Moderna LÃƒÂ¤kare #4, 2011 som pdf - Sveriges lÃƒÂ¤karfÃƒÂ¶rbund

Kliniska doktoranders 

villkor i fokus 

Multiresistent tuberkulos 

på framfart i Europa 

Assisterad befruktning 

– var står feminismen 

Ullevål efter terrorattentaten 

För att hantera en masskadehändelse krävs 

systematisk utbildning. Ullevåls sjukhus utvärderar 

nu sin insats efter terrorattentaten. 

Sprutbyte – en svensk moralfråga 

Idag finns rikstäckande sprutbytesprogram 

i alla europeiska länder utom Sverige och 

Grekland. Varför finns ett så aktivt motstånd 

Karola Messner 

För konstnären, författaren, ortopeden och 

professorn inom skelettets biologi och patofysiologi 

är konst och naturvetenskap ett. 

Utgiven av Sveriges Yngre Läkares Förening #04/2011 Årgång 70

innehåll 

ledare 

Redaktör och 

ansvarig utgivare 

Johanna Sandlund 

johanna.sandlund@sylf.se 

Grafisk form 

och produktion 

Johan Ekholm 

noPR | nopr.se 

18 

Sprutbyte – en svensk moralfråga 

Kommunfullmäktige i Stockholm har nu beslutat att inleda försöksverksamhet med 

sprutbyte för narkomaner, något som hittills bara funnits i Malmö och Lund. Idag 

finns rikstäckande sprutbytesprogram i alla europeiska länder utom Sverige och 

Grekland. Detta är en fråga där vi – moderna läkare – måste våga ta ställning. 

Tryck 

Sörmlands Grafiska 

Annonser samt 

prenumerationer 

Cecilia Henzel 

cecilia.henzel@sylf.se 

SYLFs kansli 

Box 5610 

114 86 Stockholm 

tel: 08–790 33 66 

fax: 08–21 18 68 

Handledning är allas ansvar 

Ett av de mest betydelsefulla kvalitetsmåtten i SYLF:s AT- och ST-enkäter 

är den upplevda kvaliteten på tillgänglig handledning. De sjukhus där 

handledningen av underläkare uppfattas som god kompenserar genom 

detta troligen andra eventuella kvalitetsbrister med råge och hamnar 

högt i rankingen. 

6 

13 

14 

Den kliniska forskningens framtid 

Sverige är och har länge varit ett framgångsrikt land inom det 

medicinska forskningsområdet. Nu krymper andelen forskarutbildade 

läkare och för att säkra den kliniska forskningens framtid krävs 

satsningar på, och rekrytering av, yngre läkare. 

Assisterad befruktning och feminismen 

När det gäller konstgjord befrukt ning finns det två huvudströmningar i 

den feministiska debatten. Den ena hyllar tekniken och ser den som en 

utökad möjlighet för kvinnan att bestämma över sin egen kropp, den 

andra ser den som ett steg mot en hårdare kontroll över kvinnors kroppar. 

Ullevål efter terrorattentaten 

Obeskrivliga och fasansfulla kom nyheterna från Norge till oss den 22 

juli i år. Sjuttiosju människor hade bragts om livet och många skadats 

svårt, de flesta unga. När konsekvenserna av terrorattentaten började 

sjunka in gick tankarna till kollegorna i Oslo. Hur klarade de arbetet 

© iStockPhoto | Popkov 

3 Handledning är allas ansvar 

4 Aktuellt 

8 Utbildningsbidrag leder till låg inkomst och otrygghet 

10 Debatt 

12 Graviditet och barn – lite basfakta kring regelverk 

15 Är läkarledda sjukhus bättre 

17 Multiresistent tuberkulos på framfart i Europa 

20 En da Vinci av idag 

21 Förbättrad introduktion av nyanställda 

22 OrdförandeOrdet 

Styrelse 

Lena Ekelius, ordf. 

Martin Sandelin, v. ordf. 

Emma Spak, a.v. ordf. 

Johanna Sandlund, redaktör 

Harald Strömberg, ledamot 

Adina Welander, ledamot 

Åsa Bratt, ledamot 

Kansli 

Cecilia Henzel 

cecilia.henzel@sylf.se 

SYLFs kansli 

Box 5610 

114 86 Stockholm 

tel 08–790 33 66 

fax 08–21 18 68 

Pg 768-2 

Bg 726-9632 

Internet 

sylf.se 

Vad är då god handledning Frågan är betydligt mer 

komplicerad än den verkar. Svaret är troligen att god 

handledning är individuellt anpassad, tillgänglig och 

”lagom formaliserad”. Olika individer har i olika 

faser av karriären olika behov av handledning. ATläkaren 

kräver troligen mer löpande klinisk handledning 

än ST-läkaren. Emellertid känner vi alla kollegor 

av båda kategorierna som inte passar in i ovanstående 

påstående. Det är därför viktigt att individualisera 

formerna för handledning. De flesta känner igen sig i 

situationen då handledare och adept har schemalagd 

handledning utan att känna att det behövs. På samma 

sätt känner många av oss igen tomheten när handledning 

saknas. 

Handledning skall upplevas tillgänglig för att uppfattas 

som god. Alla kollegor måste ställa upp för verksamhetens 

underläkare när de har behov av handledning. 

Det skall kännas tryggt att fråga. Att blotta 

sin osäkerhet skall uppmuntras och belönas med god 

handledning. Kanske är det en av de viktigaste arbetsmiljöfrågorna 

för underläkaren och minst lika fundamentalt 

för patientsäkerheten. 

lär användas som stöd. Möjligheten till uppföljning 

ökar kvaliteten och ger över tid möjlighet att fokusera 

på problemområden. 

God handledning skapas genom en bra kultur i verksamheten. 

Enkom schemalagd formaliserad handledning 

kommer inte att resultera i goda resultat. Inte heller 

ger endast god löpande handledning optimala förutsättningar 

för utveckling. Kombinationen behövs och 

skapas genom medvetet arbete med attityder och incitament. 

De enskilda läkarna måste alla ta sitt ansvar, från 

verksamhetschef via specialist till underläkare. 

16 

Multiresistent tuberkulos – så funkar det 

Multiresistent tuberkulos är ett problem skapat av människan. Bakterier 

med spontant förekommande resistensmutationer selekteras fram vid dåligt 

genomförd behandling. Behandlingen är komplicerad och kan ta upp till 

två år. För att förhindra spridning krävs att sjukdomen hittas snabbt. 

23 Fackligt 

24 Kvartalet som gått 

25 Ankan: Vardagens lekstuga 

Omslagsfoto 

© iStockPhoto 

Mark Wragg 

Handledning bör också ske under formaliserade former. 

Adept och handledare behöver förberedelsetid för 

god långsiktig handledning. När en ST-läkare anställs 

skall tid för schemalagd handledning avsättas även för 

tilltänkt handledare. För att underlätta uppföljning av 

progress kan vid dessa tillfällen ett strukturerat formu- 

2 moderna läkare #4 2011 moderna läkare #4 2011 3

aktuellt 

Två miljoner 

kvinnor i världen lider av obehandlade obstetriska fistlar. 

Källa: World Health Organization 

Mobiltelefondata effektiviserar katastrofhjälp 

Varje år drabbas över 100 miljoner människor 

av katastrofer. Ofta saknas grundläggande 

information om var drabbade människor 

befinner sig och hur många personer 

som lämnat katastrofområdet. Detta gör det 

svårt för hjälpsamordnare att leverera förnödenheter 

till rätt plats och i rätt omfattning, 

trots att livräddande hjälpresurser kan 

finnas tillgängliga. 

Genom att använda data från mobiloperatörer 

har Johan von Schreebs forskargrupp 

vid Karolinska Institutet i samarbete 

med forskare vid Columbia University 

kunnat kartlägga hur befolkningen rör sig 

i katastrofsituationer. Efter jordbävningen 

på Haiti i januari 2010 startade forskarna 

ett samarbete med den största lokala 

mobiltelefonleverantören. 

Genom att analysera anonymiserade data 

över vilka mobiltelefontorn som användes 

kunde de följa de dagliga rörelserna av två 

miljoner mobiltelefoner. Forskarna rapporterade 

sedan analyserna direkt till FN och 

andra hjälporganisationer. 

Studien, som nyligen publicerats i PLoS 

Medicine, visar att drygt 600 000 personer 

hade lämnat Port-au-Prince 19 dagar efter 

jordbävningen och beskriver hur befolkningsströmmarna 

fördelade sig över landet. 

Mobiltelefonernas förflyttningar överensstämde 

med en stor FN-ledd studie som genomfördes 

i ett stabilt skede ett halvår efter 

jordbävningen. Samtidigt skiljde sig forskarnas 

analyser markant från de uppskattningar 

av befolkningsrörelser som användes 

under hjälparbetets första fas. 

Forskarna arbetar nu med att sätta upp en 

organisation för att rutinmässigt kunna utföra 

liknande analyser vid framtida katastrofer. 

Specialitetsindelningen görs om 

Socialstyrelsen har under 2011 påbörjat en 

översyn av läkarnas specialitetsindelning. 

De aviserar nu att strukturen med bas-, 

gren- och tilläggsspecialiteter kommer att 

förändras (LT 41/2011, sid 2035). 

År 2006 infördes en ny specialitetsstruktur 

som hade som mål att utgå från en gemensam 

kunskapsbas för grupper av specialiteter med 

efterföljande möjlighet till subspecialisering. 

Socialstyrelsen menar att man under översynens 

gång kommit fram till att det behövs 

en ökad flexibilitet och effektivare resursutnyttjande 

i specialitetsstrukturen. 

Socialstyrelsen säger sig därför nu helt 

byta spår för sin översyn av läkarnas specialitetsindelning. 

Infallsvinkeln ändras 

mot ”ett större helhetsgrepp och med ett 

tydligare fokus på en modell för gemensam 

kunskapsbas inom vissa grupperingar 

av specialiteter”. En modell för indelningen 

beräknas vara färdig den 31 juli 2012. 

Revidering av föreskrifter och målbeskrivningar 

räknar man vara färdig med någon 

gång under 2013. 

Socialstyrelsens översyn har fått kritik 

för att sakna transparens och medinflytande 

(LT 42/2011). Representanter för 

ST-utbildningen i Region Stockholm, som 

tycker att ”det varit smakfullt med en remissförfrågan”, 

frågar om det inte är bättre 

att ändra en del avarter i indelningen (t ex 

bild- och funktionsmedicin) istället för att 

helt byta spår. I Stockholmsregionen utbildas 

en tredjedel av alla ST-läkare och ingen 

av dess företrädare har ombetts delta i processen. 

De undrar vilka kvalitetsparametrar 

som använts eller om Socialstyrelsen 

bara tagit in oselekterade klagomål från 

specialitetsföreningar. 

Utredning om utbildning 

Diagnostik vid endokardit 

PCOS och graviditet 

Polioutbrott i Kina 

Fettcellsfunktion varierar 

Gränslös vård 

Både läkarutbildningen och AT har förändringar 

att vänta. I oktober offentliggjordes 

regeringens direktiv till översyn av utbildningen 

och AT. Uppdraget, som ska vara 

slutfört 31 december 2012, inkluderar att 

analysera förändringsbehov vad gäller utbildningens 

längd och ansvarsfördelning 

samt presentera förslag på utbildningsvägar 

fram till legitimation. 

Direktivet tar inte ställning till AT i dess nuvarande 

form. Utredaren ska dock presentera 

en minst sexårig utbildning och lämna förslag 

på vilka kompetenser en examinerad respektive 

legitimerad läkare ska ha. Förslagen ska 

vara förenliga med europeiska yrkeserkännandedirektivet. 

Utredare är Stefan Lindgren, 

professor i medicin från Lund, ordförande i 

Läkarsällskapets utbildningsdelegation och 

World Federation of Medical Education. 

Med hjälp av fluorescenta protrombinanaloger 

har Panizzi et al. (Nature Medicine) detekterat 

förekomsten av S. aureus-associerad endokardit i 

en djurmodell med positronemissionstomografi. 

Mortalitet vid akut endokardit orsakad 

av S. aureus är mellan 25 och 47 procent. 

Bakteriell kolonisering sker i områden 

med endotelskador där bakterier tillsammans 

med fibrin och trombocyter initierar 

vegetationsbildning. S. aureus leder även 

till ökad vegetation genom sekretion av 

staphylokoagulas, vilket använder sig av 

protrombin i processen. 

Vid tidig diagnostik av endokardit saknas 

ofta kunskap om bakteriell genes, vilket är viktig 

för korrekt val av antibiotika. Forskarna 

poängterar dock att ytterligare studier är nödvändiga 

för att undersöka användbarheten av 

metoden i människor. 

Kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom 

(PCOS) löper 45 procents ökad risk att drabbas 

av preeklampsi och dubbelt så hög risk 

för prematuritet och graviditetsdiabetes. 

Barn till dessa mödrar löper ökad risk att födas 

stora för tiden och med låga Apgarpoäng 

(Roos et al., British Medical Journal). 

Forskarna har sammanlänkat svenska 

hälsoregister och följt 3787 barn vars mödrar 

har PCOS och jämfört dem med en miljon 

barn vars mödrar inte har PCOS. Man fann att 

graviditetskomplikationerna inte berodde på 

provrörsbefruktning eller kvinnornas övervikt. 

Tidigare forskning om PCOS och graviditet 

har mest studerat kvinnor som genomgått 

provrörsbefruktning. Det har gjort det svårt 

att uttala sig om det varit provrörsbefruktningen, 

kvinnornas övervikt eller PCOS som 

orsakat komplikationerna. 

Sedan augusti i år har minst tio fall av poliovirus 

typ 1 bekräftats i Xinjiangregionen i 

Kina och enligt WHO är fallen relaterade 

till en virusstam som cirkulerar i Pakistan. 

Kina har varit poliofritt sedan 1999 och det 

senaste inhemska fallet inträffade 1994. Nu 

planeras vaccination av 3,8 miljoner barn 

under 15 år i regionen. WHO rekommenderar 

att kompletterande vaccinationer skall 

erbjudas till riskutsatt befolkning samt 

att polioövervakningen skall förstärkas i 

grannländer till Kina. 

Polio är fortfarande endemisk i Indien, 

Pakistan, Afghanistan och Nigeria. 

Antalet fall har minskat i två av de fyra endemiska 

länder sedan 2009, men det har i 

stället inträffat utbrott i länder som tidigare 

varit poliofria. I Sverige rapporterades 

det senaste inhemska fallet 1977. 

Fettceller hos feta personer har en ökad förmåga 

att lagra fetter, men minskad förmåga 

att göra sig av med dem visar en studie av 

Arner et al. (Nature). I studien togs biopsier 

från smala och feta personer och genom åldersbestämning 

med kol-14-metoden har 

man dragit slutsatser kring fettets lagring 

och utsöndring. 

Fett i friska människors fettceller förnyas 

sex gånger under de tio år en fettcell är viabel. 

Personer med insulinresistens har däremot 

nedsatt förmåga att göra sig av med 

fettet från fettcellerna, liksom personer med 

familjär kombinerad hyperlipidemi. Dessa 

personer hade även minskad förmåga att 

lagra fett i fettcellerna. När omsättningen 

rubbas på det sättet skulle det kunna innebära 

att koncentrationen av triglycerider och 

kolesterol i blodet ökar, menar forskarna. 

Region Skåne och Region Hovedstaden har 

tecknat ett ramavtal om att vid behov hjälpa 

varandra med patienter när kapacitet inte finns 

i den egna verksamheten. Avtalet omfattar både 

akuta och icke akutvård inom alla discipliner. 

I avtalet finns riktlinjer för hur kvalitet 

och säkerhet ska kunna säkras då patienterna 

skickas över gränserna. Det handlar 

bland annat om hur journaler och remisser 

ska hanteras, medicinsk dokumentation och 

sekretess samt gemensamma rutiner för när 

patienter kan skrivas ut. 

Samtal förs också om att bygga upp ett 

gemensamt högspecialiserat centrum för 

ofrivillig barnlöshet. Tanken är att patienter 

med sällsynta sjukdomar ska kunna få hjälp 

där och även kvinnor som drabbats av cancer 

och som behöver frysa ner sina ägg innan 

de påbörjar behandling. 

Träning på arbetstid ökar produktiviteten 

Att få ägna arbetstid åt fysisk aktivitet kan leda 

till ökad produktivitet. Det visar en svensk 

studie som nyligen publicerats i Journal of 

Occupational and Environmental Medicine. 

Studien visar att det kan vara möjligt att 

använda arbetstid för träning eller andra hälsofrämjande 

åtgärder och ändå uppnå samma 

eller högre produktionsnivåer. Samma produktionsnivåer 

med färre arbetstimmar innebär 

en ökad produktivitet samtidigt som individerna 

kan dra nytta av de hälsofördelar 

fysisk aktivitet ger. 

– Den ökade produktiviteten kan dels 

bero på att man åstadkommer mer de timmar 

man är på arbetet, kanske på grund av 

bättre ork, dels på att mindre arbetstid går 

åt till sjukfrånvaro, säger Ulrica von Thiele 

Schwarz och Henna Hasson, två av forskarna 

bakom studien. 

I studien fick två arbetsplatser inom en 

tandvårdsorganisation ägna 2,5 timmar 

varje vecka åt fysisk aktivitet, detta fördelat 

på två tillfällen. En annan grupp fick samma 

minskning av arbetstiden, men utan obligatorisk 

träning och en tredje grupp hade kvar 

sin ordinarie arbetstid, det vill säga 40 timmar 

per vecka. 

Resultaten visade att samtliga grupper kunde 

behålla eller till och med öka sin produktionsnivå, 

i det här fallet antalet behandlade 

patienter, under studieperioden jämfört med 

motsvarande period föregående år. De som 

tränade rapporterade också förbättringar i 

självskattad produktivitet: de upplevde att de 

åstadkom mer på arbetet, att de hade en ökad 

arbetsförmåga och att de var mindre sjuka. 

Ny behandling mot hepatit C 

Den europeiska läkemedelsmyndigheten 

EMA har godkänt två proteashämmare för 

behandling mot kronisk hepatit C av genotyp 

1. Incivo® (telaprevir) och Victrelis® 

(boceprevir) används i kombination med 

pegylerat interferon och ribavirin. Tidigare 

behandlingsmetoder kräver behandling 

under 48 veckor och botar mindre än hälften 

av alla patienter. 

Kombinationsbehandling ökar chansen att 

bota hepatit C jämfört med standardbehandling, 

både för patienter som aldrig tidigare fått 

eller svarat på behandling. De minskar dessutom 

den nuvarande totala behandlingstiden 

med hälften hos majoriteten av patienterna. 

Godkännandena av proteashämmarna är 

baserade på tre (telaprevir) respektive två (boceprevir) 

fas 3-studier genomförda på 2290 

respektive 1500 patienter; alla publicerade i 

The New England Journal of Medicine. 

För obehandlade patienter ökade chansen 

att bli botad med kombinationsbehandling 

med telaprevir jämfört med standardbehandling 

(79 jämfört med 46 procent) och för de 

som fått återfall efter tidigare behandling (84 

jämfört med 22 procent). Patienter med tidigare 

obehandlad kronisk infektion och med 

ett snabbt behandlingssvar var en halverad behandlingstid 

på 24 veckor lika bra. 

För boceprevir visar studierna att två tredjedelar 

av de obehandlade patienterna blev botade, 

jämfört med 38 procent i kontrollgruppen. 

Sjukdomen läkte ut hos tre gånger fler av 

de patienter som inte svarat mot tidigare behandling. 

För majoriteten av patienterna kunde 

behandlingstiden förkortas. 


Doktorandvillkor 

XXX 

Vad ska man 

tänka på om 

man vill bli klinisk 

doktorand 

Sverige är och har länge varit ett 

framgångsrikt land inom det medicinska 

forskningsområdet. Att andelen 

forskarutbildade läkare krymper är 

en trend med negativa implikationer 

för svensk sjukvård och industri. För 

att vända denna utveckling och säkra 

den kliniska forskningens framtid 

krävs satsningar på och rekrytering 

av yngre läkare. 

Emma Spak, SYLF:s styrelse, AT-läkare, Göteborg 

SYLF arbetar för att förbättra villkoren 

för forskande läkare därför att vi 

tror att bättre arbetsvillkor är det bästa 

rekryteringsargumentet. 

Varför ska man börja forska 

Skälen är lika många som de forskande läkarna. 

Vissa drivs av vetenskaplig nyfikenhet 

och andra av idealism alltmedan somliga 

bejakar behovet av personlig utveckling eller 

eftersträvar disputation som ett led i den kliniska 

karriären. 

”Den som aktivt 

forskar i väntan på att 

antas som doktorand 

kallas skuggdoktorand 

och omfattas inte 

av de lagar, avtal, 

försäkringar och 

rättsskydd som gäller 

doktorander.” 

Hur går man till väga 

Man kan prova på forskning under läkarutbildningen 

eller när som helst under sin 

© iStockPhoto | Mattjeacock 

kliniska karriär. Det vetenskapliga arbetet 

under ST är ett bra tillfälle om man inte gjort 

det tidigare. 

Innan man ansluter sig till en forskargrupp 

bör man tänka på att prata med nuvarande 

eller tidigare doktorander och vara noga med 

att ta reda på vilka villkor som gäller avseende 

ekonomisk ersättning, förväntat engagemang 

och möjligheten att bli doktorand. 

Den som aktivt forskar i väntan på att 

antas som doktorand kallas skuggdoktorand 

och omfattas inte av de lagar, avtal, 

försäkringar och rättsskydd som gäller 

doktorander. Skuggdoktorandskap får aldrig 

krävas för antagning, men trots detta 

påbörjade hela 40 procent av doktoranderna 

sina studier före antagning, enligt 

Doktorandspegeln 2008. 

Vad gäller om man vill bli doktorand 

För att antas till forskarutbildning krävs en 

examen på avancerad nivå, exempelvis läkarexamen 

alternativt kursfordringar motsvarande 

240hp varav 60hp på avancerad 

nivå (60hp motsvarar ett års heltidsstudier). 

Högskolan ska offentligt utlysa nya 

doktorand platser, men enligt Högskoleförordningen 

är det inte nödvändigt vid antagning 

av en blivande doktorand som har 

en anställning hos en annan arbetsgivare. 

Det är därför inte sällan så att kliniska doktorander 

fortfarande mer eller mindre lovas 

antagning vid kaffemaskinen. 

”Enligt SACO:s 

livslönestatistik från 

2011 är läkare det 

enda yrket inom 

vilket det inte lönar 

sig ekonomiskt att 

disputera." 

Vilka finansieringsformer finns 

I Högskoleförordningen betraktas anställning 

med doktorandtjänst som den normala 

finansieringsformen av forskarstudier. 

En doktorandtjänst är en tidsbegränsad anställning 

som kan innehas på lägst halvtid 

och kombineras med anställning hos en annan 

arbetsgivare. 

En doktorand som erhåller utbildningsbidrag 

har lägre ekonomisk ersättning och 

mindre social trygghet då bidraget inte är 

sjukpenningsgrundande eller ger rätt att gå 

med i a-kassan. Utbildningsbidrag garanterar 

dock rätten till doktorandtjänst när motsvarande 

två års forskarstudier återstår. 

Många kliniskt aktiva läkare anger anställning 

med anknytning till forskarutbildningen 

som finansiering, vilket innebär att 

man har en anställning som kan kombineras 

med forskarutbildning. Somliga har avlönad 

forskningstid antingen inom ordinarie anställning 

eller genom exempelvis forskar-AT 

eller forskar-ST. 

Om man har anställningar hos två olika 

arbetsgivare finns risken att pensionsinbetalningar 

och semester påverkas. Tjänstledigt 

från ordinarie anställning med stipendiefinansiering 

är vanligt, men även denna lösning 

riskerar att påverka pensionsinbetalningar 

och semester. 

Stipendiefinansiering på heltid innebär 

att man helt ställs utanför det sociala 

skyddsnätet. En annan, vanligt förekommande, 

lösning är att doktoranden i stor 

utsträckning forskar ofinansierat på jourkomp, 

semester eller fritid vid sidan av det 

ordinarie heltidsarbetet. 

Vad anser SYLF 

Forskning ska bedrivas på arbetstid inom 

ramen för en anställning, detta både för att 

forskning bör betraktas som en prioriterad 

arbetsuppgift och för att alla andra finansieringsformer 

skadar den enskildes ekonomi 

nu och på sikt. 

Det åligger högskolorna att genom 

granskning av antagningsansökan och den 

individuella studieplanen avgöra om doktoranden 

kan avsätta minst hälften av sin 

arbetstid så att forskarutbildningen kan 

avslutas inom åtta år. Om så inte är fallet 

ska den sökande egentligen inte antas till 

forskarutbildningen. 

Enligt Högskoleförordningen ska varje 

doktorand ha en individuell studieplan, 

som ska innehålla högskolans och doktorandens 

åtaganden samt en tidsplan för 

doktorandens utbildning. SYLF rekommenderar 

också att man upprättar en studiefinansieringsplan, 

något som många lärosäten 

kräver som del av ansökan. Handledare, 

arbetsgivare och doktorand ska alla skriva 

under studiefinansieringsplanen. 

Det är mycket viktigt att man som blivande 

doktorand tänker igenom vad som 

står i den individuella studieplanen och finansieringsplanen 

då det är svårt att påverka 

sin situation efter att dessa dokument 

är påskrivna. 

Våga efterfråga rimliga villkor; du och 

din forskning förtjänar det! 

Är det värt det 

Enligt SACO:s livslönestatistik från 2011 är 

läkaryrket det enda yrket inom vilket det 

inte lönar sig ekonomiskt att disputera. 

Den kunskap, erfarenhet och personliga 

utveckling man tillgodogör sig som 

doktorand är dock, trots forskningsämnets 

höga specialisering, generellt applicerbar 

inom alla specialitetsområden eller 

alternativa karriärer. 

En genomgången forskarutbildning och 

uppnådd doktorsgrad är aldrig förgäves. • 

Fler tips och matnyttig information till 

dig som vill bli doktorand på heltid eller 

deltid under grundutbildning eller 

klinisk karriär finns på högskoleverkets 

sida www.doktorandhandboken.nu 

Dr. Anders daganteckningar 

Så närmar sig de sista dagarna av min allmäntjänstgöring. 

Det är nu man kan dra 

vissa fördelar av att vara i slutet av vårdcentralsplaceringen. 

Utredningar och uppföljningar 

kan skjutas upp någon dag till 

veckan efter att man slutat, om man så behagar. 

Svårtolkade borreliaprover får tas 

hand om av andra. 

Något jag kommer sakna är alla trevliga 

och finurliga patienter. Det var damen 

som löste upp sina tabletter i vatten och 

smorde in benen för att på så sätt undvika 

biverkningar samtidigt som hon fick god 

effekt av medicinerna. Och häromdagen 

hade jag en femårig pojke som sökte med 

förkylning som i det avslutande samtalet 

lite försynt berättade att han hade en fråga. 

Han funderade nämligen på vad som 

hände om ögat skulle pluppa ur sin håla. 

Jag svarade att det var mycket ovanligt, 

men att om så skedde så fick man sy fast 

det. Detta dokumenterades även i journalen 

för säkerhets skull. 

Men det jag kommer sakna mest från 

vårdcentralen är det fullkomligt galna 

frosseri som råder här. Undantaget en 

kort period när alla anställda fyllde skålarna 

med fallfrukt från trädgården, så 

har vi överösts med godis, kakor och annat 

smått och gott. För någon vecka sedan 

var jag i London och handlade brittisk 

lakritskonfekt på taxfree och tog med 

till damerna. Jag var först lite tveksam om 

det skulle uppskattas, men ni skulle hört 

stönen av välbehag när jag travade in på 

måndagsmorgonen och fyllde skålarna 

med de färgglada läckerheterna. Inom 24 

timmar var hela kilot uppätet, inklusive 

de där äckliga rosa puckliknande bitarna 

med sockerkulor på. 

Men om fyra veckor är det över för evigt, 

för nu är allt avklarat. Inget kan stoppa mig 

längre. AT-tentan är godkänd, blå boken 

nästan ifylld och HSAN avskaffat. Lycka. 

Läs bloggen på sylf.se 




Utbildningsbidrag ger låg 

inkomst och otrygghet 

Flera doktorander inleder sin forskarkarriär 

med utbildningsbidrag. Det 

ger långt ifrån samma fördelar som 

en riktig doktorandtjänst: inkomsten 

är lägre och doktoranden får inte samma 

tillgång till trygghetssystemen. 

När Sofia Olsson, läkare och doktorand 

vid KI, blev gravid bakdaterades 

hennes anställningsavtal för att möjliggöra 

fullgod föräldrapenning. 

Maria Brolin, journalist, Stockholm 

Utbildningsbidraget är för närvarande 15 500 

kronor per månad. Det är inte sjukpenninggrundande 

och ger inte rätt till arbetslöshetsförsäkring, 

statlig tilläggspension, arbetsskadeförsäkring 

eller föräldraförsäkring. 

Men det innebär jobbskatteavdrag och är 

skattepliktigt. Om doktoranden blir sjuk eller 

förälder fortsätter utbildningsbidraget att 

betalas ut, men om doktoranden är anställd 

och blir gravid krävs minst åtta månaders 

sjukpenninggrundande inkomst för att få en 

föräldraersättning högre än grundnivån. 

Underläkaren Sofia Olsson doktorerar på 

Karolinska Institutet (KI). Hon fick utbildningsbidrag 

efter att först ha finansierat sina 

doktorandstudier med ett stipendium på 

8 000 kronor per månad. 

– Först kändes utbildnings bidraget som ett 

lönelyft, men senare började jag fundera på 

att skaffa barn och då insåg jag att det inte 

var pensions- eller sjukpenninggrundande. 

Sofia Olssons handledare fick nya forskningsanslag 

och ville anställa henne, men 

administrationen gick inte med på det: ”vi 

ska inte anställa i förtid om de inte blir gravida.” 

Villkoret var alltså en graviditet. 

När Sofia blev gravid bakdaterade KI hennes 

anställningsavtal så att hon skulle få en fullgod 

föräldrapenning från Försäkringskassan. 

– Jag ombads ändå vara snabb när jag 

skulle få svar på mitt graviditetstest och det 

kändes såklart märkligt att administratörer 

skulle få information om det så tidigt. Jag 

ville heller inte klaga eftersom jag samtidigt 

var tacksam över anställningen, som ju innebar 

både högre lön och ersättning under föräldraledigheten, 

berättar Sofia Olsson. 

”Man betalar skatt 

men annars är det som 

att jobba svart” 

KI vill tydliggöra villkoren 

Clara Gumpert är dekan för forskarutbildning 

på KI. Hur tänker hon kring de doktorander 

med utbildningsbidrag som vill ha 

barn och inte vet hur de ska försörja sig som 

blivande föräldrar 

– Jag förstår oron och det är givetvis helt 

fel sätt att jobba så att anställningsavtalen 

bakdateras. Skulle jag få kännedom om hur 

och var det pågår så skulle jag kontakta berörd 

institution. Är det så att de blir behandlade 

på det sättet så är det självklart 

att vi ska stötta dem, 

vi har ju exempelvis en doktorandombudsman, 

säger hon. 

KI arbetar med att göra bidragets villkor 

så tydliga som möjligt för doktoranden. 

– Vi införde en introduktionskurs år 2010 

där doktoranderna får veta vilka deras rättigheter 

och skyldigheter är. Den måste alla 

doktorander gå för att göra halvtidskontroll. 

Information om försörjningsformer, 

inklusive utbildningsbidrag, finns även på 

hemsidan. Det är också viktigt att den enskilda 

doktoranden som blir behandlad fel 

träder fram, menar Clara Gumpert. 

Men inte alla doktorander vågar protestera. 

Det är en skör situation där doktoranderna är 

beroende av sin handledare. Sofia Olsson vill 

vara anonym och heter egentligen något annat. 

Utbildningsbidraget tas bort 

I oktober 2011 tog Göteborgs universitet 

bort utbildningsbidragen för sina heltidsdoktorander. 

De anställer dem med motiveringen 

att det ger bättre arbetsförutsättningar. Även 

Chalmers och Linköpings Universitet har fattat 

beslut om att fasa ut utbildningsbidragen. 

KI har diskussionen öppen, men ser flera 

nackdelar, bland annat risken att andelen 

skuggdoktorander ökar. 

– Nackdelen med att ta bort utbildningsbidraget 

är att det kan bli en högre tröskel för 

att bli doktorand, säger Clara Gumpert. Vi 

har tidigare sett att man tenderar att skjuta 

på antagning till forskarutbildning om man 

är osäker på forskargruppens finansiella situation. 

Doktoranden får då inte den trygghet 

det innebär att vara antagen till utbildningen. 

Hon betonar att KI måste analysera effekterna 

om utbildningsbidraget tas bort: 

– Med en större kostnad för att anta doktorander 

kan det finnas en risk att man tvekar, 

men personen i fråga är ändå igång med 

studierna. Om vi ändrar systemet måste vi 

naturligtvis följa upp detta noga. 

Utbildningsbidraget är dessutom en 

kostnadsfråga. 

– Frågan är vad forskarutbildningen vid KI 

får kosta, säger Gumpert. Idag lägger forskarutbildningsstyrelsen 

nästan 200 miljoner 

kronor på doktorander. Dessutom skjuter 

institutionerna och handledarna till bland 

annat datorer och lokaler. 

“Som att jobba svart” 

Ett argument för att behålla utbildningsbidraget 

är att forskningsperioden ska ses i 

ljuset av att det är en utbildning. Samtidigt 

behandlas vissa doktorander som anställda 

med en mängd arbetsuppgifter utanför deras 

egna avhandlingsprojekt. 

– KI slipper betala arbetsgivaravgift, men 

doktoranderna får nackdelar när de blir sjuka 

eller vill skaffa barn eller bara få en rimlig 

pension. Man betalar skatt men annars är 

det som att jobba svart, menar Sofia Olsson. 

Clara Gumpert invänder mot detta: 

– Så är det absolut inte. Det här är den högsta 

akademiska utbildningen i Sverige och en 

utbildning med försörjningsstöd. Det är en 

investering i dig själv och din fortsatta karriär. 

Ingen betraktar en doktorand som fullt 

anställd. Det är en utbildning, säger hon. 

Sofia Olsson tjänar nu 24 000 kronor i 

månaden, vilket är betydligt lägre än hennes 

tidigare kursare som arbetar kliniskt. Hon 

jämför också sin situation med läkare som 

doktorerar inom ramen för sin kliniska anställning 

och med lön på motsvarande nivå. 

– Det borde ligga i KI:s intresse att rekrytera 

läkare till forskning med löner som kan 

konkurrera med vad man får inom kliniken. 

Sofia Olsson, läkare och doktorand 

vid Karolinska Institutet, menar att det 

borde ligga i arbetsgivarens intresse att 

rekrytera läkare till forskning med villkor 

som konkurrerar med dem inom kliniken. 

Det är inget som säger att en specialist skulle 

vara bättre på att forska än en läkarstudent. 

Alla är nybörjare i början, säger Sofia Olsson. 

Förutom att stå utanför trygghetssystemet 

och få sämre ersättning än sina kollegor i klinisk 

tjänst finns en löneaspekt även på lång 

sikt. De medicinare som vill börja doktorera 

tidigt kan räkna med att få en fördröjd löneutveckling 

och det är tveksamt om det för läkare 

överhuvudtaget lönar sig att disputera. 

– När jag räknar på livslön känner jag att 

det inte är värt att doktorera förrän senare, 

säger Sofia Olsson. 

KI känner väl igen de här utmaningarna: 

– Det är ett jätteproblem. Det är en oerhört 

viktig fråga att se till att de forskarstuderande 

medicinarna får en rimlig löneutveckling, 

säger Clara Gumpert. Vi vill ju 

såklart lyfta fram att forskarutbildningen 

har ett värde trots att det kan bli ett glapp 

i lönestegen ett tag, men att det kan löna 

sig i längden. • 

© Maria Brolin 

SYLF kommenterar 

Doktorander är ekonomiskt och akademiskt 

helt beroende av handledare och fakultet, ett 

beroende som är mer påtagligt om man doktorerar 

på heltid. Det är därför viktigt att 

universitet och högskolor arbetar för tydliga 

lokala regelverk och en kultur där doktorander 

som hamnat i trångmål vågar träda fram 

så att oegentligheter kan rättas till i stället 

för att bli normbildande. 

Den introduktionskurs KI startat för att 

bland annat informera doktorander om 

deras rätt- och skyldigheter är ett lovvärt 

initiativ. Om kursen också gavs till blivande 

doktorander skulle de vara bättre rustade 

att påverka sina villkor inför antagning och 

utformning av individuell studieplan. Den 

blivande doktoranden måste ta ett stort 

eget ansvar och våga begära drägliga villkor, 

men det bör också ligga i lärosätets 

intresse att skapa goda förutsättningar för 

framtida doktorander. 

Om en heltidsdoktorand finansierad med 

två års utbildningsbidrag följt av två års 

doktorandtjänst blir förälder mitt under 

sin doktorandtid riskerar detta att få stora 

privatekonomiska konsekvenser. Detta 

är ett skäl till att utbildningsbidrag bör 

tas bort och ersättas med doktorandtjänst 

från dag ett. Att ett lärosäte väljer att anställa 

gravida doktorander kan ha sin bakgrund 

i att lärosätet då slipper betala ut 

utbildningsbidrag under föräldraledigheten, 

något man annars är bunden att göra 

enligt Förordningen om utbildningsbidrag 

för doktorander. Om doktoranden hunnit 

vara anställd i minst åtta månader innan 

beräknad förlossning berättigar det till reguljär 

föräldrapenning och belastar inte 

arbetsgivaren. 

SYLF anser att forskning och forskarutbildning 

bör ske inom ramen för en anställning, 

antingen inom universitet och högskola eller 

hos annan arbetsgivare. Att dagens högskoleförordning 

öppnar för annan finansiering 

är olyckligt och bör endast utnyttjas 

i undantagsfall. Lärosäten som avskaffar 

utbildningsbidrag och stipendiefinansiering 

gör en tydlig markering att forskning och 

forskarutbildning prioriteras, en markering 

som SYLF anser är nödvändig om fler unga 

läkare ska satsa på en vetenskaplig karriär 

i framtiden. • 


Debatt 

Debatt 

Flexipossibility för underläkare 

– potential för Sveriges patienter 

Svensk hälso- och sjukvård står 

inför stora utmaningar med ökande 

kunskapsnivåer och möjligheter, en 

åldrande befolkning samt stigande 

kostnader. Med nya kunskaper och 

metoder finns också nya arenor 

för läkare att möta patienter. SYLF 

menar att flexibilitet i underläkares 

arbetsliv är en förutsättning för den 

framtida utvecklingen av svensk 

hälso- och sjukvård. 

Adina Welander, SYLF:s styrelse, AT-läkare, Stockholm 

Vardagen ser olika ut för underläkare på 

olika arbetsplatser. Gemensamma nämnare 

är en tight struktur och ett proppfullt 

schema, möten på bestämda tider och patienter 

som i många fall inte kan, och i andra 

fall inte vill eller borde få vänta. Det 

första mötet patienten har med den medicinska 

professionen, på akutmottagning 

eller avdelning, är i de flesta fall en underläkare 

som nyligen genomgått en modern 

läkarutbildning, möjligen också en bred 

AT-utbildning och deltagit i utvecklingsoch 

forskningsarbete inom ramen för ST. 

Underläkaren är en individ med bred kunskap 

och erfarenhet. 

Underläkartiden avgörande för karriären 

Underläkaren befinner sig i en kreativ fas av 

livet. Många väljer att skaffa familj, samtidigt 

som underläkaren är relativt ny i yrket, 

med fräscha perspektiv och många valmöjligheter. 

Den kliniska utvecklingskurvan är 

spännande brant. Forskarkarriären är för 

några ett alternativ. Någon annan är entreprenöriellt 

lagd och skulle vilja starta 

sin eget företag tidigt. Andra intresserar sig 

för exempelvis hälsoekonomi; kanske läste 

man ekonomi på universitet innan man påbörjade 

sina läkarstudier, kanske arbetade 

man inom politiken. 

Den samlade erfarenheten är sammanfattningsvis 

stor och underläkaren skulle 

kunna kombinera sina kunskaper och arbeta 

med exempelvis konsultverksamhet, 

chefskap, inom politik eller med medicinsk 

journalistik. Någon annan är professionell 

sportutövare och klurar på hur man kan 

kombinera träning med elitlaget i fotboll 

med AT-tjänstgöring En annan självklar 

anledning till att underläkaren under en 

period önskar arbeta deltid är familjen. 

Flexibilitet under underläkartiden är en 

förutsättning för utvecklingen av den framtida 

svenska läkarkåren. 

”Deltidsarbete eller 

andra lösningar 

ger flexipossibility 

– möjligheten för 

dig att optimera 

ditt yrkesliv och för 

din arbetsgivare att 

utnyttja din fulla 

potential.” 

Deltidsarbete ett alternativ 

Ett balanserat liv är salutogent. Ett kreativt 

yrkesliv där kunskaper om sjukvårdens 

vardag kombineras med innovativ forskning 

eller ett gott ledarskap leder till värde 

för patienten. Sylf menar att möjligheten 

till flexibla arbetsformer för underläkare 

på sikt skapar mervärde för svensk hälsooch 

sjukvård i form av välmående läkare 

med hög kompetens och synergier med andra 

branscher. Det är inte svårt att se hur 

erfarenhet från konsultverksamhet, politik, 

chefskap eller läkemedelsindustrin skulle 

vara av värde inom sjukvården. 

I realiteten är det svårt för underläkaren 

att få till stånd en dylik lösning, såsom deltidsarbete 

eller tjänstledighet, då det inte 

är så vanligt förekommande och kräver 

en flexibel planering av klinikens arbete. 

De signaler SYLF får från medlemmar är 

att deltidsarbete upplevs som en svårighet. 

Ofta ska samma mängd arbete avklaras på 

färre timmar samtidigt som det kan vara 

svårt att komma ifrån i tid. Lokala lösningar 

kräver en god stämning och kollegor 

som täcker upp för varandra. Sylf anser att 

deltidsarbete skall vara en möjlighet utan 

att detta ska medföra ökad arbetsbelastning 

eller ogynnsam löneutveckling samt 

att optimerad schemaläggning är arbetsgivarens 

ansvar. 

Goda exempel 

På vissa orter förekommer forskar-ST och 

ledarskaps-ST där ST-utbildningen är förlängd 

och där anställningen innehåller tid 

för forskningsarbete eller ledarskapsutbildning/chefskap. 

SYLF är positivt till differentierade 

former av utbildning för underläkare 

för att utveckla bred kompetens inom 

läkarprofessionen. Vi tror dock inte att 

dessa alternativ är tillfyllest. Underläkare 

skiljer sig åt vad gäller erfarenhet, intressen 

och livssituation och därmed skiljer sig 

även behov och möjligheter från person till 

person. Flexibla lösningar på lokal nivå 

gynnar samtliga parter och öppnar för möjligheter 

till nya karriärlösningar. Att berika 

sin läkarroll med erfarenheter utöver de 

som kliniken kan erbjuda i kombination 

med klinisk tjänstgöring är en relativt outnyttjad 

potential. 

I en alltmer komplex sjukvård ökar behovet 

av läkares breda kompetens. SYLF 

menar att hälso- och sjukvården och andra 

branscher där läkare är verksamma tjänar 

på ett utbyte av kompetens. Deltidsarbete 

eller andra lösningar ger flexipossibility – 

möjligheten för dig att optimera ditt yrkesliv 

och för din arbetsgivare att utnyttja din 

fulla potential. • 

Jag har aldrig faxat 

Harald Strömberg, SYLF:s styrelse, ST-läkare, Stockholm 

I slutet av min AT satt vi några stycken och 

mindes tillbaka. En kvinnlig kollega drog sig 

medicinplaceringen till minnes och beskrev: 

”Vad stressigt det var, och så jobbigt med 

alla remisser man skulle faxa.” 

Själv faxade jag aldrig. Remisserna lämnades 

på en disk och sedan ”faxades” de. 

Det var inte den enda skillnaden. 

Kvinnliga kollegor kunde berätta hur patienter 

frågat dem ”när får jag träffa doktorn”, 

hur de suttit till åtta på kvällen med 

andra läkares slutanteckningar, hur de blev 

schemalagda fotbollskvällar och mycket annat 

som ingen av männen kände igen. 

David Svaninger, AT-läkare, Borås 

Nog är det besynnerligt att efter långa studier 

och strävsamt arbete hamna i tvingande 

situationer där läkare lönas sämre än de tioåringar 

som får sina veckopengar. Detta är de 

facto en konsekvens av mycket märkliga avtal 

där sovande jourberedskap på sjukhus ersätts 

Sara Nordström, ST-läkare, Göteborg 

Lika omodern som faxen är 2011, precis 

lika omodern känns den här typen av diskriminering. 

Ändå är båda en del av vår vardag. 

Kvinnliga läkare har lägre löner och sämre 

arbetsmiljö. Detta upprätthålls genom att 

manliga läkare oftare har chefs- och ledningspositioner 

och därmed både är lönesättande 

och håvar in lönetillägg för sina uppdrag. 

Män är oftare schemaläggare och medvetet 

eller inte så gynnar de andra män. Sist men 

inte minst påverkas arbetsmiljön genom att 

personal och patienter inom sjukvården har 

en manlig läkare som norm och därmed i 

större grad ifrågasätter kvinnliga läkare, särskilt 

de yngre. 

Idag har var och varannan arbetsplats 

Ersättning vid sovande beredskap 

till mycket låga nivåer. En dygnsjour, där man 

riskerar att vara sysslolös efter några timmars 

rond, men ändå måste vara kvar inom sjukhusets 

väggar, innebär en timlön jämförbar med 

en riktigt slö jordgubbsplockare (inget ont om 

denna yrkesgrupp dock, men kräver sannolikt 

inte universitetsstudier). En nattjour med 

kompensationsledigt dagen efter kan innebära 

Hur spännande och givande en läkares arbete 

än kan vara så innebär vardagen ofta 

en stressig och inte sällan splittrad tillvaro. 

Mellan ronder, intygsskrivande, mottagning 

och operationer är det ofta svårt att 

hinna ta sig tid att stanna upp och reflektera 

över varför vi gör som vi gör. Åtminstone 

känns det så. 

Men hur skall all den kunskap och erfarenhet 

som dagens specialistläkare bär på 

kunna föras vidare och vården fortsätta 

bli bättre om de mer erfarna inte tar sig tiden 

att undervisa och förklara för dem som 

kommer utgöra framtiden 

SYLF Göteborg anser att basen för det 

kontinuerliga lärandet måste vara den dagliga 

verksamheten. Att faktiskt varje dag ställa 

frågan VARFÖR Att ta några få minuter 

för att svara och förklara är väl investerad 

tid för ett bättre utbildningsklimat och för 

en vård i ständig förbättring. 

Därför startar SYLF Göteborg nu kampanjen 

”VARFÖR”. Alla medlemmar 

i SYLF Göteborg har fått information 

om kampanjen inklusive två knappar; 

en att bära själva, som en daglig påminnelse 

till sig själva och kollegorna 

att stanna upp och ställa sig frågan 

VARFÖR, och en att ge till en kollega 

de tycker är särskilt duktig på att undervisa 

och förklara i vardagen. 

Kostnaden är nära nog noll. Vinsten 

hög och bestående. Och vinnare är vi alla. 

Det enda vi behöver göra är att påminna 

oss att fråga. 

DÄRFÖR! • 

IT-strategier och IT-projektgrupper. Stora 

pengar satsas på bättre tekniska lösningar. 

Mycket lite görs för jämlikheten. Vore det 

inte rimligt att kräva en jämlikhetsstrategi, 

ett jämlikhetsprojekt 

Arbetsmiljön är allas ansvar. Chefer och 

schemaläggare behöver uppmärksammas 

på problemen. Acceptera inte att äldre kollegor 

lämpar över sitt skitjobb. Hjälps åt 

att ta strid på de avdelningar och mottagningar 

där manliga och kvinnliga läkare behandlas 

olika. 

Efter stora kraftinsatser finns det nu hopp 

om att faxen äntligen är på väg ut från våra arbetsplatser. 

Man kan bara önska att detsamma 

snart kommer gälla för diskriminering. • 

lönemässig förlust om natten varit lugn. 

Därmed har det blivit upp till var och ens 

moral om en jour ska ge ersättning eller ej, det 

vill säga om jag ärligen fyller i de timmar jag 

arbetar så som jag faktiskt arbetat. Detta är en 

orimlighet! Det ska löna sig att vara jour, långt 

borta från vänner och familj på obekväma tider, 

oavsett vilken moral jag har. • 

VARFÖR är klinisk handledning viktig 

10 moderna läkare #4 2011 

moderna läkare #4 2011 11

Graviditet 

Graviditet 

Graviditet och barn 

– lite basfakta kring regelverk 

Har du försökt sätta dig in i regelverket kring graviditet, arbetsvillkor, 

föräldraskap och ersättningsformer Betraktar du dig själv som 

normalbegåvad och trots det inkapabel att förstå Försäkringskassans 

information Du är inte ensam. Det finns många regler kring graviditet 

och föräldraskap som kan vara svåra att förstå sig på. 

Assisterad befruktning 

och fosterdiagnostik 

– kvinnans rätt till sin egen kropp 

fortfarande fokus för feminismen 

© iStockPhoto | Izabela Habur 

Åsa Bratt, SYLF:s styrelse, ST-läkare, Kalmar 

Många av SYLF:s medlemmar är, har precis 

varit eller kommer snart att vänta barn. 

Här följer en sammanställning av några 

saker som kan vara bra att veta kring 

denna tid i livet. 

Graviditet 

Enligt arbetsmiljölagen ska kvinnan under 

graviditeten ha möjlighet att kunna 

ligga ner och vila på arbetsplatsen. Som 

gravid kan man befrias från jourarbete 

med ett läkarintyg som styrker att detta 

kan innebära fara för mamman eller barnet. 

Under graviditet finns också särskilda föreskrifter 

om skydd vid arbete med strålning 

som kan gälla dig som arbetar på exempelvis 

röntgenavdelning eller vid operationer 

där röntgenutrustning används. 

Om man har ett fysiskt krävande arbete 

och graviditeten medför en nedsättning av 

arbetsförmågan med minst 25 procent och 

man inte kan omplaceras till andra och mindre 

krävande arbetsuppgifter kan man få 

graviditetspenning. Ett intyg för detta från 

arbetsgivaren krävs. Graviditetsersättningen 

är 77,6 procent av den sjukpenninggrundande 

inkomsten. 

Man har rätt att ta ut föräldrapenning 

från och med 60 dagar före beräknad förlossning 

utan att särskilda skäl föreligger. 

Förälder 

Försäkringskassan betalar föräldrapenning 

vid föräldraledighet med 77,6 procent av lönen 

upp till 10 basbelopp (för 2011 ligger 

basbeloppet på 42 800 kronor) under 390 

dagar. Av dessa 390 dagar är 60 dagar bundna 

till respektive förälder och kan inte överlåtas. 

Därutöver betalar Försäkringskassan 

180 kronor per dag i lägsta nivå under ytterligare 

90 dagar. Föräldrapenning kan betalas 

ut längst tills barnet har fyllt åtta år eller 

avslutat sitt första skolår. 

Som pappa eller andra förälder har man 

rätt att vara ledig de första tio dagarna med 

tillfällig föräldrapenning efter barnets födelse 

samtidigt som mamman är föräldraledig. 

Han man ett barn under 18 månader har 

man rätt att vara helt ledig från arbetet. Har 

man barn under åtta år eller som inte avslutat 

sitt första skolår har man rätt att arbeta 

deltid och förkorta arbetstiden med upp till 

25 procent. Vid föräldraledighet måste detta 

anmälas till arbetsgivaren minst två månader 

i förväg och man ska då även uppge hur 

länge man planerar att vara ledig. 

Vid vård av sjukt barn får man tillfällig 

föräldrapenning med maxbelopp motsvarande 

77,6 procent av lönen upp till 7,5 basbelopp 

under 60 dagar per år och barn till 

och med att barnet fyllt elva år. 

Landstingsanställd 

Du som arbetar inom landsting och omfattas 

av SLF:s avtal med SKL kan, på egen begäran 

och utan läkarintyg, befrias från jourtjänstgöring 

kvällar, nätter och helger under 

senare delen av graviditeten. 

Har du varit anställd hos din arbetsgivare 

under minst 365 dagar har du även rätt 

till ett föräldrapenningtillägg. Detta gäller 

en gång per födsel (men till båda föräldrarna) 

och utbetalas under 150 dagar i följd. 

Ledigheten får ej brytas, då förlorar man 

återstående dagar. Föräldrapenningtillägget 

motsvarar tio procent av lönebortfallet. Den 

andra förälderns första tio dagar efter födseln 

är tillfällig föräldrapenning och har därmed 

inget med detta tillägg att göra. Andra 

arbetsgivare kan ha andra avtal. 

Vid frågor är du som medlem välkommen 

att kontakta Läkarförbundets medlemsrådgivning 

via e-post eller telefon eller gå in på 

webben www.slf.se för att läsa mer. • 

När det gäller konstgjord befruktning 

och fosterdiagnostik finns 

det två huvudströmningar i den 

feministiska debatten. Den ena 

hyllar tekniken och ser den som 

en utökad möjlighet för kvinnan 

att bestämma över sin egen kropp, 

den andra ser den tvärtom som ett 

steg mot en hårdare kontroll över 

kvinnors kroppar. 

Annette Ulvenholm Wallqvist, journalist, Stockholm 

– Den feministiska argumentationen är intressant 

eftersom den lyfter fram relevanta 

perspektiv på utvecklingen som annars 

inte kommer fram, menar forskaren Gerda 

Neyer, som är knuten till Linnaeus Center 

SPaDE på Sociologiska institutionen vid 

Stockholms universitet. 

Tillsammans med forskarkollegan 

Laura Bernardi, antropolog från universitetet 

i Lausanne, har Gerda Neyer studerat 

hur den feministiska diskursen förändrats 

i takt med att konstgjord befruktning och 

fosterdiagnostik blivit allt mer tillgänglig 

för allt fler. 

Kvinnors reproduktiva rättigheter har 

länge varit en självklar fråga för feminister 

att kämpa för. Alla kvinnor ska själva ha rätt 

att bestämma om de vill ha några barn överhuvudtaget 

och i så fall hur många. 

– Ytterst handlar det om makt och vem 

som har den. När kvinnor får rätt att själva 

bestämma över sitt barnafödande får de inte 

bara makt över sin egen kropp utan också 

över samhällets reproduktion, konstaterar 

Gerda Neyer. 

Fertilitetskliniker ofta liberalfeministiska 

I relation till konstgjord befruktning och 

fosterdiagnostik har de båda forskarna identifierat 

två huvudfåror i den feministiska argumentationen 

över tid. Den ena är liberal 

och betonar individens rättigheter, medan 

den andra i större grad betonar vikten av att 

synliggöra och bekämpa patriarkala maktstrukturer 

i samhället. 

– För de liberala feministerna räcker det 

med att vi får individuella rättigheter. För 

dem är kvinnans möjlighet att välja avgörande. 

Därför är de ofta mer positiva till 

konstgjord befruktning eftersom de ser till 

den enskilda individens möjlighet att få 

ett barn närhelst hon önskar, konstaterar 

Gerda Neyer. 

”Pressen på den 

enskilda kvinnan 

att skaffa barn är 

fortfarande stark. 

Men istället för 

att jobba mot det 

systemet satsar vi 

på en teknologi som 

upprätthåller det” 

Feminister som är mer inriktade på att 

analysera samhällsstrukturer är mer kritiska 

till konstgjord befruktning och fosterdiagnostik 

eftersom de ser en risk för att samhället 

med hjälp av teknik och medicin får en 

ökad kontroll över kvinnors kroppar. 

– Tanken är att livmodern länge varit det 

enda som män, eller samhället, inte kan kontrollera. 

Men när vetenskapen får kontroll 

över reproduktionen minskar också kvinnors 

makt över sin egen kropp, förklarar 

Gerda Neyer. 

De feminister som är kritiska till konstgjord 

befruktning och fosterdiagnostik anser 

att det läggs ett för stort ansvar på den 

enskilda kvinnan. Det blir helt upp till henne 

att planera för och se till att hennes barn 

föds friska och vid rätt tillfälle. 

– Tidpunkten för graviditeten står väldigt 

i fokus nu. Det intressanta är att många 

fertilitetskliniker lånar liberalfeministiska 

argument när de säljer sina tjänster, säger 

Gerda Neyer. 

Hon berättar bland annat om en webbsida 

där den gravida magen avbildas som 

en enda stor klocka. Där trycker kliniken på 

kvinnans möjlighet att själv bestämma tajmingen 

genom att plocka ut ägg vid 25 års 

ålder och frysa dem i 20 år. 

– Samtidigt är det ingen som vet att det 

fungerar eller vilka konsekvenser det kan få, 

säger Gerda Neyer. 

Teknologi – för vem 

För fertilitetsklinikerna handlar det om big 

business. Klinikernas sug efter vinster, menar 

kritikerna, kan bland annat leda till att 

fattiga kvinnor exploateras till att låna ut sina 

kroppar eller donera ägg. Detta samtidigt 

som klinikerna tjänar pengar på människor 

längtan efter ett barn utan att behöva lämna 

garantier för att de verkligen kan hjälpa till 

att etablera en graviditet. Det är långt ifrån 

alla försöken till konstgjord befruktning som 

verkligen resulterar i en barnafödsel. 

– Pressen på den enskilda kvinnan att 

skaffa barn är fortfarande stark. Men istället 

för att jobba mot det systemet satsar vi 

på en teknologi som upprätthåller det, säger 

Gerda Neyer. 

Samtidigt som gränserna för den kvinnliga 

reproduktionen tänjs allt mer så anser 

Neyer att det satsas för lite på forskning som 

kan ge svar på vad infertilitet kan bero på. 

Somliga frågar sig om det beror på att förebyggande 

hälsoarbete inte är lika inkomstbringande 

som försäljningen av högteknologiska 

tjänster. Det, säger Gerda Neyer, kan 

vara värt att diskutera. • 


Reportage 

Reportage 

”Den dagen bomben smäller 

är det för sent att börja träna” 

Obeskrivliga och fasansfulla kom nyheterna från Norge till oss den 22 juli i 

år. Sjuttiosju människor hade bragts om livet och många skadats svårt, de 

flesta unga. När konsekvenserna av terrorattentaten började sjunka in gick 

tankarna till kollegorna i Oslo. Hur klarade de arbetet Knut S. Isaksen var 

ledare för traumateamet vid Ullevåls sjukhus. 

Johanna Sandlund, ST-läkare, Stockholm 

Strax efter att Isaksen börjat sitt jourpass 

på fredagseftermiddagen kom meddelandet 

om en explosion i centrala Oslo: ”Många 

döda, många skadade och helt oöverskådligt.” 

Traumalarm utlöstes då och alla lediga 

nyckelpersoner i personalen kallades in. 

– När vi efter några timmar fick vi veta att 

det var skottlossning på Utöja med många 

dödsoffer var personal redan mobiliserad, 

berättar Knut S. Isaksen. 

Patienter på akutmottagningen och IVA 

evakuerades och respiratorkrävande patienter 

flyttades till andra sjukhus. På akuten bemannade 

man sex platser för instabila patienter 

i behov av akutkirurgi. 

– Som teamledare ledde jag det inledande 

arbetet i traumarummet, men blev snart 

upptagen med en patient som behövde kirurgi, 

berättar Knut S. Isaksen. En överläkare 

vid traumaavdelningen tog då över ansvaret 

för triagering och en annan läkare för 

arbetet i traumarummet och övervakningen 

av operationsteamen. En ortoped tilldelades 

rollen som team builder och ansvarade för 

sammansättningen av traumateam allteftersom 

mer personal anslöt. 

Traumateamet väl förberett 

Ullevål är regionalt traumacentrum för sydöstra 

Norge, vilket omfattar 2,7 miljoner 

människor. Varje år tar traumateamet emot 

mer än 1 200 patienter, varav många med 

penetrationsskador. 

– Sjukhuset har nog, med skandinaviska 

mått, god erfarenhet av att hantera sådana 

skador, menar Isaksen. Jag tror att vi var så 

väl förberedda som man kan vara i ett fredligt 

land som Norge. 

Alla läkarna i traumateamet har gått 

ATLS-, krigskirurgi- och DSTC-kurser. Åtta 

Vi är inte isolerade och skyddade från masskadehändelser i de nordiska länderna, säger Knut S. Isaksen (i mitten längst bak), 

traumateamledare vid Ullevåls sjukhus. All akutpersonal bör träna för en liknande händelse. Foto: Andrea Gjestvang. 

allmänkirurger och ortopeder är certifierade 

som traumateamledare och alla dessa 

tränar regelbundet akutkirurgiska tekniker 

på obduktionsavdelningen. Varje vecka går 

traumateamet igenom alla patienter de tagit 

emot och diskuterar behandling och förbättringspotential. 

De videofilmas också varje 

vecka och granskas med fokus på samarbete 

och kommunikation. 

Kapacitet att ta emot fler 

Hade då sjukhuset tillräckligt med resurser 

vid terrorattentaten den 22 juli 

– De första 20 minuterna var den kritiska 

fasen, berättar Knut S. Isaksen. Alla de första 

patienterna var omedelbart behandlingskrävande. 

Allt eftersom mer personal tillkom 

blev utmaningen mer av logistisk natur. 

Det fanns till slut mer personal än vad som 

behövdes. Intensivvårdskapaciteten överskreds 

aldrig och sjukhuset hade kapacitet 

att ta emot betydligt fler svåra skador. 

Totalt under det första dygnet inkom tio 

patienter från Oslo centrum och 15 från 

Utöja och under helgen kom ytterligare sex 

patienter från Utöja. Sju av patienterna från 

centrala Oslo var i behov av större kirurgi 

vid ankomst medan alla patienter från Utöja 

krävde kirurgiska ingrepp, varav flera av akutkirurgisk 

natur. Mer än 80 patienter med 

lindriga skador sköttes av Oslos legevakt 

och 35 patienter behandlades vid närbelägna 

sjukhus. Några av dem var allvarligt skadade 

och fördes till Ullevål efter initial stabilisering. 

Minimal acceptabel vård 

Vad tycker Knut S. Isaksen var svårast att 

hantera den 22 juli 

– Den mental omställningen från "bästa 

möjliga vård" till "minimal acceptabel 

vård". Vi är upplärda att prioritera strikt 

vad gäller tillgängliga resurser av radiologi, 

kirurgi och intensivvård. Icke livshotande 

skador blev omhändertagna efter de akutkirurgiska 

åtagandena och i vissa fall senare 

än de normalt skulle ha tagits hand om. 

Isaksen fortsätter dock sitt resonemang: 

– Mitt i de fruktansvärda, grymma och, för 

oss norrmän, surrealistiska händelserna var 

det underbart och meningsfullt att få vara 

med och rädda många unga människors liv. 

Stämningen på sjukhuset var genomgående 

professionell och vi som dagligen deltar vid 

behandling av svårt skadade patienter fick 

stöd av en underbar enhet som sattes i rörelse 

på alla nivåer i organisationen. 

Hur hanterar personalen händelserna nu 

efteråt 

– I det akuta skedet var nog de flesta teammedlemmarna 

helt fokuserade på livräddande 

behandling och de egna känslorna hamnade 

i bakgrunden, säger Isaksen. Allteftersom patienterna 

vaknade upp och de anhöriga involverades 

gick det nog mer upp för oss vad dessa 

ungdomar hade varit med om. Då var det inte 

längre lika lätt att hålla känslorna borta. 

All personal på sjukhuset erbjuds nu vägledning 

och samtal med utbildad personal. 

– För oss som stod på akutmottagningen 

den 22 juli har behandling och uppföljning av 

patienter på många sätt varit terapi nog. 

Är läkarledda sjukhus bättre 

Adina Welander, SYLF:s styrelse, AT-läkare, Stockholm 

Arbetet utvärderas 

Ledda arbetssituationen till att personal 

fick ansvar utöver sina befogenheter och 

kompetens 

– Ingenting tyder så långt på att läkare 

och vårdpersonal har varit i sådana situationer. 

Man måste vara medveten om att 

Ullevål som regionalt centrum är bemannad 

med erfarna läkare, även i den primära 

jourlinjen. 

”Mitt i de fruktansvärda, 

grymma och, för oss 

norrmän, surrealistiska 

händelserna var 

det underbart och 

meningsfullt att få vara 

med och rädda många 

unga människors liv” 

Ullevåls sjukhus utför nu en omfattande 

utvärdering av arbetet kring terrorattentaten. 

Preliminärt visar den att sjukhuset har gett 

snabb och högkvalitativ vård. 

I en nyligen publicerad tvärsnittsstudie har 

Amanda H. Goodall vid IZA Institute for 

the Study of Labor i Bonn undersökt om 

klinikers vårdresultat påverkas av sjukhusdirektörens 

bakgrund (1) . Resultatet mättes 

med hjälp av en rankingmetod som framtagits 

för att guida amerikanska patienter 

till den bästa vården. Studien visade att läkarledda 

sjukhus rankas högre än sjukhus 

ledda av icke-läkare, exempelvis individer 

med ekonomibakgrund eller annan vårdyrkeskategori. 

Av de högst rankade sjukhusen 

var majoriteten av sjukhusdirektörerna 

läkare. 

Historiskt sett har läkare varit ledare och 

chefer inom vården, men i dagsläget är det 

vanligare med chefer med annan bakgrund. 

I takt med att sjukvårdsorganisationen blivit 

alltmer komplex har flera debattörer framfört 

åsikten att läkarledd sjukvård leder till 

godare patientvård och sjukhus som presterar 

bättre. Dock finns inga tidigare empiriska 

studier som bevisar eller motbevisar 

denna hypotes. 

I den aktuella studien har man utgått 

från the US News and World Report, som 

sedan 1993 presenterar årlig statistik över 

amerikanska sjukhus (IHQ – Index of 

Hospital Quality). IHQ baseras på mått 

av såväl process, struktur och outcomes. I 

studien har man utgått från de etthundra 

högst rankade sjukhusen avseende onkologi, 

gastroenterologi och kardiologi/thoraxkirurgi. 

I en separat studie analyserade 

man ledarskapet på de 21 sjukhus som fick 

höga poäng inom minst sex av 16 specialiteter 

(”Honor roll”). 

Resultaten visar att medelvärdet på IHQ 

för de olika sjukhusen var signifikant högre 

(8-9 poäng, maxpoäng 100) på sjukhus med 

läkarutbildade sjukhusdirektörer (p




– så funkar det 


på framfart i Europa 

© iStockPhoto | Willsie 

Multiresistent tuberkulos är ett problem skapat av människan. Bakterier med 

spontant förekommande resistensmutationer selekteras fram vid dåligt genomförd 

behandling. Behandlingen är komplicerad och kan ta upp till två år. För att förhindra 

spridning krävs att sjukdomen hittas snabbt. Diagnostiken har tidigare varit långsam, 

men molekylära metoder som kan upptäcka resistensmutationer införs allt mer. 

Kristian Ängeby, ST- läkare, medicinskt 

ansvarig tuberkulossektionen, Karolinska 

Universitetslaboratoriet, Stockholm 

När streptomycin infördes på 1940-talet var 

detta den första läkemedelsbehandlingen av 

tuberkulos (TB) som gavs i stor skala och entusiasmen 

var stor. Man märkte dock snart 

att en del patienter som initialt förbättrats 

av behandlingen sedan på nytt blev sämre. 

Så småningom konstaterade man att detta 

berodde på att deras tuberkulosbakterier 

hade blivit resistenta mot streptomycin. 

Efterhand lärde man sig att resistens kunde 

förebyggas genom att man kombinerade 

streptomycin med andra nya läkemedel som 

exempelvis PAS, en svensk upptäckt som faktiskt 

kom före streptomycinet. 

Selektion av resistenta stammar 

Rent mekanistiskt beror resistent tuberkulos 

på selektion av spontana resistenta mutanter. 

I en viss population av Mycobacterium tuberculosis, 

som exempelvis i ovanloben på en patients 

lunga, har en viss andel av bakterierna 

resistensmekanismer mot antibiotika. Man 

har sett att 1/100 000 bakterier har resistensmekanismer 

mot streptomycin, 1/1 000 000 

mot isoniazid (Tibinid®) och 1/100 000 000 

mot rifampicin (Rimactan®). Andelen bakterier 

som har resistens mot både isoniazid och 

rifampicin blir då 1/10 14 och så många bakterier 

får överhuvudtaget inte plats i en lunga. 

Om en patient ges behandling med bara 

ett läkemedel avdödar man inte den resistenta 

subpopulationen, som i stället kan föröka 

sig varefter man till slut bara har de resistenta 

mutanterna kvar. Dessa kan då växa till 

och patienten svarar inte längre på behandlingen. 

Om man sedan lägger till ytterligare 

ett antibiotikum som monoterapi upprepas 

händelseförloppet och till slut är bakteriestammen 

resistent mot båda läkemedlen. 

I kliniken kan monoterapi vid tuberkulos 

ses i flera olika situationer. Ibland har 

patienten bara tagit ett läkemedel, men det 

förekommer också vid suboptimal följsamhet, 

vilket kan leda till att vissa läkemedel 

uppnår för låga koncentrationer. Patienten 

kan också ha intagit alla rekommenderade 

läkemedel regelbundet, men av olika skäl 

haft dåligt upptag av somliga antibiotika. 

Stammen kan också sedan tidigare vara resistent 

mot några antibiotika, vilket i slutändan 

leder till att bara ett medel fungerade. 

”Vid MDR-TB måste 

en kombination av 

andrahandsmedel 

användas, men dessa 

är dyrare och ofta mer 

toxiska men framför allt 

mindre effektiva.” 

MDR och XDR 

Behandling mot tuberkulos ges idag regelmässigt 

med kombinationen isoniazid, rifampicin, 

etambutol och pyrazinamid i två 

månader följt av bara rifampicin och pyrazinamid 

i ytterligare fyra månader. Isoniazid 

och rifampicin är de två effektivaste medlen 

i kombinationen och resistens mot dessa definieras 

därför som multiresistens (MDR). 

Vid MDR-TB måste en kombination av andrahandsmedel 

användas, men dessa är dyrare 

och ofta mer toxiska men framför allt 

mindre effektiva. Det krävs därför längre behandlingstider, 

ofta upp till två år, och patienten 

måste ofta vara isolerad långa perioder. 

Kinoloner och aminoglykosider är de viktigaste 

läkemedlen mot MDR och bakteriestammar 

med resistens mot dessa kallas för 

XDR (extensively drug resistant). I Sverige har 

vi så vitt man vet endast haft ett fall av XDR- 

TB, men MDR-TB har ökat stadigt från fyra 

till åtta fall årligen under början av 2000-talet 

till 18 fall 2011, varav alla var födda utomlands. 

Det är naturligtvis inget stort folkhälsoproblem, 

men mycket besvärligt för 

infektionskliniker som ofta måste ha isoleringsrum 

belagda långa perioder. Dessutom 

kan ju bakterierna spridas vidare i samhället. 

Resistensmutationer analyseras 

Tuberkulos diagnostiseras idag initialt med 

mikroskopi och PCR, vilka ger svar inom 

en till två dagar men är mindre känsliga. 

Parallellt med snabbmetoderna görs odling, 

som är känsligare och anses vara referensmetod, 

men som ofta tar tre till fyra veckor 

eftersom M. tuberculosis växer långsamt. 

Tidigare kunde man göra resistensbestämning 

först när odlingen var positiv, men nu finns 

molekylärbiologiska snabbmetoder som gör 

att man kan upptäcka resistensmutationer och 

misstänka MDR redan vid positiv mikroskopi. 

En vanlig metod bygger på att man amplifierar 

M. tuberculosis-DNA med PCR och därefter låter 

DNA hybridisera med en testremsa som innehåller 

komplementärt DNA på olika positioner. 

Man får då ett bandmönster som kan visa om 

resistensmutationer förekommer mot bland annat 

isoniazid och rifampicin. 

På diagnostiksidan har man nyligen lanserat 

en PCR-maskin som på ett enkelt sätt både 

kan hitta tuberkulosbakterien och upptäcka 

mutationer för rifampicinresistens i samma reaktion. 

Utveckling av apparatur som kan hitta 

resistensmutationer för fler antibiotika pågår. 

På behandlingssidan har några läkemedelsgrupper 

nått fas II-studier, men utvecklingen 

går långsamt. Tills vidare får vi fortsätta göra 

vårt bästa med de 30–40-åriga läkemedlen vi 

har tillgång till, samt lägga mycket krut på att 

tidigt upptäcka och isolera misstänkta fall för 

att stoppa smittspridning. • 

I Sverige är tuberkulos inte lika vanligt 

som det en gång var, men globalt är 

situationen långt ifrån under kontroll. 

Multiresistent tuberkulos utgör ett hot 

som kastar oss tillbaka till den tid då 

antibiotika ännu var i sin vagga. Det 

Europeiska centrumet för förebyggande 

och kontroll av sjukdomar arbetar 

med att samordna åtgärder på europeisk 

nivå för att komma tillrätta med 

det hot tuberkulos och resistens utgör. 

Andreas Sandgren, tuberkulosexpert, European 

Centre for Disease Prevention and Control, Stockholm 

Det Europeiska centrumet för förebyggande 

och kontroll av sjukdomar (ECDC) är en 

Stockholmsbaserad EU-myndighet som arbetar 

för att stärka Europas försvar mot infektionssjukdomar. 

Centrumets uppgift är att skydda 

människors hälsa genom att identifiera, bedöma 

och informera om befintliga och nya hot orsakade 

av smittsamma sjukdomar. Tuberkulos är en 

av de sjukdomar som ECDC arbetar med genom 

att övervaka situationen i EU, bistå med vetenskaplig 

rådgivning och stödja akti viteter inom 

tuberkuloskontroll och prevention. 

MDR hotar 

Tuberkulos har härjat i världen under millennier 

och är fortfarande ett hot mot EU:s invånare. 

Vi står även mitt uppe i ett nytt hot i 

form av multiresistent tuberkulos, resistent 

mot både isoniazid och rifampicin, vilka utgör 

tuberkulosbehandlingens hörnstenar. Nära 

80 000 fall av tuberkulos rapporterades inom 

EU 2009 och fem procent av dessa var infekterade 

av multiresistent tuberkulos. 

Heterogeniteten är dock stor, både vad 

gäller totalt rapporterade fall och andelen 

smittade med resistenta former. Allt från 

två till 108 tuberkulosfall per 100 000 invånare 

rapporterades av olika medlemsstater i 

EU där länder som Rumänien, baltstaterna, 

Bulgarien, Portugal och Polen rapporterade 

de högsta nivåerna. Situationen är än värre i 

större städer och bland vissa utsatta grupper. 

Multiresistent tuberkulos är mest frekvent 

i baltstaterna där mellan vart tionde och vart 

femte fall av tidigare obehandlad tuberkulos 

är multiresistent. Dessa personer har smittats 

med tuberkulos som redan är multiresistent, 

vilket är ett tecken på bristande infektionskontroll. 

Bland de patienter som tidigare behandlats 

för tuberkulos har mellan vart tredje 

och vartannat fall multiresistent tuberkulos. 

Infektionskontroll viktig 

Resistent tuberkulos är orsakat av inadekvat 

behandling i kombination med otillräcklig infektionskontroll 

och förseningar i diagnostiken. 

Korrekt och snabb resistensbestämning är 

en förutsättning för att kunna ge rätt behandling. 

Stora insatser gjordes under 1900-talets 

mitt för att eliminera tuberkulos i Europa. När 

sjukdomsnivåerna sjönk, sjönk i flera länder 

även kunskapen om tuberkulos. Detta, tillsammans 

med att vissa staters sjukvårdssystem 

föll samman vid Sovjetunionens upplösning, 

gjorde att förekomsten av tuberkulos 

ökade igen. Det är även en av de främsta anledningarna 

till att resistensen ökade eftersom 

tillgången till antibiotika och resurserna för att 

upprätthålla kontrollprogram och ge en fullgod 

vård inte längre fanns eller prioriterades. 

Alla länders hälsovårdssystem måste kunna 

trygga en kontinuerlig tillgång av de antibiotika 

som krävs samt ge stöd till patienterna 

att kunna fullfölja den tuffa behandlingen 

som ofta sträcker sig över två år eller mer. 

< 1 

1–1.9 

2–5.9 

6–9.9 

10–30 

> 30 

Not included or not reporting 

Andorra 

Liechtenstein 

Luxembourg 

Malta 

Monaco 

San Marino 

Samordnade åtgärder krävs 

ECDC har en handlingsplan för tuberkulos 

som även omfattar en kontinuerlig uppföljningsplan 

för att nå målen att begränsa resistensspridningen 

och eliminera tuberkulos 

från EU. Ytterligare ett led i ECDC:s tuberkulosarbete 

är framtagandet av EU-standarder 

för tuberkulosvård och prevention som skall 

komplettera existerande internationella 

standarder och som är ett samarbete med 

European Respiratory Society (ERS). 

Inom tuberkulosområdet jobbar ECDC 

nära WHO:s regionkontor för Europa. Ser 

man till alla 53 länder som ingår i denna region 

utmärker sig Europa som den region i 

världen som har högst andel multiresistent 

tuberkulos. De senaste åren har WHO tillsammans 

med flera nationella och internationella 

organisationer, såsom ECDC, arbetat för att 

utveckla en strategi och plan för att motverka 

och begränsa ökningen av multiresistent tuberkulos, 

en plan som antogs av de europeiska 

länderna i september i år. 

Spridningen av tuberkulos och andra infektioner 

känner inga nationsgränser och 

kan därför spridas över världen och inom 

Europa. Tuberkulos är inte ett problem bara 

för Europa och sjukdomen kan bara elimineras 

här om den också utrotas på andra 

håll i världen. Det krävs fortsatt fokus och 

utökade satsningar inom prevention och 

kontroll för att komma tillrätta med de problem 

vi står inför. Detta kan endast uppnås 

genom samordnade åtgärder på europeisk 

och global nivå. • 

Procentandel multiresistent tuberkulos bland alla anmälda och resistensbestämda fall av tuberkulos i Europa 2009. 

Källa: ECDC och WHO Regional Office for Europe. Tuberculosis surveillance in Europe 2009. 


Sprutbyte 

– en svensk moralfråga 

Efter en lång debatt har kommunfullmäktige i Stockholm 

nu beslutat att inleda försöksverksamhet med sprutbyte för 

narkomaner i Stockholmsområdet. Sprutbytesverksamhet 

i Sverige har hittills bara funnits i Malmö och Lund. Denna 

artikel syftar till att ge en överblick över debatten samt 

en kortfattad bild av sprutbytets historik och det aktuella 

evidensläget. Konklusionen blir att detta är en fråga där 

vi – moderna läkare – måste våga ta ställning. 

Louise Scheen, ST-läkare i psykiatri, Stockholm 

Sprutbytesverksamhet har funnits i olika 

former sedan andra hälften av 1980-talet 

och kom till stånd efter att man under 

1980-talets mitt såg kraftiga HIV-utbrott 

bland heroinmissbrukare på flera kontinenter. 

Idag finns etablerade rikstäckande sprutbytesprogram 

i samtliga europeiska länder 

utom Sverige och Grekland. Verksamheten i 

Malmö och Lund startade redan 1986 respektive 

1987. År 2006 kom en ny lag som 

fastslår att landstingen är fria att med lagligt 

stöd införa sprutbytesprogram i samarbete 

med kommunerna. 

Aktivt motstånd 

Trots den nya lagen är det idag fortfarande 

bara Malmö och Lund som har etablerade 

sprutbytesprogram i Sverige. Debatten 

har dock väckts på många håll i landet. 

Kommunstyrelsen i Göteborg röstade 2010 

nej till sprutbyte med blocköverskridande 

majoritet (S och M). I våras röstade en majoritet 

i Stockholms kommunfullmäktige för 

en tidsbegränsad försöksverksamhet med 

sprututbyte i Stockholm och det ligger nu på 

socialborgarrådet (M) att verkställa. 

Varför finns det ett så aktivt motstånd 

mot sprutbyte i Sverige Ett argument som 

ofta framförs är att sprutbytet inte bör ses 

som en isolerad smittskyddsåtgärd utan 

som en politisk åtgärd i en större kontext. 

Socialstyrelsens statistik visar att det i 

Sverige 2008 dog 414 personer till följd av 

narkotikaanvändning (oklart hur stor andel 

intravenösa missbrukare). I denna grupp dominerade 

överdoser, olyckor och självmord 

dödsorsakslistan. Samma år registrerades 29 

nya HIV-fall med blodsmitta mellan intravenösa 

missbrukare. 

Catharina Elmsäter-Svärd, tidigare 

förbunds ordförande för Moderaterna i 

Stockholm, skriver i en debattartikel i SvD 

2010/02/07: ”Vilken är den mänskliga vinsten 

med ett sprutbytesprogram om vi eventuellt 

undviker hepatit- och HIV-smitta, men 

samtidigt orsakar någons död i en överdos” 

Många debattörer refererar också till dubbelmoralen 

i att ha en av Europas strängaste 

narkotikalagstiftningar, som kriminaliserar 

narkotikabruk och narkotikainnehav, och 

samtidigt dela ut sprutor avsedda för missbruk. 

Det finns en rädsla för att det intravenösa 

missbruket skall öka om tillgången på 

kanyler ökar och att samhället skulle sända ut 

”narkotikaliberala signaler” till medborgarna. 

Många sekundära vinster 

Argumenten för sprutbyte har under senare 

år utvidgats till att inte enbart innefatta 

smittskydd utan även andra hälsomässiga 

vinster. Sprutbytescentra anses kunna utgöra 

en viktig kontaktyta mellan vården och 

missbrukare som möjliggör att man lättare 

kan nå ut med hälsorådgivning, information, 

tester och vaccinationer till en socialt 

utsatt grupp. Vidare finns möjligheten att på 

ett effektivt sätt ”fånga upp” somatisk och 

psykiatrisk sjukdom och att slussa vidare 

missbrukaren/patienten till nödvändig vård 

för att minska lidande och död. 

I Finland, ett land med en restriktiv narkotikapolitik 

liknande Sveriges, genomfördes 

under 2000-talets början en ändring i 

lagstiftningen som tvingar samtliga kommuner 

att inrätta så kallade ”lågtröskelmottagningar” 

med sprutbyte för missbrukare. 

Mottagningsverksamheten är gratis och 

erbjuder, utöver sprutbyte och basal hälsovård, 

vaccinationer och provtagning. Enligt 

svenska Socialstyrelsen har erfarenheterna 

från Finland varit övervägande positiva. 

Ökningen av HIV bland intravenösa missbrukare 

har avtagit liksom nya fall av hepatit 

B och C. Utöver detta har man via mottagningarna 

nått ut till en bredare grupp av 

missbrukare, såsom unga och grupper med 

”dolt” missbruk, som tidigare inte funnits 

med i statistiken. 

Minskad smittspridning 

Socialstyrelsen har vid ett flertal tillfällen 

utvärderat sprutbytesmottagningarna 

i Malmö och Lund, senast 2009. Man 

fann då, i likhet med vad som kunnat ses 

i Finland, en radikalt minskad smittspridning 

av HIV, hepatit B och C. Inga negativa 

hälsoeffekter, såsom ökat intravenöst missbruk, 

kunde relateras till sprutbytesverksamheten. 

Lars-Erik Holm, generaldirektör 

för Socialstyrelsen, skriver på DN Debatt 

2009/11/04 att ”Sverige bör stärka hälsoarbetet 

med de mest utsatta och förhindra 

att missbrukare i onödan smittas av hepatit 

eller HIV. I det arbetet ingår sprutbytet som 

en viktig del.” 

Missbruksutredningen i Stockholm 2011 

slår fast att sprutbytesprogram inte minskar 

missbrukets omfattning, men kan ”reducera 

riskbeteende, risker för smittspridning 

och möjliggöra ökad kontakt med 

injektionsnarkomaner”. 

År 2004 skrev Sverige under Dublindeklarationen 

där vi tillsammans med andra 

europeiska och centralasiatiska länder 

lovade att intensifiera arbetet mot HIV/AIDS/ 

hepatit. En av rekommendationerna var där 

att sprutbytesprogram ska nå åtminstone 

60 procent av alla intravenösa missbrukare. 

Idag nås högst 5 procent via programmen i 

Malmö och Lund. Internationellt har WHO, 

FN:s HIV-program UNAIDS, Internationella 

Röda Korset och Världsbanken tagit aktiv 

ställning för sprutbytesprogram som hälsopolitisk 

åtgärd. 

Var står vi som yrkeskår • 

Hur ser sprutbytesverksamheten i 

Malmö och Lund ut 

 

 

 

 

 

 

 

 

Åldersgräns på 20 år. 

Missbrukaren kan välja att vara anonym. 

Test för hepatit A, B och C samt HIV vid 

första besöket. 

Vaccination mot hepatit A och B vid första 

besöket. 

HIV-testning upprepas var tredje månad. 

Alla nybesökare sätts upp för en läkartid. 

Vid läkarbesöket diskuteras bland annat 

riskerna med missbruket. 

På mottagningen finns, förutom allmänläkare 

och sköterskor, en barnmorska som 

gör gynundersökningar, håller i preventivmedelsrådgivning 

etc. 

Nära samarbete med infektionskonsulter 

på sjukhusen.

XXX 

En da Vinci av idag 

För Karola Messner är 

konst och naturvetenskap ett 

Karola Messner 

Född: 1956 i München 

Utbildning och karriär: Ecole des Beaux 

Arts, Paris, 1975. Påbörjat medicinstudier 

1976 (efter att ha avsagt sig plats vid 

Akademie der schönen Künste i München). 

Läkarexamen Ludwig-Maximilians- 

Universität, München, 1983. Disputation, 

ortopedi, Linköping, 1992. Professor 

i skelettets biologi, Linköping, 2000. 

Lämnade medicinen 2002 för att på heltid 

satsa på skulptur, måleri och författarskap. 

Egna böcker: Nobelpriset, 2003; Tartaros – 

att gripa drömmen i flykten, 2006; Niagarafallet, 

2007; Guden är ju människa, 2009. 

Gör om tio år: Ingen aning, jag har varit 

notoriskt dåligt att kunna förutspå framtiden, 

det finns för många faktorer inblandade. 

Dessutom lever vi just nu i en mycket osäker 

tid. Hur står Europa, världen om tio år 

Förbättrad introduktion 

av nyanställda 

Katarina Danielsson, ST-läkare, Uppsala 

Nästan alla sjukhus har en plan för hur de ska introducera nyanställda 

medarbetare. Trots detta är det ganska vanligt att ny anställda läkare 

bara ”slängs in” i arbetet. Detta medför ofta att läkaren måste fråga 

mycket och får svårt att arbeta, vilket i sin tur leder till att arbetets 

kvalitet försämras och både patienter och medarbetare blir irriterade. 

Med anledning av detta har undertecknad, som representant för SYLF 

Uppsala, tillsammans med ST-studierektor Christina Halford, forsknings- 

och utvecklingsdirektör Sune Larsson, personaldirektör Ingrid 

Persson och personalstrateg Linda Wennergren arbetat fram en introduktion 

för läkare vid Akademiska sjukhuset, att använda som komplement 

till den redan befintliga introduktionsplanen. 

Så här ser huvuddragen i introduktionsprogrammet ut: 

En isande lördag under kirurgblocket 

(AT) strosar jag runt på 

Liljevalchs vårsalong i Stockholm. 

Akutmottagningens lysande takttavlor 

och högeffektiva LEAN-system 

har gjort mig temporärt matt. Jag 

törstar efter skönhetsintryck och 

tröstäter mat för själen. Får syn på 

en enorm träskulptur; Man in the 

Light of Evolution. Fascineras. Och 

inser att konstverket är skapat av 

en ortopedkollega. 

Louise Scheen, ST-läkare, Stockholm 

Som läkare, forskare, konstnär och författare 

har Karola Messner hunnit med en 

specialistkompetens i ortopedi, en professur 

i skelettets biologi och patofysiologi vid 

Hälsouniversitetet i Linköping, fyra utgivna 

böcker och en hel rad utställningar av oljemålerier, 

bronsstatyer och träskulpturer. 

Jag är nyfiken på hur hon ser på kopplingen 

mellan konst och medicin och vad som gjort 

att hon kunnat bibehålla en sådan bredd Vad 

är hennes råd till oss yngre kollegor Karola 

Messner svarar med kraft och eftertanke. 

Hur föddes ditt intresse för konst och medicin 

– Min mamma var konstnär. Jag tecknade 

jämt och ville alltid bli konstnär, men var 

Konst för mig betyder att avbilda människan i lycka och olycka, i det vi är stolta över, men även i det som vi hellre vill dölja, alltså mycket likt 

diagnostiken av en sjukdom, förklarar Karola Messner, här i sin ateljé. Foto: Yvonne Lagman (sjukhusfotograf, universitetssjukhuset i Linköping). 

samtidigt mycket intresserad av naturvetenskap. 

Naturvetenskap, konst, kultur, att 

förstå människan och de stora sammanhangen, 

var alltid ett för mig, precis som för 

Leonardo da Vinci. Att betrakta naturvetenskap 

och kultur som väsensskilda saker 

tycker jag är mycket olyckligt. 

Varför valde du att bli läkare 

– När jag vistades på konstakademin, först i 

Paris och sedan i München, blev jag mycket 

besviken. Jag kände inte igen mig. Det fanns 

ingenting och ingen som jag imponerades av. 

Då kom medicin in i bilden, ämnet med den 

bredaste expositionen av naturvetenskap 

och med människan i centrum. Precis som 

i konsten. 

Finns det likheter mellan konst och läkekonst 

– Sextio-sjuttiotalets München, där jag 

växte upp, överskuggades fortfarande av 

världskriget. Därför har jag alltid undrat 

varför krig och grymheter är så vanliga, 

trots att vi samtidigt fördömer det. 

Medicin, liksom konst, fokuserar inte bara 

på människans lyckade sidor utan även på 

de mindre lyckade. Många konstverk behandlar 

svek, osämja och grymheter och 

medicinen behandlar sjukdom, som ingen 

gärna vill tala om. Konst för mig betyder 

att avbilda människan i lycka och olycka, i 

det vi är stolta över, men även i det som vi 

hellre vill dölja, alltså mycket likt diagnostiken 

av en sjukdom och därmed samtidigt 

en förutsättning för att kunna börja utreda 

den, alltså läkekonsten. 

Hur har du kunnat bibehålla en sådan 

bredd och djup inom dessa olika fält 

– När man har fördjupat sig i ett område, i 

mitt fall medicinsk forskning, och sedan 

vågar fördjupa sig i ett annat, till exempel 

litteratur och konst, inser man snart att 

allt egentligen handlar om samma saker. 

Människans behov, önskemål, självbild, 

drömmar, styrkor och svagheter, bara betraktade 

från olika håll och beskrivna med olika 

ordförråd. När man börjar se det gemensamma 

blir perspektivet större. Bredden ger 

därför djupet, ett djupare djup än om man är 

specialist i ett enda område. 

Vad önskar du att dina konstverk ska väcka 

för känslor och tankar 

– Jag vill inspirera betraktaren att vilja veta 

mera om allt som sker i världen och om hennes 

eller hans egen roll i det. Kanske så småningom 

kunna släppa illusionen att vi människor 

är störst, bäst och har kontroll. Ju mer 

man vet, desto mer blir det klart att vi endast 

är en liten del i ett stort skeende. Och börjar 

man förstå komplexiteten kanske man kan 

göra världen lite bättre. 

Vad är du mest stolt och glad över i din karriär 

– Jag är glad över att jag inte anpassat mig 

till den konsttrend som rådde när jag var 

ung utan i stället studerade medicin, ett beslut 

som nu ger min konst en mycket större 

dimension; ”kött och blod” på riktigt. Jag är 

också glad över att jag haft kraften att hoppa 

av en framgångsrik forskarkarriär för att 

ägna mig åt konst och litteratur. Men mest 

glad är jag över att talangen höll, att jag lyckades 

uttrycka allt jag har lärt mig och känner 

i mina skulpturer, målningar och böcker. 

Vilket är ditt råd till oss yngre kollegor 

– Att våga tänka själv, även inom områden 

där man inte är expert, genom att använda 

sunt förnuft och kunskap, till exempel vetskapen 

om att evig tillväxt på en begränsad 

jord helt enkelt inte är möjlig, oavsett vad 

experterna säger. Att vara konstruktiv och 

förstående, men att också våga säga ifrån 

om man efter noggrant avvägande inser att 

något är dåligt. Att komma bort från dagens 

trend att mäta allt i pengar, hellre i lyckade 

insatser, glada patienter, kunskap och därmed 

insikter i komplexa skeenden. • 

•§ 

En introduktionsansvarig läkare utses som finns på plats då den nya 

läkaren börjar. 

•§ 

Personalen på enheten ska ha blivit informerade om vem som ska 

börja och när. 

•§ 

Första dagen bör den nyanställda läkaren presenteras för övrig personal 

och visas runt på arbetsplatsen. 

•§ 

Under första veckan ska information om rond, andra möten, riktlinjer 

och lokala arbetsrutiner ges och två dagar ska avsättas då den 

nyanställde ska sätta sig in i journalsystem, genomgå vårdhygienutbildning 

samt utbildning om sjukhusets organisation. 

•§ 

Under första månaden ska den nya läkaren gå A-HLR-kurs. 

•§ 

Innan introduktion genomförts ska läkaren inte gå självständiga jourer. 

•§ 

Icke-legitimerade UL ska ha en namn given specialistläkare som 

stödfunktion. 

Tillägg till den ordinarie checklistan för läkare gjordes för AT- och 

ST- läkare. Bland annat poängterades att AT-läkarna bör få kontaktuppgifter 

till AT-ansvarig för första placeringen minst två månader 

innan tjänstgöringen påbörjas. Första dagen bör det finnas avsatt tid 

med AT-ansvarig, vilken också ansvarar för att AT-läkaren presenteras 

på morgonmötet. ST-läkare bör inte undervisa kandidater under 

första två veckorna. 

Förhoppningsvis kan verksamheterna spara både tid och pengar, 

minska stress och öka arbetskvaliteten om de från början ger de nyanställda 

läkarna en bra introduktion. Dessutom trivs troligen de nyanställda 

läkarna bättre. Att utforma och införa ett förbättrat introduktionsprogram 

har vi sett som en viktig men komplicerad uppgift. 

Arbetet har lett till ett ökat informationsflöde och ökad förståelse 

mellan kliniskt arbetande läkare och administrativ personal. Vi hoppas 

nu att vi kommer att kunna producera användbara riktlinjer så 

att alla nyanställda läkare ska kunna känna sig välkomna, väl bemötta 

och trygga i sin arbetssituation. Samtidigt vill vi förstås lämna 

utrymme till varje introduktionsansvarig att på sitt eget personliga 

sätt ta med de nyanställda i arbetsgruppen. • 


Ordförandeordet 

Fackligt 

Vägen till specialist under förstoringsglas 

Lena Ekelius, ordf. SYLF 

Nyligen beslutade regeringen om en översyn 

av läkarutbildningen, ett beslut som var väntat. 

Uppdraget innebär att se över hela vägen 

fram till legitimation och inkluderar därför 

också AT. Orsakerna till utredningen är flera. 

EU har länge kritiserat Sverige för att inte följa 

yrkeskvalifikationsdirektivets krav på en 

sexårig läkarutbildning. Riksrevisionsverket 

har påpekat det olyckliga dubbla huvudmannaskapet 

mellan stat och landsting 

som råder för grundutbildningen och AT. 

Högskoleverket har bland annat haft synpunkter 

angående kvalitetssäkringen av AT 

och reglerna och styrningen av AT-tentan. 

Från professionens sida har åsikterna varit 

delade. Många vill värna om en tjänstgöringsperiod 

under eget ansvar, skiljd 

från den praktik som ingår i utbildningen. 

Kvalitetsbrister, långa väntetider som fördröjer 

tiden fram till legitimation och specialistkompetens 

och det faktum att kollegor 

från vissa EU-länder inte får göra AT trots att 

viljan och ibland behovet funnits har fått andra 

att fundera på om AT:s tid inte är förbi. 

Frågan är mångfacetterad och den rådande 

strukturen verkar hämmande, vilket medför 

att det är svårt att tänka nytt. 

Parallellt med utredningen av grundutbildningen 

sker en översyn av den specialitetsindelning 

som rått sedan 2006. Socialstyrelsen 

planerar för en indelning där grenspecialiteterna 

tas bort till förmån för basspecialiteter 

med en bred och gemensam 

kunskapsbas för närliggande specialiteter. 

Tilläggsspecialiteterna blir kvar och utökas. 

Syftet är att ytterligare stärka tanken om att 

specialistläkaren ska ha en bred baskompetens 

men också expertkunskap inom sitt 

område. När den nya indelningen av specialiteter 

är kvar följer arbetet med att formulera 

föreskrifter och målbeskrivningar. 

Specialitetsindelningen har kritiserats. Indelningen 

har ansetts innebära ett resursslöseri 

då läkaren, som ska bli specialist inom en 

grenspecialitet, tvingats lägga mycket tid 

på att inhämta kunskaper för att uppnå de 

mål som krävs för basspecialiteten och som 

vederbörande sedan inte kommer att omsätta 

i praktik. 

SYLF ser ett behov av båda utredningarna 

och välkomnar initiativen. För SYLF är det 

viktigt att vägen till specialist blir rakare, att 

det tydliggörs vilken kompetens en legitimerad 

läkare respektive en specialistläkare ska 

ha och att verksamheterna utformas så att 

Uppladdning inför AT-beach 2012 

För ett antal månader sedan gick 

årets sommarhändelse, AT-beach, 

av stapeln. Detta är ett återkommande 

event för landets ATläkare 

på Tylösand strand utanför 

Halmstad. Arrangörer är AT-läkarna 

i Halmstad. 

Henrik Bergholtz, leg. läkare, Framtidens 

Specialistläkare 

Årets upplaga var den 13:e i ordningen sedan 

starten 1999 och för varje år som går 

tillkommer allt fler lag. AT-läkare kommer i 

mixade lag från hela landet för att göra upp 

om titeln Sveriges bästa AT-beachlag. Dagen 

innan spelen träffas man under trevliga former 

med mingel, korvgrillning och svalkande 

dryck. Tävlingsdagen avslutas med en 

sittning med prisutdelning och show. Se fina 

bilder från årets tävling på www.atbeach. 

org då Umeå efter extremt intensivt spel 

slutligen stod högst upp på prispallen. 

Framtidens Specialistläkare (FSL) sponsrar 

förstapriset i AT-beach. Vinnarna belönas 

med fribiljetter till kongressen och bjuds in 

som hedersmedlemmar till FSL:s kick-off dagen 

innan. Då anordnas SM i beachvolleyboll 

mellan AT- och ST-läkare nere vid kanten av 

Öresund. Passa på att komma till Malmö god 

i tid så att Du får uppleva denna sköna kväll 

tillsammans med kollegor från hela landet! 

Ett stort grattis till Umeå och varmt 

välkomna till kongressen Framtidens 

Specialistläkare den 5-7 september 2012! 

målen kan uppnås inom en rimlig, utsatt tid. 

Hur varje enskild termin eller del av kompetensutvecklingen 

utformas är mindre viktigt. 

Därför är det synd att de båda utredningarna 

inte gift sig med varandra så att översynen 

blir en och samma och synar hela läkarens 

resa, från nyantagen läkarstudent till 

färdig specialist. 

After work med Stefan Einhorn 

Har du mycket att göra på jobbet Känns 

det svårt att varje dag vara den som tar beslut 

och ska vara ledare Det är inte alltid 

lätt att tillfredsställa patientens alla behov 

när det gäller information och empati, samtidigt 

vara förstående inför kollegor och deras 

åsikter och dessutom leda och våga stå 

för sina beslut. 

SYLF Stockholm ordnar after work på 

Villagatan 5 den 28 november kl 18, då med 

fokus på hur du som läkare ska göra för 

AT-chef i Örebro saknas 

Thomas Widmark, ST-läkare, Örebro 

SYLF Örebro har under hösten haft fokus på 

arbetsmiljörelaterade frågor såsom arbete under 

graviditet. Eftersom ekonomin försämrats 

i landstinget extrabevakar vi anställningsfrågor 

och hur man ska hantera återväxten med 

läkare trots att man nu i praktiken har infört 

anställningsstopp för tredje gången på åtta år. 

Örebro läns landsting har, trots påstötningar, 

inte tillsatt någon AT-chef, vilket får konsekvensen 

att nya AT-läkare i dagsläget inte 

har någon att löneförhandla med. Vi ser inte 

heller någon ljusning i detta ärende då landstingsledningen 

valt att ignorera frågan. SYLF 

Örebro uppmanar därför dem som överväger 

AT i Örebro län att vara observanta på detta. 

SYLF-äpplet utdelat 

Årets SYLF-äpple har utdelats. Äpplet ges 

till den som gjort en betydande insats för 

utbildning och arbetsvillkor för unga läkare 

i Östra Skånes sjukvårdsregion (Ystad, 

Simrishamn, Kristianstad, Hässleholm 

samt tillhörande distrikt). Priset har återigen 

tillfallit en läkare på Ystads lasarett, 

Christel Wihlborg tar emot SYLF-äpplet av Olof Persson och Ursula Aho, båda SYLF Östra 

Skånes styrelse. 

att bli en bra ledare och samtidigt må bra. 

Stefan Einhorn föreläser om klokhet och 

hur man använder det som ledare. Ju klokare 

vi blir desto lättare har vi att lösa problem, 

hantera relationer och bli bra ledare. 

Einhorn är professor i molekylär onkologi 

vid Karolinska Institutet och överläkare vid 

Radiumhemmet. Han är också en erkänd föreläsare 

och författare. 

Anmäl dig genom att skicka ett e-mail 

till styrelsen@sylfstockholm.se. 

Förhandlingskväll i Växjö 

Martina Bengtsson, SYLF Kronoberg, Växjö 

En tisdagskväll efter jobbet bjöd SYLF 

Kronoberg in till förhandlingskväll i Växjö. 

Lena Ekelius höll ett kortare föredrag kryddat 

med tips och en del personliga erfarenheter. 

Hon svarade på deltagarnas frågor 

och bjöd in till diskussion om yngre läkares 

anställning och arbetsvillkor. 

Nästa planerade aktivitet är korandet av 

årets handledare i Växjö Konserthus tisdag 

22 november. Innan vinnaren av handledarpriset 

avslöjas kommer Ola Björgell, som 

startat kongressen Framtidens specialistläkare, 

att hålla en föreläsning. 

Varmt välkomna den 22 november önskar 

SYLF Kronoberg! 

denna gång Christel Wihlborg, överläkare 

på PaVe och akutmottagningen. Hon är 

även nominerad till SYLF:s nationella handledarpris. 

Christel har belönats för kontinuerlig 

entusiasm och gott handledarskap i 

klinisk vardag samt betydande engagemang 

i studiegrupper för ST- och AT-läkare. 

Avtalsförlust 

David Svaninger, Henrik Olsson, AT-läkare, Borås 

AT-läkare har traditionellt 18 månader efter 

examen förhandlat om ett lönepåslag. Det 

har varit en kompensation för dem som ännu 

inte hunnit klart med sin AT och blivit legitimerade. 

I avtalet från 1 april 2011 görs en 

individuell förhandling tolv månader efter 

AT-start. I sig en god tanke – idealet borde 

rimligen vara legitimation 18 månader efter 

examen och då ter sig en lönehöjning efter ett 

år logisk. 

I VG-region och på SÄS har utfallet blivit 

en besvikelse. När AT-läkarna nu förhandlar 

tolv månader efter anställningsstart, och inte 

18 månader efter examen, tycker de lönesättande 

cheferna att påslaget ska ses i ljuset av 

andra anställdas årliga revision. Från att ha 

haft ett lönepåslag med ett fast praxisbelopp 

om 1 500 kronor anses det nu rimligt att påslaget 

på sikt ska närma sig det årliga revisionsbeloppet, 

det vill säga vanligtvis 1,5–2 

procent. SÄS tolvmånadersförhandling ger 

från och med april 2011 maximalt 1 200 

kronor, men med diversifiering nedåt, det 

vill säga beroende på prestation, någonstans 

mellan 0 och 1200 kronor. Den individuella 

förhandlingen är i princip satt ur spel då 

regiongemensamma beslut sätter nivån för 

maximalt lönelyft för varje ort. 

SÄS AT-läkare uppger vid fråga att de vikarierat 

i genomsnitt 5,1 månader efter examen 

(6,1 månader för gruppen som gjort AT i 0–7 

månader), vilket innebär att förhandlingen de 

facto sker 18 månader efter examen. 

Vi vill med detta inlägg uppmärksamma 

problematiken och varna för att tolvmånadersförhandlingen 

kan komma att bli en del 

av den ordinarie revisionen. Vi riskerar att se 

AT-löner som i praktiken sjunker, vilket de 

gjort på SÄS och i VG-region. 


Kvartalet som gått 

Ankan 

SYLF:s styrelse fortsätter att arbeta för frågor som rör yngre läkare i Sverige och utomlands. Under 

det senaste kvartalet har de fört medlemmarnas talan i möten kring läkarutbildning, AT, IT-frågor, 

arbetsmiljö och mycket annat. Läs mer om mötespunkterna på www.sylf.se 

24 augusti – AT-dag 

Emma Spak och John Gambe har deltagit i ett seminarium om läkarutbildningen 

och läkarens roll i framtidens hälso- och sjukvård arrangerat av Svenska läkare 

sällskapet (SLS) och Sveriges Läkarförbund (SLF) som ett led i AT-gruppens 

arbete. 

25 augusti – Centralstyrelsen 

Läkarförbundets centralstyrelse har sammanträtt. Johan Zelano och Lena 

Ekelius argumenterade bland annat för ett begränsat deltagande under 

Medicinska Riksstämman. 

26 augusti - Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik 

I Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik (RLIM) sitter Martin Sandelin för 

SYLF:s räkning. Denna hösts första möte med RLIM innehöll en genomgång av 

de olika IT-system som används i vården idag och de IT-lösningar som planeras 

av olika aktörer. 

29-31 augusti - Association for Medical Education in Europe 

SYLF deltog genom Emma Spak i den årliga konferens om medicinsk utbildning 

som Association for Medical Education in Europe (AMEE) anordnade i Wien. 

Den innefattar allt från grundutbildningarnas pedagogiska inriktning till den 

globaliserade utbildningsoch arbetsmarknadens utmaningar och läkarnas 

behov av livslångt lärande. 

2-4 september - Nordiska Rådet för Yngre Läkare 

Årets möte med Nordiska Rådet för Yngre Läkare (NRYL) var i år Köpenhamn. 

Från SYLF deltog ordförande Lena Ekelius, ledamot Adina Welander och 

utredningssekreterare John Gambe. På dagordningen stod bland annat 

arbetstid och framtiden för AT. 

19 september - Fakultetsmöte 

Läkarförbundets utbildningsoch forskningsdelegation (UFO) har träffat 

Hälsouniversitetet i Linköping. Emma Spak deltog som representant för SYLF. 

På dagordningen stod diskussioner om framtidens läkarutbildning fram till 

legitimation samt förutsättningar för läkare att forska. 

30 september – Arbetsmiljöverket 

Martin Sandelin har tillsammans med Helena Almén från SYLF Uppsala träffat 

Arbetsmiljöverket (AV). Målet med mötet var att presentera aktuella relevanta 

studier rörande nattarbete samt att få fördjupad kunskap kring AV:s nuvarande 

ställningstagande. 

4-5 oktober – Representantskap 

En gång om året träffas SYLF:s lokalavdelningar för att diskutera aktuella hälsooch 

sjukvårdspolitiska frågor samt arbetsvillkoren för underläkare. På årets 

möte diskuterades bland annat IT-system i vården, flexibilitet i arbetstiden, de 

ekonomiska villkoren under sidotjänstgöring och den kommande avtalsrörelsen. 

6 oktober – Centralstyrelsen 

Centralstyrelsen (CS) beslutade bland annat att föreslå inför fullmäktige 

att införa en inkomstförsäkring samt att lägga ned Kompetensportföljen. 

CS beslutade även, trots invändningar från SYLF, att föreslå en höjning av 

medlemsavgiften med 12 kronor per månad. 

10-11 oktober - Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik 

Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik (RLIM) träffade tillsammans 

med Svenska Läkarsällskapets läkemedelsråd generaldirektörerna för 

Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Tandvård- och läkemedelsförmånsverket 

samt Statens beredning för medicinsk utvärdering för att diskutera 

läkemedelsfrågor och IT. 

12 oktober - AT-gruppen 

Arbetet med Läkarförbundets policyprogram avseende framtidens 

läkarutbildning och AT börjar närma sig sitt slut. Emma Spak representerar 

SYLF i denna process. Dokumentet ska under hösten behandlas av utbildningsoch 

forskningsdelegationens (UFO) och centralstyrelsen (CS) innan det kan 

antas som Läkarförbundets officiella politik. 

19 oktober – Möte med Norska Legeforeningen 

SYLF:s utredningssekreterare John Gambe har träffat Signe Gerd 

Blindheim, jurist hos Den Norske Legeforeningen. Blindheim har ansvar för 

ledarskapsfrågorna hos Legeforeningen. Samtalet kom därför mycket att 

handla om ledarskaps-ST och läkarutbildningen i framtiden. 

Vardagens lekstuga 

Innan jag fick barn tänkte jag – allt ska bli så 

perfekt. Jag ska vara så pedagogisk, tålmodig, 

lekfull. Bygga kojor och rita skattkartor, 

stimulera, vårda och se mitt barn i alla dess 

faser. Nu stressar jag mellan hem-dagis-jobbdagis-affär-hem 

och hinner knappt se mig 

själv eller någon annan. Kvinnofällan med 

skuldkänslor, oro, stress, press. Alla krav på 

sig själv – att räcka till. Man ska göra karriär 

och vabba varannan dag, gå kurser och 

utbildningar, åka på konferens, men alltid 

vara hemma på kvällen och natta. Allt blir 

fel. Jag är för snäll när jag borde vara hård, 

och för sträng när jag borde vara öm. Sätter 

tvååringen framför barnprogram när jag lagar 

mat fastän jag alltid tänkt att man skulle 

utforska tillsammans. Stå veckotidningsaktigt 

och le krampartat med en smakportion 

fiskgryta av extra kryddig sort 

Jag trampar på min son när han plötsligt 

smugit upp bakom mig och glömmer ombyte 

till dagis. Inte är det bättre där heller. 

En liten tjej tyckte inte att min son fick vara 

med och leka eftersom han hade regnbyxor 

”fastän det inte regnade”. Det var en regntung 

dag, gråa moln, och jag hade för en 

gångs skull kommit ihåg regnbyxorna, och 

krånglat på honom dem. Nästa dag var likadan. 

Då såg jag samma tjej i ett par regnbyxor. 

Jag hade god lust att gå fram till henne 

och påpeka att det inte regnade. Det gjorde 

jag förstås inte, jag är ju vuxen, men jag såg 

hur hon lipade åt mitt håll och drog lite moloket 

i byxorna. 

Jag visste inte att mobbningen startade så tidigt. 

Treåringarna på min sons dagis är så elaka 

att jag tappar andan. Kommentarerna flyger. 

”Du får inte vara med, du är ful” eller ”Du 

får inte komma upp här” eller ”Vi vill inte leka 

med dig”. ”Du får gå någon annanstans.” Vem 

har lärt dem detta Inte deras föräldrar, hoppas 

jag. De verkar ju trevliga. Har andra barn 

sagt likadant till dem Eller kommer de bara 

på det själva För att markera revir, för att 

testa, för att se reaktioner. Är det redan i den 

åldern viktigt med vi och de Känner man sig 

för ett ögonblick tuff om man råkar vara med 

i gänget den gången Mår man dåligt över det 

man sagt Kan man känna empati med den 

person man sårar, eller måste sådant påpekas 

– att nu blev Anton ledsen Vad gör man som 

förälder om alla andra barn i den lilla gruppen 

som umgås blir bjudna på kalas, men inte ditt 

eget barn Vågar man fråga föräldrarna vad 

det beror på 

Dagisgården är en djungel och där råder andra 

lagar. Det gör bara ont att lämna sitt barn 

till de där gamarna. Men hur ska han annars 

överleva livet Jag kan inte skydda honom, 

även om jag önskar att när man är två år ska 

man fortfarande kunna få vara liten, i en skyddad, 

snäll värld. Utan elaka kommentarer. 

För övrigt är sjukvården en ganska konstig 

värld. Själv undrar jag när politikerna 

ska komma och hälsa på. Dessa ansiktslösa 

människor som kallas ”beställarna” sitter – 

oklart var – och beslutar, glatt hit och dit, 

ovanför våra huvuden, helt utan verklighetsförankring. 

Till alla er: kom gärna och hälsa 

på mig en dag på jobbet så ska jag visar hur 

mycket – eller lite – jag rullar tummarna och 

fikar. Komplicerade datatekniska operationer 

som utarmar vården, journalföring och 

mätdatarapportering in absurdum samt en 

stor byråkratisk apparat gör att vi får mindre 

tid till det vi är här för, att ta hand om 

våra patienter. 

Ankan 

21 september - Utbildnings- och forskningsdelegationen 

På utbildningsoch forskningsdelegationens (UFO) mötet avhandlades 

bland annat den planerade utbyggnaden av läkarutbildningen och dess 

konsekvenser för den kliniska handledningen samt handläggningstider för 

specialistbevis och den externa granskningens roll. Emma Spak och Adina 

Welander deltog. 

23 september - IPULS 

Adina Welander har träffat vd Björn-Ove Ljung och SK-kursansvarig Charlotte 

Amilon på Institutet för Professionell Utveckling av Läkare i Sverige (IPULS). 

Under mötet diskuterades kursutbud och antagningsförfarande till SK-kurser. 

19 oktober – Nätverksmöte för ledarskaps-ST 

Adina Welander har varit i Göteborg och deltagit i ett nätverksmöte för 

ledarskaps-ST. På nätverksmötet deltog representanter från Region Skåne, 

Västra Götalandsregionen samt Region Halland och Jönköpings läns landsting. 

21 oktober – Nationella Rådet för Specialiseringstjänstgöring 

Nationella Rådet för Specialiseringstjänstgöring (NR) har sammanträtt. SYLF:s 

representant Lena Ekelius rapporterade om diskussioner kring bland annat 

tilläggsdirektivet till utredningen om läkarnas specialistindelning, sanktioner 

gentemot utbildningsenheter som inte håller måttet samt NR:s mandatperiod 

och arbetssätt. 

Kommande AT-prov 2012 

Fredagen den 24 februari 

Fredagen den 25 maj 

Fredagen den 24 augusti 

Fredagen den 16 november 

Sista anmälningdag 

4 februari 

4 maj 

5 augusti 

28 oktober 

Provtiden är mellan 09:00 och 14:00 

Anmälan görs på www.ki.se 

24 moderna läkare #4 #3 2011 

moderna läkare #4 2011 25

10 

skäl (av 700) att besöka 

Medicinska riksstämman 

1Sociala medier i hälso- och sjukvården 

– en utmaning för professionernas 

etiska förhållningssätt. Symposium 

med bland andra Sara Natt och Dag, 

Fredric Landqvist, Catrine Jacobsson 

och Niklas Juth. Moderator äe Ingemar Engström. 

2Hög tid att förbättra vården och 

omsorgen för de mest sjuka äldre. 

Med bland andra Barn- och äldreminister 

Maria Larsson, Socialstyrelsens 

generaldirektör Lars-Erik Holm, Måns 

Rosén, Professor SBU, och Laura Fratiglioni från 

Aging Research Center vid Karolinska Institutet. 

Moderator är Eva Nilsson Bågenholm från Socialdepartementet. 

3Delta i dialog och debatt. Kom till SLS mont er 

A03:10 och lyssna på, och ställ frågor till, inbjudna 

gästföreläsare, forskare, tjänstemän samt företrädare 

för olika organisationer. Här träffar du öppningstalaren 

Peter Pronovost, journalisten och författaren 

Katarina Ekis Ekman, regeringens hälso- och sjukvårdsutredare 

Stefan Carlsson och många fler! 

Skolbarn med inlärnings- och beteendeproblem 

– vi vet orsakerna men gör för lite och 

4 

för sent Med bland andra Maciej Zaremba, Björn 

Kadesjö, Cecilia Renman, Helene Lännerholm och 

Bertil Östberg. Moderator är Josef Milerad. 

5Var går gränsen för registrering och 

övervakning Med Stig Henriksson 

(v), Mats Gerdau (m), Maria Ferm (mp), 

Anders W Jonsson (c) och Lena Hallengren 

(s). Moderatorer är Jonas Sjögren 

och Ingemar Engström. 

6Hur mycket ansvar kan en doktor 

ta En diskussion kring möjligheter 

och rättigheter att påverka en annan 

individ. Moderator är Louise Landqvist. 

7Oroande okunskap om förebyggande 

insatser mot barnsex överepp. 

Med bland andra Niklas Långström, Pia 

Enebrink, Sophie Werkö och Eva-Marie 

Laurén. Moderator är Bo Runesson. 

8Utställningen. Känn, kläm och prova på det 

senaste från världsledande tillverkare. I de olika 

sjukdomsområdena fokuseras bland annat hjärta, 

kärl & lungsjukdomar, hud- och könssjukdomar, 

inflammation och psykisk ohälsa. 

9Hälsotorget. Diskutera de nya riktlinjerna 

för sjukdomsförebyggande 

metoder med kolleger som varit med att 

ta fram dem. Eller stäm möte med din 

lokala riksdagsledamot. Eller fika. Här 

samlas många som vill ta del av dina åsikter, bland 

annat Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, Cancerfonden, 

Hjärt- och lungfonden. 

Scenprogrammet. Årets två scener, Västra 

10och Östra, erbjuder program under alla tre 

dagarna. Frågor som bland annat kommer att diskuteras 

är statens roll i framtidens hälso- och sjukvård 

och patienten och de anhöriga som resurs för en 

bättre vård. 

Välkommen till Sveriges största tvärvetenskapliga 

möte för hela vårdteamet – med 700 

programpunkter att välja bland. 

ILLUSTRATION: STINA WIRSÉN/WOO AGENTUR 

TILLS 

” 

KRaVEn FÖR att lYCKas ÄR tUFFa. DÄRFÖR ÄR DEt ViKtiGt 

att HEla BRansCHEn lÄR siG att aRBEta EFFEKtiVaRE. 

PERnilla sanDVall apotekare som arbetar med kliniska prövningar på läkemedelsföretaget msd 

Det medicinska intresset har alltid funnits 

där. Under apotekarutbildningen läste 

jag en hel del läkemedelslära och kände 

direkt att det här var något jag ville hålla på 

med. Ett personligt engagemang tror jag 

betyder mycket. 

Idag kan jag stolt säga att jag varit med om 

att ta fram ett antal läkemedel som hjälper 

tusentals människor till ett bättre liv. Den 

känslan är viktig för mig – och att få arbeta 

med det dagligen. 

Vägen till ett godkänt läkemedel är ett långt 

och mödosamt arbete – från labb till patient. 

Bara ett fåtal läkemedel når hela vägen fram 

till apotekshyllan. Substansen måste ta sig 

igenom många nålsögon. Först i labbet, sedan 

genom djurförsök och så småningom 

testas den på friska människor och slutligen 

på patienter. 

Successivt på vägen lär man sig vilka doser 

som är effektiva. Men visst, emellanåt kommer 

besvikelserna när vi får besked om att 

avbryta och lägga ned en studie. 

Kraven för att lyckas är tuffa. Därför är det 

viktigt att hela branschen lär sig att arbeta 

effektivare. Och då kan jag tycka att det 

är en förmån att göra studier i Sverige. Vi är 

ett välorganiserat land med många kunniga 

och engagerade människor. 

Patienter ställer upp och fyller i frågeformulär, 

de kommer på sina besök och de tar sina 

mediciner. Sedan gör våra personnummer oss 

unika i den meningen att vi kan göra väldigt 

bra uppföljningar här. 

Medicinska 

riksstämman är 

IPULS-certifierad! 

” 

1. 

2. 

4. 

5. 

6. 

Arrangör 

ÅRETS TEMA: SÄKRARE VÅRD 

STOCKHOLMSMÄSSAN 30 NOV – 2 DEC 2011 www.riksstamman.se 

Samarbetspartners 

Mediapartner 

IPULS har granskat och 

godkänt denna utbildning. 

Fullständig utbildningsbeskrivning 

fi nns på 

www.ipuls.se (IPULS-nr 

20110249). 

4. PERnilla är en av länkarna i kedjan som gör det möjligt att utveckla läkemedel i Sverige. 

En livsavgörande kedja – om vi vill behålla läkemedelsforskningen. 

tillsammans ÄR BÄsta mEDiCinEn

Moderna LÃƒÂ¤kare #4, 2011 som pdf - Sveriges lÃƒÂ¤karfÃƒÂ¶rbund

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?