13.07.2015 Views

Vilken bukett broccoli väljer du? - Konsumentföreningen Stockholm

Vilken bukett broccoli väljer du? - Konsumentföreningen Stockholm

Vilken bukett broccoli väljer du? - Konsumentföreningen Stockholm

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Vilken</strong> <strong>bukett</strong> <strong>broccoli</strong> <strong>väljer</strong> <strong>du</strong>?Thomas AngervallBritta FlorénFriederike ZieglerNovember 20061


BAKGRUNDLouise Ungerth, <strong>Konsumentföreningen</strong> <strong>Stockholm</strong>, gav under hösten 2006 miljöenheten påSIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB uppdraget att ta fram ett diskussionsunderlagkring miljömässiga och ekonomiska skillnader mellan <strong>broccoli</strong> som pro<strong>du</strong>cerats i Sverige,Spanien och Ecuador. Anledningen till att just <strong>broccoli</strong> valdes ut som fallstudie beror på attförutsättningarna för odlingen i ett fåtal stora pro<strong>du</strong>ktionsländer skiljer sig kraftigt åt. Dessaskillnader och omfattningen av importen från Latinamerika är något som troligen är i stort setthelt okänt för den enskilde konsumenten.Broccoli säljs i Sverige både som färsk i stjälkform, då den är odlad antingen i Sverige eller iSydeuropa (Spanien, Frankrike och Italien är de största europeiska pro<strong>du</strong>centerna) och somfrysta <strong>broccoli</strong><strong>bukett</strong>er, då odlingen normalt har skett i Sydeuropa eller i Central- ellerSydamerika (där Guatemala och Ecuador är viktiga pro<strong>du</strong>centländer). Broccoli som användsin<strong>du</strong>striellt i Sverige är uteslutande importerad. Frågeställningen i föreliggande studie varvilka miljömässiga och ekonomiska konsekvenser det skulle få om <strong>broccoli</strong>n som konsumerasi Sverige i större utsträckning odlades här.MÅLMålet med inventeringen är att undersöka vad det skulle innebära miljömässigt ochekonomiskt om all <strong>broccoli</strong> som konsumeras i Sverige odlades här i stället för att, som idag, istor utsträckning importeras. Om skillnader i förutsättningar för pro<strong>du</strong>ktion av <strong>broccoli</strong> iSverige, Spanien och Ecuador främst med avseende på resursåtgång och kostnader kan vägaupp de långa transporterna av importerad <strong>broccoli</strong>.GENOMFÖRANDE OCH METODIKEn kortfattad beskrivning av <strong>broccoli</strong>odling i de tre länderna följer:SverigeI Sverige odlas alltså <strong>broccoli</strong> idag endast för färsk konsumtion. Vid odlingen användstraktorer i stor omfattning för plantering och bearbetning. Broccoli kan odlas från en tidigplantering i april till dess att frosten kommer på hösten i oktober eller november. Med enskördetid på ca 75 dagar från plantering till skörd innebär det att man kan hinna medåtminstone två skördar per säsong. Då växtföljder tillämpas är det däremot inte brukligt attplantera om <strong>broccoli</strong> på samma areal under samma säsong pga problem med klumprotssjuka.Bevattning sker under hela odlingen. Broccolin skördas för hand med en skörd på 16 ton<strong>broccoli</strong>huvuden/ha (FAO 2006). Skördebortfallet pga storlek, kvalitet mm är idag 30%(enligt den svenske pro<strong>du</strong>centen). Om detta bortfall inte hade funnits hade alltså skördenkunnat vara närmare 23 ton/ha. Antagandet att bortfallet vid pro<strong>du</strong>ktion till frysta <strong>bukett</strong>erskulle minska från 30% till 15% (enligt svenske pro<strong>du</strong>centen) leder till att en skörd på 19.4ton <strong>broccoli</strong>huvuden/ha har använts motsvarande 11.6 ton <strong>bukett</strong>er/ha. Processningen till<strong>bukett</strong>er antas ske maskinellt som i Spanien. Transport av den färska <strong>broccoli</strong>n inom Sverigesker med lastbil.2


SpanienSpanien är världens största exportör och världens tredje största pro<strong>du</strong>cent av <strong>broccoli</strong> (FAO2006). Arealen jordbruksmark som används för att odla <strong>broccoli</strong> är 26500 ha och dessa liggerföreträdesvis i torra områden i södra Spanien där konstbevattning är nödvändig. Traktoreranvänds, dock i mindre omfattning än i Sverige. Skörden är 18.8 ton <strong>broccoli</strong>huvuden/ha(FAO 2006) vilket motsvarar 11.3 ton <strong>bukett</strong>er/ha och processningen till frysta <strong>bukett</strong>er skermaskinellt.EcuadorOdling av <strong>broccoli</strong> sker i Ecuador på hög höjd (2500-3200 möh) uteslutande för export (tillUSA, Japan och Europa). Klimatet och dagslängden varierar mycket lite under året och dennaturliga nederbörden är riklig varför behovet av bevattning är begränsat. Från sådd till skördtar det fyra månader och det jämna klimatet gör att odling och skörd kan ske kontinuerligt åretom, men det är inte brukligt att odla <strong>broccoli</strong> mer än en gång per år på samma mark. Skördenär 7.8 ton huvuden/ha motsvarande 4.7 ton <strong>bukett</strong>er/ha. Jordbruket är betydligt mindremekaniserat och i stort sett allt arbete utförs manuellt. Klimatet och den höga höjden gör att<strong>broccoli</strong>n blir fastare och får en djup grön färg, vilket är positivt ur kvalitetssynpunkt, enligtimportören. Även skörd och skärning av <strong>bukett</strong>er sker manuellt och <strong>broccoli</strong>n transporterasefter nedfrysning på container fartyg till Europa. Handeln omfattas av ett frihandelsavtalmellan EU och Ecuador (med flera länder i Latinamerika).DatainsamlingDatainsamlingen har baserats på en publicerad rapport (Fuentes och Carlsson-Kanyama 2006)som kompletterats med data (för kategorin blomkål och <strong>broccoli</strong>) ur FAOs databas förjordbrukspro<strong>du</strong>kter (FAO 2006) samt uppgifter från företrädare för svensk <strong>broccoli</strong>pro<strong>du</strong>ktionsamt svensk import av <strong>broccoli</strong> från Sydeuropa och Latinamerika. Inga tillsatser vidprocessningen och samma näringsvärde för <strong>broccoli</strong> oberoende av i vilket land den har odlatshar antagits.Funktionell enhetDe pro<strong>du</strong>kter som studerats är 1 kg frysta <strong>bukett</strong>er odlade i Ecuador, Spanien respektive iSverige. Eftersom det för närvarande inte sker någon sådan pro<strong>du</strong>ktion i Sverige är det senarefallet baserat på pro<strong>du</strong>ktionen av färsk <strong>broccoli</strong> och antaganden om större utbyte (15%skördebortfall pga fel storlek eller kvalitet i stället för, som idag, 30%), processning till<strong>bukett</strong>er samt infrysning har sedan lagts på. Utbytet från <strong>broccoli</strong>huvud till <strong>bukett</strong>er är isamtliga fall 60% i vikt (Fuentes och Carlsson-Kanyama 2006). Konsumtionen antogs i allatre fall ske i <strong>Stockholm</strong> varför transporter från odlingsplatsen dit har inkluderats.AvgränsningarFörpackningFörpackningen uteslöts eftersom den ansågs vara liknande i de tre fallen. Elförbrukningen förinfrysning och maskinell skärning har antagits vara relativt likvärdig emellan de tre länderna(förutom att <strong>broccoli</strong>n skärs för hand i Ecuador).3


ÖvergödningLäckage av eutrofierande näringsämnen har ej modellerats i denna studie, utan det är baraanvändningen av handels- och stallgödsel som har tagits med i beräkningarna samt utsläpp avdikväveoxid som är en kraftig växthusgas. Ur övergödningssynpunkt är troligen odlingen iEcuador att föredra då man där inte har lika stora problem med övergödning av vattendragsom runt Sveriges och Spaniens kuster i till exempel Östersjön och Medelhavet.VattenVattenanvändning skall enligt importören vara mycket låg i Latinamerika och i de fallbevattning förekommer, tas vattnet ur fjällbäckar och bevattningen sker manuellt. EnligtFuentes och Carlsson-Kanyama (2006) är vattenåtgången för bevattning dock 3-4 gånger såhög som i Sverige (där den är 140 l/kg <strong>broccoli</strong><strong>bukett</strong>), alltså 420-560 l/kg <strong>bukett</strong>er.Eventuellt kan detta bero på att studien har inventerat en av tre stora pro<strong>du</strong>center som intelevererar till importören. Slutsatsen är att denna siffra är belastad med hög osäkerhet ochvattenanvändningen exkluderades därför ifrån denna studie.BekämpningsmedelPesticidanvändningen är, enligt Fuentes och Carlsson-Kanyama, betydligt högre iLatinamerika än i Europa och det är mer toxiska preparat som används. Vid inventeringen iLatinamerika fick man en lista över godkända preparat, dock inga mängder och det är dennalista som har legat till grund för bedömningen i rapporten. Enligt importören ärpesticidanvändningen betydligt lägre i Latinamerika än i Sydeuropa, men vi har inte kunnat fåtag i data kring detta. Vi kan konstatera att vi bara har fått data på typer och mängder avpesticider som används från den svenska pro<strong>du</strong>centen, se tabell 2, men har inga data för attkunna jämföra de tre ländernas pro<strong>du</strong>ktion med avseende på pesticider. Relevanta krav kringsocialt ansvar för odlarna/arbetarna, såsom krav på en god arbetsmiljö inklusive hantering avpesticider, är hur som helst viktigt, inte minst i Ecuador.SvinnI den här studien har antagits att det blir 15% svinn i den svenska odlingen, men inget svinnvid odling i Ecuador och Spanien (enligt uppgift). Skulle svinn förekomma, skullemiljöbelastningsstaplarna stiga i motsvarande grad.Elpro<strong>du</strong>ktion i de tre ländernaMiljöpåverkan från elanvändning skiljer sig åt i Sverige, Spanien och Ecuador. Det beror påatt el kan pro<strong>du</strong>ceras på många olika sätt och mixen av el-källorna varierar geografiskt.Spanien har en hög andel el som baseras på de fossila bränslena kol, olja och gas. Användningav el i Spanien ger därför upphov till ett större bidrag till framför allt växthuseffekt men ävenförsurning och övergödning i samband med utsläppen vid förbränningen av dessa bränslen.Sveriges höga andel av kärnkraft ger inte upphov till lika stora utsläpp till luft medanproblemen i stället är hantering av radioaktivt avfall och till viss del även påverkan av denbiologiska mångfalden vid användning av vattenkraft.4


Tabell 1. Procentuell fördelning av elpro<strong>du</strong>ktionen i de aktuella länderna (IEA).Energikälla Sverige Spanien EcuadorKol, Olja, Gas 6 % 53 % 38 %Biomassa, Avfall 4 % 1 %Kärnkraft 50 % 24 %Vattenkraft 39 % 17 % 62 %Övrigt 1 % 5 %RESULTATResursanvändning i odling och processningTabell 2. Resursanvändning per kg <strong>broccoli</strong><strong>bukett</strong>er pro<strong>du</strong>ceradResurs Sverige Spanien EcuadorMarkanvändning (m 2 ) 0.86 0.89 2.1Vatten (l) 140 133 490Diesel (l) 0.043 0.022 0El (MJ) 1.99 1.93 2.1N (kg) 0.017 0.009 0.060P (kg) 0.0045 0.010 0.007K (kg) 0.005 0.013 0.032Stallgödsel (kg) 0 0.355 0.163Pesticider (typ)Pesticider (mg aktivsubstans/kg <strong>bukett</strong>)Fastac, Decis,PirimorAlfacypermetrin0.0333 mgDeltametrin0.0167 mgPirimakarb0.0167 mgAnvänds, men ingauppgifter finns omtyperAnvänds, men ingauppgifter finns ommängderAnvänds, men ingauppgifter finns omtyperAnvänds, men ingauppgifter finns ommängder5


TransporterDen svenska <strong>broccoli</strong>n transporteras från Åhus till <strong>Stockholm</strong> (603 km) på lastbil.Den spanska <strong>broccoli</strong>n transporteras till <strong>Stockholm</strong> (snitt 3250 km) på lastbil.Den ecuadorianska <strong>broccoli</strong>n transporteras på containerfartyg från Guayaquil till Rotterdam(5682 nautiska mil = 10523 km) där den lastas om till feederbåt och körs till Göteborg (489nautiska mil = 906 km). Från Göteborg till <strong>Stockholm</strong> körs <strong>broccoli</strong>n på lastbil (476 km)Transportavståndet för den ecuadorianska <strong>broccoli</strong>n är därmed 20 gånger större än för densvenska <strong>broccoli</strong>n. Den spanska <strong>broccoli</strong>n transporteras 5.4 gånger längre sträcka än densvenska. En extra energiåtgång på 10 % pga av att <strong>broccoli</strong>n är fryst under transporten harlagts in.MiljöpåverkanUr ett miljöperspektiv så överskuggas både bränsleanvändningen i jordbruket och deninterkontinentala båttransporten av den långa lastbilstransporten från Spanien. När det gällerväxthuseffekt så ligger svensk pro<strong>du</strong>ktion betydligt lägre än alternativen, vilket innebär attdieselanvändningen i det svenska jordbruket är mindre betydelsefullt än transporterna på båtoch lastbil, se Fig. 1a och 1b. Båttransporter är per tonkm betydligt mer resursnåla änlastbilstransporter, det är förklaringen bakom dominansen av den spanska <strong>broccoli</strong>odlingentrots att transportsträckan för den latinamerikanska <strong>broccoli</strong>n är betydligt längre.1.6GWP (kg CO2 ekvivalenter/kg <strong>bukett</strong>)1.41.210.80.60.40.20Ecuador Spanien SverigeFigur 1a. Bidrag till växthuseffekten för odling i de tre länderna med transport till<strong>Stockholm</strong> (per kg <strong>bukett</strong>er).6


100%90%80%70%60%50%40%30%20%10%0%Ecuador Spanien SverigeTransporterGödselEl (odling + process)Bränsle i odlingenFigur 1 b Fördelning av växthuseffekten på de viktigaste stegen i livscykelnSocioekonomiska faktorerImportören anger att löner och arbetsförhållandena är skäliga utifrån de aktuella ländernasriktlinjer. Pro<strong>du</strong>ktionskostnaden i Spanien och Ecuador, enligt importören, är 2.5 kr/kg<strong>broccoli</strong><strong>bukett</strong>. Pro<strong>du</strong>ktionskostnaden i Sverige, enligt den svenska pro<strong>du</strong>centen, är 10 kr/kg<strong>bukett</strong>er, alltså en högre kostnad med en faktor fyra för pro<strong>du</strong>ktion i Sverige. Enligt FAO(2006) är pro<strong>du</strong>ktionskostnaden för kategorin blomkål och <strong>broccoli</strong> 0.65 kr/kg <strong>bukett</strong>er iEcuador, 5.6 kr/kg <strong>bukett</strong>er i Spanien och 9.3 kr/kg <strong>bukett</strong>er i Sverige. Jämfört med kostnadenför att odla i Sverige skulle således kostnaden i Spanien motsvara 61% och i Ecuador 7%.Kostnaden för att odla <strong>broccoli</strong> i Sverige är alltså någonstans mellan 4 och 14 gånger högre äni Ecuador. Enligt uppgifter från svensk pro<strong>du</strong>cent respektive importör tjänar enjordbruksarbetare i Ecuador motsvarande 38 kr/dag (5 USD/dag), medan en svenskjordbruksarbetare tjänar 720 kr/dag (90 kr/h á 8h), se Fig. 2.800700600Lön (SEK/dag)5004003002001000EcuadorSverigeFigur 2. Dagslöner för jordbruksarbetare i Ecuador och Sverige.7


I Ecuador pro<strong>du</strong>ceras 7-8 kg <strong>bukett</strong>er per arbetad timme i processanläggningen motsvarande0.13 h/kg (manuell skärning). I Spanien pro<strong>du</strong>ceras 200 kg per arbetad timme med maskinellskärning. Data saknas för hur mycket arbetstid som läggs ned i odlingsfasen i Spanien ochEcuador. I Sverige krävs 120 arbetstimmar per ha för odling och skörd, vilket motsvarar 97 kg<strong>bukett</strong>er som pro<strong>du</strong>ceras per arbetstimma.SLUTSATSER OCH DISKUSSIONEnligt FAO (2006) konsumeras i Sverige 1.01 kg blomkål och <strong>broccoli</strong> per person och år. Viantar att den allra största delen av detta utgörs av <strong>broccoli</strong> och att per capita konsumtionendärför är 1 kg. Det innebär att det i Sverige konsumeras cirka 9100 ton <strong>broccoli</strong>. Av dettaodlas ca 1 % i Sverige idag, 33 % i Sydeuropa och 66 % i Latinamerika, enligt importörensuppskattningar. Utgående från våra resultat leder denna <strong>broccoli</strong>konsumtion till utsläpp av12400 ton CO 2 ekvivalenter och har en pro<strong>du</strong>ktionskostnad på knappt 40 miljoner kronor, seTabell 3 och Figur 3 och 4.Scenario 1. Pro<strong>du</strong>ktion uteslutande i Sverige:Om all odling i stället skedde i Sverige skulle CO 2 utsläppen bli 4700 ton CO 2 ekvivalenteroch pro<strong>du</strong>ktionskostnaden 85 miljoner kronor. Med andra ord att gå från 1 %, 33 %, 66 %pro<strong>du</strong>ktion i Sverige, Spanien, Ecuador till 100% pro<strong>du</strong>ktion i Sverige skulle leda till enminskning i GWP (Global Warming Potential, dvs bidrag till växthuseffekten) med 62 % ochen dryg för<strong>du</strong>bbling av pro<strong>du</strong>ktionskostnaden, se Tabell 3 och Figur 3 och 4.Scenario 2. Pro<strong>du</strong>ktion uteslutande i Spanien:Om all odling skedde i Spanien skulle CO 2 utsläppen stiga obetydligt ochpro<strong>du</strong>ktionskostnaden stiga till 51 miljoner kronor. Ökningen i bidraget till växthuseffektenberor på den långa lastbilstransporten och en elpro<strong>du</strong>ktion som bidrar till stora mängderkoldioxid. Detta scenario skulle leda till obetydliga förändringar av GWP med och en ökningav pro<strong>du</strong>ktionskostnaden med 28 %, se Tabell 3 och Figur 3 och 4.Scenario 3. Pro<strong>du</strong>ktion uteslutande i Ecuador:Om all odling skedde i Ecuador skulle CO 2 utsläppen stiga obetydligt. Kostnaden skulledäremot minska med ungefär 85 % till 5.9 miljoner kronor (se Tabell 3 och Figur 3 och 4).8


Tabell 3. Resultat av beräkningar av scenarier där dagens odlingssystem av <strong>broccoli</strong>som konsumeras i Sverige förändras från 1% i Sverige, 66% i Ecuador och 33% iEuropa till 100% odlat i Sverige, Ecuador respektive Spanien.Aspekt ”idag” Sverige Ecuador SpanienGWP(kg CO 2ekvivalenter)GWP förändringjf. med ”idag”Pro<strong>du</strong>ktionskostnad(MSEK)Kostnadsförändringjf.med ”idag”12400 4700 12500 12500- 62%mindre0.6%högre40 85 5.9 51- 213%högre85%lägre0.6%högre28%högre14000GWP (ton CO 2 ekvivalenter)120001000080006000400020000GWP idag GWP Sverige GWP Ecuador GWP SpanienFigur 3. Bidrag till växthuseffekten vid 1 % odling i Sverige, 66 % i Ecuador och 33 % iSpanien (”idag”) och vid 100% odling i Sverige, Ecuador och Spanien.9


Kostnad (MSEK)9080706050403020100Kostnad idag Kostnad Sverige KostnadEcuadorKostnadSpanienFigur 4. Pro<strong>du</strong>ktionskostnad vid 1 % odling i Sverige, 66 % i Ecuador och 33 % iSpanien (”idag”) och vid 100% odling i Sverige, Ecuador respektive Spanien.10


REFERENSERFuentes C, Carlsson-Kanyama A., 2006. Environmental information in the food supplysystem (på engelska). FOI Totalförsvarets Forskningsinstitut, rapport nr. FOI-R—1903—SE,ISSN 1650-1942, 117 sidor.FAO, 2006. FAOSTAT-Agriculture. Sökbar statistisk databas på FAOs hemsida med data påpro<strong>du</strong>ktion, konsumtion, handel och pro<strong>du</strong>ktionskostnader för olika grödor i olika länder, nåspå: http://faostat.fao.org/default.aspxIEA Energy Statistics från år 2003. Databas som återfinns på www.iea.orgPERSONLIGA DATAKÄLLORBertil Andersson, Foodimpex, som lämnat kompletterande uppgifter om odling i Ecuador ochSpanien (”importören”)Per Johansson, Åhus-Grönt, som lämnat kompletterande uppgifter om odling i Sverige (”densvenske pro<strong>du</strong>centen”)11


AppendixResultat av <strong>broccoli</strong>beräkningarna om man använder skördesiffror ur Fuentes och Carlsson-Kanyama i stället för FAO statistik (skörd i Sverige Spanien och Ecuador 7625, 8000 och6500 kg/ha i stället för 11600, 11300 och 4700 kg/ha).1.6GWP (kg CO2 ekvivalenter/kg <strong>bukett</strong>)1.41.210.80.60.40.20Ecuador Spanien Sverige100%90%80%70%60%50%40%30%20%10%0%Ecuador Spanien SverigeTransporterGödselEl (odling + process)Bränsle i odlingen12


Resurs Sverige Spanien EcuadorMarkanvändning (m 2 ) 1.31 1.25 1.54Vatten (l) 140 133 490Diesel (l) 0.065 0.031 0.0034El (MJ) 2.08 1.98 2.01N (kg) 0.026 0.0126 0.043P (kg) 0.00695 0.0144 0.0054K (kg) 0.0249 0.0188 0.023Stallgödsel (kg) 0 0.50 0.115Pesticider (typ)Fastac, Decis,PirimorAnvänds, men ingauppgifter finns omtyper eller mängderAnvänds, men ingauppgifter finns omtyper eller mängder16000GWP (ton CO 2 ekvivalenter)14000120001000080006000400020000GWP idag GWP Sverige GWP Ecuador GWP Spanien(Om idag = 100% är Sverige= 55%, Ecuador= 92% och Spanien= 118%)13

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!