Rapport om skolskjutsar - GR Utbildning

More documents

Recommendations

Info

6 1.3 Arbetsmetod och -material. Uppgifter och material, om vilka regler respektive praxis som gäller för skolskjutsar/fria elevresor i Partille, har i första hand införskaffats med hjälp av Kristina Rüdow och Ulla Wickström. KR är rektor för särskolan, vars elever utgör majoriteten av de barn vilka får gratis skolskjuts. KR är även ansvarig beslutsfattare vad gäller skolskjutsärenden för barn som går i förskoleklass och grundskolan. UW är utredningssekreterare på Barn- och utbildningsförvaltningens resursenhet och den tjänsteman som handlägger alla skolskjutsärenden samt är kontaktperson för de entreprenörer som utför skolskjutsarna. Behjälpliga med material för gymnasiet har Christina Rose, föreståndare för gymnasiesärskolan, varit och för förskoleskjutsar (färdtjänst) Ulf Bredby och Henrik Rönnqvist på Tekniska kontoret. Även andra tjänstemän på Barn- och utbildningsförvaltningen, Bygg- och miljökontoret, Gymnasieförvaltningen och Tekniska kontoret har varit behjälpliga med uppgifter, problemformuleringar och förslag till förbättringar. Material om pågående utredningar o dyl samt om andra kommuners regler/policy har tagits fram med hjälp av respektive huvudmäns hemsidor samt ansvariga tjänstemän på Skolverket, Svenska Kommunförbundet, Utbildningsdepartementet, Vägverket, m fl. Däremot har det inte varit aktuellt att ta in uppgifter och synpunkter från föräldrar, angående hur de uppfattar skolskjutsproblematiken. Några sådana synpunkter har dock kommit med (avsnitt 1.1, Bakgrundsproblematik) genom brev respektive e-post till berörda tjänstemän. Problemformuleringar, nulägesbeskrivning, analys och slutsatser har under utredningens gång diskuterats med de mest berörda tjänstemännen. Svaren på de i avsnitt 1.2 ställda frågorna presenteras successivt. Fråga 1 besvaras sålunda i avsnitt 3.2. Övriga frågor besvaras i kapitlen med samma nummer som frågan. I texten används förkortningarna BUN för Barn- och utbildningsnämnden, BUF för Barn- och utbildningsförvaltningen, GY för Gymnasienämnden och TK för Tekniska kontoret. Förkortningen a a står för ”anfört arbete”. 2. NATIONELLA STYRDOKUMENT. Så här definieras skolskjuts i förordningen om skolskjuts (SFS 1970:340, § 1): ”Med skolskjutsning avses i denna förordning sådan befordran av elev i förskola, grundskola, gymnasieskola eller motsvarande skola till eller från skolan som anordnas av det allmänna särskilt för ändamålet och ej är av tillfällig natur”. Rätt till skolskjuts innebär också, definitionsmässigt, att denna är gratis. Undantaget från denna regel utgörs av förskolan (1-5 år). I de fall, där det är aktuellt, utförs dessa transporter av Färdtjänsten. Dessa transporter kan avgiftsbeläggas. Ansvaret för skolskjutsarna ligger på kommunerna. Eller för att vara mer exakt – på den kommun där barnet/eleven är mantalsskriven, dvs hemkommunen. Barnens/elevernas resor mellan bostaden och det (de) ställe (n) där utbildningen äger rum regleras i olika lagar för de olika skol- och omsorgsformerna. De få elevtransporterna i förskolan (1-5 år) sker med
7 färdtjänst. Elever i förskoleklass, grundskola, särskola, skolbarnsomsorg och gymnasiesärskola åker med skolskjuts. Elever i gymnasiet har, om de är berättigade, fria elevresor. 2.1 Ansvaret för att barnen har trygga skolvägar. Ansvaret, för att barn skall kunna ta sig till skolan (gäller samtliga ovan nämnda skolformer) på ett bra sätt, delas mellan kommunerna och Vägverket. Kommunerna skall, enligt skollagen (4 kap, 6 §), eftersträva att eleverna placeras så att de får så kort skolväg som möjligt, då kommunen fördelar eleverna på olika skolor. Om kommunen inte kan göra detta på ett sådant sätt, att eleverna får en rimlig gångväg till skolan, så måste man i stället svara för skolskjuts. Det åligger då också kommunen att ordna skolskjuts så att kraven på trafiksäkerhet tillgodoses (Skolskjutsförordningen, 2 §). Styrelsen för skolväsendet i kommunen skall, efter samråd med trafiknämnden (eller motsvarande), polismyndigheten och väghållaren besluta om ”varje skolskjuts` färdväg och de platser där på- eller avstigning bör ske”. Likaså skall denna styrelse svara för att eleverna undervisas om trafiksäkerhet. Vägverket är den myndighet, som har att tillse att riksdagens och regeringens beslut om trygga skolvägar verkställs. I sitt inriktningsdokument (Vägverket, 2001) preciserar de sin uppgift så här: ”Vägverket skall arbeta utifrån ett hela resan-perspektiv för att göra skolvägar och skolskjutsar säkra för barn.” ”Alla beslut som rör barn (betr säkerhet och tillgänglighet till transportsystemet; min anm) skall medverka till att deras fria rörlighet, tillgänglighet, miljö, hälsa och säkerhet skall sättas främst.” Grunden för dessa delar i Vägverkets inriktningsdokument, finns i två propositioner från 1997/98. I den transportpolitiska (nr 56) framhåller regeringen att ”barn, tillsammans med äldre och funktionshindrade, är starkt beroende av transportsystemets egenskaper och effekter framför allt med avseende på tillgänglighet, säker trafik och god miljö”. I Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige (nr 182) ”betonas att barnperspektivet skall utvecklas så att barnets bästa sätts i centrum”. Man kan säga att detta är Vägverkets tolkning av barnkonventionens artikel 3, konkretiserad till att gälla svenska barns skolvägar: ”Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barn ska tillförsäkras det skydd och den omvårdnad som krävs för deras välfärd. De institutioner och myndigheter som ansvarar för vård av barn ska se till att alla lämpliga åtgärder vidtas för att skydda barnens säkerhet och hälsa.” Vägverkets arbete med trygga skolvägar, bygger också på studier av barns uppträdande i trafiken. Kortfattat säger dessa att ”De flesta barn kan lära sig att gå (min kursivering) till skolan i enkla trafikmiljöer med få bilar och låga hastigheter vid sex års ålder. Inte förrän vid 12 år klarar de av att cykla i samma trafikmiljö. Fullt utvecklad trafikförmåga har de flesta barn dock tidigast vid 15 års ålder.” Detta citat är hämtat ur Svenska Kommunförbundets skrift ”Trygga skolvägar”, en skrift som bl a vänder sig emot att det ökande skjutsandet försämrar trafiksäkerheten och miljön runt skolorna: ”föräldrarna är oroliga för sina barns säkerhet, de börjar skjutsa sina barn till skolan, trafiken ökar, skolvägen blir farligare och ännu fler föräldrar börjar skjutsa sina barn”. Detta får också en allvarlig inverkan på barnens fysiska hälsa och mentala utveckling, eftersom ”barn som går eller cyklar på egen hand till skolan utvecklas till socialt självständiga personer med ökad tilltro till sin förmåga att klara sig på egen hand”. (Sv Kommunförbundet, 2001, sid 3ff.)
Page 1 and 2: 1 PARTILLE KOMMUN Barn- och utbildn
Page 3 and 4: 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. INLEDN
Page 5: 5 möjligheten till gratis skolskju
Page 9 and 10: 9 funktionshindret inte är tillfä
Page 11 and 12: 11 I domen från 2001-12-20, gälla
Page 13 and 14: 13 Om kommunen väljer att inte dri
Page 15 and 16: 15 Gällande regler för skolskjuts
Page 17 and 18: 17 3.2.1 Förskolan Färdtjänsten
Page 19 and 20: 19 I.1 elev, i behov av särskild u
Page 21 and 22: 21 I sin utvärdering drar Vägverk
Page 23 and 24: 23 De flesta kommunerna i göteborg
Page 25 and 26: 25 generösa bidrag till skolresor
Page 27 and 28: 27 pektive förbundna med detta omr
Page 29 and 30: 29 • Ansvariga för skolskjutspol
Page 31 and 32: 31 Lund. Barn- och utbildningsförv
Page 33 and 34: 33 D:o (01-15-18). Remissyttrande

Rapport om skolskjutsar - GR Utbildning

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?