Vi gör en resa ut i Ny vind i Väst - Atlantica

ECOBUNKERS
PRICKFRITT
RENSAD MAXI-77:A
TESTPATRULLEN GRANSKAR:
Flytplagg
Ny vind
i Väst
Vi gör en
resa ut ifågelhavet
TIDNINGEN FÖR VÅRA BÅTÄGARE
2/2001

AVSÄNDARE: ATLANTICA BÅTFÖRSÄKRING/MODERNA FÖRSÄKRINGAR AB
BOX 2251, 403 14 GÖTEBORG
ADRESSATEN FLYTTAD
ADRESSATEN OKÄND
innehåll
2 Ledare
2 EcoBunkers
3 Står pricken på pricken
4 Så kan det gå
5 Sett och synat
6 Flytplagg
7 Våra representanter
8 Kåseri av Lars Porne
10 Atlantica testar flytplagg
14 Att angöra vid Hävringe
16 Tankar om tankar
17 Godkända stöldskyddsprodukter
18 Västkustens nya seglarförbund
19 Nya medarbetare
Nybåtsspecial
Båthandlare skyltar upp
20 Boktips inför sommar
Redaktion
Ansvarig utgivare och chefredaktör
CONNYLANDSTRÖM
Redaktör TOM ROECK HANSEN
Produktion/Layout MERCATOR
Design MAGAZINE
Omslagsfoto TORLEIF SVENSSON
Tryck DB GRAFISKA
www.atlantica.se
Atlantica–tidningen utges av
Atlantica Båtförsäkring/
Moderna Försäkringar AB (huvudkontor)
Box 2251, 403 14 Göteborg
Tel: 031-723 00 00 • Fax: 031-723 94 15
Atlantica Båtförsäkring/
Moderna Försäkringar AB (regionkontor)
Kungsgatan 8, 111 43 Stockholm
Tel: 08-562 006 00 • Fax: 08-562 006 10
E–post: tidningen@atlantica.se
Material till tidningen kan skickas till ovan
angivna adress eller per fax 08–562 00 6 10.
Tidningen kan tyvärr inte ta ansvar för insänt,
ej beställt material.
Citat är tillåtna om källan tydligt anges.
Läsning om hamnar,
navigation och sjömanskap
Inför sommaren har vi
bläddrat i några böcker som
gör båtlivet lättare. Avsedda
för båtbiblioteket eller egen
förkovran i navigation och
sjömanskap.
Arholma – Landsort
Din guide till skärgårdens öar, gäst- och
naturhamnar. Lars Hässler och Lars
Granath. I Åke Janhems efterföljd har
vi här fått en modern och fyllig seglingsbeskrivning
över Stockholms skärgård
med 160 flygfotograferade och uppmätta
naturhamnar som presenteras på 120
nyritade sjökort i skalor från 1:3 000 till
1:10 000. Till detta kommer information
om service samt historik med mera.
Kartorna och hamnbeskrivningarna är
helt utomordentliga. Och boken är i
stort sett oumbärlig ombord.
Format: 165x240 mm
Nautiska Förlaget
Pris: cirka 445 kronor
Navigering och sjömanskap
För fritidsbåtar inomskärs och
utomskärs. Jonas Ekblad och Börje Wallin.
Denna klassiker reviderades grundligt
förra året. Boken är gjord för självstudier
och för att användas som uppslagsbok
ombord. Innehållet motsvarar vad som
krävs för förar- och kustskepparintyg och
är helt uppdaterat med hänsyn till aktuella
elektroniska hjälpmedel. Pedagogiken
är bra och råden praktiska. Till boken
hör en övningsbok med uppgifter, där
kunskaperna tillämpas. Den som har all
kunskap behöver inte den här boken,
men vi andra …
Format: 210x225 mm
Bilda Förlag
Pris: Bok + övningsbok cirka 490 kr
Enbart boken cirka 350 kr och enbart
övningsboken cirka 150 kr
Nautisk ordbok
På svenska, engelska och tyska språken.
Emil Smith. Boken skrevs eller sammanställdes
först 1914 av Emil Smith, kommendörkapten
och chef för Mellersta
lotsdistriktet och återutges nu i faksimil.
Den är i sig en uppföljare av faderns,
kommendör Carl Smith, Båtseglareordbok.
Först kan man tro att det bara
rör sig om ett kuriosum, men innehållet
är, trots att gammalstavningen behållits,
märkligt spänstigt. Och dessutom komplett
med den inskränkningen att senare
tiders termer inte finns med. En poäng är
också att man här får de korrekta översättningarna
till engelska och tyska. En
bok för den verkligt sjöintresserade med
viss vurm för tradition.
Format 15,5x23 cm.
Literatim förlag, Stockholm
Pris: cirka 450 kronor
~ TOM ROECK HANSEN

LEDARE
2
»En ny
båtsäsong
med nya förhoppningar.«
Nu är den här, den efterlängtade
båtsommaren!
Säsongen har i år börjat
något lugnare för oss på Atlantica
än den närmast hysteriska våren
2000. Vi räknar ändå med att hamna
i närheten av förra årets rekordsiffror.
Då hann vi inte ta emot alla som
sökte oss för att teckna försäkring.
I år är organisationen utökad med
en tjänst både på skadesidan och
kundtjänst, vilket bör förbättra vår
tillgänglighet avsevärt.
Sjösäkerhet ligger oss av naturliga
skäl varmt om hjärtat och i detta
nummer har vi tittat på olika typer
av flytplagg som också kan lindra
den farliga kylan om man hamnar i
vatten som inte har badtemperatur.
Vi har valt att inte testa produkterna
mot varandra, det är det så många
andra som gör, utan har satt fokus
på vilken typ som ger den bästa
kompromissen mellan skydd och
rörlighet. Sanningen är ju att alla
flythjälpmedel är totalt värdelösa
om de inte sitter på kroppen när
olyckan händer.
Den nya tidens stöldförebyggande
material är de aktiva söksystemen
som gör det möjligt att pejla en
stulen båt och ta tjuvarna "med
handen i syltburken". I avsaknad
av gemensamma normer och tester
via Stöldskyddsföreningen har vi på
Atlantica själva tittat på och godkänt
ett antal fabrikat. Vi har tidigare
berättat om Guard Systems och i
detta nummer kan du nu läsa om
Satsafe, Pilotfish SeaKey och Phonesafe.
Alla ger 10 % rabatt på premien
och självriskbefrielse i händelse av
stöld eller stöldförsök av hela båten.
Ha en bra och skadefri sommar!
CONNY LANDSTRÖM
EcoBunkers
– framtidslösning för skärgårdsservice
Bunkerbåtarna som försörjer sjöstationerna
och skärgårdarnas hushåll med
drivmedel och olja är gamla och kommer
att ha gjort sitt inom de närmaste tio
åren. Hur ska nu den framtida försörjningen
skötas på ett rationellt och även
miljömässigt bra sätt
Oljebolagen tvekar inför kostnaderna
samtidigt som alla inser att man måste
hitta en lösning för de många som vill
kunna tanka och köpa olja i skärgårdarna.
Både försäljningen av bensin och diesel
till båtar och hushållens förbrukning av
olja växer. Olja och bensin är smörjmedel
för de levande skärgårdar som alla vill ha.
På initiativ av Mikael Robell, som ansvarar
för Shell´s samtliga sjöstationer
och själv driver fem av dem, har ecoship,
med bland annat Ocke Mannerfelt som
partner, tagit fram ett koncept till en
modern bunkerbåt med stor kapacitet.
Båten »EcoBunkers« kan året runt leverera
lätta oljeprodukter i skärgård och till
fartyg, transportera farligt gods och medföra
en 16 tons lastbil på däck.
Utformningen har skett i nära samarbete
med Stefan Ljungberg och Peter Lundqvist,
skeppare på några av dagens
bunkerbåtar.
Nu finns alltså ett konkret projekt att
samla alla goda krafter kring. Hoppas att
det lyckas!
~ TOM ROECK HANSEN
Fakta om EcoBunkers
Löa
30,0 m
Bredd
7,5 m
Djupgående 2,5 m
Dödvikt
145 ton
Kapacitet 186 m 3
Fart lastad 9,5 knop

Prickar kan flyttas av fartyg, släp och isar. Är du osäker – kolla i sjökortet.
Räkna inte med att
pricken står på pricken rätt!
3
Inne i skärgårdslederna går
de prickade lederna som
bekväma landsvägar. I varje
fall än så länge, även om
Sjöfartsverket hotat med
stora förändringar.
Av budgetskäl förstås.
text TOM ROECK HANSEN foto JAN GRAHN
aUtprickningen är inget nytt påfund,
försöken att underlätta för sjöfarten är av
lika gammalt datum som sjöfarten själv.
Det började med att folk satte upp egna
märken kring grunden i hemfarvattnen
och att ledsagarna (sedermera lotsarna)
satte märken längs sina leder.
De första kända föreskrifterna härstammar
från Gustaf Wasa som 1527 befallde att
borgmästare, råd och menighet i Strängnäs
skulle märka ut rätta leden i sina farvatten
med stora stänger. Och 1550 fick befallningsmannen
på Åbo slott, Henrik Horn, order
att »låta utmärka skeppsleden in till
Helsingfors och uppföra stenkummel på
alla grund eller, om de voro mycket djupa,
fästa dem på flytande tunnor med något
högt ovanpå som kunde ses långt utåt sjön,
såsom det brukades på Tysklands kust«.
Från början var det en skyldighet för skärgårdsbefolkningen
att märka ut lederna,
men under andra hälften av 1600-talet
läggs i stället uppgiften på lotsarna. Och så
förblev det långt in i vår tid.
Många av de äldre lotsar man träffar
berättar om vårarnas prickning. Varje
lots brukade ha ansvar för ett antal prickar,
ofta tio. Man gjorde prickningsexpedition
med en större lotskutter och lodade och
krysspejlade så att pricken skulle komma
rätt. Det ansågs mycket pinsamt om en av
de »egna« prickarna visade sig ligga snett.
Prickarna kunde lätt flyttas av vinterns
isar, passerande timmersläp, påsegling och
annat yttre våld. De var gjorda av smäckra
trädstammar med ett flöte och förankrades
med stenankare. Slitaget var stort och före
utläggningen krävdes rustning och målning.
Den tiden är förbi nu, prickarna är
gjorda av plast med frigolitfyllning och
i stort sett underhållsfria.
Sjöfartsverket har fortfarande ansvaret
för prickningen, men det är inte längre
lotsarna som gör jobbet. I dag är det
Sjöfartsverkets båtmän som lägger ut,
underhåller och tar in farledsprickarna.
Båtmännen är oftast kust- eller skärgårdsbor,
hemmastadda i vattnen och det är
de som kör lotsbåtarna. På flera ställen
finns det specialbåtar som får ta hand om
stora områden. Och verkets tjänstefartyg
sköter utsjöprickarna.
Men! Var uppmärksam när du går i den
prickade leden. Is, släp och fartyg kan ha
flyttat pricken. Tidigt på våren är risken
störst, men den finns alltid. Så fort du
tvekar bör du ta till vana att kolla med
kortet så att misstag inte är möjligt.
Prickarna är en fantastisk hjälp, men inte
alltid pålitliga.

Maxi-77, så kan det gå
Tidig vinter och utan båt.
Året var 1998. Jag tänkte
att jag skulle försöka
»fynda« genom att köpa en
77:a av en trött ägare som
inte var pigg på vårpyssel.
foto FAYSAL ELADHARI
4
aSagt och gjort, in med en annons redan
i mitten av februari, gratis förstås i Gula
Tidningen. Döm om min förvåning när
telefonen ringer och jag blir erbjuden att
köpa en i gott skick, till ett bra pris. Säljare
var Galärbryggans båtförsäljning nere vid
Djurgårdsbron. Ja, en båtfirma var ju inte
vad jag hade tänkt mig, kan vara svårt att
fynda där. Men dom verkade angelägna,
plus att det är endast fem minuter från mitt
jobb, så jag tog en promenad. Vid insidan
av bryggan låg den. Fortfarande i!!!
Mitt i vintern!!! Båten verkade helt OK.
Jag var lite skeptisk till att den låg där i
isen. Det visade sig senare att den oron var
helt obefogad. Tydligen kan man lämna
båten i om den får ligga i lugnt vatten,
den såg mycket bra ut på undersidan när
vi senare tog up den. Vi gjorde upp om
priset 45 000 kronor. Kravet var att båten
skulle betalas före första april. Lycklig
ägare till en infryst Maxi nr 1582, gick jag
våren till mötes.
I och med att jag inte hade någon plats
kunde jag ligga kvar vid Galärbryggan tills
jag hade fått ordning på båten. Bäst att
skaffa en försäkring också. Tecknades den
29/4-98. Upp i slutet av april nere vid
Hundudden, längst ut på Djurgården för
underedsbehandling. Sedan skulle det
köpas diverse plastattiraljer till köket, nya
flytvästar med mera. Den 16/5 kliver jag ut
på bryggan fullastad med prylar. Ser redan
på avstånd att utombodaren inte är där
den skall vara. Någon har stulit motorn!
Kall i mellangärdet, närmar jag mig
båten för att snart konstatera att det var
bara början. Nedan följer en lista på saker
som tagits ur båten;
Motor: Johnson vit 8hk-1989, skylight
lucka, luckorna vid ingången, roderkult,
fallen var utdragna ur masten, Origo kök,
fem stycken flytvästar, Porta Potti, samtliga
dynor utom den i stickkojen, gardiner
Maxi-77-klubbens eskadersegling sommaren 1999. Bilden är tagen på Gupafjärden på väg ner
till Sävsundet.
nerrivna, sittbrunnsdynor, två stycken
bensindunkar, lådor/trappsteg vilket fick
till följd att jag ramlade in i båten, ankarlina,
tampar och rep, fotogenlampa, plus
verktyg, vin och så vidare.
Båten var länsad och helt manöveroduglig!
Någon gång mellan den 10/5
och 17/5 1998 fick jag besökare.
Man blir mycket trött. Jag åkte hem,
kröp ned i sängen tidigt och hade inte
lust att vakna på länge.
Efter polisanmälan, ringde jag försäkringsbolaget,
Atlantica. I början möttes jag av
skepsis, mycket ovanligt med denna typ av
brott. Jag tror inte att jag är ensam om att
ha skuldkänslor i sådana här situationer.
Konstigt. Kunde jag vara i behov av försäkringspengarna
Efter besiktning av personal
från Atlantica, som konstaterade att ett
Atlanticas kommentar:
Man upphör aldrig att förvånas. Jag
känner bara till ett liknande fall och då
var det båtälskare österifrån (ej Finland)
som länsat en segelbåt på liknande sätt.
Vi har en rutin för större och ovanliga
stölder och den följde vi, några misstankar
mot Roger fanns inte.
Ganska snart fann vi att det var bättre
både för kunden och oss att betala ut
ersättning för båten. Maxi 77 producerades
inte längre och vi skulle därför ha
ovanligt brott hade begåtts, fick jag ett
mycket trevligt bemötande och en snabb
utbetalning av ersättningspengar. Vilket
gjorde att jag redan den 6/6kunde köpa en
annan 77:a, nr 2163 och kunde vara ute
bland kobbarna hela sommaren.
Försäkringsbolagets teori var att en
annan ägare av Maxi-77, antagligen
oförsäkrad, hade varit med om en olycka,
brand, eller liknande och behövde ny inoch
utredning. I det här fallet kom tjuven
med största sannolikhet ifrån sjösidan.
Mitt i sta’n! Försäkringsbolaget skulle
försöka sälja nr 1582 billigt till en händig
person. Det skulle vara kul att få veta var
nr 1582 tog vägen, samt om den gick att
renovera. Tack Atlantica, från Roger
Holegård »Madonna« 2163.
Mer information finns på internet,
www.maxi77klubben.just.nu
fått lov att låta tillverka ett antal delar
till stora kostnader.
Då var det enklare och bättre att sälja
båten i befintligt skick och avsluta affären.
Köpare var en båtbyggare från Göteborg
som kom upp till Stockholm
med en utombordare under armen och
sen tillsammans med sin far körde ned
båten genom Göta kanal i hällande regn.
Han har sen satt den i skick och nu seglar
nr 1582 igen!
~ GÖRAN SÖDERGREN,
SKADECHEF ATLANTICA BÅTFÖRSÄKRINGAR

SETT & SYNAT
Mobiltelefon med inbyggd GPS
• Benefon ESC är en robust vattenskyddad
Dual Band GSM-telefon som man också har
lyckats få in en GPS-navigator i. Trots det
nätta formatet, längd 129 mm och tjocklek
23 mm, finns också möjlighet att via nätet ladda
ner Genimaps kartor. En bra kombinationsapparat
för den som behöver en navigator i
flera sammanhang, förutom i båten kanske
på fjällvandring eller vid svampplockning.
Priset (utan subvention) ligger på 1000 EUR,
för närvarande drygt 9 000 kronor. Svensk agent
är CellStar Intercall AB tel 08-798 06 00.
Ankarmarkör
• Att känna till hur mycket kätting
man lagt ut är viktigt för säker
ankring. AKM är ett
enkelt system
med färgade
plastmarkörer
som räcker
till 40 m
kätting
per sats.
Passar
till 8
och
10 mm
kätting
och kostar
165 kronor
per sats.
www.bengsservices.com
eller tel 031-92 48 62.
Frisk luft i båten
• Med Delino ozongenerator tar man enkelt
och effektivt bort dålig lukt i båten och dödar
samtidigt eventuella mögelsporer och allergener
från djur. Vid rök- och diesellukt måste
självklart källan till lukten elimineras annars
blir effekten av saneringen endast temporär.
Delino ozongenerator kostar cirka 3 950
kronor och skall användas med viss försiktighet
då ozon i höga koncentrationer är
skadligt för människan.
Kanske ett lämpligt investeringsobjekt för
båtklubben eller marinan
Säljs av Frigus tel 031-45 61 00.
• Visual Series är ett användarvänligt navigationsprogram
med back-up, vilket gör att det
även är godkänt för proffsbruk. Programmet
hanterar sjökort av typen BSB, alla vanliga
vektoriserade samt Transas vektoriserade, som
används av yrkessjöfart. Med vanliga vektoriserade
och med Transas kan man rensa bilderna
från oväsentlig information och programmet
medger att man själv väljer menyer och vilka
data som ska visas. Detta gör att man endast
har intressant information på skärmen som
därmed blir ren och lättöverskådlig. Eftersom
skärmen på PC:n dessutom är betydligt större
än på de flesta plotters blir skillnaden mot en
sådan enorm. Skärmbilden kan delas upp och
zoomas olika efter behag, så att man kan ha
överblick över ett större område samtidigt som
man har alla detaljer i närområdet. Kan också
kopplas till radar med bilden antingen i ett
separat fönster eller lagd transparent ovanpå
sjökortsbilden.
Nödljus
Aqua Spec AQ98
• Personligt nödljus att fästa på flytväst,
seglarjacka eller livsele. 50 mm lång och
50 g lätt. Aktiveras i kontakt med vatten och
blinkar med en styrka av 0,75 candela i minst
8 timmar. 5 års batterilivslängd.
Säljs av Watski-butikerna för 339 kronor.
Lättanvänt navigationsprogram för PC
Vid eventuellt bortfall av strömmen ombord
kan Visual Series navigera hemåt med
»död räkning« så länge batteriet i PC:n orkar.
Själva programmet kostar 6 375 kronor och
med sjökort från Transas för en region (finns
totalt fem i Sverige) blir totalkostnaden cirka
12 000 kronor. Säljs av Benndorf Elektronik
0455-211 22 eller 0485-56 41 43.
5

6
Jonas Ekblad i färd med egna praktiska prov.
Flytplagg som
folk vill ha på sig
foto MARIE EKBLAD
Journalisten Jonas Ekblad, som också skrivit ett antal
allmänt använda böcker om sjömanskap och navigation,
ger här sin syn på flytplagg baserad på många års erfarenheter
och egna praktiska prov. Atlantica har sedan i samarbete
med Landsort Maritime Training provat ett antal plagg
från kända leverantörer. Resultat och slutsats på sidan 10-13.
bort började de huttra. Då hade de varit
våta över en halvtimme.
Anders Björkman hade brukat flytoverall
under ett par års tid. Han tycker att
overallerna fungerar bra vid fiske och att
man inte blir klumpigare i dem. Tidigare
hade han använt flytväst och regnställ. Då
är det inte säkert att den här händelsen
fått samma lyckliga slut.
Nästan alla som omkommer i fritidsbåtsolyckor
drunknar. Men drunkning är
ofta en följd av nedkylning. När kroppen
kyls ner får vi svårare att röra oss och till
sist orkar vi inte simma och hålla andningsvägarna
fria från vatten. Klädseln betyder
enormt mycket. Det finns exempel på elitsimmare
som bara klarat att simma
effektivt sju minuter i tiogradigt vatten.
Klädseln bestod av byxor och en tunn
tröja. Det är emellertid mycket stora
individuella skillnader på hur bra man
klarar vistelse i kallt vatten.
Med varm klädsel och en flytoverall kan
många normaltränade simma mer än en
halvtimme i betydligt kallare vatten.
Den som hoppar i kallt vatten med en
flytoverall blir vanligtvis förvånad över att
den initiala köldchocken uteblir. Det är
mindre chockartat att hoppa i nollgradigt
vatten med en flytoverall än att hoppa i
20-gradigt vatten med badkläder.
Men efter en liten stund känns det hur
vattnet sipprar in i kalla rännilar. En stund
känns det förfärligt kallt. Då är hela
overallen fylld med kallt vatten och kläderna
under har blivit genomsura. Om overallen
är riktigt utformad, med muddar och möjligheter
att snöra åt kring ben och handleder,
hindrar den vattnet från att cirkulera. Efter
ett tag har kroppen värmt upp vattnet och
tillvaron blir så sakteliga dräglig. Man flyter
högt och kan ta det lugnt. Det är viktigt att,
förutom overallen, ha stövlar och bra strumpor.
En tjock, stickad mössa på huvudet
och något värmande på händerna känns
bra. Gummi- eller neoprenhandskar brukar
säljas i fiskebutiker och gör stor skillnad för
den som ligger i riktigt kallt vatten.
aDe hade tagit upp nät i havsbandet. Det
blåste 6-8 meter per sekund när en våg slog
in bakifrån så att båten välte. Far och son
hamnade i fyragradigt vatten. Det som räddade
dem från kylan var att de var klädda
i flytoveraller. De tog sig upp på den upp
och nedvända båtens köl, drog åt resårerna
på overallerna och väntade att båten skulle
driva mot land. Det var bara dryga hundra
meter dit och pålandsvind. Men båten låg
still. Förmodligen hade näten fastnat i sjöbotten
och fungerade som ankare.
Till sist bestämde de sig för att simma
till land. Med overallerna gick det inte
att simma bröstsim men utmärkt bra att
simma ryggsim.
»Vi flöt förvånansvärt högt och frös
inte alls. Det kändes säkert och vi var
långt från panik«, berättar Anders
Björkman. »När vi kom till stranden
skyddade overallerna så vi inte gjorde oss
illa mot stenar och klippor i sjögången.«
Först sedan männen stapplat iland och
tagit sig till sin stuga någon kilometer
Ett generellt råd till den som hamnar i kallt
vatten är att ligga så stilla som möjligt. Men
detta är en sanning med modifikation. Åke
Larsson är civilingenjör på foa Navalmedicin.
Han har arbetat mycket med ämnet nedkylning
i vatten och säger: »Om jag hamnade i
vattnet med en värmeisolerande dräkt på
mig skulle jag inte ligga helt still och vänta på
att frysa ihjäl. Om dräkten är sådan att den
hindrar vattnet från att pumpas ut och in och
om den har tillräcklig isolering kan kroppsrörelser
bidra till att man blir varmare. När vi

ör oss bildas värme. Bensparkar värmer mer
än armrörelser. Men utan isolerdräkt försvinner
värmen ut i vattnet.«
Kjell Kjellström hade varit navigatör
på flygvapnets räddningshelikopter i Visby
i många år då han höll på att drunkna på
ett sätt som han aldrig kunnat ana. Tillsammans
med några kollegor hade Kjell
hyrt en narrowboat för att utforska det
engelska kanalsystemet. Någonstans i
Warwickshire går kanalen genom en tre
kilometer lång tunnel. I den var det mörkt
som i graven. Kjell stod på akterdäck och
lyckades ta ett felsteg så att han föll i kanalens
svarta vatten. Han simmade förtvivlat
och letade efter ytan.
Kanalen var två meter djup. Kjell är 1,84
lång. Trots att han är mycket vattenvan
och har träning som ytbärgare lyckades
han inte orientera sig och avgöra vad som
var upp och ned. Andnöden blev förskräcklig
och han började tänka att: »Det var ju
tusan att det skulle sluta såhär – i en grund
kanal i en tunnel.« Då märkte Kjell att ena
handen viftade i luften. Han hade hittat
ytan!
Kjells kommentar till det hela är att:
»Skillnaden mellan livsfara och en lustig
händelse är så liten. Om jag bara haft den
enklaste flytväst på mig hade det här bara
blivit en kul grej att skratta åt. Nu var jag
nära att dö…«
Det finns många historier om vattenvana
och vältränade människor som simmar åt
fel håll då de oväntat faller i mörkt eller
grumligt vatten.
Fler båtägare drunknar i hamn än på
väg över öppna havet. De trillar från båten
eller bryggan då de är på väg till eller
ifrån sin båt. Det är inte många som har
på sig flytväst på bryggan. Den stuvas i
båten. Nu håller det emellertid på att
dyka upp en hel flora av nya sorters flytplagg
– jackor, tröjor och overaller som
i första hand är vanliga klädesplagg, men
som samtidigt är en effektiv flythjälp.
Man kan undra hur det kommer sig att
ungdomar kan gå omkring iklädda jackor
som är avsedda för högalpin klättring
men på sommarpromenad i Sandhamn
har de inte flytväst på sig. Detta är en utmaning
för flytvästtillverkarna. Lyckas
de åstadkomma en serie snygga, bekväma
plagg som bildar ett mode kommer de att
tjäna massor med pengar och rädda
många liv.
För det viktiga är att ha något slags
flytplagg på sig vid vistelse i båt och nära
sjön. Inte ens världens bästa flytväst är till
någon nytta om den ligger nerpackad i
båten då man, helt oväntat, faller i sjön.
Den andra viktiga poängen med flytplagg
är att de ger ett visst skydd mot
nedkylning. Vanliga räddningsvästar och
uppblåsbara västar prioriterar stor flytkraft
och att en medvetslös person vänds
i ryggläge. Men de värmer inte.
~ JONAS EKBLAD
Visste du att en av Sveriges
största marinhandlare ligger vid Vänern
VÅRA
REPRESENTANTER
7
aJo, så är det. hl-båtar AB som grundades
i Lidköping för 28 år sedan och i
dag också har verksamhet i Mariestad hör
hemma bland landets allra största och
mest väletablerade. Man säljer nya och
begagnade båtar samt motorer och tillbehör.
De har dessutom fullständig service.
Efter många års stadig tillväxt uppgår i år
omsättningen till 40 miljoner, vilket är en
hög siffra för branschen. hl-Båtar är med
och konkurrerar från västkusten till stockholmsområdet
– med framgång.
–Vad är receptet till framgången Hans
Sahlström, chef, grundare och ägare
»Våra kunder vill inte åka långa vägar
för att få tillgång till ett brett och bra
utbud av båtar, motorer och tillbehör, de
vill kunna se allt på ett ställe. Och det har
vi tagit fasta på, vårt program är väldigt
brett. Vi säljer de flesta av de ledande
märkena, svenska,finska och norska, som
Uttern, Flipper, Bella, Buster, Ryds och
en del Nimbus. Dessutom är vi agenter
för norska Inter, familjebåtar, och Viknes,
kombinerade fiske- och fritidsbåtar.
Vi tillhandahåller alla vanliga motorer
men arbetar aktivt med Yamaha och
Mercury utombordsmotorer och
Yanmar diesel samt Mercruiser.«
HL-båtar har ett ovanligt brett sortiment.
–Hur lyckas ni dra så mycket kunder till er
»Vi jobbar hårt med mässor och kampanjer
och numera också med internet.
Vi har över 3 000 besökare per vecka och
hemsidan är upplagd så att kunderna själva
kan plocka ihop båt och utrustning eller
välja något av våra båtpaket. Samtidigt
kan de söka finansiering, göra kostnadskalkyl
och teckna båtförsäkring. Det är
ett suveränt hjälpmedel.«
–Arbetar ni aktivt med försäkringar också
»Vi vill att varje båt som vi levererar
ska vara försäkrad, för kundens skull och
vår. Jag har ett bra exempel på vad som
kan hända. En kund hade varit i Lidköping
och hämtat sin nya båt som han
drog på en trailer. Alldeles utanför båthallen
går vägen över en järnvägskorsning
och där hoppade kroken av, släpet stack
rakt in i en trädgård och båten blev illa
tilltygad. Men, båten var försäkrad, så när
han snopen kom tillbaka till oss, kunde vi
lugna honom och säga att, eftersom vi
faxat hans försäkringsanmälan till Atlantica
innan han åkte, så var han skyddad. Han
kunde hämta ut sin nya båt direkt. Det är
viktigt att ha en förtroendefull kontakt
med försäkringsbolaget. Numera tecknar
vi bara försäkringar i Atlantica. De jobbar
enbart med båtar och kan båtar.«
Vy över båthallen i Lidköping.

KÅSERI
Konsten att
angöra en brygga
Till segelsporten hör som en viktig del den nobla konsten att lägga till.
En väl utförd tilläggning utan motor är alltid ägnad att väcka beundran.

illustration PIA GULLERS PORNE
Det blåste alltså friskt rakt in i hamnen
och jag sade att nu skall vi visa bonnläpparna
hur man lägger till. Alltså, in
bakom piren bar det och sedan gällde det
bara att hitta ett hål mellan båtarna som
låg där, gå upp i vind, ta ned seglen och
lugnt glida till kajs. Ibland går sådant
bättre i teorin än i praktiken.
aFörr i tiden, när jag var ung, hörde det
till sällsyntheterna att det fanns motor i en
segelbåt och den riktige seglaren fnös åt
varje form av järngenua. Motorer, ansågs
det, satt bara i grytbåtar och dessa framfördes
av grytgubbar. Det hette så på den
tiden.
Tillåtna hjälpmedel var åror (gransegel)
eller paddel. En tilläggning som jag
minns särskilt väl och egentligen inte borde
berätta om utspelade sig i Vaxholm på
den tiden det begav sig. Det var en vacker
söndagseftermiddag med sydostlig vind
på sådär tio meter i sekunden och det
gick vitt på fjärden. Jag kom seglande i
en lånad trettia och skulle sätta av min
fästmö i Vaxholm.
Jag sände upp fästmön på däck och hon
fick ned focken och så skrek jag åt henne
att ta ned storen, NU! Det här skulle gå
fullständigt perfekt. Kanske hade det också
gjort det om inte mastliket fastnat i rännan
och bara knappt halva seglet kom ned.
Den långa, smäckra båten fortsatte att
segla och rände med stäven högt upp på
piren. Fästmön, som ville visa sig på styva
linan och inte visste bättre, rusade fram
och greppade en ring på kajen. Hon höll
i den med ena handen och i förstaget
med den andra. Då gled båten ut igen
och fästmön blev ett tag hängande mellan
ringen och förstaget, vilket rispade upp
hennes hand med sina köttjuvar, innan
hon måste släppa och försvann ur min
åsyn med ett plask.
Det tog ett bra tag att få ned seglet, dra upp
fästmön och paddla in till kajen. Skönt,
tänkte jag när jag äntligen kunde pusta ut,
här är det ingen som känner mig.
Då vrålade en röst från båten bredvid,
den hördes, verkade det, i hela hamnen
och ända bort till Stegesundet:
»Tjena Lasse!«
En annan beundransvärd tilläggning
gjordes av min vän, l, i hans Mälartrettia.
Han kom seglande förbi Dalarö med
några polare och skulle sätta en av dem i
land. Han styrde in mot ångbåtsbryggan
men några meter utanför den nickade
båten till och stannade, fast i en dybank
på botten.
Denna händelse fastnade i l:s bakhuvud
och nästa gång han passerade Dalarö
stod massor av folk på bryggan och
väntade på ångbåten. Då for fan i l och
han sade till sina gastar att kolla nu, vi
skojar lite med packet!
I förvissning om att båten åter skulle
fastna i dybanken seglade han med sju
knops fart rakt mot bryggan, dock utan att
veta att vattenståndet höjt sig 20 centimeter
sedan senast. Det blev en präktig smäll och
Lars Porne, allmänreporter på Svenska
Dagbladet. Bevakat segling, båtliv och
skärgård i snart 40 år.
folk som stod nära kastade sig undan.
Ytterligare en tilläggning som väckte
stor beundran utfördes av en annan av
mina vänner, b, som hade en c/r 6:a.
Det var midsommarafton i Kyrkviken
på Möja och viken var snart så full av
båtar att de låg i dubbla rader utanför
varandra på båda sidor. Vi låg tryggt
förtöjda nästan längst in i viken utom
räckhåll för alla vassa stävar.
En frisk bris blåste rakt in och det blev
svårare och svårare att lägga till eftersom
det inte gick att gå upp i vind, så trångt
var det. Där kom b länsande för fulla töj
med sin fina båt full med glada människor.
Plötsligt upptäckte han att det var omöjligt
att gå upp i vind och att han därmed inte
kunde få ned sina segel. Panik!
Han gjorde det enda rätta i detta ögonblick.
Släng i draggen, ropade han och det hördes
väl för alla samtal i hela viken hade upphört.
Draggen kom i men b hade inte väntat sig
vilka konsekvenser det skulle få. Tvärs över
viken, från båda håll, låg alla båtarnas ankarlinor
och dem drog b:s dragg med sig. Det
var som att dra i ett blixtlås.
Kanske bromsades färden en aning av
alla medsläpade ankare men den slutade
ändå med en förfärlig smäll mot betongkajen
längst in i viken. Efter smällen var
det alldeles tyst. Sedan kom applåden, folk
stod upp i sina båtar och applåderade.
Vissa tilläggningar väcker mer beundran
än andra.
~ LARS PORNE
9

ATLANTICA TESTAR
FLYTPLAGG
Landsort, 6°C vattentemperatur.
foto KONNY DOMNAUER
10
Det bästa får inte bli
det godas fiende
aSjälvklart vill vi alla ha båtkläder som
både värmer, skyddar mot vind och regn,
är smidiga och väl ventilerade så att man
kan röra sig obehindrat och som dessutom
fungerar som överlevnadsdräkt. Låt oss då
genast konstatera att några sådana inte finns.
Alltså måste man söka lämpliga kompromisser.
Jonas Ekblad och tidningen På Kryss
har sedan länge studerat förekommande
olyckor och försökt se om utgången skulle
ha blivit en annan om den förolyckade haft
annan klädsel. Och då visar det sig att problemet
inte varit att människor haft bristfälliga
flyt- eller skyddsplagg utan att de helt
saknat sådana.
Det är då man kan fråga sig varför. Och
svaret blir; man har inte känt sig hotad där
man gått på bryggan eller suttit i båten och
därför har man inte velat sätta på sig flythjälp.
När man sedan hamnat i vattnet har
man varit oskyddad och drunknat. Flytplagg
fungerar bara om man har dem på
sig. Det bästa när man väl hamnat i vattnet
är en överlevnadsdräkt, men i den kan man
inte arbeta och röra sig fritt. Och de är
tämligen dyra.
En bra flytväst vänder bäraren rätt i vattnet,
och ger flythjälp. Men den ger inte
skydd mot nedkylning. På land och i båt
måste den kombineras med plagg som
skyddar mot vind och väta. I vattnet
behövs också skydd mot nedkylning.
Många känner sig dessutom klumpiga
i flytvästen och få bär dem på bryggan.
Ett annat system är flytplagg, overaller,
jacka och byxor eller bara jacka. De ger
visst skydd mot nedkylning och hjälper en
simkunnig bärare att flyta. Kan dessutom
kombineras med en seglarväst eller en flytväst.
De släpper visserligen in vatten men
inte omedelbart och vattnet värms
dessutom delvis av kroppen. De minskar
risken att drunkna genom att skydda
medan den nödställde väntar på hjälp eller
själv tar sig upp på en närbelägen strand.
De vänder däremot inte bäraren på rygg.
Utgångspunkten för vår provning är att
flytplaggen kan vara den goda kompromissen
mellan fungerande båtklädsel
och flythjälp om man hamnar i sjön. Om
flytplaggen dessutom var lika snygga och
bekväma som andra båtkläder och blev
populära att bära skulle de kunna minska
antalet drunkningsfall.
Vi har med hjälp av Landsort Maritime
Training provat ett urval av overaller och
jackor från tre stora tillverkare för att få
underlag att bedöma deras funktion. Syftet
har inte varit att välja någon vinnare utan att
komma fram till en bedömning huruvida
denna typ av plagg kan rekommenderas för
fritidsbåtsägare som säkerhetsutrustning.
Granskningen har delats i två avsnitt:
1. I vattnet
• Förmåga att vända bäraren rätt
• Flytläge
• Skydd mot kyla, tid för nedkylning
• Rörlighet = Simma
• Rörlighet = Ta sig upp i båt
2. På land/i båt
• Plaggets utformning
• Rörelsefrihet för bäraren
De praktiska proven har utförts i vatten
dels i simhall, dels också vid Landsort.
Två erfarna utbildare i sjösäkerhet har
provat samtliga plagg och deras omdömen
har registrerats. Plaggens konstruktion har
granskats och kommenterats.

Flytoveraller
De fyra flytoverallerna fungerade på
i stort sett samma sätt med mindre avvikelser.
Den som föll i vattnet flöt upp
mycket fort. Vattnet trängde gradvis in
i overallen och overallens ben fylldes
först. Slutligen nådde vattnet upp till
bröstet.
Tiderna varierade något, men efter
1 – 1 1/2 minut hade vattnet nått ända upp.
Kylan upplevdes inte som chockartad
och efter en stund värmdes vattnet något
av kroppsvärmen.
Ingen av overallerna vänder bäraren
på rätt köl, det vill säga till ryggläge.
I ryggläge flöt bäraren i en bekväm ställning
med mun och näsa väl ovanför vattenytan.
Vid bröstläge låg hela ansiktet nere
i vattnet.
Flytläget var högt och luft samlades
inne i overallen i brösthöjd och även vid
bålen. Kroppen flöt nästan horisontellt
i vattnet och benen låg också nära vattenytan.
Det gick bra att simma ryggsim. Att ta
ut simtagen så att de startades ovanför
huvudet gav större ansträngning och inte
bättre framfart än att göra paddeltag från
axelhöjd och ned mot sidan.
De stora tagen leder också till att en
del delvis uppvärmt vatten går ur overallen
och att kallt vatten i stället kommer in.
Kraftig, fodrad huva skyddade huvudet.
De huvor som hade en framkant i form av
en skärm satt bäst och gav bra sikt.
En mössa under huvan innebar bättre
skydd mot kyla.
Neoprenhandskar minskade nedkylningen
påtagligt, men även vanliga
yllevantar var bättre är bara händer.
Stövlar är ett nödvändigt komplement.
Stövelskaftet ger också möjlighet att dra
till benmuddarna så att de sluter till mot
benet.
Vid prov både med räddningsnät och
med att äntra upp på en båtakter, visade
sig overallerna ge tillräcklig rörelseförmåga.
Det gick att få fäste med fötterna och
att lyfta upp kroppen ur vattnet, även om
det var rätt tungt eftersom mycket vatten
följer med overallen.
Reflexer som var placerade på framsidan
av huvan och högt upp på bröstet syntes
väl, liksom reflexerna vid ärmlinningarna
som reflekterade vid rörelser, till exempel
simning.
Overallerna är tillräckligt smidiga för
att kunna bäras ombord i båt eller på
bryggan. De ger fullgott skydd mot vind,
regn och stänk.
Flytjackor
Tre flytjackor, varav en i fleece provades.
De två vanliga flytjackorna, som är försedda
med flytmaterial, gav båda ett högt
flytläge för överkroppen, medan benen
sjönk ned. Flytläget var stabilt, cirka 35-
40° mot vattenytan. När grenbanden är
väl fastsatta klarar jackan att hålla kroppen
i den ställningen.
Överkroppen skyddas mot snabb nedkylning
liksom huvudet som skyddas av
en huva, men underkroppen saknar
skydd.
Jackan vänder inte bäraren till ryggläge.
Fleecejackan är också försedd med flytmaterial.
Den ger kroppen ett flytläge
som är närmast vertikalt.
Kombinationer
Kombinationen flytoverall och flytjacka
gav ett mycket högt flytläge och huvudet
kom högt.
Inte heller denna kombination vänder
bäraren till ryggläge. I vattnet var rörligheten
bra. Att klättra upp blev tyngre
men var fullt möjligt.
Prov gjordes också med flytoverall och
Helly Hansens comfort zone vest för att
se om kroppen vändes i vattnet. Det
skedde dock inte. När västen däremot
bars ovanpå vanlig klädsel, i detta fall en
tröja, vändes kroppen till ryggläge.
11

Team Normark
Normark Scandinavia AB, Uppsala,
EN 393, 50 N*, förstärkt på knän
och stjärt. Ventilerat ytskikt.
Pris: 2 595 kronor
Helly Hansen
Helly Hansen AB, Spånga, EN 393,
50 N*, blixtlås i ärmhålorna för
ventilation. Pris: 3 299 kronor
Baltic Tule
Baltic Safety Products, Älgerås,
EN 393, 50 N*, invändiga hängslen.
Pris: 2 190 kronor
Sundridge
Normark Scandinavia AB, Uppsala,
EN 393, 50 N*. Pris: 2 095 kronor
12
Helly Hansen 33260,
Floating Pro-fleece
Helly Hansen AB, Spånga, EN 393,
50 N*. Pris: 1 699 kronor
Baltic Bergen
Baltic Safety Products, Älgerås,
EN 393, 50 N*. Pris: 1 430 kronor
50 N* = 50 Newton = 5 kg lyftkraft
Team Normark
Normark Scandinavia AB, Uppsala,
EN 393, 50 N*. Pris: 1 295 kronor
Black Arrow, Subzero
CWC AB, Sollentuna.
Pris: 199 kronor
Skötsel
Livslängden påverkas av skötseln.
Tillverkarna ger anvisningar som bör
följas. Utsätt inte flytplagget för solljus
i onödan, det åldrar materialet. Likaså bör
plagget sköljas väl med varmt färskvatten
sedan det överspolats med saltvatten.
För tvätt ger tillverkarna anvisningar.
Vanligen rekommenderas handtvätt.
Använd inte fläckborttagare.
Plagget bör förvaras i varmt, torrt
utrymme.

Detta är viktigt när det gäller flytoveraller (och flytjackor)
Huvan skall vara fodrad. Den bör helst
ha en skärm framtill. Reflex ovanpå.
Huvan skall enkelt kunna stängas och
anpassas till bäraren.
Ärmens muddar bör helst vara dubbla
för att förbättra tätningen.
En visselpipa skall finnas fastsatt
på utsidan av dräkten.
Hängslen som löper inne i dräkten
underlättar rörelserna. Midjeband
som sätts åt underlättar bärandet av
dräkten och hjälper till att spara en
luftkudde i brösthöjd.
Luckan längst ned i främre öppningen
skall göra det möjligt att tömma blåsan.
Öppningen måste därför gå tillräckligt
lågt. (För kvinnor finns för närvarande
ingen lösning).
Blixtlåset ska löpa lätt. Och helst inte
kunna ”spåra ur” i underkant. Den
överliggande kanten ska kunna fästas
mot underlaget med kardborreband.
Flera och åtkomliga fickor behövs, utvändigt
och invändigt. Den invändiga
bör helst kunna stängas vattentätt.
Förstärkning på knän och
byxbak ökar livslängden.
Benmuddarna bör också vara dubbla
och kunna sättas fast väl mot stöveln.
Stövlar bör absolut användas.
Flytoveraller är inte bäst men bra
Det finns bättre räddningsmateriel och
det finns bättre båtkläder. Men flytoverallerna
är troligen den bästa kompromissen.
Jonas Ekblad pekar på de vinster det skulle
innebära om folk både på bryggan och i
båten ville bära plagg som vid ett fall över
bord ger flythjälp och fördröjer nedkylningen.
Det stora problemet är alla de
båtmänniskor som faller i sjön och inte
har någon flythjälp. En del av dem kommer
sannolikt att drunkna.
I början av maj presenterade tidningen
Dagens Nyheter en test av flytoveraller
som summerades: »Resultatet var en besvikelse.
Ingen av de testade overallerna
flöt som en kork. Ingen höll tätt. De ser
ut att lova mer än vad de klarar av i verkligheten.«
Vår granskning stöder inte den
slutsatsen. Leverantörerna deklarerar:
»Flytoveraller reducerar endast risken för
drunkning. De garanterar ej räddning.«
Vi menar att de ger en simkunnig person,
som inte slagits medvetslös vid fallet, en
god möjlighet att hålla sig flytande
och undvika svår nedkylning under en
begränsad tid.
Kåre Eksell, Landsort Maritime
Training, säger:
»Flytoverallerna gav bra rörelsefrihet
på land och ombord på båt. I vattnet gav
de ett bra flytläge, minskade takten i nedkylningen
och gav en känsla av trygghet.
Att ta sig upp är rätt tungt och förutsätter
att man har tillgång till en badstege, ett
drev eller ett räddningsnät att klättra på.
Annars behöver man hjälp av en annan
person. Jag vill gärna påpeka att den som
köper en overall absolut bör sätta på sig
den och göra ett eget praktiskt prov för
att lära sig hur den fungerar. Det är också
viktigt att man är rätt klädd under. Det ska
vara en undertröja eller liknande med lång
ärm och motsvarande hellånga benkläder.
Använd mössa. En vanlig stickad mössa
minskar nedkylningen. Stövlar bör man
ha. Handskar eller vantar minskar också
köldupplevelsen.
Värme kan, även om det låter märkligt,
bli ett problem. När man rör sig i båt eller
på land alstrar man värme och eftersom
overallen är tät blir man lätt varm. Det
kan antingen leda till att några inte vill ha
overallen på sig eller att den bärs uppknäppt.
I det sista fallet skyddas man inte
från köldchocken vid ett fall över bord
och dessutom blir det svårt att liggande
i vattnet stänga vid ben, armar och hals
på ett riktigt sätt.
Små saker är viktiga; dit hör reflexer
och visselpipa. Båda kan rädda liv.
Jag är van att arbeta i överlevnadsdräkt,
men det vore orimligt att räkna
med att båtfolket skulle bära överlevnadsdräkter
vid vanliga båtfärder. Då tycker
jag att flytoverallen är ett utmärkt hjälpmedel.«
Sammanfattningsvis stöder våra iakttagelser
de tankar som Jonas Ekblad framfört
– flytoverall, gärna kombinerad med
en smidig flytväst, är en bra kompromiss.
En viktig signal går till tillverkarna:
Fortsätt att utveckla plaggen så att de
blir attraktiva att bära!
Flytoverallen är personlig utrustning,
inte som flytvästarna som kan finnas i
lämpligt antal i båten.
Smarta, snygga flytoveraller kan göra
nytta och har en plats på marknaden.
~ TESTPATRULLEN

N 58 ° 35’ 55’’ O 17° 18’’30’’
Hävringe
14
foto & illustration STIG FYRING
Vattnen utanför Södermanlands kust är
svåra med låga skär, undervattensstenar
och bränningar. Trafiken har alltid varit
livlig, här låg ju den betydande staden
Nyköping ooch längre i norr inloppet
till Södertälje. Dessutom drog trafiken
från och till Stockholmsskärgården förbi
här. Att angöra vid Hävringe gav också
en god passage in till den stora staden
Norrköping. Oxelö blev den centrala
lotsplatsen. Tidvis fanns det tre olika
lotsplatser runt ön, men det var den
vid Oxelöviken på norra sidan som var
den viktigaste och det var därifrån som
Hävringe passades. Idag finns lotsarna
i Oxelösund, intill dagens djuphamn.

aHävringe ligger inte vid inomskärsleden
utan används vid angöring utifrån sjön.
Fartygstrafiken var ojämn med en stor topp
under den andra hälften av 1800-talet då
först virkes- och sedan malmtrafiken växte.
Det blev lotsarna i Oxelösund som fick ta
hand om passningen på Hävringe. Lotsarna
har aldrig haft sina fasta bostäder på
Hävringe utan bara tjänstgjort där på sina
vakter då man bodde i vaktstugan. På vintern
satte isen stopp för seglationen och
lotsvakten drogs in till fastlandet.
Eftersom lotsens inkomst var helt beroende
av de intjänade lotspengarna blev passningen
på Hävringe mest en börda, som
man många gånger försökte få lindrad.
Men myndigheterna ansåg det viktigt att ha
lotsar på Hävringe under hela seglationsperioden
och ville inte minska kraven.
Tyvärr ville man inte heller öka ersättningen.
Sedan medeltiden har Hävringe också
använts som fiskeskär, ett kronofiske där
folk inifrån kusten legat för att fånga och
salta in strömming under några hektiska
veckor varje år.
Det är en solig, stilla majmorgon när
mästerlotsen Lars Sandin hämtar upp oss
i Gamla Oxelösund. Som egen företagare
arbetar han efter sin pensionering med
naturvård. Uppdragen kommer från bland
annat Länsstyrelsen, Naturvårdsverket och
Riksmuséet och gäller till exempel räkning
av häckande fågel eller sälkolonier. Släkten
har lotsat efter kusten sedan 1600-talet
med säkerhet, men troligen tidigare också.
Själv är Lars uppväxt i Oxelösund och har
rört sig här med båt sedan pojkåren. Han
kan vattnen som få och har dessutom ett
brinnande naturintresse.
Hela vattenytan skimrar av fågel, gudingarna
är många och ger liv och rörelse
åt bilden. Ådorna uppvaktas ofta av sex,
sju framfusiga friare och verkar mest av allt
stressade. Svanar ligger utefter stränderna
och alla sorters vitfågel är i rörelse. Det är
sju distans ut till Hävringe och Lars tar
inga omvägar, flera gångar smyger han in
mellan undervattensstenar som visar sig på
båda sidor om båten med någon meters
marginal för fri passage. Här är det hela tiden
frimärken, enslinjer och styrmärken
som gäller.
Det första man ser av Hävringe är den
vackra båken från 1751, som står i silhuett
mot morgonljuset. På bortsidan sticker
fyren upp sitt raka finger. Runt huvudön
ligger en liten ansamling av skär, en egen
utskärgård. Ön reser sig framför oss med
båken och lotshuset som ligger ovanför
hamnen från 20-talet och lotsarnas sommarhus
som ligger samlade som en by. Man
äger husen men marken tillhör Fastighetsverket
och arrendena är på tio år. Verket
underhåller båken, vaktstugan, och de
tidigare fyrpersonalhusen på andra sidan
av ön. Plus hamnen förstås. Resten sköter
Hävringe El- och stugförening. Jakt och
fiske ingår inte i arrendet. Föreningen har
tjugo medlemmar, gamla lotsar, båtmän
eller deras ättlingar. Inget hus har sålts till
utomstående, traditionen lever stark. Och
lusten att vårda.
När vi går i land möts vi av svalorna. »En
vecka tidigare än vanligt« säger Lars Sandin,
»det vete katten vad dom ska leva på.«
Bilden som möter när man gått uppför
hamnbacken och vänder sig mot syd är
bland det vackraste jag upplevt. Intill ön
och på de närbelägna skären vimlar det av
fågel, alfågel i mörka formationer, ejder
över vattnet med gudingarnas färgeffekter,
svärtor i parsim, tobisgrisslorna som rör sig
i snabba, borrande grupper med färgblänk.
Och gäss, kanadensare, vitkindade och grågäss,
en häger står i strandkanten och vitfågeln
finns över allt, havs- och gråtrut, fiskmås
och skrattmås och tärnor. Labben som
bor på trutskäret behagar inte visa sig men
plötsligt blir det livligt när en havsörn visar
sig över trutskäret. Med klumpiga rörelser
försöker örnen värja sig för de häftiga attackerna
från trutarna, men tvingas ge upp
och lyfta för att segla vidare.
En del ådor har redan lagt sig på sina reden
och Lars vet var de brukar finnas. För
att de inte skall bli oroade småpratar han
med dem och alla ligger kvar. Det blänker
av ett brunt, vaksamt öga under fjolårsgräset
när ådan tittar upp men hon ligger lugnt.
Alla utom en som springer bort och går i
sjön, hon behövde kanske få sig litet mat
också. Här härjar inte minken, så här var
det ju faktiskt inne i skärgårdarna innan
den lilla vackra dråparen tog över.
I kikaren ser man från lotshusets övervåning
ut mot ett lågt skär i nordost, mitt på
är det täckt av något svart som kan urskiljas
som punkter. Det är en sälbåda med femtiotalet
besökare som ligger uppe i solgasset.
Dagens Hävringe är helt obemannat,
fyrarna sköts från land och lotsarna sätts
ombord eller hämtas med lotsbåten från
Oxelösund. Hävringe är denna vårdag ett
havshimmelrike för allt som lever och skall
föda nytt liv. Man förstår hur viktigt det är
att platser som denna fredas. Djurlivet
störs av trafik med båtar och öarna i skärgård
slits fort ner av trampande fötter. Så
det paradoxala gäller; om vi vill fortsätta
att uppleva en levande natur, måste vi avstå
från att uppleva den. ~ TOM ROECK HANSEN
15
Till vänster Hävringe lots och fyrplats med den välkända båken samt ovan mästerlotsen Lars Sandin.

Tankar om tankar!
illustration ANN-MARI ANDERSEN
16
aI Stockholm pågår förberedelserna
för att tillåta boende på båt. Kommunalfullmäktige
har tagit ett beslut att verka
för en liberalisering av villkoren för båtboende
och i förvaltningarna pågår arbetet
med vilka krav som ska ställas på båtägarna.
Miljöförvaltningen vill se regler
som säkerställer att utsläpp av avloppsvatten
inte förorenar Stockholms unikt
rena vatten.
Att man inte låter toalettavloppet gå rätt ut
i sjön är självklart för de flesta, men miljöförvaltningen
vill också ha regler för hur
gråvattnet (bad, dusch, tvätt) behandlas.
Om det blir något beslut i den frågan nu,
återstår att se, men räkna med att förr eller
senare kommer regler även för gråvattnet.
Och säkert inte bara i Stockholm.
Chefen för Atlantica Båtförsäkring,
Conny Landström, köpte sommaren
2000 en större båt, som efter ombyggnad
ska tjäna som bostad. Den kommer
att ligga på Pampas Marina i Solna, där
båtboende redan är tillåtet, men Conny
vill vara förberedd på kommande krav
och samtidigt ta ansvar för miljön.
Därför har han nu gjort en omfattande
ombyggnad av vatten- och avloppshanteringen
ombord.
Från början fanns två ihopkopplade
vattentankar på sammanlagt 5 m 3 och en
hålltank på cirka 200 liter till toaletten.
Gråvattnet gick via kölsvinet rätt ut i
sjön, blandat med oljespill från motorn.
En helt oacceptabel lösning, som efter
omfattande undersökningar blev totalt
ändrad. Den aktre vattentanken avskildes
från den främre och bägge ytbehandlades
invändigt mot rost, avloppsvatten är
nämligen avsevärt mer korrosivt än vanligt
vatten. En ny toalett med avloppskvarn
och pump installerades och anslöts till
den aktre före detta vattentanken som
därmed fick bli septictank.
Duschutrymmet byggdes om och en
pump installerades även här. Tillsammans
med avlopp från diskmaskin, tvätt- och
diskhoar anslöts alla dessa till den främre
före detta vattentanken, som liksom septictanken
försågs med avluftning och anslutning
för tömning.
För att klara vattenförsörjningen ombord
installerades en så kallad watermaker,
en maskin som genom en process
som kallas för omvänd osmos tillverkar
färskvatten från vanligt sjövatten. Tillsammans
med en bufferttank på 200 liter
ska den klara familjens vattenbehov.
Även om boende på båt inte berör
särskilt många kan man ändå ta miljöförvaltningens
inställning som en indikation
på vad som i framtiden kan komma
att gälla för alla båtar. Så om du av någon
orsak håller på att bygga om din båt kan
det finnas anledning att, om möjligt, förbereda
avloppshanteringen enligt framtida
krav.
Kama under ombyggnaden.

Nya godkända
stöldskyddsprodukter
Båt-och motorstölder kostar försäkringsbolagen
och försäkringstagarna stora pengar.
Atlantica arbetar på flera fronter för att försvåra
för tjuvarna. Nya på marknaden är
utombordarlåset från Abus och tre aktiva
söksystem. De tre söksystemen har godkänts
av Atlantica, vilket innebär att försäkringstagare
som monterat något av dem får 10%
rabatt på premien och slipper självrisken i
händelse av stöld eller stöldförsök av hela båten.
1. Positionerings-
/övervakningssystem
från Pilotfish
SeaKey från Pilotfish har ett
antal larm-/övervakningsfunktioner
och kan kopplas
till larmcentral, vilket gör den
lämpad för lite större båtar.
I standardpaketet som kostar
15 000 kronor ingår integrerad
gps, gsm med ett års abonnemang
och 300 sms-meddelanden,
ir-detektor, backup
batteri, information via websida
om båtens position, fart,
vindriktning, vindhastighet,
djup och batterilarm.
Förutsättningen är givetvis
att det finns motsvarande instrument/givare
ombord.
Dessutom finns tre ingångar
som kan användas för till exempel
skalskydd, nivå- eller
temperaturvakt. Anläggningen
drar endast 40 m A i viloläge
och aktiveras av signal från
webben eller mobiltelefon.
Marknadsförs av Pilotfish,
telefon 031-339 66 60, hemsida
www.pilotfish.se samt säljs
och monteras av Långedrags
Teknik i Göteborg, Öresunds
Marin i Höganäs och Nautiska
Kompaniet i Stockholm.
2. Nytt utombordarlås
från Abus
Baserad på den stora framgången
med bromsskivelåsen
för motorcyklar, har Abus nu
tagit fram ett lås för utombordare
upp till 275 hk. Låsets
cylinder är av samma typ som
används under vattnet på
bland annat oljeriggar i Nordsjön.
Testat och intygat enligt
klass tre av Svenska Stöldskyddsföreningen.
Priset ligger
runt 600 kronor.
Marknadsförs av Duells och
säljs av marinhandlare över
hela landet.
3. Phonesafe
GSM-positionering.
Detta system bygger på positionering
från gsm-station, vilket
inte ger en lika exakt position
som via gps, men i båtsammanhang
fullt tillräcklig. Phonesafe
Båtlarm Position lämpar sig
utmärkt till sport-, hytt- och
styrpulpetsbåtar, där stöldproblemen
är som störst. Enheten
är liten, lättplacerad och
har batteri-back-up. Via den
medföljande magnetkontakten,
exempelvis kopplad till
styrningen, aktiveras larmet till
din mobiltelefon.
Med hjälp av lösenordet till
hemsidan,
www.position.tele2.se, kan du
själv eller polisen följa båtens
färd. Med Wap-telefon går det
att direkt få positionen angiven
i klartext. Enheten kräver ett
t2-Positions-abonnemang
från tele2, vilket kostar 25
kronor per månad och då ingår
även ett gsm-abonnemang.
Positionsangivelse kostar
60 kronor och den betalas vid
verklig stöld av Atlantica för
våra försäkringstagare.
Phonesafe Båtlarm Position
kostar 6612kronor, men som
försäkringstagare i Atlantica
har du 10% rabatt och betalar
5950kronor exklusive montering.
Marknadsförs av ems ab, telefon
08-88 09 70. För mer information
se www.phonesafe.nu
4. Satsafe
Satsafe kostar i grundutförande
9 295 kronor och innehåller
då den aktiva sökfunktionen
baserat på gps/gsm teknik och
övervakning av batterispänning
och temperatur.
Larm om stöld av båten eller
inbrott går till din mobiltelefon
eller mot tilläggskostnad
till larmcentral. Larmet triggas
av till exempel skalskydd eller
ir-detektor, utrustning för
detta ingår inte i priset. Båtens
position kan följas med hjälp
av eget lösenord på Satsafes
hemsida. Abonnemangskostnaden
är 1188kronor per
år. Satsafe marknadsförs av
k g Knutsson och säljs via de
av deras återförsäljare som är
auktoriserade på produkten.
Ring Anders Ahlinder på
kgk, telefon 08-92 31 88 för
information eller Satsafe, telefon
08-545 878 00 eller besök
hemsidan www.satsafe.se
1 2
3 4

Västkustens nya
stora seglarförbund
har funnit sin form
I januari 2000 var det dags! Då började Västkustens stora
nya seglarförbund sitt arbete efter sammanslagningen av
Göteborg Hallands och Bohuslän Dals distriktseglarförbund.
text TOM ROECK HANSEN
foto TOR-ANDERS ARBY
18
foto PER CHRISTOFFERSSON
aDet nya distriktet omfattar hela området
från Strömstad till Halmstad med
79 klubbar och totalt 24000 medlemmar.
I styrelsen för VKSF arbetar fem kvinnor
och fem män i en bra blandning av ungdom
och erfarenhet.
Vi frågar Lars Berglund, ordförande
vad man ville uppnå med sammanslagningen:
–Vi har nu skapat ett distrikt som kan
samla, sälja och profilera Västkustens
segling och som blir starkare både inåt
och utåt. Inåt kommer det att märkas
genom förbättrad service till klubbarna
och att vi kan samla våra resurser för utbildning,
mätteknik, tävling och breddverksamhet.
Utåt kommer det att synas
genom att vi får kraft att bättre marknadsföra
Västkustens segling både nationellt
och internationellt. Vi kommer att satsa
mycket på att öka seglingsintresset i vår
region. I framtiden ska mindre klubbar
få hjälp att arrangera större tävlingar
genom samarbete med andra klubbar.
Styrelsens medlemmar är från vänster:
Björn Wertsén, Dan Björkman, Sven-Olof
Strömblad, Jan Strömbeck, Thomas Kristensen,
Ingela Larsson, Inger Wölfinger,
Kristina Hylander, Lars Berglund.
Saknas på bilden: Tommy Andersson,
Staffan Johansson, Karin Malmcrona,
Berit Lindqvist
Med vårt nya stora underlag av klubbar i
Bohuslän, Göteborg och Halland kommer
vi att kunna arrangera större och intressantare
DM, men även stora mästerskap
i samarbete mellan flera klubbar. För havskappseglarna,
som är vana att tänka
mindre lokalt, är det nya större distriktet
en naturlig utveckling.
Finns det inga nackdelar med det större
distriktet:
–Några klubbar, främst i norra Bohuslän,
har varit motståndare till det nya
stordistriktet eftersom de oroat sig för
att de stora avstånden skulle försvåra samarbetet.
De farhågorna har vi i styrelsen
tagit till oss och det blir vårt jobb att
se till att närheten bevaras. Vartannat
styrelsemöte kommer att förläggas till
någon av medlemsklubbarna så att styrelsen
kan ta del av aktuella problem och
synpunkter och samtidigt informera om
verksamheten. Informationen till klubbarna
och seglarna kommer att stärkas
och vår hemsida, www.vksf.org, är i gång
och ger information om aktuella händelser
och seglingar inom vårt distrikt. Västkustkalendern
utkommer som vanligt till
Båtmässan i Göteborg och är ett verkligt
signum för VSKF.
Atlantica Cup och Atlantica Match Väst
nyheter från VKSF inför 2001.
Atlantica har gått in i det nya förbundet
som huvudsponsor och sponsrar i år
två nya satsningar som utvecklats av
Arrangörskommittén under ledning av
Dan Björkman, båda avsedda att förnya
intresset för segling på Västkusten. Den
ena är en Västkustcup för jollar i två serier
Prisutdelningen på Båtmässan i Göteborg
2001 då pristagarna Anna, Sara, Christian
och Carl får sina priser av Lars Berglund.
med tio regattor i vardera norra respektive
södra. Placeringarna ger poäng och de
75% bästa i varje serie kvalificerar sig till
final i Atlantica Cup i Lerum i september.
Den andra stora nyheten är en match
racingserie för klubblag med start i början
av maj och stor final i Stenungsund i
oktober för de åtta bästa lagen. Två serier,
norra och södra, sex klubblag i varje och
hemma- och bortamatcher i båtar som
hemmalaget står för. Det gäller olika typer
av kölbåtar såsom if, Folkbåt, 11:or, ds,
m60, 606, 2-krona, Yngling med flera.
Detta är Atlantica Match Väst.
Lars Berglund igen: »Vi tror att de här
två tävlingsformerna kommer att kunna
både öka intresset för segling på hemmaplan
och öka utbytet mellan våra medlemsklubbar.
Vi räknar med att detta ska
underlätta för jolleseglare som vill gå
över i kölbåt och börja segla match racing.
Speciellt roligt är det att kunna få fart på
match racing här på västsidan, det är ett
pionjärarbete som vi hoppas ska visa bra
resultat redan i höst. Det känns väldigt
bra att ha fått med Atlantica i vår friska
satsning på ungdomen.«
Atlantica ber att få önska vksf framgång
och lyckönskar till en stark start.

Nya medarbetare
på Göteborgskontoret
aRedan i höstas började Maria Lindström
på kundtjänsten i Göteborg. Maria
kom närmast från gkss där hon i 11 år var
ekonomiansvarig. Maria är född och uppvuxen
i Bohuslän och båtar har alltid varit
en stor del av familjens liv. Även alla åren
på gkss har naturligtvis givit goda kunskaper
om båtar och båtliv och nu när
Maria dessutom har hunnit lära sig det
mesta om försäkringssidan så finns det
fog för att kalla henne ankaret på Göteborgs
kundtjänst.
Ann Oresten heter vår andra nya medarbetare
och hon kom till kundtjänst i
mars genom internrekrytering. Ann har
jobbat på Atlantica med ekonomi och
administration i 15 års tid och känner därigenom
väl till system och rutiner totalt
såväl som inom båtförsäkring. Även Ann
är född och uppvuxen vid kusten och i
familjen har det alltid funnits båt, den
nuvarande är en Nord 80.
Vi hälsar våra nya medarbetare hjärtligt
välkomna.
Ann Oresten
Maria Lindström
Nybåtsspecial ersätter märkesspecialerna
aAtlantica införde 1993 LåstBåtFörsäkringen
som gav ägarna av utombordsmotorbåtar
väsentligt lägre premie och
dessutom reducerade självrisken vid stöld
eller stöldförsök av hela båten med 2 000
kronor. Eftersom de flesta hade en självrisk
på just 2 000 kronor blev den alltså i praktiken
0 kronor. Båtägarens motprestation var
att hålla båten låst med klass 3 godkänd låsutrustning.
För att höja nivån för stöldförebyggande
utrustning på nya båtar gick vi kort därefter
in i ett samarbete med Ryds, som
monterade av Atlantica godkända låsöglor
på sina båtar som i gengäld fick en
märkesspecialförsäkring med ytterligare
sänkt premie. Nya märkesspecialer har
sedan dess införts för Bella, Flipper, Örnvik,
Uttern, Askeladden med flera.
Eftersom antalet båttillverkare som redan
i produktion monterar godkända låsöglor
ökar, låter vi nu märkesspecialerna gå i
graven och ersättas av Nybåtsspecial. Det
innebär att alla båtfabrikat som är utrustade
med förmonterade godkända låsöglor
kommer att få del av samma förmånliga
premie som tidigare var förbehållet märkesspecialerna.
De nya tarifferna införs så fort
vi får kännedom om nytillkomna båtfabrikat
som uppfyller kraven.
19
»Sveriges bästa båthandlare skyltar
med vårt namn«
aVi är mycket stolta över att så många
seriösa och duktiga båthandlare väljer att
representera Atlanticas båtförsäkringar.
Det är därför vi har gjort dem till hjältar
i vår nya annons, som kommer att synas
i båtfacktidningarna under året.
Att vi kallar dem »Sveriges bästa båthandlare«
är ingen överdrift, även om
det naturligtvis är kunderna som ska uttala
sig om sådant. Men de flesta av landets
ledande båthandlare och marinor återfinns
faktiskt bland våra representanter.
Och det faktum att nästan varannan
ny Atlantica-försäkring tecknas hos
dem, gör dem till »Sveriges bästa«
också i våra ögon.
Framgång föder framgång, som man
brukar säga.
Läs i nästa nummer • Testpatrullen testar vidare • Besök på en klassisk fyr- och lotsplats • Lars Porne kåserar från sitt båtliv
• Sett och synat • Nytt på marknaden, presentation och kommentarer • Aktuellt från Atlantica