16.01.2015 Views

Skötselerfarenheter 2006-2008 - Sollentuna kommun

Skötselerfarenheter 2006-2008 - Sollentuna kommun

Skötselerfarenheter 2006-2008 - Sollentuna kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

SKÖTSELERFARENHETER 1

Skötselerfarenheter

Historiskt Odlingslandskap mellan Bög och Väsby

HISTORISKT ODLINGSLANDSKAP MELLAN BÖG OCH VÄSBY SOLLENTUNA KOMMUN 2008


SKÖTSELERFARENHETER 2

Innehåll

Underlag och utgångspunkter

Arbetets intensitet .......................................................................................... 3

Underlag för arbetet ....................................................................................... 3

Kartor ................................................................................................. 4

Arkiv ................................................................................................. 6

Forskningskontakter ........................................................................... 6

Landskapsvandringar ......................................................................... 7

Kontakter med friluftsmuseer och historiska jordbruk ........................ 7

Kontakter med praktiker och ortsbor .................................................. 7

Egna försök och iakttagelser .............................................................. 7

Inventeringar ....................................................................................... 7

Naturinventeringar ................................................................... 8

Fornminnesinventeringen ........................................................ 8

Arbetsledning ................................................................................................. 8

Arbetskraft ................................................................................................. 8

Initiala arbeten ................................................................................................ 9

Löpande skötsel ............................................................................................. 9

Information ............................................................................................... 10

Publika aktiviteter ......................................................................................... 11

Dokumentation ............................................................................................. 11

Skötselerfarenheter

Röjning och avverkning ................................................................................ 12

Åker.............. ............................................................................................... 13

Tvåsädesåkern ................................................................................. 13

Allmogeåkern .................................................................................... 13

Åkern Väsby båtsmanstorp............................................................... 13

Vallslåtter ........................................................................................... 14

Skörd av råg ...................................................................................... 14

Vårbruk och höstbruk ........................................................................ 14

Äng .............. ............................................................................................... 15

Fagning ............................................................................................. 15

Slåtter ............................................................................................... 15

Slåtter på vägkanter, diken, åkerholmar och backar ................................... 16

Lövtäkt.......... ............................................................................................... 17

Stamkvistning ............................................................................................... 18

Hagar............. ............................................................................................... 18

Betesdjur i inägomarken .............................................................................. 18

Bondeskogen ............................................................................................... 19

Hägnader ............................................................................................... 20

Gärdesgårdar .................................................................................... 21

Torpen............ .............................................................................................. 22

Hällen ............................................................................................... 22

Barsäll ............................................................................................... 22

Väsby båtsmanstorp ......................................................................... 22

Fornlämningar .............................................................................................. 23

Dämmen ............................................................................................... 23

Bilagor

1. Redskapsförteckning............................................................................... 24

2. Aktiviteter i landskapet ............................................................................ 25

3. Beskrivning av projektet .......................................................................... 26

Perspektiv över området ................................................................... 27

Hitta ............................................................................................... 28

UTGIVEN AV

SOLLENTUNA KOMMUN DEC. 2008

TEXT: RIKARD DAHLÉN,

OLOF LUNDKVIST

FOTO: STEFAN ÖRTENBLAD

(DESSUTOM: RIKARD DAHLÉN

SID 7A, 8A,B, 10D, 11B, 12A,

16B,C, 19A,B, 20A,B,C,D,

23A,B,C,D)

LAYOUT:MONICA ERIKSSON, ILLUME

SOLLENTUNA KOMMUN HAR FÅTT

BIDRAG TILL SKÖTSEL OCH AKTIVITE-

TER FRÅN LÄNSSTYRELSEN,

LOKALA NATURVÅRDSSATSNINGAR.

HISTORISKT ODLINGSLANDSKAP MELLAN BÖG OCH VÄSBY SOLLENTUNA KOMMUN 2008


SKÖTSELERFARENHETER 3

Skötselerfarenheter

Historiskt Odlingslandskap mellan Bög och Väsby

Denna sammanställning förmedlar våra erfarenheter från arbetet med att restaurera

och bruka odlingslandskapet mellan Bög och Väsby perioden 2005-

2007. Vi tar inte upp allmänna anvisningar om hur naturvärden och

kulturmiljövärden i jordbrukslandskapet ska skötas. Det finns annan litteratur

om ängsbruk, hamling, våtmarker osv.

Underlag och utgångspunkter

Arbetets intensitet

Landskapets utveckling och förändringar efter olika skötselåtgärder sker successivt.

Inriktningen är att arbeta i flera etapper för att nå ett bra resultat, vi

har inte satsat på kraftiga engångsåtgärder. Resultatet av en åtgärd syns inte

direkt utan det gör det efter flera år. Att dela upp arbetet i etapper ger också tid

för uppföljning, eftertanke och justeringar i skötseln.

Vårbruk på tvåsädesåkern.

Underlag för arbetet

Grunden för arbetet i det historiska landskapet vilar på ett brett underlagsmaterial.

Risken finns att värden kopplade till platsen och tidigare markanvändning

går förlorade om man inte har bra underlag. Vi vill heller inte tillföra

element i landskapet som aldrig har funnits här tidigare.

Ett av de viktigaste underlagen för arbetet är de historiska kartorna som finns

över området. En annan viktig källa är dokument från lokala arkiv, för vår del

HISTORISKT ODLINGSLANDSKAP MELLAN BÖG OCH VÄSBY SOLLENTUNA KOMMUN 2008


SKÖTSELERFARENHETER 4

Edsbergsarkivet. Här har vi funnit många handlingar som rör Bög och Väsby

gårdar som båda var underställda Edsbergs gods. Mer övergripande kunskap

om de agrara förhållandena har vi fått genom kontakter med aktuell forskningen

inom agrarhistoria och kulturgeografi. Inventeringar och landskapsvandringar

med expertis inom olika områden har belyst landskapets kulturvärden

och naturvärden. Genom kontakter med kunniga personer, litteraturstudier

och egna försök har vi byggt upp kunskap om hur man praktiskt sköter

landskapets olika miljöer.

Kartor

Kartor är en ovärderlig källa vid arbete med att restaurera och bruka ett historiskt

odlingslandskap. Med hjälp av dessa får vi information om markanvändning,

hägnadssträckningar, lägen för hus och vägar.

De historiska lantmäterikartorna ger en bra bild av landskapet utveckling genom

tiderna. Kartor från tidigt 1600-tal visar ett landskap som har sina rötter

i medeltiden. Jordbrukets omställning från 1700-talet till 1900-talet kan man

följa i kartor som upprättades vid storskiften och laga skiften. För område

mellan Bög och Väsby finns det en karta från 1636 och en från 1811. Karta

från 1811 är den del av en stor karta som täcker större delen av södra Sollentuna.

Kartan gjordes som en ägomätning av Edsbergs gods marker.

Kartorna är ritade i skalor som ger en god detaljrikedom och de har en god

noggrannhet när det gäller utsträckningen av åker och äng. Några vanliga skalor

är 1:4000 och 1:8000.

Vårt viktigaste redskap när vi ska identifiera markanvändningen i landskapet

och planera restaureringsarbeten är historiska kartöverlägg. Genom att kom-

Del av karta över Edsbergs

marker från 1811. Mitt i kartan

visas Väsby med två gårdar.

HISTORISKT ODLINGSLANDSKAP MELLAN BÖG OCH VÄSBY SOLLENTUNA KOMMUN 2008


SKÖTSELERFARENHETER 5

binera den historiska kartan med den ekonomiska kartan från 1950-talet får vi

ett kartöverlägg där landskapselementen/markanvändningen från flera århundraden

tillbaka kan identifieras i fält.

Kartöverläggen skapas i en process som omfattar flera steg. Först förs informationen

över från den historiska kartan till ett genomskinligt papper. Man kalkerar

av viktiga landskapselement som hägnadsstäckningar, gränser mellan utmark

och inäga med åker och äng, vägar och huslägen. Även gränser och

gränsmarkeringar ritas in. Nästa steg är att korrigera för riktningsfel vid förflyttning

av mätinstrumentet som lantmätaren gjort i fält. Den kalkerade kartans

skala anpassa först till den ekonomiska kartan i en kopiator. Sedan kan

den historiska kartan användas som ett underlag för en omritad karta som blir

korrigerad. Även den omritade kartan är gjord på ett genomskinligt papper.

Kartan kopieras slutligen ihop med den ekonomiska kartan.

Vi har använt kartöverläggen till många arbeten i det historiska landskapet.

Ett exempel är att vi har kunnat identifiera ängsmarker som varit åker under

första delen av 1900-talet som sedan varit beteshage och därefter inte brukats

Historiskt kartöverlägg, 1636

Historiskt kartöverlägg, 1811

HISTORISKT ODLINGSLANDSKAP MELLAN BÖG OCH VÄSBY SOLLENTUNA KOMMUN 2008


SKÖTSELERFARENHETER 6

och därmed vuxit igen. Kartöverläggen har vi också använt vid restaureringen

av Väsby båtsmanstorps åker och äng. När vi bygger trägärdesgårdar ger kartöverläggen

information om den historiskt riktiga sträckningen.

Vi har med hjälp av våra kartor från 1636 och 1811 kunnat hitta det åkerdike

som troligen varit en gräns mellan Bögs gård och Väsby by sedan medeltiden.

Häradskartor från tiden kring sekelskiftet 1900 är mindre detaljrika eftersom

de har en skala på 1:50 000. Kartan har vi använt för att se vägsträckningar och

kontrollera om bebyggelsen var densamma som vid början av 1800-talet.

Häradskartan ger en översiktlig bild av markanvändningen både på utmarken

och på inägomarken.

Arkiv

Bög och Väsby har sedan 1700-talet fram till början av 1900-talet tillhört

Edsbergs gods. Edsbergsarkivet som tillhörde godset finns tillgängligt på Sollentuna

kommuns arkiv. Vi har gjort en inventering och gått igenom de dokument

som berörde Väsby by. De flesta är från 1800-talet och visar olika ekonomiska

uppgörelser mellan ägaren av Edsberg och arrendatorerna på Väsby. I

vårt arbete har vi använt flera olika typer av handlingar.

Arrendeavtalen innehåller förutom den ekonomiska uppgörelsen också vilka

övriga skyldigheter som bonden hade. Åkerbruket var noga reglerat med bestämmelser

om vilket odlingssystem som skulle användas. Arrendeavtalen från

1858 och 1871 bestämmer att tvåsäde ska användas och att trädan ska vara

tillgänglig för bete. Dessa avtal har gett oss information hur det historiska

åkerbruket ska bedrivas. Söder om Bögs gård brukar vi en tvåsädesåker och vid

Väsby gård finns en allmogeåker med en sjuårig växtföljd enligt 1897 års arrendeavtal.

Protokoll som upprättades vid syneförrättningar då arrendetiden gick ut beskriver

gårdens hus och hur de var byggda och hur de användes. Syneprotokollen

innehåller och uppgifter om de torp som tillhörde gården. I arkivet finns syneprotokoll

från Väsby by som ger en bild av hur byn såg ut.

Arrendeavtal från Väsby 1858.

Skördeböckerna är uppställda som kassaböcker med debet och kredit för olika

skördeprodukter. Ur dessa kan vi få fram uppgifter som vi inte påträffat på

kartor eller i andra dokument. I en skördebok från 1817 hittar vi uppgifter om

att personer som arbetat med svedjor och kolning får betalt med säd. Vi får här

igenom en notering som visar att skogen svedjades och att kolning förekom.

Det är ett bevis på att skogen användes till mer än bete och virkesuttag.

Arrendebonden fick inte ta virke från skogen utan lov. Allt skogsuttag skulle

märkas upp och kvitteras. Från kvittenserna har vi fått en bild av vilka dimensioner

virke som höggs i skogarna. Denna information används när vi gör

initialåtgärder i vår bondeskog och när den ska brukas som förr.

Forskningskontakter

Aktuell forskning följer vi genom att delta på högre agrarhistoriskt seminarium

vid SLU. De senaste åren har vi också deltagit i EALEs landskapsekologiska

konferenser på olika platser i Sverige. Vi följer debatten och informationsutbudet

på den agrarhistoriska e-postlistan med de personer som är aktiva med

agrarhistoria i Sverige. Mycket kunskap och information tillförs projektet genom

att vi själva kontinuerligt fortbildar oss genom att gå olika kurser tex

inom agrarhistoria på SLU och olika naturvårdsseminarier.

HISTORISKT ODLINGSLANDSKAP MELLAN BÖG OCH VÄSBY SOLLENTUNA KOMMUN 2008


SKÖTSELERFARENHETER 7

Landskapsvandringar

Vandringar i landskapet tillsammans med expertis inom olika områden ger

värdefull kunskap. Vi får då möjlighet att diskutera olika tolkningar av spåren

från böndernas brukande av landskapet genom tiderna. Denna information

kan vi sedan omsätta i inriktningen av hur marken ska restaureras och brukas.

Några av experter som besökt oss och diskuterat landskapet i fält är:

Lars-Gunnar Bråvander, naturgeografi

Anna Dahlström, bete och betestryck

Örjan Kardell, gärdesgårdar och skogsbruk

Håkan Slotte, hamling och ängsbruk

Clas Tollin, agrarhistoriskt landskap

Länsmuseet i Stockholm, arkeologi

Länsstyrelsens kulturmiljöenhet, arkeologi och agrarhistoriskt landskap

Länsstyrelsens naturvårdsenhet, skötsel

Artdatabanken, artbevarande

Kommunekologer i länet, skötsel

Landskapsvandring med

kommunekologer.

Kontakter med friluftsmuseer och historiska jordbruk

För att utveckla arbetet har vi besökt eller haft kontakt med andra historiska

jordbruk:

Källslätten

Dalarna

Äskhults by

Halland

Jamtli, Östersund Jämtland

Garphyttans nationalpark Närke

Östarp

Skåne

Åsens by

Småland

Höö

Småland

Linnés Råshult

Småland

Stensjö by

Småland

Ängsö nationalpark Uppland

Linnés Hammarby Uppland

Simesgården, Arholma Uppland

Högsböla äng

Västergötland

Föllingsö

Östergötland

Smedstorp dubbelgård Östergötland

Kontakter med praktiker och ortsbor

Kunskaper och erfarenheter som finns hos lokalbefolkningen är viktiga för

projektet. Genom dessa får vi veta vad som tidigare gjorts lokalt i landskapet,

till exempel detaljer i markanvändningen eller när vattendelaren vid slåtterängarna

sprängdes bort. Kunskaper om hästkörning på åker och i skogen har vi fått

genom personer med praktisk erfarenhet. Vi har genomfört arbetsdagar i skogen

i samarbete med föreningen Skogshästen.

Föreningen Skogshästen.

Egna försök och iakttagelser

Mycket av kunskapen om hur detaljer i arbetet ska utföras rent praktiskt är

svårt att hitta, den är ofta inte nedskriven. Vi gör egna försök och iakttagelser

utifrån vad som ger eftersträvat resultat och vad som skulle vara rimligt att

göra för en historisk bonde. Till exempel hur ogräsfritt ska det vara efter en

harvning eller ärjning på tvåsädesåkern Vad var viktigast, vilken tid det tog

eller hur mycket ogräs behövde finnas kvar för betet på trädan Hur mycket

ogräs kunde få finnas i åkern när höstsäden såddes Frågorna kan ge vägledning

om hur den historiska bonden gjorde sina val.

Inventeringar

Odlingslandskapets biologiska värde och innehåll har kartlagts i några olika

inventeringar. Naturvärdena är en viktig del i planeringen och utförandet av

arbetet i landskapet. Genom inventeringar av floran har vi hittat miljöer med

växter som tillhör det hävdade odlingslandskapet. Dessa områden kan då få en

artbevarande skötsel även om de inte ligger inom delprojektens skötselområden.

HISTORISKT ODLINGSLANDSKAP MELLAN BÖG OCH VÄSBY SOLLENTUNA KOMMUN 2008


SKÖTSELERFARENHETER 8

Naturinventeringar

Kärlväxtfloran i området har inventerats av Naturskyddsföreningens floragrupp.Fåglarna

på Järvafältet följs noga genom Järvafältets ornitologiska klubb.

En inventering av dyngbaggar i betesmark är gjord av Länsstyrelsen 2007.

Vedlevande flugor i ekar har Baggbolaget inventerat 2007 på uppdrag av Länsstyrelsen.

Jätteträden i landskapet har inventerats av Länsstyrelsen 2006.

Fornminnesinventering

Området mellan Bög och Väsby ligger i ett område med många fornlämningar.

Vi har arbetat mycket med att tydliggöra de fornlämningar som finns. De är

viktiga delar av landskapets historia. När landskapet öppnats upp har vi funnit

”nya” stensträngar, gravar, skålgropar och förhistoriska odlingsytor som vi karterat

och fått införda i Länsstyrelsens fornminnesregister.

Skålgropar.

Arbetsledning

Information till de som ska utföra olika skötselåtgärder är en viktig del i arbetet

för att få ett bra resultat. Våra intentioner och de arbetsmoment som behövs

för att vrida klockan tillbaka är inte självklara för de som utför

arbetsmomenten. Arbetet skiljer sig ofta från hur rationell maskinell skötsel

utförs idag. I praktiken berättar vi för de som utför arbetet om det historiska

landskapet och sätter in det aktuella skötselmomentet i sitt sammanhang. Målet

för åtgärden förklaras. Om det är komplicerade situationer märker vi ut vilka

träd och buskar som ska sparas med röda snitslar och det som ska bort med blå

färg. Fornlämningar och agrarhistoriska spår i markerna som inte får förstöras,

markeras och visas för de som kör arbetsfordon och maskiner. Någon från

projektledningen är med så mycket som möjligt för att informera och avgöra

åtgärder om det blir tveksamheter när arbetet ska utföras.

Vid uppföljande arbeten som att slå av slånuppslag i tidigare röjda åkerbryn

ritar vi in på karta vilka områden som ska åtgärdas. Skriftliga instruktioner

och kartor är också värdefulla underlag för dokumentation och utvärdering.

Informationsanslag sätts upp för att informera allmänheten om arbetet. I alla

skötselmoment ger vi möjlighet till passerande allmänhet att ställa frågor och

få mer information om arbetet.

Arbetskraft

Brukandet av ett historiskt odlingslandskap kräver stor arbetsinsats, speciellt

då vi strävar efter att använda gamla metoder så mycket som möjligt. Vi har

knutit till oss flera olika aktörer som genomför brukandet.

Järvalaget från kommunens arbetscenter utför större arbeten då det behövs

många starka händer och redskap.

Allmänheten som deltar i våra skötselträffar bidrar med en viktig del av

brukandet. Slåtter, skörd och hamling krävde förr många som deltog i arbetet

på gårdarna. Nu får vi hjälp av intresserad allmänhet med skötseln istället för

gårdens folk. Genom att flera personer arbetar tillsammans får vi mycket gjort

och samtidigt kan vi informera om det historiska landskapet.

Arrendebonden på Bög sköter de stora åkerytorna, som ligger i anslutning till

de åkrar som brukas med gamla metoder, med moderna maskiner och metoder

med restriktioner och anvisningar för att ta tillvara landskapets värden,

gynna den biologiska mångfalden och miljön.

Järvalaget.

HISTORISKT ODLINGSLANDSKAP MELLAN BÖG OCH VÄSBY SOLLENTUNA KOMMUN 2008


SKÖTSELERFARENHETER 9

Arbetshästar från Norrtorp på Järvafältet arbetar regelbundet med körningar i

skogen och vid åkerbruket. Vi har också anlitat Hästa gård som ligger på Stockholms

del av Järvafältet. Vi använder häst och vagn så mycket som möjligt vid

transporter av material och inkörning av hö och kärvar.

Vid behov har vi anlitat personer med specialkunskaper inom olika områden.

Detta har vi bland annat gjort vid arbeten med de äldre byggnaderna och för

att få igång äldre redskap och maskiner.

Initiala arbeten

Området mellan Bög och Väsby ingår i naturreservatet Östra Järvafältet där

inriktningen sedan reservatsbildningen 1979 har varit att bevara kulturlandskapets

värden. När arbetet med att höja ambitionsnivån i skötseln i området

mellan Bög och Väsby startade 2000 var landskapet fortfarande ganska

igenvuxet.

Häst från Hästa gård.

Norr om vägen var de flesta gamla åkerkanterna dolda av 10-15 meter breda

slånbuskage. Mellan åkerpartierna växte en ganska tät skog med bestånd av

grova granar och aspar. Undervegetationen av buskar var tät med hassel, björk

och aspsly. Söder om vägen var åkerholmarna igenvuxna av slån och sly. Många

av dikena var täckta av sly av sälg och asp och grovt älggräs.

Spannmål och vall odlades på åkarna söder om vägen mellan Bög och Väsby.

De öppna markerna norr om vägen ingick i beteshagarna som sträcker sig ned

till sjön Ravalen. En åker norr om vägen var i bruk, åkern nere väster om sjön

Ravalen.

En viktig frågeställning innan arbetet med röjningarna påbörjades var; Hur

mycket och vad ska tas bort Vi tillämpar principen att arbetet sker försiktigt i

flera omgångar. Då får det biologiska livet i området tid att anpassa sig till

förändringarna. En annan effekt blir också att landskapets utseende inte förändras

så snabbt för besökarna. Nackdelen med att öppna ett slutet bestånd

successivt är att det kan bli utsatt för kraftiga vindar som kan fälla träd. Mark

med stora rotvältor är svår att återställa, det påverkar intrycket av det historiska

landskapet negativt.

Med hänsyn till den biologiska mångfalden lämnar vi en del döda träd, grova

aspar och värdefulla buskage vid röjningarna. En mångfald av olika arter träd

och buskar är viktig för djur och växter. Den historiska bonden ville också ha

tillgång till olika träslag för gårdens behov av slöjdvirke.

Löpande skötsel

Efter de initiala åtgärderna med att återskapa ett mer öppet landskap ska ett

årligt brukande av markerna säkra de värden som tillhör det historiska landskapet.

Förr var det bonden bruk av marken som skapade landskapet. Syftet

för bonden var att odla grödor och föda upp djur för sin familjs försörjning.

Efter det att initialåtgärderna är genomförda har vi delmål för det fortsatta

löpande skötseln. Ett återkommande arbete är att om betet inte är tillräckligt

för att hålla undan gräs och sly slår eller slyröjer vi området.

Harvning med häst.

HISTORISKT ODLINGSLANDSKAP MELLAN BÖG OCH VÄSBY SOLLENTUNA KOMMUN 2008


SKÖTSELERFARENHETER 10

Information

Vid allt arbete i landskapet är det mycket viktigt alla som besöker, bor och

arbetar i området är väl informerade. Det är många olika grupper med specialintressen

som också måste hållas informerade som hästägare, fågelskådare och

orienterare. Vi vill också stimulera till ett ökat intresse och engagemang hos

besökare och lokalbefolkning.

Vi informerar allmänheten på flera sätt inför större insatser och vid den löpande

skötseln. Vi har flera fasta informationstavlor där syftet med den löpande

skötseln beskrivs. När vi gör större skötselinsatser sätter upp anslag i

förväg på den plats där insatsen kommer att utföras. På anslaget skriver vi en

förklaring till arbetet med syfte, mål med åtgärderna och underlaget för arbetet.

Här finns också hänvisning till kommunens webbplats och telefonnummer

för den som vill ställa frågor eller få mer information.

Vid publika aktiviteter informerar vi deltagarna om den agrarhistoriska bakgrunden

till arbetet. Vi ger en introduktion innan arbetet påbörjas och under

arbetet och vid pauser kan vi fördjupa diskussionen. Aktuell litteratur presenteras

på ett bokbord. Skärmar med bilder och text kompletterar ibland för att

ge mer kunskaper om arbetsmomenten.

Paus i arbetet och tid för

diskussion.

Fast informationstavla.

HISTORISKT ODLINGSLANDSKAP MELLAN BÖG OCH VÄSBY SOLLENTUNA KOMMUN 2008


SKÖTSELERFARENHETER 11

Slåtter vid Väsby

Publika aktiviteter

De publika aktiviteterna är en del av det årliga brukandet av landskapet. Genom

allmänhetens arbetsinsatser skördas rågen på tvåsädesåkern, ängarna slås

och ett flertal träd blir hamlade.

Dokumentation

Allt arbete i det historiska odlingslandskapet dokumenteras löpande i dagboksblad

som sedan förs in i en sökbar databas. I dagboken noterar vi var och när

arbetet är utfört, vilka som gjort det samt vilka åtgärder som utförts. I databasen

kan vi sedan söka åtgärder, område, tidsperiod, utförare m.m.

Under åren 2007 och 2008 har naturfotograf Stefan Örtenblad fotodokumenterat

all verksamhet. Vi har ett omfattande bildarkiv med bilder på

de olika momenten i bruket av landskapet.

Stefan fotograferar

örter och blad.

HISTORISKT ODLINGSLANDSKAP MELLAN BÖG OCH VÄSBY SOLLENTUNA KOMMUN 2008


SKÖTSELERFARENHETER 12

Skötselerfarenheter

Röjning och avverkning

Slyröjning med röjsåg är ett effektivt sätt att hålla efter slån och asp som växer

upp efter avverkning och buskröjning. Vid utförandet av arbetet är det viktigt

att sågen kapar buskarna så nära markytan som det är möjligt. Uppstickande

vassa ”stubbar” är en olägenhet och fara för både människor och djur. ”Slånstubbar”

behöver flera år för att murkna så mycket att de går av.

Aspsly som kommer upp efter avverkade aspar är ett stort problem. Det krävs

arbete många gånger under flera års tid. I äldre litteratur har vi hittat anvisningar

om hur man kan undvika aspuppslaget genom att fälla asparna med en

hög stubbe. Vi har gjort två försök som visar att uppgifterna är riktiga. Ett

bestånd med unga aspar topphöggs på tre meters höjd för att de skulle bli träd

för hamling. Resultatet blev att alla träden dog och det blev ett minimalt uppslag.

Vi har också gjort en avverkning av äldre aspar med diameter ungefär 20

cm, där vi kapade träden på ungefär 1,2 meters höjd. Även här har vi fått ett

betydligt mindre uppslag av sly.

Borttransporten av ris och virke från röjningen bör helst ske på frusen mark

för att förhindra markskador. Över fuktiga partier kan skador undvikas om

man lägger en bädd av ris och grenar att köra på. Timmer och massaved läggs

vid väg för transport ut ur reservatet. Travarna läggs så att stockarna inte kan

komma i rullning. Allmänheten ser inte farorna med att kliva i travarna.

Höga aspstubbar.

Klenare virke och ris från röjningarna flisas. Platsen för flisningen kräver en

yta som är tillräckligt stor för upplaget av flisningsmaterialet. Den ska också

vara tillgänglig för tunga lastbilar som transporterar bort flisen. Allmänheten

måste kunna komma förbi arbetsplatsen säkert då flisningsmaskinen har ett

säkerhetsavstånd på 30 meter. Vid mindre röjningar har högar för flisning

lagts upp ute i landskapet. En mindre flistugg på en traktor har flisat på plats

och sedan körd ut och tömt det flisade materialet i container ute på närmaste

grusväg. Metoden fungera bra om marken är torr eller tjälad.

Efter uttransport av virke och ris från röjningar krattar vi i vissa områden ihop

resterna och bränner dessa. Områden som är aktuella är framför allt ängar.

Bränning är inget alternativ till flisning när det är större volymer. Fördelen

med bränning är framförallt att vi slipper fordon som ska köra ut materialet.

Vi mindre gallringar har vi ibland lagt ris och grenar utanför de intensivt brukade

områdena.

HISTORISKT ODLINGSLANDSKAP MELLAN BÖG OCH VÄSBY SOLLENTUNA KOMMUN 2008


SKÖTSELERFARENHETER 13

Åker

Inom projektet brukas tre åkrar som visar odlingssystem från olika tider. De

ligger enligt de gamla kartorna på historiskt rätta platser. Tvåsädesåkern ligger

söder om Bögs gård med ett odlingssystem som har använts från tidig medeltid

till slutet av 1800-talet. Vid Väsby gård har vi Allmogeåkern med grödor

och växtföljd från sent 1800-tal. Båtmanstorpet har en åker som vi odlar i

ensäde.

Vi strävar efter att använda äldre sorter av utsäde som fanns vid respektive

odlingsperiod. Utsäde har vi fått tag i genom föreningarna Allkorn och Sesam

samt från fröfirmorna Runeåbergs fröer och Impecta. När odlingen kommit

igång försörjer vi oss själva med utsäde. Omhändertagandet av skörden eftersträvar

vi att göra på samma sätt som man gjorde när man hade de aktuella

odlingssystemet. Vi hoppas på det sättet få med samma mängder ogräs i utsädet

som förr.

Tvåsädesåkern

Åkern där tvåsädesåkern nu ligger brukades av arrendatorn vid Bögs gård när

vi startade projektet. Vi kunde direkt bruka åkern med årder och harv, men

många års körning med moderna traktorer och redskap hade packat jorden

och gjort den svårbrukad med hästdragna redskap. Åkerytan var också täckt av

upptjälade stenar som var ett problem för oss. En initialåtgärd var att plocka

bort en del av dessa större stenar som ligger i åkerytan. Vid ärjningen blir det

tvärstopp med risk att årdret skadas.

Ärjning av Tvåsädesåkern.

Allmogeåkern

Allmogeåkern består av två delar. En del har en sjuårig växtfölj från 1897 och

på den andra delen odlar vi olika åkergrödor som potatis, rovor, kålrötter,

ärtor och bovete. Varje gröda odlas på cirka 50 m 2 . Ytorna är för små för att

brukas med hästdragna redskap eftersom det blir för trångt. Jorden bearbetas

med jordfräs och spade inför sådd.

Åkern Väsby båtsmanstorp

Åkerbruket vid Väsby båtsmanstorp beskrivs i avsnitt på sidan 22.

Allmogeåkern vid Väsby.

Gammalt rensverk.

Tröskning med slaga.

HISTORISKT ODLINGSLANDSKAP MELLAN BÖG OCH VÄSBY SOLLENTUNA KOMMUN 2008


SKÖTSELERFARENHETER 14

Vallslåtter

På allmogeåkern slår vi vallen tillsammans med allmänheten i slutet av juni.

Vi använder hästdragen slåttermaskin, balansräfsa och släpräfsa. Höet läggs

upp på hässjor för torkning.

För att deltagarna ska få ta del av slåtterns olika moment är hästens arbete

planerat för detta. Halva arealen slås med slåttermaskinen innan den publika

slåttern börjar. När aktiviteten startar börjar vi med att räfsa ihop höet och

göra hässjorna. Hästen drar ihop höet till hässjorna med släpräfsa och balansräfsa.

När detta är gjort slår slåttermaskinen hälften av återstående vallen. Deltagarna

får då en möjlighet se på arbetet. Efter den obligatoriska kaffepausen

slås den resterande delen och hästen räfsar ihop det kvarvarande höet till

hässjorna.

Hästdragen slåttermaskin.

Vi använder olika typer av hässjor i vallslåttern för att deltagarna ska få kunskap

om olika modeller. De olika typerna är två olika hässjor med stänger och

en trådhässja. Ena modellen av stånghässja har stolpar med inborrade tvärpinnar

för stängerna, den andra har hopspikade A-formade gavlar med 5

tvärslanor för stängerna. Vi föredrar stånghässjor vid de publika aktiviteterna

De är lättare att hantera och lägga upp hö på än trådhässjorna. Vi gör också en

hövolm.

Till hässjorna använder vi barkat virke. Tidpunkten för huggningen är när

granen savar i maj-juni. Då är det lätt att barka virket. Vid barkningen går det

också bra att ta bort små kvistar och andra ojämnheter för att göra virket slätt.

Skörd av råg

Vid ett tillfälle i augusti har vi skörd av rågen på tvåsädesåkern som skötselaktivitet

för allmänheten. Ett femtiotal personer brukar komma för att skörda

rågen varje år. Vi informerar först om den agrarhistoriska bakgrunden till tvåsädesbruket.

Sedan visar vi de olika arbetsmomenten i skördearbetet innan

arbetet sätter igång. De tar ungefär två timmar att skörda 1000 m 2 rågåker.

Stånghässja med stolpar och

tappar.

Skörd av råg.

Nackdelen med att ha aktiviteten skörd för allmänheten som en del av det

historiska jordbruket är att vi tidigt på året måste fastställa vilken dag skörden

ska ske för att få med aktiviteten i årsprogrammet. Vi kan då inte skörda när

det är optimala förutsättningar för ett bra skörderesultat. De senaste åren har

vi fått mycket spillsäd på åker eftersom säden varit övermogen vid skörden.

Aktivitetsdeltagarnas bristande erfarenhet av skördearbete bidrar också till att

det blir spillsäd.

Vårbruk och höstbruk

Varje vår och höst ordnas en visningsdag när allmänheten bjuds in till visning

av vårbruk och höstbruk med häst och sådd av råg för hand.

Sådd för hand.

HISTORISKT ODLINGSLANDSKAP MELLAN BÖG OCH VÄSBY SOLLENTUNA KOMMUN 2008


SKÖTSELERFARENHETER 15

Äng

Vi slår våra ängar med hästdragen slåttermaskin där marken är jämn och inte

alltför stenig. Lien används på övrig ängsmark. Motordrivna slåtterbalkar försöker

vi undvika av två skäl. Det ena är att vi vill använda de gamla skötselmetoderna

så långt som möjligt och det andra är motorernas ljudnivå. Höga

motorljud när vi har publika aktiviteter upplevs mycket störande i det historiska

odlingslandskapet där vi vill visa hur det var förr. Motordriven slåtterbalk

används av arbetslaget när vi inte har publika aktiviteter.

Slåtter med hästdragen slåttermaskin kräver att stenar och andra hinder markeras

tydligt så att de inte blir påkörda vid slåttern. Det sker bäst på våren eller

försommaren då hindren ses tydligt och man skadar inte växtligheten så mycket

när man går omkring och gör utmärkningarna. Vi sätter upp diskreta träkäppar

vid hinder i ängsmarken.

Höet från ängsmarken torkas på olika sätt beroende på vädret. Vid stabilt

väder kan höet torkas i strängar direkt på marken. Det behövs några dagars

torkväder och att strängarna vänds några gånger för att få ett bra hö. Vid mer

ostadigt väderläge hässjas höet. Om kvaliteten på höet inte kan garanteras

lägger vi gräset i en hög för att sedan köras bort. Efter slåttern tas alltid höet

bort från ängsmarken, för att som förr slåttern bidrar med att utarma näring

från ängen. Om gräset inte torkas till foder kör vi ut det till Väsby gårds gödselplatta.

Där blandas det med gödsel och komposteras. Komposten används

sedan på åkrarna som gödningsmedel.

Motordriven slåtterbalk.

Hässja.

Forskningen förordar idag att ängen inte sköts på samma sätt varje år. Ängen

ska ha en dynamik i skötsel för att den biologiska mångfalden ska gynnas. Vårt

sätt att bruka ängar och andra gräsmarker ger denna dynamik eftersom skötseln

blir lite olika varje år genom att olika omständigheter som väderlek eller

tillgång till arbetskraft. Vi planerar också så att skötseln skiljer sig lite mellan

åren.

Fagning

I slutat av april bjuder vi in till fagning av ängsmarkerna. Ängen räfsas och

städas från nedfallna trädgrenar. Fagningen görs för att gynna ängens växter

och för att underlätta slåttern. Vid lämpligt väder för att bränna löv och gräs

kan vi som förr elda på bestämda eldningsplatser i ängen. Askan sprids sedan

som gödning på ängen. När vi inte kan elda så samlar vi ihop material och kör

det till gödselplattan där det komposteras tillsammans med stallgödsel från

gårdens djur.Vi bjuder in till fagning under våren.

Paus i fagningen –

erfarenhetsutbyte.

Slåtter

Slåtter av ängarna runt Väsby gård har vi kontinuerligt haft sedan 1989. Den

finaste ängen ligger på ett gravfält från yngre järnåldern.

Vi har slåtter som aktivitet för allmänheten vid tre tillfällen varje år. Slåttern

sker i månadsskiftet juli-augusti på två söndagar och en kväll däremellan. De

tre slåtterdagarna samlar ungefär 100 deltagare varje år.

Målsättningen är att sprida kunskap om ängsmarken värden och skötsel samt

att visa hur man slår med lie och håller en lie vass. Vår förhoppning är att

engagemanget och den praktiska kunskapen ska användas för att sköta slåtterängar

på andra ställen. Slåtterdagarnas arbetsinsats på ängarna är en viktig del

för skötseln av våra ängsmarker.

Hässja med A-formade gavlar.

HISTORISKT ODLINGSLANDSKAP MELLAN BÖG OCH VÄSBY SOLLENTUNA KOMMUN 2008


SKÖTSELERFARENHETER 16

Information om slåtter, ängar och det historiska landskapet förmedlar vi med

samtal och miniföreläsningar under arbetsdagen. Som ett komplement har vi

lagt fram böcker, broschyrer och annan information på ett bokbord.

Vid slåtterdagarna håller vi med redskapen som deltagarna får låna. Det innebär

bland annat att inför varje slåttertillfälle slipar vi minst tio liar. För att

slåtterdagarna ska fungera praktiskt med många ovana deltagare behövs tre

personer som leder arbetet. En person måste hela tiden finnas med i själva

slåtterarbetet för att instruera i lieslåtter och leda arbetet. Att hålla ett öga på

säkerheten så att ingen skadar sig på de vassa liarna är en viktig uppgift för

denna person. En person behövs som inte är låst i arbetet för alla andra arbetsuppgifter

kring slåttern som att ta emot besökarna, plocka fram redskap, slipa

liar mm. Information och förtäring sköts av en person.

Några nackdelar med att ha förutbestämda slåtterdagar med allmänhet är att

ängen kan bli dåligt slagen på en del partier och att det slagna höet inte får

ligga tillräckligt och torka så att fröerna hinner ramla ur gräs och örter. Det är

inte alltid bra slåtterväder.

Slåtter på vägkanter, diken, åkerholmar och backar

Vi har slåtter av vägkanter och diken på cirka 1,5 km utmed vägen mellan Bög

och Väsby. Vägkanten slås först med en slåttermaskin där den kommer åt.

Därefter använder vi lie för diket och andra ytor som inte blev slagna av slåttermaskinen.

Höet får ligga något dygn och torka innan vi räfsar och transporterar

bort det. Lieslåtter och hästdragen slåttermaskin samt borttransport med

häst och vagn är att föredra vid vägkantslåttern eftersom många besökare som

vandrar efter vägen får tillfälle att se de gamla metoderna. Vi får också stora

möjligheter att samtala och informera om vårt arbete och vilka kultur- och

naturvärden slåttern skapar.

För att bevara åkerlandskapets ålderdomliga utseende är det viktigt att diken,

åkerholmar och backar brukas på gammalt sätt så att de inte växer igen. Många

åkerholmar och bryn betas av hästar och får. Områdena putsas sedan med lie

eller grästrimmer. På de biologisk värdefulla områdena slår vi med lie. Diken

och bryn med frodig igenväxningsvegetation slås de första åren med grästrimmer.

När frodigheten minskar övergår slåttern senare med lie.

Vägkantslåtter.

Slåtter av dikesren.

HISTORISKT ODLINGSLANDSKAP MELLAN BÖG OCH VÄSBY SOLLENTUNA KOMMUN 2008


SKÖTSELERFARENHETER 17

Lövtäkt

Löv från träd var historiskt sett ett viktigt foder för framförallt får och getter.

Före 1800-talets agrara revolution fanns det därför många träd som hamlades

i jordbrukslandskapet. I vårt område fanns det inga spår efter hamlade träd

när vi började arbetet i början av 2000-talet. Fotografier från början av 1900-

talet visar björkar med tydliga spår after lövtäkt. Bögs gård tog en hel del löv

som foder till djuren under första delen av 1900-talet. Lövkärvarna förvarades

i logen på Bögs gård.

För att återskapa ett gammalt landskap har vi topphuggit flera träd som efter

några år kan börja hamlas. Unga träd med en stamdiameter på 5-10 cm är bäst

att topphugga. Tillgången på lämpliga unga träd är begränsad i området. Detta

har gjort att många grövre träd har blivit topphuggna. Ask och lind klarar av

att topphuggas även i större storlek. I området mellan Bög och Väsby finns

idag något över 100 hamlade träd som vi skär löv ifrån.

Topphuggningen sker på 2-3 meters höjd. Några grenar lämnas högst upp, så

kallade dragare. De har till uppgift att hjälpa trädet att upprätthålla transporten

av vatten och näringsämnen till toppen där nya grenar bildas. Vi har märkt

att ask och alm klarar topphuggning bra. Sämre är det med asp som lätt dör,

speciellt om det inte finns några dragare.

Hamlad björk nära torpet

Hällen. Foto från början av

1900-talet.

Arbetet med att topphugga träden gjordes av Järvalaget när vi i början topphögg

ett flertal träd. De har resurser att samla ihop och transportera bort de

stora mängderna ris och virke som bildas. För att minimera riskerna vid själva

topphuggningen med motorsåg har den som sågat stått i en korg som är fäst i

kranen på en lastbil. Därigenom står den som sågar säkert och lyfts upp till en

bra arbetsnivå.

Lövtäkten eller hamlingen kan sedan börja efter 3- 5 år. Då sågar eller klipper

vi av skotten som bildas och binder de till kärvar som sedan torkas. Vid lövtäkten

lämnas några dragargrenar som tas bort följande år när nya grenar har börjat

bildas. Lövtäkten återkommer sedan regelbundet med ett intervall på 3-5år.

Vi har inte topphuggit alla träd under samma år utan arbetet är utspritt under

ett antal år från det vi började. Anledningen är att vi vill kunna hamla några

träd varje år. Träden hamlas under senare delen av augusti. Med cirka 100 träd

som är topphuggna och ett intervall på mellan 3-5 år mellan lövtäkten på varje

träd har vi cirka 20 träd som ska skördas på löv varje år.

Lövtäkt

Om inte betesdjuren har ätit upp de skott som kommer på stammen klipper vi

av dessa med sekatör. Varje år kontrolleras och åtgärdas träden så att inga grenar

växer ut på stammen under 2 meters höjd.

De flesta trädarter klarar hamling men några av våra sälgar har inte klarat

upprepad hamling. Några björkar har också dött efter några års hamling. De

har vuxit på ganska torr mark och dött efter en torr sommar. Några av de äldre

sälgarna som hamlas har partier med död ved vilket gynnar insekter och fåglar.

Topphuggningen och den löpande lövtäkten gör att dessa döende träd kan

leva kvar lite längre. Hade de haft kvar sina stora kronor hade de med stor

sannolikhet blåst omkull. Lövtäkten bidrar till att det skapas viktiga miljöer i

kulturlandskapet för djurlivet. I flera av de lövkronor som växer ut i de träd

som vi har lövtäkt på har vi hittat fågelbon. De hamlade träden fungerar som

buskar på stam. Har kan fåglarna hitta skyddade häckplatser.

I vår skötseldatabas samlas all information om de hamlade träden. I den noteras

trädets art, diameter, vitalitet, höjd till topphuggningen och när olika åtgärder

är utförda.

Lövet binds i kärvar

HISTORISKT ODLINGSLANDSKAP MELLAN BÖG OCH VÄSBY SOLLENTUNA KOMMUN 2008


SKÖTSELERFARENHETER 18

Skötselträff med allmänheten är en viktig del av arbetet med de hamlade träden.

På en arbetskväll klarar 10-15 personer att hamla cirka 10 träd. Hamlingen

var förr ett farligt arbete med yxa på vingliga stegar. För att minska riskerna

arbetar vi från väl säkrade stegar som har stegfot. Grenarna sågar vi av med

handsåg. De hamlade träden har vi hållit låga, de är mellan två och tre meter

från marken till topphuggningsstället. Lövkärvarna kör vi med häst och vagn

till höskullen i Väsbys ladugård. De ställs där tre och tre i pyramidform på

golvet. Det torkade lövet får sedan fåren på vintern.

Stamkvistning

I vår strävan att skapa ett landskap med ålderdomlig karaktär har vi också

stamkvistat några ekar. Bonden fick inte ta bort ekar som skuggade eller

konkurrerade om näringen på ängar och åkrar. Eken var ett så kallat regale och

det innebar att eken tillhörde kronan som behövde ekvirke till skeppsbyggnad

och hus. Även på frälsejord fanns det begränsningar när det gällde ekar. Ett

sätt för bonden att komma runt förbudet var att stamkvista eken eller att topphugga

den. Vi stamkvistar några ekar så högt man kan nå med en stångsåg.

Lövtäkt.

Hagar

På kartan från 1811 är 5 hagar markerade i inägomarken, samliga av dessa är

nu betade. Inägomarken norr om vägen mellan Bög och Väsby betas också.

Den består av åkergärden och öppna backar med ett mindre antal buskar och

träd som är särskilt utvalda. Vi har tagit bort ett stort antal granar i betsmarkerna

och begränsat tallarnas antal. Träd som har växtsätt som visar att de

har vuxit upp i mer öppen miljö sparas. Hagarna ska domineras av lövträd och

buskar. Målet är att ha en stor mångfald av buskar och träd som hör hemma i

hagmark.

Betesdjur i inägomarken

Området kring Bög och Väsby är indelat i 25 betesfållor så möjligheterna att

styra betet är goda. Vi har möjlighet att reglera betestrycket i olika delar av

landskapet. De olika djurens betespreferenser ger oss ytterligare en möjlighet

att styra växtlighetens utveckling och sammansättning. Det negativa slitaget

från betesdjuren går mycket väl att eliminera genom en genomtänkt betesplanering.

HISTORISKT ODLINGSLANDSKAP MELLAN BÖG OCH VÄSBY SOLLENTUNA KOMMUN 2008


SKÖTSELERFARENHETER 19

För att öka betestrycket på delar av inägomarken har vi ett system av flyttbara

tillfälliga fårstängsel. Med hörnstolpar av trä och plaststolpar mellan kan vi

enkelt sätta upp elstängsel för att tex intensivbeta ett bryn med mycket slånuppslag.

På några av våra ängsmarker har vi efterbete med får genom att sätta

trästolpar och sedan rulla ut fårnät som fästen på trästolparna. När betet är

avslutat rullas nätet ihop och stolparna tas bort.

Bondeskogen

Den betade bondeskog ligger på utmarken 100 meter norr om Väsby byplats

i rätt historiskt läge. Skogen har en lång markanvändningshistorik som betad

utmark. Den är inte en igenvuxen beteshage.

Bondeskogen betas lätt vid ett par tillfällen under sommaren för att efterlikna

ett skogsbete där djuren inte uppehåller sig länge på varje plats. Byns djur

vallades runt på ganska stora skogsområden kring byn. Enligt 1811 års karta

ser vi att byns fägata mynnar ut i skogen. Byns djur har passerat bondeskogen

när de var på väg längre ut på skogsbete.

Skogsbruket i bondeskogen efterliknar bondens historiska uttag av ved och

gagnvirke. Genom en långsiktigt planerad plockhuggning återskapar vi långsamt

en gles och olikåldrig skog. Yxa används vid huggning och kapning av

stockarna. Varje år gör vi små uttag ur skogen, någon stor tall eller gran till

byggnadsvirke och ett antal mindre träd till gärdesgårdvirke. Stubbarna vid

timmerfällningen blir cirka en meter höga. Utkörningen sker med hästdragen

timmerkälke.

I bondeskogen lämnar vi inte kvar död ved eftersom allt torrt brännbart förr

togs omhand för att användas som bränsle i byn. Kvittenser på skogsuttaget

från 1800-talet visar på att mängden ved som byn ficka hugga i skogen var

liten. Behovet att plocka hem brännbart från skogen var troligen stort. För att

bibehålla en stor andel död ved för växter och djur har vi ibland flyttat död ved

från de intensivt skötta historiska ytorna till intilliggande områden.

Flyttbart elstängsel.

Skogsbete på utmarken.

Historiskt skogsbruk.

Hästdragen timmerkälke.

HISTORISKT ODLINGSLANDSKAP MELLAN BÖG OCH VÄSBY SOLLENTUNA KOMMUN 2008


SKÖTSELERFARENHETER 20

Hägnader

Vid nyuppsättning av hägnader placerar dessa i historiskt rätt läge enligt de

historiska kartorna. Några hägnader har vi flyttat så att de står historiskt rätt.

Hägnaderna stod förr ofta på åkerbackar med stenig morän. Där är det svårt

att få ned stolparna i den steniga marken. När vi bygger nya hägnader har vi en

metod vid uppsättningen av stolparna som fungerar bra. Genom att använda

en liten grävmaskin med ett fastsvetsat grovt spett på skopan kan maskinens

kraft användas för att trycka djupa hål även där det är hårt och stenigt. Stolparna

trycks sedan ned i marken med skopan som då är vänd med spettet uppåt.

Ny hägnad i historiskt rätt läge.

Område har många besökare och det är viktigt att göra hagarna tillgängliga

genom olika passager i staketen. Beroende på vilka djur som betar i hagen

använder vi olika modeller. I hagar där det finns hästar och kor bygger vi

”vinklar”. De fungerar bra om de byggs på rätt sätt. Vi har haft en del problem

med kalvar som tagit sig igenom ”vinkeln”. I fårhagarna har vi stegar över

staketet som fungerar bra. Om det behövs en övergång på ställen där det inte

passerar många människor har vi gjort en enklare variant genom att spika upp

två trappsteg av reglar på var sida om en stolpe.

Vinkelgenomgång.

Stegar över fårnät.

Enkel trappstegsövergång.

HISTORISKT ODLINGSLANDSKAP MELLAN BÖG OCH VÄSBY SOLLENTUNA KOMMUN 2008


SKÖTSELERFARENHETER 21

Gärdesgård i tvåsädesåkern

söder om Bögs gård.

Gärdesgårdar

Trägärdesgårdar var ett vanligt inslag i det historiska landskapet. Gärdesgårdar

bidrar till att ge ett ålderdomligt intryck av landskapet. Våra gärdesgårdar ska

också fungera som de gjorde förr, de är hägnader som ska hålla djuren borta

från den odlade marken.

En viktig princip vi följer när vi bygger gärdesgård är att de ska stå på historiskt

rätt plats. Genom att använda äldre lantmäterikartor där gärdesgårdarna är

inritade kan vi i fält mäta in den gamla sträckningen.

Gärdesgårdsbygge.

Gärdesgårdar finns nu vid tre platser. Väsby båtsmanstorps åker och äng är

inhägnade. Vid tvåsädesåker söder om Bögs gård har hägnaden som delade

åkern i två delar kommit på plats. Åkergärdet direkt norr om Bögs gård har

också en gärdesgård som förr hindrade gårdens djur att ta sig in på åkern från

hagen intill.

Virket tillgärdesgårdarna hugger vi i skogarna nära Väsby. Virkesåtgången för

100 meter gärdesgård är minst 200 gärdsel som är 3-5 meter långa och 200

störar. Gärdesgårdarna bygger vi efter en uppländsk modell där störparen står

på 3 fots (90 cm) avstånd och gärdslen passerar 7 störpar. Gärdsgården binds

ihop med tre vridna vidjor per störpar.

För att få vidjorna smidiga så att de går att vrida behöver de basas i hett vatten

eller vattenånga. Vi har gjort en anordning av ett grovt järnrör med fastsvetsade

ben för basningen. Röret fylls med vidjor och vatten som upphettas av en eld

under röret. Metoden är inte historisk, men den gör att vi mer rationellt kan

bygga gärdesgårdar i landskapet. Vid visningar berättar och visar vi de moment

och arbetssätt som användes förr.

Basningsrör.

HISTORISKT ODLINGSLANDSKAP MELLAN BÖG OCH VÄSBY SOLLENTUNA KOMMUN 2008


SKÖTSELERFARENHETER 22

Torpen

Till gårdarna var torp knutna. Torpen var oftast placerade vid inägomarkens

utkanter eller på utmarken kring byn. Avståndet mellan byn och torpen var

vanligen minst 800 meter. Odlingsbar mark som låg närmare byn än så brukas

från byn. Blev avståndet större, tog det för mycket tid för transporter till och

från åkern. Det blev för långt avstånd att köra ut stallgödsel från byn bort till

åkrarna.

Markerna kring torpplatserna vid Barsäll, Hällen och Väsby båtsmanstorp har

röjts fram ur skogen. Vid Väsby båtsmanstorp har torparens åker och äng åter

har tagits i bruk.

Hällen

Torpet låg väster om Väsby gård vid gränsen till utmarken. Runt torpplatsen

har åkrar och åkerkanter röjts fram. Torpmiljön ligger idag i en beteshage och

hålls öppen med bete.

Barsäll

Söder om Väsby låg torpet Barsäll på utmarken vid utmarksgränsen. Efter den

initiala röjningen utförs slåtter varje år för att hålla torpplatsen öppen och för

att utveckla ängsfloran. I kanten ut mot åkern har vi avverkat en ganska högvuxen

aspridå. Här gjorde vi ett prov med att hugga aspen så att det blir 1,2

meter höga stubbar för att slyuppslaget skulle begränsas. Vi hittade denna

metod i en av de äldre källorna. Resultatet är att slyuppslaget minskar markant

jämfört med om man hugger träden med låga stubbar.

Väsby båtsmanstorp

Lantmäterikartan från 1811 visar att 800 m norr om Väsby byplats låg ett

båtsmanstorp. Väsby by och båtsmanstorpet var förbundna med varandra genom

en stig på utmarken. Kartan visar en tydlig bild av torpets markanvändning.

Torpet hade åker, slåttermark, torpstuga och ladugård. Allt var omgivet

av en hägnad.

Det stora initiala arbetet var att avverka och röja fram torpets åker och slåttermark.

Här hade ett 40-årígt granbestånd och en del aspar vuxit upp. Träden

Karta från 1811

Visning av torpplatsen Väsby

båtsmanstorp.

Skörd på torparens åker.

Höet körs in.

HISTORISKT ODLINGSLANDSKAP MELLAN BÖG OCH VÄSBY SOLLENTUNA KOMMUN 2008


SKÖTSELERFARENHETER 23

En liten bandgrävare fyllde igen hålen efter stubbarna.

fälldes med motorsåg och eftersom vi inte ville ha några markskador efter

fordon på ängsmarken använde vi oss av en lätt traktor och hästar för

utkörningen av virket.

Tjältand bröt upp stubbarna.

Stubbarna på ängsmarken har vi kapat så lågt som möjligt. Denna metod sliter

hårt på sågkedjorna. Vi gjorde några försök med stubbfräsning men det gav

markskador och kostnaderna blev höga. Åkermarkens stubbar bröt vi loss med

hjälp av en liten grävmaskin som hade en skopa med tjältand. Med denna

kunde hela stubben och rötterna lyftas upp. Efter det att stubbar och rötter

forslats bort fyllde grävmaskinen igen groparna efter stubbarna. Åkern plöjdes

sedan med en modern traktor som därigenom fick upp mindre rötter och

jämnade ut åkerytan. Sista momentet med traktorn var att harva och sladda

åkern. Efter dessa arbetsmoment kunde åkern börja brukas på gammalt sätt

med hästdraget årder och harv.

Traktor plöjer upp de mindre

rötterna från träden som fälldes.

Fornlämningar

I det historiska landskapet finns ett stort antal fornlämningar. Här finns gravar,

gravfält, spår av odling, stensträngar, skålgropar och boplatsterrasser. Vi

har röjt fram lämningarna så att de blir tydliga för besökarna. De flesta fornlämningar

ligger i hagar så bete hindrar att de växer igen. Om det växer upp

buskar och småträd tar vi bort dessa manuellt.

Dämmen

Två mindre vattendrag går igenom det historiska landskapet. Från sydost kommer

en bäck som avvattnar åkrarna mot Knista gård. Vattnet rinner vidare

genom våtmarken öster om Bögs gård. Fram till slutet av 1800-talet var den

våtmarken Bögs gårds stora slåtteräng.

Från de forna starrslåtterkärret söder om Väsby gård rinner ett vattendrag österut

genom dalgången mellan gårdarna och slutligen norrut mot sjön Ravalen.

Vattnet rann tidigare söderut från kärret mot Igelbäcken. Efter att en vattendelare

blev bortsprängd vid slutet av 1800-talat avvattnas kärret till Ravalen.

Vattensystemet regleras numera på tre platser längs bäcken mot Ravalen. Ett

av dämmena finns nära den plats där vattendelaren tidigare låg. Genom att

reglera vattennivån kan vi återställa fuktighetsförhållandena och efterlikna de

förhållanden som bönderna hade förr i tiden. Partierna närmast vattendraget

är återställda med en fuktäng som står under vatten på våren. Det stora

starrslåtterkärret regleras också med ett dämme vid utloppet av kärret. På våren

och försommaren hålls en hög vattennivå, vilket medför att en del av kärret

har en fri vattenyta. Kärret är idag en värdefull fågellokal på Järvafältet. Med

hjälp av dämmena kan vi återskapa de naturliga årstidsvariationerna i vattenståndet.

Dämme – Bögs gårds stora

slåtteräng.

HISTORISKT ODLINGSLANDSKAP MELLAN BÖG OCH VÄSBY SOLLENTUNA KOMMUN 2008


SKÖTSELERFARENHETER 24

Bilaga 1. Redskapsförteckning

Ängslåtter

Lie

Lie med kort blad

Eggskydd för lie. Tillverkad av skyddsrör för elkabel dimension

5 cm

Motorslåtterbalk

Räfsa

Bryne med långt skaft för den ovane så att inte fingrarna blir

skurna vid bryningen.

Bryne kort

Slipsten med stor diameter för att eggen på liebladet ska få

rätt vinkel. diametern 45 cm.

Högaffel

Hässjor, Stånghässja med A-formade stegar

Stånghässja med ”gubbar” stolpar med tappar

Hammare, 3” och 4” spikar

Spett

Redskap till utställning. Äldre liar och räfsor av olika modeller

från olika delar av Sverige

Vallslåtter

Redskap som vid slåtter

Hästdragen slåttermaskin

Hästdragen släpräfsa

Hästdragen balansräfsa

Hästdragen flakvagn

Hässjor, Stånghässja med A-formade stegar

Stånghässja med ”gubbar” stolpar med tappar

Trådhässja

Hammare, 3” och 4” spikar

Fagning

Räfsa

Lövräfsa

Pressning för transport av löv och grenar.

Grensekatör för slyuppslag.

Eldningsredskap, hink spade

Lövtäkt

Sekatör

Grensekatör

Bågsåg

Japansåg

Beskäringssåg

Stege 2,5 m med stegfot och rem för säkring runt

trädets stam.

Snöre till kärvarna

Kniv

Skörd

Lie

Räfsa

Krakstörar

Spett

Tröskning

Slaga

Rissel

Balja

Kastskopa

Sopkvast

Rensverk, handdrivet

Hinkar

Våg

Röjning

Motorsåg

Röjsåg med röjsnöre, sågklinga, trekantklinga.

Bondeskogen

Yxa

Timmerkälke

HISTORISKT ODLINGSLANDSKAP MELLAN BÖG OCH VÄSBY SOLLENTUNA KOMMUN 2008


SKÖTSELERFARENHETER 25

Bilaga 2. Aktiviteter i landskapet

Kom och ta del i bruket av den historiska marken. Här får du upplevelser och

handfast kunskap om gammaldags kultur, arbetsuppgifter och kunskap som

förr fördes vidare från generation till generation. Syftet med aktiviteterna i det

historiska odlingslandskapet är att visa och sprida kunskap om det landskap

som formats av människan under lång tid. Landskapet återfår samtidigt ett

utseende som hör ihop med det historiska bruket av marken. De äldre skötselmetoderna

håller gammal bondekunskap levande. I odlingslandskapet går naturvård

och kulturmiljövård hand i hand.

Vi arbetar med markerna mellan Bögs gård och Väsby. Bondeskogen intill den

gamla byplatsen vid Väsby brukas med äldre metoder. Skogen gav bonden

många nyttigheter. Plockhuggning, skogsbete, lövtäkt gjorde skogen gles, luckig

och olikåldrig. Traditionellt ängsbruk med lieslåtter bedrivs på flera gamla slåttermarker.

Ängarna fagas på våren, slås med lie i juli-augusti och efterbetas av får,

hästar eller kor när höet är inkört. På åkern intill Väsby gård odlas hö i en

vallodling som slås med hästdragen slåttermaskin. På en åker som förr brukats

i tvåsäde har åkerbruket återupptagits med hästdragna redskap. Rågen skördas

med lie och tröskas sedan med slaga. Allmogeåkern vid Väsby odlas med växelbruk

som användes från mitten av 1800-talet till långt in på 1900-talet. Här

växer en sjuårig växtföljd som infördes på Väsby gård under 1890-talet. I

allmogeåkern odlas också andra åkergrödor som var vanliga i bondens åkrar

förr i tiden som lin, rova, ärtor och potatis. Flera träd i odlingslandskapet

hamlas för att som förr ge lövfoder till gårdens djur. Vid Väsby båtsmanstorp

brukas torparens åker och äng på gammalt sätt. Flera gamla redskap och maskiner

har ställts i ordning och används i det äldre jordbruket; vagnar, slåttermaskin,

räfsor, årder, harvar, slagor, rensverk och timmerkälkar. Ett äldre tröskverk

finns också till beskådande.

Vid skötselträffarna får intresserade prova på de gamla skötselmetoderna. Tanken

är att sprida kunskap som kan användas i liknande kulturmiljöer eller

kanske på den egna tomten eller vid sommarstället. Temavandringarna berättar

om områdets arkeologi, odlingshistoria, växter och djur. Visningarna presenterar

aktuella teman som Floras Trädgård, Allmogeåkern, Tvåsädesåkern,

torpplatserna, gärdesgårdsbygge eller linberedning. Landskapsvärden informerar

om odlingslandskapet och arbetar praktiskt med den historiska skötseln.

Aktuell information om värdens program och arbetsuppgifter anslås i

Floras Trädgård.

Skötselträff ängsslåtter.

Temavandring vid Bögs gård.

Visning i Floras Trädgård.

Kungabesök september

HISTORISKT ODLINGSLANDSKAP MELLAN BÖG OCH VÄSBY SOLLENTUNA KOMMUN 2008


SKÖTSELERFARENHETER 26

Bilaga 3. Beskrivning av projektet

Mellan Bögs gård och Väsby gård i Sollentuna är odlingslandskapets historia

väl bevarad. Jordbruket har präglat landskapet från bronsålder fram till nutid.

Här finns en lantlig atmosfär i storstadens närhet! Varje år arrangeras skötselträffar,

temavandringar och visningar.

I Floras Trädgård vid Väsby gård visas växter som har funnits i människans

närhet under olika tider, från forntid fram till idag. Trädgården är en samlingsplats

för informationen om det historiska landskapet.

I allmogeåkern vid Väsby gård visas en 7-årig växtföljd, gamla grödor och

åkerogräs. Flera gamla slåttermarker sköts med gamla metoder. I bondeskogen

norr om Väsby gamla byplats formas skogen som förr av bondens mångbruk.

Markerna kring Väsby båtsmanstorp har åter röjts fram ur skogen och torparens

åker och äng har tagits i bruk. Torpplatserna Barsäll och Hällen är också

röjda och informationsskyltar finns på plats. Tvåsädesåkern vid Bögs gård

odlas enligt ett system som var vanligt från medeltiden fram till 1800-talet. I

åkern finns flera gamla åkerogräs. I landskapet mellan Bög och Väsby finns ett

hundratal hamlade träd som regelbundet skördas på löv.

Fornlämningar berättar att området har varit bebott sedan bronsåldern. Fossila

åkrar visar var bronsålderns bönder tog upp de första odlingarna. Från järnåldern

finns fornborg, gravfält, stensträngar, boplatser och åkrar. Med hjälp av

kartor från 1600-talet och 1800-talet ser vi den gamla byplatsen och vi kan se

gränsen mellan utmark och inägomark. Kartorna visar vad som förr var åker,

slåttermark och betesmark.

Riktmärket för arbetet i det historiska odlingslandskapet kan sammanfattas i

följande mening: ”Vi vill göra rätt sak på rätt plats vid rätt tidpunkt och

med rätt metod och material.”

Tvåsädesåkern.

Floras Trädgård.

Allmogeåkern.

HISTORISKT ODLINGSLANDSKAP MELLAN BÖG OCH VÄSBY SOLLENTUNA KOMMUN 2008


mot torpet

Barsäll

SKÖTSELERFARENHETER 27

13 Topphuggen ek

14 Åkerröse

15 Ålderdomlig åkermark

16 Tidigare slåttermark

9 Väsby bytomt

10 Gammal väg

11 Fägata

12 Hålväg

Äldre spår i landskapet

1 Gravfält 5 Boplatsterrass

2 Gravar 6 Skärvstenshög

3 Fornborg 7 Forntidsåker

4 Skålgropar 8 Stensträng

D Bondeskogen

E Väsby båtsmanstorp

F Tvåsädesåkern vid Bög

G Hamlade träd

mot torpet Hällen

Projekt i landskapet

A Floras trädgård

B Allmogeåkern vid Väsby

C Slåttermarker

HISTORISKT ODLINGSLANDSKAP MELLAN BÖG OCH VÄSBY SOLLENTUNA KOMMUN 2008


SKÖTSELERFARENHETER 28

E4

Häggviks

trafikplats

PROMENADVÄG

FRÅN HÄGGVIKS STATION

KOMMUNGRÄNS

MOT STOCKHOLM

E4

Hitta

Gårdarna Bög och Väsby ligger strax väster om Häggviksavfarten på E4:an.

Kör Bagarbyvägen och sväng upp på Knistavägen, fortsätt under E4:an och

sedan höger och följ Norra Kolonnvägens förlängning norrut. Från pendeltågsstationen

i Häggvik är det cirka 20 minuters promenad till Bögs gård.

Kontaktinformation

Har du frågor om landskapet kan du kontakta:

Sollentuna kommun/Naturvård tel 08 - 96 43 70

Mer information finns på: www.sollentuna.se

HISTORISKT ODLINGSLANDSKAP MELLAN BÖG OCH VÄSBY SOLLENTUNA KOMMUN 2008

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!