Vi gör en resa ut i Ny vind i Väst - Atlantica
Vi gör en resa ut i Ny vind i Väst - Atlantica
Vi gör en resa ut i Ny vind i Väst - Atlantica
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ECOBUNKERS<br />
PRICKFRITT<br />
RENSAD MAXI-77:A<br />
TESTPATRULLEN GRANSKAR:<br />
Flytplagg<br />
<strong>Ny</strong> <strong>vind</strong><br />
i Väst<br />
<strong>Vi</strong> gör <strong>en</strong><br />
<strong>resa</strong> <strong>ut</strong> ifågelhavet<br />
TIDNINGEN FÖR VÅRA BÅTÄGARE<br />
2/2001
AVSÄNDARE: ATLANTICA BÅTFÖRSÄKRING/MODERNA FÖRSÄKRINGAR AB<br />
BOX 2251, 403 14 GÖTEBORG<br />
ADRESSATEN FLYTTAD<br />
ADRESSATEN OKÄND<br />
innehåll<br />
2 Ledare<br />
2 EcoBunkers<br />
3 Står prick<strong>en</strong> på prick<strong>en</strong><br />
4 Så kan det gå<br />
5 Sett och synat<br />
6 Flytplagg<br />
7 Våra repres<strong>en</strong>tanter<br />
8 Kåseri av Lars Porne<br />
10 <strong>Atlantica</strong> testar flytplagg<br />
14 Att angöra vid Hävringe<br />
16 Tankar om tankar<br />
17 Godkända stöldskyddsprodukter<br />
18 Västkust<strong>en</strong>s nya seglarförbund<br />
19 <strong>Ny</strong>a medarbetare<br />
<strong>Ny</strong>båtsspecial<br />
Båthandlare skyltar upp<br />
20 Boktips inför sommar<br />
Redaktion<br />
Ansvarig <strong>ut</strong>givare och chefredaktör<br />
CONNYLANDSTRÖM<br />
Redaktör TOM ROECK HANSEN<br />
Produktion/Layo<strong>ut</strong> MERCATOR<br />
Design MAGAZINE<br />
Omslagsfoto TORLEIF SVENSSON<br />
Tryck DB GRAFISKA<br />
www.atlantica.se<br />
<strong>Atlantica</strong>–tidning<strong>en</strong> <strong>ut</strong>ges av<br />
<strong>Atlantica</strong> Båtförsäkring/<br />
Moderna Försäkringar AB (huvudkontor)<br />
Box 2251, 403 14 Göteborg<br />
Tel: 031-723 00 00 • Fax: 031-723 94 15<br />
<strong>Atlantica</strong> Båtförsäkring/<br />
Moderna Försäkringar AB (regionkontor)<br />
Kungsgatan 8, 111 43 Stockholm<br />
Tel: 08-562 006 00 • Fax: 08-562 006 10<br />
E–post: tidning<strong>en</strong>@atlantica.se<br />
Material till tidning<strong>en</strong> kan skickas till ovan<br />
angivna adress eller per fax 08–562 00 6 10.<br />
Tidning<strong>en</strong> kan tyvärr inte ta ansvar för insänt,<br />
ej beställt material.<br />
Citat är tillåtna om källan tydligt anges.<br />
Läsning om hamnar,<br />
navigation och sjömanskap<br />
Inför sommar<strong>en</strong> har vi<br />
bläddrat i några böcker som<br />
gör båtlivet lättare. Avsedda<br />
för båtbiblioteket eller eg<strong>en</strong><br />
förkovran i navigation och<br />
sjömanskap.<br />
Arholma – Landsort<br />
Din guide till skärgård<strong>en</strong>s öar, gäst- och<br />
naturhamnar. Lars Hässler och Lars<br />
Granath. I Åke Janhems efterföljd har<br />
vi här fått <strong>en</strong> modern och fyllig seglingsbeskrivning<br />
över Stockholms skärgård<br />
med 160 flygfotograferade och uppmätta<br />
naturhamnar som pres<strong>en</strong>teras på 120<br />
nyritade sjökort i skalor från 1:3 000 till<br />
1:10 000. Till detta kommer information<br />
om service samt historik med mera.<br />
Kartorna och hamnbeskrivningarna är<br />
helt <strong>ut</strong>omord<strong>en</strong>tliga. Och bok<strong>en</strong> är i<br />
stort sett oumbärlig ombord.<br />
Format: 165x240 mm<br />
Na<strong>ut</strong>iska Förlaget<br />
Pris: cirka 445 kronor<br />
Navigering och sjömanskap<br />
För fritidsbåtar inomskärs och<br />
<strong>ut</strong>omskärs. Jonas Ekblad och Börje Wallin.<br />
D<strong>en</strong>na klassiker reviderades grundligt<br />
förra året. Bok<strong>en</strong> är gjord för självstudier<br />
och för att användas som uppslagsbok<br />
ombord. Innehållet motsvarar vad som<br />
krävs för förar- och kustskepparintyg och<br />
är helt uppdaterat med hänsyn till aktuella<br />
elektroniska hjälpmedel. Pedagogik<strong>en</strong><br />
är bra och råd<strong>en</strong> praktiska. Till bok<strong>en</strong><br />
hör <strong>en</strong> övningsbok med uppgifter, där<br />
kunskaperna tillämpas. D<strong>en</strong> som har all<br />
kunskap behöver inte d<strong>en</strong> här bok<strong>en</strong>,<br />
m<strong>en</strong> vi andra …<br />
Format: 210x225 mm<br />
Bilda Förlag<br />
Pris: Bok + övningsbok cirka 490 kr<br />
Enbart bok<strong>en</strong> cirka 350 kr och <strong>en</strong>bart<br />
övningsbok<strong>en</strong> cirka 150 kr<br />
Na<strong>ut</strong>isk ordbok<br />
På sv<strong>en</strong>ska, <strong>en</strong>gelska och tyska språk<strong>en</strong>.<br />
Emil Smith. Bok<strong>en</strong> skrevs eller sammanställdes<br />
först 1914 av Emil Smith, komm<strong>en</strong>dörkapt<strong>en</strong><br />
och chef för Mellersta<br />
lotsdistriktet och åter<strong>ut</strong>ges nu i faksimil.<br />
D<strong>en</strong> är i sig <strong>en</strong> uppföljare av faderns,<br />
komm<strong>en</strong>dör Carl Smith, Båtseglareordbok.<br />
Först kan man tro att det bara<br />
rör sig om ett kuriosum, m<strong>en</strong> innehållet<br />
är, trots att gammalstavning<strong>en</strong> behållits,<br />
märkligt spänstigt. Och dess<strong>ut</strong>om komplett<br />
med d<strong>en</strong> inskränkning<strong>en</strong> att s<strong>en</strong>are<br />
tiders termer inte finns med. En poäng är<br />
också att man här får de korrekta översättningarna<br />
till <strong>en</strong>gelska och tyska. En<br />
bok för d<strong>en</strong> verkligt sjöintresserade med<br />
viss vurm för tradition.<br />
Format 15,5x23 cm.<br />
Literatim förlag, Stockholm<br />
Pris: cirka 450 kronor<br />
~ TOM ROECK HANSEN
LEDARE<br />
2<br />
»En ny<br />
båtsäsong<br />
med nya förhoppningar.«<br />
Nu är d<strong>en</strong> här, d<strong>en</strong> efterlängtade<br />
båtsommar<strong>en</strong>!<br />
Säsong<strong>en</strong> har i år börjat<br />
något lugnare för oss på <strong>Atlantica</strong><br />
än d<strong>en</strong> närmast hysteriska vår<strong>en</strong><br />
2000. <strong>Vi</strong> räknar ändå med att hamna<br />
i närhet<strong>en</strong> av förra årets rekordsiffror.<br />
Då hann vi inte ta emot alla som<br />
sökte oss för att teckna försäkring.<br />
I år är organisation<strong>en</strong> <strong>ut</strong>ökad med<br />
<strong>en</strong> tjänst både på skadesidan och<br />
kundtjänst, vilket bör förbättra vår<br />
tillgänglighet avsevärt.<br />
Sjösäkerhet ligger oss av naturliga<br />
skäl varmt om hjärtat och i detta<br />
nummer har vi tittat på olika typer<br />
av flytplagg som också kan lindra<br />
d<strong>en</strong> farliga kylan om man hamnar i<br />
vatt<strong>en</strong> som inte har badtemperatur.<br />
<strong>Vi</strong> har valt att inte testa produkterna<br />
mot varandra, det är det så många<br />
andra som gör, <strong>ut</strong>an har satt fokus<br />
på vilk<strong>en</strong> typ som ger d<strong>en</strong> bästa<br />
kompromiss<strong>en</strong> mellan skydd och<br />
rörlighet. Sanning<strong>en</strong> är ju att alla<br />
flythjälpmedel är totalt värdelösa<br />
om de inte sitter på kropp<strong>en</strong> när<br />
olyckan händer.<br />
D<strong>en</strong> nya tid<strong>en</strong>s stöldförebyggande<br />
material är de aktiva söksystem<strong>en</strong><br />
som gör det möjligt att pejla <strong>en</strong><br />
stul<strong>en</strong> båt och ta tjuvarna "med<br />
hand<strong>en</strong> i syltburk<strong>en</strong>". I avsaknad<br />
av gem<strong>en</strong>samma normer och tester<br />
via Stöldskyddsför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> har vi på<br />
<strong>Atlantica</strong> själva tittat på och godkänt<br />
ett antal fabrikat. <strong>Vi</strong> har tidigare<br />
berättat om Guard Systems och i<br />
detta nummer kan du nu läsa om<br />
Satsafe, Pilotfish SeaKey och Phonesafe.<br />
Alla ger 10 % rabatt på premi<strong>en</strong><br />
och självriskbefrielse i händelse av<br />
stöld eller stöldförsök av hela båt<strong>en</strong>.<br />
Ha <strong>en</strong> bra och skadefri sommar!<br />
CONNY LANDSTRÖM<br />
EcoBunkers<br />
– framtidslösning för skärgårdsservice<br />
Bunkerbåtarna som försörjer sjöstationerna<br />
och skärgårdarnas hushåll med<br />
drivmedel och olja är gamla och kommer<br />
att ha gjort sitt inom de närmaste tio<br />
år<strong>en</strong>. Hur ska nu d<strong>en</strong> framtida försörjning<strong>en</strong><br />
skötas på ett rationellt och äv<strong>en</strong><br />
miljömässigt bra sätt<br />
Oljebolag<strong>en</strong> tvekar inför kostnaderna<br />
samtidigt som alla inser att man måste<br />
hitta <strong>en</strong> lösning för de många som vill<br />
kunna tanka och köpa olja i skärgårdarna.<br />
Både försäljning<strong>en</strong> av b<strong>en</strong>sin och diesel<br />
till båtar och hushåll<strong>en</strong>s förbrukning av<br />
olja växer. Olja och b<strong>en</strong>sin är smörjmedel<br />
för de levande skärgårdar som alla vill ha.<br />
På initiativ av Mikael Robell, som ansvarar<br />
för Shell´s samtliga sjöstationer<br />
och själv driver fem av dem, har ecoship,<br />
med bland annat Ocke Mannerfelt som<br />
partner, tagit fram ett koncept till <strong>en</strong><br />
modern bunkerbåt med stor kapacitet.<br />
Båt<strong>en</strong> »EcoBunkers« kan året runt leverera<br />
lätta oljeprodukter i skärgård och till<br />
fartyg, transportera farligt gods och medföra<br />
<strong>en</strong> 16 tons lastbil på däck.<br />
Utformning<strong>en</strong> har skett i nära samarbete<br />
med Stefan Ljungberg och Peter Lundqvist,<br />
skeppare på några av dag<strong>en</strong>s<br />
bunkerbåtar.<br />
Nu finns alltså ett konkret projekt att<br />
samla alla goda krafter kring. Hoppas att<br />
det lyckas!<br />
~ TOM ROECK HANSEN<br />
Fakta om EcoBunkers<br />
Löa<br />
30,0 m<br />
Bredd<br />
7,5 m<br />
Djupgå<strong>en</strong>de 2,5 m<br />
Dödvikt<br />
145 ton<br />
Kapacitet 186 m 3<br />
Fart lastad 9,5 knop
Prickar kan flyttas av fartyg, släp och isar. Är du osäker – kolla i sjökortet.<br />
Räkna inte med att<br />
prick<strong>en</strong> står på prick<strong>en</strong> rätt!<br />
3<br />
Inne i skärgårdslederna går<br />
de prickade lederna som<br />
bekväma landsvägar. I varje<br />
fall än så länge, äv<strong>en</strong> om<br />
Sjöfartsverket hotat med<br />
stora förändringar.<br />
Av budgetskäl förstås.<br />
text TOM ROECK HANSEN foto JAN GRAHN<br />
aUtprickning<strong>en</strong> är inget nytt påfund,<br />
försök<strong>en</strong> att underlätta för sjöfart<strong>en</strong> är av<br />
lika gammalt datum som sjöfart<strong>en</strong> själv.<br />
Det började med att folk satte upp egna<br />
märk<strong>en</strong> kring grund<strong>en</strong> i hemfarvattn<strong>en</strong><br />
och att ledsagarna (sedermera lotsarna)<br />
satte märk<strong>en</strong> längs sina leder.<br />
De första kända föreskrifterna härstammar<br />
från Gustaf Wasa som 1527 befallde att<br />
borgmästare, råd och m<strong>en</strong>ighet i Strängnäs<br />
skulle märka <strong>ut</strong> rätta led<strong>en</strong> i sina farvatt<strong>en</strong><br />
med stora stänger. Och 1550 fick befallningsmann<strong>en</strong><br />
på Åbo slott, H<strong>en</strong>rik Horn, order<br />
att »låta <strong>ut</strong>märka skeppsled<strong>en</strong> in till<br />
Helsingfors och uppföra st<strong>en</strong>kummel på<br />
alla grund eller, om de voro mycket djupa,<br />
fästa dem på flytande tunnor med något<br />
högt ovanpå som kunde ses långt <strong>ut</strong>åt sjön,<br />
såsom det brukades på Tysklands kust«.<br />
Från början var det <strong>en</strong> skyldighet för skärgårdsbefolkning<strong>en</strong><br />
att märka <strong>ut</strong> lederna,<br />
m<strong>en</strong> under andra hälft<strong>en</strong> av 1600-talet<br />
läggs i stället uppgift<strong>en</strong> på lotsarna. Och så<br />
förblev det långt in i vår tid.<br />
Många av de äldre lotsar man träffar<br />
berättar om vårarnas prickning. Varje<br />
lots brukade ha ansvar för ett antal prickar,<br />
ofta tio. Man gjorde prickningsexpedition<br />
med <strong>en</strong> större lotsk<strong>ut</strong>ter och lodade och<br />
krysspejlade så att prick<strong>en</strong> skulle komma<br />
rätt. Det ansågs mycket pinsamt om <strong>en</strong> av<br />
de »egna« prickarna visade sig ligga snett.<br />
Prickarna kunde lätt flyttas av vinterns<br />
isar, passerande timmersläp, påsegling och<br />
annat yttre våld. De var gjorda av smäckra<br />
trädstammar med ett flöte och förankrades<br />
med st<strong>en</strong>ankare. Slitaget var stort och före<br />
<strong>ut</strong>läggning<strong>en</strong> krävdes rustning och målning.<br />
D<strong>en</strong> tid<strong>en</strong> är förbi nu, prickarna är<br />
gjorda av plast med frigolitfyllning och<br />
i stort sett underhållsfria.<br />
Sjöfartsverket har fortfarande ansvaret<br />
för prickning<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> det är inte längre<br />
lotsarna som gör jobbet. I dag är det<br />
Sjöfartsverkets båtmän som lägger <strong>ut</strong>,<br />
underhåller och tar in farledsprickarna.<br />
Båtmänn<strong>en</strong> är oftast kust- eller skärgårdsbor,<br />
hemmastadda i vattn<strong>en</strong> och det är<br />
de som kör lotsbåtarna. På flera ställ<strong>en</strong><br />
finns det specialbåtar som får ta hand om<br />
stora områd<strong>en</strong>. Och verkets tjänstefartyg<br />
sköter <strong>ut</strong>sjöprickarna.<br />
M<strong>en</strong>! Var uppmärksam när du går i d<strong>en</strong><br />
prickade led<strong>en</strong>. Is, släp och fartyg kan ha<br />
flyttat prick<strong>en</strong>. Tidigt på vår<strong>en</strong> är risk<strong>en</strong><br />
störst, m<strong>en</strong> d<strong>en</strong> finns alltid. Så fort du<br />
tvekar bör du ta till vana att kolla med<br />
kortet så att misstag inte är möjligt.<br />
Prickarna är <strong>en</strong> fantastisk hjälp, m<strong>en</strong> inte<br />
alltid pålitliga.
Maxi-77, så kan det gå<br />
Tidig vinter och <strong>ut</strong>an båt.<br />
Året var 1998. Jag tänkte<br />
att jag skulle försöka<br />
»fynda« g<strong>en</strong>om att köpa <strong>en</strong><br />
77:a av <strong>en</strong> trött ägare som<br />
inte var pigg på vårpyssel.<br />
foto FAYSAL ELADHARI<br />
4<br />
aSagt och gjort, in med <strong>en</strong> annons redan<br />
i mitt<strong>en</strong> av februari, gratis förstås i Gula<br />
Tidning<strong>en</strong>. Döm om min förvåning när<br />
telefon<strong>en</strong> ringer och jag blir erbjud<strong>en</strong> att<br />
köpa <strong>en</strong> i gott skick, till ett bra pris. Säljare<br />
var Galärbryggans båtförsäljning nere vid<br />
Djurgårdsbron. Ja, <strong>en</strong> båtfirma var ju inte<br />
vad jag hade tänkt mig, kan vara svårt att<br />
fynda där. M<strong>en</strong> dom verkade angelägna,<br />
plus att det är <strong>en</strong>dast fem min<strong>ut</strong>er från mitt<br />
jobb, så jag tog <strong>en</strong> prom<strong>en</strong>ad. <strong>Vi</strong>d insidan<br />
av bryggan låg d<strong>en</strong>. Fortfarande i!!!<br />
Mitt i vintern!!! Båt<strong>en</strong> verkade helt OK.<br />
Jag var lite skeptisk till att d<strong>en</strong> låg där i<br />
is<strong>en</strong>. Det visade sig s<strong>en</strong>are att d<strong>en</strong> oron var<br />
helt obefogad. Tydlig<strong>en</strong> kan man lämna<br />
båt<strong>en</strong> i om d<strong>en</strong> får ligga i lugnt vatt<strong>en</strong>,<br />
d<strong>en</strong> såg mycket bra <strong>ut</strong> på undersidan när<br />
vi s<strong>en</strong>are tog up d<strong>en</strong>. <strong>Vi</strong> gjorde upp om<br />
priset 45 000 kronor. Kravet var att båt<strong>en</strong><br />
skulle betalas före första april. Lycklig<br />
ägare till <strong>en</strong> infryst Maxi nr 1582, gick jag<br />
vår<strong>en</strong> till mötes.<br />
I och med att jag inte hade någon plats<br />
kunde jag ligga kvar vid Galärbryggan tills<br />
jag hade fått ordning på båt<strong>en</strong>. Bäst att<br />
skaffa <strong>en</strong> försäkring också. Tecknades d<strong>en</strong><br />
29/4-98. Upp i sl<strong>ut</strong>et av april nere vid<br />
Hundudd<strong>en</strong>, längst <strong>ut</strong> på Djurgård<strong>en</strong> för<br />
underedsbehandling. Sedan skulle det<br />
köpas diverse plastattiraljer till köket, nya<br />
flytvästar med mera. D<strong>en</strong> 16/5 kliver jag <strong>ut</strong><br />
på bryggan fullastad med prylar. Ser redan<br />
på avstånd att <strong>ut</strong>ombodar<strong>en</strong> inte är där<br />
d<strong>en</strong> skall vara. Någon har stulit motorn!<br />
Kall i mellangärdet, närmar jag mig<br />
båt<strong>en</strong> för att snart konstatera att det var<br />
bara början. Nedan följer <strong>en</strong> lista på saker<br />
som tagits ur båt<strong>en</strong>;<br />
Motor: Johnson vit 8hk-1989, skylight<br />
lucka, luckorna vid ingång<strong>en</strong>, roderkult,<br />
fall<strong>en</strong> var <strong>ut</strong>dragna ur mast<strong>en</strong>, Origo kök,<br />
fem styck<strong>en</strong> flytvästar, Porta Potti, samtliga<br />
dynor <strong>ut</strong>om d<strong>en</strong> i stickkoj<strong>en</strong>, gardiner<br />
Maxi-77-klubb<strong>en</strong>s eskadersegling sommar<strong>en</strong> 1999. Bild<strong>en</strong> är tag<strong>en</strong> på Gupafjärd<strong>en</strong> på väg ner<br />
till Sävsundet.<br />
nerrivna, sittbrunnsdynor, två styck<strong>en</strong><br />
b<strong>en</strong>sindunkar, lådor/trappsteg vilket fick<br />
till följd att jag ramlade in i båt<strong>en</strong>, ankarlina,<br />
tampar och rep, fotog<strong>en</strong>lampa, plus<br />
verktyg, vin och så vidare.<br />
Båt<strong>en</strong> var länsad och helt manöveroduglig!<br />
Någon gång mellan d<strong>en</strong> 10/5<br />
och 17/5 1998 fick jag besökare.<br />
Man blir mycket trött. Jag åkte hem,<br />
kröp ned i säng<strong>en</strong> tidigt och hade inte<br />
lust att vakna på länge.<br />
Efter polisanmälan, ringde jag försäkringsbolaget,<br />
<strong>Atlantica</strong>. I början möttes jag av<br />
skepsis, mycket ovanligt med d<strong>en</strong>na typ av<br />
brott. Jag tror inte att jag är <strong>en</strong>sam om att<br />
ha skuldkänslor i sådana här situationer.<br />
Konstigt. Kunde jag vara i behov av försäkringsp<strong>en</strong>garna<br />
Efter besiktning av personal<br />
från <strong>Atlantica</strong>, som konstaterade att ett<br />
<strong>Atlantica</strong>s komm<strong>en</strong>tar:<br />
Man upphör aldrig att förvånas. Jag<br />
känner bara till ett liknande fall och då<br />
var det båtälskare österifrån (ej Finland)<br />
som länsat <strong>en</strong> segelbåt på liknande sätt.<br />
<strong>Vi</strong> har <strong>en</strong> r<strong>ut</strong>in för större och ovanliga<br />
stölder och d<strong>en</strong> följde vi, några misstankar<br />
mot Roger fanns inte.<br />
Ganska snart fann vi att det var bättre<br />
både för kund<strong>en</strong> och oss att betala <strong>ut</strong><br />
ersättning för båt<strong>en</strong>. Maxi 77 producerades<br />
inte längre och vi skulle därför ha<br />
ovanligt brott hade begåtts, fick jag ett<br />
mycket trevligt bemötande och <strong>en</strong> snabb<br />
<strong>ut</strong>betalning av ersättningsp<strong>en</strong>gar. <strong>Vi</strong>lket<br />
gjorde att jag redan d<strong>en</strong> 6/6kunde köpa <strong>en</strong><br />
annan 77:a, nr 2163 och kunde vara <strong>ut</strong>e<br />
bland kobbarna hela sommar<strong>en</strong>.<br />
Försäkringsbolagets teori var att <strong>en</strong><br />
annan ägare av Maxi-77, antaglig<strong>en</strong><br />
oförsäkrad, hade varit med om <strong>en</strong> olycka,<br />
brand, eller liknande och behövde ny inoch<br />
<strong>ut</strong>redning. I det här fallet kom tjuv<strong>en</strong><br />
med största sannolikhet ifrån sjösidan.<br />
Mitt i sta’n! Försäkringsbolaget skulle<br />
försöka sälja nr 1582 billigt till <strong>en</strong> händig<br />
person. Det skulle vara kul att få veta var<br />
nr 1582 tog väg<strong>en</strong>, samt om d<strong>en</strong> gick att<br />
r<strong>en</strong>overa. Tack <strong>Atlantica</strong>, från Roger<br />
Holegård »Madonna« 2163.<br />
Mer information finns på internet,<br />
www.maxi77klubb<strong>en</strong>.just.nu<br />
fått lov att låta tillverka ett antal delar<br />
till stora kostnader.<br />
Då var det <strong>en</strong>klare och bättre att sälja<br />
båt<strong>en</strong> i befintligt skick och avsl<strong>ut</strong>a affär<strong>en</strong>.<br />
Köpare var <strong>en</strong> båtbyggare från Göteborg<br />
som kom upp till Stockholm<br />
med <strong>en</strong> <strong>ut</strong>ombordare under arm<strong>en</strong> och<br />
s<strong>en</strong> tillsammans med sin far körde ned<br />
båt<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om Göta kanal i hällande regn.<br />
Han har s<strong>en</strong> satt d<strong>en</strong> i skick och nu seglar<br />
nr 1582 ig<strong>en</strong>!<br />
~ GÖRAN SÖDERGREN,<br />
SKADECHEF ATLANTICA BÅTFÖRSÄKRINGAR
SETT & SYNAT<br />
Mobiltelefon med inbyggd GPS<br />
• B<strong>en</strong>efon ESC är <strong>en</strong> robust vatt<strong>en</strong>skyddad<br />
Dual Band GSM-telefon som man också har<br />
lyckats få in <strong>en</strong> GPS-navigator i. Trots det<br />
nätta formatet, längd 129 mm och tjocklek<br />
23 mm, finns också möjlighet att via nätet ladda<br />
ner G<strong>en</strong>imaps kartor. En bra kombinationsapparat<br />
för d<strong>en</strong> som behöver <strong>en</strong> navigator i<br />
flera sammanhang, för<strong>ut</strong>om i båt<strong>en</strong> kanske<br />
på fjällvandring eller vid svampplockning.<br />
Priset (<strong>ut</strong>an subv<strong>en</strong>tion) ligger på 1000 EUR,<br />
för närvarande drygt 9 000 kronor. Sv<strong>en</strong>sk ag<strong>en</strong>t<br />
är CellStar Intercall AB tel 08-798 06 00.<br />
Ankarmarkör<br />
• Att känna till hur mycket kätting<br />
man lagt <strong>ut</strong> är viktigt för säker<br />
ankring. AKM är ett<br />
<strong>en</strong>kelt system<br />
med färgade<br />
plastmarkörer<br />
som räcker<br />
till 40 m<br />
kätting<br />
per sats.<br />
Passar<br />
till 8<br />
och<br />
10 mm<br />
kätting<br />
och kostar<br />
165 kronor<br />
per sats.<br />
www.b<strong>en</strong>gsservices.com<br />
eller tel 031-92 48 62.<br />
Frisk luft i båt<strong>en</strong><br />
• Med Delino ozong<strong>en</strong>erator tar man <strong>en</strong>kelt<br />
och effektivt bort dålig lukt i båt<strong>en</strong> och dödar<br />
samtidigt ev<strong>en</strong>tuella mögelsporer och allerg<strong>en</strong>er<br />
från djur. <strong>Vi</strong>d rök- och diesellukt måste<br />
självklart källan till lukt<strong>en</strong> elimineras annars<br />
blir effekt<strong>en</strong> av sanering<strong>en</strong> <strong>en</strong>dast temporär.<br />
Delino ozong<strong>en</strong>erator kostar cirka 3 950<br />
kronor och skall användas med viss försiktighet<br />
då ozon i höga konc<strong>en</strong>trationer är<br />
skadligt för människan.<br />
Kanske ett lämpligt investeringsobjekt för<br />
båtklubb<strong>en</strong> eller marinan<br />
Säljs av Frigus tel 031-45 61 00.<br />
• <strong>Vi</strong>sual Series är ett användarvänligt navigationsprogram<br />
med back-up, vilket gör att det<br />
äv<strong>en</strong> är godkänt för proffsbruk. Programmet<br />
hanterar sjökort av typ<strong>en</strong> BSB, alla vanliga<br />
vektoriserade samt Transas vektoriserade, som<br />
används av yrkessjöfart. Med vanliga vektoriserade<br />
och med Transas kan man r<strong>en</strong>sa bilderna<br />
från oväs<strong>en</strong>tlig information och programmet<br />
medger att man själv väljer m<strong>en</strong>yer och vilka<br />
data som ska visas. Detta gör att man <strong>en</strong>dast<br />
har intressant information på skärm<strong>en</strong> som<br />
därmed blir r<strong>en</strong> och lättöverskådlig. Eftersom<br />
skärm<strong>en</strong> på PC:n dess<strong>ut</strong>om är betydligt större<br />
än på de flesta plotters blir skillnad<strong>en</strong> mot <strong>en</strong><br />
sådan <strong>en</strong>orm. Skärmbild<strong>en</strong> kan delas upp och<br />
zoomas olika efter behag, så att man kan ha<br />
överblick över ett större område samtidigt som<br />
man har alla detaljer i närområdet. Kan också<br />
kopplas till radar med bild<strong>en</strong> anting<strong>en</strong> i ett<br />
separat fönster eller lagd transpar<strong>en</strong>t ovanpå<br />
sjökortsbild<strong>en</strong>.<br />
Nödljus<br />
Aqua Spec AQ98<br />
• Personligt nödljus att fästa på flytväst,<br />
seglarjacka eller livsele. 50 mm lång och<br />
50 g lätt. Aktiveras i kontakt med vatt<strong>en</strong> och<br />
blinkar med <strong>en</strong> styrka av 0,75 candela i minst<br />
8 timmar. 5 års batterilivslängd.<br />
Säljs av Watski-b<strong>ut</strong>ikerna för 339 kronor.<br />
Lättanvänt navigationsprogram för PC<br />
<strong>Vi</strong>d ev<strong>en</strong>tuellt bortfall av strömm<strong>en</strong> ombord<br />
kan <strong>Vi</strong>sual Series navigera hemåt med<br />
»död räkning« så länge batteriet i PC:n orkar.<br />
Själva programmet kostar 6 375 kronor och<br />
med sjökort från Transas för <strong>en</strong> region (finns<br />
totalt fem i Sverige) blir totalkostnad<strong>en</strong> cirka<br />
12 000 kronor. Säljs av B<strong>en</strong>ndorf Elektronik<br />
0455-211 22 eller 0485-56 41 43.<br />
5
6<br />
Jonas Ekblad i färd med egna praktiska prov.<br />
Flytplagg som<br />
folk vill ha på sig<br />
foto MARIE EKBLAD<br />
Journalist<strong>en</strong> Jonas Ekblad, som också skrivit ett antal<br />
allmänt använda böcker om sjömanskap och navigation,<br />
ger här sin syn på flytplagg baserad på många års erfar<strong>en</strong>heter<br />
och egna praktiska prov. <strong>Atlantica</strong> har sedan i samarbete<br />
med Landsort Maritime Training provat ett antal plagg<br />
från kända leverantörer. Resultat och sl<strong>ut</strong>sats på sidan 10-13.<br />
bort började de h<strong>ut</strong>tra. Då hade de varit<br />
våta över <strong>en</strong> halvtimme.<br />
Anders Björkman hade brukat flytoverall<br />
under ett par års tid. Han tycker att<br />
overallerna fungerar bra vid fiske och att<br />
man inte blir klumpigare i dem. Tidigare<br />
hade han använt flytväst och regnställ. Då<br />
är det inte säkert att d<strong>en</strong> här händels<strong>en</strong><br />
fått samma lyckliga sl<strong>ut</strong>.<br />
Nästan alla som omkommer i fritidsbåtsolyckor<br />
drunknar. M<strong>en</strong> drunkning är<br />
ofta <strong>en</strong> följd av nedkylning. När kropp<strong>en</strong><br />
kyls ner får vi svårare att röra oss och till<br />
sist orkar vi inte simma och hålla andningsvägarna<br />
fria från vatt<strong>en</strong>. Klädseln betyder<br />
<strong>en</strong>ormt mycket. Det finns exempel på elitsimmare<br />
som bara klarat att simma<br />
effektivt sju min<strong>ut</strong>er i tiogradigt vatt<strong>en</strong>.<br />
Klädseln bestod av byxor och <strong>en</strong> tunn<br />
tröja. Det är emellertid mycket stora<br />
individuella skillnader på hur bra man<br />
klarar vistelse i kallt vatt<strong>en</strong>.<br />
Med varm klädsel och <strong>en</strong> flytoverall kan<br />
många normaltränade simma mer än <strong>en</strong><br />
halvtimme i betydligt kallare vatt<strong>en</strong>.<br />
D<strong>en</strong> som hoppar i kallt vatt<strong>en</strong> med <strong>en</strong><br />
flytoverall blir vanligtvis förvånad över att<br />
d<strong>en</strong> initiala köldchock<strong>en</strong> <strong>ut</strong>eblir. Det är<br />
mindre chockartat att hoppa i nollgradigt<br />
vatt<strong>en</strong> med <strong>en</strong> flytoverall än att hoppa i<br />
20-gradigt vatt<strong>en</strong> med badkläder.<br />
M<strong>en</strong> efter <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> stund känns det hur<br />
vattnet sipprar in i kalla rännilar. En stund<br />
känns det förfärligt kallt. Då är hela<br />
overall<strong>en</strong> fylld med kallt vatt<strong>en</strong> och kläderna<br />
under har blivit g<strong>en</strong>omsura. Om overall<strong>en</strong><br />
är riktigt <strong>ut</strong>formad, med muddar och möjligheter<br />
att snöra åt kring b<strong>en</strong> och handleder,<br />
hindrar d<strong>en</strong> vattnet från att cirkulera. Efter<br />
ett tag har kropp<strong>en</strong> värmt upp vattnet och<br />
tillvaron blir så sakteliga dräglig. Man flyter<br />
högt och kan ta det lugnt. Det är viktigt att,<br />
för<strong>ut</strong>om overall<strong>en</strong>, ha stövlar och bra strumpor.<br />
En tjock, stickad mössa på huvudet<br />
och något värmande på händerna känns<br />
bra. Gummi- eller neopr<strong>en</strong>handskar brukar<br />
säljas i fiskeb<strong>ut</strong>iker och gör stor skillnad för<br />
d<strong>en</strong> som ligger i riktigt kallt vatt<strong>en</strong>.<br />
aDe hade tagit upp nät i havsbandet. Det<br />
blåste 6-8 meter per sekund när <strong>en</strong> våg slog<br />
in bakifrån så att båt<strong>en</strong> välte. Far och son<br />
hamnade i fyragradigt vatt<strong>en</strong>. Det som räddade<br />
dem från kylan var att de var klädda<br />
i flytoveraller. De tog sig upp på d<strong>en</strong> upp<br />
och nedvända båt<strong>en</strong>s köl, drog åt resårerna<br />
på overallerna och väntade att båt<strong>en</strong> skulle<br />
driva mot land. Det var bara dryga hundra<br />
meter dit och pålands<strong>vind</strong>. M<strong>en</strong> båt<strong>en</strong> låg<br />
still. Förmodlig<strong>en</strong> hade nät<strong>en</strong> fastnat i sjöbott<strong>en</strong><br />
och fungerade som ankare.<br />
Till sist bestämde de sig för att simma<br />
till land. Med overallerna gick det inte<br />
att simma bröstsim m<strong>en</strong> <strong>ut</strong>märkt bra att<br />
simma ryggsim.<br />
»<strong>Vi</strong> flöt förvånansvärt högt och frös<br />
inte alls. Det kändes säkert och vi var<br />
långt från panik«, berättar Anders<br />
Björkman. »När vi kom till strand<strong>en</strong><br />
skyddade overallerna så vi inte gjorde oss<br />
illa mot st<strong>en</strong>ar och klippor i sjögång<strong>en</strong>.«<br />
Först sedan männ<strong>en</strong> stapplat iland och<br />
tagit sig till sin stuga någon kilometer<br />
Ett g<strong>en</strong>erellt råd till d<strong>en</strong> som hamnar i kallt<br />
vatt<strong>en</strong> är att ligga så stilla som möjligt. M<strong>en</strong><br />
detta är <strong>en</strong> sanning med modifikation. Åke<br />
Larsson är civiling<strong>en</strong>jör på foa Navalmedicin.<br />
Han har arbetat mycket med ämnet nedkylning<br />
i vatt<strong>en</strong> och säger: »Om jag hamnade i<br />
vattnet med <strong>en</strong> värmeisolerande dräkt på<br />
mig skulle jag inte ligga helt still och vänta på<br />
att frysa ihjäl. Om dräkt<strong>en</strong> är sådan att d<strong>en</strong><br />
hindrar vattnet från att pumpas <strong>ut</strong> och in och<br />
om d<strong>en</strong> har tillräcklig isolering kan kroppsrörelser<br />
bidra till att man blir varmare. När vi
ör oss bildas värme. B<strong>en</strong>sparkar värmer mer<br />
än armrörelser. M<strong>en</strong> <strong>ut</strong>an isolerdräkt försvinner<br />
värm<strong>en</strong> <strong>ut</strong> i vattnet.«<br />
Kjell Kjellström hade varit navigatör<br />
på flygvapnets räddningshelikopter i <strong>Vi</strong>sby<br />
i många år då han höll på att drunkna på<br />
ett sätt som han aldrig kunnat ana. Tillsammans<br />
med några kollegor hade Kjell<br />
hyrt <strong>en</strong> narrowboat för att <strong>ut</strong>forska det<br />
<strong>en</strong>gelska kanalsystemet. Någonstans i<br />
Warwickshire går kanal<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om <strong>en</strong> tre<br />
kilometer lång tunnel. I d<strong>en</strong> var det mörkt<br />
som i grav<strong>en</strong>. Kjell stod på akterdäck och<br />
lyckades ta ett felsteg så att han föll i kanal<strong>en</strong>s<br />
svarta vatt<strong>en</strong>. Han simmade förtvivlat<br />
och letade efter ytan.<br />
Kanal<strong>en</strong> var två meter djup. Kjell är 1,84<br />
lång. Trots att han är mycket vatt<strong>en</strong>van<br />
och har träning som ytbärgare lyckades<br />
han inte ori<strong>en</strong>tera sig och avgöra vad som<br />
var upp och ned. Andnöd<strong>en</strong> blev förskräcklig<br />
och han började tänka att: »Det var ju<br />
tusan att det skulle sl<strong>ut</strong>a såhär – i <strong>en</strong> grund<br />
kanal i <strong>en</strong> tunnel.« Då märkte Kjell att <strong>en</strong>a<br />
hand<strong>en</strong> viftade i luft<strong>en</strong>. Han hade hittat<br />
ytan!<br />
Kjells komm<strong>en</strong>tar till det hela är att:<br />
»Skillnad<strong>en</strong> mellan livsfara och <strong>en</strong> lustig<br />
händelse är så lit<strong>en</strong>. Om jag bara haft d<strong>en</strong><br />
<strong>en</strong>klaste flytväst på mig hade det här bara<br />
blivit <strong>en</strong> kul grej att skratta åt. Nu var jag<br />
nära att dö…«<br />
Det finns många historier om vatt<strong>en</strong>vana<br />
och vältränade människor som simmar åt<br />
fel håll då de oväntat faller i mörkt eller<br />
grumligt vatt<strong>en</strong>.<br />
Fler båtägare drunknar i hamn än på<br />
väg över öppna havet. De trillar från båt<strong>en</strong><br />
eller bryggan då de är på väg till eller<br />
ifrån sin båt. Det är inte många som har<br />
på sig flytväst på bryggan. D<strong>en</strong> stuvas i<br />
båt<strong>en</strong>. Nu håller det emellertid på att<br />
dyka upp <strong>en</strong> hel flora av nya sorters flytplagg<br />
– jackor, tröjor och overaller som<br />
i första hand är vanliga klädesplagg, m<strong>en</strong><br />
som samtidigt är <strong>en</strong> effektiv flythjälp.<br />
Man kan undra hur det kommer sig att<br />
ungdomar kan gå omkring iklädda jackor<br />
som är avsedda för högalpin klättring<br />
m<strong>en</strong> på sommarprom<strong>en</strong>ad i Sandhamn<br />
har de inte flytväst på sig. Detta är <strong>en</strong> <strong>ut</strong>maning<br />
för flytvästtillverkarna. Lyckas<br />
de åstadkomma <strong>en</strong> serie snygga, bekväma<br />
plagg som bildar ett mode kommer de att<br />
tjäna massor med p<strong>en</strong>gar och rädda<br />
många liv.<br />
För det viktiga är att ha något slags<br />
flytplagg på sig vid vistelse i båt och nära<br />
sjön. Inte <strong>en</strong>s värld<strong>en</strong>s bästa flytväst är till<br />
någon nytta om d<strong>en</strong> ligger nerpackad i<br />
båt<strong>en</strong> då man, helt oväntat, faller i sjön.<br />
D<strong>en</strong> andra viktiga poäng<strong>en</strong> med flytplagg<br />
är att de ger ett visst skydd mot<br />
nedkylning. Vanliga räddningsvästar och<br />
uppblåsbara västar prioriterar stor flytkraft<br />
och att <strong>en</strong> medvetslös person vänds<br />
i ryggläge. M<strong>en</strong> de värmer inte.<br />
~ JONAS EKBLAD<br />
<strong>Vi</strong>sste du att <strong>en</strong> av Sveriges<br />
största marinhandlare ligger vid Vänern<br />
VÅRA<br />
REPRESENTANTER<br />
7<br />
aJo, så är det. hl-båtar AB som grundades<br />
i Lidköping för 28 år sedan och i<br />
dag också har verksamhet i Mariestad hör<br />
hemma bland landets allra största och<br />
mest väletablerade. Man säljer nya och<br />
begagnade båtar samt motorer och tillbehör.<br />
De har dess<strong>ut</strong>om fullständig service.<br />
Efter många års stadig tillväxt uppgår i år<br />
omsättning<strong>en</strong> till 40 miljoner, vilket är <strong>en</strong><br />
hög siffra för bransch<strong>en</strong>. hl-Båtar är med<br />
och konkurrerar från västkust<strong>en</strong> till stockholmsområdet<br />
– med framgång.<br />
–Vad är receptet till framgång<strong>en</strong> Hans<br />
Sahlström, chef, grundare och ägare<br />
»Våra kunder vill inte åka långa vägar<br />
för att få tillgång till ett brett och bra<br />
<strong>ut</strong>bud av båtar, motorer och tillbehör, de<br />
vill kunna se allt på ett ställe. Och det har<br />
vi tagit fasta på, vårt program är väldigt<br />
brett. <strong>Vi</strong> säljer de flesta av de ledande<br />
märk<strong>en</strong>a, sv<strong>en</strong>ska,finska och norska, som<br />
Uttern, Flipper, Bella, Buster, Ryds och<br />
<strong>en</strong> del Nimbus. Dess<strong>ut</strong>om är vi ag<strong>en</strong>ter<br />
för norska Inter, familjebåtar, och <strong>Vi</strong>knes,<br />
kombinerade fiske- och fritidsbåtar.<br />
<strong>Vi</strong> tillhandahåller alla vanliga motorer<br />
m<strong>en</strong> arbetar aktivt med Yamaha och<br />
Mercury <strong>ut</strong>ombordsmotorer och<br />
Yanmar diesel samt Mercruiser.«<br />
HL-båtar har ett ovanligt brett sortim<strong>en</strong>t.<br />
–Hur lyckas ni dra så mycket kunder till er<br />
»<strong>Vi</strong> jobbar hårt med mässor och kampanjer<br />
och numera också med internet.<br />
<strong>Vi</strong> har över 3 000 besökare per vecka och<br />
hemsidan är upplagd så att kunderna själva<br />
kan plocka ihop båt och <strong>ut</strong>rustning eller<br />
välja något av våra båtpaket. Samtidigt<br />
kan de söka finansiering, göra kostnadskalkyl<br />
och teckna båtförsäkring. Det är<br />
ett suveränt hjälpmedel.«<br />
–Arbetar ni aktivt med försäkringar också<br />
»<strong>Vi</strong> vill att varje båt som vi levererar<br />
ska vara försäkrad, för kund<strong>en</strong>s skull och<br />
vår. Jag har ett bra exempel på vad som<br />
kan hända. En kund hade varit i Lidköping<br />
och hämtat sin nya båt som han<br />
drog på <strong>en</strong> trailer. Alldeles <strong>ut</strong>anför båthall<strong>en</strong><br />
går väg<strong>en</strong> över <strong>en</strong> järnvägskorsning<br />
och där hoppade krok<strong>en</strong> av, släpet stack<br />
rakt in i <strong>en</strong> trädgård och båt<strong>en</strong> blev illa<br />
tilltygad. M<strong>en</strong>, båt<strong>en</strong> var försäkrad, så när<br />
han snop<strong>en</strong> kom tillbaka till oss, kunde vi<br />
lugna honom och säga att, eftersom vi<br />
faxat hans försäkringsanmälan till <strong>Atlantica</strong><br />
innan han åkte, så var han skyddad. Han<br />
kunde hämta <strong>ut</strong> sin nya båt direkt. Det är<br />
viktigt att ha <strong>en</strong> förtro<strong>en</strong>defull kontakt<br />
med försäkringsbolaget. Numera tecknar<br />
vi bara försäkringar i <strong>Atlantica</strong>. De jobbar<br />
<strong>en</strong>bart med båtar och kan båtar.«<br />
Vy över båthall<strong>en</strong> i Lidköping.
KÅSERI<br />
Konst<strong>en</strong> att<br />
angöra <strong>en</strong> brygga<br />
Till segelsport<strong>en</strong> hör som <strong>en</strong> viktig del d<strong>en</strong> nobla konst<strong>en</strong> att lägga till.<br />
En väl <strong>ut</strong>förd tilläggning <strong>ut</strong>an motor är alltid ägnad att väcka beundran.
illustration PIA GULLERS PORNE<br />
Det blåste alltså friskt rakt in i hamn<strong>en</strong><br />
och jag sade att nu skall vi visa bonnläpparna<br />
hur man lägger till. Alltså, in<br />
bakom pir<strong>en</strong> bar det och sedan gällde det<br />
bara att hitta ett hål mellan båtarna som<br />
låg där, gå upp i <strong>vind</strong>, ta ned segl<strong>en</strong> och<br />
lugnt glida till kajs. Ibland går sådant<br />
bättre i teorin än i praktik<strong>en</strong>.<br />
aFörr i tid<strong>en</strong>, när jag var ung, hörde det<br />
till sällsyntheterna att det fanns motor i <strong>en</strong><br />
segelbåt och d<strong>en</strong> riktige seglar<strong>en</strong> fnös åt<br />
varje form av järng<strong>en</strong>ua. Motorer, ansågs<br />
det, satt bara i grytbåtar och dessa framfördes<br />
av grytgubbar. Det hette så på d<strong>en</strong><br />
tid<strong>en</strong>.<br />
Tillåtna hjälpmedel var åror (gransegel)<br />
eller paddel. En tilläggning som jag<br />
minns särskilt väl och eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> inte borde<br />
berätta om <strong>ut</strong>spelade sig i Vaxholm på<br />
d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong> det begav sig. Det var <strong>en</strong> vacker<br />
söndagseftermiddag med sydostlig <strong>vind</strong><br />
på sådär tio meter i sekund<strong>en</strong> och det<br />
gick vitt på fjärd<strong>en</strong>. Jag kom seglande i<br />
<strong>en</strong> lånad trettia och skulle sätta av min<br />
fästmö i Vaxholm.<br />
Jag sände upp fästmön på däck och hon<br />
fick ned fock<strong>en</strong> och så skrek jag åt h<strong>en</strong>ne<br />
att ta ned stor<strong>en</strong>, NU! Det här skulle gå<br />
fullständigt perfekt. Kanske hade det också<br />
gjort det om inte mastliket fastnat i rännan<br />
och bara knappt halva seglet kom ned.<br />
D<strong>en</strong> långa, smäckra båt<strong>en</strong> fortsatte att<br />
segla och rände med stäv<strong>en</strong> högt upp på<br />
pir<strong>en</strong>. Fästmön, som ville visa sig på styva<br />
linan och inte visste bättre, rusade fram<br />
och greppade <strong>en</strong> ring på kaj<strong>en</strong>. Hon höll<br />
i d<strong>en</strong> med <strong>en</strong>a hand<strong>en</strong> och i förstaget<br />
med d<strong>en</strong> andra. Då gled båt<strong>en</strong> <strong>ut</strong> ig<strong>en</strong><br />
och fästmön blev ett tag hängande mellan<br />
ring<strong>en</strong> och förstaget, vilket rispade upp<br />
h<strong>en</strong>nes hand med sina köttjuvar, innan<br />
hon måste släppa och försvann ur min<br />
åsyn med ett plask.<br />
Det tog ett bra tag att få ned seglet, dra upp<br />
fästmön och paddla in till kaj<strong>en</strong>. Skönt,<br />
tänkte jag när jag äntlig<strong>en</strong> kunde pusta <strong>ut</strong>,<br />
här är det ing<strong>en</strong> som känner mig.<br />
Då vrålade <strong>en</strong> röst från båt<strong>en</strong> bredvid,<br />
d<strong>en</strong> hördes, verkade det, i hela hamn<strong>en</strong><br />
och ända bort till Stegesundet:<br />
»Tj<strong>en</strong>a Lasse!«<br />
En annan beundransvärd tilläggning<br />
gjordes av min vän, l, i hans Mälartrettia.<br />
Han kom seglande förbi Dalarö med<br />
några polare och skulle sätta <strong>en</strong> av dem i<br />
land. Han styrde in mot ångbåtsbryggan<br />
m<strong>en</strong> några meter <strong>ut</strong>anför d<strong>en</strong> nickade<br />
båt<strong>en</strong> till och stannade, fast i <strong>en</strong> dybank<br />
på bott<strong>en</strong>.<br />
D<strong>en</strong>na händelse fastnade i l:s bakhuvud<br />
och nästa gång han passerade Dalarö<br />
stod massor av folk på bryggan och<br />
väntade på ångbåt<strong>en</strong>. Då for fan i l och<br />
han sade till sina gastar att kolla nu, vi<br />
skojar lite med packet!<br />
I förvissning om att båt<strong>en</strong> åter skulle<br />
fastna i dybank<strong>en</strong> seglade han med sju<br />
knops fart rakt mot bryggan, dock <strong>ut</strong>an att<br />
veta att vatt<strong>en</strong>ståndet höjt sig 20 c<strong>en</strong>timeter<br />
sedan s<strong>en</strong>ast. Det blev <strong>en</strong> präktig smäll och<br />
Lars Porne, allmänreporter på Sv<strong>en</strong>ska<br />
Dagbladet. Bevakat segling, båtliv och<br />
skärgård i snart 40 år.<br />
folk som stod nära kastade sig undan.<br />
Ytterligare <strong>en</strong> tilläggning som väckte<br />
stor beundran <strong>ut</strong>fördes av <strong>en</strong> annan av<br />
mina vänner, b, som hade <strong>en</strong> c/r 6:a.<br />
Det var midsommarafton i Kyrkvik<strong>en</strong><br />
på Möja och vik<strong>en</strong> var snart så full av<br />
båtar att de låg i dubbla rader <strong>ut</strong>anför<br />
varandra på båda sidor. <strong>Vi</strong> låg tryggt<br />
förtöjda nästan längst in i vik<strong>en</strong> <strong>ut</strong>om<br />
räckhåll för alla vassa stävar.<br />
En frisk bris blåste rakt in och det blev<br />
svårare och svårare att lägga till eftersom<br />
det inte gick att gå upp i <strong>vind</strong>, så trångt<br />
var det. Där kom b länsande för fulla töj<br />
med sin fina båt full med glada människor.<br />
Plötsligt upptäckte han att det var omöjligt<br />
att gå upp i <strong>vind</strong> och att han därmed inte<br />
kunde få ned sina segel. Panik!<br />
Han gjorde det <strong>en</strong>da rätta i detta ögonblick.<br />
Släng i dragg<strong>en</strong>, ropade han och det hördes<br />
väl för alla samtal i hela vik<strong>en</strong> hade upphört.<br />
Dragg<strong>en</strong> kom i m<strong>en</strong> b hade inte väntat sig<br />
vilka konsekv<strong>en</strong>ser det skulle få. Tvärs över<br />
vik<strong>en</strong>, från båda håll, låg alla båtarnas ankarlinor<br />
och dem drog b:s dragg med sig. Det<br />
var som att dra i ett blixtlås.<br />
Kanske bromsades färd<strong>en</strong> <strong>en</strong> aning av<br />
alla medsläpade ankare m<strong>en</strong> d<strong>en</strong> sl<strong>ut</strong>ade<br />
ändå med <strong>en</strong> förfärlig smäll mot betongkaj<strong>en</strong><br />
längst in i vik<strong>en</strong>. Efter smäll<strong>en</strong> var<br />
det alldeles tyst. Sedan kom applåd<strong>en</strong>, folk<br />
stod upp i sina båtar och applåderade.<br />
<strong>Vi</strong>ssa tilläggningar väcker mer beundran<br />
än andra.<br />
~ LARS PORNE<br />
9
ATLANTICA TESTAR<br />
FLYTPLAGG<br />
Landsort, 6°C vatt<strong>en</strong>temperatur.<br />
foto KONNY DOMNAUER<br />
10<br />
Det bästa får inte bli<br />
det godas fi<strong>en</strong>de<br />
aSjälvklart vill vi alla ha båtkläder som<br />
både värmer, skyddar mot <strong>vind</strong> och regn,<br />
är smidiga och väl v<strong>en</strong>tilerade så att man<br />
kan röra sig obehindrat och som dess<strong>ut</strong>om<br />
fungerar som överlevnadsdräkt. Låt oss då<br />
g<strong>en</strong>ast konstatera att några sådana inte finns.<br />
Alltså måste man söka lämpliga kompromisser.<br />
Jonas Ekblad och tidning<strong>en</strong> På Kryss<br />
har sedan länge studerat förekommande<br />
olyckor och försökt se om <strong>ut</strong>gång<strong>en</strong> skulle<br />
ha blivit <strong>en</strong> annan om d<strong>en</strong> förolyckade haft<br />
annan klädsel. Och då visar det sig att problemet<br />
inte varit att människor haft bristfälliga<br />
flyt- eller skyddsplagg <strong>ut</strong>an att de helt<br />
saknat sådana.<br />
Det är då man kan fråga sig varför. Och<br />
svaret blir; man har inte känt sig hotad där<br />
man gått på bryggan eller s<strong>ut</strong>tit i båt<strong>en</strong> och<br />
därför har man inte velat sätta på sig flythjälp.<br />
När man sedan hamnat i vattnet har<br />
man varit oskyddad och drunknat. Flytplagg<br />
fungerar bara om man har dem på<br />
sig. Det bästa när man väl hamnat i vattnet<br />
är <strong>en</strong> överlevnadsdräkt, m<strong>en</strong> i d<strong>en</strong> kan man<br />
inte arbeta och röra sig fritt. Och de är<br />
tämlig<strong>en</strong> dyra.<br />
En bra flytväst vänder bärar<strong>en</strong> rätt i vattnet,<br />
och ger flythjälp. M<strong>en</strong> d<strong>en</strong> ger inte<br />
skydd mot nedkylning. På land och i båt<br />
måste d<strong>en</strong> kombineras med plagg som<br />
skyddar mot <strong>vind</strong> och väta. I vattnet<br />
behövs också skydd mot nedkylning.<br />
Många känner sig dess<strong>ut</strong>om klumpiga<br />
i flytväst<strong>en</strong> och få bär dem på bryggan.<br />
Ett annat system är flytplagg, overaller,<br />
jacka och byxor eller bara jacka. De ger<br />
visst skydd mot nedkylning och hjälper <strong>en</strong><br />
simkunnig bärare att flyta. Kan dess<strong>ut</strong>om<br />
kombineras med <strong>en</strong> seglarväst eller <strong>en</strong> flytväst.<br />
De släpper visserlig<strong>en</strong> in vatt<strong>en</strong> m<strong>en</strong><br />
inte omedelbart och vattnet värms<br />
dess<strong>ut</strong>om delvis av kropp<strong>en</strong>. De minskar<br />
risk<strong>en</strong> att drunkna g<strong>en</strong>om att skydda<br />
medan d<strong>en</strong> nödställde väntar på hjälp eller<br />
själv tar sig upp på <strong>en</strong> närbeläg<strong>en</strong> strand.<br />
De vänder däremot inte bärar<strong>en</strong> på rygg.<br />
Utgångspunkt<strong>en</strong> för vår provning är att<br />
flytplagg<strong>en</strong> kan vara d<strong>en</strong> goda kompromiss<strong>en</strong><br />
mellan fungerande båtklädsel<br />
och flythjälp om man hamnar i sjön. Om<br />
flytplagg<strong>en</strong> dess<strong>ut</strong>om var lika snygga och<br />
bekväma som andra båtkläder och blev<br />
populära att bära skulle de kunna minska<br />
antalet drunkningsfall.<br />
<strong>Vi</strong> har med hjälp av Landsort Maritime<br />
Training provat ett urval av overaller och<br />
jackor från tre stora tillverkare för att få<br />
underlag att bedöma deras funktion. Syftet<br />
har inte varit att välja någon vinnare <strong>ut</strong>an att<br />
komma fram till <strong>en</strong> bedömning huruvida<br />
d<strong>en</strong>na typ av plagg kan rekomm<strong>en</strong>deras för<br />
fritidsbåtsägare som säkerhets<strong>ut</strong>rustning.<br />
Granskning<strong>en</strong> har delats i två avsnitt:<br />
1. I vattnet<br />
• Förmåga att vända bärar<strong>en</strong> rätt<br />
• Flytläge<br />
• Skydd mot kyla, tid för nedkylning<br />
• Rörlighet = Simma<br />
• Rörlighet = Ta sig upp i båt<br />
2. På land/i båt<br />
• Plaggets <strong>ut</strong>formning<br />
• Rörelsefrihet för bärar<strong>en</strong><br />
De praktiska prov<strong>en</strong> har <strong>ut</strong>förts i vatt<strong>en</strong><br />
dels i simhall, dels också vid Landsort.<br />
Två erfarna <strong>ut</strong>bildare i sjösäkerhet har<br />
provat samtliga plagg och deras omdöm<strong>en</strong><br />
har registrerats. Plagg<strong>en</strong>s konstruktion har<br />
granskats och komm<strong>en</strong>terats.
Flytoveraller<br />
De fyra flytoverallerna fungerade på<br />
i stort sett samma sätt med mindre avvikelser.<br />
D<strong>en</strong> som föll i vattnet flöt upp<br />
mycket fort. Vattnet trängde gradvis in<br />
i overall<strong>en</strong> och overall<strong>en</strong>s b<strong>en</strong> fylldes<br />
först. Sl<strong>ut</strong>lig<strong>en</strong> nådde vattnet upp till<br />
bröstet.<br />
Tiderna varierade något, m<strong>en</strong> efter<br />
1 – 1 1/2 min<strong>ut</strong> hade vattnet nått ända upp.<br />
Kylan upplevdes inte som chockartad<br />
och efter <strong>en</strong> stund värmdes vattnet något<br />
av kroppsvärm<strong>en</strong>.<br />
Ing<strong>en</strong> av overallerna vänder bärar<strong>en</strong><br />
på rätt köl, det vill säga till ryggläge.<br />
I ryggläge flöt bärar<strong>en</strong> i <strong>en</strong> bekväm ställning<br />
med mun och näsa väl ovanför vatt<strong>en</strong>ytan.<br />
<strong>Vi</strong>d bröstläge låg hela ansiktet nere<br />
i vattnet.<br />
Flytläget var högt och luft samlades<br />
inne i overall<strong>en</strong> i brösthöjd och äv<strong>en</strong> vid<br />
bål<strong>en</strong>. Kropp<strong>en</strong> flöt nästan horisontellt<br />
i vattnet och b<strong>en</strong><strong>en</strong> låg också nära vatt<strong>en</strong>ytan.<br />
Det gick bra att simma ryggsim. Att ta<br />
<strong>ut</strong> simtag<strong>en</strong> så att de startades ovanför<br />
huvudet gav större ansträngning och inte<br />
bättre framfart än att göra paddeltag från<br />
axelhöjd och ned mot sidan.<br />
De stora tag<strong>en</strong> leder också till att <strong>en</strong><br />
del delvis uppvärmt vatt<strong>en</strong> går ur overall<strong>en</strong><br />
och att kallt vatt<strong>en</strong> i stället kommer in.<br />
Kraftig, fodrad huva skyddade huvudet.<br />
De huvor som hade <strong>en</strong> framkant i form av<br />
<strong>en</strong> skärm satt bäst och gav bra sikt.<br />
En mössa under huvan innebar bättre<br />
skydd mot kyla.<br />
Neopr<strong>en</strong>handskar minskade nedkylning<strong>en</strong><br />
påtagligt, m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> vanliga<br />
yllevantar var bättre är bara händer.<br />
Stövlar är ett nödvändigt komplem<strong>en</strong>t.<br />
Stövelskaftet ger också möjlighet att dra<br />
till b<strong>en</strong>muddarna så att de sl<strong>ut</strong>er till mot<br />
b<strong>en</strong>et.<br />
<strong>Vi</strong>d prov både med räddningsnät och<br />
med att äntra upp på <strong>en</strong> båtakter, visade<br />
sig overallerna ge tillräcklig rörelseförmåga.<br />
Det gick att få fäste med fötterna och<br />
att lyfta upp kropp<strong>en</strong> ur vattnet, äv<strong>en</strong> om<br />
det var rätt tungt eftersom mycket vatt<strong>en</strong><br />
följer med overall<strong>en</strong>.<br />
Reflexer som var placerade på framsidan<br />
av huvan och högt upp på bröstet syntes<br />
väl, liksom reflexerna vid ärmlinningarna<br />
som reflekterade vid rörelser, till exempel<br />
simning.<br />
Overallerna är tillräckligt smidiga för<br />
att kunna bäras ombord i båt eller på<br />
bryggan. De ger fullgott skydd mot <strong>vind</strong>,<br />
regn och stänk.<br />
Flytjackor<br />
Tre flytjackor, varav <strong>en</strong> i fleece provades.<br />
De två vanliga flytjackorna, som är försedda<br />
med flytmaterial, gav båda ett högt<br />
flytläge för överkropp<strong>en</strong>, medan b<strong>en</strong><strong>en</strong><br />
sjönk ned. Flytläget var stabilt, cirka 35-<br />
40° mot vatt<strong>en</strong>ytan. När gr<strong>en</strong>band<strong>en</strong> är<br />
väl fastsatta klarar jackan att hålla kropp<strong>en</strong><br />
i d<strong>en</strong> ställning<strong>en</strong>.<br />
Överkropp<strong>en</strong> skyddas mot snabb nedkylning<br />
liksom huvudet som skyddas av<br />
<strong>en</strong> huva, m<strong>en</strong> underkropp<strong>en</strong> saknar<br />
skydd.<br />
Jackan vänder inte bärar<strong>en</strong> till ryggläge.<br />
Fleecejackan är också försedd med flytmaterial.<br />
D<strong>en</strong> ger kropp<strong>en</strong> ett flytläge<br />
som är närmast vertikalt.<br />
Kombinationer<br />
Kombination<strong>en</strong> flytoverall och flytjacka<br />
gav ett mycket högt flytläge och huvudet<br />
kom högt.<br />
Inte heller d<strong>en</strong>na kombination vänder<br />
bärar<strong>en</strong> till ryggläge. I vattnet var rörlighet<strong>en</strong><br />
bra. Att klättra upp blev tyngre<br />
m<strong>en</strong> var fullt möjligt.<br />
Prov gjordes också med flytoverall och<br />
Helly Hans<strong>en</strong>s comfort zone vest för att<br />
se om kropp<strong>en</strong> vändes i vattnet. Det<br />
skedde dock inte. När väst<strong>en</strong> däremot<br />
bars ovanpå vanlig klädsel, i detta fall <strong>en</strong><br />
tröja, vändes kropp<strong>en</strong> till ryggläge.<br />
11
Team Normark<br />
Normark Scandinavia AB, Uppsala,<br />
EN 393, 50 N*, förstärkt på knän<br />
och stjärt. V<strong>en</strong>tilerat ytskikt.<br />
Pris: 2 595 kronor<br />
Helly Hans<strong>en</strong><br />
Helly Hans<strong>en</strong> AB, Spånga, EN 393,<br />
50 N*, blixtlås i ärmhålorna för<br />
v<strong>en</strong>tilation. Pris: 3 299 kronor<br />
Baltic Tule<br />
Baltic Safety Products, Älgerås,<br />
EN 393, 50 N*, invändiga hängsl<strong>en</strong>.<br />
Pris: 2 190 kronor<br />
Sundridge<br />
Normark Scandinavia AB, Uppsala,<br />
EN 393, 50 N*. Pris: 2 095 kronor<br />
12<br />
Helly Hans<strong>en</strong> 33260,<br />
Floating Pro-fleece<br />
Helly Hans<strong>en</strong> AB, Spånga, EN 393,<br />
50 N*. Pris: 1 699 kronor<br />
Baltic Berg<strong>en</strong><br />
Baltic Safety Products, Älgerås,<br />
EN 393, 50 N*. Pris: 1 430 kronor<br />
50 N* = 50 Newton = 5 kg lyftkraft<br />
Team Normark<br />
Normark Scandinavia AB, Uppsala,<br />
EN 393, 50 N*. Pris: 1 295 kronor<br />
Black Arrow, Subzero<br />
CWC AB, Soll<strong>en</strong>tuna.<br />
Pris: 199 kronor<br />
Skötsel<br />
Livslängd<strong>en</strong> påverkas av skötseln.<br />
Tillverkarna ger anvisningar som bör<br />
följas. Utsätt inte flytplagget för solljus<br />
i onödan, det åldrar materialet. Likaså bör<br />
plagget sköljas väl med varmt färskvatt<strong>en</strong><br />
sedan det överspolats med saltvatt<strong>en</strong>.<br />
För tvätt ger tillverkarna anvisningar.<br />
Vanlig<strong>en</strong> rekomm<strong>en</strong>deras handtvätt.<br />
Använd inte fläckborttagare.<br />
Plagget bör förvaras i varmt, torrt<br />
<strong>ut</strong>rymme.
Detta är viktigt när det gäller flytoveraller (och flytjackor)<br />
Huvan skall vara fodrad. D<strong>en</strong> bör helst<br />
ha <strong>en</strong> skärm framtill. Reflex ovanpå.<br />
Huvan skall <strong>en</strong>kelt kunna stängas och<br />
anpassas till bärar<strong>en</strong>.<br />
Ärm<strong>en</strong>s muddar bör helst vara dubbla<br />
för att förbättra tätning<strong>en</strong>.<br />
En visselpipa skall finnas fastsatt<br />
på <strong>ut</strong>sidan av dräkt<strong>en</strong>.<br />
Hängsl<strong>en</strong> som löper inne i dräkt<strong>en</strong><br />
underlättar rörelserna. Midjeband<br />
som sätts åt underlättar bärandet av<br />
dräkt<strong>en</strong> och hjälper till att spara <strong>en</strong><br />
luftkudde i brösthöjd.<br />
Luckan längst ned i främre öppning<strong>en</strong><br />
skall göra det möjligt att tömma blåsan.<br />
Öppning<strong>en</strong> måste därför gå tillräckligt<br />
lågt. (För kvinnor finns för närvarande<br />
ing<strong>en</strong> lösning).<br />
Blixtlåset ska löpa lätt. Och helst inte<br />
kunna ”spåra ur” i underkant. D<strong>en</strong><br />
överliggande kant<strong>en</strong> ska kunna fästas<br />
mot underlaget med kardborreband.<br />
Flera och åtkomliga fickor behövs, <strong>ut</strong>vändigt<br />
och invändigt. D<strong>en</strong> invändiga<br />
bör helst kunna stängas vatt<strong>en</strong>tätt.<br />
Förstärkning på knän och<br />
byxbak ökar livslängd<strong>en</strong>.<br />
B<strong>en</strong>muddarna bör också vara dubbla<br />
och kunna sättas fast väl mot stöveln.<br />
Stövlar bör absol<strong>ut</strong> användas.<br />
Flytoveraller är inte bäst m<strong>en</strong> bra<br />
Det finns bättre räddningsmateriel och<br />
det finns bättre båtkläder. M<strong>en</strong> flytoverallerna<br />
är trolig<strong>en</strong> d<strong>en</strong> bästa kompromiss<strong>en</strong>.<br />
Jonas Ekblad pekar på de vinster det skulle<br />
innebära om folk både på bryggan och i<br />
båt<strong>en</strong> ville bära plagg som vid ett fall över<br />
bord ger flythjälp och fördröjer nedkylning<strong>en</strong>.<br />
Det stora problemet är alla de<br />
båtmänniskor som faller i sjön och inte<br />
har någon flythjälp. En del av dem kommer<br />
sannolikt att drunkna.<br />
I början av maj pres<strong>en</strong>terade tidning<strong>en</strong><br />
Dag<strong>en</strong>s <strong>Ny</strong>heter <strong>en</strong> test av flytoveraller<br />
som summerades: »Resultatet var <strong>en</strong> besvikelse.<br />
Ing<strong>en</strong> av de testade overallerna<br />
flöt som <strong>en</strong> kork. Ing<strong>en</strong> höll tätt. De ser<br />
<strong>ut</strong> att lova mer än vad de klarar av i verklighet<strong>en</strong>.«<br />
Vår granskning stöder inte d<strong>en</strong><br />
sl<strong>ut</strong>sats<strong>en</strong>. Leverantörerna deklarerar:<br />
»Flytoveraller reducerar <strong>en</strong>dast risk<strong>en</strong> för<br />
drunkning. De garanterar ej räddning.«<br />
<strong>Vi</strong> m<strong>en</strong>ar att de ger <strong>en</strong> simkunnig person,<br />
som inte slagits medvetslös vid fallet, <strong>en</strong><br />
god möjlighet att hålla sig flytande<br />
och undvika svår nedkylning under <strong>en</strong><br />
begränsad tid.<br />
Kåre Eksell, Landsort Maritime<br />
Training, säger:<br />
»Flytoverallerna gav bra rörelsefrihet<br />
på land och ombord på båt. I vattnet gav<br />
de ett bra flytläge, minskade takt<strong>en</strong> i nedkylning<strong>en</strong><br />
och gav <strong>en</strong> känsla av trygghet.<br />
Att ta sig upp är rätt tungt och för<strong>ut</strong>sätter<br />
att man har tillgång till <strong>en</strong> badstege, ett<br />
drev eller ett räddningsnät att klättra på.<br />
Annars behöver man hjälp av <strong>en</strong> annan<br />
person. Jag vill gärna påpeka att d<strong>en</strong> som<br />
köper <strong>en</strong> overall absol<strong>ut</strong> bör sätta på sig<br />
d<strong>en</strong> och göra ett eget praktiskt prov för<br />
att lära sig hur d<strong>en</strong> fungerar. Det är också<br />
viktigt att man är rätt klädd under. Det ska<br />
vara <strong>en</strong> undertröja eller liknande med lång<br />
ärm och motsvarande hellånga b<strong>en</strong>kläder.<br />
Använd mössa. En vanlig stickad mössa<br />
minskar nedkylning<strong>en</strong>. Stövlar bör man<br />
ha. Handskar eller vantar minskar också<br />
köldupplevels<strong>en</strong>.<br />
Värme kan, äv<strong>en</strong> om det låter märkligt,<br />
bli ett problem. När man rör sig i båt eller<br />
på land alstrar man värme och eftersom<br />
overall<strong>en</strong> är tät blir man lätt varm. Det<br />
kan anting<strong>en</strong> leda till att några inte vill ha<br />
overall<strong>en</strong> på sig eller att d<strong>en</strong> bärs uppknäppt.<br />
I det sista fallet skyddas man inte<br />
från köldchock<strong>en</strong> vid ett fall över bord<br />
och dess<strong>ut</strong>om blir det svårt att liggande<br />
i vattnet stänga vid b<strong>en</strong>, armar och hals<br />
på ett riktigt sätt.<br />
Små saker är viktiga; dit hör reflexer<br />
och visselpipa. Båda kan rädda liv.<br />
Jag är van att arbeta i överlevnadsdräkt,<br />
m<strong>en</strong> det vore orimligt att räkna<br />
med att båtfolket skulle bära överlevnadsdräkter<br />
vid vanliga båtfärder. Då tycker<br />
jag att flytoverall<strong>en</strong> är ett <strong>ut</strong>märkt hjälpmedel.«<br />
Sammanfattningsvis stöder våra iakttagelser<br />
de tankar som Jonas Ekblad framfört<br />
– flytoverall, gärna kombinerad med<br />
<strong>en</strong> smidig flytväst, är <strong>en</strong> bra kompromiss.<br />
En viktig signal går till tillverkarna:<br />
Fortsätt att <strong>ut</strong>veckla plagg<strong>en</strong> så att de<br />
blir attraktiva att bära!<br />
Flytoverall<strong>en</strong> är personlig <strong>ut</strong>rustning,<br />
inte som flytvästarna som kan finnas i<br />
lämpligt antal i båt<strong>en</strong>.<br />
Smarta, snygga flytoveraller kan göra<br />
nytta och har <strong>en</strong> plats på marknad<strong>en</strong>.<br />
~ TESTPATRULLEN
N 58 ° 35’ 55’’ O 17° 18’’30’’<br />
Hävringe<br />
14<br />
foto & illustration STIG FYRING<br />
Vattn<strong>en</strong> <strong>ut</strong>anför Södermanlands kust är<br />
svåra med låga skär, undervatt<strong>en</strong>sst<strong>en</strong>ar<br />
och bränningar. Trafik<strong>en</strong> har alltid varit<br />
livlig, här låg ju d<strong>en</strong> betydande stad<strong>en</strong><br />
<strong>Ny</strong>köping ooch längre i norr inloppet<br />
till Södertälje. Dess<strong>ut</strong>om drog trafik<strong>en</strong><br />
från och till Stockholmsskärgård<strong>en</strong> förbi<br />
här. Att angöra vid Hävringe gav också<br />
<strong>en</strong> god passage in till d<strong>en</strong> stora stad<strong>en</strong><br />
Norrköping. Oxelö blev d<strong>en</strong> c<strong>en</strong>trala<br />
lotsplats<strong>en</strong>. Tidvis fanns det tre olika<br />
lotsplatser runt ön, m<strong>en</strong> det var d<strong>en</strong><br />
vid Oxelövik<strong>en</strong> på norra sidan som var<br />
d<strong>en</strong> viktigaste och det var därifrån som<br />
Hävringe passades. Idag finns lotsarna<br />
i Oxelösund, intill dag<strong>en</strong>s djuphamn.
aHävringe ligger inte vid inomskärsled<strong>en</strong><br />
<strong>ut</strong>an används vid angöring <strong>ut</strong>ifrån sjön.<br />
Fartygstrafik<strong>en</strong> var ojämn med <strong>en</strong> stor topp<br />
under d<strong>en</strong> andra hälft<strong>en</strong> av 1800-talet då<br />
först virkes- och sedan malmtrafik<strong>en</strong> växte.<br />
Det blev lotsarna i Oxelösund som fick ta<br />
hand om passning<strong>en</strong> på Hävringe. Lotsarna<br />
har aldrig haft sina fasta bostäder på<br />
Hävringe <strong>ut</strong>an bara tjänstgjort där på sina<br />
vakter då man bodde i vaktstugan. På vintern<br />
satte is<strong>en</strong> stopp för seglation<strong>en</strong> och<br />
lotsvakt<strong>en</strong> drogs in till fastlandet.<br />
Eftersom lots<strong>en</strong>s inkomst var helt bero<strong>en</strong>de<br />
av de intjänade lotsp<strong>en</strong>garna blev passning<strong>en</strong><br />
på Hävringe mest <strong>en</strong> börda, som<br />
man många gånger försökte få lindrad.<br />
M<strong>en</strong> myndigheterna ansåg det viktigt att ha<br />
lotsar på Hävringe under hela seglationsperiod<strong>en</strong><br />
och ville inte minska krav<strong>en</strong>.<br />
Tyvärr ville man inte heller öka ersättning<strong>en</strong>.<br />
Sedan medeltid<strong>en</strong> har Hävringe också<br />
använts som fiskeskär, ett kronofiske där<br />
folk inifrån kust<strong>en</strong> legat för att fånga och<br />
salta in strömming under några hektiska<br />
veckor varje år.<br />
Det är <strong>en</strong> solig, stilla majmorgon när<br />
mästerlots<strong>en</strong> Lars Sandin hämtar upp oss<br />
i Gamla Oxelösund. Som eg<strong>en</strong> företagare<br />
arbetar han efter sin p<strong>en</strong>sionering med<br />
naturvård. Uppdrag<strong>en</strong> kommer från bland<br />
annat Länsstyrels<strong>en</strong>, Naturvårdsverket och<br />
Riksmuséet och gäller till exempel räkning<br />
av häckande fågel eller sälkolonier. Släkt<strong>en</strong><br />
har lotsat efter kust<strong>en</strong> sedan 1600-talet<br />
med säkerhet, m<strong>en</strong> trolig<strong>en</strong> tidigare också.<br />
Själv är Lars uppväxt i Oxelösund och har<br />
rört sig här med båt sedan pojkår<strong>en</strong>. Han<br />
kan vattn<strong>en</strong> som få och har dess<strong>ut</strong>om ett<br />
brinnande naturintresse.<br />
Hela vatt<strong>en</strong>ytan skimrar av fågel, gudingarna<br />
är många och ger liv och rörelse<br />
åt bild<strong>en</strong>. Ådorna uppvaktas ofta av sex,<br />
sju framfusiga friare och verkar mest av allt<br />
stressade. Svanar ligger <strong>ut</strong>efter stränderna<br />
och alla sorters vitfågel är i rörelse. Det är<br />
sju distans <strong>ut</strong> till Hävringe och Lars tar<br />
inga omvägar, flera gångar smyger han in<br />
mellan undervatt<strong>en</strong>sst<strong>en</strong>ar som visar sig på<br />
båda sidor om båt<strong>en</strong> med någon meters<br />
marginal för fri passage. Här är det hela tid<strong>en</strong><br />
frimärk<strong>en</strong>, <strong>en</strong>slinjer och styrmärk<strong>en</strong><br />
som gäller.<br />
Det första man ser av Hävringe är d<strong>en</strong><br />
vackra båk<strong>en</strong> från 1751, som står i silhuett<br />
mot morgonljuset. På bortsidan sticker<br />
fyr<strong>en</strong> upp sitt raka finger. Runt huvudön<br />
ligger <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> ansamling av skär, <strong>en</strong> eg<strong>en</strong><br />
<strong>ut</strong>skärgård. Ön reser sig framför oss med<br />
båk<strong>en</strong> och lotshuset som ligger ovanför<br />
hamn<strong>en</strong> från 20-talet och lotsarnas sommarhus<br />
som ligger samlade som <strong>en</strong> by. Man<br />
äger hus<strong>en</strong> m<strong>en</strong> mark<strong>en</strong> tillhör Fastighetsverket<br />
och arr<strong>en</strong>d<strong>en</strong>a är på tio år. Verket<br />
underhåller båk<strong>en</strong>, vaktstugan, och de<br />
tidigare fyrpersonalhus<strong>en</strong> på andra sidan<br />
av ön. Plus hamn<strong>en</strong> förstås. Rest<strong>en</strong> sköter<br />
Hävringe El- och stugför<strong>en</strong>ing. Jakt och<br />
fiske ingår inte i arr<strong>en</strong>det. För<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> har<br />
tjugo medlemmar, gamla lotsar, båtmän<br />
eller deras ättlingar. Inget hus har sålts till<br />
<strong>ut</strong>omstå<strong>en</strong>de, tradition<strong>en</strong> lever stark. Och<br />
lust<strong>en</strong> att vårda.<br />
När vi går i land möts vi av svalorna. »En<br />
vecka tidigare än vanligt« säger Lars Sandin,<br />
»det vete katt<strong>en</strong> vad dom ska leva på.«<br />
Bild<strong>en</strong> som möter när man gått uppför<br />
hamnback<strong>en</strong> och vänder sig mot syd är<br />
bland det vackraste jag upplevt. Intill ön<br />
och på de närbelägna skär<strong>en</strong> vimlar det av<br />
fågel, alfågel i mörka formationer, ejder<br />
över vattnet med gudingarnas färgeffekter,<br />
svärtor i parsim, tobisgrisslorna som rör sig<br />
i snabba, borrande grupper med färgblänk.<br />
Och gäss, kanad<strong>en</strong>sare, vitkindade och grågäss,<br />
<strong>en</strong> häger står i strandkant<strong>en</strong> och vitfågeln<br />
finns över allt, havs- och gråtr<strong>ut</strong>, fiskmås<br />
och skrattmås och tärnor. Labb<strong>en</strong> som<br />
bor på tr<strong>ut</strong>skäret behagar inte visa sig m<strong>en</strong><br />
plötsligt blir det livligt när <strong>en</strong> havsörn visar<br />
sig över tr<strong>ut</strong>skäret. Med klumpiga rörelser<br />
försöker örn<strong>en</strong> värja sig för de häftiga attackerna<br />
från tr<strong>ut</strong>arna, m<strong>en</strong> tvingas ge upp<br />
och lyfta för att segla vidare.<br />
En del ådor har redan lagt sig på sina red<strong>en</strong><br />
och Lars vet var de brukar finnas. För<br />
att de inte skall bli oroade småpratar han<br />
med dem och alla ligger kvar. Det blänker<br />
av ett brunt, vaksamt öga under fjolårsgräset<br />
när ådan tittar upp m<strong>en</strong> hon ligger lugnt.<br />
Alla <strong>ut</strong>om <strong>en</strong> som springer bort och går i<br />
sjön, hon behövde kanske få sig litet mat<br />
också. Här härjar inte mink<strong>en</strong>, så här var<br />
det ju faktiskt inne i skärgårdarna innan<br />
d<strong>en</strong> lilla vackra dråpar<strong>en</strong> tog över.<br />
I kikar<strong>en</strong> ser man från lotshusets övervåning<br />
<strong>ut</strong> mot ett lågt skär i nordost, mitt på<br />
är det täckt av något svart som kan urskiljas<br />
som punkter. Det är <strong>en</strong> sälbåda med femtiotalet<br />
besökare som ligger uppe i solgasset.<br />
Dag<strong>en</strong>s Hävringe är helt obemannat,<br />
fyrarna sköts från land och lotsarna sätts<br />
ombord eller hämtas med lotsbåt<strong>en</strong> från<br />
Oxelösund. Hävringe är d<strong>en</strong>na vårdag ett<br />
havshimmelrike för allt som lever och skall<br />
föda nytt liv. Man förstår hur viktigt det är<br />
att platser som d<strong>en</strong>na fredas. Djurlivet<br />
störs av trafik med båtar och öarna i skärgård<br />
slits fort ner av trampande fötter. Så<br />
det paradoxala gäller; om vi vill fortsätta<br />
att uppleva <strong>en</strong> levande natur, måste vi avstå<br />
från att uppleva d<strong>en</strong>. ~ TOM ROECK HANSEN<br />
15<br />
Till vänster Hävringe lots och fyrplats med d<strong>en</strong> välkända båk<strong>en</strong> samt ovan mästerlots<strong>en</strong> Lars Sandin.
Tankar om tankar!<br />
illustration ANN-MARI ANDERSEN<br />
16<br />
aI Stockholm pågår förberedelserna<br />
för att tillåta bo<strong>en</strong>de på båt. Kommunalfullmäktige<br />
har tagit ett besl<strong>ut</strong> att verka<br />
för <strong>en</strong> liberalisering av villkor<strong>en</strong> för båtbo<strong>en</strong>de<br />
och i förvaltningarna pågår arbetet<br />
med vilka krav som ska ställas på båtägarna.<br />
Miljöförvaltning<strong>en</strong> vill se regler<br />
som säkerställer att <strong>ut</strong>släpp av avloppsvatt<strong>en</strong><br />
inte föror<strong>en</strong>ar Stockholms unikt<br />
r<strong>en</strong>a vatt<strong>en</strong>.<br />
Att man inte låter toalettavloppet gå rätt <strong>ut</strong><br />
i sjön är självklart för de flesta, m<strong>en</strong> miljöförvaltning<strong>en</strong><br />
vill också ha regler för hur<br />
gråvattnet (bad, dusch, tvätt) behandlas.<br />
Om det blir något besl<strong>ut</strong> i d<strong>en</strong> frågan nu,<br />
återstår att se, m<strong>en</strong> räkna med att förr eller<br />
s<strong>en</strong>are kommer regler äv<strong>en</strong> för gråvattnet.<br />
Och säkert inte bara i Stockholm.<br />
Chef<strong>en</strong> för <strong>Atlantica</strong> Båtförsäkring,<br />
Conny Landström, köpte sommar<strong>en</strong><br />
2000 <strong>en</strong> större båt, som efter ombyggnad<br />
ska tjäna som bostad. D<strong>en</strong> kommer<br />
att ligga på Pampas Marina i Solna, där<br />
båtbo<strong>en</strong>de redan är tillåtet, m<strong>en</strong> Conny<br />
vill vara förberedd på kommande krav<br />
och samtidigt ta ansvar för miljön.<br />
Därför har han nu gjort <strong>en</strong> omfattande<br />
ombyggnad av vatt<strong>en</strong>- och avloppshantering<strong>en</strong><br />
ombord.<br />
Från början fanns två ihopkopplade<br />
vatt<strong>en</strong>tankar på sammanlagt 5 m 3 och <strong>en</strong><br />
hålltank på cirka 200 liter till toalett<strong>en</strong>.<br />
Gråvattnet gick via kölsvinet rätt <strong>ut</strong> i<br />
sjön, blandat med oljespill från motorn.<br />
En helt oacceptabel lösning, som efter<br />
omfattande undersökningar blev totalt<br />
ändrad. D<strong>en</strong> aktre vatt<strong>en</strong>tank<strong>en</strong> avskildes<br />
från d<strong>en</strong> främre och bägge ytbehandlades<br />
invändigt mot rost, avloppsvatt<strong>en</strong> är<br />
nämlig<strong>en</strong> avsevärt mer korrosivt än vanligt<br />
vatt<strong>en</strong>. En ny toalett med avloppskvarn<br />
och pump installerades och anslöts till<br />
d<strong>en</strong> aktre före detta vatt<strong>en</strong>tank<strong>en</strong> som<br />
därmed fick bli septictank.<br />
Dusch<strong>ut</strong>rymmet byggdes om och <strong>en</strong><br />
pump installerades äv<strong>en</strong> här. Tillsammans<br />
med avlopp från diskmaskin, tvätt- och<br />
diskhoar anslöts alla dessa till d<strong>en</strong> främre<br />
före detta vatt<strong>en</strong>tank<strong>en</strong>, som liksom septictank<strong>en</strong><br />
försågs med avluftning och ansl<strong>ut</strong>ning<br />
för tömning.<br />
För att klara vatt<strong>en</strong>försörjning<strong>en</strong> ombord<br />
installerades <strong>en</strong> så kallad watermaker,<br />
<strong>en</strong> maskin som g<strong>en</strong>om <strong>en</strong> process<br />
som kallas för omvänd osmos tillverkar<br />
färskvatt<strong>en</strong> från vanligt sjövatt<strong>en</strong>. Tillsammans<br />
med <strong>en</strong> bufferttank på 200 liter<br />
ska d<strong>en</strong> klara familj<strong>en</strong>s vatt<strong>en</strong>behov.<br />
Äv<strong>en</strong> om bo<strong>en</strong>de på båt inte berör<br />
särskilt många kan man ändå ta miljöförvaltning<strong>en</strong>s<br />
inställning som <strong>en</strong> indikation<br />
på vad som i framtid<strong>en</strong> kan komma<br />
att gälla för alla båtar. Så om du av någon<br />
orsak håller på att bygga om din båt kan<br />
det finnas anledning att, om möjligt, förbereda<br />
avloppshantering<strong>en</strong> <strong>en</strong>ligt framtida<br />
krav.<br />
Kama under ombyggnad<strong>en</strong>.
<strong>Ny</strong>a godkända<br />
stöldskyddsprodukter<br />
Båt-och motorstölder kostar försäkringsbolag<strong>en</strong><br />
och försäkringstagarna stora p<strong>en</strong>gar.<br />
<strong>Atlantica</strong> arbetar på flera fronter för att försvåra<br />
för tjuvarna. <strong>Ny</strong>a på marknad<strong>en</strong> är<br />
<strong>ut</strong>ombordarlåset från Abus och tre aktiva<br />
söksystem. De tre söksystem<strong>en</strong> har godkänts<br />
av <strong>Atlantica</strong>, vilket innebär att försäkringstagare<br />
som monterat något av dem får 10%<br />
rabatt på premi<strong>en</strong> och slipper självrisk<strong>en</strong> i<br />
händelse av stöld eller stöldförsök av hela båt<strong>en</strong>.<br />
1. Positionerings-<br />
/övervakningssystem<br />
från Pilotfish<br />
SeaKey från Pilotfish har ett<br />
antal larm-/övervakningsfunktioner<br />
och kan kopplas<br />
till larmc<strong>en</strong>tral, vilket gör d<strong>en</strong><br />
lämpad för lite större båtar.<br />
I standardpaketet som kostar<br />
15 000 kronor ingår integrerad<br />
gps, gsm med ett års abonnemang<br />
och 300 sms-meddeland<strong>en</strong>,<br />
ir-detektor, backup<br />
batteri, information via websida<br />
om båt<strong>en</strong>s position, fart,<br />
<strong>vind</strong>riktning, <strong>vind</strong>hastighet,<br />
djup och batterilarm.<br />
För<strong>ut</strong>sättning<strong>en</strong> är givetvis<br />
att det finns motsvarande instrum<strong>en</strong>t/givare<br />
ombord.<br />
Dess<strong>ut</strong>om finns tre ingångar<br />
som kan användas för till exempel<br />
skalskydd, nivå- eller<br />
temperaturvakt. Anläggning<strong>en</strong><br />
drar <strong>en</strong>dast 40 m A i viloläge<br />
och aktiveras av signal från<br />
webb<strong>en</strong> eller mobiltelefon.<br />
Marknadsförs av Pilotfish,<br />
telefon 031-339 66 60, hemsida<br />
www.pilotfish.se samt säljs<br />
och monteras av Långedrags<br />
Teknik i Göteborg, Öresunds<br />
Marin i Höganäs och Na<strong>ut</strong>iska<br />
Kompaniet i Stockholm.<br />
2. <strong>Ny</strong>tt <strong>ut</strong>ombordarlås<br />
från Abus<br />
Baserad på d<strong>en</strong> stora framgång<strong>en</strong><br />
med bromsskivelås<strong>en</strong><br />
för motorcyklar, har Abus nu<br />
tagit fram ett lås för <strong>ut</strong>ombordare<br />
upp till 275 hk. Låsets<br />
cylinder är av samma typ som<br />
används under vattnet på<br />
bland annat oljeriggar i Nordsjön.<br />
Testat och intygat <strong>en</strong>ligt<br />
klass tre av Sv<strong>en</strong>ska Stöldskyddsför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>.<br />
Priset ligger<br />
runt 600 kronor.<br />
Marknadsförs av Duells och<br />
säljs av marinhandlare över<br />
hela landet.<br />
3. Phonesafe<br />
GSM-positionering.<br />
Detta system bygger på positionering<br />
från gsm-station, vilket<br />
inte ger <strong>en</strong> lika exakt position<br />
som via gps, m<strong>en</strong> i båtsammanhang<br />
fullt tillräcklig. Phonesafe<br />
Båtlarm Position lämpar sig<br />
<strong>ut</strong>märkt till sport-, hytt- och<br />
styrpulpetsbåtar, där stöldproblem<strong>en</strong><br />
är som störst. Enhet<strong>en</strong><br />
är lit<strong>en</strong>, lättplacerad och<br />
har batteri-back-up. <strong>Vi</strong>a d<strong>en</strong><br />
medföljande magnetkontakt<strong>en</strong>,<br />
exempelvis kopplad till<br />
styrning<strong>en</strong>, aktiveras larmet till<br />
din mobiltelefon.<br />
Med hjälp av lös<strong>en</strong>ordet till<br />
hemsidan,<br />
www.position.tele2.se, kan du<br />
själv eller polis<strong>en</strong> följa båt<strong>en</strong>s<br />
färd. Med Wap-telefon går det<br />
att direkt få position<strong>en</strong> angiv<strong>en</strong><br />
i klartext. Enhet<strong>en</strong> kräver ett<br />
t2-Positions-abonnemang<br />
från tele2, vilket kostar 25<br />
kronor per månad och då ingår<br />
äv<strong>en</strong> ett gsm-abonnemang.<br />
Positionsangivelse kostar<br />
60 kronor och d<strong>en</strong> betalas vid<br />
verklig stöld av <strong>Atlantica</strong> för<br />
våra försäkringstagare.<br />
Phonesafe Båtlarm Position<br />
kostar 6612kronor, m<strong>en</strong> som<br />
försäkringstagare i <strong>Atlantica</strong><br />
har du 10% rabatt och betalar<br />
5950kronor exklusive montering.<br />
Marknadsförs av ems ab, telefon<br />
08-88 09 70. För mer information<br />
se www.phonesafe.nu<br />
4. Satsafe<br />
Satsafe kostar i grund<strong>ut</strong>förande<br />
9 295 kronor och innehåller<br />
då d<strong>en</strong> aktiva sökfunktion<strong>en</strong><br />
baserat på gps/gsm teknik och<br />
övervakning av batterispänning<br />
och temperatur.<br />
Larm om stöld av båt<strong>en</strong> eller<br />
inbrott går till din mobiltelefon<br />
eller mot tilläggskostnad<br />
till larmc<strong>en</strong>tral. Larmet triggas<br />
av till exempel skalskydd eller<br />
ir-detektor, <strong>ut</strong>rustning för<br />
detta ingår inte i priset. Båt<strong>en</strong>s<br />
position kan följas med hjälp<br />
av eget lös<strong>en</strong>ord på Satsafes<br />
hemsida. Abonnemangskostnad<strong>en</strong><br />
är 1188kronor per<br />
år. Satsafe marknadsförs av<br />
k g Kn<strong>ut</strong>sson och säljs via de<br />
av deras återförsäljare som är<br />
auktoriserade på produkt<strong>en</strong>.<br />
Ring Anders Ahlinder på<br />
kgk, telefon 08-92 31 88 för<br />
information eller Satsafe, telefon<br />
08-545 878 00 eller besök<br />
hemsidan www.satsafe.se<br />
1 2<br />
3 4
Västkust<strong>en</strong>s nya<br />
stora seglarförbund<br />
har funnit sin form<br />
I januari 2000 var det dags! Då började Västkust<strong>en</strong>s stora<br />
nya seglarförbund sitt arbete efter sammanslagning<strong>en</strong> av<br />
Göteborg Hallands och Bohuslän Dals distriktseglarförbund.<br />
text TOM ROECK HANSEN<br />
foto TOR-ANDERS ARBY<br />
18<br />
foto PER CHRISTOFFERSSON<br />
aDet nya distriktet omfattar hela området<br />
från Strömstad till Halmstad med<br />
79 klubbar och totalt 24000 medlemmar.<br />
I styrels<strong>en</strong> för VKSF arbetar fem kvinnor<br />
och fem män i <strong>en</strong> bra blandning av ungdom<br />
och erfar<strong>en</strong>het.<br />
<strong>Vi</strong> frågar Lars Berglund, ordförande<br />
vad man ville uppnå med sammanslagning<strong>en</strong>:<br />
–<strong>Vi</strong> har nu skapat ett distrikt som kan<br />
samla, sälja och profilera Västkust<strong>en</strong>s<br />
segling och som blir starkare både inåt<br />
och <strong>ut</strong>åt. Inåt kommer det att märkas<br />
g<strong>en</strong>om förbättrad service till klubbarna<br />
och att vi kan samla våra resurser för <strong>ut</strong>bildning,<br />
mätteknik, tävling och breddverksamhet.<br />
Utåt kommer det att synas<br />
g<strong>en</strong>om att vi får kraft att bättre marknadsföra<br />
Västkust<strong>en</strong>s segling både nationellt<br />
och internationellt. <strong>Vi</strong> kommer att satsa<br />
mycket på att öka seglingsintresset i vår<br />
region. I framtid<strong>en</strong> ska mindre klubbar<br />
få hjälp att arrangera större tävlingar<br />
g<strong>en</strong>om samarbete med andra klubbar.<br />
Styrels<strong>en</strong>s medlemmar är från vänster:<br />
Björn Wertsén, Dan Björkman, Sv<strong>en</strong>-Olof<br />
Strömblad, Jan Strömbeck, Thomas Krist<strong>en</strong>s<strong>en</strong>,<br />
Ingela Larsson, Inger Wölfinger,<br />
Kristina Hylander, Lars Berglund.<br />
Saknas på bild<strong>en</strong>: Tommy Andersson,<br />
Staffan Johansson, Karin Malmcrona,<br />
Berit Lindqvist<br />
Med vårt nya stora underlag av klubbar i<br />
Bohuslän, Göteborg och Halland kommer<br />
vi att kunna arrangera större och intressantare<br />
DM, m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> stora mästerskap<br />
i samarbete mellan flera klubbar. För havskappseglarna,<br />
som är vana att tänka<br />
mindre lokalt, är det nya större distriktet<br />
<strong>en</strong> naturlig <strong>ut</strong>veckling.<br />
Finns det inga nackdelar med det större<br />
distriktet:<br />
–Några klubbar, främst i norra Bohuslän,<br />
har varit motståndare till det nya<br />
stordistriktet eftersom de oroat sig för<br />
att de stora avstånd<strong>en</strong> skulle försvåra samarbetet.<br />
De farhågorna har vi i styrels<strong>en</strong><br />
tagit till oss och det blir vårt jobb att<br />
se till att närhet<strong>en</strong> bevaras. Vartannat<br />
styrelsemöte kommer att förläggas till<br />
någon av medlemsklubbarna så att styrels<strong>en</strong><br />
kan ta del av aktuella problem och<br />
synpunkter och samtidigt informera om<br />
verksamhet<strong>en</strong>. Information<strong>en</strong> till klubbarna<br />
och seglarna kommer att stärkas<br />
och vår hemsida, www.vksf.org, är i gång<br />
och ger information om aktuella händelser<br />
och seglingar inom vårt distrikt. Västkustkal<strong>en</strong>dern<br />
<strong>ut</strong>kommer som vanligt till<br />
Båtmässan i Göteborg och är ett verkligt<br />
signum för VSKF.<br />
<strong>Atlantica</strong> Cup och <strong>Atlantica</strong> Match Väst<br />
nyheter från VKSF inför 2001.<br />
<strong>Atlantica</strong> har gått in i det nya förbundet<br />
som huvudsponsor och sponsrar i år<br />
två nya satsningar som <strong>ut</strong>vecklats av<br />
Arrangörskommittén under ledning av<br />
Dan Björkman, båda avsedda att förnya<br />
intresset för segling på Västkust<strong>en</strong>. D<strong>en</strong><br />
<strong>en</strong>a är <strong>en</strong> Västkustcup för jollar i två serier<br />
Pris<strong>ut</strong>delning<strong>en</strong> på Båtmässan i Göteborg<br />
2001 då pristagarna Anna, Sara, Christian<br />
och Carl får sina priser av Lars Berglund.<br />
med tio regattor i vardera norra respektive<br />
södra. Placeringarna ger poäng och de<br />
75% bästa i varje serie kvalificerar sig till<br />
final i <strong>Atlantica</strong> Cup i Lerum i september.<br />
D<strong>en</strong> andra stora nyhet<strong>en</strong> är <strong>en</strong> match<br />
racingserie för klubblag med start i början<br />
av maj och stor final i St<strong>en</strong>ungsund i<br />
oktober för de åtta bästa lag<strong>en</strong>. Två serier,<br />
norra och södra, sex klubblag i varje och<br />
hemma- och bortamatcher i båtar som<br />
hemmalaget står för. Det gäller olika typer<br />
av kölbåtar såsom if, Folkbåt, 11:or, ds,<br />
m60, 606, 2-krona, Yngling med flera.<br />
Detta är <strong>Atlantica</strong> Match Väst.<br />
Lars Berglund ig<strong>en</strong>: »<strong>Vi</strong> tror att de här<br />
två tävlingsformerna kommer att kunna<br />
både öka intresset för segling på hemmaplan<br />
och öka <strong>ut</strong>bytet mellan våra medlemsklubbar.<br />
<strong>Vi</strong> räknar med att detta ska<br />
underlätta för jolleseglare som vill gå<br />
över i kölbåt och börja segla match racing.<br />
Speciellt roligt är det att kunna få fart på<br />
match racing här på västsidan, det är ett<br />
pionjärarbete som vi hoppas ska visa bra<br />
resultat redan i höst. Det känns väldigt<br />
bra att ha fått med <strong>Atlantica</strong> i vår friska<br />
satsning på ungdom<strong>en</strong>.«<br />
<strong>Atlantica</strong> ber att få önska vksf framgång<br />
och lyckönskar till <strong>en</strong> stark start.
<strong>Ny</strong>a medarbetare<br />
på Göteborgskontoret<br />
aRedan i höstas började Maria Lindström<br />
på kundtjänst<strong>en</strong> i Göteborg. Maria<br />
kom närmast från gkss där hon i 11 år var<br />
ekonomiansvarig. Maria är född och uppvux<strong>en</strong><br />
i Bohuslän och båtar har alltid varit<br />
<strong>en</strong> stor del av familj<strong>en</strong>s liv. Äv<strong>en</strong> alla år<strong>en</strong><br />
på gkss har naturligtvis givit goda kunskaper<br />
om båtar och båtliv och nu när<br />
Maria dess<strong>ut</strong>om har hunnit lära sig det<br />
mesta om försäkringssidan så finns det<br />
fog för att kalla h<strong>en</strong>ne ankaret på Göteborgs<br />
kundtjänst.<br />
Ann Orest<strong>en</strong> heter vår andra nya medarbetare<br />
och hon kom till kundtjänst i<br />
mars g<strong>en</strong>om internrekrytering. Ann har<br />
jobbat på <strong>Atlantica</strong> med ekonomi och<br />
administration i 15 års tid och känner därig<strong>en</strong>om<br />
väl till system och r<strong>ut</strong>iner totalt<br />
såväl som inom båtförsäkring. Äv<strong>en</strong> Ann<br />
är född och uppvux<strong>en</strong> vid kust<strong>en</strong> och i<br />
familj<strong>en</strong> har det alltid funnits båt, d<strong>en</strong><br />
nuvarande är <strong>en</strong> Nord 80.<br />
<strong>Vi</strong> hälsar våra nya medarbetare hjärtligt<br />
välkomna.<br />
Ann Orest<strong>en</strong><br />
Maria Lindström<br />
<strong>Ny</strong>båtsspecial ersätter märkesspecialerna<br />
a<strong>Atlantica</strong> införde 1993 LåstBåtFörsäkring<strong>en</strong><br />
som gav ägarna av <strong>ut</strong>ombordsmotorbåtar<br />
väs<strong>en</strong>tligt lägre premie och<br />
dess<strong>ut</strong>om reducerade självrisk<strong>en</strong> vid stöld<br />
eller stöldförsök av hela båt<strong>en</strong> med 2 000<br />
kronor. Eftersom de flesta hade <strong>en</strong> självrisk<br />
på just 2 000 kronor blev d<strong>en</strong> alltså i praktik<strong>en</strong><br />
0 kronor. Båtägar<strong>en</strong>s motprestation var<br />
att hålla båt<strong>en</strong> låst med klass 3 godkänd lås<strong>ut</strong>rustning.<br />
För att höja nivån för stöldförebyggande<br />
<strong>ut</strong>rustning på nya båtar gick vi kort därefter<br />
in i ett samarbete med Ryds, som<br />
monterade av <strong>Atlantica</strong> godkända låsöglor<br />
på sina båtar som i g<strong>en</strong>gäld fick <strong>en</strong><br />
märkesspecialförsäkring med ytterligare<br />
sänkt premie. <strong>Ny</strong>a märkesspecialer har<br />
sedan dess införts för Bella, Flipper, Örnvik,<br />
Uttern, Askeladd<strong>en</strong> med flera.<br />
Eftersom antalet båttillverkare som redan<br />
i produktion monterar godkända låsöglor<br />
ökar, låter vi nu märkesspecialerna gå i<br />
grav<strong>en</strong> och ersättas av <strong>Ny</strong>båtsspecial. Det<br />
innebär att alla båtfabrikat som är <strong>ut</strong>rustade<br />
med förmonterade godkända låsöglor<br />
kommer att få del av samma förmånliga<br />
premie som tidigare var förbehållet märkesspecialerna.<br />
De nya tarifferna införs så fort<br />
vi får kännedom om nytillkomna båtfabrikat<br />
som uppfyller krav<strong>en</strong>.<br />
19<br />
»Sveriges bästa båthandlare skyltar<br />
med vårt namn«<br />
a<strong>Vi</strong> är mycket stolta över att så många<br />
seriösa och duktiga båthandlare väljer att<br />
repres<strong>en</strong>tera <strong>Atlantica</strong>s båtförsäkringar.<br />
Det är därför vi har gjort dem till hjältar<br />
i vår nya annons, som kommer att synas<br />
i båtfacktidningarna under året.<br />
Att vi kallar dem »Sveriges bästa båthandlare«<br />
är ing<strong>en</strong> överdrift, äv<strong>en</strong> om<br />
det naturligtvis är kunderna som ska <strong>ut</strong>tala<br />
sig om sådant. M<strong>en</strong> de flesta av landets<br />
ledande båthandlare och marinor återfinns<br />
faktiskt bland våra repres<strong>en</strong>tanter.<br />
Och det faktum att nästan varannan<br />
ny <strong>Atlantica</strong>-försäkring tecknas hos<br />
dem, gör dem till »Sveriges bästa«<br />
också i våra ögon.<br />
Framgång föder framgång, som man<br />
brukar säga.<br />
Läs i nästa nummer • Testpatrull<strong>en</strong> testar vidare • Besök på <strong>en</strong> klassisk fyr- och lotsplats • Lars Porne kåserar från sitt båtliv<br />
• Sett och synat • <strong>Ny</strong>tt på marknad<strong>en</strong>, pres<strong>en</strong>tation och komm<strong>en</strong>tarer • Aktuellt från <strong>Atlantica</strong>