22.01.2015 Views

Scouting Spirit nr 3 2011 - Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

Scouting Spirit nr 3 2011 - Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

Scouting Spirit nr 3 2011 - Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Scoutmärken ligger ofta och<br />

skräpar i högar. Men för många<br />

är det mer än så – en handelsvara<br />

och en galen jakt!<br />

Följ med in i den vilda<br />

Swappingdjungeln.<br />

I många rader står bord fulla med läskande och färgglada märken.<br />

Jamboreen är nämligen swapparnas högtid. De samlar och samlar<br />

och äntligen får de lägga fram sina byten till allmän beskådning.<br />

Men det är inte bara märken, på borden finns allt från knivar och<br />

solfjädrar till scoutskjortor. Solen håller på att gå ner och bakom<br />

borden står de som hoppas att de kan göra några sista kap innan<br />

det blir kväll. Många scouter vandrar mellan borden för att hitta<br />

något av värde.<br />

Försöker byta<br />

Japanernas bord ser mest spännande<br />

ut. Där har de söljor med<br />

Pokemon och andra spaceiga unika<br />

prylar som jag inte ser på någon<br />

annans bord. Jag som är ny i gamet<br />

har knölat ner ett gammalt Sverigemärke i fickan. Det ser inte<br />

mycket ut för världen, men jag försöker ändå. Japanerna skrattar<br />

till svar och snopet får jag försöka någon annanstans.<br />

Märket ratas av flera, men till slut får jag napp. Jag byter till mig<br />

ett Brasilienmärke av samma kaliber som mitt svenska. Camila<br />

Apenecida från Brasilien har förbarmat sig över min obetydliga<br />

tygbit.<br />

– Jag gillar att ha andra länders märken. Det är coolt. Detta är<br />

min första Världsscoutjamboree så först nu ser jag hur mycket folk<br />

swappar med varandra. Jag är inte så erfaren, säger hon.<br />

Nerbyte<br />

Efter Brasilienmärket lyckas jag på något sätt byta ner mig. Nästa<br />

gång får jag ett frimärksstort boyscoutmärke med röda bandet på.<br />

Det är alldeles smutsigt och har inga brodyrkanter. Jag tyckte det<br />

var lite fräckt, men det verkar inte stå högt i kurs hos andra. Snart<br />

kommer en norsk dam till undsättning. Tack vare henne får jag<br />

istället ett norskt förbundsmärke med en fransk lilja. Det lyckas<br />

jag i sin tur byta mot ett ecuadorianskt märke med en ylande<br />

varg. Äntligen lite större och roligare motiv. Men fortfarande utan<br />

tjock sömkant.<br />

Jag går blygt fram till en rundlagd högröd irländare som till<br />

min förvåning gladeligen accepterar mitt märke och ger mig ett<br />

tvådelat lägermärke. Det kommer från ett läger i Storbritannien<br />

2007 och den lilla extra pusselbiten fick han för att han deltog i<br />

en marsch på lägret. Vi står och pratar om lägret och plötsligt får<br />

jag en bonus av honom. Det är ett mynt, värt cirka fem kronor,<br />

som tillverkades i England 2007 med anledning av att scouting<br />

fyllde hundra år. På ena sidan är det drottningen och på den andra<br />

en scoutlilja.<br />

– Myntet kan användas som vilket som helst. Jag gick till banken<br />

och hämtade ut jättemånga för att kunna lägga i små plastpaket.<br />

De är värda så lite så jag tycker det är en kul grej att swappa<br />

och ge bort, säger han.<br />

Jag går fram till en<br />

amerikansk man som har en hög<br />

med hundratals metallpins framför sig på bordet.<br />

Efter lite rotande, hittar jag fyra som jag tycker om och frågar om<br />

jag får byta någon av dem mot det irländska lägermärket.<br />

– Ta dem allihop, säger han.<br />

Jag ger mig av innan han hinner ändra sig. Myntet behåller jag.<br />

Pinsen är jag ganska nöjd med, men jag har ju inga märken kvar.<br />

Sätt att knyta kontakter<br />

Nu är det ändå dags. Jag tar sats. Japanernas bord har varit mitt<br />

mål hela tiden. Men är jag redo Vet inte. Jag börjar med att<br />

erbjuda mina pins.<br />

– Sorry, jag gillar inte pins, säger Kwok Chin Hong, 17.<br />

Jag chansar helt blint och drar fram mitt trumfkort.<br />

– Vad sägs om detta då<br />

Han tar varsamt mitt engelska mynt i sina händer. Synar det<br />

noga och lägger omedelbart ner det i sin väska istället för på bordet.<br />

– Lovely! Jag ska spara det, säger han.<br />

Kwok Chin Hong har hållit på med swapping i fem år ungefär.<br />

Han tycker att märkesbytande är väldigt viktigt för scouter,<br />

särskilt när det gäller att knyta kontakter. Men han vet precis vilka<br />

märken han vill ha också.<br />

– Just nu är jag ute efter Norges kontingentmärke för denna<br />

jamboreen. Det är så himla fint, säger han.<br />

Myntet slängde irländaren in som en kul bonus eftersom det<br />

inte var av så stort värde för honom.<br />

Men för Kwok Chin Hong<br />

Nöjd går jag från den hetsiga marknadsplatsen med mina pins<br />

och ett supercoolt japanskt märke med en japansk legogubbe i<br />

scoutdräkt.<br />

En persons skräp är helt klart en annans skatt.<br />

Emelie Svensson<br />

Pinsen är snygga, men<br />

vad skådar jag plötsligt<br />

En utav de amerikanska<br />

pinsen har den gamla<br />

<strong>Scouting</strong> <strong>Spirit</strong>-loggan.<br />

Vilken logo-skandal!<br />

<strong>Scouting</strong> <strong>Spirit</strong> 19<br />

<strong>Spirit</strong>_3_1_Ny_6.indd 19 <strong>2011</strong>-09-02 07.34

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!