Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Atlantica</strong><br />
Det går ström i båten<br />
- Vad gör man<br />
Sannas<br />
helgmatsedel<br />
Nu har farledsbåtarna<br />
städat undan vintern<br />
2/2010<br />
<strong>Dikt</strong> <strong>eller</strong> <strong>sanning</strong><br />
hur mycket blåste det egentligen
Ledare LEDARE<br />
foto latrina.se<br />
2<br />
»Inte<br />
klockrena<br />
promillegränser«<br />
ISå blev då regeringsförslaget om införande<br />
av 0,2 promillegräns på sjön verklighet.<br />
Motivet till att det skulle vara just 0,2<br />
var för att folk skulle uppleva det som enklare<br />
eftersom det är samma gräns som på vägarna.<br />
Men på sjön är det också kopplat till båtens<br />
längd och möjliga toppfart. Vilken längd är<br />
det då som avses Löa <strong>eller</strong> exklusive badbrygga<br />
och/<strong>eller</strong> peke Vilken möjlig toppfart<br />
avses, den av tillverkaren uppgivna <strong>eller</strong> den<br />
som båten verkligen kan prestera Är det då<br />
ok att växla ned sin båt genom prop<strong>eller</strong>byte,<br />
varvtalsbegränsare <strong>eller</strong> dylikt<br />
I propositionen står det: »Eventuella svårigheter<br />
att bedöma ett fartygs hastighetskapacitet<br />
<strong>eller</strong> storlek, torde uppkomma endast<br />
i gränsfall och får hanteras genom utredning<br />
under förundersökningen <strong>eller</strong> rättegången.«<br />
Knappast klockrent för rättssäkerheten att inte<br />
säkerställa gränserna i förväg.<br />
Hade det inte varit bättre att införa en<br />
rimligare gräns, typ 0,5 promille, att gälla för<br />
alla båtar oavsett storlek <strong>eller</strong> toppfart De<br />
alkoholrelaterade olyckor som kommer till<br />
vår kännedom handlar nästan undantagslöst<br />
om promillehalter långt över 1,0 promille,<br />
som redan tidigare fanns som gräns för grovt<br />
sjöfylleri enligt Sjölagen (vilket till och med<br />
regeringen nu upptäckt, i det ursprungliga<br />
förslaget var den gränsen med som nyinförd<br />
och kopplad till samma fart- och längdbegränsningar…).<br />
Nåväl, låt oss ändå hoppas på en fin sommar<br />
med många lata dagar på sjön. Har du barn<br />
får du tips om aktiviteter för dem i artikeln på<br />
sidan 4. Enkla mattips för en helg hittar du på<br />
sidan 6, men det får bli med en lättöl till om du<br />
inte lagt till för natten…<br />
Och blir det någon regning dag kan du<br />
alltid ha med dig <strong>Atlantica</strong>tidningen för lite<br />
förströelse!<br />
conny landström<br />
Utredningen om toalettavfall<br />
färdig<br />
Tömningsbar tank <strong>eller</strong> ingen toalett alls. Så kan<br />
Transportstyrelsens förslag kring utsläpp av toalettavfall<br />
från fritidsbåtar sammanfattas. Men utredningen öppnar<br />
för regionala skillnader och att mottagningsanordningarna<br />
i land först byggs ut.<br />
a I dag har vi inget lagstadgat förbud<br />
mot utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar<br />
men genom bland annat Helsingforskonventionen<br />
(helcom) har vi<br />
förbundit oss att införa det. Transportstyrelsen<br />
som har utrett frågan menar att<br />
ett nationellt förbud behövs eftersom<br />
frivilliga åtgärder inte lyckats och för att<br />
Sverige i annat fall fortsätter att bryta mot<br />
de internationella överenskommelserna.<br />
Enligt myndigheten är det bästa sättet<br />
att införa förbudet via en anpassning till<br />
vattenföroreningslagen, eftersom man<br />
då kan arbeta med de befintliga reglerna.<br />
Här finns även möjlighet att ta hänsyn<br />
till regionala skillnader och tidpunkter på<br />
året, vilket öppnar för regionala förbud.<br />
Enligt Båtlivsundersökningen 2004 finns<br />
det cirka 720 000 privatägda fritidsbåtar i<br />
Sverige. Runt 80 000 beräknas ha någon<br />
form av toalett ombord och av dem har<br />
drygt hälften direktutsläpp utan tank <strong>eller</strong><br />
tank som kan tömmas enbart till sjön.<br />
Här anser Transportstyrelsen att det ska<br />
ställas krav på att toalettens tank antingen<br />
ska kunna bäras i land för tömning<br />
<strong>eller</strong> tömmas till land via däcksanslutning.<br />
Annars ska toaletten tas bort <strong>eller</strong><br />
inte användas.<br />
Innan de nya reglerna börjar gälla<br />
måste det finnas praktiska möjligheter<br />
för fritidsbåtsägarna att kunna leva upp<br />
till dem. Därför anser Transportstyrelsen<br />
att förbudet bör införas först när landtoaletter,<br />
utslagsvaskar och sugtömningsstationer<br />
är utbyggda efter hamnarnas<br />
nuvarande <strong>eller</strong> kommande behov.<br />
Det gör att utsläppsförbud och konstruktionskrav<br />
bör kunna införas två år<br />
efter beslut för de mer känsliga områdena,<br />
och fyra år efter beslut för de mindre<br />
känsliga områdena. Utredningen föreslår<br />
att Kustbevakningen sedan ska kunna<br />
utfärda ordningsbot till den som inte<br />
följer förbudet. Även hamnanläggningsinnehavare<br />
som inte uppfyller kraven ska<br />
kunna dömas till böter. Utredningen är<br />
nu överlämnad till Näringsdepartementet<br />
som räknar med att innan sommaren<br />
ta ställning till hur man ska gå vidare<br />
med frågan.<br />
Den första juni öppnar hemsidan<br />
www.batmiljo.se som drivs i samarbete<br />
mellan Baltic Sea 2020, Världsnaturfonden<br />
wwf och Skärgårdsstiftelsen. Här<br />
hittar du bland annat praktiska miljötips<br />
om toatömning.<br />
~ Pernilla Alm-Ramberg
Sett & Synat<br />
GKSS fyller 150 år<br />
• Ambitionen var hög från första början. Redan vid det<br />
första protokollförda mötet satte man målet att »bringa<br />
ett sällskap till stånd, som troligen i tidernas längd ska<br />
veta sätta sig i respekt«. Etthundrafemtio år senare är det<br />
bara att konstatera att man lyckats med råge. Listan på<br />
stora seglare och stora framgångar både nationellt och<br />
internationellt är lång. Och jubilaren ser inte ut att slå sig<br />
till ro, så mycket mer väntar säkert i framtiden.<br />
Året är fyllt av begivenheter, en årsbok och en jubileumsfilm<br />
har framställts, det blir festligheter och jubileumsregatta<br />
i Långedrag den 5-6 juni och mycket annat. Den<br />
som vill följa vad som händer finner informationen på<br />
sällskapets hemsida www.gkss.se.<br />
<strong>Atlantica</strong>Tidningen lyckönskar jubilaren.<br />
Grilla var du vill!<br />
• Varför nöja sig med engångsgrillar<br />
som är svåra att tända, inte brinner<br />
tillräckligt länge, ger ojämn värme<br />
och inte h<strong>eller</strong> är miljövänliga Primus<br />
Vidar BBQ är en portabel grill<br />
som är enkel att använda på klippan.<br />
Brännaren gör grillen redo att användas<br />
på ett par minuter. Grillen levereras<br />
med inbyggd piezotändare för ett<br />
enkelt och säkert handhavande. Du<br />
hittar grillen i de flesta marinhandlare<br />
och fritidsbutiker.<br />
Ren botten utan färg<br />
• Cleanboatprotector förhinrar enkelt<br />
och giftfritt pålagring och påväxt<br />
på båtens skrov.<br />
Det är en membranduk som förtöjs<br />
i din brygga, förtöjningsbom <strong>eller</strong><br />
bojsänke. Duken håller skrovet rent.<br />
Finns i alla storlekar,<br />
för mer information gå in på<br />
www.cleanboatprotector.com.<br />
Liten och<br />
genialisk<br />
• Stopper är ett<br />
stöd/hållare som<br />
får dina tallrikar<br />
att stanna på plats. Går även att använda<br />
som bokstöd så att böckerna<br />
inte åker omkring. Tillverkad i aluminium.<br />
25 hög och 20cm djup. Finns<br />
bland annat på www.bataccenten.se<br />
Gummi anka(re)<br />
• Ett svenkstillverkat tallriksankare i polyuretan<br />
som skonar fribord och durk och inte minst dina<br />
ben från skrapmärken. Softdish är gjord av formgjuten<br />
polyuretan och är mycket slitstark men<br />
samtidigt mjukt i ändarna av tallriken. Ankaret<br />
fäster minst lika bra som traditonella tallriksankare.<br />
Passar även bra till Gummibåtar/Ribar där man ej<br />
vill riskera revor & hål. Finns i flera storlekar, gå in<br />
på www.seasea.se för mer information.<br />
3<br />
Håll borta tjuven och sänk<br />
dina premier »All inclusive«<br />
• NavEye Blackbox är en nyutvecklad,<br />
svenskbyggd spårsändare<br />
från Aqualiv, som säkrar din<br />
båt. Systemet larmar via SMS vid<br />
stöldförsök, låg batterispänning<br />
och kan även larma vid inbrott<br />
och vattenläckage med mera.<br />
Du behöver inte h<strong>eller</strong> oroa dig<br />
för att det interna batteriet skulle<br />
vara slut, <strong>eller</strong> att kontantkortet<br />
är tomt om båten blir stulen.<br />
Aqualiv ombesörjer installation och under hela tiden du har tjänsten ingår övervakning,<br />
full garanti, support samt kommunikation. En installerad Naveye sänker<br />
även din försäkringspremie. Se aktuellt erbjudande som skickas med tidningen<br />
<strong>eller</strong> gå in på www.naveye.com/atlantica<br />
Ni har väl inte<br />
missat....<br />
...att Baltic Sea 2020, Världsnaturfonden<br />
WWF och Skärgårdsstiftelsen<br />
har öppnat sajten www.batmiljo.se.<br />
Där hittar ni nyttig information om<br />
hur man på bästa sätt kombinerar en<br />
stark känsla för båtliv med ett stort<br />
miljöengagemang.
Sommar, båt & barn<br />
– kompromissernas tid är här!<br />
4<br />
Aktiviteterna avlöser<br />
varandra, ena helgen<br />
ska sjuåringen på kalas,<br />
nästa spelar tioåringen<br />
bandy och femtonåringen<br />
vill inte alls sätta sin fot<br />
ombord. När ska vi<br />
egentligen åka ut<br />
Även om det ser mörkt ut brukar det lösa<br />
sig. Till sist kommer man i väg och väl<br />
ombord väntar äventyr, upplevelser och<br />
mysiga stunder. Här får ni träffa några<br />
barn som berättar hur de har det till sjöss.<br />
När ungarna blir vuxna är alla trista<br />
stunder glömda och de kan inte tänka<br />
sig en sommar utan båt. Vår äldste son,<br />
Robin, nu 23 år, brukade alltid säga: »Söndagarna<br />
är värst! Pappa och mamma ska<br />
alltid segla hem i två knop, när vi vill hem<br />
så fort som möjligt.« Nu har han egen båt<br />
och brukar faktiskt segla hela vägen hem!<br />
Carina Norberg är tvåbarnsmamma och<br />
båtmänniska ut i fingerspetsarna. Hon är<br />
dessutom en eldsjäl i stora Viggbyholms Båtklubb,<br />
där hon är ansvarig för klubbtidningen<br />
och arbetar som kursledare. Carina har tidigare<br />
skrivit boken Miniskepparen som fick ett<br />
mycket gott mottagande.<br />
Linnéa Björck, femton år.<br />
Familjens båt är en Elan 37.<br />
När Linnéa var en månad gammal hade<br />
hon redan varit på sjön i tre veckor och<br />
seglat Stockholm – Bornholm fram och<br />
tillbaka. Och så har det fortsatt. Att vara<br />
ute med båten på helger och semestrar är<br />
självklart.<br />
–Jag blir rätt sur på pappa om han ger<br />
sig ut utan mig, säger hon. Men det är<br />
inte ofta de är ensamma ombord, både<br />
Linnéa och pappa bjuder gärna med<br />
kompisar och fosterbrorsan Simon, arton<br />
år, är ofta med. Det är tur att båten är så<br />
pass stor att det finns plats.<br />
–Men jag har en egen Laser också, som<br />
jag gillar att segla, berättar Linnéa.<br />
Linnéa hjälper gärna till att styra pappas<br />
båt, men när det kommer till skot och<br />
trim är hon inte lika road.<br />
–Det är bättre med Lasern för där<br />
märker man direkt att man inte kommer<br />
någon vart om det är felskotat.<br />
Vad är viktigt att ha med sig när man<br />
ska ut och man är femton år<br />
–Mobilen och laddaren, svarar Linnéa<br />
direkt. Och gärna ett frågespel, till exempel<br />
Geni. Snygga kjolar och toppar förstås,<br />
man vet ju aldrig vart man kommer.<br />
Brukar du sminka dig också undrar jag<br />
och får till svar att det är självklart.<br />
–Fast det beror på vilka som ligger i<br />
hamnen, förstås. Men även på en öde ö<br />
brukar jag sminka mig för säkerhets skull,<br />
erkänner hon.<br />
-Så älskar jag att bada, säger Linnéa.<br />
Jag brukar hänga i en lina efter båten då<br />
vi seglar. Men jag sprattlar med benen så<br />
att fiskarna inte ska bita mig i tårna.<br />
–Om det går sakta under segel brukar<br />
jag ta jollen och åka före och ibland tar<br />
jag med grillen och startar den så att det<br />
är färdigt att grilla när pappa och de andra<br />
kommer fram. Då slipper vi äta middag<br />
mitt i natten, berättar hon glatt. Det enda<br />
som är tråkigt är när det regnar för då blir<br />
alla så sura och griniga.<br />
–Många »våghalsigheter« har Linnéa<br />
provat på. Som att spolas från fördäcket<br />
till vindrutan av en svallvåg från Gotlandskatamaranen,<br />
att hänga, klänga och bli<br />
upphissad i masten och att sitta på pappas<br />
rygg när han klättrade uppför en hög<br />
slussvägg i Frankrike. Och att rädda sin<br />
docka från att drunkna i en vak, men då<br />
seglade hon isjakt.<br />
–När jag blir stor ska jag köpa en stor<br />
och fin segelbåt, jag måste bara lära mig<br />
navigera först. Men mina barn kommer<br />
aldrig att få göra allt farligt som jag gjort,<br />
säger Linnéa bestämt.
Johanna Håkanson, elva år. Jonas, sju år.<br />
Familjens båt är en Sun 33, Lady Marion.<br />
Vi köpte båten förra sommaren, berätttar<br />
Johanna. Tidigare hade vi en mindre, lite<br />
knubbig motorbåt. Vår nya båt är bättre<br />
än den gamla, nu har vi varsin egen hytt.<br />
Förut delade vi på förpiken och jag kunde<br />
inte sova för att Jonas snarkar så högt.<br />
-Och du tog alltid hela täcket, säger<br />
Jonas. Ofta planerar familjen sina ledigheter<br />
så att de träffar andra familjer med<br />
barn, det är roligt när det finns andra<br />
barn att leka med. Och Jonas vill gärna få<br />
ta med någon kompis ibland.<br />
Under gång gillar de att hjälpa till med<br />
styrning och utkik. Johanna deltar gärna<br />
i navigationen.<br />
–Men det är svårt att veta på vilken sida<br />
de gröna och röda prickarna ska vara,<br />
om man inte vet farledens riktning, säger<br />
hon. Jag brukar styra ibland, men då blir<br />
det bråk för att Jonas vill styra också.<br />
Förarsätet är den mest eftertraktade<br />
platsen och så finns det två stolar till uppe<br />
på flybridge. Eftersom de är fyra i familjen<br />
måste någon sitta på soffan längst<br />
bak. Om det är Johanna som drar nitlotten<br />
har hon kommit på en alldeles egen<br />
sysselsättning.<br />
–Jag har sådana där Foppa-tofflor med<br />
dekorationsknappar och man kan leka att<br />
det är en instrumentbräda och trycka och<br />
snurra på knapparna.<br />
När man inte orkar sitta och kolla ut<br />
längre är Nintendospelet favoriten i ruffen<br />
och båda har ett eget så att det inte<br />
blir något bråk.<br />
När man ligger på något fint ställe finns<br />
det en hel del att hitta på. Gummijollen är<br />
populär. Johanna kör med motor och Jonas<br />
är bra på att ro. –Men vi måste alltid<br />
ro utanför viken innan vi startar motorn,<br />
annars stör man ju alla andra!<br />
Sedan brukar de bygga barkbåtar och<br />
konstruera hamnanläggningar i stranden<br />
och det är kul, bara det inte kommer svall<br />
och förstör. Johanna brukar ha med sig<br />
sina fina vattenfärger och måla fyrar.<br />
–Man kan se på sjökortet hur de ser ut<br />
och vilka färger de har, förklarar hon. Att<br />
göra knopar är också roligt, Johanna kan<br />
minst tio och vet vad de är bra till.<br />
När jag undrar om föräldrarna brukar<br />
försöka muta dem med något för att få<br />
dem att följa med på sjön, svarar Johanna<br />
direkt.<br />
–Nej, mamma säger bara: »Nu är det så<br />
att vi ska åka ut med båten och då är det<br />
bara att följa med!«<br />
– Hoppas det regnar, säger Jonas, som<br />
vill stanna hemma den kommande helgen.<br />
5<br />
Rasmus Ohlson, sexton år.<br />
Familjens båt är en Scampi 30, Trigger.<br />
Den egna är en Ockelbo T14<br />
Nu är det tredje året som Rasmus har<br />
egen båt. Efter att ha tillbringat sina somrar<br />
ombord på Trigger investerade han<br />
sina sparslantar i en motorbåt, en Ockelbo<br />
från 70-talet med vackra blå skrovsidor<br />
som döptes till Blåbär.<br />
–Vi kom överens att jag skulle få göra<br />
det, men i överenskommelsen ingick också<br />
att jag skulle sköta skolarbetet bättre.<br />
Dessutom tog jag förarintyg, berättar<br />
Rasmus.<br />
–Första sommarn var jag ute hela tiden,<br />
säger han. Nu har nyhetens behag lagt<br />
sig litet, men i sommar hoppas jag kunna<br />
vara ute med kompisarna en hel del. Jag<br />
ska segla med familjen i tre veckor, sedan<br />
har jag hela sommarlovet på mig att åka<br />
med min båt, säger Rasmus. När man är<br />
sexton är det skillnad på semester och<br />
sommarlov.<br />
Det går att sova ombord i Blåbär, men<br />
det är ganska trångt så Rasmus åker gärna<br />
till samma ställen som familjen. Då kan<br />
han sova i segelbåten (och äta också förmodar<br />
den rutinerade tonårsmamman …)<br />
–Ska jag ut med kompisar tar vi med<br />
oss ett tält, det funkar också bra, konstaterar<br />
han. För att få ihop till bensinpengar<br />
har Rasmus avtal med mamma och pappa<br />
om gräsklippning.<br />
Tyvärr är jag nog skyldig ganska många<br />
klippningar, tror han. Den första turen<br />
med Blåbär slutade med soppatorsk så<br />
numera är han noga med att ha en full<br />
reservdunk med sig.<br />
– Egentligen trivs Rasmus ganska bra<br />
ombord på Scampin också.<br />
– Det är roligare nu när man är äldre,<br />
då kan man hjälpa till med seglingen. När<br />
jag var liten var jag mest i vägen. Ett mysigt<br />
minne dyker upp: »När Ida, min storasyster,<br />
och jag var små brukade mamma<br />
och pappa bädda åt oss på sittbrunnsdurken<br />
och sen fick vi ligga skavfötters där,<br />
det gillade jag,« säger Rasmus. Annars<br />
var livet i förpiken precis som hos andra<br />
båtfamiljer. Att lägga sina saker, <strong>eller</strong> ens<br />
en fot, på den andras halva, var nära nog<br />
belagt med dödsstraff. Numera har Ida<br />
träffat en kille och när de är med ut, brukar<br />
Rasmus breda ut sig i stickkojen.<br />
– Segelbåt i all ära, men jag har alltid<br />
gillat motorer. Och sen har jag inte något<br />
vidare tålamod, det blir långtråkigt<br />
att segla. Blåbär gör 28 knop när Rasmus<br />
är ensam ombord. När jag frågar om hans<br />
högsta önskan är en plotter, svarar han:<br />
»Nej, jag har ju sjökort!«<br />
Hela släkten är engagerad i båtlivet och<br />
är mycket på sjön. Men Rasmus tror inte<br />
att han blir den som kommer att hjälpa<br />
till nere på varvet och sitta i båtklubbens<br />
styrelse. Vi som har sett honom i färd<br />
med att organisera skattjakten till midsommaren<br />
och sortera barnens godispåsar<br />
känner oss ändå trygga med att det finns<br />
en generation som tar över efter oss.
Mat<br />
för hela<br />
helgen<br />
ombord<br />
Detta är några mycket lättlagade<br />
favoriter som passar att laga när<br />
man är ute med båt en helg.<br />
text Sanna Fyring Liedgren<br />
foto Oscar Liedgren<br />
6<br />
Fredag middag<br />
Spaghetti med oliver, kapris,<br />
sard<strong>eller</strong>, tomat och persilja<br />
En smakrik pasta. Enkelt och gott. Dessutom<br />
håller de flesta av ingredienserna hela sommaren<br />
om man packar för en längre resa.<br />
Den färska chilin kan ersättas med en rejäl<br />
nypa chiliflakes.<br />
4 personer<br />
500 g spaghetti<br />
1 msk kapris<br />
1 dl urkärnade svarta oliver, gärna Italienska<br />
Taggiasca<br />
1 röd chilifrukt<br />
2 vitlöksklyftor<br />
1 liten knippe persilja<br />
1 liten burk sardellfiléer<br />
4 msk olivolja<br />
1 burk krossade tomater<br />
salt och nymalen peppar<br />
Hacka kapris, oliver, chili, vitlök och persilja<br />
var för sig. Öppna sardellburken. Hetta upp<br />
olivolja i en stekpanna. Lägg i sardellfiléerna<br />
och mosa dem med en gaffel. Tillsätt vitlök,<br />
chili, kapris och oliver och låt fräsa en liten<br />
stund. Lägg i tomaterna. Salta, peppra och<br />
låt puttra i cirka 15 minuter. Tillsätt hackad<br />
persilja. Koka pastan i rikligt med saltat vatten<br />
enligt anvisningarna på förpackningen. Häll av<br />
spaghettin i durkslag och blanda med såsen.<br />
Lördag lunch<br />
Baguettemackor med grillad<br />
lammkorv och ajvar<br />
Ajvar är en kryddig paprikablandning som<br />
brukar finnas i välsorterade matbutiker<br />
En god matig lunchmacka passar bra att förbereda<br />
på morgonkvisten innan avsegling <strong>eller</strong><br />
så stannar man och badar och tänder lilla<br />
grillen. Det är också gott att byta ut ruccolan<br />
mot surkål om man har svårt att lagra färsk<br />
sallad på ombord.<br />
4 lunchmackor<br />
2 baguetter<br />
4 goda lammkorvar<br />
1 liten burk ajvar<br />
2 tomater<br />
2 msk olivolja<br />
1 finhackad vitlöksklyfta<br />
1 ask ruccola<br />
salt och nymalen peppar<br />
Dela baguetterna i fyra delar. Skär en djup<br />
skåra i varje baguette. Stek <strong>eller</strong> grilla lammkorven.<br />
Tärna tomaterna fint. Blanda tomathacket<br />
med olivolja, finhackad vitlök, salt och<br />
nymalen peppar. Lägg lite sköljd ruccola i<br />
varje baguette, fyll med tomater, lite ajvar och<br />
lammkorv.<br />
Rulla in baguetterna i smörpapper <strong>eller</strong> aluminiumfolie.
Lördag middag<br />
Rökt sik med<br />
vitlöksmarinerade rödbetor,<br />
citronpepparsås och färsk<br />
potatis<br />
Rökt fisk och färska rödberor blir en lättlagad<br />
middag. Rödbetorna kan kokas och såsen lagas<br />
innan man lämnar land om man vill ha det<br />
mesta klart innan avfärd.<br />
Créme fraichesåsen ska peppras ordentligt.<br />
Låt den gärna stå en stund innan servering så<br />
smakerna gifter ihop sig.<br />
4 personer<br />
2 rökta sikar<br />
1 kg rödbetor<br />
1 pressad vitlöksklyfta<br />
2 msk balsamicovinäger<br />
4 msk olivolja<br />
2 dl crème fraiche<br />
finrivet skal och saft av 1/2 citron<br />
salt och rikligt med nymalen svartpeppar<br />
till servering<br />
nykokt potatis<br />
ev dill och citronklyftor<br />
Koka rödbetorna mjuka och skölj dem i kallt<br />
vatten. Skala rödbetorna och dela dem i klyftor.<br />
Blanda en pressad vitlöksklyfta med balsamicovinäger<br />
och olivolja. Salta och peppra.<br />
Häll dressingen över rödbetorna och låt marinera<br />
en stund.<br />
Blanda crème fraiche med finrivet citronskal<br />
och saft. Smaka av med salt och riktigt rikligt<br />
(cirka 1 1/2 tsk) med svartpeppar.<br />
Rensa siken och servera med marinerade<br />
rödbetor, citronpeppar crème fraiche och nykokt<br />
potatis. Dekorera med lite dill och citron.<br />
Limemousse med jordgubbar<br />
En superenkel dessert. Man rör bara ihop<br />
kondenserad mjölk och lime så tjocknar det<br />
till en mousse. Underbar med nyplockade<br />
jordgubbar.<br />
4 personer<br />
1 burk kondenserad sockrad mjölk<br />
finrivet skal och saft av 3 limefrukter (cirka 1<br />
dl limejuice)<br />
1/2 liter jordgubbar<br />
eventuellt några myntablad<br />
Rör ihop den kondenserade mjölken med<br />
finrivet limeskal och juice.<br />
Rör ihop ordentligt så att det blir en jämn<br />
konsistens. Lägg upp i små portionsglas.<br />
Snoppa och skär jordgubbarna i klyftor.<br />
Toppa limemoussen med jordgubbar,<br />
dekorera gärna med ett vackert blad, till<br />
exempel mynta.<br />
Söndag lunch<br />
Bondomelett med vild gräslök<br />
Ofta finns det vildväxande gräslök i klippskrevorna<br />
ute i skärgården. Den passar bra att<br />
använda i omeletten.<br />
Passa på att koka lite extra potatis redan på<br />
lördagen <strong>eller</strong> hemma så går det snabbt att<br />
laga omeletten. Stek gärna omeletterna en<br />
och en.<br />
4 portioner<br />
8 ägg<br />
8 msk vatten<br />
150 g rökt sidfläsk i bit<br />
1 gul färsk lök<br />
12 små kokta potatisar<br />
2 msk finhackad vild gräslök<br />
2 msk smör till stekning<br />
salt och nymalen svartpeppar<br />
Knäck äggen i en skål och tillsätt vattnet. Salta<br />
försiktigt och peppra ordentligt. Vispa ihop<br />
omelettsmeten lätt med en gaffel. Finhacka<br />
löken. Skär sidfläsket i små tärningar. Skiva<br />
potatisarna. Stek lök, sidfläsk och potatis i<br />
smör i en omelettpanna så att de får fin färg.<br />
Slå på äggblandningen i den heta pannan<br />
och låt omeletten puttra, dra omelettsmeten<br />
försiktigt mot mitten med en gaffel. Låt den<br />
inte stelna helt, den ska fortfarande vara lite<br />
krämig på ovansidan. Strö över gräslök. Stjälp<br />
upp på tallrik och servera.<br />
Inköpslista för hela helgen<br />
Skafferi<br />
1 paket spaghetti<br />
1 liten burk kapris<br />
1 burk svarta oliver, gärna Italienska Taggiasca<br />
1 liten burk sardellfiléer<br />
1 burk krossade tomater<br />
1 liten burk ajvar<br />
1 liten flaska olivolja<br />
1 liten flaska balsamicovinäger<br />
1 burk kondenserad sockrad mjölk<br />
salt och svartpeppar<br />
Grönsaker<br />
1 röd chilifrukt<br />
1 vitlök<br />
1 liten knippe persilja<br />
2 tomater<br />
1 ask ruccola<br />
1 kg rödbetor<br />
2 citroner<br />
1 liten knippa dill<br />
3 limefrukter<br />
1/2 liter jordgubbar<br />
ev 1 kruka mynta<br />
2 kg färskpotatis<br />
1 gul lök<br />
1 knippe gräslök <strong>eller</strong> egenplockad vild gräslök<br />
bröd<br />
2 baguetter<br />
Kylvaror<br />
4 goda lammkorvar<br />
1 bit rökt sidfläsk<br />
2 rökta sikar<br />
1 burk crème fraiche<br />
8 ägg<br />
1 litet paket smör till stekning<br />
Ta gärna med:<br />
• En svartpepparkvarn<br />
• Ett rivjärn<br />
• Smörpapper <strong>eller</strong> aluminiumfolie om<br />
du inte har det ombord.<br />
7
<strong>Atlantica</strong> tittar<br />
närmare på korrosion<br />
del 2<br />
Den andra delen av artikeln om elektrolytisk korrosion<br />
som var införd i <strong>Atlantica</strong>Tidningen nr 2/10 innehöll<br />
tyvärr ett fel. Felet återfinns i den högra spalten på sidan<br />
11. Vi beklagar att felet passerade vår egen granskning<br />
men är tacksamma för att några av våra läsare fäst uppmärksamheten<br />
på det.<br />
Artikeln är skriven av Jon Winge, känd författare och<br />
journalist, som också skrivit handboken Ström ombord<br />
som getts ut i flera upplagor i Norge och i Sverige kommit<br />
ut på Nautiska Förlaget. Han har också tagit fram<br />
illustrationerna.<br />
I sådana här fall får det inte finnas minsta tveksamheter,<br />
särskilt inte eftersom vi som båtförsäkringsföretag<br />
ständigt arbetar för ökad säkerhet i fritidsbåtarna. Vi<br />
har därför valt att göra ett ny, rättad artikel som du nu<br />
kan ta del av på följande sidor.<br />
Vi vill också understryka att en elinstallation av<br />
denna typ är så komplicerad att den absolut bör<br />
göras av kompetent elinstallatör med erfarenhet från<br />
båtinstallationer.<br />
Tack till de läsare som hjälpt oss. Och skön sommar<br />
till oss alla!<br />
8<br />
Elektrolytisk<br />
korrosion<br />
- det går ström i båten<br />
Korrosion är en fiende som man inte kan utrota,<br />
men som kan motverkas.<br />
text jon winge<br />
a Jon Winge, författare till boken<br />
»Ström ombord«, gör en genomgång<br />
av de olika förekommande typerna av<br />
korrosion och visar hur man kan skydda<br />
sin båt mot dem. I förra numret av <strong>Atlantica</strong>Tidningen<br />
behandlades kemisk<br />
och galvanisk korrosion. Nu har turen<br />
kommit till elektrolytisk korrosion och<br />
landström.<br />
Galvanisk korrosion är rätt beskedlig<br />
jämfört med vad som kan ske när det slipper<br />
ut ström - <strong>eller</strong> rättare sagt spänning<br />
– från generator, startmotor, batteri <strong>eller</strong><br />
»landström«. Och det går det nästan inte<br />
att undvika.<br />
Den märkliga krypströmmen<br />
Fullständig isolering är så gott som<br />
omöjlig i en fuktig miljö. Krypström är<br />
ett »strömläckage«, då en väldigt liten<br />
ström lyckas slippa förbi isoleringen och<br />
går ut på vandring. Den kan till exempel<br />
krypa längs fuktiga, i synnerhet salta, ytor<br />
<strong>eller</strong> i vått trä. Ett gott skäl till att vara<br />
flitig med fuktdrivande spray!<br />
Det blir allvarligt när strömmen kommer<br />
i kontakt med sjövattnet under båten
och det gör den nästan alltid. Det sker<br />
genom kölen, skrovgenomföringarna<br />
<strong>eller</strong> jordningssystemet och prop<strong>eller</strong>axeln/drevet.<br />
Strömmen är liten, men<br />
spänningen är mycket större än den naturliga<br />
skillnaden i potential mellan olika<br />
metaller. Därför krävs det bara milliampere<br />
innan förtäringsprocessen är i gång.<br />
Enpolig och tvåpolig<br />
Sådana krypströmmar är det nästan omöjligt<br />
att undgå och de är speciellt vanliga i<br />
båtar med enpolig elanläggning.<br />
All båtström måste ha två ledningar,<br />
en till plus och en till minus, men många<br />
båtmotorer har bara plusledningar. Startmotor,<br />
generator och tändsystem får<br />
Generator<br />
Startbatteri<br />
Startmotor<br />
Jordning<br />
landström<br />
Jordning till sjön<br />
I en enpolig motoranläggning har startmotor, generator och tändsystem ingen minusledning.<br />
De har förbindelse med batteriminus genom motorblocket. Det går därför ström genom motorblocket<br />
och den strömmen har också kontakt med sjön.<br />
En grad <strong>eller</strong> två om vintern är nog för att det<br />
ska uppstå en växling med uteluften. Den är<br />
torrare än inneluften och på det sättet hålls<br />
båten hyggligt torr under däck. Men du bör<br />
öppna durkar och dörrar och ställa dynorna<br />
på högkant under vinteruppläggningen<br />
minus från motorblocket i stället, då den<br />
är kopplad till batteriminus. Då står det<br />
minus i vattnet runt båten också. En billig<br />
och mycket dålig lösning.<br />
Elanläggningar finns också i tvåpoligt<br />
utförande. Då är de utvändiga komponenterna<br />
isolerade från motorblocket och<br />
har i stället sina egna minusledningar.<br />
Detta är mycket säkrare, men inte helt<br />
ändå på grund av krypströmmen, som<br />
man nästan inte kan undgå.<br />
9<br />
Startbatteri<br />
Startmotor<br />
Generator<br />
I en tvåpolig motoranläggning är startmotor, generator och tändsystem isolerade från motorblocket.<br />
De har egna ledningar till batteriminus. Motorblocket är neutralt.<br />
Anodiskt skydd behövs ändå<br />
Dessa gör att vi i alla fall måste skydda<br />
sådana annars oangripliga delar som prop<strong>eller</strong><br />
och prop<strong>eller</strong>axel. Det hjälper inte<br />
att de är gjorda av brons och rostfritt stål.<br />
Även sådana högvärdiga material måste<br />
ge sig för den höga spänning som sådana<br />
krypströmmar ofta har.<br />
De flesta anoder är dimensionerade<br />
för att hålla en säsong och då ska anoden<br />
inte vara mer än halvt uppäten när hösten<br />
kommer. Snabb förtäring av anoder är ett<br />
tecken på krypström. Det måste du göra<br />
något åt. Kontakta en erfaren båtelektriker<br />
som kan mäta sig fram till källan<br />
och isolera/koppla ur denna, alternativt<br />
koppla sig mellan dem för att utjämna<br />
skillnaden.<br />
➤
Problem med landström<br />
med varandra genom tillförselkabeln<br />
från land. När båten står på land existerar<br />
inte problemet.<br />
Ett stort elsystem<br />
Varför Jo, de olika elementen i varje enskild<br />
båt har lite olika elektrisk potential.<br />
Spänningen kommer att variera med någon<br />
millivolt, men det är tillräckligt för att det<br />
ska »gå« ström, som i ett batteri där den<br />
ena båten är pluspol och den andra är en<br />
minuspol och där sjövattnet fungerar som<br />
en elektrolyt.<br />
Utsatta komponenter som drev, prop<strong>eller</strong>axel<br />
och prop<strong>eller</strong> i den båt som har<br />
den lägsta potentialen förtärs. Och det<br />
kan gå ohyggligt fort. Det har inträffat att<br />
drev och axlar ätits upp inom loppet av<br />
några få veckor ….<br />
Här finns med andra ord all anledning<br />
att vara orolig.<br />
10<br />
En god vän<br />
Det enklaste och billigaste sättet att reducera<br />
den galvaniska korrosionen genom<br />
en sådan jordkrets är att använda vad<br />
som kallas en »Zink Saver«. Den består av<br />
två dioder som sitter parallellt, men som<br />
kopplas i serie på jordledningen i båten (se<br />
bilden). »Jordströmmen« måste genom en<br />
av dioderna vilket ger ett spänningsfall på<br />
typiskt 0,7 volt.<br />
Apparaten sänker alltså »jordspänningen«<br />
i just din båt. Spänningsfallet i<br />
jordledningen mellan båten och land gör<br />
att det inte kan gå någon »jordström«<br />
från din båt till en annan. Det gör att dina<br />
zinkanoder inte förstörs mot grannbåtens<br />
och därför skyddar den egna båtens installationer.<br />
Det är härligt att ha 230 volt växelström<br />
när vi ligger vid land, bland annat för att<br />
hålla batterierna fulladdade, men jordförbindelsen<br />
från land ger ofta korrosionsproblem.<br />
Det enklaste skulle vara att ta<br />
bort den, men det är livsfarligt och får<br />
därför inte göras. Vi måste skydda båten<br />
på andra sätt.<br />
Landström – en stor korrosionsfara<br />
Om det går ström på ett <strong>eller</strong> annat sätt mellan<br />
komponenter och jord är det mycket som kan<br />
försvinna, och det fort!<br />
När båten är kopplad till marinans elanläggning<br />
kräver reglerna att förbindelsen<br />
också ska vara jordad. Det betyder<br />
i praktiken att samtliga 230 voltsuttag<br />
ombord blir förbundna med jord på<br />
land. Alla apparater måste därför ha<br />
jordad kontakt också såvida de inte är<br />
dubbelisolerade.<br />
Så länge båten ligger i sjön är den<br />
kopplad till alla andra båtar med landström<br />
genom jordledningen: Alla propellrar,<br />
axlar, drev, skrovgenomföringar<br />
och så vidare är elektriskt förbundna<br />
Total avskiljning<br />
Men helt trygg är den inte. Det enda som<br />
verkligen duger är en isolationstransformator<br />
– detta kära barn har också många namn<br />
men proffsen säger skiljetransformator.<br />
Den arbetar i förhållandet 1:1. Om du<br />
skickar in 230 volt i den får du ut 230 volt<br />
på andra sidan. Det låter ju tokigt, i synnerhet<br />
då du tänker på att vi tar ombord<br />
mer än 10 kilo järn och koppar till ett pris<br />
av flera tusen kronor. Men det är faktiskt<br />
riktigt smart, eftersom det nu inte finns<br />
någon »metallisk« kontakt mellan inström<br />
och utström.<br />
Den ström som går in kan få vara hur<br />
eländig som helst; den ström som du får<br />
ut är fullständigt jungfrulig – ren och obesudlad<br />
av det jordiska på andra sidan.<br />
Nu är du trygg – under en avgörande
förutsättning: Jordförbindelsen som går in<br />
till transformatorn från land får inte förbindas<br />
med båtens jordning.<br />
Jordledningen från land ska alltså<br />
kopplas till skiljetransformatorn på intagssidan<br />
och stanna där. Är skiljetransformatorn<br />
dubbelisolerad ska den inte<br />
ens ha jord från land.<br />
Skiljetransformatorn har sin egen<br />
jordledning ut (alltså vidare in i båten),<br />
men den startar där inne och har ingen<br />
förbindelse med »landjord«. Det är<br />
den här nya »friskförklarade« jordledningen<br />
som ska fram till de enskilda<br />
komponenterna. Benämningen »jord«<br />
är egentligen inte riktig längre för nu<br />
är det bara tal om en utjämningsförbindelse.<br />
Så här ser innandömet i en ringkärnad skiljetransformator ut.<br />
Stor, tung och dyr<br />
Traditionella skiljetransformatorer är<br />
nämligen stora, tunga (runt 20 kilo)<br />
och dyra (gott och väl 10 000 kronor),<br />
och en del av dem kan också avge viss<br />
värme och ha en tendens att brumma<br />
svagt när de är i drift. I större och dyrare<br />
båtar är väl varken vikt <strong>eller</strong> pris så<br />
viktiga i jämförelse med de värden som<br />
transformatorn slår vakt om.<br />
Men nu har den moderna tekniken<br />
också gett oss Switch Mode skiljetransformatorer.<br />
Även de är nog så stora,<br />
men väger bara runt 6 kilo. Priset är<br />
ungefär detsamma. Nackdelen är att de<br />
måste luftkylas och det är ju inte särskilt<br />
trevligt att dra in sjöluft i känslig<br />
elektronik. Den stora frågan blir nu om<br />
Switch Mode-transformatorn kommer<br />
att tåla sjölivet under lång tid.<br />
Den konventionella transformatorn<br />
är däremot inkapslad och innehåller<br />
h<strong>eller</strong> inte någon sårbar komponent.<br />
Brumljudet är vanligen så gott som<br />
frånvarande på en väl sammansatt transformator.<br />
Själv har jag valt en konventionell<br />
som du säkert förstår.<br />
Detta är billigt jämfört med de<br />
tänkbara – och inte osannolika<br />
– konsekvenserna.<br />
Kort och gott<br />
• Ligg så kort tid som möjligt med landström<br />
om båten inte väl säkrad<br />
• Håll ett extra gott öga på anoderna<br />
• Om du ska ligga mera permanent med<br />
landström måste du säkra extra mot<br />
korrosion<br />
• Bryt inte jordningen från land (om inte<br />
skiljetransformatorn är dubbelisolerad)<br />
Kommentar från en av våra läsare:<br />
Hur löser man denna felinkoppling<br />
Man sätter det jordade vägguttaget på kapslingen till isolertransformatorn. Där det jordade<br />
uttaget sitter sätter man en kopplingsdosa. Det som många glömmer bort är att ha en säkring<br />
i kretsarna, säkring i rätt storlek till rätt dimension på ledarna.<br />
Åter igen: Låt en behörig elinstallatör installera 230V systemet i din fritidsbåt. Du vill väl ha<br />
både en driftsäker och personsäker elanläggning /Tomas Höglund<br />
230 V<br />
Jord<br />
230V<br />
Jord<br />
Jordfelsbrytarbrytare<br />
Huvud-<br />
Anslutningsdon<br />
Anslutningsdon<br />
Huvudbrytare<br />
Anslutningsdon<br />
Jordfelsbrytare<br />
Galvanisk<br />
isolator<br />
Anslutningsdon<br />
Jordfelsbrytare<br />
Jordfelsbrytare<br />
230V<br />
Jord<br />
230 V<br />
Detta är en laglig landströmsanläggning i dess enklaste form. Lägg märke till att det finns jordfelsbrytare<br />
både på land och som första led ombord. OBS! Använd ej stickkontakt i båda ändar av sladden.<br />
Så här ska kopplingen se ut i en båt med »Zink Saver«. De två dioderna på jordledningen sänker<br />
spänningen tillräckligt för att det inte ska gå ström i någondera riktning. Ren och jungfrulig<br />
ström kommer ut på andra sidan. En ny »jordledning« går ut och den får INTE förbindas med<br />
jord från land. OBS! Använd ej stickkontakt i båda ändar av sladden.<br />
Jord<br />
11
Stort miljöengagemang styr<br />
Nimbusfabriken i Mariestad<br />
12<br />
Lars Alklind håller i sin hand den pärm som följer båten genom hela tillverkningskedjan.<br />
Den är en viktig del av kvalitetssäkringen.<br />
a Nimbus är ett av båtmarknadens mest<br />
kända varumärken. Före finanskrisen<br />
tillverkade koncernen sina båtar på fem<br />
ställen, Lugnås, Storebro, Ryd, Visby<br />
och Fårösund. Men krisen ledde till<br />
minskad försäljning. Nu har produktionen<br />
koncentrerats till fastlandsfabrikerna.<br />
I Ryd tillverkas enbart Rydsbåtar,<br />
i Storebro både Nimbus, Storebro och<br />
Paragon Yachts. Fabriken i Lugnås utanför<br />
Mariestad har sex mod<strong>eller</strong> på sin<br />
lott, varav fyra tillverkas kontinuerligt<br />
och två periodiskt. Ägare sen 2006 är<br />
riskkapitalbolaget Altor som dels tillfört<br />
finansiella resurser men också kunskap i<br />
hur hantverksmässigt byggande kan förenas<br />
med industriella metoder.<br />
Fabriken i Lugnås är en egen enhet<br />
under namnet Nimbus Produktion i<br />
Mariestad ab och levererar sina produkter<br />
till Nimbus Boats ab. Här arbetar<br />
80 kollektivanställda och 10 tjänstemän.<br />
Produktionstakten är för närvarande 150<br />
båtar om året.<br />
Nimbus i Lugnås är en av Sveriges äldsta<br />
fabriker för tillverkning av plastbåtar och<br />
har gått igenom skiftande öden. Den kom<br />
till på 60-talet och upplevde det stora uppsvinget<br />
för fritidsbåtar. Kunderna lånade<br />
pengar på sina hus, räntan var avdragsgill<br />
och priserna på begagnade båtar höga.<br />
Här byggdes Pelle Petterssons Maxi 77<br />
och sen tillkom ytterligare Maxibåtar och<br />
fabriken byggdes ut. Starten med motorbåtar<br />
skedde 1969. Volvo tog kontakt med<br />
Pelle Pettersson för att han skulle rita en<br />
motorbåt som kunde popularisera deras<br />
båtmotorer. Pelle gav den namnet Nimbus<br />
och modellbeteckningen blev Nimbus 26.<br />
Flera mod<strong>eller</strong> följde och fabriken utvidgades.<br />
Vid invigningen 1975 ansågs fabriken<br />
som Europas modernaste. 1991 tog<br />
bröderna Lars och Hans Wiklund över och<br />
i Lugnås tillverkades Nimbus motorbåtar<br />
och även Rydsbåtar. Fram till finanskrisen<br />
följde en obruten rad av uppgångsår.<br />
Efter omstruktureringen som följde på<br />
krisen byggdes fabriken i Lugnås ut för<br />
att klara de större volymerna. Stor möda<br />
har lagts på att hantera plasttillverkningen<br />
med minsta möjliga miljöbelastning och<br />
samtidigt erbjuda en sund arbetsmiljö för<br />
dem som bygger båtarna. Nimbus Produktion<br />
har satsat på två tekniker – injicering<br />
av polyestern och rening av luften.<br />
Tillverkningen kräver tillstånd, dels från<br />
Arbetsmiljöverket för den inre miljön och<br />
dels också från Länsstyrelsen avseende<br />
utsläppen. Nu, 2010, är fabrikens utsläpp<br />
maximerat till 9 ton styren per år. Den<br />
gasbemängda luft som samlas upp i reningsverken<br />
förbränns på natten och når<br />
aldrig utanför huset. Siktet är inställt på<br />
att öka produktionskapaciteten i två steg.<br />
Först till 500 ton per år och i nästa steg<br />
till det dubbla. vilket motsvarar en tredubbling<br />
av antalet tillverkade båtar. Det<br />
ska göras med de kända teknikerna utan<br />
att överskrida 9 tons utsläpp.<br />
Påläggningen av gelcoat är svårast<br />
att klara utan att styren frigörs. Övriga<br />
moment kan utföras i slutna system. Miljöengagemanget<br />
är helhjärtat, fabriken i<br />
Lugnås ska producera med minsta möjliga<br />
miljöpåverkan. Det svåra är att få båtköparna<br />
att uppskatta de ansträngningar<br />
som görs. De syns ju inte.<br />
Både hantverk och industri<br />
Produktionen är uppdelad på två huvudavdelningar,<br />
plastarbeten och montering.<br />
För att leva upp till sina mål har Nimbus<br />
utvecklat ett eget kvalitetssystem, som<br />
bygger på att varje båt förses med en individuell<br />
åtgärdspärm som noga anger allt<br />
som ska utföras vid de olika stationerna.<br />
Vid överlämning från en station till nästa<br />
görs en avstämning att allt är klart och i<br />
godkänt skick innan pärmen och därmed<br />
båten kvitteras av den mottagande. På<br />
detta sätt kvalitetssäkras varje steg av produktionen.<br />
När monteringen är avslutad<br />
görs en oberoende slutbesiktning av en<br />
besiktningsman som går igenom båten<br />
i dess helhet. När han slutligen godkänt<br />
den på alla punkter kan man känna sig<br />
säker på att kunden får en felfri båt. Inget<br />
ackordsarbete förekommer och tillverkningen<br />
sker helt utan skiftgång. Även<br />
detta har betydelse för kvaliteten. Proble-
met med att rekrytera medarbetare med<br />
rätt kvalifikationer för båtbyggande har<br />
lösts genom att företaget engagerat sig i<br />
en båtbyggarskola i Mariestad från vilken<br />
eleverna lätt kan slussas in i tillverkningen.<br />
De mod<strong>eller</strong> som tillverkas kontinuerligt<br />
är 27 s, 30 s, 335 c, och 365 c.<br />
Förberedelse för däckinjiceringen.<br />
På nästa ställe, »stortrimmen«, trimmas<br />
alla större plastdelar. Och det följs av<br />
»småtrimmen«, där mindre detaljer som<br />
till exempel luckor passas in.<br />
foto anna bergstrand<br />
Helena Persson arbetar med en motorlucka.<br />
Teaksidan ska fästas på.<br />
Här är det klart för gelcoatering av skrovet.<br />
Tillverkningsflödet<br />
Det första vi möter är gelcoateringen.<br />
Här krävs 40 formar för varje modell och<br />
när man arbetar med fyra båtar parallellt<br />
måste man alltså hantera 160 formar som<br />
flyttas runt enligt bestämda mönster. Arbetet<br />
med gelcoat sker inte som ett slutet<br />
system. Därför krävs stora luftsugar som<br />
drar upp luften från tillverkningsstället till<br />
reningsverket, där den först förvaras för<br />
att sen brännas under natten. De använda<br />
formarna rengörs ytterst noggrant innan<br />
de får användas på nytt. God formvård är<br />
avgörande för kvaliteten.<br />
Håltagning i stortrimmen utförs.<br />
Därmed går båten vidare till monteringen,<br />
som har fyra skilda produktionslinor<br />
för de båtmod<strong>eller</strong> som produceras<br />
kontinuerligt. Vid varje lina arbetar<br />
medarbetarna i stationer och varje station<br />
bemannas av ett team. Varje lina innehåller<br />
däcks- och skrovstationer samt slutmontering.<br />
Till varje monteringsstation<br />
körs det fram en vagn som innehåller alla<br />
detaljer som ska monteras just där. När<br />
jobbet är gjort är vagnen tom. Vagnen<br />
plockas ihop med den individuella produktionsordern<br />
i handen.<br />
Det avslutande bassängprovet.<br />
Som sista anhalt kommer bassängprovet,<br />
där båten kontrolleras och provkörs.<br />
När den passerat slutbesiktning och bassängprov<br />
är båten klar för kunden. Av<br />
produktionskostnaderna för den färdiga<br />
båten utgörs en stor del av kostnaderna<br />
för inköp. Resterande representerar det<br />
arbete som utförts i fabriken. Nimbus<br />
Produktion överlåter sen båten till Nimbus<br />
Boats. Nimbus har fyra ledord: Komfort,<br />
Design, Säkerhet, Kvalitet. Den kvalitet<br />
som levereras från fabriken i Lugnås<br />
känns helt i nivå med utfästelserna.<br />
13<br />
Glasfibermattor positioneras före injiceringen<br />
av däcket.<br />
Nästa steg är injiceringen av däck och<br />
skrov. Efter noggrann intäckning pumpas<br />
luften ut så att vacuum uppstår. Sen ansluts<br />
polyestermagasinet till öppningen<br />
och materialet sugs in. Processen tar 1-1 /2<br />
timme och är helt utsläppsfri. Dessutom<br />
fördelas materialet helt rätt.<br />
I det tredje steget tillverkas alla smådelar<br />
med injicering. Det är samma teknik<br />
men använd på mindre enheter. Nimbus<br />
tillverkar alla sådana detaljer i den egna<br />
fabriken.<br />
Vagnen innehåller allt som ska monteras vid<br />
denna station.<br />
På första stationen monteras moduler<br />
och däck. På skrovstationen sätter man<br />
in inredningen, toa och motor. De trädetaljer<br />
som ingår köps från leverantörer<br />
utanför fabriken. Teakdetaljerna köps färdigarbetade<br />
direkt från Indonesien som<br />
har stora arealer odlad teak och mycket<br />
skickliga snickerileverantörer. Slutligen<br />
sätts däcket på plats. Vid varje station arbetar<br />
två till tre man.<br />
Lars-Erik Svantesson, som arbetat i fabriken<br />
sen 70-talet, arbetar här med utvecklingsprojekt.
14<br />
Kubism på Bohus Malmön.<br />
Om<br />
poetens frihet<br />
Oneliner är journalistslang. Det betyder några väl valda ord<br />
och sedan punkt. Men orden måste överraska, kanske vara<br />
ironiska, alltid vara träffsäkra och fånga en stämning <strong>eller</strong><br />
uttrycka en livserfarenhet. I tidningar och böcker är det<br />
skrivna ord. I filmer är det repliker.<br />
text & foto ERling MAtz
Kvarnen i Sandvik på Öland.<br />
a »Jag kan förvåna mig över att den<br />
kubistiska målarkonsten uppstod i Paris<br />
och inte på Bohus-Malmön« är en typisk<br />
oneliner. Bohus-Malmön ligger strax<br />
söder om Smögen i Bohuslän. Alla som<br />
sett stenbrotten på Bohus-Malmön med<br />
lodräta och vågräta snitt genom den<br />
röda graniten förstår orden. Och de som<br />
inte sett förstår ändå. Det är vackert och<br />
vinkelrätt även om det idag också kan<br />
betraktas som miljöförstöring av värsta<br />
sort. En skärgårdsö hackad till kalops.<br />
Onelinern om Bohus-Malmön är<br />
formulerad av Evert Taube. Han var en<br />
mästare. Eller vad sägs om de här:<br />
»Tristess finns inte i Bohuslän, här<br />
är antingen hemskt <strong>eller</strong> härligt <strong>eller</strong><br />
hemskt och härligt på en gång.«<br />
Eller:<br />
»En flicka i ett fönster på Värskär är<br />
någonting helt annat än en flicka i Havanna,<br />
ty medan den senare gömmer<br />
sig tills hon får en karl, gömmer sig den<br />
förra när hon får se en dylik best.«<br />
Taubes Värskär heter Väderskär på<br />
sjökortet och ligger mellan Bråviken och<br />
Västervik.<br />
De sista citaten kommer från boken<br />
»På kryss med Ellinor«. Den handlar om<br />
hur Evert Taube, tillsammans med lillebror<br />
Gösta och konstnären Kurt Ljungstedt<br />
seglar lilla kostern Ellinor från<br />
Stockholm till Koster i Bohuslän. Året<br />
var 1922 och seglingen börjar med en<br />
avskedsskål hos skeppshandlare Locrantz<br />
i Gamla Stan.<br />
Jag har seglat samma sträcka otaliga<br />
gånger och varje gång med Taube som<br />
sällskap. Att ha en god skönlitterär bok<br />
som guide under en båtfärd är en utmärkt<br />
reskamrat – vid sidan av fru och<br />
barn förstås. Om det sedan är Taube på<br />
Sveriges ost- och västkust, Björn Larsson<br />
i Skottland <strong>eller</strong> Joshua Slocum jorden<br />
runt spelar mindre roll.<br />
År 1922, då Taube seglade Ellinor,<br />
tycks ha varit en sällsynt dålig sommar.<br />
Regn, dimma och hård vind dag efter<br />
dag. Är det en överdrift Sjöfolk berättar<br />
gärna om kuling när det i själva verket<br />
blåser tio meter per sekund och påstår<br />
storm när det är kuling.<br />
Söndagen den 8 juli låg lilla Ellinor i<br />
Sandvik på Öland. »Sandviken liknade«,<br />
skriver Taube, »en liten dansk by«. Då<br />
kom enligt poeten en storm från sydost<br />
och Sandvik är en usel hamn i hård vind<br />
från syd. Så långt är det lätt att hålla<br />
med, det vet alla som legat där med egen<br />
båt.<br />
Ellinor satte bottenrevad stor och tog<br />
in två rev i focken. En gammal stormklyvare<br />
behövdes också för att kunna<br />
manövrera den långkölade kostern. Till<br />
detta den minsta svenska flaggan, eftersom<br />
den stora snabbt skulle ha blåst sönder.<br />
Med den segelsättningen fortsatte<br />
seglatsen söderut genom Kalmar sund.<br />
»Hos oss var allting torrt«, skriver<br />
Taube. »Vi fick ej en enda sjö på däck.«<br />
Fan tro´t! Dessutom storm i början av<br />
juli, det är väl ändå att ta i 24-28 meter<br />
per sekund. Det är väldigt mycket vind,<br />
samma vindstyrka som sänkte Estonia.<br />
»Höga vågberg med långa brottsjöar,<br />
havsytan verkar i stort sett vit av skum«,<br />
står det i läroböcker i sjömanskap.<br />
Jag ringer smhi och kollar. De har väder-<br />
och vindstatistik från tidigt 1800-tal.<br />
Kan vi lita på poeten. Hur mycket blåste<br />
det i själva verket i Kalmarsund söndagen<br />
den 8 juli 1922<br />
»Den 8 juli 1922 var inte en söndag«,<br />
säger Hans Alexandersson på smhi, »det<br />
var en lördag.«<br />
OK, men den 9 juli i så fall. Det är lätt<br />
att skriva fel datum i en loggbok. Jag<br />
missade själv två dagar i somras.<br />
foto Oscar Norberg. Arkiv Sjöhistoriska museet<br />
»Den 9 juli 1922«, säger Alexandersson,<br />
»har vi en rapport från lotsarna på<br />
Utlängan i södra Kalmarsund. De rapporterar<br />
tio beaufort.«<br />
Beaufort är en skala som konstruerades<br />
av den brittiske amiralen Sir Francis<br />
Beaufort år 1806. Det är ett mått på<br />
vindstyrka och används fortfarande i<br />
många länder parallellt med knop och<br />
meter per sekund.<br />
Tio beaufort är storm. Rätt alltså av<br />
skepparen på Ellinor.<br />
Men hur står det då till med Evert<br />
Taubes mest berömda skildring av hårt<br />
väder, »Balladen om briggen Blue Bird<br />
av Hull«. Hon som enligt visan förliste i<br />
en snöstorm vid Hållö julafton 1872<br />
»Den dagen var det lugnt, milt och<br />
lite dimma vid Hållö«, svarar smhi.<br />
Så är det med poeter. Eller för att använda<br />
Taubes egna ord:<br />
»En dikt ska vara sannolik, men en<br />
kopia av verkligheten vill den liksom inte<br />
själv gå med på att vara,« skriver han i<br />
»Jag kommer av ett brusand´ hav«. Ytterligare<br />
en oneliner av mästaren.<br />
15
Litar du på<br />
prickar och<br />
bojar<br />
16<br />
En ovanligt hård isvinter har lekt plockepinn med utprickningen.<br />
Sjöfartsverkets farledsbåtar har haft ett stort jobb med att ställa allt på plats.<br />
a Meddelande från Sjöfartsverket den 20<br />
april 2010: »Våröversynen av farlederna<br />
är senare än vanligt på grund av att islossningen<br />
är ungefär en månad senare<br />
i år. Det går inte att lita på de flytande<br />
säkerhetsanordningarna i farlederna fullt<br />
ut förrän våröversynen, som nyligen har<br />
påbörjats, är klar. Det arbetet kommer att<br />
fortsätta i åtminstone sex veckor till.«<br />
Det lät allvarligt, så <strong>Atlantica</strong>Tidningen<br />
tog kontakt med Sjöfartsverket och välkomnades<br />
att följa med ut för att följa<br />
arbetet. Verket har fyra farledsbåtar runt<br />
kusten som varje vår går igenom och<br />
kontrollerar att prickar och bojar står på<br />
rätt plats och är försedda med rätt tecken.<br />
Utprickningen utomskärs och tunga bojar<br />
sköts av tjänstefartygen Scandica och<br />
Baltica.<br />
Farledsbåten Gina har Södertälje som<br />
hemmahamn och ansvarar för Stockholmsskärgården<br />
söder om Dalarö och<br />
Mälaren. Nu hade hon i stort sett klarat<br />
av skärgården och höll på att arbeta<br />
sig igenom Mälaren. Vi steg ombord i<br />
Västerås för att vara med på en runda<br />
Tommy Sjöberg har varit befälhavare ombord<br />
sen 1996.<br />
som skulle föra oss tillbaka till stan på<br />
eftermiddagen. Byggd 1992 har Gina ett<br />
lättdrivet katamaranskrov och två Cumminsdieslar<br />
på vardera 460 hk och dubbelpropellrar.<br />
Fördäckskranen lyfter tre<br />
ton och används vid varje kontroll. En<br />
besättning på tre med Tommy Sjöberg<br />
som befälhavare och Anna Hjelmstedt<br />
och Mats Engman på däck. De har fullt<br />
upp med kontroll av prickar, service på<br />
bojar, fyrservice och kabelarbeten som<br />
räcker året runt.<br />
Dagen före hade Gina hunnit med huvudfarleden<br />
från Södertälje och inledde<br />
nu med att ge Västerås hamn ett handtag<br />
med några prickar inom hamnens område.<br />
Det är visserligen inte Ginas jobb,<br />
men kan man hjälpa till så gör man det.<br />
På vägen ut berättade Tommy om vårens<br />
arbete: »Det är skönt att vara klara<br />
i skärgården för där hade isen ställt till
ett elände med prickar och bojar som<br />
slitit sig <strong>eller</strong> flyttats långa vägar av isen.<br />
Märkligt nog är det bättre än vi trott här i<br />
Mälaren. Visst krävs en del korrigeringar<br />
men i stort sett har vintern farit varligt<br />
fram. Vi befarade förut att det skulle<br />
dröja till en bra bit in i juni innan vi blir<br />
färdiga men nu tror jag att det ska gå till<br />
månadsskiftet maj-juni.«<br />
Sjunken prick. Anna ligger framstupa för att få på ett lyftsling.<br />
foto anna bergstrand<br />
På plottern syns en inlagd specialbild som<br />
visar prickens position i relation till det fastställda<br />
läget.<br />
Nu var vi framme vid den första pricken<br />
och Gina går upp med förrampen mot<br />
den. På plotterskärmen dyker det upp<br />
en målbild där det går att avläsa om den<br />
ligger där den ska. Det är satellitsignalerna<br />
som ger positionen. Är läget rätt<br />
nöjer man sig med att lyfta den, avlägsna<br />
påväxt, kolla att den har rätt topptecken<br />
på sig och dra på nya reflexer. Sen sätts<br />
den tillbaka. På fördäck sköter Mats och<br />
Anna jobbet. De har direktkommunikation<br />
med styrhytten och är så samarbetade<br />
att det inte behövs många ord. En solig<br />
dag på en stilla sjö är jobbet behagligt<br />
men med gropig sjö och snödrev är det<br />
något annat. På det här viset arbetar sig<br />
Gina igenom 17 prickar och ett par bojar<br />
innan det är dags för oss att gå i land. Bojarna<br />
kräver mycket mera arbete. Att byta<br />
torrbatteri på bojen kräver att bojen lyfts<br />
och överdelen lossas och antalet muttrar<br />
som ska lossas är imponerande.<br />
Emellanåt rör vi oss på grunt vatten,<br />
men Gina sticker inte mer än 1,45-1,55<br />
meter. Allt eftersom de olika prickarna<br />
åtgärdas rapporterar Tommy in dem på<br />
Fareg, farledsregistret, som alla kan gå in<br />
på. I en del fall har fel rapporterats in till<br />
Sjöfartsverket av lotsarna <strong>eller</strong> allmänheten.<br />
En av dem som kontrolleras under<br />
dagen ligger hela 80 meter fel. »Det måste<br />
vara isen«, säger Tommy och han bör<br />
veta efter att ha kört Gina sen 1996.<br />
Två saker står helt klara efter dagens<br />
tur – man kan aldrig lita på prickarna<br />
efter vintern och farledsbåtarna gör ett<br />
jättejobb för oss vanliga båtåkare. Det är<br />
Gina på väg mot nya prickar som behöver nya<br />
reflexer <strong>eller</strong> annan omvårdnad.<br />
för övrigt värt att notera att ingen annan<br />
än jag själv har ansvaret för en eventuell<br />
grundstötning även om pricken står fel.<br />
Vid fyratiden är vi tillbaka på kajen och<br />
ser Gina gå mot Köping där hon ska ligga<br />
över natten. Det är trångt ombord men<br />
den här trion trivs tillsammans och då går<br />
både jobbet och fritiden bra.<br />
~ tom roeck hansen<br />
17<br />
Översyn och batteribyte är en invecklad process med många moment. Batterienheten måste lyftas ur för att man ska komma åt och byta batteriet.<br />
Ganska enkelt i gott väder, men...
foto Malcolm Hanes<br />
Attraktiv gästhamn ger<br />
f lera vinnare<br />
18<br />
Allt fler kommuner och hamnnära företag har insett fördelarna<br />
med att skapa attraktiva gästhamnar för att locka<br />
båtägare och andra besökare att navigera rätt. Oxelösund<br />
är en av de kommuner som valt att sälja sin gästhamn för<br />
att kunna ge båtägarna »det där lilla extra«.<br />
Frans Lundin och Calle Söderberg<br />
a Med sitt läge nära »ytterskärgård« och<br />
kort insegling från den stora nord-sydliga<br />
farleden längs Östersjökusten, är Oxelösund<br />
ett naturligt stopp för seglare och<br />
motorbåtar.<br />
– För kommunen, som har stor potential<br />
som besöksnäring, är en attraktiv<br />
gästhamn av största värde, säger Benita<br />
Vikström, kommunstyrelsens ordförande<br />
i Oxelösund.<br />
I dag äger Promarina gästhamnen samt<br />
driver övriga hamnar i Oxelösund.<br />
– De har kompetens och ett långsiktigt<br />
och tydligt mål om att skapa en attraktiv<br />
och levande hamn, tidigare låg bryggor<br />
och andra delar av gästhamnen ute på<br />
olika mindre entreprenörer som inte hade<br />
ekonomiska förutsättningar att utveckla<br />
<strong>eller</strong> göra nya investeringar, menar Benita<br />
Vikström och berättar att en ny serviceanläggning<br />
börjat byggas, nya bryggor<br />
har tillkommit och underhållet har skötts<br />
sedan Promarina tog över driften av hamnarna.<br />
– Ur ett långsiktigt perspektiv blir det<br />
också lättare för kommunen att med en<br />
attraktiv hamn som kärna vidareutveckla<br />
hela hamnområdet!<br />
Promarina driver i dag gästhamnar och<br />
marinor i sex städer. Målet är att skapa<br />
en kedja med 20 fullservicehamnar med<br />
allt inom båtvård, från tvätt till mekanisk<br />
verkstad, som ska generera 60 000 gästnätter.<br />
– Som båtägare är det viktigt att kunna<br />
slappna av och njuta när man kommer<br />
till en hamn. Man ska inte behöva oroa<br />
sig utan veta att allt man behöver finns<br />
på plats, även personal att rådfråga, säger<br />
Calle Söderberg på Viamare Promarina<br />
Management.<br />
Alltid bemannade<br />
Gästhamnen i Oxelösund håller nu på att<br />
växa sig dubbelt så stor och det byggs toalett,<br />
dusch och tvättstuga i miljövänligt<br />
material som drivs på solenergi. Här finns<br />
el och vatten på alla bryggor, trådlöst<br />
bredband, bensin- och dieselförsäljning<br />
med gasol, kiosk och restaurang.<br />
– Men det som jag tror många båtägare<br />
verkligen uppskattar är att våra hamnar<br />
alltid är bemannade, att vi välkomnar<br />
gästerna på bryggan, tar tid till att svara<br />
på frågor och underlättar angöringen.<br />
Vi bjuder på leenden oavsett om det är<br />
solsken <strong>eller</strong> regn helt enkelt, säger Lotta<br />
Ekblad, hamnkapten i Oxelösund.<br />
Såväl kommunen som Promarina är<br />
övertygade om den breda vinningen i en<br />
attraktiv hamn. Även för andra företagare<br />
som är kopplade till hamnen och båtägarna.<br />
– Helt klart är det så att en attraktiv<br />
gästhamn med bra kringaktiviteter lockar<br />
till sig besökare, vilket gagnar hamn,<br />
kommun och företagare. Se på Smögen<br />
som har 1 miljon besökare per säsong, av<br />
dessa kommer »endast« 15 000 med båt,<br />
avslutar Calle Söderberg.<br />
~ Caroline Säfstrand
Ny försäkringsgivare<br />
Vilket marknadsvärde<br />
har min båt<br />
Från den 1 juli kommer <strong>Atlantica</strong>,<br />
som är ett varumärke inom Moderna<br />
Försäkringar, att ingå i en filial till vår<br />
ägare Tryg Forsikring a /s Danmark.<br />
I praktiken innebär detta att <strong>Atlantica</strong><br />
fortsätter att verka som vanligt på den<br />
svenska marknaden men legalt innebär<br />
det att Moderna Försäkringars hela verksamhet<br />
och bestånd överlåts till Trygs<br />
svenska filial.<br />
Denna fråga får vår kundtjänst då och<br />
då. Enligt vårt villkor är marknadsvärdet<br />
den anskaffningskostnad för motsvarande<br />
båt med hänsyn tagen till ålder och skick,<br />
omedelbart före skadan. Vi rekommenderar<br />
att du som båtägare då och då<br />
kontrollerar marknadsvärdet för din båt.<br />
Detta dels för att du som ägare inte kan<br />
få ett högre värde än marknadsvärdet vid<br />
totalskada samt att värdet på båten påverkar<br />
premien.<br />
Via de sajter som visar båtar till salu<br />
kan du lättast bilda dig en uppfattning<br />
om din båts marknadsvärde, självklart<br />
påverkar också just din båts skick marknadsvärdet.<br />
19<br />
Henrich Johansson tar över<br />
Västkusten och södra Sverige<br />
efter Hasse Partheen<br />
Fungerar<br />
batteriet till ditt<br />
söksystem<br />
Hasse Partheen har bestämt sig för att<br />
det är dags för att vila sig i solstolen och<br />
går i pension under sommaren. Hasse<br />
har jobbat på <strong>Atlantica</strong> i 10 år och har<br />
nästan blivit en institution i båtbranschen.<br />
Som ny säljare/skadereglerare har vi<br />
anställt Henrich Johansson, som har ett<br />
förflutet hos Skene Järn där han både<br />
sålde båt och <strong>Atlantica</strong>s försäkringar.<br />
Under sex år var han distriktschef på Suzuki<br />
Marin och han är ett välkänt ansikte<br />
för marina återförsäljarna i södra och<br />
västra Sverige. Henrich kommer att vara<br />
på skadesidan under sommarhalvåret<br />
och vara kontaktperson för <strong>Atlantica</strong>s<br />
ombud under resten av året.<br />
Henrichs första båt var en vit Pioneer<br />
8. Just nu är han båtlös men söker efter<br />
en familjebåt runt 30 fot. Drömbåten<br />
Henrich Johansson och Hasse Partheen.<br />
är en Egg-Harbour 33 från sent 70-tal.<br />
Henrich började hos <strong>Atlantica</strong> i början<br />
av maj.<br />
Efter en vinter, som detta år känts extra<br />
lång, är det alltid bra att kontrollera att<br />
batterierna i söksystemet sitter som de<br />
ska och att de fungerar.<br />
De flesta system ger dig en möjlighet<br />
att skicka ett sms och fråga om både batteriladdning<br />
och andra funktioner. Vet<br />
du inte hur man gör, kontakta företaget<br />
som installerat systemet <strong>eller</strong> tillverkaren<br />
så hjälper de dig.<br />
Du har väl inte missat att du som försäkringstagare<br />
hos <strong>Atlantica</strong> får 15 % premierabatt<br />
om du har ett av oss godkänt<br />
söksystem installerat i båten, dessutom<br />
självriskeliminering i händelse av stöld av<br />
hela båten. Har du låtit auktoriserad installatör<br />
göra monteringen får du utöver detta<br />
även 1 000 kronor i installationsbidrag. På<br />
www.atlantica.se kan du se vilka vi godkänt<br />
under fliken stöldskydd/säkerhet.
B porto betalt<br />
avsändare: <strong>Atlantica</strong> båtförsäkring/<br />
MOderna försäkringar<br />
box 2251, 403 14 göteborg<br />
adressaten flyttad adressaten okänd<br />
innehåll<br />
2 Ledare<br />
innehåll<br />
Förslag klart om toalettavfall<br />
3 Sett & Synat<br />
2 Lagstiftning alkohol<br />
4 Hur upplever barnen livet ombord<br />
2 Lag om godtrosförvärv<br />
6 Sannas meny för helgens båttur<br />
3 Nyheter från storbåtsmässan<br />
8 Det går ström i båten<br />
5 Sett & synat<br />
12 Vi har besökt Nimbusfabriken<br />
6 Lage Larssons väderskola<br />
14 Kåseri<br />
8 Renoveringen, del 2<br />
16 Gina fixar prickarna<br />
9 Checklista för sjösättningen<br />
18 Promarina i Oxelösund växer<br />
10 <strong>Atlantica</strong> testar: Lanternor<br />
19 Nyheter från <strong>Atlantica</strong><br />
14 Kvinnor tar rodret<br />
16 Båtgodis på nätet<br />
17 <strong>Atlantica</strong> informerar<br />
18 <strong>Atlantica</strong> ombud<br />
18 Rivstartande båtklubb<br />
19 Vakande ögon i skärgården<br />
19 Frågor och svar<br />
20 Redaktion <strong>Atlantica</strong> hittar stulna båtar<br />
Ansvarig utgivare och chefredaktör<br />
CONNY LANDSTRÖM<br />
Redaktör Tom Roeck Hansen<br />
Produktion/Layout 24 punkter<br />
Omslagsfoto Oscar Mattsson/Nordic photos<br />
Tryck ELANDERS AB<br />
Några aktuella böcker<br />
Elsystem ombord<br />
Micke Westin<br />
Norstedts. Pris:<br />
Cirka 300 kronor<br />
Ännu en i den handboksserie från Norstedts<br />
i vilken tidigare utkommit böcker om vård av<br />
plast- respektive träbåt, råd till båtköpare<br />
med mera. Den kunnige skribenten Westin<br />
har här samlat handfasta råd hur man ska<br />
göra när man vill byta båtens gamla elsystem<br />
mot ett nytt som är modernt och genomtänkt.<br />
Boken går stegvis igenom hela processen<br />
från planering, via anskaffningar, montering<br />
och strömförsörjning fram till den önskade<br />
instrumentutrustningen. Allt sett ur gör-detsjälv-perspektiv.<br />
Tydligt, på begripligt språk<br />
och väl illustrerat.<br />
Med båt<br />
genom<br />
Europas<br />
kanaler<br />
Rhen, Donau och<br />
Rhone<br />
Lars Hässler<br />
Norstedts. Pris: Cirka 300 kronor<br />
Hässler har tidigare skrivit flera böcker om<br />
sina seglingar med sin ägandes Jennifer.<br />
I den här boken rapporterar han från fyra<br />
ÅTERFUNNA<br />
kanalfärder genom Europa och tipsar om ytterligare<br />
tre alternativa kanalpassager. BÅTAR En av<br />
färderna har gått till Svarta Havet via Donau<br />
och övriga till och från Medelhavet. Boken<br />
innehåller dels skildringar från färderna,<br />
dels också en stor mängd fakta om kanalerna<br />
<strong>eller</strong> anvisningar vart man ska vända sig för<br />
att få information. Om du sitter och planerar<br />
för en kanalfärd rekommenderas boken, den<br />
är ett utmärkt underlag för val av färdväg.<br />
Och naturligtvis mycket nyttig att ha med<br />
ombord.<br />
www.atlantica.se<br />
<strong>Atlantica</strong>Tidningen utges av<br />
<strong>Atlantica</strong> Båtförsäkring/<br />
Moderna Försäkringar<br />
Box 2251, 403 14 Göteborg<br />
Tel: 0200-27 27 27 • Fax: 031-723 94 15<br />
<strong>Atlantica</strong> Båtförsäkring/<br />
Moderna Försäkringar<br />
Box 7830, 103 98 Stockholm<br />
Tel: 0200-27 27 27 • Fax: 08-56 200 610<br />
E–post: tidningen@atlantica.se<br />
Material till tidningen kan skickas till ovan<br />
angivna adresser <strong>eller</strong> per fax 08–56 200 610.<br />
Tidningen kan tyvärr inte ta ansvar för insänt,<br />
ej beställt material.<br />
Citat är tillåtna om källan tydligt anges.<br />
Danmarks, Färöarnas och Grönlands öar<br />
Anders Källgård<br />
Carlssons Bokförlag. Pris: Cirka 350 kronor<br />
Det är några år sedan Anders Källgård gav<br />
ut sin bok om Sveriges öar. Nu går nesofilen<br />
(öälskaren) vidare med de danska öarna i vid<br />
bemärkelse. Drygt hälften av boken handlar<br />
om öarna runt egentliga Danmark uppdelade<br />
i åtta grupper efter sina geografiska lägen.<br />
Andra halvan avhandlar Grönland och Färöarna,<br />
som numera har tolv helårsbebodda öar.<br />
Grönland som i sig är världens största ö har<br />
ett förvånansvärt stort antal öar som Källgård<br />
besökt och presenterar. De inledande texterna<br />
till bokens olika delar är mycket trevliga och<br />
ger en fin blandning av fakta och mjukdata.<br />
Presentationen av de skilda öarna inleds<br />
vanligen med en historik och följs upp med<br />
fakta. Boken kan tjäna som uppslagsbok för<br />
den som planerar en resa, men är god läsning<br />
också för den som gör resan sittande i fåtöljen.<br />
Stora boken om segling för såväl nybörjare<br />
som jorden runt-seglare<br />
Jeremy Evans, Pat Manley, Barrie Smith<br />
Norstedts. Pris: Cirka 500 kronor<br />
Tre proffsiga engelsmän tacklar uppgiften att<br />
i en och samma bok lära nybörjare grunderna<br />
och erfarna seglare hur de ska få ut mer av<br />
seglingen. Här finns kapitel om jollesegling<br />
och cruising, navigation och väder, underhåll<br />
och säkerhet plus en omfattande ordlista.<br />
Massor av bilder och bra bilder. Boken är<br />
verkligen heltäckande och knappast någon<br />
sträckläsning, men väldigt användbar när man<br />
vill läsa om något särskilt moment som till<br />
exempel ankring <strong>eller</strong> tidvatten. Underhåll av<br />
båt och motor får en fyllig behandling liksom<br />
säkerheten. Översättning av Per Runhammar<br />
och Bengt O. Hult som verkar ha gjort ett bra<br />
jobb. En bok att ha tillgänglig ombord.<br />
~ tom roeck hansen