Mitt i - InPress

More documents

Recommendations

Info

ANNONS 50 Demens och etik Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet Stina Wirsén/Woo agentur Vem ska bestämma om vård för patienter som saknar beslutskompetens Beslutsför – eller inte Hälften av dem som föds i dag kommer troligen att leva tills de blir hundra år, enligt forskare. Ett spännande perspektiv, men nog så utmanande, inte minst för demensvården. Alzheimers ... AText: Maria Andersson Stina Wirsén/Woo agentur Foto: Samuel Unéus lzheimers sjukdom, den vanligaste demenssjukdomen, ökar kraftigt med stigande ålder. Samtidigt blir de etiska frågeställningarna rörande vård och beslutsfattande allt fler. För vem fattar besluten när den demente själv inte kan Är det oetiskt att bedriva forskning på en patient som inte är helt medveten om vad som pågår Lars Lannfelt är överläkare och alzheimerforskare vid Akademiska sjukhuset samt professor vid Uppsala universitet. Han konstaterar att svenska läkare har ett väl fungerande system för att avgöra när en person inte längre är kapabel att köra bil eller hantera ett jaktvapen. Men när det kommer till handlingar av annan karaktär, som att skriva testamente eller kanske delta i ett forskningsprojekt, blir det svårare. – En patient kan ha en lokaliserad skada som gör att han eller hon mycket väl vet vem som ska ärva vad, samtidigt som samma person inte kan minnas vad som hände för några timmar sedan. Att avgöra när och varför en person har beslutskompetens eller inte, kan därför vara ganska vanskligt. I mer vardagliga situationer, som när det gäller att få patienten att ta sin medicin, fattas besluten i praktiken ofta av vårdpersonalen. En person som inte vill ta sin medicin kanske får den nersmulad i kaffet. Till synes oskyldigt, men ändå ett lagbrott. Lena Kilander är överläkare och docent vid Geriatrikens minnesmottagning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hon menar att personalen vid vårdavdelningar och äldreboenden ofta kan lösa sådana situationer utan tvång. – Visst behöver man begränsningsoch skyddsåtgärder för att patienten inte ska skada sig själv, men det kräver samtidigt att det hela tiden finns personal som kan observera patienten. Detta innebär med andra ord tillräckligt med empatisk personal, välutbildade chefer och en levande dialog med anhöriga. Det är inte definierat i svensk lag hur man ska avgöra om en person är beslutskapabel beträffande sin vård och sin egendom. Läkar ut bildningen ger inte heller vägledning. Karin Sparring Björkstén är medicine doktor och överläkare vid Psykiatri Södra Stockholm. Som föreläsare och författare i juridiska frågor vid nedsatt autonomi i åldrandet, är hon väl insatt i problematiken. – Jag skulle vilja se en lag liknande ”the Mental Capacity Act”, som finns i England och Wales, säger Karin Sparring Björkstén. – Vi behöver en tydlig lagstiftning, för patienten i första hand men också för anhöriga och alla som arbetar i vården. På det här området har EU gett Sverige bakläxa, så det måste helt enkelt hända något. – Vi har börjat få en helt ny bild av Alzheimers sjukdoms molekylära mekanismer. Det ger hopp om att vi på sikt ska kunna göra något åt den, säger Lars Lannfelt. – Vi ska fortsätta att förenkla rutinerna kring sjukskrivningar och därigenom minska arbetsbördan för läkare, säger Försäkringskassans nye generaldirektör Dan Eliasson. För Försäkringskassan är läkarintyget ett av de viktiga underlagen för att avgöra om en person är berättigad till sjukpenning. – På senare år har väsentliga förbättringar gjorts. Jag tänker på det med läkarkåren gemensamt framtagna beslutsstödet, som visar rimliga sjukskrivningstider vid olika sjukdomar. Och nu finns elektroniska läkarintyg. Att skriva intyg och skicka dem elektroniskt till Försäkringskassan blir möjligt för alla läkare från årsskiftet. – För mig är det utomordentligt viktigt att fördjupa samarbetet med läkarkåren och jag ser fram emot en fortsatt positiv dialog. Bland annat ska vi bättre definiera vad och hur mycket som behöver skrivas i läkarintygen, och se till att vi har tydliga, gemensamma begrepp, säger Dan Eliasson. Dan Eliasson, Försäkrings kassans nye generaldirektör. 10 Svenska Läkaresällskapet
Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet ANNONS Exempel på stipendier och forskningsanslag från SLS 2011 Vi delar ut 30 miljoner kronor om året till forskning Visste du att Svenska Läkaresällskapet varje år delar ut stora belopp till god medicinsk forskning Medlen går till forskningsanslag, stipendier och resebidrag och kan sökas av medlemmar i SLS. Datum att lägga på minnet: 15 december 2011 Sista dag för ansökan om resebidrag för aktivt deltagande i internationell kongress eller forskningsvistelse längre än en månad. 1 februari 2012 Sista dag för ansökan om projektanslag till medicinsk forskning och post doc-stipendier från Läkaresällskapets forskningsfonder samt ansökningar till Bengt Ihres fond (gastroenterologi), Cronqvists stiftelse (ögon), Gastroenterologisk forskningsfond, Paul Frenkners fond (ÖNH) och SSAC Foundation. Ansökningsformulär finns tillgängliga från 1 december. Mer info på www.sls.se på 150 000 kronor har tilldelats professor Jan-Inge Henter, Karolinska Institutet, för att ”han räddat livet på hundratals barn med svåra autoimmuna sjukdomar”. I år gick 20 000 kronor till familjeläkaren Bengt Hofverberg, Färila, Hälsingland, för hans arbete ”som genomsyras av ett etiskt tänkande”. forskare för bästa projekt - ansökan gick till Thomas Gustafsson, leg läk, docent, Karolinska Universitetssjukhuset. till läkarstudenter och läkare före legitimation: För bästa publicerade artikel (15 000 kr) och bästa projektarbete (10 000 kr). Svenska Läkaresällskapet 11
Page 1 and 2: ANNONS Hela denna bilaga är en ann
Page 3 and 4: Hela denna bilaga är en annons fr
Page 9: Hela denna bilaga är en annons fr

Mitt i - InPress

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?