Mitt i - InPress

ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet
programpunkter
under Medicinska
riksstämman
70030 nov.–2 dec.
DIALOG & DEBATT
Foto: Samuel Unéus
Barnet i välfärdsstaten
Säkrare vård
Mr Checklist
I dag kan intensiv- och akutvårdsteam
åstadkomma mirakel för att rädda
liv. Men det finns en undersökning
som visar att 1 224 olika skaderelaterade
diagnoser ger 32 261 unika fall
för akutteam att behandla. Det är som
att försöka landa 32 261 OLIKA modeller
av flygplan. (Källa: New Yorker).
Foto: Svenska Läkaresällskapet
För patientens bästa
”Se individen”
I två år har han varit vice ordförande för Svenska Läkaresällskapet – efter årsskiftet tillträder
Peter Friberg ordförandeposten. Folkhälsa och global hälsa är frågor som driver honom
framåt, och nu skruvar han upp farten ytterligare ett snäpp.
År 2001 ville anestesiologen Peter
Pronovost vid Johns Hopkins University
School of Medicine ge checklistan en
chans. Han fokuserade på ett problem:
infektioner via sond eller venkatetrar.
På ett vitt papper skrev han upp de steg
som krävs för att undvika infektioner.
Steg som inte kräver så mycket hjärnkraft,
men många år av innötning. Och
när Pronovost sedan bad sjuksköterskorna
observera läkarna, visade det sig att
läkaren i fler än vart tredje fall hoppade
över något av stegen. Då fick sjuksköterskorna
mandat att stoppa läkaren om de
såg att hon/han hoppade över något steg.
När Pronovost och hans kollegor utvärderade
effekten ett år senare, trodde
man knappt sina ögon. Resultaten var
dramatiska. Efter 15 månader kunde
man bara på ett sjukhus räkna ut att
man hade förebyggt 43 infektioner,
8 dödsfall och sparat 2 miljoner dollar.
Resten är historia. 2008 utsåg Time
Magazine Peter Pronovost till en av de
100 mest inflytelserika personerna i världen.
Han är knappast den förste läkaren
som skapat checklistor, men han hör till
de första som insåg att de i all sin enkelhet
kunde rädda många liv.
➜ Peter Pronovost är invigningstalare
på Medicinska riksstämman
den 30 november.
T
Text:
Maria
Andersson
Foto:
Samuel
Unéus
emat för Läkaresällskapets
riks stämma är ”Säkrare vård”.
Hur kommenterar du det valet
av tema
– När något går fel, så kostar
det så mycket i lidande och i
pengar. Bara kostnaderna för läkemedelsbiverkningar
kostar 10–12
miljarder kronor varje år. Det gäller
framför allt äldre som kanske måste
vårdas på sjukhus på grund av feldoserade
mediciner.
Är svensk vård osäker
– Nej, det är den inte. Men den kan bli
ännu säkrare och ännu bättre. Här är
inte minst ansvarskänslan viktig. Den
måste hållas hög hos enskilda personer,
men också i hela arbetslag, så att alla
känner ansvar och drar åt samma håll.
Amerikanske läkaren Peter Pronovost,
öppningstalare vid Riksstämman,
OM PETER FRIBERG
Peter Friberg, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, professor
i klinisk fysiologi vid Sahlgrenska akademin.
Ålder: 55 år.
Familj: Sambo, tre egna barn, fyra bonusbarn.
Bor: I Göteborg.
Senast sedda film: ”Midnatt i Paris av Woody Allen. Rekommenderas varmt.”
Mitt knep för att behålla friskhet: ”Att samtala och resonera, samt träna.
I mitt fall gärna löpning.”
har blivit världsberömd för sina checklistor
i akut- och intensivvården som
förbättrar patientsäkerheten.
En lekman undrar förstås: Har inte
sådana rutiner funnits förut
– Jo, man har nog vetat att man ska
göra på ett visst sätt, men inte alltid gjort
det. Det kan ju tyckas ganska uppenbart
att man ska göra vissa tester före ett ingrepp,
se till att hygienkraven är uppfyllda
och att rätt personal finns på plats.
Det är ju inte precis rocket science, men
det ska helt enkelt göras. Många gånger
handlar det nog om lättja och slentrian,
en inställning av att ”så har vi inte gjort
förut”.
Peter Pronovost lär ha sagt att ”problemet
med kvaliteten på amerikansk
vård är att vi inte lyckats se på vårdgivandet
som en vetenskap”. Vad blir
skillnaden om man lyckas
– Framför allt blir vården mer patientcentrerad
när man ställer frågan
om hur det blir för individen i systemet.
Vår förmåga att se helhetsbilden av patientens
situation kan bli mycket bättre.
Nu tillträder du som ordförande
för Svenska Läkaresällskapet. Vilka
frågor kommer du att driva
– De icke smittsamma sjukdomarna
och konsekvenserna av dem är en viktig
fråga, både här i Sverige och internationellt.
80 procent av befolkningen i höginkomstländerna
dör i vällevnadssjukdomar,
något som nu också börjar sprida
sig till låg- och medelinkomstländerna,
särskilt i Asien.
– Etik- och patientsäkerhetsfrågor är
också centrala, liksom kvalitetsregister
och hur man utvecklar dem.
Vetenskap, utbildning, kvalitet
och etik är ledord för Svenska Läkaresällskapet.
Hur kommer det att
märkas med dig som ordförande
– Samtidigt som vi ska bevara det vi
står för, vill jag arbeta för en nyskapande
och dynamisk inställning inför de
frågor som rör sig i tiden. Några exempel
är frågorna om global hälsa och förebyggande
arbete. Och det är ju något
som inte bara jag och styrelsen ska arbeta
med, utan Läkaresällskapets alla
67 sektioner. Uppdraget är mångfacetterat,
men målet är gemensamt för alla:
patientens bästa.
Den
twittrande
läkaren
Vårdpersonal skriver om sitt arbete på
Facebook, så utförligt att vissa patienter
kan identifiera sig själva. En läkare skriver
en giftig kommentar om en besvärlig
patient på Twitter. En missnöjd patient
sprider rykten om en läkare på sin blogg.
Innebär de sociala medierna nya
spelregler i förhållandet mellan
patient och läkare
– Nej, säger Gunilla Bolinder, överläkare
på Karolinska Universitets sjukhuset.
Egentligen handlar det om vanliga
enkla umgängesregler och att tillämpa
samma yrkesetik och sunda förnuft
som alltid. Läkaren kan inte vara för
personlig med sina patienter utan måste
hålla ett visst avstånd på grund av sin
profession.
Här ställer Facebook till problem
för vissa. För vad innebär det att få
en ”vänförfrågan” på Facebook och
är man otrevlig om man vägrar
– För mig innebär att vara vän något
nära och personligt.
Men i Facebooks
värld inne bär det bara
att man är en kontaktperson.
Här
kan en läkare
som kanske är
gammaldags artig
få problem att säga
nej, eller inte svara alls.
Huvudproblemet är att man riskerar
att blanda ihop det personliga och professionella
livet, och att man inte alltid reflekterar
över tystnadsplikten när man tror att
man uttalar sig i ett privat sammanhang.
– I ena sekunden är Facebook en
kongressarena för informationsutbyte
kring ett forskningsområde,
i andra sekunden
handlar det
om kompislivet och
kan vara väldigt privat.
Som läkare kan man
inte ha en lättvindig inställning
till Facebook.
– För många unga är
Facebook en livsstil. Men
den som är läkarstudent behöver tänka
sig extra noga för vad han eller hon
lägger ut för information.
– Det är väldigt viktigt att vi ser till
att våra läkarstudenter inte gör bort sig
4 Svenska Läkaresällskapet