rapport+Modellskolan+på+Malmö+Latin+Webb

More documents

Recommendations

Info

MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1 Vid en diskussion av ägarskapet vid ledningsgruppsmöte i april framkom det att ledningen inklusive projektledaren anser att ägarskapet ligger hos lärarna – utan lärarna, inget genomförande av LHU. Lärarna ses alltså som de primära förändringsagenterna. Frågan om lärarnas roll i förändringsprocessen blir därför viktig. Som det framgick tidigare menar ledningsgruppen att det är viktigt att få medarbetare som har förståelse för och insikt i utmaningarna kring LHU – och som själva driver arbetet utan att tappa sugen. Det handlar om att de ska förstå: varför rör detta mig Förutsättningar för implementering av nya arbetssätt i en organisation kan enkelt beskrivas med hjälp av de tre verben förstå, kunna och vilja. (Lundquist, 1992). Den enskilde aktören behöver i ett förändringsarbete förstå förändringen och bakgrunden till denna. Men hon behöver också uppleva att det finns ett handlingsutrymme för det nya sättet att arbeta, att jag som aktör har förmåga och resurser i förändringsarbetet. En tredje aspekt hänger intimt samman med förståelse aspekten och handlar om aktörens vilja, eller motivation, i förändringsarbetet. Ett arbetssätt som bygger på ämnesintegrerande samarbete i lärarteam har av både lärare, ledning och projektledning identifierats som essensen av LHU. Hos lärarna finns förståelse för förändringen och det finns en vilja att arbeta ämnesintegrerande: ”Jag sökte mig till Malmölatin då jag ville jobba bredare, tematisk och samarbeta med andra lärare, inte just på grund av LHU. Grunden fanns att jobba tillsammans och ämnesintegrerande. Man kan vinna så mycket på att dela på saker och ting men man måste hitta en struktur för det. Jag känner mig väldigt glad för det och tror att det kommer att bli bra. ” (lärare, fokusgrupp) Vid ledningsgruppsmötet formulerade de att ledningen av projektet handlar om att ge lärarna stöd, ramar och resurser för att kunna genomföra utvecklingsarbetet med LHU. Ramar och resurser som varit på agendan har det första året främst handlat om att förändra schemaläggningen för att frigöra tid för lärarna att kunna träffas för gemensam planering av ämnesintegrerande projekt inför nästa läsår. Enligt Svensson och Brulin bör det i styrningen finnas en balans mellan ”bottom up” och ”top down” processer. Vid forskningscirkeln (Öresundsklassrummet) diskuterades frågan som en generell skolutvecklingsfråga: -- ”Vad blir då ledningens roll Ska det bubbla och sen ska ledningen ta tag i det” (forskningscirkelledare) -- ”Ledningen ska vara övertygad men det hjälper inte om man inte har med lärarna.” (forskningscirkelledare) -- ”Det måste vara en tydlighet och också skapa utrymme för att lärarna kan diskutera. Sen kan lärarna själv bestämma hur de ska gå vidare.” (deltagare , rektor, Malmö latinskola.) På Latinskolan finns alltså en uppfattning att styrning och ledning ska ske både genom ”bottom up” och ”top down” processer men med vikt vid ”bottom up” med fokus på lärarnas ägarskap. Samtidigt har jag i flera samtal med lärare upplevt att man efterfrågar med styrning och ledning från rektorerna i det pedagogiska utvecklingsarbetet, t ex i arbetslagen: ”Tror man (ledningen) ska plocka in oss lärare och säga att nu ska vi göra det här, nu ska vi lösa det här och vara oerhört konkreta. Någon gång måste man sätta sig och göra hantverket. Det tar tid. ” (lärare, fokusgrupp) Skolan behöver dock arbeta mer på att kunna – dvs. att skapa handlingsutrymme, förmåga och resurser. Detta är ledningsgruppen och projektledaren medvetna om. 10
MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1 3.2 UTVECKLINGSINRIKTAT LÄRANDE ”Det är så oerhört mycket nytt med rutiner och annat. Att bara lära sig kommunicera, hur rektorerna jobbar jämfört med innan, komma i kontakt med varandra nu när vi är utspridda, här vet jag inte vem de flesta faktiskt var. Sedan kommer LHU och Naturskyddsföreningen in – kunde de inte ha väntat lite Mitt i allt detta där kopiatorerna inte ens funkar. Mycket av det praktiska-jordiska som inte ens har fallit på plats så det är inte tid över för det pedagogiska utvecklingsarbetet.” ”Vi håller på att sätta en arbetsorganisation samtidigt som vi gör ett utvecklingsarbete” ”Är det så här med kreativa processer – det är kaos – vi är inne i kaoset just nu. ” (lärare, fokusgrupp) Lärarna beskriver en situation som i hög grad karakteriseras av ett utvecklingsinriktat lärande, både kring att få till stånd det som Scherp (2013) beskriver som en arbetsorganisation (struktur, ordning och reda) och att bygga en utvecklingsorganisation (utveckla den pedagogiska verksamheten, lära tillsammans). Malmö latinskola startade augusti 2012 som en ny gymnasieskola i Malmö stad efter sammanslagningen av tre olika gymnasieskolor. Lärarna upplever sig ha genomgått en lång process av förändringsarbete i och med skolsammanslagningen med vad det inneburit av nya anställningsförfaranden, flytt till nya lokaler, nya praktisk-tekniska rutiner, föreningen av olika skolkulturer, nya kontakter och informationskanaler osv. Lärarnas arbetssituationen har därmed länge präglats av den osäkerhet som oftast finns i början av en innovativ process och som beskrivs i figuren på sidan sex. ”Förändring är smärtsamt” har Modellskolans projektledare sagt. Men som en av rektorerna uttrycker sig: ”Om man själv är delaktig – då är förändring kul”. Ledningsgruppen har kommenterat citaten ovan med att människor är olika rustade till förändring. Det kan säkert vara så men det finns en risk med att individualisera problematiken då det flyttar fokus från organisatoriska lösningar – t ex hur hanterar man medarbetarnas osäkerhet i förändringsprocessen Dessutom: Om LHU ska kunna implementeras på andra skolor blir frågan ”vad fungerar för vem” viktig – då bör LHU kunna fungera för en bred skara av lärare, inte bara för ”eldsjälarna”. Naturskyddsföreningens processledare för Modellskolan (t o m februari 2014) lyfter fram vikten av att hitta ett arbetssätt där alla lärare kan vara med. Det finns lärare som är skeptiska till att arbeta med ett budskap från en ideell organisation som Naturskyddsföreningen. Hans poäng är att man i en förändring ska låta de som är minst intresserade av förändringen driva den. Samtidigt har uppstarten av en helt ny skola varit ett gyllene tillfälle att införa ett pedagogiskt utvecklingsarbete kring LHU eftersom det möjliggör uppbyggandet av en ny skolkultur med nya normer och rutiner. Som utbildningschefen uttrycker det: ”Om inte vi hade gjort det nu hade det varit kört. Om ett par år hade allting suttit. Vi har ändå tagit det ganska försiktigt.” Scherp talar om att en växelverkan mellan arbets- och utvecklingsorganisationen behövs. Ellström (2009) lyfter på liknande vis fram att ett utvecklingsinriktat lärande och det han kallar ett anpassningsinriktat lärande (rutiniserat handlande, bemästring av kunskap) kompletterar varandra. Rutiner avlastar individen i vardagen så att denna kan arbeta med utveckling. Hur kan skolan skapa förutsättningar för ett utvecklingsinriktat lärande Tid för lärarna har avsatts för studie- och planeringsdagar som genomförts med kunskapsinput från externa resurser (t ex forskare och organisationer som arbetar med LHU). Lärarna menar att det är viktigt att hålla sig 11
Page 1 and 2: Rapport Modellskolan på Malmö Lat
Page 3 and 4: Projektledarens kommentar Den 7 sep
Page 5 and 6: MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN - LÄ
Page 11: MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN - LÄ

rapport+Modellskolan+på+Malmö+Latin+Webb

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?