OM MARKNADSFÖRING AV ANSIKTSKRÄMER

OM MARKNADSFÖRING AV
ANSIKTSKRÄMER
Juli 2006
Konsumentföreningen Stockholm

Sammanfattning
Konsumentföreningen Stockholm (KfS) har under hösten 2005 och våren 2006 granskat
marknadsföringen av ansiktskrämer, främst så kallade antirynkprodukter.
2005 omsatte den europeiska kosmetikindustrin 65 miljarder euro. Hudvårdsprodukter,
dit antirynkprodukter räknas är bland de största produktgrupperna. Mellan 1997 och 2004
har omsättningen av hudvårdsprodukter i Sverige ökat med nära 75 % - från 1208
miljoner kronor till 2104 miljoner kronor.
Kosmetiska och hygieniska produkter regleras genom Kosmetikdirektivet.
Marknadsföringen av antirynkkrämer regleras i Marknadsföringslagen och
Läkemedelsverkets föreskrift LVFS 2004:12.
Det företag som är ansvarig för en produkt måste kunna presentera bevis för den effekt
som de uppger att produkten har. En produktdossier ska finnas tillgänglig för
myndigheter där effektstudier och annat ska redovisas.
Effektstudier görs genom in vitrostudier på hud eller cellkulturer, genom studier på
människa och/eller genom olika mätinstrument.
Colipa, den europeiska branschorganisationen för kosmetik och hygien, har tagit fram
riktlinjer som bland annat tar upp vad företag ska tänka på när det gäller reklam och
marknadsföring av kosmetiska och hygieniska produkter.
KfS har granskat 58 annonser, varav 35 är för antirynk/anti-age-produkter. En majoritet
av annonserna för antirynkprodukter hade någon form av påstående om produktens
effekt. Knappt hälften av dem hade ytterligare information, till exempel vilken slags studie
som genomförts. När det gäller ansiktskrämer och hudvårdserier var det betydligt färre
som hänvisade till studier eller som gav mer information. Informationen är i stort sett
alltid mycket kortfattad och det finns små möjligheter för konsumenter att få djupare
information.
Hänvisningarna till studier varierar från minimal information, som Dermatologiskt
testad , Testad av oberoende kosmetikalaboratorier eller In vitro till något mer
utförlig information, Testad på 38 kvinnor i 12 veckor. Bäst uppnådda resultat på 25 %
av testgruppen . Generellt är det svårt att få mer information om hur studien är gjord.
I reklam och marknadsföring används ofta uttryck av vetenskaplig eller teknisk karaktär.
Exempel är Multi-funktionell bio-protector (Lumene), 25000 mikro-lyft (Lancôme),
V itaNutri8-systemet (Lancôme), Kollagenbiokapslar expanderar (L Oréal), Future Perfect
cellvektor-teknologin (Estée Lauder), Natural Musculifter (Kanebo), Expert-systemet
Microdermabrasion (Roc). Information som inte säger gemene man någonting.
När det gäller antirynkprodukter, så är det inte uppenbart vilka rynkor det är som
försvinner om man använder dem. Som oinvigd i hur huden fungerar man kan mycket väl
få intryck att alla slags rynkor kan påverkas. Det är följande exempel på:
Serum för ökad kollagenproduktion som reducerar rynkor (Lancôme)
Nästan som nylyft och tydligt föryngrad (Yves Rocher)
Kan förhindra hudens åldrande (Priori)
Bli år yngre. 7 x snabbare (Estée Lauder)
Dior Innovation Center har identifierat 20 orsaker till hudens åldrande. Capture Totale
bekämpar dem alla (Dior)
2

Slutsats
Det är mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att utifrån kosmetikbranschens marknadsföring
av antirynkkrämer bedöma relevansen i det som påstås om produktens effekt.
Det är också svårt för en vanlig konsument att få fördjupad information om de studier som
ligger till grund för ett påstående. Endast den myndighet som ansvaret för tillsynen av
kosmetik- och hygienprodukter i respektive land har rätt att granska en
produktinformationsmapp.
Det är mycket svårt att som konsument göra ett medvetet val och kunna jämföra en produkts
effekt med en annan med utgångspunkt från marknadsföringen. Det är inte bara svårt att
skilja en antirynkprodukt från en annan, utan det är också svårt att förstå skillnaden hur en
ansiktskräm som sätter igång en förnyelseprocess på flera nivåer eller som neutraliserar
följderna av UVA/UVB-strålning skiljer sig från en antirynkprodukt.
Krav
Konsumentföreningen Stockholm vill att:
För att få använda påståenden om en kosmetikas effekt i marknadsföringen ska
produkten ha testats dubbelblint mot en placebo eller en standardiserad krämbas.
Standardiserade vetenskapliga metoder ska användas.
Produktens effekt in vitro ska inte kunna åberopas i marknadsföringen.
Testpersonerna ska vara relevanta för målgruppen och för det som påstås i reklamen.
Det bör finnas ett oberoende system för utvärdering av produkternas effekt, antingen ett
certifieringssystem eller standarder för till exempel antirynkeffekt hos antirynkprodukter.
Termerna som används skulle kunna harmoniseras.
För att visa att påståendena i marknadsföringen har genomgått en oberoende vetenskaplig
granskning kan en särskild logotyp finnas på produkten.
Biverkningar och eventuella restriktioner för hur produkten ska användas ska stå klart
och tydligt på förpackningen.
Konsumenten ska kunna få ta del av den dokumentation som ligger till grund för
påståendena i marknadsföringen. Om reklamen inte refererar till publicerade rapporter
utan till interna studier så ska dessa kunna lämnas ut vid begäran.
Läkemedelsverket ska avsätta erforderliga resurser för att kontinuerligt granska reklam
och marknadsföring av kosmetik så att den stämmer överens med gällande regler.
Internationella Handelskammaren (ICC) ska ta fram regler för reklam och
marknadsföring av kosmetika.
För ytterligare information:
Louise Ungerth, chef konsumentfrågor, tel 08-714 39 71, 070-341 55 30
Ulrika Lamberth, informatör, tel 08-714 39 72, 070-341 55 31
Webbplats: www.konsumentforeningenstockholm.se
Konsumentföreningen Stockholm har 570 000 medlemmar. Föreningen arbetar med att
stärka konsumenternas ställning i samhället och är delägare i Kooperativa Förbundet.
3

Innehållsförteckning
Bakgrund 5
Syfte 5
Kartläggningens omfattning 5
Avgränsningar 6
Marknadsutveckling 6
Lagar och regler för kosmetiska produkter 6
Marknadsföring med medicinska påståenden inte tillåtet 7
Effektbevisning 8
Branschens riktlinjer 8
Kosmetika + läkemedel = kosmeceutika 9
Kan hudens åldrande förhindras? 10
Vad innehåller krämerna? 11
Hur testas krämernas effekt? 11
Hur redovisas testerna? 13
Vad kan konsumenterna få reda på? 13
Har krämerna någon effekt? 14
Har priset någon betydelse? 15
Resultat och avslutande diskussion 15
Information som förvillar 16
Omöjligt med en djupare effekt? 16
Svårt att avgöra krämens effekt 17
Inför standarder 17
Konsumentföreningen Stockholms krav 18
Bilaga 1: Sammanställning annonsstatistik 19
Bilaga 2: Exempel på annonser 20
Övrigt material: Marknadsföring av skönhetskrämer
4
79 exempel

Bakgrund
Marknadsföringen av kosmetiska produkter som hudkrämer är omfattande. Konsumenterna
möter den framförallt genom veckotidningsannonser, där krämerna marknadsförs med hjälp av
vetenskapliga uttryck, referat till kliniska studier och genom att olika ingredienser och deras
effekter framhålls.
Konsumentföreningen Stockholm har under många år arbetat med att granska marknadsföring.
Konsumenterna ska få den information som de behöver inför ett köp, och vilseledande
marknadsföring ska motverkas. I år har vi valt att granska marknadsföringen av så kallade
antirynkprodukter. Vi har tittat på vilken lagstiftning och andra regler som gäller för
marknadsföringen av denna typ av krämer och jämfört med verklighetens annonser och annat
marknadsföringsmaterial. Är det möjligt för en vanlig konsument att bedöma om påståenden i
annonserna stämmer och hur ska man veta vilken kräm som är bäst den som kostar 100 kronor
eller den som kostar 1000 kronor?
Syfte
Att undersöka marknadsföringen av ansiktskrämer, främst antirynkprodukter, och se om den
stämmer överens med de lagar och regler som gäller.
Att undersöka om konsumenterna får den information som behövs för att kunna göra ett
medvetet val.
Kartläggningens omfattning
Vi har under hösten 2005 och våren 2006 granskat:
35 annonser för olika slags antiage/antirynkprodukter
1 annons för ett kosttillskott
16 annonser för olika slags ansiktskrämer
4 annonser med produkter riktade till män
2 annonser för cellulitkrämer
i ett slumpvis urval av tidningar; Amelia, Tara, Damernas värld, M Magasin, Elle, Femina, Café,
Slitz och King.
Vi har också granskat:
Yves Rochers produktkatalog
13 produktinformationsblad från Olay, Jabu she, Roc, Kanebo, Dior, Vichy, Phytomer,
Lancôme, Clarins, Estée Lauder, Elizabeth Arden och Dr Hauschka.
Informationen på 7 produktförpackningar
Vi har jämfört påståenden i annonser, i produktkatalogen, produktinformationsblad och på
förpackningar med regelverket för marknadsföring av denna typ av produkter.
Olika produkter riktar sig till olika målgrupper. Vi har tittat på produkter som enbart säljs på
salonger, produkter som säljs på apotek, produkter som riktar sig till konsumenter i allmänhet
(har ett lägre pris) och lyxigare produkter (har ett betydligt högre pris).
Vi har också tagit del av en jämförande undersökning av en vanlig hudkräm och en dyrare kräm
när det gäller deras effekt på huden.
5

Avgränsningar
Kartläggningen gäller framförallt marknadsföring av antirynkprodukter, men även annonser för
andra slags ansiktskrämer har granskats. Vi har också tittat på ett fåtal annonser för krämer som
ska förhindra celluliter. Krämer klassade som läkemedel omfattas inte av denna undersökning.
Marknadsutveckling
Försäljningen av kosmetika och olika slags skönhetskrämer ökar. Mellan 1997 och 2004 har
omsättningen av enbart hudvårdsprodukter i Sverige ökat med 75 % - från 1208 miljoner kronor
till 2104 miljoner kronor 1 .
2005 omsatte den europeiska kosmetikindustrin 65 miljarder Euro. Hudvårdsprodukter, dit
antirynkprodukter räknas är bland de största produktgrupperna vid sidan av hårvård och
hygienprodukter 2 .
Ökningen hänger samman med det stora intresse för vårt utseende som finns idag, bland såväl
kvinnor som män. Från att tidigare varit ett kvinnligt område, har försäljningen av
hudvårdsprodukter riktad till män ökat. Bland annat visar L Oréals senaste årsrapport att
hudvårdprodukter för män är den snabbast växande varukategorin för företaget en ökning med
11 procent 3 .
Att det ligger mycket forskning bakom många av företagens produkter råder ingen tvekan om.
L Oreal som är världsledande i kosmetik- och hygienbranschen har nästan 3000 anställda som
arbetar med forskning och utveckling. Under 2005 investerade de 496 miljoner euro i forskning
och utveckling 4 .
Lagar och regler för kosmetiska och hygieniska produkter
Kosmetiska och hygieniska produkter regleras genom Kosmetikdirektivet (76/768/ EEG). I
Sverige införs kosmetikdirektivet genom Förordningen om kosmetiska och hygieniska produkter
(SFS 1993:128) och Läkemedelsverkets föreskrifter.
Kosmetikadirektivet innehåller krav på produktens sammansättning, märkning och förpackning.
Producenterna måste kunna visa upp detaljerad information gällande produktsäkerhet och
information om biverkningar kan fås vid anmodan.
Kosmetiska och hygieniska produkter är ämnen eller beredningar som är avsedda att appliceras
på människokroppens yttre delar eller på tänder och slemhinnor i munhålan i uteslutande eller
huvudsakligt syfte att rengöra eller parfymera dem, förändra deras utseende, korrigera kroppslukt,
skydda dem eller bibehålla dem i gott skick. 5
1
Statistik från Kemisk-Tekniska Leverantörsförbundet (KTF), www.ktf.se.
2
Pressmeddelande från Colipa 2 juni 2006.
3
Artikel Försäljning av hudvårdsprodukter för män ökar fortfarande , Supermarket.se, 2006-06-09.
4
www.loreal.com.
5
SFS 1993:1283, l § Utdrag ur förordning om kosmetiska och hygieniska produkter. Exempel på produkter är
hudkrämer, makeup och munvårdsprodukter.
6

I Sverige är Läkemedelsverket central tillsynsmyndighet för kosmetiska och hygieniska produkter.
Alla företag som tillverkar, importerar eller saluför kosmetiska eller hygieniska produkter
omfattas av särskilda bestämmelser. Tillverkaren eller importören ansvarar själv för att gällande
bestämmelser efterföljs. Läkemedelsverket ska genom marknadskontroll följa upp att reglerna
efterföljs. Alla företag som säljer hygien- och kosmetikprodukter ska anmäla sig till
Läkemedelsverkets företags- och produktregister och betala en årlig avgift.
Det finns en omfattande lagstiftning kring hygien- och kosmetikprodukter i Sverige; miljöbalken,
Läkemedelsverkets föreskrifter, lagen om brandfarliga och explosiva varor, arbetsmiljölagen,
marknadsföringslagen samt produktsäkerhetslagen 6 . Framförallt två av dessa regelverk är aktuella
när det gäller marknadsföringen av anti-rynkkrämer; Marknadsföringslagen och
Läkemedelsverkets föreskrift LVFS 2004:12.
Marknadsföringslagen säger att näringsidkaren ska lämna sådan information som är av
särskild betydelse från konsumentsynpunkt. Marknadsföringen får inte vara vilseledande. Det
som utlovas ska vara sant. Vidare säger Paragraf 15 i Läkemedelsverkets föreskrift 2004:12 att
Behållaren, ytterförpackningen eller annan varupresentation får inte vara försedd med information som kan
tillägna produkten egenskaper som den inte har. Eller, med andra ord en skönhetskräm måste ha den
effekt informationen på förpackningen och marknadsföringen säger att den har.
Ansvarig för att informationen utformas på rätt sätt är den som säljer och marknadsför
produkten.
Marknadsföring med medicinska påståenden inte tillåtet
Kosmetiska och hygieniska produkter får inte marknadsföras med påståenden om medicinska
effekter. Marknadsföring som direkt eller indirekt anger att en produkt kan användas till att
förebygga, bota eller lindra sjukdom kan göra att produkten måste klassas som ett läkemedel.
Eftersom produkterna inte är godkända som läkemedel, kan sådan marknadsföring innebära ett
brott mot läkemedelslagen.
Ett läkemedel är en vara som är avsedd att förebygga, bota eller lindra sjukdom, eller användas i
likartat syfte. Avsikten med varan är alltså en central del av klassificeringen. En produkt kan
också klassas som ett läkemedel om den innehåller en läkemedelssubstans eller annan ingrediens
som ger produkten ett underförstått medicinskt syfte. I vissa fall kan en ingrediens ha ett
kosmetiskt syfte i låg halt, men syftet blir medicinskt om halten är högre 7 .
I november 2005 kom EU-kommissionen med ett vägledande dokument när det gäller
gränsdragningen mellan läkemedel och kosmetika 8 , i vilket gränsen mellan kosmetika och
läkemedel skärps. Där framgår att produkter klassas som läkemedel om de har farmakologiska,
metaboliska eller immunologiska effekter på kroppen ( every product that restores, corrects or modifies
physological functions by exerting a pharmacological, immunological or metabolic action ). De vägledande
dokumenten används som rättesnöre av EU:s medlemsstater.
6 Informationsblad från Kemisk-Tekniska Leverantörsförbundet (KTF).
7 Läkemedelsverkets hemsida, www.lakemedelsverket.se.
8 Guidance Document on the Demarcation between the Cosmetic Products Directive 76/768 and the Medicinal
Products Directive 2001/83.
7

Läkemedelsverket ger på sin webbplats exempel på påståenden som får och inte får användas vid
marknadsföring av kosmetiska och hygieniska produkter. Exempelvis får man inte säga att en
kosmetik- eller hygienprodukt kan motverka, bota eller lindra hudproblem, såsom klåda, eksem,
utslag eller allergiska reaktioner, eftersom det är att betrakta som medicinska påståenden.
Däremot är det tillåtet att säga till exempel en kräm kan vara mjukgörande vid torr hy , det är
inte ett medicinskt påstående.
Effektbevisning
I såväl Kosmetikdirektivet, artikel 7a, som i Läkemedelsverkets författningssamling, § 23 9 , står att
det företag som är ansvarig för en produkt måste kunna presentera bevis för den effekt som de
uppger att produkten har. Det innebär att det är ett krav att studier görs för att bevisa de effekter
som en produkt sägs ha i marknadsföringen. För varje produkt som tillverkas eller släpps på
marknaden inom EU ska det också finnas en produktinformationsmapp som myndigheterna har
rätt att granska. Det land/stad som är understruket på förpackningen anger var mappen finns.
Branschens riktlinjer
Utöver att Läkemedelsverket övervakar att branschen följer gällande lagstiftning, så gör även den
svenska branschorganisationen Kemisk-Tekniska Leverantörsförbundet (KTF) det i viss mån.
Dels genom att det är ett krav att medlemmar följer gällande lagar och regler, dels genom att
KTF håller ett öga på företagens marknadsföring. De har också en vägledning för
marknadsföringspåståenden om kosmetiska och hygieniska produkter. Vägledningen håller på att ses över i
syfte att skärpa skrivningarna.
Utöver detta så har Colipa, den europeiska branschorganisationen för kosmetik och hygien,
riktlinjer för vad kosmetiktillverkare bör tänka på för att marknadsföring och reklam ska möta kraven i
Kosmetikadirektivet och inte vara vilseledande. De är dock inte bindande och det finns inte någon
nämnd eller dylikt som granskar att riktlinjerna följs. Colipas riktlinjer säger bland annat att man
vid utformande av produktpåståenden ska väga in en eller flera av nedanstående villkor .
Produkten ska leva upp till rimliga förväntningar som påståendena om produktens
fördelar skapat hos konsumenten.
När påståenden formuleras är det viktigt att väga in det helhetsintryck som
produktpresentationer och reklam ger konsumenten.
Abstrakta, retoriskt överdrivna påståenden behöver vanligtvis inte bevisas, men ska vägas
in när man uppskattar vilken effekt ett påstående kan få.
Påståenden om en kosmetisk produkt ska stödjas av information på den färdiga
produkten och/eller dess ingredienser och/eller kombination av ingredienser.
Påståenden ska stödjas av sunda, relevanta och tydliga bevis. Sådana bevis kan baseras på
generellt accepterade fakta, experimentella studier (biokemiska metoder, olika slags
utvärderingar, till exempel sensoriska samt studier där man inte använder sig av
människor) och konsumenttester 10 .
9
Bevisning för den effekt som produkten uppges ha, om detta är motiverat med hänsyn till arten av denna
verkan eller typen av produkt.
10
Guidelines for the Evaluation of the Efficacy of Cosmetic Products, s. 4. Fritt översatt.
8

Frivilliga branschöverenskommelser och grundregler för reklam
Inom vissa branscher och produktområden förekommer frivilliga överenskommelser när det
gäller marknadsföring av produkter. Ett exempel är den svenska livsmedelsbranschen som har
enats om regler för marknadsföring av livsmedel med produktspecifika hälsopåståenden. För att
få påstå att ett livsmedel har vissa hälsofrämjande egenskaper, så måste detta bevisas
vetenskapligt och studierna granskas av en oberoende expertpanel. Om det finns vetenskapliga
bevis för hälsopåståendet så får produkten marknadsföras med en speciell logotype. Om man vill
klaga på en produkts påstådda hälsoeffekt vänder man sig till Bedömningsnämnden för Kost-
/Hälsainformation, BKH som behandlar ärendet 11 .
Vidare har den Internationella handelskammaren (ICC) tagit fram ICC:s grundregler för
reklam . De säger att reklamen ska vara vederhäftig, inte vilseledande samt att den ska följa vad
som anses vara god marknadssed. Om man tycker att en viss marknadsföringsåtgärd inte följer
dessa krav kan en anmälan göras till Marknadsetiska Rådet (MER), som behandlar inkomna
frågor och tolkar ICC: s regler. För vissa områden, till exempel miljöreklam, har ICC utarbetat en
särskild miljöreklamkod, som en slags fördjupning av grundreglerna.
När det gäller kosmetik- och hygienbranschen har ICC idag inte någon kosmetikreklamkod . Inte heller har
kosmetikbranschen någon frivillig överenskommelse med en granskningsnämnd lik den som den svenska
livsmedelbranschen har.
Kosmetika + läkemedel = kosmeceutika
Samtidigt som gränsen mellan läkemedel och kosmetika skärps på EU-nivå, kommer produkter
ut på marknaden som marknadsförs som en korsning mellan kosmetika och läkemedel -
cosmeceuticals 12 . Dessa antirynkpreparat och hudvårdsprodukter som gör medicinska anspråk
växer snabbare än någon annan typ av kosmetika och kosmetikföretagen satsar stora summor på
forskning och marknadsföring. Tvärtemot de lyxiga förpackningar som anti-rynkprodukter
vanligtvis säljs i, är förpackningarna ofta mer modesta. Ett exempel är Stri-Vectin, som säljs i
plasttub. Konsumenternas tankar ska gå till läkemedel, inte kosmetika 13 .
Begreppet cosmeceutical är skapat av kosmetikindustrin och det finns inte idag som ett
regulatoriskt begrepp eller som en etablerad produktkategori. Läkemedelsverket har ännu inte
gjort någon närmare granskning av denna typ av produkter, utan en bedömning görs från fall till
fall om produkterna ska klassas som kosmetika eller läkemedel 14 . Produkterna faller dock idag
under kosmetiklagstiftningen, vilket innebär att det inte ska vara några skillnader mellan
cosmeceuticals och kosmetiska/ hygieniska produkter vare sig det gäller produkteffektivitet
eller produktsäkerhet 15 . De kan inte heller ha farmakologiska, metaboliska och immunologiska
effekter, eftersom de då hade klassats som läkemedel. Dermarome, som marknadsför md
formulations, hävdar att cosmeceuticals innehåller ingredienser som har en vetenskapligt
11
Mer om egenåtgärdsprogrammet Hälsopåståenden i märkning och marknadsföring av livsmedel finns på
www.hp-info.nu.
12
Begreppet Cosmecuticlas myntades 1990. Det kallas också dermal hudvård. Samtal med Anna Lanner, VD
Dermarome, 2006-06-30.
13
M Magasin, nr 1, april 2006.
14
Samtal med Läkemedelsverket, 2006-05-10.
15
Mail från Anna Öst, scientific officer, L Oréal Sweden.
9

dokumenterad effekt på huden och det ska finnas mer vetenskapliga studier kring produktens
effekt jämfört med en vanlig antirynkprodukt 16 .
Exempel på cosmeceuticals som marknadsförs i Sverige:
md formulations Akademiklinikens hudvårdsserie Stri-Vectin
Kan hudens åldrande förhindras?
Huden åldras över tiden. I takt med att vi blir äldre ändras hudens sammansättning. Hudens
översta lager, hornlagret, består av fetter och döda hudceller och motverkar uttorkning genom att
reglera hur mycket vatten huden släpper ifrån sig till omgivningen. Med stigande ålder förändras
fettsammansättningen och huden avger mer vatten än tidigare. Det leder till att många äldre
människor får torr hy och torrhetsrynkor. Under överhuden finns läderhuden som bland annat
består av kollagen och elastin som ger huden spänst och styrka, det vill säga hjälper till att hålla
huden stram. I takt med att vi åldras bryts kollagenet ner och huden blir tunnare, rynkigare och
mindre elastisk.
Sol, mat- och motionsvanor, liksom rökning påverkar hur snabbt vår hud åldras. Generellt kan
sägas att om man mår bra, motionerar, inte röker, undviker alkohol och solar med måtta så mår
också huden bra. Åsikterna om hur man ska vårda sin hud på bästa sätt går isär alltifrån att det
räcker att tvätta med vanlig tvål och vatten till att använda rengöringskrämer, peeling-produkter,
ansiktsvatten och krämer.
Idag finns inga ämnen som säkert kan förhindra hudens åldrande. Men, i viss mån går det att
påverka hur snabbt den åldras.
Solens UV-strålar påskyndar åldrandet. Därför är det bra att använda solskyddskrämer
och sola med måtta.
Regelbunden användning av återfuktande kräm motverkar torr hud och torrhetsrynkor.
16 Samtal med Anna Lanner, VD Dermarome, 2006-06-30.
10

Skönhetskrämer innehåller ofta antioxidanter, som sägs kunna fånga upp så kallade fria
radikaler. Hudens åldrande tros delvis bero på att mängden fria radikaler är större hos
äldre människor. De kan starta reaktioner i kroppen som på sikt bryter ner kollagenet i
huden.
Vissa studier tyder på att vitamin C och E skyddar huden mot skador som orsakas av
solljus. Vitamin C är också involverat i bildningen av kollagen. Idag finns det dock inga
övertygande studier som visar att vitamintillsatserna har någon påverkan på rynkor.
Detsamma gäller antioxidanter 17 .
Vitamin-A-syra har i flera studier visat sig påverka de rynkor som uppkommer hos
solskadad hud. Effekten kommer först efter lång tids behandling. Biverkningar, till
exempel hudutslag, kan upplevas 18 .
Vad innehåller krämerna?
Den största ingrediensen i de flesta skönhetskrämer är vatten, som hjälper till lösa andra
ingredienser i krämen. De innehåller också ytaktiva ämnen som tillsätts för att förhindra att
krämen skär sig och konserveringsmedel för att förhindra bakterietillväxt. Nästan alla krämer
verkar återfuktande på huden genom att de innehåller fetter och återfuktande ämnen, till exempel
karbamid, glycerol, natriumklorid och pidolsyra. För att ge god doft och dölja ämnen som luktar
illa tillsätts parfym. Många krämer innehåller antioxidanter, till exempel vitamin C, E, koenzym
Q10. Små mängder alger, jäst och koffein tillsätts ibland och sägs ge olika effekter på huden.
Antirynkkrämer innehåller dessutom ofta solfilter, titanoxid och zinkoxid, som filtrerar bort
solens UV-strålar.
Hur testas krämernas effekt?
Det finns i princip tre olika möjligheter att studera effekten hos en produkt: in vitro, på djur eller
på människa. In vitro betyder att testet görs i provrör och kan vara allt från enkla pH-mätningar
till mer komplicerade system som t.ex. involverar celler från människa. Djurförsök kan tillföra
information som kan vara svår (t.ex. oetisk, resurskrävande) att få från studier på människa och
helt omöjliga att belysa med provrörstester 19 . Att genomföra tester på cellkulturer eller odlad hud
har kommit starkt bland annat som alternativ till djurförsök. Men, det är ett stort steg att dra
slutsatser från provrörstester till effekter på människa, eftersom andra faktorer än krämen kan
påverka huden under behandlingen 20 .
Människor kan användas i studierna på tre sätt 21 :
Konsumentester: konsumenter ger information om vad de anser om produkten. De som deltar
ska motsvara produktens potentiella målgrupp.
17
Intervju med Marie Lodén, forskningschef ACO Hud. Eventuellt kan sådana ämnen som ger en lätt irritation
ge en övergående påverkan på hudens släthet.
18
www.fass.se, sökning på tretinoin och krämen Retinova som är ett medel mot skador i huden förorsakade av
långvarig solbestrålning. Tillhandhålls för närvarande inte på Apoteket.
19
Ren, mjuk och vacker, s.125, av Marie Lodén.
20
Intervju med Marie Lodén, forskningschef ACO Hud samt Efficacy testing of cosmetic products , Jørgen
Serup, s.145
21
Ren, mjuk och vacker, s.126, av Marie Lodén
11

Tränade bedömare: graderar intensiteten av olika produktegenskaper eller förändringar som skett
på det behandlade området på kroppen. Man kan exempelvis undersöka hur en kräm kladdar eller
hur lätt den är att stryka ut.
Försökspersoner: produkten testas på personen.
Det har också blivit allt vanligare att använda olika instrument för att objektivt beskriva
egenskaper hos exempelvis huden. Instrumenten är känsliga och kan avslöja förändringar som
inte går att se med blotta ögat. Exempelvis kan man mäta ytstruktur, vattenavgivning, fukthalt
och talgkörtelproduktion. Dessutom kan man följa en förändring utan att till exempel hudytan
påverkas, till skillnad mot när man tar ett vävnadsprov 22 .
Genom att filma eller fotografera huden och sedan analysera bilderna kan man jämföra hudens
utseende efter olika behandlingar, till exempel med en antirynkkräm. Ibland kan man också belysa
huden så att det bildas skuggor, som sedan analyseras. Skuggornas storlek och form används
därefter för att beskriva ytan. Denna metod kan vara lämplig när man vill beskriva tydliga rynkor i
huden, som till exempel de runt ögonen. Man kan också göra avtryck av huden som sedan
analyseras 23 .
När det gäller krämer går dubbelblinda tester utmärkt att göra och bör alltid göras. En
dubbelblind studie bör innefatta ett test med en krämbas utan den aktiva ingrediensen och ett test
med den aktiva ingrediensen. Då kan man bättre bedöma om ingrediensen är aktiv eller inte. 24 .
Eftersom en kosmetisk/hygienisk produkt består av en blandning av olika ämnen, där varje
ingrediens bidrar till produktens funktion kan det vara mer komplicerat att definiera vilken
sammansättning som skall användas som placebo, än vad det är för läkemedel som ofta innehåller
en enda aktiv ingrediens. Ett läkemedelsplacebo är helt enkelt tabletten eller läkemedlet utan den
aktiva substansen. 25 .
För att få ett signifikant säkerställt resultat av till exempel effekten av en antirynkkräm kan det
räcka att genomföra ett test på 20-30 personer, om effekten är påtaglig. Ju svårare det är att se
vilken effekt en produkt har, desto fler måste man testa på. Det är viktigt är att man är noggrann
när man gör urvalet, så att testet utförs på den målgrupp som krämerna riktar sig till. Man kan
inte testa på 20-30-åringar och dra slutsatsen att samma effekt skulle fås för 50-60-åringar. En
minskning av rynkorna med 15 procent syns knappt på en 20-30-åring, till skillnad på en 50-60åring.
Andra faktorer som kan påverka är om testpersonerna har torr hud redan innan, eftersom
effekten då blir större än om de har normal hud 26 .
Viktigt att tänka på är att olika slags studier väger olika tungt när det gäller att bevisa en produkts
effekt. Systematiska genomgångar av publicerade data, gjorda av expertgrupper eller myndigheter,
väger tyngst. Sedan följer studier på rätt målgrupp, där placebokontrollerade, dubbelblinda studier
väger tyngre än öppna studier utan kontrollpreparat. Lättast väger anekdoter, till exempel enstaka
personers upplevelser 27 .
22 Ren, mjuk och vacker, s.128, av Marie Lodén.
23 Ren, mjuk och vacker, s.141-142, av Marie Lodén.
24 Intervju med Marie Lodén, forskningschef på ACO Hud
25 Mail från Anna Öst, scientific officer, L Oréal Sweden, 2006-07-10.
26 Intervju med Marie Lodén, forskningschef på ACO Hud.
27 Intervju med Marie Lodén, forskningschef på ACO Hud.
12

Hur redovisas testerna?
Det finns idag inget krav på att tester av en antirynkkräm ska redovisas i annonser eller i annat
marknadsföringsmaterial, utan hur det redovisas varierar mellan olika tillverkare och olika länder.
Men, ibland anges det kortfattat i annonserna vilken slags test som ligger bakom de påståenden
som görs.
Exempel på hur tester/studier kan redovisas i
en annons.
1. En förnyad hud: jämn, mjuk hud full
med lyster och en förfinad hudyta 91
% (Självutvärdering, test på 122
kvinnor, NCS Care)
2. Synlig minskning av rynkor. (Synlig
minskning av rynkor efter 30 minuter:
testat på 19 kvinnor, i jämförande
fototester med chromasphere, NCS
Care)
13
Annons Biotherm Anti-Rides Line Peel
Vad kan konsumenterna få reda på?
I annonser, på förpackningar och bipacksedlar är informationen om produkterna och vilka
studier som ligger bakom mycket kortfattad. Vill konsumenten veta mer om de studier som är
gjorda, kan de i vissa fall få viss utökad information på företagens webbplatser eller genom att
kontakta företagen direkt. Hur pass mycket information som ges ut varierar från företag till
företag.
Det som konsumenten definitivt har rätt att få tillgång till enligt det europeiska kosmetikdirektivet
och Läkemedelverkets föreskrifter är information om vilka ämnen som ingår i en
produkt (ingredienslista) samt vilken typ och frekvens av biverkningar en viss produkt kan ge
upphov till. Tidigare var denna information endast tillgänglig för myndigheterna, men detta
ändrades i och med den sjunde ändringen av kosmetikdirektivet.
När det gäller studier som ligger till grund för marknadsföringspåståenden, så kan inte enskilda
konsumenter ta del av dem i någon större utsträckning. Utan där är det tillsynsmyndigheterna
som är ansvariga för kontrollen av marknadsföringspåståenden som kan inspektera vilka studier

och annan information som ligger till grund för ett påstående för en viss produkt från ett
företag 28 . Läkemedelsverket har dock bara tillgång till de produktinformationsmappar som finns i
Sverige.
Om produktinformationsmappen finns i ett annat land, måste verket kontakta den ansvariga
myndigheten i det landet och begära en granskning av mappen. De måste motivera varför de vill
ha tillgång till informationen. Det vanligaste skälet är att man vill ha tillgång till säkerhetsinformation,
till exempel vilka biverkningar en produkt kan ge. Att mappen granskas för att på
grund av marknadsföringspåståenden är inte så vanligt förekommande, men kan givetvis göras 29 .
På www.european-cosmetics.info finns länkar till de stora kosmetiktillverkarna för att
konsumenter ska kunna nå företag som marknadsför hygien- och kosmetikprodukter inom EU.
Har krämerna någon effekt?
Svaret är både ja och nej. Generellt sett kan inte en antirynkkräm ta bort rynkor från huden. Den
når nämligen inte tillräckligt långt ner i hudlagren för att ge en varaktig och synlig effekt. Krämen
kan få skrattrynkor och fina linjer att tillfälligt försvinna, men det beror huvudsakligen på att den,
precis som en vanlig fuktkräm, hjälper den översta huden att behålla fuktigheten och därmed får
den att se mjukare ut. Den ger med andra ord inte någon långtidseffekt. Djupare rynkor kan
däremot inte tas bort med någon känd kosmetikprodukt, eftersom det kräver behandling av
läderhudens innehåll av kollagen och elastin 30 .
Enligt L Oréal kan man inte laga rynkor, som är skador i läderhuden, men man kan fylla ut, göra
dem mindre synliga och senarelägga att nya uppstår. Vissa rynkor (skrattrynkor vid ögonvrårna,
rynkor i pannan och runt munnen) orsakas av mikrospänningar. I vissa krämer, till exempel
Wrinkle-De-crease
eller GARNIER Ultra-Lift finns ämnen som får hudcellerna att slappna
av och därmed slätas rynkorna ut 31 . Denna effekt får dock inte vara farmakologisk, metabolisk
eller immunologisk, eftersom produkterna då skulle klassas som läkemedel 32 .
Det finns också svårigheter att definiera vad man menar med effekt; en kräm kan till exempel ha
ett skimmer i sig, vilket när ljuset träffar huden ger en optisk effekt, som gör att rynkorna ser
mindre ut. Man kan föreställa sig det som att det fanns en spegel på botten av en fåra, vilken gör
att skuggorna i fåran minskar, vilket gör att fåran inte syns. Vidare är det svårt att avgöra hur ofta
man måste smörja sig med den för att effekten ska bestå, men precis som med make-up-krämer
som sitter på hela dagen kan den optiska effekten i en antirynkkräm också vara länge 33 . Det torde
dock vara lättare för en konsument att se de effekter som är omedelbara, till exempel en
28 Mail från Anna Öst, scientific officer, L Oréal Sweden, 2006-07-10.
29 Samtal med Kerstin Erni, Läkemedelsverket 2006-07-12.
30 Illustrerad vetenskap nr 16/2001.
31 Nu ska männen in på fåfängans marknad , Dagens Industri, 2002-05-04 och samtal med Anna Öst, L Oréal,
2006-07-05.
32 Guidance Document on the Demarcation between the Cosmetic Products Directive 76/768 and the Medicinal
Products Directive 2001/83.
33 Intervju med Marie Lodén, forskningschef på ACO Hud. Mail från Anna Öst, scientific officer, L Oréal
Sweden.
14

optisk effekt, än när det står på förpackningen att effekten först kommer efter flera veckors
användning. När krämens effekt påstås bygga på att den bromsar utvecklingen av nya rynkor
(exempelvis med antioxidanter) är det helt omöjligt för konsumenten att göra ett medvetet val
mellan olika typer av antirynkprodukter. 34 .
Har priset någon betydelse?
Antirynkkrämer kan kosta alltifrån några hundralappar till flera hundratals eller till och med
tusentals kronor. Men, ger de dyrare krämerna verkligen ett bättre resultat än en vanlig
mjukgörande kräm? Det är svårt att svara på, eftersom det inte finns så mycket publicerad
information om effekten av dessa krämer 35 . 2004 genomfördes en studie i samarbete mellan
Uppsala universitet och ACO Hud. Där jämfördes antirynkeffekten av en exklusiv så kallad
antirynkkräm med en vanlig mjukgörande kräm. Studien visade att den exklusiva antirynkkrämen
inte hade bättre antirynkeffekt än den mjukgörande krämen. Varken den visuella bedömningen av
hudens ålderstecken eller analys av hudavgjutningar visade på några skillnader mellan grupperna.
Antirynkkrämen gav inte någon påverkan på hudens rynkor, medan den mjukgörande krämen
gav en liten, men dock signifikant minskning av ojämnheter i huden efter sex veckors
användning.
När det gällde effekt av antirynkkrämen i lyxig och neutral förpackning skilde sig inte grupperna
åt. Men, de som fick krämerna i exklusiva förpackningar använde väsentligt mer kräm än de som
fick krämen i neutral förpackning. När den vanliga hudkrämen var i den dyrare burken, angav
kvinnorna att den absorberades bättre än de andra två testprodukterna och de uppfattade den
också som mer lyxig än den lyxiga krämen i den neutrala, vita burken. Den lyxiga krämen
uppfattades som bättre när den var i sin originalburk, men skillnaderna var inte statistiskt
signifikanta. Studien antyder dock att marknadsföring och förhoppningar kan påverka
följsamheten vid behandling av krämer. Dyra krämer behöver alltså inte vara bättre när det gäller
antirynkegenskaper 36 .
Resultat och avslutande diskussion
Konsumentföreningen Stockholms granskning visar att av 35 granskade annonser för
antinrynk/anti-age-produkter hänvisar 21 (60 procent) till någon form av genomförda studier. 16
(46 procent) ger ytterligare information i annonsen. Här varierar det från att ge utförliga
beskrivningar om hur studien gått till, till mer kortfattad information om att det är Testat av
oberoende laboratorier eller Testad på XX kvinnor .
När det gäller 16 annonser som marknadsför olika slags ansiktskrämer och hudvårdsserier är det
5 som hänvisar till någon form av studie och 2 som ger mer information i annonsen.
Ibland ges mer information om genomförda studier på företagens webbplatser, ibland inte.
Kontakt med några företag visar att det för en vanlig konsument är mycket svårt att få ut mer
detaljerad information om de studier som genomförs, bland annat eftersom de räknas som
interna företagsstudier.
34 Intervju med Marie Lodén, forskningschef på ACO Hud.
35 Dyra lyxkrämer inte bättre än vanlig ansiktskräm artikel av Karin Halvarsson.
36 Dyra lyxkrämer inte bättre än vanlig ansiktskräm artikel av Karin Halvarsson.
15

Information som förvillar
I annonserna används ofta uttryck av vetenskaplig karaktär ; till exempel Multifunktionell bioprotector
(Lumene), 25000 mikrolyft (Lancôme), Förstärker hudens naturliga försvar:
VitaNutri8-systemet (Lancôme), Kollagenbiokapslar expanderar (L Oréal). Den banbrytande
Future Perfect cellvektor-teknologin (Estee Lauder), Ingrediensen Natural Musculifter
(Kanebo), Expertsystemet Microdermabrasion (Roc). Uttryck som inte tillför någon
information till konsumenten, mer än att det låter vetenskapligt och därmed ger någon slags
trovärdighet. Att som konsument bilda sig en uppfattning om vad olika påståenden innebär eller
vilken effekt olika ingredienser har är inte enkelt, för att inte säga omöjligt.
Vidare är det svårt som konsument att bilda sig en uppfattning om krämernas effekt och att
jämföra olika krämer med varandra. Generellt kan man säga att antirynkkrämer inte ger någon
långtidseffekt, utan de fungerar bara så länge som man använder dem. I de annonser som KfS
granskat framgår inte hur länge krämens effekt kvarstår. Ett fåtal anger däremot att effekt kan
uppnås efter 24 timmar, efter två veckor eller någon månad.
Det är heller inte uppenbart vilka rynkor som försvinner om man använder produkterna. Som
oinvigd i hur huden fungerar man kan mycket väl få intryck att alla slags rynkor kan påverkas.
Det är följande exempel på:
Serum för ökade kollagenproduktion som reducerar rynkor (Lancôme)
Nästan som nylyft och tydligt föryngrad (Yves Rocher)
Kan förhindra hudens åldrande (Priori)
Bli år yngre.7 x snabbare (Estée Lauder)
Dior Innovation Center har identifierat 20 orsaker till hudens åldrande. Capture Totale bekämpar dem alla
(Dior)
Omöjligt med en djupare effekt?
Enligt Kommissionens vägledande dokument om gränsdragningen mellan läkemedel och
kosmetika så klassas produkter som läkemedel om de har farmakologiska, metaboliska eller
immunologiska effekter på kroppen. Antirynkprodukter förändrar fysiologiska funktioner genom
att de har en effekt på hudcellerna, men deras påverkan bedöms som liten och därför klassas de
som kosmetika 37 . Med andra ord kan man ifrågasätta om antirynkprodukter överhuvud taget kan ha någon
djupare effekt på huden 38 .
Trots detta så visar en fransk studie av marknaderna i Italien, Frankrike, Grekland och Spanien
att uttryck som agerar på djupet och avlägsnar rynkor på 15 dagar förekommer i
marknadsföringen. Vanligast förekommande är det i marknadsföringen för antirynkprodukter,
produkter som motverkar graviditetsstrimmor och andra produkter gör anspråk på att korrigera
skavanker (rosaeca, hudfläckar, acne) 39 .
37 Kosmetikdirektivet 76/768/EEG, LVFS 2004:12, bilaga 1: Vägledande lista över produkter som betraktas som
kosmetiska och hygieniska produkter samt Guidance Document on the Demarcation between the Cosmetic
Products Directive 76/768 and the Medicinal Products Directive 2001/83.
38 Intervju med Marie Lodén, forskningschef på ACO Hud. Projet produits cosmetiques - Le contenu des
étiquettes et les exigences des consommateurs , Christian de Thuin med flera, s.26-27
39 Projet produits cosmetiques - Le contenu des étiquettes et les exigences des consommateurs , Christian de
Thuin, med flera, s.26-27.
16

KfS granskning av svenska annonser visar att även om uttryck som agerar på djupet inte
förekommer, så finns det snarlika formuleringar och framförallt ett otydligt språk som gör det
svårt att avgöra hur stor effekt en produkt kan ha. Begrepp som cosmeceuticals , där man
anspelar på läkemedel, ökar dessutom förvirringen för konsumenterna.
Svårt att avgöra krämens effekt och om den passar ens hudtyp
Att veta om en dyrare kräm är bättre än en billigare är omöjligt för en konsument att avgöra. En
gängse uppfattning kan vara att ett högre pris ska betinga en högre kvalitet. Men, så behöver inte
vara fallet. Konsumentföreningen Stockholm menar att fler jämförande studier liknande den som
genomfördes på Uppsala universitet bör göras, eftersom det inte går att dra en säker slutsats av
en enda studie.
Ett sätt att underlätta för konsumenterna att avgöra om en kräm är avsedd för dem är att i
annonserna ange ålder på testpersonerna och vilken hudtyp de har. Detta eftersom huden kan
påverkas på olika sätt av en behandling beroende på i vilken ålder man är i.
Att det ligger mycket forskning bakom de många av företagens produkter råder ingen tvekan om.
Det visar inte minst tidigare nämnda siffror gällande L Oreal. Kravet på effektbevisning innebär
att företagen måste kunna presentera bevis för att krämerna har den effekt som anges i
marknadsföringen. Problemet är alltså inte att forskning inte förekommer, men att
konsumenterna har svårt att bedöma marknadsföringen och om studierna är relevanta.
Många mindre företag har dock inte lika stora forskningsresurser. Frågan är hur det påverkar
vilka möjligheter de har att testa produkterna. I takt med att forskning och utveckling ökar,
konkurrensen hårdnar och skiljelinjen mellan läkemedelsingredienser och kosmetika blir
alltmer otydlig är det också osäkert om det ges tillräckligt med tid och resurser för
riskforskning och utvärdering av möjliga biverkningar.
Inför standarder
En väg att gå för att förenkla för konsumenterna och underlätta jämförelser, är att införa
standarder på europanivå för att utvärdera kosmetiska produkter effekt. Det framförs bland annat
i ett förslag till EU från det danska miljödepartementet
17
Efficacy testing of cosmetic products . Där
hävdas att det är fullt möjligt för kosmetikindustrin att utgå från redan existerande riktlinjer inom
läkemedelsbranschen för att skapa ett system för att utvärdera kosmetiska produkters effekt 40
Vidare menar rapportförfattaren att det absolut bästa sättet att testa kosmetiska produkters effekt
är genom att testa slutprodukten på människor. In vitro-tester är viktiga som forskningverktyg,
men kan generellt inte accepteras som ett sätt att avgöra slutproduktens effekt. 41 KfS anser att det
viktiga är att konsumenterna ska kunna uppleva att produkterna gör en skillnad. Om förändringarna är så små
att de endast kan mätas med instrument, kan deras värde ifrågasättas.
40 Efficacy testing of cosmetic products , Jørgen Serup, s.144
41 Efficacy testing of cosmetic products , Jørgen Serup, s.146

Liknande tankar tas upp av Institut National de la Consommation, i en studie av lagar och regler
kring kosmetik i Italien, Frankrike, Spanien och Grekland - Projet produits cosmetiques- Le contenu
des étiquettes et les exigences des consommateurs . Studien kommer fram till att information på
förpackningar och i produktpresentationer kan vara tvetydig, innehålla felaktigheter och utelämna
för konsumenten viktig information. En slutsats av rapporten är att det behövs en standard på
EU-nivå och ett certifieringssystem för att kunna utvärdera produkternas funktion, till exempel
antirynkeffekten hos antirynkprodukter. Detta för att konsumenterna ska kunna få den
information som de förväntar sig. En annan väg att gå menar man vore att skapa en myndighet
som granskar marknadsföringen av kosmetiska produkter. I Frankrike finns en sådan
motsvarighet för produkter som marknadsförs som bra för hälsan 42 .
Avslutningsvis, bilden av hur konsumenter ser på antirynkprodukter är inte entydig. En Sifoundersökning
från 2004 att 81 procent av de tillfrågade (kvinnor 40 +) inte tror att antirynkkrämer
hjälper mot rynkor. 69 procent av de tillfrågade säger sig aldrig ha använt antirynkkräm
43 . Men, samtidigt ökar försäljningen av hudvårdsprodukter där antirynkprodukter ingår
år från år, så någonstans lever hoppet om evig ungdom ändå kvar.
Konsumentföreningen Stockholms krav
Konsumentföreningen Stockholm vill att:
För att få använda påståenden om en kosmetikas effekt i marknadsföringen ska
produkten ha testats dubbelblint mot en placebo eller en standardiserad krämbas.
Standardiserade vetenskapliga metoder ska användas.
Produktens effekt in vitro ska inte kunna åberopas i marknadsföringen.
Testpersonerna ska vara relevanta för målgruppen och för det som påstås i reklamen.
Det bör finnas ett oberoende system för utvärdering av produkternas effekt, antingen ett
certifieringssystem eller standarder för till exempel antirynkeffekt hos antirynkprodukter.
Termerna som används skulle kunna harmoniseras.
För att visa att påståendena i marknadsföringen har genomgått en oberoende vetenskaplig
granskning kan en särskild logotyp finnas på produkten.
Biverkningar och eventuella restriktioner för hur produkten ska användas ska stå klart
och tydligt på förpackningen.
Konsumenten ska kunna få ta del av den dokumentation som ligger till grund för
påståendena i marknadsföringen. Om reklamen inte refererar till publicerade rapporter
utan till interna studier så ska dessa kunna lämnas ut vid begäran.
Läkemedelsverket ska avsätta erforderliga resurser för att kontinuerligt granska reklam
och marknadsföring av kosmetik så att den stämmer överens med gällande regler och
god affärssed.
Internationella Handelskammaren (ICC) ska ta fram regler för reklam och
marknadsföring av kosmetika.
42
Projet produits cosmetiques- Le contenu des étiquettes et les exigences des consommateurs , Christian de
Thuin, et al., s.34-35
43
Undersökning utförd av Sifo för Svenska Dagbladet, augusti-september 2004. Telefonintervjuer till 516
kvinnor, 40 år och äldre.
18

Bilaga 1: Annonsstatistik
Produkt Antal Hänvisningar till Information om
studier
studierna i annonsen
Annonser antirynk-produkter 35 21 16
Annonser ansiktskrämer och
hudvårdserier
16 5 2
Annonser cellulitkrämer 2 2 1
Annonser kosttillskott 1 1 1
Annonser produkter för män 4 1 0
Produktinformationsblad
antirynkprodukter
12 7 7
Produktinformationsblad
cellulitkrämer
1 1 1
Produktkatalog 1 1 1
Förpackningar 7 6 5
Totalt granskat material 79 45 34
Totalt antal annonser 58 30 20
Totalt antal annonser
antirynkprodukter och
ansiktskrämer
51 26 18
19

Bilaga 2: Exempel på annonser
KfS kommentar: Krämen sägs ha tre bevisat föryngrande effekter. Men ingenting kan göra
vår hud yngre, så det är tveksamt om detta är ett godkänt påstående.
Anti-age: Rynkor och fina linjer minskar upplevs av 73 %
Fasthet: Huden blir slätare upplevs av 83 %
Lyster: Huden blir lenare redan efter första appliceringen upplevs av 78 %
KfS kommentar: Det framgår inte av annonsen hur många som har testat produkten eller hur
man gått tillväga för att genomföra testet.
20

KfS kommentar: Vad är egentligen ett mikrolyft? Och vem har räknat dem? Kan en vanlig
konsument verkligen urskilja sådana förändringar? Troligen in vitrotest. Det framgår inte av
annonsen hur många som har testat produkten eller hur man gått tillväga för att genomföra
testet.
21

KfS kommentar: Vad innebär VitaNutri8-systemet? Är detta en antirynkprodukt eller inte?
22

KfS kommentar: Exempel på en annons där man tydligt spelar på vetenskapliga begrepp.
Kollagen-biokapslar expanderar upp till 9 gånger volymen i kontakt med vatten och fyller ut
rynkan inifrån. Baseras på in vitrotest som knappast säger något om hur slutprodukten
fungerar.
Baserar sig övriga påståenden om effekt på dubbelblinda och placebokontrollerade studier?
23

KfS kommentar: Kan man verkligen jämföra effekten av ett serum med effekten av
laserbehandling? Och blir inte dess effekt i så fall så pass stor att den produkten borde klassas
som ett läkemedel?
24

KfS kommentar: Ger sken av att krämen gör personens hud tio år yngre. Det är knappast
möjligt. Och hur kommer man fram till en person blir 13,2 år yngre under ögonen, medan
skrattrynkorna bara blir 12 år yngre?
25

KfS kommentar: Ger sken av att bekämpa de djupaste rynkorna, vilket antirynkprodukter inte
kan göra.
26

KfS kommentar: Om effekten av produkten är så stor att den jämställs med ett ansiktslyft bör
den troligen klassas som läkemedel.
27

KfS kommentar: Sägs kunna dämpa rynkor på djupet, vilket antirynkprodukter inte kan göra.
I katalogen talas också om återaktiverad cellandning , återaktiverad energi hos hudcellerna
och dynamiserad proteinproduktion . Uttryck som inte tillför konsumenten någon
information av värde.
28

KfS kommentar: Hur testades produkten?
29