Mitt i - InPress

ANNONS 

Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet 

ANNONS 

SÄKRARE 

VÅRD 

Årets tema för Medicinska riksstämman 30 nov.–2 dec. 

Mark Levengood 

om 

andras 

och 

egna 

barn 

Sid 7 

Foto: Emanuel Eriksson 

Foto: UNICEF 

Medicinska 

riksstämman äger rum på 

Stockholmsmässan 

30/11–2/12 

och arrangeras av 

Svenska 

Läkaresällskapet. 

Mitt i 

stormens öga 

Foto: Jonna Thomasson 

Foto: Erja 

Lempinen 

en 

Skarpt läge för akutvårdsteamet på Universitetssjukhuset i Linköping. 

Det kräver ett sammansvetsat gäng. ”Känner man kollegorna på 

akuten kan man göra ett bättre jobb”, säger sjuksköterskan Mattias 

Haegerstam (t.h), här tillsammans med akutläkaren Julia Plath. 8–9 

Filippa Reinfeldt: 

”Alla vinner på att 

skapa drivkrafter som 

gör att vårdgivarna 

gör rätt från början.” 

9 

Mr Checklist 

En av världens 100 mest 

inflytelserika personer, enligt 

Times Magazine, besöker 

Medicinska riksstämman 

i Stockholm. 4 

Barn och läkemedel 

RÄTT ORDINATION 

EN FRÅGA OM 

SÄKERHET 

12 

Foto: Colourbox 

Distribueras med Dagens Nyheter 2011.11.30. Frågor om innehållet besvaras av vd Mats Bauer, 08-440 88 88.

ANNONS 

Ordförande 


Alltid trösta 

– aldrig skada 

Läkarens uppgift är att någon gång bota, ofta 

lindra, alltid trösta och aldrig skada. Behandlingen 

ska inte göra sjukdomen värre, eller som 

man sade förr: boten får inte vara värre än soten. 

Det är orimligt att cirka 100 000 personer årligen 

beräknas råka ut för skador inom sjukvården, 

skador som är möjliga att undvika. 

Vi måste hela tiden hålla uppe intresset och omsorgen 

om detaljerna när det gäller patientsäkerheten. 

Vi ska så långt som möjligt agera evidens baserat, och 

det finns pedagogiska hjälpmedel som till exempel 

checklistor vid operationer. I andra sammanhang 

behöver vi kontinuerligt se över våra rutiner för att 

stödja det goda beteendet. Allt från att operera rätt 

ben till att ta hand om provsvaren i tid, uppföljningssystem, 

remittering, överblick när det gäller 

medicinering och noggrannhet i allt vi gör. 

Kära läsare, 

”Boten får inte vara 

värre än soten.” 

Det behövs mer forskning och kliniska insatser 

av olika yrkesgrupper; alla måste samverka 

kring patienten. Naturligtvis ska patienten bidra 

själv, och sjukvården ska stötta patienten så att 

förutsättningarna för en lyckad vård optimeras. 

När olyckliga händelser sker, måste vi se om det 

finns fel i systemet i stället för att enbart leta efter 

syndabockar. Det kan förstås hända att en enskild 

person inte tar sitt ansvar, men vi ska ständigt 

utveckla bättre sätt för att minska risken. 

Avvikelserapportering är en av hörnpelarna i 

arbetet att förbättra kvalitet och säkerhet i vården. För 

oss läkare är det viktigt att bidra till de här frågorna, 

och Kommittén för säker vård under ledning av 

Hans Rutberg bedriver säkerhetsarbete som komplement 

till ansträngningarna i våra olika sektioner. 

Mina två år som ordförande har varit en fantastiskt 

spännande och krävande tid. Jag har fått 

syn på vilken enorm mängd arbete med hög kvalitet 

som görs: från etik till forskning, i referensgrupper 

och överallt där det behövs en kunnig, 

medicinsk expert. Vi i Svenska Läkaresällskapet 

sysslar inte enbart med forskning, utbildning, 

kvalitet och etik, utan också med ”kunskapsmäkleri” 

– vi förmedlar expertkunskap som samhället 

behöver. Det gör mig oerhört stolt. 

Att vården är säker borde vara 

en självklarhet. Män niskor vänder 

sig till vården med olika 

typer av behov. Och då måste 

det naturligtvis vara så att vi 

inte skapar nya behov på 

grund av att våra utredningar 

och behandlingar inte sker på ett 

kontrollerat och förutsägbart sätt. Peter 

Pronovost är en av pionjärerna inom vårdens 

säkerhetstänkande. Vi är glada och 

stolta över att han tackat ja till att presentera 

sitt arbete på Medicinska riksstämmans 

öppningsmöte! 

Att undvika vårdskador kräver ett 

ihärdigt och systematiskt lärande: att 

identifiera riskerna, förbättra rutinerna, 

följa upp resultaten och rapportera 

avvikelserna är några av de viktigaste 

momenten. Vi har mycket att lära från 

andra branscher som hanterar stora 

risker, det är så vi måste uppfatta den 

nya patientsäkerhetslagen. 

Lärande förutsätter ett ständigt pågående 

samtal mellan olika aktörer, inte 

minst mellan vårdens olika professioner 

och linjeorganisationen. Lärande för utsätter 

att vi kan se delarna och helheten, 

och att vi bejakar allas möjlighet att ta 

ansvar. Lärande förutsätter en öppenhet 

för nya erfarenheter och en vilja att 

omvandla dessa till nya standardiserade 

arbetssätt. Lärandet i vården bygger på 

vår vilja att göra gott. 

Medicinska riksstämman är Sveriges 

största medicinska möte. Det allmänna 

programmet består av 100 symposier 

och mer än 30 gästföreläsningar. Symposieprogrammet 

2011 är i sin helhet 

IPuls-granskat. Riksstämman presenterar 

avgränsade ST-kurser, i år inom 

psykiatri, om autonomins gränser, om 

hypertoni och om underläkartjänstgöring 

i u-land. Socialstyrelsen och andra 

myndigheter medverkar med flera symposier. 

Vi fortsätter vårt arbete med att 

skapa mer aktivitet i den öppna utställningen, 

en sådan aktivitet rör hälsa och 

förebyggande arbete. 

Svenska Läkaresällskapet tar från 

och med i år ett helhetsansvar för att 

kunna utveckla den nya Riksstämman. Vi 

har etablerat ett samarbete med ett flertal 

organisationer, såsom Svensk sjuk sköt erskeförening, 

Vinnvård, Vårdalsstiftelsen, 

Läkemedelsindustriföreningen och Försäkringskassan, 

förutom de traditionellt 

medverkande från sjukvårdens olika 

organ. På så sätt försöker vi bredda 

basen och öka engagemanget. 

Många personer i sektionerna och 

på SLS kansli har engagerat sig i arbetet 

med en Riksstämma bättre anpassad 

till våra behov av samtal, vårt 

behov av lärande. Vi har varit mer aktiva 

i vår kommunikation om allt vad 

Riksstämman kan erbjuda, så att fler 

ska kunna och vilja delta i samtal och 

lärande. 

Vi hoppas att den nya Medicinska riksstämman 

ska erbjuda politiker, tjänstemän 

och professioner goda möjligheter 

till lärande och social samvaro. 

Nils Conradi 

Medicinska riksstämmans generalsekreterare 

Margareta Troein Töllborn 

Ordförande, Svenska Läkaresällskapet 

Foto: T. Busch-Christensen 

FAKTA SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Läs mer på: www.riksstamman.se 

En annonsbilaga från 

Svenska Läkaresällskapet. 

Vd Mats Bauer svarar på frågor om innehållet, 

08-440 88 88, mats.bauer@sls.se www.sls.se 

Intelligent kommunikation sedan 1984. 

InPress, grundat av Conny Unéus, är ett tidningsföretag som producerar bilagor i riks press. Projektledare: Mikael Ring 

Texter: Ulrica Segersten, Maija Axelsson, Maria Andersson, Zandra Erikshed, Sofia Hillborg · Grafisk form: Sara Norkvist 

& Tove Engström · Repro: InPress · Tryck: Bold Printing Group/Daily Print · Illustrationer: Stina Wirsén/Woo agentur www.inpress.com 

2 Svenska Läkaresällskapet


ANNONS 

Svenska Läkaresällskapet 3

ANNONS 


programpunkter 

under Medicinska 

riksstämman 

70030 nov.–2 dec. 

DIALOG & DEBATT 

 

 

 

 

Foto: Samuel Unéus 

Barnet i välfärdsstaten 

 

 

Säkrare vård 

Mr Checklist 

I dag kan intensiv- och akutvårdsteam 

åstadkomma mirakel för att rädda 

liv. Men det finns en undersökning 

som visar att 1 224 olika skaderelaterade 

diagnoser ger 32 261 unika fall 

för akutteam att behandla. Det är som 

att försöka landa 32 261 OLIKA modeller 

av flygplan. (Källa: New Yorker). 

Foto: Svenska Läkaresällskapet 

För patientens bästa 

”Se individen” 

I två år har han varit vice ordförande för Svenska Läkaresällskapet – efter årsskiftet tillträder 

Peter Friberg ordförandeposten. Folkhälsa och global hälsa är frågor som driver honom 

framåt, och nu skruvar han upp farten ytterligare ett snäpp. 

År 2001 ville anestesiologen Peter 

Pronovost vid Johns Hopkins University 

School of Medicine ge checklistan en 

chans. Han fokuserade på ett problem: 

infektioner via sond eller venkatetrar. 

På ett vitt papper skrev han upp de steg 

som krävs för att undvika infektioner. 

Steg som inte kräver så mycket hjärnkraft, 

men många år av innötning. Och 

när Pronovost sedan bad sjuksköterskorna 

observera läkarna, visade det sig att 

läkaren i fler än vart tredje fall hoppade 

över något av stegen. Då fick sjuksköterskorna 

mandat att stoppa läkaren om de 

såg att hon/han hoppade över något steg. 

När Pronovost och hans kollegor utvärderade 

effekten ett år senare, trodde 

man knappt sina ögon. Resultaten var 

dramatiska. Efter 15 månader kunde 

man bara på ett sjukhus räkna ut att 

man hade förebyggt 43 infektioner, 

8 dödsfall och sparat 2 miljoner dollar. 

Resten är historia. 2008 utsåg Time 

Magazine Peter Pronovost till en av de 

100 mest inflytelserika personerna i världen. 

Han är knappast den förste läkaren 

som skapat checklistor, men han hör till 

de första som insåg att de i all sin enkelhet 

kunde rädda många liv. 

➜ Peter Pronovost är invigningstalare 

på Medicinska riksstämman 

den 30 november. 

T 

Text: 

Maria 

Andersson 

Foto: 

Samuel 

Unéus 

emat för Läkaresällskapets 

riks stämma är ”Säkrare vård”. 

Hur kommenterar du det valet 

av tema 

– När något går fel, så kostar 

det så mycket i lidande och i 

pengar. Bara kostnaderna för läkemedelsbiverkningar 

kostar 10–12 

miljarder kronor varje år. Det gäller 

framför allt äldre som kanske måste 

vårdas på sjukhus på grund av feldoserade 

mediciner. 

Är svensk vård osäker 

– Nej, det är den inte. Men den kan bli 

ännu säkrare och ännu bättre. Här är 

inte minst ansvarskänslan viktig. Den 

måste hållas hög hos enskilda personer, 

men också i hela arbetslag, så att alla 

känner ansvar och drar åt samma håll. 

Amerikanske läkaren Peter Pronovost, 

öppningstalare vid Riksstämman, 

OM PETER FRIBERG 

Peter Friberg, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, professor 

i klinisk fysiologi vid Sahlgrenska akademin. 

Ålder: 55 år. 

Familj: Sambo, tre egna barn, fyra bonusbarn. 

Bor: I Göteborg. 

Senast sedda film: ”Midnatt i Paris av Woody Allen. Rekommenderas varmt.” 

Mitt knep för att behålla friskhet: ”Att samtala och resonera, samt träna. 

I mitt fall gärna löpning.” 

har blivit världsberömd för sina checklistor 

i akut- och intensivvården som 

förbättrar patientsäkerheten. 

En lekman undrar förstås: Har inte 

sådana rutiner funnits förut 

– Jo, man har nog vetat att man ska 

göra på ett visst sätt, men inte alltid gjort 

det. Det kan ju tyckas ganska uppenbart 

att man ska göra vissa tester före ett ingrepp, 

se till att hygienkraven är uppfyllda 

och att rätt personal finns på plats. 

Det är ju inte precis rocket science, men 

det ska helt enkelt göras. Många gånger 

handlar det nog om lättja och slentrian, 

en inställning av att ”så har vi inte gjort 

förut”. 

Peter Pronovost lär ha sagt att ”problemet 

med kvaliteten på amerikansk 

vård är att vi inte lyckats se på vårdgivandet 

som en vetenskap”. Vad blir 

skillnaden om man lyckas 

– Framför allt blir vården mer patientcentrerad 

när man ställer frågan 

om hur det blir för individen i systemet. 

Vår förmåga att se helhetsbilden av patientens 

situation kan bli mycket bättre. 

Nu tillträder du som ordförande 

för Svenska Läkaresällskapet. Vilka 

frågor kommer du att driva 

– De icke smittsamma sjukdomarna 

och konsekvenserna av dem är en viktig 

fråga, både här i Sverige och internationellt. 

80 procent av befolkningen i höginkomstländerna 

dör i vällevnadssjukdomar, 

något som nu också börjar sprida 

sig till låg- och medelinkomstländerna, 

särskilt i Asien. 

– Etik- och patientsäkerhetsfrågor är 

också centrala, liksom kvalitetsregister 

och hur man utvecklar dem. 

Vetenskap, utbildning, kvalitet 

och etik är ledord för Svenska Läkaresällskapet. 

Hur kommer det att 

märkas med dig som ordförande 

– Samtidigt som vi ska bevara det vi 

står för, vill jag arbeta för en nyskapande 

och dynamisk inställning inför de 

frågor som rör sig i tiden. Några exempel 

är frågorna om global hälsa och förebyggande 

arbete. Och det är ju något 

som inte bara jag och styrelsen ska arbeta 

med, utan Läkaresällskapets alla 

67 sektioner. Uppdraget är mångfacetterat, 

men målet är gemensamt för alla: 

patientens bästa. 

Den 

twittrande 

läkaren 

Vårdpersonal skriver om sitt arbete på 

Facebook, så utförligt att vissa patienter 

kan identifiera sig själva. En läkare skriver 

en giftig kommentar om en besvärlig 

patient på Twitter. En missnöjd patient 

sprider rykten om en läkare på sin blogg. 

Innebär de sociala medierna nya 

spelregler i förhållandet mellan 

patient och läkare 

– Nej, säger Gunilla Bolinder, överläkare 

på Karolinska Universitets sjukhuset. 

Egentligen handlar det om vanliga 

enkla umgängesregler och att tillämpa 

samma yrkesetik och sunda förnuft 

som alltid. Läkaren kan inte vara för 

personlig med sina patienter utan måste 

hålla ett visst avstånd på grund av sin 

profession. 

Här ställer Facebook till problem 

för vissa. För vad innebär det att få 

en ”vänförfrågan” på Facebook och 

är man otrevlig om man vägrar 

– För mig innebär att vara vän något 

nära och personligt. 

Men i Facebooks 

värld inne bär det bara 

att man är en kontaktperson. 

Här 

kan en läkare 

som kanske är 

gammaldags artig 

få problem att säga 

nej, eller inte svara alls. 

Huvudproblemet är att man riskerar 

att blanda ihop det personliga och professionella 

livet, och att man inte alltid reflekterar 

över tystnadsplikten när man tror att 

man uttalar sig i ett privat sammanhang. 

– I ena sekunden är Facebook en 

kongressarena för informationsutbyte 

kring ett forskningsområde, 

i andra sekunden 

handlar det 

om kompislivet och 

kan vara väldigt privat. 

Som läkare kan man 

inte ha en lättvindig inställning 

till Facebook. 

– För många unga är 

Facebook en livsstil. Men 

den som är läkarstudent behöver tänka 

sig extra noga för vad han eller hon 

lägger ut för information. 

– Det är väldigt viktigt att vi ser till 

att våra läkarstudenter inte gör bort sig 



ANNONS 

Stina Wirsén/Woo agentur 

ÄKTA MÖTEN MELLAN LÄKARE OCH PATIENT 

 

 

 

 

IT-lösningarna ger läkare 

bättre service 

Det var inte länge sedan som per- 

sonal på Svenska Läkare resällskapet 

tvingades klippa och klistra bland 

olika register när information 

skulle gå ut. Den skickades 

sedan med vanlig post till 

över 17 000 medlemmar! mar! 

Många brev kom aldrig 

fram till rätt mottagare. 

Operation i Punjab. På bilden finns också Katalin Masszi som 

under sin kirurgipraktik i Indien var med på flera operationer. 

Läs mer om hennes kirurgipraktik i Indien på sidan 7. 

på Facebook. Att de inte pladdrar och 

lägger ut olämpliga bilder. Vi hade en 

student som med raljerande text lade 

ut bilder på en penisattrapp i en undervisningssituation 

som handlade om att 

lära sig att sätta kateter. Då fick jag berätta 

för både lärare och studenter, att 

om det här hade varit i USA hade han 

kunnat mista sin utbildningsplats. 

Gunilla Bolinder är en stark förespråkare 

för klara regelverk kring sociala 

medier för läkare och läkarstudenter. 

– Information sprids i så mycket vidare 

cirklar i dag än man någonsin kan 

föreställa sig. Därför är jag också skeptisk 

till Twitter. 

Ett annat nytt fenomen är patienter 

som ställer diagnos på sig själva med hjälp 

av Google. Bra eller dåligt Mest bra. 

– Det kan aldrig vara dåligt att en 

människa skaffar sig kunskap. Man får 

inte bli provocerad när människor 

kommer med ovetenskapliga behandlingsförslag, 

utan vara beredd att öppet 

diskutera tro och vetande. Som läkare 

måste man vara ödmjuk, det kan finnas 

alternativ där vetenskapen inte är bättre 

än tron, säger Gunilla Bolinder. 

– Faktum är att om en patient kommer 

med ett diagnosförslag, så kan hon 

ofta ha rätt. Ingen känner patientens 

symtom så väl som hon själv. 

Text: Sofia Hillborg 

Foto: Privat 

– Det var väldigt mycket manuell l 

hantering, säger Mats Bauer, vd 

på Svenska Läkaresällskapet. 

Så är det inte längre. 

Till årets Medicinska riksstämma 

skördar Läkaresällskapet frukterna av 

2,5 års investeringar i nya IT-system och 

processer som införts med hjälp av IT- 

företaget Solid Development. Med hjälp 

av Solid Development har man bland annat 

bytt ekonomisystem och medlemshantering, 

byggt intranät, skapat en ny webbplats bplats m.m. 

Inbjudningar och information via mail och 

appar inför årets stämma är bara a några av 

många förbättringar. 

– Vi brukar börja med en förstudie. Den 

kan leda till att vi, som med Läkaresällskapet, 

bygger upp en komplett infrastruktur. Vi 

är sedan noga med att lära organisationen 

de nya processerna och verktygen, säger 

Tommy Adestedt, vd på Solid Development. 

Med hjälp av en genomtänkt struktur 

kan vildvuxna organisationer med röriga 

interna processer öka fokus på sin kärn- 

ekti 

i 

verksamhet. Läkaresällskapet effektivi-feserar, 

inte minst, för att ge sina med- 

lemmar och sektioner bättre service. 

– En sådan här IT-investering tar tid, 

men den är viktig. Vi har ett bra samarbete, 

och en öppen och konstruktiv 

dialog med Solid Development, säger 

Mats Bauer. 

Tommy Adestedt 08-402 16 70 

www.soliddevelopment.se 


ANNONS 


Magisterprogrammet i 

hjärtsjukvård 

I dagens komplexa hjärtsjukvård 

behöver sjuksköterskor specialistkompetens. 

Fokus i denna utbildning är 

omvårdnadsvetenskap och medicinsk 

vetenskap inom hjärtsjukvård. 

Utbildningen riktar sig till sjuksköterskor 

som arbetar inom alla vårdområden 

där personer med hjärtsjukdom 

vårdas. 

– Den som har insjuknat behöver få 

mycket kunskap och komma till insikt 

om sin sjukdom. För att skapa en säker 

vård behöver vi möta personen där 

den befinner sig, ha förståelse för dennes 

psyko sociala situation och arbeta 

personcentrerat, säger programansvarig 

Monica Rydell Karlsson. 

Magister programmet i 

diabetesvård 

Samlad programkompetens på Sophiahemmet Högskola. Uppe från vänster: programansvarig i hjärtsjukvård Monica Rydell 

Karlsson och programansvarig i akutsjukvård Anders Widmark. Nedre raden fr vänster: programansvarig i palliativ vård 

Carina Lundh Hagelin, studierektor Ewa Englund och programansvarig i diabetesvård Susanne Amsberg. 

Sjuksköterskors specialistkompetens 

viktig för säkrare vård 

För att stärka patientsäkerheten krävs det att sjuksköterskor 

inom flera olika vårdområden har en aktuell specialistkompetens. 

Magisterprogrammet i 

akutsjukvård 

Det finns en stor efterfrågan på sjuksköterskor 

med specialistkompetens i 

akutsjukvård. Sjuksköterskan ska trots 

stor belastning och tidspress göra patientsäkra 

prioriteringar, koordinera och 

genomföra evidensbaserade vårdinsatser. 

Fakta Sophiahemmet Högskola, SHH 

 

huvudman. SHH har sitt ursprung i sjuksköterskeskolan 

som Drottning Sophia startade 1884. 

- 

 

vårdnadsvetenskap. 

Samverkar med andra lärosäten och 

samhället regionalt, nationellt och internationellt. 

I dag finns endast möjlighet att utge examen 

för specialistsjuksköterskor inom 11 

vårdområden. Sophiahemmet Högskola 

har sedan 2008 erbjudit magisterprogram 

som ger specialistkompetens inom 

akutsjukvård respektive diabetesvård, 

men fler program behövs. 

– Vi hoppas att regeringen snarast tar ett 

beslut om att högskolorna får utge specialistsjuksköterskeexamen 

inom valfritt område, 

utifrån vårdens behov. Då kan magisterprogrammen 

konverteras till specialistsjuksköterskeprogram 

som ger tydligare 

koppling till sjuksköterskans ansvars- och 

kompetensområde, säger Ewa Englund, 

studierektor för utbildning på avancerad 

nivå vid Sophiahemmet Högskola. 

Två nya magisterprogram är planerade 

till hösten 2012; ett med inriktning mot 

hjärtsjukvård och ett mot palliativ vård. 

– Sedan 2008 erbjuder vi specialisering 

i akutsjukvård som reguljär utbildning 

och på uppdrag. Bland annat har många 

sjuksköterskor vid Karolinska universitetssjukhusets 

akutkliniker genomgått 

programmet. Akutläkare har funnits 

sedan 2006, och vi vill ge sjuksköterskor 

motsvarande plattform. Då kan man 

skapa sammansvetsade och multiprofessionella 

team med hög kompetens, något 

som ger optimalt omhändertagande, 

– Läs mer om 

våra program 

här och på vår 

hemsida. Och 

sök till dem, 

uppmanar 

Ewa Englund. 

kortare väntetider och säkrare vård, förklarar 

programansvarig Anders Widmark. 

Akutenheter har en relativt stor personalomsättning, 

och ett led för att lösa 

detta är att sjuksköterskan känner sig 

tryggare i sin profession. 

– Programmet ger beredskap och verktyg 

för att sjuksköterskan snabbt ska kunna 

hantera akuta situationer och ge säker vård 

överallt i vården, inte bara på akutmottagningarna, 

konstaterar Anders Widmark. 

www.shh.se 

Personer med diabetes behöver 

kunskap om sin sjukdom och behandling. 

Diabetessjuksköterskan har en 

central roll i att utbilda personer och 

deras närstående och att ge stöd i de 

livsstilsförändringar som krävs. Därför 

krävs det diabetessjuksköterskor med 

hög kompetens. 

Sophiahemmet Högskola har i samarbete 

med kliniskt verksamma läkare, 

sjuksköterskor och forskare tagit fram 

ett magisterprogram i diabetesvård. 

Programmet ger inte bara en fördjupad 

kunskap om de medicinska aspekterna, 

utan utgår från ett personcentrerat 

synsätt: att förstå hur det är för 

den enskilda individen att leva med 

diabetes och att bemöta personen utifrån 

hans eller hennes unika situation. 

– I dag finns brist på sjuksköterskor 

med specialisering inom diabetesvård, 

förklarar programansvarig Susanne 

Amsberg. Dessutom går många verksamma 

diabetessjuksköterskor snart i 

pension och läget kan bli kritiskt. 

Diabetes blir allt vanligare bland yngre 

och äldre, och enbart receptförskrivning 

räcker inte. Utan information 

och stöd ökar risken för följdsjukdomar 

och för tidig död, med höga kostnader 

för samhället som följd. 

Magister programmet i 

palliativ vård 

Oavsett vårdform har sjuksköterskan 

en central roll i palliativ (lindrande) 

vård för såväl den svårt sjuke och 

döende personen som dennes närstående. 

För att klara detta på bästa sätt 

ställs höga krav på specifik kompetens 

om vården i livets slutskede. 

För att kunna ge en personcentrerad 

och säker vård i denna situation krävs aktuell 

och vetenskapligt belagd kunskap. 

– Förutom medicinska kunskaper 

läggs fokus under utbildningen på den 

sjukes behov och delaktighet, på hur man 

bemöter patienten och anhöriga och beredskap 

att hjälpa alla inblandade, säger 

programansvarig Carina Lundh Hagelin. 

– Viktigt är också att kunna arbeta i 

team med andra professioner och kunna 

utnyttja alla hjälpmedel och verktyg som 

finns. Den specialiserade sjuksköterskan 

kommer att bli en betydande part för att 

driva den palliativa vården framåt. 



ANNONS 

TBC – alltid aktuellt. Ca 1/3 av 

jordens befolkning är smittade 

och drygt 9 miljoner insjuknar 

varje år. Föredrag den 30 nov. 


 

 

En helt ny värld 

 

 

 

FRÅN VÄLGÖRENHET TILL ... 

 

 

 

 

Utlandspraktik 

Hallå där ... 

... Katalin Masszi, du gjorde 

4-veckors kirurgipraktik i Indien. Berätta! 

Foto: Nora Masszi 

– 2007 åkte jag till Patiala som ligger i 

Punjab, ett område i norra Indien, för 

att göra fyra veckor av min kirurgipraktik. 

Jag valde att vara på ett offentligt 

sjukhus för att se hur sjukvården ser 

ut för allmänheten. Det mest slående 

var hur man redan som medicinstudent 

blev betraktad med enorm respekt 

av patienterna. Många av dem som sökte 

vård var analfabeter och kunde därför 

inte skaffa kunskap om sina symtom 

” I Sverige hade 

patienten med stor 

sannolikhet sökt 

vård månader 

tidigare.” 

och sjukdomar genom att läsa sig till 

det på internet, som man är van att 

patienterna gör i västvärlden. De lyssnade 

ivrigt och litade fullt ut på det läkaren 

eller medicinstudenterna sade. 

Vilka skillnader möttes du av 

– Läkarna var enormt duktiga 

kliniskt, då det helt enkelt inte fanns 

resurser till diverse röntgenundersökningar 

och prover. De tog en utförlig 

anamnes och status, och kunde utifrån 

det med god självsäkerhet ställa en diagnos 

som vid nästan alla tillfällen stämde. 

– En annan skillnad var att patienterna 

oftast väntade länge med att 

uppsöka läkare. Jag såg en hydrocele 

testis (pungbråck, red.anm.) som var 

större än en basketboll. I Sverige hade 

patienten sökt vård månader tidigare. 

Eftersom patienterna själva fick betala 

för all utrustning, inklusive nålar, 

kompresser, munskydd och läkarhandskar, 

väntade många in i det sista 

med ett läkarbesök. 

Vad har du med dig från Indien 

– Fyra väldigt lärorika veckor med 

många patientfall som man inte stöter 

på i Sverige. Trots fattigdom, stress, 

bristande resurser och långa arbetsdagar, 

hade sjukvårdspersonalen ett gott humör 

och arbetade med ett stort engagemang. 

– Det svåraste var att se all misär och 

fattigdom, och alla kvinnor som kom in 

med frätskador orsakade av att någon 

hällt syra på dem. Oftast skyllde de på 

att de fastnat med sjalen i gasspisen, men 

misstanken om syrafrätskador fanns 

alltid. Tiden i Indien var en rejäl ”wakeup-call” 

för hur bra vi har det i Sverige. 

Mark Levengood är Unicef-ambassadör, ett ideellt arbete som han brinner för. Här i Paraguay med barn som fått hjälp av Unicef. 

– Människor är människor överallt. Och egentligen finns det inte någon tydlig uppdelning mellan mina barn och andras barn. 

Alla barns rätt 

– Unicef handlar alltid om hopp. När en Unicefbil dyker upp på ett nytt område, är 

det en positiv signal; nu börjar det hända saker, någon har sett oss, någon bryr sig. 

DText: 

Maija 

Axelsson 

Foto: 

Unicef 

et säger Mark Levengood, Unicefambassadör 

sedan 2008. Han sprider 

medvetenhet om Unicefs hjärtefrågor: 

alla barns rätt att få gå i skola, få 

hälsovård, hjälp vid katastrofer och 

skydd mot våld, övergrepp och diskriminering. 

– Det är ett fantastiskt arbete. Programledar 

jobbet är roligt och bekräftande, 

men med tiden blir det mycket 

skrammel. Här kan jag göra nytta av mitt 

kändisskap, säger Mark Levengood. 

Han har bland annat rest till Paraguay, 

där han mött gatubarn, barn i 

fängelse och hiv-smittade barn som 

övergetts av sina föräldrar. Unicef försöker 

återbörda barnet till familjen och 

hjälpa dem att skaffa sig en försörjning. 

– Under min resa, när de hörde att jag 

OM MARK LEVENGOOD, 47 

Framtidshopp 

Familj: Jonas Gardell, barnen Amos, 9, och Olga, 6. 

Bor: Stockholm, Södermalm. 

Yrke: Programledare och författare. 

Läser: 

Fritid: Läser alltid, och är lite datanörd. 

Lyssnar på: Schlager och klassiskt. 

Oanad talang: Diplomerad laxerare, från tiden på 

långvården. 

Drömmer om: Att barnen ska bli större så vi kan 

resa långt tillsammans, till exempel till Indien. 

var homosexuell, fick jag besöka en organisation 

för homosexuella ungdomar. 

Att kunna utvecklas till den man är menad 

att bli, är en viktig del av barndomen. 

Mark Levengood berättar om glädjen 

i arbetet, men också om det svåra. 

När han själv fick barn var han ”superkänslig”, 

och blev smärtsamt medveten 

om varje barns behov av hjälp, kärlek 

och rutiner. Vid ett tillfälle såg han en 

liten kille som lekte med en Poke monfigur 

som saknade en arm. 

– Min son hade en likadan figur som 

saknade precis samma arm. Det blev en 

tydlig påminnelse om att det inte finns 

någon indelning mellan mina och andras 

barn. 

Att lindra svält är en viktig uppgift. 

Ofta är det bråttom, svår svält orsakar 

bestående men. 

– Unicef har en nötkräm som man kan 

bli tårögd över. Barnen suger i sig en tub 

och börjar återhämta sig. Vi älskar vår 

kräm! Inför julen kan alla köpa nötkräm. 

Ibland är hjälpen enkel och självklar. 

I ett område kunde flickorna inte gå i 

skolan, för det fanns inga toaletter för 

dem. När Unicef hade byggt toaletter 

kunde flickorna gå i skolan. 

– Man får insikt om att människor 

är människor överallt. I Östafrika gick 

Unicef in i tio byar och lyckades övertala 

dem att inte längre könsstympa flickor. 

Att plantera den tanken; att flickan inte 

är oren och otäck så som hon är född. 

I våras besökte Mark Levengood 

Etiopien, där han träffade en mager 

kille på 15–16 år, född blind. Mamman 

hade lämnat honom ensam i stan när 

han var 5 år. Tack vare Unicef hade han 

fått undervisning, lärt sig blindskrift 

och kunde nu sälja pennor. 

– Jag frågade honom hur han visste 

när han skulle upp på morgonen. ”Jag 

hör alla ljud”, svarade han. ”Vad vill du bli 

när du är stor” undrade jag. ”Jag kommer 

att bli jurist”, sa han. ”Tror du att det 

är möjligt”, sa jag misstroget. Han lyste 

upp och svarade: “Yes, I’m very smart!”. 

Snart reser Unicefambassadören till 

Etiopien igen, nu ”på eget bevåg”. Han 

ska springa den en mil långa Great 

Ethiopian Run tillsammans med Amelia 

Adamo. Och alla gatubarnen. 

Mark Levengood säger att eftersom det 

finns Läkare utan gränser så borde det 

också finnas Barnmorskor utan gränser. 

– Det är på tok för hög dödlighet vid 

förlossningar i de här länderna. Svenska 

barnmorskor har en sådan enorm kunskap, 

de kunde åka i väg och utbilda 

lokala barnmorskor. Skriv det! 

➜ Perfekt julklapp! Köp nötkräm 

på www.unicef.se/gaboshop 


ANNONS 


Teamet 

FÖR SÄKERHETS SKULL 

 

 

 

 


Är det svårt ... 

 

 

 

”Det är ett stort problem att smärtpatienter 

sjukskrivs långa perioder 

utan behandlingsplan.” 

 

 

Foto: TV3/Ulf Berglund 

Teamet är en 

– Jobbet på akuten blir lätt fokuserat på effektivitet och resultat, men ju bättre vi trivs ihop, desto bättre arbetar vi tillsammans, säger Johan Lindfors, känd från TV3:s Sjukhuset. 

livsviktig gemenskap 

På akuten kan ett bra teamarbete vara skillnaden mellan liv och död. 

– Vi arbetar ständigt i skarpt läge och måste vara lika sammansvetsade som militären, säger 

akutläkaren Johan Lindfors, numera rikskänd med sitt team genom TV3-serien Sjukhuset. 

A 

skador utom de på huvud och nacke 

får vänta. 

Med van hand klipper sjuksköterskorna 

upp flickans lila tröja medan Johan 

stillar kramperna med en spruta. Neurokirurgen 

trär på sig sina blå handskar. 

Skalpellen är redo. 

Text: 

Zandra 

Erikshed 

Foto: 

Emanuel 

Eriksson 

kutläkaren Johan Lindfors sjunker ner i 

personalrummets klarröda soffa på 

Universitetssjukhuset i Linköping. Det 

svarta kaffet i landstingsmuggen markerar 

eftermiddagens första paus, en 

välbehövlig sådan. Sedan han gick 

på skiftet klockan åtta i morse, har 

han behandlat fem benbrott, två 

hjärnskakningar och skador efter 

ett självmordsförsök. 

Nu är det snart dags att lämna över 

till nästa pass. Medan kaffet kallnar i 

personalrummet möter Johan och traumateamet 

upp ambulansen. En ung tjej 

med ridstövlar lyfts över till britsen. 

– Hästen sparkade bakut i ett olyckligt 

läge. Hon har krampat hela resan, informerar 

ambulanssjukvårdaren Anna. 

Johan försöker få kontakt, men det 

enda flickan kan förmedla är smärtfyllda 

läten. Hennes okontrollerbara 

rörelser får britsen att skaka. Adrenalinet 

rinner till, Johan inser snabbt omfattningen 

av skallskadan. Nu handlar 

det om minuter. 

– Gör henne redo för operation. Alla 

Det har gått några år sedan ridolyckan, 

men Johan tänker fortfarande på 

flickan ibland. Hon kom in döende, 

men blev helt återställd tack vare goda 

omständigheter och ett effektivt samarbete 

i teamet. 

– Teamarbetet är oerhört viktigt på 

akuten. Vi måste göra många saker samtidigt, 

då krävs det en bra kommunikation 

och ett förtroende. 

Johan menar att det viktigaste för en 

god kommunikation och ett effektivt 

arbete är respekt, lyhördhet och intresse 

för varandra. 

– I ett bra team vågar man ställa frågor 

till varandra. Det blir ingen trygghet 

om varje person behöver försvara 

sitt revir och sitt område. Vi är ett lag. 

Johans kollega på akuten, sjuksköterskan 

Mattias Haegerstam, håller med. 

– Teamet är oerhört viktigt. Uppgifterna 

är olika, men målet är detsamma; 

ett så säkert omhändertagande av 

patienten som möjligt. 

Som akutläkare är Johan teamledare 

och gör de första, snabba bedömningarna 

enligt ATLS. Andas patienten Slår 

hjärtat Det akuta läget stabiliseras och 

patienten slussas vidare till nästa specialist 

för finliret. 

Efter att akutläkare blev en egen specialitet 

2005, har patientsäkerheten ökat 

och ett bättre teamarbete möjliggjorts. 

– I det traditionella joursystemet är 

läkaren mer en gästspelare på akuten. 

Nu är detta akutläkarens arbetsplats 

och det ger en chans att bygga relationer, 

säger Johan. 

Mattias Haegerstam har jobbat med 

akutsjukvård sedan 1995 och har med 

glädje sett utvecklingen mot specialiseringen 

av akutläkare. Han menar att 

En hög stresströskel 

är viktigt. 

– Blir jag som 

doktor stressad, 

påverkas hela 

gruppen och vi 

riskerar att ta fel 

beslut, säger akutläkaren 

Johan 

Lindfors. 

– Känner kollegorna 

på akuten varandra, 

vågar man 

öppna sig och 

jobbar bättre ihop, 

säger sjuksköterskan 

Mattias 

Haeger stam. 

det även gör honom till en bättre sjuksköterska. 

– Min roll går framåt. Ju längre doktorn 

går, desto längre kan jag gå, säger Mattias. 

Både Johan och Mattias menar att 

medicinska simuleringar är ett bra sätt 

att skapa ett stabilt team, där verkliga 

situationer kan övas och utvärderas. 

Att lära känna varandra mer personligt 

är en annan viktig aspekt. Kollegorna 

på akuten ser ofta till att fika tillsammans 

eller ha pubkvällar ihop. 

Viktigt att vården frågar om våld 

När en patient söker vård är det vårdgivarens 

ansvar att ställa de nödvändiga frågorna, 

och där ingår att fråga kvinnor om de 

har utsatts för våld. Frågan kan vara livsavgörande 

– inte minst för de barn som lever med 

våld i hemmet. Just detta tar Nationellt centrum 

för kvinnofrid upp på sitt symposium 

under riksstämman. 

Att utsättas för våld får stora konsekvenser 

för hälsan, både fysiskt och psykiskt. Vid sidan 

av det mänskliga lidandet orsakar våldet också 

stora kostnader för samhället, inte minst genom 

ett ökat behov av vård. 

NCK, Nationellt centrum för kvinnofrid, 

har fått i uppdrag av regeringen att ta fram 

metoder som hälso- och sjukvården kan använda 

sig av för att i ett tidigt skede upptäcka 

om kvinnor utsatts för våld. 

Kvinnorna berättar sällan självmant om 

våldet, däremot visar forskning att kvinnor är 

positivt inställda till 

att få frågan. 

– En fråga vid rätt 

tillfälle kan förändra livet 

för den personen. Vi 

kan göra skillnad och förbättra 

Symposium 

”Att fråga om våld 

– sjukvårdens ansvar” 

DAG: 

Onsdagen 30 november 

TID: 

14.30–16.00 

livet till något väsentligt bättre för alla berörda, 

säger Gun Heimer, professor, överläkare 

och chef för NCK. 

www.nck.uu.se 

Gun Heimer, professor, 

överläkare och chef för NCK. 



ANNONS 


MÅNGA SOM DRABBAS AV STROKE 

 

 

 

 

Foto: Johan Bergmark 

Politik 

– Chefens roll behöver ändras, 

från diktator till facilitator. 

 

 

Filippa Reinfeldt 

om säkrare vård 

”Vården måste hålla samma höga kvalitet oavsett 

vem som driver den”, säger Filippa Reinfeldt. 

Akutläkaren Julia Plath vid Universitetssjukhuset i Linköping tillsammans med sjuksköterskan 

Mattias Haegerstam. – Specialiseringen av akutläkare hjälper mig att göra ett bättre jobb, säger han. 

FAKTA OM ATLS 

Det internationella arbetssättet ATLS (Advanced Trauma Life Support) är en slags checklista 

inom akutsjukvård. Konceptet går ut på att den allvarligaste skadan mot liv skall åtgärdas först. 

lity 

och exposure. Konkret betyder det att luftvägen bedöms först, därefter andningen, sedan 

cirkulation, och så vidare. Genom att arbeta enligt dessa principer har man kunnat visa kraftigt 

minskad sjuklighet och dödlighet vid akuta fall. 

Foto: Erja Lempinen 

Hur skapar man politiskt förutsättningar 

för säkrare vård 

– Arbetet med att göra vården trygg 

och säker måste genomsyra hela vården. 

Det räcker inte med stora ord från 

politiken, det måste också till konkreta 

åtgärder och mod att fatta beslut. 

Patientsäkerhetsperspektivet är helt centralt 

och inför alla beslut i Hälso- och 

sjukvårdsnämnden redovisas att prövning 

av konsekvenser för patientsäkerheten 

är gjord. 

Vad är det för satsningar som görs 

för säkrare vård, nu och på sikt 

– Förutom patientsäkerhetsperspektivet 

i alla politiska beslut, ställs också 

krav i både avtal och uppföljningar. Ett 

exempel är att vi genom avtalen för 

knä- och höftoperationer inte betalar 

för reoperationer. Genom att inte betala 

för operationer som behöver göras 

om, skapas större drivkrafter att göra 

rätt från början. Det vinner alla på, inte 

minst patienten, som slipper ytterligare 

ingrepp och risk för komplikationer. 

Hur kvalitetssäkrar man vården 

inom privat sektor 

– Vården ska hålla lika hög kvalitet oavsett 

vem som driver verksamheten. Villkoren 

för vårdgivare som auktoriseras inom 

vårdval är lika för alla. Tillsammans med 

systematisk och återkommande uppföljning 

av alla vårdgivare skapar det en rättvisa 

och förutsägbarhet både för vårdgivarna 

och för patienterna, oavsett om 

verksamheten drivs av landstinget eller av 

entreprenörer. 

Hur hittar jag den bästa vården 

– Vårdguiden är Stockholms läns 

landstings portal för information, e- 

tjänster och sjukvårdsrådgivning. Här 

går det att hitta information om vårdgivare 

och välja bland olika alternativ. 

Som komplement går det också att göra 

jämförelser inom vissa specialistområden, 

bland annat när det gäller gråstarrsoperationer. 

Den här typen av 

jämförelser vill vi utveckla ytterligare. 

Berätta om dina egna erfarenheter 

när du har varit i kontakt med 

vården. 

– Jag är mamma till barn med svåra 

allergier. Det har förstås lett till en hel 

del kontakt med vården och en oro 

över att de ska få i sig eller på annat sätt 

utsättas för något som de inte tål. 

Text: Maija Axelsson 

Filippa Reinfeldt, sjukvårdslandstingsråd, 

Stockholms 

läns landsting. 

Framåt i karriären med Dedicare. :-) 

Apotekarsocieteten 

– nätverket som sträcker sig 

över professionsgränserna 

Vi är det största bemanningsföretaget i Norden 

och har uppdrag från norr till söder i både Sverige 

och Norge. Boka Dig när vi ses i vår monter på 

Rikstämman A07:18. 

Väl mött! 

6 000 medlemmar inom hela läkemedelsområdet 

– välkommen du också! 

Läs om vårt stöd till forskningen, vilka frågor vi brinner för och 

våra olika verksamhetsområden på www.apotekarsocieteten.se 

 

Förstärker vården med glädje 


ANNONS 

50 

 

 

 

 

 

Demens och etik 



Vem ska bestämma om vård 

för patienter som saknar 

beslutskompetens 

 

Beslutsför – eller inte 

Hälften av dem som föds i dag kommer troligen att leva tills de blir hundra år, enligt forskare. 

Ett spännande perspektiv, men nog så utmanande, inte minst för demensvården. 

Alzheimers ... 

 

 

 

AText: 

Maria Andersson 


Foto: 

Samuel Unéus 

lzheimers sjukdom, den vanligaste demenssjukdomen, 

ökar kraftigt med stigande 

ålder. Samtidigt blir de etiska 

frågeställningarna rörande vård och 

beslutsfattande allt fler. För vem fattar 

besluten när den demente själv 

inte kan Är det oetiskt att bedriva 

forskning på en patient som inte är helt 

medveten om vad som pågår 

Lars Lannfelt är överläkare och alzheimerforskare 

vid Akademiska sjukhuset 

samt professor vid Uppsala universitet. 

Han konstaterar att svenska läkare har 

ett väl fungerande system för att avgöra 

när en person inte längre är kapabel att 

köra bil eller hantera ett jaktvapen. Men 

när det kommer till handlingar av annan 

karaktär, som att skriva testamente 

eller kanske delta i ett forskningsprojekt, 

blir det svårare. 

– En patient kan ha en lokaliserad 

skada som gör att 

han eller hon mycket väl vet 

vem som ska ärva vad, samtidigt 

som samma person inte kan minnas 

vad som hände för några timmar 

sedan. Att avgöra när och varför en 

person har beslutskompetens eller inte, 

kan därför vara ganska vanskligt. 

I mer vardagliga situationer, som 

när det gäller att få patienten att ta sin 

medicin, fattas besluten i praktiken ofta 

av vårdpersonalen. En person som 

inte vill ta sin medicin kanske får den 

nersmulad i kaffet. Till synes oskyldigt, 

men ändå ett lagbrott. 

Lena Kilander är överläkare och docent 

vid Geriatrikens minnesmottagning 

vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. 

Hon menar att personalen vid vårdavdelningar 

och äldreboenden ofta kan 

lösa sådana situationer utan tvång. 

– Visst behöver man begränsningsoch 

skyddsåtgärder för att patienten 

inte ska skada sig själv, men det kräver 

samtidigt att det hela tiden finns personal 

som kan observera patienten. Detta 

innebär med andra ord tillräckligt med 

empatisk personal, välutbildade chefer 

och en levande dialog med anhöriga. 

Det är inte definierat i svensk lag hur 

man ska avgöra om en person är beslutskapabel 

beträffande sin vård och 

sin egendom. Läkar ut bildningen ger 

inte heller vägledning. 

Karin Sparring Björkstén är medicine 

doktor och överläkare vid Psykiatri 

Södra Stockholm. Som föreläsare 

och författare i juridiska frågor 

vid nedsatt autonomi i åldrandet, är 

hon väl insatt i problematiken. 

– Jag skulle vilja se en lag liknande 

”the Mental Capacity Act”, 

som finns i England och Wales, 

säger Karin Sparring Björkstén. 

– Vi behöver en tydlig lagstiftning, 

för patienten i första hand 

men också för anhöriga och alla 

som arbetar i vården. På det här 

området har EU gett Sverige bakläxa, 

så det måste helt enkelt hända 

något. 

– Vi har börjat få en helt ny bild av Alzheimers 

sjukdoms molekylära mekanismer. Det ger 

hopp om att vi på sikt ska kunna göra något 

åt den, säger Lars Lannfelt. 

– Vi ska fortsätta att förenkla rutinerna kring 

sjukskrivningar och därigenom minska arbetsbördan 

för läkare, säger Försäkringskassans nye 

generaldirektör Dan Eliasson. 

För Försäkringskassan är läkarintyget ett av de viktiga 

underlagen för att avgöra om en person är berättigad 

till sjukpenning. 

– På senare år har väsentliga förbättringar gjorts. Jag 

tänker på det med läkarkåren gemensamt framtagna 

beslutsstödet, som visar rimliga sjukskrivningstider vid 

olika sjukdomar. Och nu finns elektroniska läkarintyg. 

Att skriva intyg och skicka dem elektroniskt till 

Försäkringskassan blir möjligt för alla läkare från 

årsskiftet. 

– För mig är det utomordentligt viktigt att fördjupa 

samarbetet med läkarkåren och jag ser fram emot 

en fortsatt positiv dialog. Bland annat ska vi bättre 

definiera vad och hur mycket som behöver skrivas i 

läkarintygen, och se till att vi har tydliga, gemensamma 

begrepp, säger Dan Eliasson. 

Dan Eliasson, 

Försäkrings kassans 

nye generaldirektör. 



ANNONS 

Exempel på stipendier 

och forskningsanslag 

från SLS 2011 

Vi delar ut 30 miljoner 

kronor om året till forskning 

Visste du att Svenska Läkaresällskapet varje år delar ut stora belopp till god medicinsk forskning 

Medlen går till forskningsanslag, stipendier och resebidrag och kan sökas av medlemmar i SLS. 

Datum att lägga på minnet: 

15 december 2011 

Sista dag för ansökan om resebidrag för aktivt deltagande i internationell kongress eller 

forskningsvistelse längre än en månad. 

1 februari 2012 

Sista dag för ansökan om projektanslag till medicinsk forskning och post doc-stipendier från 

Läkaresällskapets forskningsfonder samt ansökningar till Bengt Ihres fond (gastroenterologi), 

Cronqvists stiftelse (ögon), Gastroenterologisk forskningsfond, Paul Frenkners fond (ÖNH) 

och SSAC Foundation. Ansökningsformulär finns tillgängliga från 1 december. 

Mer info på www.sls.se 

på 150 000 

kronor har tilldelats professor 

Jan-Inge Henter, Karolinska 

Institutet, för att ”han räddat 

livet på hundratals barn med 

svåra autoimmuna sjukdomar”. 

 

I år gick 20 000 kronor till 

familjeläkaren Bengt 

Hofverberg, Färila, Hälsingland, 

för hans arbete ”som genomsyras 

av ett etiskt tänkande”. 

 

forskare för bästa projekt - 

ansökan gick till Thomas 

Gustafsson, leg läk, docent, 

Karolinska Universitetssjukhuset. 

till läkarstudenter 

och läkare före legitimation: 

För bästa publicerade 

artikel (15 000 kr) och bästa 

projektarbete (10 000 kr). 


ANNONS 

Visste du att ... 

 

 

 

Mitt liv som patient 


MÅSTE CANCERVÅRDEN 

 

 

 

Tintin 

 

 

 

 

 

14 december. Första cytostatika-behandlingen. 

”Jag ville alltid ha någon med mig.” 

Fjorton dagar senare lossnade håret. ”Jag använde 

hellre scarf än peruk.” 

Lena Widh – en cancerpatients 

berättelse 

”Narkossköterskan och jag pratade om våra 

kolonilotter och hundar. Det kändes lugnande.” 

Lena Widh promenerar i dag med sin hund Tammy längs Fyrisån i Uppsala. Ser ut som hälsan själv. 

Annat var det för ett år sedan, när det kom en kallelse till återbesök efter mammografin ... 

Text: 

Berättat för 

Maija Axelsson 

Foto: 

T. Busch- 

Christensen, 

Maija Axelsson 

och privata 

LENA WIDH, 52 ÅR 

Oktober 2010: Efter en vanlig 

mammografi blir jag kallad till återbesök. 

Nya bilder tas på mitt vänstra 

bröst. En dansk röntgenläkare undersöker 

mitt bröst med ultraljud. 

Skärmen sitter så att jag ingenting ser. 

Och det är svårt att förstå vad hon säger. 

Hon vill ta en biopsi och fram 

kommer en lång nål. ”Det behövs ingen 

bedövning”, svarar hon när jag frågar, 

men helt smärtfritt är det inte. 

Besöket avslutas med att sköterskan 

säger: ”Du får besked från kirurgen.” 

Jag förstår inte: ”kirurgen” 

18 oktober: Besök på Aka de - 

m iska sjukhusets kirurgmottagning. 

Biopsin visar inget. Läkaren och bröstsköterskan 

tycker att knölen som är 

Familj: Sambon Willy och hunden Tammy my 

Bor: Läser: Deckare och 

Lyssnar på: David 

 

Drömmer om: Resa till New York 

cirka 16 mm borde opereras bort. Jag 

håller med och tar den första tionstiden som finns. 

Nio dagar senare sitter jag i vänt- 

operarummet 

för dagkirurgi. Jag träffar läka- 

ren som ska operera mig och han berättar 

hur det går till, ritar på bröstet och 

informerar mig om att om körteln i 

snabbanalysen visar sig innehålla cancerceller 

kommer hela bröstet att opereras 

bort. Det är en nyhet. 

Operationen är försenad och jag tar 

en promenad. Narkossköterskan hämtar 

mig, hon är en bekant från kolonistugeområdet. 

Vi pratar om blommor och 

hundar, det känns lugnt, jag är i trygga 

händer. Plötsligt ändras tonläget när kirurgen 

kommer, de börjar prata sitt fackspråk. 

”Nu är det allvar, nu händer det”, 

tänker jag och pang så sover jag. 

Det första jag gör när jag vaknar är 

att se efter om bröstet är kvar. Det är 

det. Lättnad. Jag får kaffe och smörgås. 

Läkaren kommer. Två lymfkörtlar är 

borttagna och analysen visar att de var 

friska. Dessa och knölen skickas till patologen 

för analys. 

Det är skönt att få åka hem. På kvällen 

tittar jag på Rosa-Bandet-galan och hör 

andra kvinnors berättelser. Tårarna rinner 

och jag undrar om jag är en av dem. 

Det värker och stramar i operationssåren. 

17 november: Återbesök på kirurgen. 

Jag ska få veta. Men dagen 

innan kommer en folder om projektet 

”Hur man hanterar stress relaterat 

till bröstcancer” och en förfrågan om 

jag vill vara med i forskningsprojektet. 

Jag blir förbannad, så här vill jag inte få 

mitt besked. Jag har inte ens fått någon 

diagnos ännu. Rasande skriver jag ett 

brev till onkologmottagningen som 

har lämnat ut mina uppgifter. 

Följande dag säger läkaren som har 

opererat mig: ”Tyvärr, knölen visade sig 

innehålla cancer.” Tumören var 21x19 

mm, delade sig snabbt och var hormonkänslig. 

På onkologen har behandlingsgruppen 

redan beslutat att jag ska få sex 

behandlingar med cytostatika, 25 strålbehandlingar 

samt ta en medicin varje dag i 

fem år. När läkaren säger att jag ska få cellgift, 

så brister det för mig. Jag känner i hela 

kroppen att det här vill jag inte vara med 

om. Jag som skulle hem och dricka champagne 

för att fira att jag var frisk ... 

13 december: Natten före första 

cytostatikabehandlingen kan jag inte 

sova. Jag gråter i duschen, packar min 

väska och får associationer till förintelseläger. 

”Nu åker jag och vet inte vad 

som kommer att hända.” Väl i väntrummet 

så gråter jag igen. 

Sköterskan förklarar allt så bra, berättar 

om biverkningar. Cytostatika ges 

genom min portacat som har opererats 

in. Behandlingen tar 1–2 tim per gång. 

Jag har alltid antingen min väninna eller 

sambo med mig. Jag vill inte vara 

ensam. Det känns viktigt att ha sina 

nära och kära omkring sig. 

Dagen efter. Till jobbet efter en 

sömnlös natt till. Kortisonet gör mig 

superpigg, ”kortisonspeedad”, och jag 

är vaken i tre dygn. Inget illamående, 

allt känns ännu som vanligt. Efter några 

dagar kommer det lite blåsor på ovansidan 

av handen, halsen samt på rumpan. 

Håret börjar lossna efter 14 dagar, 

och det gör riktigt ont i hårbotten. Det 

är skönt när frissan rakar bort de sista 

tofsarna. Går hem med den utprovade 

peruken, men jag trivs bättre med scarf 

eller mössa. 

I slutet av mars får jag sista omgången 

cytostatika. Tre veckor senare påbörjas 

min strålning. Det görs en datatomografi 

och jag får träffa en läkare som 

sitter och läser innantill från en broschyr 

och ger osäkra svar på mina frågor. 

Slöseri med min tid. 

18 april: Första strålningen av 25. 

Får ta av mig på överkroppen och lägga 

mig på britsen med armarna uppåt. 

Apparaten ställs in efter de ritade strecken 

och man drar i papperslakanet så att jag 

hamnar i rätt position, personalen försvinner 

ut och jag är ensam. En stor ma- 


Barn 

Trots att läkarvetenskapen länge 

känt till att barn inte är små vuxna, följer 

inte läkemedelsdokumentationen 

med i utvecklingen. Ofta förskrivs läkemedel 

till barn på sätt som inte har 

stöd i FASS. Många av läkemedlen har 

heller aldrig testats kliniskt på barn. 

&läkemedel 

Synnöve Lindemalm, barnläkare och 

klinisk farmakolog vid Astrid Lind grens 

Barnsjukhus, ansvarade för några år sedan 

för en kartläggning av läkemedelsförskrivning 

till barn på sjukhus i Sverige, 

i samarbete med Läkemedels verket. 

– Inte minst nyfödda och prematura 

barn får ibland mycket läkemedel. Då 

är det viktigt att stödsystemen för den 

förskrivande läkaren finns där, men det 

är ingen självklarhet, säger Synnöve. 

Sedan 2007 finns en europeisk lag 

som ålägger läkemedelsföretagen att ta 

med barnperspektivet i utvecklingen av 

nya läkemedel. Men det kommer att ta 

mycket lång tid innan detta blir åskådligt 

i exempelvis FASS. Vad händer då 

under tiden 

– Ett nationellt expertcentrum, som 

kan samla läkarkårens kunskap om läkemedelsbehandling 

av barn och sprida 

kunskapen genom exempelvis en 

databas, vore önskvärt. För en läkare är 

det viktigt att få rätt information om 

läkemedlet i rätt ögonblick. 

På Astrid Lindgrens Barnsjukhus 

finns i de elektroniska journalerna ett 

internt utvecklat system för informa- 



ANNONS 

”LÄKEMEDELSBEHANDLING 

 

 


”Medicus curat, 

natura sanat.” 

 

 

Hippokrates 

Statens folkhälsoinstitut är en myndighet under Socialdepartementet. 

Institutet har i sin nuvarande form funnits sedan 2001 och 

har tre huvuduppgifter: att vara nationellt kunskapscentrum för 

metoder och strategier på folkhälsoområdet, att följa upp folkhälsoutveckling 

och utvärdera folkhälsopolitiken, samt att utöva 

över gripande tillsyn inom alkohol-, narkotika- och tobaksområdena. 

Framtidens 

folkhälsa i fokus 

Hälsofrämjande insatser under hela livet blir allt 

viktigare i takt med att vi lever längre. Vi arbetar 

aktivt för att hälsan ska behållas högre upp i åldrarna. 

November 2011. Lena Widh med hunden Tammy efter drygt ett års erfarenhet som 

cancerpatient. ”Ett tufft, annorlunda år. Men livet är för kort för att slarvas bort”. 

skin låter och det hörs en lång signal, maskinen 

flyttar sig. Ny stråle, en gång till. 

Klart. Allt tar cirka 10 minuter, inklusive 

av- och påklädning. Det är en löpande 

bandverksamhet, sterilt och opersonligt. 

24 maj: Sista strålningen, sista läkarbesöket. 

Den här läkaren frågar inte 

ens hur jag mår och tittar inte heller på 

mitt blålila bröst. Det märks att han inte 

har läst min journal, utan sitter och slötittar 

i den medan vi pratar. 

Det är otroligt viktigt att få hela sin 

behandlingsplan skriftligt, och inte bara 

muntligt, vid första besöket på onkologen. 

Jag snodde lappen med läkarens 

kladdanteckningar vid vår första genomgång. 

Det är näst intill omöjligt att ta till 

sig all information som man får vid första 

besöket. Det skulle också vara bra att 

i förväg veta vilken läkare man ska träffa 

och vad besöket avser. Jag har haft totalt 

sju läkarbesök på onkologen med sex 

olika läkare. Men jag har haft turen att få 

tion om läkemedel till barn och en 

rimlighetskontroll i förskrivningen av 

läkemedel. Systemet ger en varning om 

dosen är ovanligt hög eller låg. 

– Att ordinationen blir rätt är förstås 

en viktig säkerhetsfråga. Därför måste vi 

minimera riskerna så mycket vi kan. 

Här kan en databas och olika säkerhetssystem 

vara till stor hjälp, säger Synnöve 

Lindemalm. 

träffa Greger två gånger under mina 

cytostatikabehandlingar. Han är allas 

favorit. Lyssnar, är intresserad, tar sig tid 

och förklarar på ett bra sätt. 

November 2011: Jag har arbetat 

halvtid under hela behandlingstiden 

och gick upp till 75 procent i augusti. I 

dag mår jag bra, men har problem med 

stelhet i kroppen och värk i vänstra benet, 

mest i knät. De extra kilona som jag 

har lagt på mig under den här tiden ska 

nu jobbas bort. Värmevallningar, på dagoch 

nattetid, är jobbiga. Men jag är frisk 

och ska tillhöra de 80 procent som förblir 

friska, och leva tills jag är minst 90 år! 

Sedan januari går jag en gång i veckan 

på rehabilitering med Cancer & 

Yoga och samtalsterapi på onkologkliniken, 

Akademiska sjukhuset. De har 

även ordnat med vattengymnastik, så 

kallad ”Wet West”. Dessa besök gör så 

gott för både kropp och själ. 

Foto: Colourbox 

– På uppdrag av regeringen har vi inlett 

en försöksverksamhet med hälsocoacher 

för äldre i åldern 60–75 år, 

där vi skapar nya former för samverkan 

mellan stat, landsting och kommuner, 

berättar Sarah Wamala, generaldirektör, 

Statens folkhälsoinstitut. 

Modellen med hälsocoacher byggs 

upp under en treårig försöksperiod i 

Skåne, Södermanland, Värmland och 

Jönköpings län. 

– Arbetssättet är ännu i sin linda, 

men för att utveckla ett område där 

vi har bestämda tankegångar så är ett 

exempel sociala mötesplatser för att 

främja hälsosamma levnadsvanor 

bland äldre. Det är aldrig för sent 

att börja leva ett mer aktivt liv 

och därmed motverka ohälsa 

som diabetes, högt blodtryck 

och hjärt/kärl-sjukdomar, säger 

Sarah Wamala. 

Folkhälsostämma 

i Stockholm 

Att Folkhälsostämman 

2012, Stock holm, 23– 

25 april, har ett framtidstema 

är ingen tillfällighet. 

– I första hand handlar 

folkhälsoarbete om att 

stödja människor att nå 

en högre livskvalitet, men 

det handlar också om stora samhällsekonomiska 

fördelar. Ohälso sam ma 

levnadsvanor som exempelvis rökning, 

fysisk inaktivitet och ohälsosamma 

matvanor beräknas kosta 

samhället minst 55 miljarder kronor 

per år, säger Sarah Wamala. 

På senare år har försöken intensifierats 

när det gäller att ta ett helhetsgrepp 

i samhället för att bekämpa 

ohälsan. 

– Sverige är ett av få länder som 

har en nationell folkhälsopolitik, som 

det dessutom finns en bred politisk 

samling bakom, och det finns ett 

brett stöd i det här arbetet. 

– Vi pratar numera om 

att skapa hälsofrämjande 

livsmiljöer och om att 

med hjälp av bland annat 

samhällsplanering öka 

människors möjligheter 

att välja goda levnadsvanor. 

Det är en utmaning 

för framtiden 

att få hela samhället 

att tänka än mer 

på att främja 

hälsa och förebygga 

ohälsa, 

säger Sarah 

Wamala. 

www.fhi.se 


ANNONS 


Läkarnas pengar i 

goda händer 

Kammarkollegiet är en av Sveriges äldsta myndigheter och 

knappast något som i allmänhetens ögon förknippas med kapitalförvaltning. 

Men kollegiet förvaltar cirka 140 miljarder kronor. 

– Svenska Läkaresällskapet har cirka 200 

miljoner kronor hos oss och avkastningen 

har under åren varit mycket god, konstaterar 

Leif Hässel, chef för Kammarkollegiets 

kapitalförvaltning. 

Läkaresällskapets medel förvaltas i en 

mix av aktier och räntebärande papper. 

– Om man jämför vår förvaltning med 

motsvarande förvaltning hos banker, har 

vi lyckats mycket väl, säger Leif Hässel. 

Sett till ränte bärande papper 

har Kammarkollegiet 

slagit index 

alla år sedan 1995, utom under finanskrisen. 

Pengar till goda ändamål 

Kammarkollegiet bedriver långsiktig förvaltning, 

med minst tolv månaders placeringshorisont. 

Man har egna aktie- och 

ränteförvaltare som står i ständig kontakt 

med andra aktörer på marknaden, såväl 

lokalt som globalt. Kammarkollegiets 

kunder uppskattar att kunna få tillgång 

till en nära dialog med förvaltarna om 

allt som berör sina aktuella positioner. 

– I dag är börsen lågt värderad. Vi vet 

inte hur det ser ut fram till årsskiftet, men 

vi är övertygade om att aktieplaceringar 

ger en högre avkastning på längre sikt, 

säger Leif Hässel. 

Kammarkollegiet sköter även ekonomia 

dministrationen för ett flertal av Svenska 

Läkaresällskapets stiftelser. 

– Vi är väldigt stolta över att ha Läkaresällskapet 

som kund och gläds åt avkastningsresultatet 

som innebär mer pengar 

till viktiga ändamål, säger Leif Hässel. 

– Om man jämför vår förvaltning med 

motsvarande förvaltning hos banker, har 

vi lyckats mycket väl, säger Leif Hässel. 

 

2 

Kammarkollegiet slår index 

Redan Gustav Vasa 

1 

0 

1995 

2000 

2005 

2010 

De blå staplarna 

 

 

 

Kammarkollegiet grundades 1539, 

 

 

 

 



ANNONS 

Att god riskspridning är nyckeln till lyckade investeringar är en välkänd 

sanning. Genom våra strategifonder får du tillgång till en mängd 

fonder världen över där riskerna sprids över flera olika tillgångsslag 

– allt för att ge dina placeringar goda förutsättningar 

att växa. Fonderna följer inget index, vilket 

ger oss full frihet att bygga effektiva portföljer. 

I våra strategifonder använder vi en bred 

och färggrann palett av investeringsmöjligheter. 

Vi kompletterar traditionella placeringar i 

aktier och räntor med exponering mot andra inslag 

som fastigheter, valutor, råvaror, private equity och 

hedgefonder. Resultatet är ett modernt sparande 

där förvaltaren strävar efter en jämnare utveckling 

och större motståndskraft mot börsens svängningar. 

Och det bästa av allt – vi gör hela jobbet åt dig. 

Välkommen att läsa mer på seb.se/strategifonder 

En palett 

av investeringsmöjligheter: 

räntor, valutor, 

hedgefonder, fastigheter, aktier, private equity och råvaror. 

Historisk avkastning utgör ingen garanti för framtida avkastning. Värdet på dina fondandelar och andra finan siella instrument kan både stiga och falla och 

det är därför inte säkert att du får tillbaka det insatta kapitalet. Fondernas faktablad, informationsbroschyrer med fondbestämmelser samt fullständiga 

prospekt finns tillgängliga på seb.se/strategifonder. För råd om placeringar anpassade efter din individuella situation bör du kontakta din rådgivare på SEB. 


ANNONS 


Inger Ros, förbundsordförande 

för Hjärt- och 

Lungsjukas Riksförbund: 

”Optimal vård 

för patienterna” 

Stor satsning på 

de nationella 

kvalitetsregistren 

De många nationella kvalitetsregister som vi länge haft i Sverige 

har varit bra för patienterna. Tack vare registren har många ineffektiva 

behandlingsmetoder kunnat undvikas. Nu gör regeringen tillsammans 

med landstingen och regionerna en stor satsning på att utveckla 

registren så att de kan bidra till att förbättra vården ännu mer. 

Nationella Kvalitetsregister ... 

... ger återkoppling till vården om hur det går för 

patienten. 

... innehåller diagnos, behandling och resultat för 

patienten. 

... är frivilliga att delta i för patienten och vården. 

... drivs och utvecklas av professionerna. 

Under de kommande fem åren avsätter man tillsammans 

mer än 1,5 miljarder kronor för att utveckla 

registren och användningen av dem. Mona 

Boström är utsedd av regeringen att samordna 

utvecklingen av de nationella kvalitetsregistren. 

– De stora vinnarna på utvecklingen av registren 

är patienterna. Genom att registrera vårdens 

resultat kan man se vilka åtgärder som ger bäst 

resultat. Med den kunskapen kan förbättringar 

genomföras, vilket minskar skillnader i vården, 

såväl regionalt som inom regionerna, säger hon. 

I dag finns ett 90-tal register i Sverige och 

många har funnits i 30–40 år. De har uppstått på 

initiativ av enskilda medicinska “eldsjälar” och 

det är inte ovanligt att utvecklingen och analyser 

från registren skett på deras fritid. 

Ändå har de varit till stor nytta i vården. Kvalitetsregistren 

är i många fall unika och har aktivt 

bidragit till att svensk sjukvård ligger bra till på 

många områden i en internationell jämförelse. 

– Ett bra exempel är kataraktregistret som placerat 

svensk ögonsjukvård i en topp-position vad 

gäller att undvika infektioner efter starroperationer, 

säger Mona Boström. 

Höftledspatienter är en annan patientgrupp 

som dragit stor nytta av registren. 

– Det finns en stor potential i kvalitetsregistren 

och rätt använda ger de en fantastisk möjlighet 

att utveckla vården. Med stöd av den nationella 

satsningen kan registren bli en naturlig och fullt 

integrerad del av den svenska hälso- och sjukvården. 

De blir samtidigt en god källa för forskning 

och innovation, vilket också är till nytta för 

patienterna, säger Mona Boström. 

 

 

journalen. 

 

Läs mer på www.kvalitetsregister.se 

– Det är utmärkt att staten och SKL nu gör en 

stor satsning på att utveckla kvalitetsregistren. 

Rätt använda kommer kvalitetsregistren att bli 

ett bra redskap både för personalen inom vården 

och för patienterna, säger Inger Ros. 

För personalen blir registren 

ett hjälpmedel för 

diagnos och behandling, 

menar hon. Och för patienterna 

innebär kvalitetsregistren 

att de enklare 

kan följa sin egen 

sjukdomsutveckling. 

– Nu är det viktigt 

att de nya IT-systemen 

blir rätt anpassade för 

vårdpersonalen och för 

patienterna. Att lägga in 

uppgifterna i systemen 

får inte innebära ett 

merarbete för personalen. 

Men detta borde inte vara något problem 

med tanke på den IT-teknik som finns idag, 

säger Inger Ros. 

Hon påpekar också att de nya kvalitetsregistren 

blir ett utmärkt instrument för de politiska 

beslutsfattarna att hålla koll på att skattepengarna 

till sjukvården används på rätt sätt. 

– För mig är de utvecklade kvalitetsregistren 

synonymt med - kvalitet. Jag är säker på 

att de på sikt kommer att leda till optimal 

vård för patienterna, säger Inger Ros. 

Inger Ros 

– Det är jättebra att regeringen nu tar tag i registerfrågan 

på allvar. Det kan inte vara rätt att 

aktörerna inom vården själva ska få bestämma 

om de vill vara ”följsamma” mot registren eller 

inte. För mig är kvalitetsregistren en patientsäkerhetsfråga, 

säger Anne Carlson. 

Reumatikerförbundet är Sveriges största 

handikapporganisation 

med upp till 60 000 

medlemmar. 

– Många reumatiker 

mår bättre i dag än tidigare 

och det beror på 

de många nya potenta 

mediciner som dykt 

upp det senaste decenniet. 

En viktig faktor 

bakom denna fina 

utveckling är Svenska 

Reumatologi Register 

som funnits i många år, 

säger Anne Carlsson. 

Hon menar att detta 

kvalitetsregister varit “en guldgruva” för 

forskningen inom reumatologområdet. 

Genom registret har även ”det goda vårdmötet” 

mellan patient och läkare kunnat uppstå. 

– Jag är övertygad om att satsningen på kvalitetsregistren 

kommer att leda till en väsentlig 

kvalitetshöjning av den svenska hälso- och 

sjukvården, säger Anne Carlsson. 

Anne Carlsson 

Anne Carlsson, ordförande 

i Reumatikerförbundet: 

”Registren en 

patientsäkerhetsfråga”

Mitt i - InPress

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?