. När vi bygger trägärdesgårdar ger kartöverläggen
information om den historiskt riktiga sträckningen.
Vi har med hjälp av våra kartor från 1636 och 1811 kunnat hitta det åkerdike
som troligen varit en gräns mellan Bögs gård och Väsby by sedan medeltiden.
Häradskartor från tiden kring sekelskiftet 1900 är mindre detaljrika eftersom
de har en skala på 1:50 000. Kartan har vi använt för att se vägsträckningar och
kontrollera om bebyggelsen var densamma som vid början av 1800-talet.
Häradskartan ger en översiktlig bild av markanvändningen både på utmarken
och på inägomarken.
Arkiv
Bög och Väsby har sedan 1700-talet fram till början av 1900-talet tillhört
Edsbergs gods. Edsbergsarkivet som tillhörde godset finns tillgängligt på Sollentuna
kommuns arkiv. Vi har gjort en inventering och gått igenom de dokument
som berörde Väsby by. De flesta är från 1800-talet och visar olika ekonomiska
uppgörelser mellan ägaren av Edsberg och arrendatorerna på Väsby. I
vårt arbete har vi använt flera olika typer av handlingar.
Arrendeavtalen innehåller förutom den ekonomiska uppgörelsen också vilka
övriga skyldigheter som bonden hade. Åkerbruket var noga reglerat med bestämmelser
om vilket odlingssystem som skulle användas. Arrendeavtalen från
1858 och 1871 bestämmer att tvåsäde ska användas och att trädan ska vara
tillgänglig för bete. Dessa avtal har gett oss information hur det historiska
åkerbruket ska bedrivas. Söder om Bögs gård brukar vi en tvåsädesåker och vid
Väsby gård finns en allmogeåker med en sjuårig växtföljd enligt 1897 års arrendeavtal.
Protokoll som upprättades vid syneförrättningar då arrendetiden gick ut beskriver
gårdens hus och hur de var byggda och hur de användes. Syneprotokollen
innehåller och uppgifter om de torp som tillhörde gården. I arkivet finns syneprotokoll
från Väsby by som ger en bild av hur byn såg ut.
Arrendeavtal från Väsby 1858.
Skördeböckerna är uppställda som kassaböcker med debet och kredit för olika
skördeprodukter. Ur dessa kan vi få fram uppgifter som vi inte påträffat på
kartor eller i andra dokument. I en skördebok från 1817 hittar vi uppgifter om
att personer som arbetat med svedjor och kolning får betalt med säd. Vi får här
igenom en notering som visar att skogen svedjades och att kolning förekom.
Det är ett bevis på att skogen användes till mer än bete och virkesuttag.
Arrendebonden fick inte ta virke från skogen utan lov. Allt skogsuttag skulle
märkas upp och kvitteras. Från kvittenserna har vi fått en bild av vilka dimensioner
virke som höggs i skogarna. Denna information används när vi gör
initialåtgärder i vår bondeskog och när den ska brukas som förr.
Forskningskontakter
Aktuell forskning följer vi genom att delta på högre agrarhistoriskt seminarium
vid SLU. De senaste åren har vi också deltagit i EALEs landskapsekologiska
konferenser på olika platser i Sverige. Vi följer debatten och informationsutbudet
på den agrarhistoriska e-postlistan med de personer som är aktiva med
agrarhistoria i Sverige. Mycket kunskap och information tillförs projektet genom
att vi själva kontinuerligt fortbildar oss genom att gå olika kurser tex
inom agrarhistoria på SLU och olika naturvårdsseminarier.
HISTORISKT ODLINGSLANDSKAP MELLAN BÖG OCH VÄSBY SOLLENTUNA KOMMUN 2008